APP APP APP! - En studie om förskollärares erfarenheter av att använda surfplattor i förskolan

Transkript

1 Rapport 2016ht02186 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp APP APP APP! - En studie om förskollärares erfarenheter av att använda surfplattor i förskolan Författare: Ida Lundén Handledare: Kristina Walldén Hillström Examinator: Linn Areskoug

2 Sammanfattning Barn får tidigt i livet komma i kontakt med surfplattor och de används numera i de flesta förskolor. Forskning har dock visat att förskollärare har varierande åsikter kring om och hur surfplattor bör användas i förskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har av att arbeta med surfplattor i förskolan och vad surfplattorna i sådana fall används till. Jag har som metod valt att föra intervjuer. Fyra intervjuer har gjorts med förskollärare som berättar kring sina erfarenheter och uppfattningar om hur det är att arbeta med surfplattor inom deras verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna i relativt liten utsträckning använder surfplattor i verksamheten. Vid tillfällen de ändå användes, användes de främst till pedagogisk dokumentation och som ett verktyg för att få ett lugnare klimat i barngruppen. Vad som också framkom i resultatet var att förskollärarna var intresserade av fortbildning i att använda surfplattor, för att på så vis kunna använda surfplattorna mer tillsammans med barnen. Nyckelord: Surfplatta, förskola, appar, erfarenheter

3 Innehåll Inledning... 4 Frågeställningar... 5 Tidigare forskning... 5 Barns användande av surfplattor... 5 Surfplatta vs dator... 6 Hur applikationer väljs... 7 Pedagogerna och stöttning i användandet av surfplattan... 8 Det kompetenta barnet... 9 Metod Forskningsetiska principer Fördelar och nackdelar med intervju som metod Tillförlitlighet och reliabilitet Urval och genomförande Bearbetning av material...14 Metod diskussion...14 Analys och resultat Presentation av pedagogerna i studien...15 Pedagogers erfarenheter av användandet med surfplattor Förkunskaper Fortbildningar Hur användandet av surfplattor ser ut Pedagogisk dokumentation Appar och spel i surfplattan Fördelar och nackdelar med användandet av surfplattor Nackdelar En brist i verksamheten Fördelar Diskussion Slutsats Referenslista Intervjuguide...27

4 Inledning Gelst menar att vi idag lever i en tid av Jetsons. Att den digitala miljön genomsyrar allt yngre och yngre barns vardag (2014. s.58). Forskningen kring effekterna av hur dessa digitala vanor påverkar barns lärande ligger långt efter. Enligt Statens Medieråds rapport ungar och medier har användandet av digitala medier ökat drastiskt. År 2005 så låg snittåldern för förstagångsbesökare på internet på nio år och idag så har den åldern sjunkit rejält, så lågt som tre år gamla, alltså små barn. Surfplattans innehav bland barn har sedan 2012/2013 mångdubblats och mängden barn som spelar spel under två års ålder har nästintill fyrdubblats, på bara två års tid. Från 7 % 2012/2013 till hela 26 % år 2014 (2015, s.4). Det tekniska användandet samt den fysiska tekniken går således idag fortare framåt än någonsin tidigare och det, kan man tycka, bör även synas i dagens förskolor. Surfplattor finns hos de flesta förskolor men alla förskollärare vet inte riktigt hur eller när de ska användas (Masoumi, 2015). Läroplanen förespråkar att förskolan kan använda multimedia och informationsteknik i både skapande processer och i tillämpning samt att barnen får utforska hur enkel teknik fungerar och utveckla sin förmåga att kunna urskilja teknik i vardagen (lpfö, 98rev10, s.7;10). Enligt Klerfelt så finns ett kompetensglapp mellan generationerna där barnen har en större kompetens i jämförelse med deras förskollärare i användandet av surfplattor. Det är därav av vikt att pedagoger som är negativa till användandet av surfplattor på grund av att de känner sig osäkra i sin egen bristande kompetens får den fortbildning som behövs för att kunna hantera en surfplatta inom verksamheten. Om barnen ska kunna få vägledning och utvecklas behöver också pedagogerna mer förkunskap i hur arbetet med surfplattan kan se ut (2007, s.49, ). Med dessa ståndpunkter så, kan man tycka, att surfplattor borde få en större plats inom verksamheten och mer fortbildning för pedagogerna bör skapas. Syftet med detta arbete är därför att öka kunskapen om vad förskollärare har för erfarenheter av och uppfattningar kring att använda surfplattor i förskolans verksamhet. Med utgångspunkt ur detta så är mina frågeställningar: Vilka erfarenheter och uppfattningar har förskollärare av att använda surfplattor i förskolan? På vilka sätt surfplattan används och vilket syftet är? Vilka applikationer används? Vilken utbildning har förskollärarna fått i relation till användandet av surfplattor? 4

