Kallelse och föredragningslista inför Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde

Transkript

1 Kallelse Kallelse och föredragningslista inför Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 12 juni klockan (Kaffe, thé och smörgås står framdukat från 09.30) Plats: Elite Stadshotellet, Luleå Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen Se Politisk organisation Styrelsen Kallelser mm Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut. Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon eller e-post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande /Kjell-Åke Halldén

2 Kallelse Föredragningslista för styrelsens sammanträde Val av justerare 2. Föredragningslista 3. Framtida samordning av e-utvecklingsfrågor i Norrbottens kommuner Information av Henrik Billström, enämnden Bilaga: PM 4. Utvecklingsarbetet inom ehälsa i socialtjänsten Information av Marja-Leena Komulainen, kansliet Bilaga: PM med bilaga 5. Samordnad räddningstjänst Muntlig information av Thomas Winnberg, Räddningstjänsten, Kiruna Bilagor: a) Överenskommelse om samverkan inom räddningstjänsten i Norrbottens län, b) Bilaga till överenskommelse om länssamverkan 6. Rapport från Nordkalottrådets möte , Bengt-Olov Innala Muntlig information av Bengt-Olov Innala, Kommunförbundet Norrbottens representant i Nordkalottrådet 7. Nyföretagarrådgivning Muntlig information av Anita Lindfors, kansliet 8. Lokalt ledd utveckling i Norrbotten Information av Anita Lindfors, kansliet Bilagor: a) PM, b) Skrivelse från Hela Sverige ska leva Norrbotten 9. Kommunalisering av hälso- och sjukvård i ordinärt boende Muntlig rapport Ingrid Carlenius och Henry Lundgren, kansliet 10. Regionalt utvecklingscentrum Bilaga: PM 11. Kommunernas strategiska folkhälsoarbete - en långsiktig prioritering Bilaga: PM 12. Sammanträdesveckodagar 2015 Bilaga: PM 13. Logistik när det gäller möten Bilaga: Skrivelse av ledamoten Lotta Åström, (s), Arvidsjaur 14. Principer för beredning av valärenden Bilagor: a) PM, b) Förteckning över ledamöter i politiska organ

3 Kallelse Val av ledamöter i FoUI-utskott Bilaga: PM 16. Val av representanter till den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering Bilaga: PM 17. Kommunernas avgifter år 2015 Bilaga: PM 18. Inbjudan att delta i Jämställdhetsdelegationen Bilaga: Inbjudan från länsstyrelsen i Norrbottens län 19. Kommunförbundet 2015 Muntlig information av Roger Kempainen och David Sundström, kansliet 20. Rapporter Rapport från Tillväxtberedningen Rapport från Kommunikationspolitiska rådet Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport 21. Delgivningar Överenskommelse om tjänsteköp av sjukvårdsinsatser Robert Bernhardsson (s), Jokkmokk, ny ersättare i styrelsen efter Anna-Greta Kvickström, (s), Jokkmokk Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde Årsredovisning 2013 Teknikens Hus 22. Övriga frågor

4 Plats för noteringar: Ärende 3

5 Kallelse styrelsen Framtida samordning av e-utvecklingsfrågor i Norrbottens kommuner Bakgrund E-samordnaren för e-nämnden i Norrbotten och e-hälsosamordaren för Norrbotten har av styrelsen för Kommunförbundet Norrbotten (KFB) fått i uppdrag att ge förslag gällande hur e-frågorna i Norrbotten skulle kunna samordnas på ett mer effektivt sätt. Samordning av e-hälsofrågorna för kommunerna drivs idag av KFB och en e- hälsosamordnare för Norrbotten är projektanställd inom KFB. Tjänsten som e- hälsosamordnare finansieras med hjälp av stimulansbidrag från staten som utbetalas via SKL. År 2013 bildades en gemensam e-nämnd där alla kommuner i Norrbotten utom Kiruna ingår och tillsammans driver man utvecklingsfrågor inom e-förvaltning. En e-samordnare är anställd inom värdkommunen Luleå och tjänsten finansieras i lika stora delar av de ingående kommunerna. Sedan hösten 2013 då e-nämndens arbete påbörjades har det varit ett tätt samarbete mellan e-hälsosamordnaren (KFB) och e-samordnaren (e-nämnden) eftersom verksamheterna och frågor i dessa ofta tangerar varandra. Erfarenheten från den här tiden visar att e-utveckling/förvaltning (som även innefattar e-hälsa) behöver i större utsträckning samordnas i en gemensam struktur på länsnivå för att få ökad effektivitet och kvalitet i kommunala verksamheter. Nästa område som spås bli föremål för en nationell satsning är skolan. Detta område är troligen lika omfattande som ehälsa inom socialtjänsten. Det är viktigt att vi på länsnivå samordnar e-frågorna på ett bra sätt för att på bästa sätt använda resurser, både i form av kompetent personal och ekonomiska medel. Syftet är att uppnå en mer effektiv samordning av alla sorts e-frågor för länets kommuner. För att nå de kommungemensamma målen bör det finnas ett utdelat ansvar att samordna alla initiativ samt styra och följa upp dessa. Beslutsmandat att prioritera olika initiativ behöver ligga på en nivå över de olika verksamhetsområdena. Finansiering Regeringen har de senaste åren beviljat stimulansbidrag för att påskynda utvecklingen inom ehälsa i socialtjänsten. Bidraget har betalats ut till Kommunförbundet Norrbotten via Sveriges kommuner och landsting (SKL). Med stöd av stimulansbidraget har en samordnare varit anställd för att driva utvecklingsarbetet i länet. I dagens läge vet vi dock inte om regeringen efter 2014 kommer att fortsätta att stödja detta utvecklingsarbete. Det finns även en osäkerhet om och hur stödet för digitalisering inom skolans område kommer att se ut. Eventuella kommande stimulansbidrag från staten avsedda för e- utveckling bör kanaliseras till e-nämnden under förutsättning att frågorna samordnas där. Under 2015 kan e-hälsosamordnaren finansieras med hjälp av tidigare erhållna bidrag. Därför blir det först från 2016 som eventuell finansiering från kommuner blir aktuell. Förslag E-samordnare och e-hälsosamordnaren har undersökt olika aspekter på samordning av e- utveckling för kommunerna i Norrbotten. Det finns många osäkra aspekter i frågan på

6 Kallelse styrelsen nationell nivå - om det blir fortsatt nationellt stöd för e-utveckling i kommuner, för vilka områden i så fall och i vilken form och omfattning. Dessa blir troligen föremål för regeringens beslut i slutet av Med hänsyn till detta rekommenderar vi styrelsen besluta att bordlägga frågan om samordning av all e-utveckling över valet att uppdra åt undertecknade att senast i mars 2015 lämna ett förslag till ev samordning av all kommunal e-utveckling inkl finansiering vilket kan utgöra underlag för respektive kommuns budgetarbete inför 2016 att under 2015 finansiera fortsatt samordning av ehälsautvecklingen med medel som finns kvar från 2012 Roger Kempainen Direktör Marja-Leena Komulainen samordnare för ehälsa Henrik Billström e-samordnare, enämnden Presidiet har vid sammanträde beslutat förslaget.