5 Tidigare forskning Här kommer jag att ta upp den tidigare forskningen som finns om surfplattor och som får betydelse för studiens syfte. Barns användande av surfplattor Barn som är födda under 2000-talet och fram till idag, växer upp med teknik och surfplattor kring sig mer än någonsin tidigare, detta är något som de flesta forskare skriver om (Merchant, (2015; Nilsen, 2014; Gelst, 2014; Neumann & Neumann, 2013). De har fötts efter att det stora intåget av högteknologiska och digitala redskap har skett och det har bidragit till att bilda det informationssamhälle som vi idag lever i. Merchant skriver exempelvis att föräldrars mobiltelefoner kan jämföras med en napp (2015, s.3). Med detta menar han att barnet lugnas ner och kan sluta gråta om man sätter den framför sin skärm med ett youtubeklipp, en spelapp eller något liknande. Innan tekniken var tillgänglig som idag fungerade nappen utmärkt som en lugnande faktor för barnet istället. Gelst skriver utifrån en av sina undersökningar att barn mellan två och tre år som exempelvis ännu inte kunde simma eller göra iordning sin egen frukost precis visste hur man stängde av och satte igång en dator, hur man navigerade sig med muskontrollen och att en del barn även kunde spela online-spel. Ytterligare en liten grupp kunde även ringa från en mobiltelefon (2014, s.58). Detta påvisar hur mycket tekniken tillåts att användas av barn och hur deras kunskapsutveckling ökar inom detta område, det vill säga, bland teknik och surfplattor. Ipaden är även väldigt enkel att hantera tack vare sitt intuitiva gränssnitt, lätta vikt och storlek i jämförelse med datorer och andra skärmar (Merchant, 2015, s.9). Surfplattan behöver inte vara på ett bestämt ställe i förskoleverksamheten, tidigare forskning visar till exempel att datorer ofta stod avskilt från verksamheten så att de inte skulle gå sönder när barnen lekte (Nilsen, 2014, s.18) Surfplattan däremot är så pass behändig och liten att den går att placera nästan överallt och att det direkt i surfplattan går att bland annat filma, fotografera, dokumentera och hitta information. Forskning visar också att surfplattan bjuder in till samspel och att flera barn kan kika på den samtidigt då surfplattan går att lägga ner på golvet och de kan samlas kring den (Nilsen, 2014, s. 8; Petersen, 2015, s. 15; Kjällander & Moinian, 2014, s ). Surfplatta vs dator Surfplattan har funnits på marknaden från tidigt 2000-tal men det var inte förrän Apples ipad kom 2010 som denna produkt slog igenom rejält. Innan ipads och andra surfplattor 5

6 introducerades så var det svårt för små barn att använda tekniken som de gör idag. Datorernas tangentbord kräver en större finmotorik för att hitta rätt bland tangenterna liksom en kognitiv utveckling för att veta vad symbolerna på tangenterna står för (Gelts, 2014, s. 59). Dessa krav finns inte längre när barn inte behöver trycka på knappar eller styra en muskontroll för att kunna kontrollera vad som sker på skärmen. När tekniken idag vill att man ska röra vid skärmen direkt så skapas en ny interaktion mellan hand och skärm som vi tidigare inte har haft och barn är mer självständiga nu än tidigare inom teknikens värld. Barns framtida läsoch skrivkunnigheter baseras i bokstäver, namn, ljud och i den fonologiska medvetenheten.. Surfplattorna är lätta, mobila, handhållna enheter med touch-skärm. Surfplattan går enkelt att använda i knät, sängen eller på golvet bredvid sina andra leksaker (Neumann & Neumann, 2013, s.231). Surfplattan är alltså mycket enklare att hantera för små barn och tack vare touch-enheten som finns på dem och skärmen indikerar direkt vid tryck vad det är för något som ska ske. Till skillnad från en dator där barnet måste hålla koll på både musen och vart den befinner sig på datorns skärm och sedan klicka på rätt knapp av de två som finns på musen för att kunna gå vidare till nästa steg. De rekommendationer som svenska datatermsgruppen vill ge är att benämna surfplattan som en datorplatta eller pekplatta. Surfplatta är för dem ett för snävt uttryck då det syftar till att man använder plattan för att surfa men vill inte benämna den som läsplatta heller då läsa bara är en liten del av det man kan göra på den (Nilsen, 2014, s.5) Jag har trots detta ändå valt att använda begreppet surfplatta i detta arbete då de intervjuade förskollärarna i studien använder det begreppet. Hur applikationer väljs: I artikeln med Neumann & Neumann så skriver de att det har identifierats tre olika typer av applikationer (appar) som används för små barn inom förskolan. Där den första är spel som är interaktiva, lätta att lära sig och bemästra. Spelappar har ett mål som där man till exempel ska skaffa poäng för att sedan öka i svårighetsgrad för att bibehålla spelarens intresse. Den andra typen är skapa-appar där man får bygga och konstruera. Denna typ av spel tilltalar barnens intresse då man inte kan misslyckas och spelets utfall kan bli hur olika som helst. Inom denna app så lär barnen genom att göra och deras lärande förlängs med omedelbar kritik, det vill säga, det barnen gör på skärmen ger direkt respons tillbaka. Den tredje och sista typen av appar som används är uppbyggda av färgglada, tecknade och interaktiva böcker som kan innehålla en berättarröst eller att en vuxen läser högt för barnet (2013, s.232). I Nielsens avhandling skriver hon att användandet av begreppet pedagogiska appar blir som att det alltid sker ett lärande i användningen av surfplattan. Men det behöver inte alltid 6

7 stämma enligt henne. Det är flera appar som tillämpar ett behavioristiskt stimuli, vilket betyder att när barnen använder denna app så belönas när de gör rätt, genom exempelvis applåder, stjärnor och att de når nästa nivå i appen (2014, s. 3). Detta bekräftas även av Flewitt, Messer & Kucirova (2015, s. 297). Genom att använda en app så går det inte att veta huruvida ett lärande sker när barnen sitter med surfplattan, barnen kan även bara sitta och prova sig fram till rätt svar och då få dessa belöningar (Nilsen, 2014, s.109) Pedagogerna och stödet vid användandet av surfplattan: Beschorner & Hutchison skriver i sin artikel att med tanke på teknikens utveckling och barns ökande användning av IKT så har förskolpedagoger mer och mer börjat tänka på hur tekniken används inom deras verksamhet. Ipads och surfplattor köps in och då är det också av vikt att tänka på hur dessa kan användas i ett lärande syfte (2013, s.16) I en fallstudie som gjordes på Nya Zeeland av Fallon så videoobserverade man nitton stycken fem-åringar i deras användande av ca fyrtio appar under sex månader tid för att undersöka det möjliga lärandet (2013, s. 5). Alla dessa appar hade fått bra betyg i recensionerna och även pedagogen hade gått igenom dem och godkänt apparna. Nilsens studie menar att trots detta så visade resultatet av studien att apparna hade en låg lärpotential, de saknade tillräckligt med instruktioner för att yngre barn skulle kunna ta till sig dem och de instruktioner som fanns var oftast i text. Därav krävdes en läskunnighet för att ta del av dem (2014, s.22-23). Med tanke på detta så tänker jag att det inte alltid räcker för pedagogen att själv gå igenom det material man vill använda på surfplattorna kopplat till lärandeprocess. Appar som vill användas kan vara bra att gå igenom tillsammans med ett eller flera barn för att få reda på hur appen fungerar utifrån deras perspektiv och vilket lärande appen ger potential till för barnen. Jag anser även att barnen inte alltid bör lämnas ensamma med surfplattan utan stöttning av en pedagog för att kunna optimera deras lärandeprocess i användandet utav den specifika appen. På grund av att baren lätt flyter bort från det tänkta lärandet vid tillfällen då det sitter ensamma. Nilsen tar även upp att det finns pedagoger som fruktar användandet av surfplattor när appar har ett specifikt utfärdande och genomförande som begränsar barnens kreativitet. En del pedagoger vill helst inte se att surfplattan används alls då den tar tid från leken (2014, s.19). Men så finns det också i resultatet av Fallons fallstudie de pedagoger som berättar att surfplattorna brukar användas till att dokumentera, där både pedagoger och barn fotograferar och filmar med den. Barnen kan även söka efter information och utforska på surfplattans internet med en närvarande pedagogs vägledning (2014, s.132) Yelland & Masters beskriver tre olika typer av stöd, som pedagoger eller föräldrar kan ge när de sitter tillsammans med barn som använder 7