7 Plats för noteringar: Ärende 4

8 Utvecklingsarbetet inom ehälsa i socialtjänsten Kallelse styrelsen I överenskommelsen för 2014 har regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) enats om ett stimulansbidrag till aktiviteter inom de fem utpekade utvecklingsområdena. Ett område som särskilt pekas ut är att påbörja processen att etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik" inklusive införandet av digitala trygghetslarm. För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare roll. Syftet är att med stöd av digital teknik skapa tryggare och säkrare förutsättningar för invånarna att bo kvar i sitt boende samt att ge dem möjlighet att vara delaktiga i sin vård och omsorg. Ett annat viktigt syfte är att effektivisera personalens arbetssätt så att resurser frigörs till möten med brukare där behoven är som störst. Utifrån dessa direktiv har fem kommuner i länet påbörjat tester inom hemtjänst, se bilaga. Kommunerna testar fjärrtillsyn på nattetid, bildkommunikation mellan anhörigsamordnare och anhörigvårdarna samt positionering. Att tester görs i fem kommuner beror på att det f n finns tre leverantörer inom området och kommunerna behöver erfarenheter av hur olika leverantörers tekniska lösningar fungerar i länet med tanke på åtkomsten till och stabiliteten i nätverket för alla lösningar kräver internetkoppling. Kommunerna har kommit olika långt i sina tester men erfarenheterna hittills visar på positiv upplevelse både hos brukare, anhöriga och personal och det anordnas spridningsseminarier i länet för att sprida erfarenheter från testerna. Utöver tester inom hemtjänst har sex av länets kommuner gjort ett gemensamt avrop på digitala trygghetslarm genom e-nämnden samt tagit fram gemensamt underlag för riktlinjer och avgiftsläggning av de nya trygghetslarmen. Kansliet föreslår att rapporten läggs till handlingarna Roger Kempainen Direktör Marja-Leena Komulainen samordnare för ehälsa Presidiet har vid sammanträde beslutat bifalla förslaget.

9 Kallelse styrelsen Bilaga till Utvecklingsarbetet inom ehälsa i socialtjänsten Test Digitalt tillsynsbesök med nattkamera Vi testar tre leverantörers kameralösningar för tillsyn på natten i Arvidsjaur, Kiruna, Piteå och Övertorneå. Det gemensamma för dem är hur de fungerar. Utrustningen är en mörkerseende kamera som inte spelar in eller sparar bilder. Bara personalen har tillgång till kameran. Personalen loggar in med användarnamn och lösenord och loggar sparas och kan kontrolleras. Nattpersonalen tittar genom kameran till brukaren via datorn/surfplattan. Tillsyn görs bara de tider som brukaren och personalen kommit överens om. Kameran är inte aktiv på dagtid. Digitala tillsynsbesök på natten passar för: Den som behöver tillsyn på natten, kanske flera gånger Den som är lättväckt och inte vill få sin nattsömn störd Den som inte vill att någon kommer in i bostaden när man sover Kostnad och besparing En leasingkostnad på ca 1200 kr kr per månad och brukare för kamera. För en brukare som har 2 tillsynsbesök per natt och bor 2 mil från personalens lokal sparar man cirka kr/månad i resekostnader och frigör cirka 60 tim/månad och person i personalresurser. Test Trygghet utomhus med positionering Vi har använt en teknisk lösning för kommunikation med och positionering av en person med demens som befinner sig utomhus. Tester pågår i Arvidsjaur och Pajala. Den tekniska lösningen är ett armband med inbyggd GPS. Utrustningen är en modern mobiltelefon som byggts in i ett armband som är anpassat för att det skall vara enkelt att använda det. Med en enkel knapptryckning kan användaren larma och ringa till anhöriga eller vårdpersonal eller anhöriga kan samtala med personen med demens när den är utomhus. Med en karttjänst får anhöriga/personal reda på aktuell position för den saknade. Hjälpmedel för trygghet utomhus passar för: Personer med demens som är tidigt i sin demensutveckling Personer med demens som har stort behov av att röra sig fritt Anhöriga som har oro för att personen med demens inte skall hitta hem Kostnad och besparing Leasingkostnaden är cirka 620 kr per månad och brukare. En ekonomisk kalkyl på kommunal nivå visar att Posifon blir en lönsam satsning för kommunen redan efter 3,5 månader. Överskottet under en treårig kalkylperiod blir cirka kr och kvoten mellan intäkter och kostnader 3,5. Varje satsad krona ger alltså 3,50 kr tillbaka inom en treårsperiod.

10 Kallelse styrelsen Test Anhörigstöd på distans med videotelefon Vi har använt en teknisk lösning med videotelefon på distans som utgår från den existerande tekniska plattformen (CMA Polycom) för videokonferens inom kommun och landsting. Tester pågår i Pajala. I Kiruna testas samma teknik med bildkommunikation för tillsynsbesök på dagtid. Utrustningen är en surfplatta (ipad) med en programvara för videokommunikation. Den gör det möjligt för anhöriga att samtala med personal eller anhörigstödjare och att genomföra samtalet tillsammans med personen med demens samt även att samtala med andra anhöriga. Anhörigstöd på distans passar för: Familjer som på grund av avstånd har svårt att träffa personal Anhöriga som vill ha möjligheten till samtal ofta och regelbundet med personal Familjer som vill utveckla möjligheten att ha kontakt med familjemedlemmar som finns på distans Kostnad och besparing En leasingkostnad per familj för läsplatta och datauppkoppling går på ca 550kr/månad och brukare. I ett exempel på en brukare som bor 2 mil från personalens lokal, är det rimligt att anta att videokommunikation på distans kan spara in två resor av personal till hemmet per månad och för familjen två resor till en vårdinrättning. Resekostnader motsvarar hyran av utrustning på 550 kr/månad medan insparad arbetstid kan beräknas till ca 12 timmar/månad och person. Upplevelser hittills nattpersonalen upplever sig ha fått en mycket bättre arbetsmiljö då de slipper köra så mycket bil i sin tjänstgöring. De upplever även mindre stress och större nöjdhet med arbetet då de kan ägna mer tid till de brukare som har behov av fysiska besök. brukare med nattillsyn känner trygghet med digitala tillsynsbesök och blir inte väckta av besöken. De säkras även fysiska besök om personalen upptäcker något avvikande via kameran. anhöriga har varit nöjda med digitala tillsynsbesök trots att de kanske hade störst misstänksamhet till lösningen. anhöriga till dementa som testar GPS-klockan känner mindre oro och de dementa kan ha kvar sin frihet att röra sig så länge deras sjukdom tillåter det. anhörigstödjaren och anhörigvårdarna är mycket nöjda med lösningen med videokommunikation. Kontakten med bild ger mycket mer än bara med telefon. Med ipad kan du även visa hur det ser ut där hemma. Bildkommunikationen används även för att ha gruppträffar för anhörigvårdarna. anhörigsamordnarens bilresor har minskat avsevärt vilket är en vinst för miljön och för samordnarens arbetsmiljö. Hur går vi vidare? För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare roll.

11 Kallelse styrelsen De tester som drivs i länet visar att lösningar skapar trygghet för brukarna och anhöriga och frigör personalresurser i verksamheter som i större utsträckning kan användas i möten med brukare. För att dessa tester inte blir bara ett projekt i kommuner behöver kommuner göra ett aktivt ställningstagande i frågan om digitalisering av delar av verksamheter.