8 surfplattor. Det kognitiva, affektiva och tekniska stöden (2007, 362). Dessa tre påträffas under användningen med surfplattor och datorer. Det kognitiva stödet är ett hjälpmedel som i olika koncept och procedurer i lärandet innefattar strategier som modellering och ifrågasättande från vuxna. Det affektiva stödet innebär att pedagogen eller en förälder ger en positiv uppmuntran och återkopplar för att hjälpa barnet att fördjupa sitt lärande. Det tekniska stödet hänvisar till hur funktioner i en surfplatta själv stödjer barnets lärande och underlättar förståelsen och dess problemlösningsfärdigheter (2007, s. 367). Neumann och Neumann skriver då att genom dessa stöd så hjälper man barnet att komma framåt på olika sätt i sin utveckling. Genom att aktivt ställa utmanande frågor till barnet, uppmanar pedagogen barnet till att tänka ytterligare ett steg och genom väl planerad vägledning ges barnen också möjlighet till att bli effektiva läsare och författare inom det digitala växande samhället som vi lever i (2013, s.237). I linje med Yelland & Masters skriver Plowman & Stephen om Proximal guided interaction. Begreppet relaterar till vikten av att förklara hur barnen kan få hjälp utav läraren att läsa, att läraren presenterar tillgängliga val i appar, pekar på det som barnen har valt, att de utmanar barnen att prova nya saker. Denna typ av stöttning kan ske verbalt, genom att berätta för barnet hur det ska göra, det kan också ske genom att fysiskt hjälpa till, till exempel genom att hålla sin hand ovanpå barnets och styra tillsammans. Vidare lyfter de vikten av att pedagogen sitter bredvid barnet när något nytt ska provas (2013, s.4). Surfplattor i förskolan: Walldén Hillströms studie undersöker bland annat förskolebarns och pedagogers användande av och samspel med surfplattor i vardagliga aktiviteter. Fokus riktades mot vilka institutionella förutsättningar som fanns för barns deltagande i digitala aktiviteter och hur pedagoger organiserade barns användande av surfplattor i förskolan. I resultatet framkommer hur barnen ägnar sig åt att hantera förutsättningar som finns inbyggda i förskoleavdelningens organisation av de digitala aktiviteterna. Bland annat blev den begränsade tillgången till surfplattorna något som barnen aktivt orienterade sig mot Sammantaget visar resultatet att införandet av surfplattor i förskolans kontext omfattar ett komplext interaktionellt arbete för både pedagoger och barn (Walldén Hillström, 2014). Masoumi har intervjuat och observerat förskollärare för att identifiera hur informations- och kommunikationsteknologier (IKT) är integrerade i verksamheten på förskolorna. Vad som framkommer i hans studie är att många förskollärare såg nyttan med IKT, andra såg IKT som något olämpligt medan ytterligare en grupp förskollärare menade att de inte alls använder IKT 8

9 i den pedagogiska praktiken (Masoumi, 2015). Teknikvanan hos dagens förskolebarn skiljer sig från tidigare generationer och är något som man måste tänka på i diskussioner av barnens perspektiv i användningen av surfplattor (Nilsen, 2014, s.15). I en studie av Neumann & Neumann så märktes det att barn så små som två år kunde hantera en surfplatta och göra enklare matematiska uppgifter som att räkna och matcha ihop. Två till tre-åringar använde stora gester och såg surfplattan som ett 3D-objekt som de kunde rikta, dra och knacka med. Barnen var angelägna om att få saker att ske och utöka sin förståelse om orsak och verkan. Karaktärer i spelen som var bekanta, färgrika och attraktiva var att föredra hos de yngre barnen. Barn som var fyra-fem år gamla använde mer avancerade tekniska rörelser, som preciserade tryckningar, dra och svepa. De löste problem och att klara nivåer i olika spel var ett stort intresse (2013, s.232). Från Statens medieråd så lät man göra undersökningar av föräldrars erfarenheter av barns användande av digitala teknologier. Där ställdes exempelvis frågan om hur dator- och tv-spel och spel på surfplattan påverkar deras barn. Flertalet föräldrar svarade att spelen kunde vara beroendeframkallande men att barnen också lärde sig bra saker i användandet av dessa, samt att det är roligt och avkopplande för dem att sitta med spelen (2015, s.39-40). Kjällander skriver att barn inte alltid behöver sitta med surfplattan för att avsiktligen lära sig något i den app som används. Barn som avviker från appens användarsyfte behöver nödvändigtvis inte veta hur man ska göra utan kan medvetet testa runt för att ha roligt och prova vilken reaktion appen ger om barnet gör fel. I en annan situation men med samma app så kan barnet då istället klara uppgiften direkt, detta beroende av hur barnet känner och tänker i stunden för användandet (2014, s. 6). I Appknapps projektet Peka, lek och lär i förskolan lett av Susanne Kjällander vid Stockholms universitet deltog fyra förskolor från Botkyrka kommun vars användande av surfplattor följdes under ett års tid, framkom följande fem resultat. 1. Förskolebarn interagerar och samarbetar kontinuerligt med simultankapacitet. 2. Förskolebarns handlingsutrymme vidgas då de interagerar medvetet. 3. Förskolebarn i olika åldrar föredrar att engagera sig i olika teckensystem. 4. Virtuella och fysiska aktiviteter inspirerar varandra ömsesidigt. 5. Förskolebarn utmanar förskolläraren eller appens didaktiska design. Det första resultatet, förskolebarn interagerar och samarbetar kontinuerligt med simultankapacitet, innebär att barnen ständigt samarbetade med varandra surfplattan. Det framkom att de stöttade och hjälpte varandra med ord, gester och andra teckensystem, de inspirerade och berömde 9

10 varandra. Barnen hade också ofta kroppskontakt men mer sällan så såg de varandra i ögonen när de jobbade tillsammans med surfplattan. I början när surfplattorna togs in så användes ett timglas och när tiden var slut så bytte surfplattan ägare. Men med hänsyn till hur barnen hade vant sig med att ha surfplattorna i verksamheten så avslutades en aktivitet i tid för att överlämnas till sin kompis. Turtagning har då också blivit något som barnen löser själva. Barnen visade även upp en ständig simultankapacitet i det digitala gränssnittet (2014, s. 4-5). Det andra resultatet, förskolebarns handlingsutrymme vidgas då de interagerar medvetet relaterar till att förskolebarn så små som ett-åringar hade ett bestämt syfte med att använda surfplattan, att deras agens i användandet av surfplattan lyfts fram redan innan barnen kan tala, läsa eller skriva. Barnens utrymme för handling inom den digitala världen ökar då barnen är så kallade infödingar i den här världen men också för att deras pedagoger också är medforskande utforskare. Att pedagogerna följer och stöttar barnens intressen och engagemang i det digitala i förskolan är något som värderas högt i läroplanen. Att relationen mellan barn och pedagog i den här studien blir horisontell och ibland även den ombytta. Att dem utforskar surfplattan tillsammans och på så sätt lär sig av varandra. Surfplattan främjar vikten av att erkänna, respektera och inkludera barnens agens som en premiss för deras meningsskapande, lek och lärande inom förskolan (2014, s.5). I relation till det tredje resultatet, att förskolebarn i olika åldrar föredrar att engagera sig i olika teckensystem kan man i studien läsa att främst ljud tilltalade de yngsta barnen, då de ibland inte kan, eller vill skapa mening av det visuella teckensystemet. Ljudeffekter där barnen kan spela musik, höra pipljud eller andra ljudeffekter öppnar upp för meningserbjudanden till de yngsta, där de får agera tillsammans med surfplattan. Desto äldre barnen blir så ökar intresset av de bildbaserade meningserbjudanden, där de intresserar sig för bilder, teckningar, filmer och animeringar och får skapa egna bilder, fotografera och göra film (2014, s. 5). Det fjärde resultatet, virtuella och fysiska aktiviteter inspirerar varandra ömsesidigt, handlar om hur både barn och pedagoger drar paralleller mellan surfplattans värld och den riktiga världen. Detta sågs i alla de förskolor som medverkade i studien. Pedagogerna försökte ofta hitta ett spel som var liknande de spel som barnen använde på surfplattan. Där kunde spelen då användas bredvid varandra då de haft samma syfte och jämföra det virtuella med det fysiska. De appar som barnen spelade i denna studie tolkas som meningserbjudande till estetiska uttryck med dans, rörelser, sång, musik och drama. Men även också för lekar, förstoringsglaset, timglaset och kameran på själva surfplattan. Saker som händer inom den dagliga verksamheten dokumenteras i syfte att kunna presentera den på surfplattor. Där kan man då vända på tanken om att den virtuella världen är viktigare än den fysiska (2014, s. 5-6). 10