12 Plats för noteringar: Ärende 5

13 Samordnad rättningstjänst i Norrbottens län Kallelse styrelsen Räddningscheferna i Norrbottens kommuner föreslår att kommunerna tecknar en överenskommelse om samverkan enligt bilagor. Förslaget var inte utarbetat vid presidiets sammanträde

14 Kallelse styrelsen Överenskommelse om samverkan inom räddningstjänsten i Norrbottens län

15 Kallelse styrelsen Bakgrund För att kunna förhindra att olyckor sker samt hantera störningar, olyckor och kriser effektivt behöver vi samverka. En effektiv samverkan inom det skadeförebyggande och skadeavhjälpande området skapar goda förutsättningar att detta uppnås. Det finns redan idag ett samarbete mellan olika kommuner i Norrbotten och angränsande kommuner, län och länder. Detta samarbete är nu moget ett ta ett steg vidare. En arbetsgrupp tillsattes av räddningscheferna för att se över möjligheterna till en länssamverkan vilket har resulterat i detta förslag till överenskommelse. En mer detaljerad bakgrund och exempel på samverkansområden finns beskrivna i bilagan. Syfte Genom samverkan blir vi effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i Norrbottens län. Samverkan i länet inom det skadeförebyggande och skadeavhjälpande området kan utvecklas och komma alla till del. Mål Att genom samverkan i Norrbotten utveckla ett effektivare skadeförebyggande arbete och ett effektivt och uthålligt system inom den skadeavhjälpande verksamheten. Kommunerna i Norrbotten ska genom samverkan uppnå stordriftsfördelar med hög kvalitet och effektivitet med bibehållen stark lokal förankring i kommunerna. Organisation och medverkan Räddningscheferna i de samverkande kommunerna utgör styrgrupp för samverkansarbetet. För att underlätta det praktiska arbetet kan projekt-och/eller arbetsgrupper tillsättas för olika samverkansområden. Medverkan i de olika samverkansområdena är beroende av lokala förhållanden i kommunerna och att respektive kommun styrs genom politiska beslut och har egna styrmodeller. Ekonomi Samverkan i sig ska inte leda till ökade kostnader. Kostnader för räddningsinsatser regleras enligt Lagen om skydd mot olyckor i de fall det anses lämpligt. Kostnader för aktiviteter regleras enligt kostnadsnyckel som tas fram gemensamt mellan de samverkande kommunerna. Uppföljning Årlig verksamhetsplanering samt kontinuerlig uppföljning ska genomföras. Allmänt I denna samverkan ingår samtliga kommuner i Norrbottens län. I frågor om tillämpningen av denna överenskommelse företräds kommunerna av respektive räddningschef. NN kommun den X/X 2014 NN Kommunstyrelsens ordförande x 14

16 Kallelse styrelsen Bilaga till: Överenskommelse om samverkan inom räddningstjänsten i Norrbottens län Bakgrund Samhället utvecklas och blir mer komplext. Nya risker uppstår och samhället ställer större krav på kommunernas förmåga att kunna hantera trygghet, olyckor och kriser. Den kommunala räddningstjänsten är en viktig aktör både i det lokala och regionala perspektivet för en hållbar utveckling kring säkerhets- och trygghetsarbete. Det finns redan idag samarbete. Dels mellan olika kommuner i Norrbotten men också med kommuner i angränsande län och länder. Detta samarbete är nu moget ett ta ett steg vidare. Lagstiftaren är tydlig i lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) att kommunerna och de statliga myndigheterna som ansvarar för räddningstjänst ska samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs (LSO 1 kap 6 ). Kommunerna ska även ta till vara möjligheterna att nyttja varandras resurser för räddningstjänst (LSO 3 kap 7 ). Ett ökat samarbete mellan kommunernas räddningstjänstorganisationer i Norrbotten ska leda till att effektiviteten ökar utan att det krävs mer resurser eller ökade kostnader. Detta kan ske genom att vi samarbetar kring de resurser vi redan har och använda varandras resurser och kompetenser på ett mer effektivt sätt. Samarbetet avser de samverkansområden som nämns nedan och påverkar inte övriga uppdrag som kommunerna har till sina räddningstjänstorganisationer. Lika viktigt som att vi vinner stordriftsfördelar med ökad kompetens, mer likartade arbetssätt samt blir en bättre samverkanspartner till regionala och centrala aktörer är att vi bibehåller en mycket god lokal förankring och funktion i våra kommuner. Genom att använda varandras resurser svarar vi bättre upp mot den ökade komplexiteten i samhället och som räddningstjänsterna måste kunna svara upp mot (ökade krav på specialistkompetenser, speciella resurser osv.) både vad avser förebyggande åtgärder och förmågan att hantera olyckor/kriser. Genom att skapa gemensamma rutiner i olika frågor kan vi bättre svara upp mot våra kommun- och länsinnevånares förväntningar och skapa en tydlighet som förenklar rörelser inom länet. Verksamheter/företag/personer i våra kommuner är ofta verksamma i flera kommuner i länet. Vi kan tillsammans ha större möjligheter att ta på oss nya uppgifter och delta i nationell och internationell utveckling. Genom att skapa en gemensam ledningsstruktur underlättas samverkan med andra aktörer i samhällets krishanteringssystem (de regionala och centrala aktörerna och även samverkansorgan i Norge och Finland) som får en primär kontaktväg till räddningstjänsterna i Norrbotten. Genom att ha ett brandbefäl (Inre befäl) som arbetar i direkt anslutning med SOS Alarms operatörer underlättas informationsinhämtning och samverkan. Genom rationellare användning av resurser kan vi på sikt uppnå bättre ekonomiska förutsättningar. Både vad gäller operativa (utryckning), förebyggande och administrativa funktioner. Genom att samverka kring ledningsfrågor vid olyckshantering skapar vi oss en förbättrad förmåga att hantera större olyckor- och krissituationer och dess konsekvenser i samhället (Det drabbade sammanhanget). Samverkan ska inte leda till ökade kostnader. Kostnader för räddningsinsatser regleras enligt LSO i de fall det anses lämpligt. Gemensamma kostnader för aktiviteter regleras enligt kostnadsnyckel som tas fram gemensamt mellan de samverkande kommunerna.

17 Kallelse styrelsen Samverkansområden Ledningssystem Genom att med befintliga resurser skapa ett gemensamt ledningssystem ökar vi förmågan hos alla samverkande kommuner att hantera olyckor på ett kvalificerat sätt. Vi ökar förmågan att bygga upp en ledningsorganisation för att hantera stora olyckshändelser, oavsett vilken kommun olyckan sker i. Med ledningsfunktionen Inre befäl ökar vår förmåga att göra omvärldsanalyser och fördela resurser. Omvärlden är föränderlig och med det kan behovet av räddningsresurser variera. Det kan röra sig om tillfälliga hotsituationer, en eller flera olyckor inträffar samtidigt eller stora olyckor som ställer speciella krav på oss att hantera dessa situationer. Ledningsfunktionen Inre befäl ska på uppdrag av räddningscheferna samla in dessa omvärldssignaler, tolka dessa och fördelar resurserna så att de finns där de mest behövs. Det drabbade sammanhanget: Förutom att hantera själva olyckan så uppstår nästan alltid konsekvenser runt olyckan som också måste hanteras (det drabbade sammanhanget). Utöver den faktiska olyckan, en brand i ett hus t.ex. måste flera åtgärder vidtas för att minimera skador som samhället drabbas av i samband med olyckan. Exempel på det kan vara att ta hand om människor som utrymts, avstängda vägar, information till drabbade, anhöriga, organisationer osv. Ledningsorganisationen ska beakta detta och se till att resurser finns för att hantera det drabbade sammanhanget i samband med olyckor. Direkt insatsledning: I alla räddningsinsatser förekommer det direkt insatsledning i form av att sätta upp mål får insatsen, tilldela arbetsuppgifter och följa upp händelseutvecklingen. Hur komplext och resurskrävande ledningsarbetet blir är beroende på olyckans omfattning och komplexitet, mängden insatta resurser, hur snabbt olycksförloppet är och möjligheten att överblicka och förstå händelseförloppet. Ledningsfunktionens sammansättning och storlek behöver kunna anpassas efter dessa förutsättningar. Inom ledningssystemet finns idag följande funktioner: Styrkeledare: Den chef som finns i en brandstyrka och utövar ledning över denna. Yttre befäl: I Norrbotten finns fem yttre befäl i beredskap dygnet runt, året runt. De är stationerade i Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå/Boden och Piteå. Yttre befäl larmas när det föreligger någon form av utökat ledningsbehov. Yttre befäls roll är att ta ett överordnat ansvar för ledningen på en olycksplats. Inre befäl: Ett brandbefäl som bemannar en övergripande ledningsfunktion för de samverkande kommunernas räddningstjänster. Inre befäl jobbar på direkt uppdrag av räddningscheferna i de samverkande kommunerna (i dagsläget 9 kommuner). Inre befäl finns i SOS Alarms central i Luleå (belägen på brandstationen). Inre befäl ansvarar för - att de olyckor som sker som sker blir åtgärdade med räddningsinsatser med rätt resurser och kompetens. - prioriterar mellan olika räddningsinsatser om det sker flera samtidigt. - Initierar samverkan med andra myndigheter/aktörer - att det hålls en beredskap för kommande olyckor inom vårt samverkansområde Räddningschef: Är högste chef för respektive kommuns räddningstjänst enligt LSO i alla situationer och vid alla tidpunkter. För att understryka detta är räddningschefen högsta ledningsnivån i ledningssystemet. Räddningschef finns alltid tillgänglig för beslut och andra frågor. Om ordinarie räddningschef inte finns tillgänglig finns en ställföreträdande räddningschef. Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan som har behörighet (LSO 3 kap 16 )