11 I det femte och sista resultatet, förskolebarn utmanar förskollärarens eller appens didaktiska design, innebar att barnen ansåg att surfplattan didaktiska design var inbjudande och personlig därav ansvarar barnen över sitt eget lärande. I de flesta appar erbjöds barnen möjligheter till lek och lärande där barnen aktivt växlar mellan att lära sig och att leka med surfplattan. Emellanåt så löser barnet uppgiften efter hur pedagogen visat den eller som appen visat och ibland är det roligare att spela och utmana det didaktiska gränssnittet. Barnen kan ibland svara fel med avsikt för att se hur surfplattan responderar tillbaka där barnens idérikedom och uppfinningsförmåga belyses. Förskolebarn utmanar surfplattans didaktiska design hela tiden och placerar sig därmed som didaktiska designers själva (2014, s. 6). Metod Den metod som har valts för att få svar på mina frågeställningar är att göra intervjuer med förskollärare som får berätta utifrån dem själva hur användandet utav surfplattor ser ut och vilka erfarenheter och uppfattningar som finns i användandet kring dessa på deras arbetsplats. Jag har genomfört intervjuer med förskollärare som arbetar inom en kommunal verksamhet. Att föra just intervjuer gör att mitt arbete får ett större djup och svar än om det skulle besvaras med en enkät som blir mer ytlig och styrd. Intervjuer ger enligt Bell även möjligheter till att kunna fördjupa sina svar och ge följdfrågor samt kunna ge förklaringar till de frågor som ställs om något är oklart eller om svaret behöver utvecklas (2006, s. 158). En intervjuguide hade tagits fram innan intervjuerna ägde rum och togs med för att lättare hålla den röda tråden inom ämnet som intervjuerna skulle handla om. Guidens frågor hjälpte till att hålla en linje samt att efter en fråga ställts kunde den checkas av och om den intervjuade personen svarade på fler frågor i följd så behövde inte nästa fråga ställas då den redan blev besvarad utav den intervjuade personen. Intervjuguiden görs så att den passar den som ska intervjua och behöver nödvändigtvis inte ha en logisk ordningsföljd. Dock bör studien vara strukturerad och innehålla frågor om en och samma sak (Trost, 2010, s.51). Forskningsetiska principer etiska aspekter Vetenskapsrådet har skrivit om det grundläggande individskyddskravet som konkretiseras inom fyra olika huvudkrav på forskningen. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (2002, s.6). Informationskravet är att den intervjuade får information om vilken roll denna har i studien, att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas närsomhelst samt vad intervjumaterialet kommer 11

12 att användas till (2002, s.7). Samtyckeskravet innebär att den intervjuade har gått med på att bli intervjuad, att det är på dennes egna villkor och att deras medverkan kan avbrytas närsomhelst den behagar och att det då insamlade materialet kommer att förstoras. Detta utan att den intervjuade ska utsättas för påtryckning eller påverkan efteråt (2002, s.10). Konfidentialitetskravet innebär att den intervjuade inte ska kunna identifieras i studien. Namn, ålder, ort, eller förskola ska ej benämnas i arbetet när studien gjordes (2002, s.12) Nyttjandekravet är att den intervjuades material inte kommer att tas upp någon annanstans än vad som är sagt i informationskravet (2002, s.14). Inför varje intervju så informerade jag den intervjuade om dessa fyra ovanstående punkter. Att det insamlade materialet jag skulle få enbart kommer att användas i detta arbete, att deltagandet är frivilligt och att respondenterna kunde avbryta både under intervjun och även efter. Informationen om att ingen data som kan knytas till personen kommer att publiceras samt vad arbetet också går ut på delgavs också. I detta arbete kommer jag därav att använda mig utav fiktiva namn på de intervjuade så att det för läsaren blir enklare att hänga med i texten, men framförallt för att värna om respondenternas konfidentialitet. Namnen har jag valt med hänsyn till att samtliga respondenter var svenska kvinnor i åldrarna år gamla. Fördelar och nackdelar med intervju som metod Nackdelar med intervju är att man enkelt kan flyta iväg från ämnet som man diskuterar och kommer in på sidospår som för denna forskning inte är relevant material och som inte behöver finnas med i denna uppsats. De nackdelar som kan ske inom en intervju är också om man skulle bli störd genom en dörrknackning, barn eller mobiltelefonen som ringer under intervjuns gång. Däremot så väger fördelarna över nackdelarna då intervju ger ett större djup i en konversation än om sina svar skrivs ner på papper eller liknande. I en intervju så har det även bestämts en tid och plats i förväg och det finns tid till förberedelse före mötet. Det har i förväg också samtalats kring vad intervjun ska handla om. Framförallt så ger en intervju fler dimensioner och utrymme till fördjupningar och utvecklingar till de svar som ges. Tillförlitlighet reliabilitet I de intervjuer som har gjorts så anses reliabiliteten vara hög där de som intervjuats har befunnit sig i en trygg miljö på den förskola som de arbetar på. Det kändes viktigt att göra intervjun på en plats där förskollärarna känner en trygghet och jag tror även att den ökades när det samtalades kring hur den skulle gå till, hur materialet skulle användas och att inga 12

13 anknytningar skulle kunna dras till de inom detta arbete. Reliabiliteten beror även på hur intervjun återges i skrift. Om det i ljudinspelningen är dålig kvalitet så kan gissningar och misstolkningar avgöra hur ett svar utfaller sig. Andra problem kan vara att veta när en punkt ska sättas, pauser, hur lång en tystnad bör vara innan det blir en paus och andra ljud, som skratt och en spänd röst. Hur dessa ska tolkas in i skriften av en intervju och hur de ska textas (Kvale, 2014, s. 225). Urval och genomförande Det urval jag gjorde var att jag hellre ville intervjua förskollärare som är praktisk verksamma i barngruppen, än att intervjua en förskolechef som för det mesta sköter det mer administrativa. Jag har inte valt någon förskola med specifik inriktning då jag vill se hur förskollärare från en förskola utan inriktningar har för erfarenheter och uppfattningar kring användandet av surfplattor. Det första som gjordes var att kontakta de förskolor som intervjuerna skulle ske på. Där uppgavs information om syftet med detta arbete och om deras förskollärare skulle vara intresserade av att vara med i en intervju kring användandet av surfplattor i förskolan. Genom telefonkontakt så bokades senare möten med de förskollärare som skulle intervjuas och platsen var alltid på förskolan i ett avskilt rum i verksamheten eller i personalrummet. Intervjuerna spelades in med godkännande från de intervjuade och bokades ganska tätt inpå varandra för att bibehålla ett färskt minne samt att lättare kunna se likheter och skillnader mellan de olika svaren som gavs på frågorna. Information om att ljudinspelningen enbart skulle användas för att kunna gå igenom materialet och inte glömma bort viktiga detaljer som nämnts från intervjun. Att den användes för att få fram gemensamma nämnare från de olika intervjuerna och att den skulle raderas efter genomarbetningen var färdig godkändes från alla som intervjuades. Bearbetning av material När intervjuerna var klara så gick jag igenom dem i lugn och ro där ljudklippen spelades upp i turordning. Ljudklippen transkriberades ej till fullo utan endast det viktigaste i relation till studiens syfte ur varje intervju valdes ut. Efter att ha urskilt det som ansågs vara det viktigaste ur varje intervju så jämfördes de med varandra där gemensamheter och skillnader markerades med olika färgpennor. Efter bearbetning framkom slutligen olika kategorier som kommer att presenteras senare i analys och resultat. Metoddiskussion 13