18 Kallelse styrelsen Räddningshjälp: Samtliga samverkande kommunernas räddningstjänster åtar sig att delta med sina resurser vid räddningsinsatser och bistå med beredskap i grannkommunerna vid behov. Ledstjärnan ska vara att den som råkat ut för en olycka (hjälpsökande) alltid ska få den snabbaste hjälpen, utan hänsyn till kommungränser. Samt att vi har en ledningsorganisation som är kompetent att hantera de större olyckshändelser som ibland drabbar oss, oavsett vilken samverkanskommun olyckan inträffar i. Förebyggande arbete: De samverkande kommunernas räddningstjänster ska samordna sin förebyggande verksamhet så att en enhetlig hantering av regler och procedurer byggs upp i de samverkande kommunerna. Detta för att underlätta för de som rör sig mellan våra kommuner. Detta förfarande underlättar även för personalen vid de samverkande räddningstjänsterna att stödja varandra i olika ärenden. Övning och utbildning: Inom de samverkande räddningstjänsterna krävs gemensam övning och utbildning. Att ta fram ett gemensamt underlag för övning och utbildning kommer att spara tid och resurser för samtliga samverkande räddningstjänster. Information: En stor del av räddningstjänstens uppdrag består i att informera och rådgiva allmänheten i brand- och olycksförebyggande frågor. Det finns stora vinster resursmässigt i att samordna denna information så att den blir gemensam för alla kommuner. Gemensamma investeringar: Räddningscheferna ska bevaka och överväga möjligheter till besparingar genom gemensamma investeringar i fordon, materiel, etc.

19 Plats för noteringar: Ärende 8

20 Lokalt ledd utveckling i Norrbotten , skrivelse från styrelsen för Hela Sverige Ska Leva Norrbotten Styrelsen för Hela Sverige Ska Leva Norrbotten har inkommit med en skrivelse med begäran om att Kommunförbundet Norrbotten ska verka för att ett administrativt område bildas i Norrbotten och därmed ett regionalt partnerskap inom lokal ledd utveckling. Bakgrund Lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet I förra landsbygdsprogrammet, , har det funnits möjlighet att arbeta med lokal utveckling genom leaderområden. Den möjligheten kommer att finnas kvar även i den nya programperioden, Metoden har döpts om till lokalt ledd utveckling, på engelska Community Led Local Development (CLLD). Jordbruksverket kommer att vara förvaltningsmyndighet för ett gemensamt program med stöd för lokalt ledd utveckling från fyra fonder. Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden finansierar detta. Därmed samlas den lokalt ledda utvecklingen inom alla fyra fonderna under en myndighet. Detta innebär en stor möjlighet att få en integrerad utveckling på landsbygden eller mellan stad och land. Genom metoden lokalt ledd utveckling kommer man fortsättningsvis att kunna engagera sig i utvecklingen av sin bygd och kunna få stöd för sina utvecklingsprojekt. Tanken är att lokal utveckling genomförs mest effektivt av dem som bor och verkar i ett område. Ett lokalt partnerskap mellan offentliga, privata och ideella aktörer i en bygd har möjlighet att gemensamt ansöka om att få bilda ett lokalt utvecklingsområde. Jordbruksverket ansvarar för att ta fram vad som ska gälla för CLLD, regelverk, vem som kan ansvara för ett geografiskt område, etc. Idag är det oklart vad som kommer att gälla. Initiativet ska komma underifrån och i länet pågår diskussioner inom en del av de nuvarande leaderområdena om att ansöka om att bilda ett geografiskt begränsat område. Vår uppfattning är att intresset för ett stort geografiskt område inte har stöd på den lokala nivån. Kommunförbundet Norrbotten bör inte administrera fram en nyordning utan respektera modellen med den lokala initiativrätten (subsidiaritetsprincipen). Innan den 23 maj ska en intresseanmälan lämnas till Jordbruksverket. Därefter ska en lokal utvecklingsstrategi utarbetas och insändas. En nationell urvalskommitté tar sedan beslut om att eventuellt godkänna CLLD områdena. Finansieringen är fortfarande oklar och sannolikt kan medel betalas ut först

21 Kansliet föreslår presidiet besluta att inte gå vidare med frågan utifrån ovanstående att denna process inte ska administeras fram från regional nivå utan initiativet finns på lokal nivå där det nu pågår diskussioner om vilket/vilka geografiska områden som bör bildas. Roger Kempainen Direktör Anita Lindfors Strateg regional utveckling Presidiet har vid sammanträde beslutat föreslå bifall till kansliets förslag. 2

22 Lokalt ledd utveckling (Leader) i Norrbotten Ett administrativt område för hela Norrbotten Partnerskap för Lokalt Ledd Utveckling i Norrbotten Möjliggör mer lokalt utvecklingsarbete där administrativa gränser inte sätter stopp för lokalsamhällen (företag, föreningar och kommuner) att samverka i gemensamma projekt. Blir mer kostnadseffektivt och frigör därmed mer resurser för den lokala nivån. En administrativ chef ansvarar för myndighetskontakter m.m. och övriga anställda kan verka som coacher ute i verksamhetsområdet i nära samarbete med kommunala landsbygds- /näringslivsutvecklare. Ger möjlighet att skapa fler geografiska kontor (behöver inte vara fysiska kontor) där lokalsamhället kan involveras tillsammans med sina kommuner på ett bättre sätt. På de geografiska kontoren bereds projekt som senare föredras i partnerskapet. Detta möjliggör att lokala och kommunala planer aktivt kan användas som grund i utvecklingsarbetet. Partnerskapet byggs strategiskt utifrån olika kompetenser i de tre sektorerna, några exempel kan vara; Studieförbund, Hushållningssällskapet, LRF, Swedish Lapland, Företagarna, landstingsrepresentanter, representanter utsedda av Kommunförbundet (tjänstemän och politiker), länsstyrelse m.fl. På detta sätt skulle vi bygga en stabilare plattform för det lokala utvecklingsarbetet och samtidigt skapa större delaktighet lokalt. Att organisera ett administrativt område hindrar inte fortsatt samverkan t.ex. inom områden som nuvarande Leaderområden. Vi tror även att ett liknade partnerskap skulle skapa en mer långsiktig hållbar och stabil organisation för lokalt ledd utveckling i Norrbotten. Vi lyfter fram Landsbygden som en viktig utvecklingsfaktor i samhället och skapar en tro på Landsbygdens överlevnad. Hela Sverige ska leva Norrbotten Kyrkgatan 53, BODEN Telefon: Mobil: Hemsida: E-post: nbrkansli@telia.com Org.nr.:

23 Ett område är inget hot mot lokalt inflytande tvärtom så ser vi större möjligheter för detta. Om få projekt kommer tillstånd i vissa delar i området så har partnerskapet en viktig roll att stimulera fram fler projekt där vilket en liknande struktur skulle ge bättre förutsättning till. Utifrån dessa faktorer har Hela Sverige Ska Leva Norrbottens styrelse beslutat att försöka verka för att ett administrativt område bildas i Norrbotten då vi ser att detta skulle ge mest effektivitet och att mer resurser skulle frigöras till lokalsamhället där verkstaden finns! Styrelsen för Hela Sverige ska leva Norrbotten Notering: Vi har valt att använda begreppet geografiska områden. Hur många och hur dessa effektivt ska organiseras tycker vi ska tas fram i dialog med alla berörda parter. (Strukturer skulle kunna skapas i varje kommun, de coacher som verkar regionalt kan ha 3-4 kommuner var). Vi lyfter fram Landsbygden som en viktig utvecklingsfaktor i samhället och skapar en tro på Landsbygdens överlevnad. Hela Sverige ska leva Norrbotten Kyrkgatan 53, BODEN Telefon: Mobil: Hemsida: E-post: nbrkansli@telia.com Org.nr.:

24 Plats för noteringar: Ärende 10

25 Kallelse styrelsen Regionalt utvecklingscentrum Regionalt utvecklingscentrum är en mötesplats för skolan i Norrbotten och lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet. De regionala behoven av utveckling inom skolan har varit grunden för arbetet. RUC:s uppdrag är att i samarbete med regionens skolor bidra till långsiktig utveckling och förnyelse inom skolan och lärarutbildningen. RUC startade 1998 och har sedan dess förlängts etappvis. Styrelsen har , 64 beslutat att rekommendera länets kommuner besluta om att finansiera verksamheten inom Regionalt utvecklingscentrum med 80 öre per invånare till och med 2014 att kansliet inför nästa beslut får uppdraget att genomföra en utvärdering av verksamheten att paragrafen förklaras omedelbart justerad Sedan styrelsens senaste beslut har kansliet i samråd med övriga intressenter diskuterat Regionalt utvecklingscentrums nuvarande och framtida roll. Resultatet av dessa diskussioner är att Kommunförbundet Norrbotten, efter samråd med länets ordförande i Barn och utbildningsnämnder samt förvaltningschefer för skolan, i dialog med LTU överenskommet att avsluta RUC från och med den 31 maj och att därefter uppta en dialog om framtida samarbetsmodell. Med hänvisning till ovanstående föreslår kansliet styrelsen besluta Att avsluta samarbetsprojektet Regionalt Utvecklingcentrum/LTU från och med 31 maj Att Att beslutet om att genomföra en utvärdering därmed återtas ingen debitering för 2014 sker av Norrbottens kommuner I det fall någon kommun redan betalat så sker återbetalning snarast. Förslaget var inte utarbetat vid presidiets sammanträde

26 Plats för noteringar: Ärende 11

27 Kommunernas strategiska folkhälsoarbete - en långsiktig prioritering Att främja hälsa bygga på det friska har visat sig vara en av de viktigaste vägarna till ett jämlikt och hållbart samhälle. På den globala dagordningen genom World Health Organisation, WHO, finns rapporten "Closing the gap in a generation" från 2008 som pekar på att ojämlikheten i hälsa bottnar i de system som tillämpas, politiska och ekonomiska beslut som fattas. Till grund för det folkhälsoarbete som görs i Sverige ligger de elva nationella folkhälsomålen och det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit sikte på den svenska paradoxen, att medellivslängden ökar men för vissa grupper ökar ohälsan, genom "Gör jämlikt - gör skillnad". Malmökommissionens och Västra Götalands rapporter visar också att klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat påtagligt under de senaste årtiondena. Den ojämlikheten i hälsa finns även i Norrbotten och 2012 förekom för män en skillnad på nära 5 år i medellivslängd mellan vissa kommuner. Andelen med eftergymnasial utbildning i kommunerna skiljde sig mellan kommuner och mellan könen. Detta är frågor som direkt berör välfärdssystemet och tillväxten för länet då forskningen tydligt visar kopplingen mellan ohälsa och låg utbildning samt låg inkomst. Kommunförbundet Norrbottens vision och verksamhetsidé, att företräda och stödja kommunerna till en positiv och hållbar utveckling, innebär att aktivt arbeta för att utveckla den sociala, ekonomiska och ekologiska uthålligheten i samarbete med andra aktörer. Betydelsen av socioekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorer för hälsonivån i samhället är större än vad som tidigare ansetts. Det finns därför flera skäl för kommunerna att ta ett tydligare folkhälsoansvar då dessa står som huvudman för de flesta lokala verksamheter som är förebyggande exempelvis boende, förskola, skola, kultur och fritid och sysselsättning. Kommunförbundet bidrar i samverkan med andra aktörer till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt samhälle där ett stort humankapital är en av hörnpelarna. Kommunförbundet är också en aktör som kan bidra till en tydligare koppling mellan social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå. Folkhälsoarbete i Norrbotten Folkhälsoarbete har bedrivits i projektform från 2009 och beräknas pågå till och med 2014 med Kommunförbundet och Landstinget som projektägare de

28 första två åren. Därefter i Kommunförbundets egen regi. Från 2012 beslutades att prioritera vissa kommuner i länet för att ge extra stöd i att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Under 2012/2013 har ett omfattande arbete gjorts för att scanna av behovet av regionalt stöd för ett effektivt folkhälsoarbete på lokalplanet. Genom enkäter och samrådsmöten har information samlats in som gett en bild av behov och förväntningar på de regionala aktörerna såväl tillsamman som var och en för sig. Kommunförbundet förväntas bistå med kunskapshöjning på folkhälsoområdet för olika målgrupper, att anordna konferenser enskilt och i samarbete med Länsstyrelse/Landsting, att omvärldsbevaka för att ligga i framkant med nya metoder och verktyg. Det regionala samarbetet mellan landstinget, länsstyrelsen och kommunförbundet Länsstyrelsen har ett statligt uppdrag att arbeta med ANDT- frågor och får också statliga medel för detta. Inom ANDT området arbetas det många gånger med riktade insatser men även där kan strategiska grepp tas genom att lyfta in det i det främjande och generella arbetet. Ett fortsatt samarbete mellan Länsstyrelsen och Kommunförbundet skulle kunna bära frukt på längre sikt. Landstinget med Folkhälsocentrum arbetar med livsstilsfrågor på operativ- och strategisk nivå både inom och utom den egna organisationen. De är en viktig samarbetspart utifrån kartläggningar och statistik om hälsa. De är också en del i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd. Under projekttiden har samverkan stärkts mellan ovan nämnda länsaktörer och Kommunförbundet Norrbotten och uppfattas på lokalplanet som självklara aktörer i ett långsiktigt folkhälsoarbete för Norrbottens län. Kommunförbundet Norrbotten och den nya FoUI- enheten Inom Kommunförbundets verksamhet finns från och med 2014 en nyinrättad FoUI-enhet (Forskning och utveckling / innovation). Enheten har till uppgift att stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsutvecklingen inom skola och socialtjänst men även inom övergripande områden som samhällsbyggnad, styrning och ledning. FoUI förväntas bidra till att bredda och fördjupa den kommunalpolitiskt relevanta kunskapsbildningen till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort. En viktig uppgift för FoUI-enheten handlar om att kunna tillmötesgå kommunernas efterfrågan på uppföljning och utvärdering av olika insatser som utförs i kommunal regi. Inte minst handlar det om att följa upp och mäta effekter av förebyggande och / eller hälsofrämjande insatser. Det faktum att i man i allt fler kommuner börjat tänka i termer av "sociala investeringar" och att man i vissa kommuner inrättat särskilda sociala investeringsfonder är förstås något

29 som talar för att efterfrågan på kvalificerade uppföljningar och utvärderingar av gjorda investeringar kommer att öka. En fast resurs inom folkhälsoområdet med gedigen kunskap om hur man genomför socioekonomiska beräkningar, skulle vara en mycket attraktiv resurs för att kunna svara upp mot sådana behov. Det skulle innebära en förstärkning av den mer generella utvärderingskompetens som i dagsläget finns inom FoUI-enheten. En tydligare koppling och samordning mellan FoUI skulle därför tillföra FoUI en viktig kompetens när det handlar om att kunna genomföra kvalificerade uppföljningar och utvärderingar med inslag av långsiktiga socioekonomiska och eventuellt också hälsoekonomiska beräkningar av de effekter som uppnås av sociala investeringar i kommunerna. Kopplingen till FoUI-miljön skulle också innebära att folkhälsoarbetet inom Kommunförbundets ram ges en robust vetenskaplig förankring. Vägval inför framtiden Med utgångspunkt från den genomförda undersökningen och från de projekt som genomförts de senaste åren för att stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet, diskuteras nu inriktning av folkhälsoarbetet i framtiden. Efter 2014 finns inget beslut om hur Kommunförbundet Norrbotten ska förhålla sig till folkhälsofrågorna och vilka resurser som kommer att finnas. Utifrån nämnda undersökning är det uppenbart att kommunerna är i stort behov av stöd för att klara uppdragen på den lokala arenan. Kommunerna är där de stora operativa aktörerna vilket kräver tillförsel av kompetens / erfarenheter för att kunna utvecklas. Kommunförbundet Norrbotten är en naturlig aktör för detta uppdrag som i praktiken innebär skapande av en fast resurs för kompetensutveckling, omvärldsbevakning och stöd för kommunernas strategiska arbete. För att upprätthålla rollen som regional aktör krävs kompetens inom folkhälsoområdet samt kunnande om våra lokala förhållanden i Norrbottenskommunerna. Även detta innebär i praktiken en fast resurs för att säkra en långsiktig hållbar lösning. Om en fast resurs inte är möjlig inom Kommunförbundet Norrbotten kommer landsting och länsstyrelse att bli huvudaktörer i det regionala folkhälsoarbetet. Detta kan innebära svårigheter att bibehålla det breda kommunala angreppssättet i det strategiska arbetet som varit målsättnigen i de nu genomförda projekten. Folkhälsofrågorna innehåller så mycket mer än livsstilsfrågor. Samhällsbyggande - tillväxt och social investeringspolitik är andra viktiga områden. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt ständigt pågående arbete som bör ingå i kommunernas och Kommunförbundet Norrbottens ordinarie arbete.

30 Förslag till beslutsinriktning för det framtida folkhälsoarbetet En fast resurs i form av en tjänst inrättas hos Kommunförbundet Norrbotten med inriktning mot organisation och processledning inom folkhälsoområdet. Tjänsten ska innehålla både strategiska och operativa moment. Den strategiska delen innebär att regionalt ta fram planer och program med bäring på folkhälsa, att vara delaktig och stötta i utvecklingsprocessen som då uppstår. Den operativa delen innehåller beräkning av sociala investeringsinsatser i kommunerna i samarbete med lokala tjänstemän och beslutsfattare, att göra välfärdsbokslut, uppföljningar och utvärderingar. Exempel på strategiskt arbete som redan idag är sjösatt är utvecklingen av det generella föräldrastödet (uppdrag från NFR) i samarbete med NLL och Länsstyrelsen. Kommunförbundet Norrbotten finns även med som samarbetspart i NLL's projekt "främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten". I enlighet med bifogat "Förslag till inriktning av regionala aktörers kommande folkhälsoarbete" kan Kommunförbundet bidra med en utveckling av social uthållighet samt verka för en tydligare koppling till ekonomisk- och ekologisk uthållighet genom de befintliga kompetenserna på förbundet. Kommunförbundets tjänst kan med fördel användas i alla tre nivåerna enligt det bifogade förslaget och i synnerhet på nivå b) lokala överenskommelser och c) kommunpaket. Vilket skulle innebära ett tightare och mer operativt arbete på plats i den enskilde kommunen. Tjänsten kan komma att vissa dagar i veckan förläggas på orten för ett effektivare arbete. Ett tätare samarbete etableras med Kommunförbundet Norrbottens FoUI - enhet vad gäller utvärdering av projekt och andra insatser utifrån socioekonomisk beräkningar och / eller kostnads utvärderingar. Den fasta resursen hos Kommunförbundet Norrbotten finansieras genom en höjning av kommunernas medlemsavgift med 3:20 kr/inv. Ansökan om EU-bidrag är inte ett realistiskt alternativ om syftet med resursen är långsiktig strategisk planering och stabilitet av folkhälsoarbetet då dessa stöd är utformade som tidsbegränsade projekt. Möjligheten till stöd för denna typ av arbete bedöms också som begränsat.

31 Plats för noteringar: Ärende 12

32 Kallelse styrelsen Sammanträdesveckodagar 2015 Ordföranden väcker fråga enligt rubrik. Den vanligaste veckodagen för Norrbottenskommunernas sammanträden är måndag. Ordföranden ser fördelar med att till 2015 ändra veckodag till tisdag och hon föreslår att styrelsen diskuterar frågan

33 Plats för noteringar: Ärende 13

34 Kallelse styrelsen Logistik när det gäller möten Ledamoten Lotta Åman, (s), Arvidsjaur, väcker fråga enligt nedanstående: Till Kommunförbundet Norrbotten Arvidsjaur den 16 maj 2014 Logistik när det gäller möten: Undertecknad vill att kommunförbundet utreder logistiken kring möten som är placerad på annan ort än den vi bor på. När det gäller möten så de flesta placerade i Luleå vilket innebär 34 mil tur och retur från Arvidsjaur vilket tar tid och medför risker att färdas efter vägarna speciellt på vinterhalvåret. Min önskan är om vi har möten som tar två timmar, att kommunförbundet tillsammans med landstinget försöker logistera så att fler två-timmars möten kan ske på samma dag. Med hälsning Lotta Åman KSO Arvidsjaur Presidiet har diskuterat frågan och konstaterat att fler videoutsända möten är en möjlighet att minska resandet enligt frågeställarens intentioner. I övrigt lämnar presidiet inga egna förslag utan överlämnar frågan till styrelsen för behandling.

35 Plats för noteringar: Ärende 14

36 Kallelse styrelsen Principer för beredning av valärenden Styrelsen har i samband med valärenden uttalat att ledamöter i de politiska organen ska representera länet geografiskt och att också ska ha en politisk representation motsvarande den som gäller för styrelsen. I samband med den senaste övergången till ny mandatperiod har valberedningens ledamöter efterlyst tydligare principer för beredning av valfrågor. Ledamöterna har önskat en gränsdragning för den geografiska spridningen och ställt frågan om invånarantalet ska ha betydelse. Beredningen har även efterlyst riktlinjer för hur den politiska fördelningen ska beräknas. Kansliet bedömer att den geografiska fördelningen i styrelsens hittillsvarande beslut oftast delat in länet så att Arjeplogs-, Arvidsjaurs- och Älvsbyns kommuner utgjort ett geografiskt område. Ett annat område har varit Piteå-, Luleå-, och Bodens kommuner. Ett tredje har varit Kalix-, Överkalix-, Haparanda- och Övertorneå kommuner. Det fjärde har bestått av Pajala-, Jokkmokks-, Gällivare- och Kiruna kommuner. Av styrelsens 21 ledamöter är 14 kommunrepresentanter och i dag är alla dessa socialdemokrater. Idag representeras övriga partier av sju ledamöter, en för varje parti som finns i minst hälften av länets fullmäktigeförsamlingar. Med dagens politiska situation representerar alltså en tredjedel av styrelsens ledamöter andra partier än Socialdemokraterna. En motsvarande fördelning kan inte göras fullt ut i de mindre församlingarna. Nuvarande valberedning består av: Margaretha Lindbäck, (s), Luleå, (sammankallande) Roland Axelsson, (s), Gällivare Bengt-Olov Innala, (s), Haparanda Rigmor Åström, (m), Boden Iris Dimitri, (v) Gällivare Valberedningen har fått ta del av detta förslag och sammankallande Margaretha Lindbäck föreslår att kansliets förslag bifalls. Övriga ledamöter har inte lämnat synpunkter. Bilagt finns en sammanställning av Kommunförbundet Norrbottens politiskt valda församlingar. Kansliet föreslår att styrelsen diskuterar frågan och ger kansliet vägledning för att utarbeta ett förslag till principer för beredning av valärenden. Styrelsen kan då vid behov justera förslaget under sammanträdet och under sammanträdet ge presidiet, alternativt valberedningen, uppdraget att bereda valärenden inför kommande mandatperiod.

37 Kallelse styrelsen Kansliet föreslår också att val av ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens olika politiska organ förrättas under det konstituerande styrelsesammanträdet som hålls i samband med Förbundsfullmäktiges sammanträde i mars eller april Presidiet har beslutat föreslå bifall till kansliets förslag

38 Kallelse Bilaga till ärende Principer för beredning av valärenden Förteckning över ledamöter i politiska organ Organ Ledamöter Ansvarig tjänsteman Tillväxtberedning Arbetsområde: Regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor samt internationell samverkan. Samarbete inom Europaforum Norra Sverige Kommunikationspolitiska rådet Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg Socialberedning Arbetsområde: Socialpolitik och individomsorg samt andra närliggande frågor, exempelvis hälso- och sjukvårdsfrågor samt vissa psykiatrifrågor Kommunförbundets ordinarie: Peter Roslund, (s), Piteå Tommy Nyström, (s), Gällivare Gunnel Simu, (s), Haparanda Anders Josefsson, (m), Luleå Christina Snell-Lumio, (v), Övertorneå Kommunförbundets ersättare: Niklas Nordström, (s), Luleå Kristina Zakrisson, (s), Kiruna Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Hans Lönnelid, (mp), Överkalix Matilda Wikström, (c ), Älvsbyn Britta Flinkfeldt Jansson (s) ordförande Stefan Andersson, (s), 1:a vice ordförande Lars Alriksson (m) 2:e vice ordförande Peter Roslund (s) Fyrkanten Kristina Zakrisson (s) Lapplands Kommunalförbund Tom Lundberg (s) A-kommunerna Gunnel Simu (s) Östra Norrbotten Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson (s), Luleå Marlene Haara (s), Haparanda Carola Lidén (c), Luleå Birgitta Persson (s), Överkalix Roger Suup (s), Kiruna Ruth Rahkola (s), Piteå Rigmor Åström (m), Boden Gunnar Bergman (v), Kiruna Ordförande: Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Vice ordförande: Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Övriga ledamöter: Anita Lindfors Anita Lindfors Ingrid Carlenius

39 Kallelse Barn- och utbildningsberedning Arbetsområde: Förskola, skola och övriga utbildningsfrågor Ylva Stråhle Andersson, (s), Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Gunnar Bergman, (v), Kiruna Ayse Duyar, (mp), Luleå Carola Lindén, (c ), Luleå Ersättare: Leif Rönnqvist, (s), Arjeplog Agnetha Eriksson, (s)piteå Otto Larsson, (s), Överkalix Catarina Nordin, (m), Kalix Anders Sundström, (ns), Boden Ordförande: Birgitta Persson, (s), Överkalix Vice ordförande: Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Övriga ledamöter: Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Rolf Laestander, (s), Arjeplog Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Marita Björkman FoUI utskottet (Forskning och Utveckling/Innovation) Arbetsområde: Kunskaps- och kompetensutveckling inom socialtjänst, skola, samhällsbyggnad, styrning och ledning. Kulturberedningen Arbetsområde: Samordna kulturfrågor mellan kommunerna och landstinget. Beredningsorgan för landstingsstyrelsen i Norrbotten. Ersättare: Börje Johansson, (s),gällivare Ruth Rahkola, (s), Piteå Åke Johdet, (s), Pajala Maria Selin Fjellström, (kd), Boden Annika Sundström, (v), Luleå Stefan Andersson, (s), Jokkmokk Roger Suup, (s), Kiruna Inga-Lis Samuelsson, (c) Kalix s Agnetha Eriksson (s), Piteå Ayse Dyuyar, (mp), Luleå Anders Josefsson, (m), Luleå Vakant för partiernas representant Britta Flinkfeldt- Jansson (s), Arjeplog Stefan Andersson, (s), Jokkmokk Bill Nilsson, (s), Arvidsjaur Ann- Katrin Sämfors (s), Piteå Kurt Wennberg(s), Pajala Lars Alrikson (m), Gällivare Siv Gunillasson (s), Kiruna Jonas Karlsson (s), Överkalix Norrbottens folkhälsopolitiska Kommunförbundets representanter: Ulf Hyvönen Ulrika Larsson Eva-Linnea

40 råd Arbetsområde: Verka för en bättre folkhälsa i länet Valberedning Arbetsområde: Att på förbundsfullmäktiges och styrelsens uppdrag utarbeta förslag i valfrågor Skogslänsgruppen Arbetsområde: Norrländsk lobbysamverkan mellan kommunförbunden, landstingen och regionförbunden i de sju nordligaste länen. Styrgrupp för Konstmuseet i norr Arbetsområde: Att leda arbetet för etablerandet av ett länskonstmuseum i Norrbotten Samrådsgrupp naturbruk Arbetsområde: Samverkan med landstinget om naturbruksutbildningar i Norrbotten Styrelsen Teknikens hus Arbetsområde: Ledning av stiftelsen Teknikens hus Styrelsen Centrum för riskanalys och riskhantering Arbetsområde: Ledning av rubricerad verksamhet som är en centrumbildning vid Luleå Tekniska Universitet. Länshandikapprådet Arbetsområde: Samråds-, kontakt- och informationsorgan mellan Birgitta Larsson, (s), Gällivare Yvonne Stålnacke, (s), Luleå Anita Sköld, (m), Pajala Sammankallande: Kurt Rosendahl, (s), Haparanda Övriga ledamöter: Rigmor Åström, (m), Boden Roland Axelsson, (s),gällivare Margareta Lindbäck, (s), Luleå Iris Dimitri, (v), Gällivare Kommunförbundets ordinarie: Britta Flinkfeldt- Jansson (s), Arjeplog Roger Kempainen, direktör, Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundets ersättare: Stefan Andersson, (s), Jokkmokk Birger Lahti, (v), Pajala Kommunförbundets representanter: Yvonne Stålnacke, (s), Luleå Beatrice Öman, (s), Boden Kommunförbundets representant: Birgitta Persson, (s), Överkalix Kommunförbundets ordinarie: Britt-Marie Loggert-Andrén, (s), Boden Kommunförbundets ersättare: Bengt-Olov Innala, (s), Haparanda Kommunförbundets representant: Roger Kempainen, direktör, Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundets ordinarie: Agnetha Eriksson, (s), Piteå Marlene Haara, (s), Haparanda Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Kallelse Eriksson Roger Kempainen Kjell-Åke Halldén Roger Kempainen Ulrika Larsson Marita Björkman Roger Kempainen Ingrid Carlenius

41 landstinget, handikapprörelsens länsavdelningar, länets primärkommuner och statliga länsmyndigheter Vattendirektivet Arbetsområde: EU:s arbete med vattenfrågor genom det så kallade Vattendirektivet från år Nordkalottrådet Arbetsområde: Gränsregionalt partnerskap mellan myndigheter och näringsliv Styrkommitté Interreg IVA Nord Arbetsområde: EU-program som stöttar gränsöverskridande samarbete. (Till och med ) Regionalt utvecklingscentrum Verksamhetsområde: Att i samarbete med regionens skolor bidra till långsiktig utveckling och förnyelse inom skolan och lärarutbildningen. Den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering Verksamhetsområde: gemensam politisk styrning av det framtida jämställdhetsarbetet. 3.6 Övriga förtroendevalda Bengt Ek, (s), Piteå Ylva Strutz, (fp), Luleå Sören Engelmark, (s), Gällivare Britt-Marie Forsman, (v), Luleå Kommunförbundets ersättare: Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Gunnar Bergman, (s), Kiruna Ingrid Norberg, (s), Luleå Kommunförbundets representant: Birgitta Persson, (s), Överkalix Kommunförbundets representant: Bengt-Olov Innala, (s), Haparanda Kommunförbundets representant: Bengt Niska, (s), Pajala Kommunförbundets ersättare: Anna Hövenmark, (v), Jokkmokk Ruth Rahkola, (s), Piteå Helena Stenberg, (s), Piteå, sammankallande/ordförande Tommy Nyström, (s), Gällivare Marlene Haara, (s), Haparanda Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Vakant (för partiernas representanter i styrelsen) Revisor Revisor Revisorsersättare Revisorsersättare Kallelse Björn Eriksson Roger Kempainen Anita Lindfors Marita Björkman Ulrika Larsson

42 Plats för noteringar: Ärende 15

43 Kallelse Val av ledamöter i FoUI-utskott Styrelsen har , 23 beslutat att utse följande ledamöter till FoUI-utskottet: Stefan Andersson, (s), Jokkmokk Roger Suup, (s), Kiruna Inga-Lis Samuelsson, (c) Kalix s Agnetha Eriksson (s), Piteå Ayse Dyuyar, (mp), Luleå Vakant (partiernas företrädare) Vakant (tillväxtberedningens företrädare) att frågan om partiernas och Tillväxtberedningens representanter i FoUIutskottet bordläggs Efter styrelsens beslut i frågan har kommunernas representanter i tillväxtberedningen diskuterat ärendet och föreslår att Anders Josefsson, (m), Luleå, utses som Tillväxtberedningens representant i FoUI-utskottet.

44 Plats för noteringar: Ärende 16

45 Kallelse Val av representanter till den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering Styrelsen har , 6, beslutat: att Kommunförbundet Norrbottens representation i Den Politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering ska vara enligt nedanstående: Helena Stenberg, (s), Piteå, sammankallande/ordförande Tommy Nyström, (s), Gällivare Marlene Haara, (s) Haparanda Vakant (för den västra länsdelen) Vakant (för partiernas representanter i styrelsen) Ordföranden föreslår att Helena Öhlund, (s), Älvsbyn, utses som ledamot för den västra länsdelen och frågar om det finns förslag till partiernas representant. Inga sådana förslag inkommer, varefter ordföranden föreslår att frågan om partiernas representant bordläggs. Styrelsen har , 22 beslutat att Helena Öhlund, (s), Älvsbyn, utses som ledamot för den västra länsdelen att frågan om partiernas representant bordläggs

46 Plats för noteringar: Ärende 17

47 Kommunernas avgifter år 2015 Föreligger förslag till medlemskommunernas avgifter år Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige beslutade att medlemmarnas avgifter till Kommunförbundet Norrbottens kansli (0,70 promille), MediaCenter (0,54 promille) och FoU Norrbotten (0,21 promille) från och med slås samman till en ekonomi innebärande 1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag. Uttaxeringen för 2015 föreslås alltså bli 1,45 promille av skatter och bidrag 2014 för totala verksamheten inom Kommunförbundet Norrbotten. Kommun Summa skatter och bidrag 2014 (tkr) Totalsumma 2015 Jämförande summa 2014 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Totalt länet

48 Plats för noteringar: Ärende 18

49 BESLUT Datum Diarienummer Kommunförbundet Norrbotten Att: Britta Flinkfeldt Jansson Box Luleå Inbjudan att delta i Jämställdhetsdelegationen Länsstyrelsen bjuder in Kommunförbundet i Norrbotten att delta med fem representanter i Jämställdhetsdelegationen, representationen bör innehålla minst en tjänsteman. Ledamöterna förordnas från och med augusti 2014 till och med den 31 december Eftersom Jämställdhetsdelegationen ska bestå av hälften kvinnor och hälften män önskar vi förslag på en kvinna respektive en man som kan representera er organisation i delegationen. Länsstyrelsen kommer att välja en jämställd sammansättning av ledamöter. Bakgrund Länsstyrelsen fick under år 2013 i uppdrag 1 av regeringen att ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering i länet. Strategin beslutades i februari 2014 och gäller från 2014 till I det fortsatta arbetet med genomförandet av strategin kommer Länsstyrelsen arbeta utifrån länets Jämställdhetsdelegation som plattform. I syfte att få en bred samverkan i länet och vinna synergieffekter för jämställdhetsarbetet i stort ser Länsstyrelsen ett behov av att utöka Jämställdhetsdelegationen till att innefatta fler parter i länet. I delegationen förväntas ledamöterna bidra med sin medverkan, kunskap och sitt engagemang och på så sätt verka för att Norrbotten blir ett mer jämställt län. Jämställdhetsdelegationens uppdrag Jämställdhetsdelegationens ansvarsområde är att samverka kring övergripande frågor av strategisk och principiell karaktär och planera för aktiviteter som för jämställdheten framåt i länet. Syftet med delegationen är även att bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska målen får genomslag i länet, medverka till en regionalisering av de jämställdhetspolitiska målen med utgångspunkt från Norrbottens förutsättningar och möjligheter och föra arbetet med jämställdhetsintegrering framåt. 1 Länsstyrelsen har i regleringsbrevet för budgetåret 2013, uppdrag 84, fått i uppdrag att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

50 BESLUT 2 (3) Datum Diarienummer Länsstyrelsen står för ordförandeskapet och sekretariat till delegationen, detta eftersom Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta med jämställdhetsfrågor i länet. Ordförande i Jämställdhetsdelegationen är länsråd Johan Antti och huvudsekreterare är Malin Stenman, särskilt sakkunnig i jämställdhet. Anmäl deltagare Jämställdhetsdelegationen nästa möte är bestämt till den 28 augusti kl på Länsstyrelsen, Luleå, Stationsgatan 5, Lilla Björn. Mötet avslutas med en gemensam lunch. Vi ser gärna att ni deltar vid detta tillfälle och önskar därför att ni anmäler era utsedda representanter senast måndagen den 21 juni till Malin Stenman: malin.stenman@lansstyrelsen.se Johan Antti Malin Stenman