14 Att det blev intervjuer som metod för detta arbete valdes för att det är enklare att i ett direkt möte kunna ställa följdfrågor, få förklaringar om något känns oklart och få ett djupare svar av den som blir intervjuad. En intervju blir också mer personlig och kvalitativ än om man gör en enkät som ska skickas ut till ett x antal personer där eventuellt enbart en liten procentdel besvarar enkäten. Under en intervju så upplevs även fler intryck såsom, kroppsspråk och tonfall gentemot vad en enkät ger (Trost, 2005, s.44). I intervjuer kan det också ställas mer avancerade frågor som tar tid att svara på än i enkäter. I en intervju får man därav också mer kvalitativa svar som ger en mer material att bearbeta och även ljudinspelningarna underlättade tolkningen av intervjuerna med skratt och andra ljud som uppstod i samtalen kring frågorna. Analys och resultat Här kommer de pedagoger som deltagit i studien inledningsvis att presenteras. De har tilldelats fiktiva namn istället för med nummer för att enklare kunna hänga med i texten. Intervjuerna har, som tidigare nämnts, skett med fyra pedagoger där samtliga arbetar inom samma kommun. Därefter kommer resultatet att ges under respektive kategori som tagits fram efter analys av det insamlade materialet, intervjuerna. Dessa analyser är kopplade till de frågeställningar som angetts för studien liksom till den tidigare forskningen. Presentation av pedagogerna Den första förskolläraren har tilldelats namnet Anna och har arbetat på sin förskola sedan i februari 2016 och har innan dess varit på två andra förskolor. Anna som är ganska ung säger själv att hennes erfarenheter kring surfplattor är väldigt stor då hon har en ipad hemma och även en iphone så för henne är det väldigt enkelt att kunna använda även just ipaden i verksamheten. Hon har även varit på en förskola som är inriktade på teknik- och naturkunskap som brukade göra väldigt många experiment i sin verksamhet. Om det blev fel så kunde pedagogerna tillsammans med barnen använda ipaden för att googla om hur det skulle vara och det fungerade väldigt bra. Den andra pedagogen har tilldelats namnet Emma och har arbetat sedan i augusti 2016 på sin avdelning. Emma äger inte någon egen surfplatta och har därför inte någon större erfarenhet av att använda den, varken på egen hand eller inom verksamheten. Hon vet inte riktigt heller hur länge den har funnits på förskolan hon arbetar på nu då hon blev anställd på platsen i augusti. Men antar att den åtminstone funnits i ett par år då kommunen tog in den och varje förskola då skulle få ha en per avdelning. Emma gick för ett par år sedan igenom en kurs som 14

15 kallas för PIM via kommunen. PIM står för Praktisk IT och Mediekompetens, det är ett program i datorn som enligt henne går att jämföra med en app som heter moviemaker som finns i ipads. Hon fotograferar mycket och har skapat egna böcker med barnen och är övertygad om att det går att göra samma sak i surfplattan bara att hon inte innehar kunskapen om hur man gör. Pedagog nummer tre och fyra arbetar på samma förskola och även samma avdelning. Pedagog nummer tre som här fått namnet Pia har arbetat en längre tid medan pedagog nummer fyra, som här fått heta Maria, har varit anställd sedan augusti 2016 och då varit på plats i tre månader. Maria och Pia som arbetar på samma förskola och även på samma avdelning är i olika ålder men båda har mycket god kännedom om hur en surfplatta fungerar, i deras fall en ipad. Då båda har en varsin hemma och även iphone telefoner samt att Maria även äger en Apple Watch, en klocka som går att synkronisera med mobiltelefonen. Maria är relativt ny på den här avdelningen. Då det, enligt etiska riktlinjer inte ska gå att knyta detta arbete till de intervjuade pedagogerna så har jag valt att inte publicera någon information om förskolorna, dess storlek, kommun eller antal barn. Det som dock går att säga är att hos alla pedagoger så består barngrupperna av blandade åldrar från 1 till 6 år. Pedagogernas förkunskaper Anna som är uppväxt med teknikens genombrott har lärt sig allt vartefter det har kommit och då hon äger en egen ipad så anser hon att för hennes del så är inte en utbildning i just hur en ipad eller surfplatta fungerar aktuellt för henne. Men för hennes kollegor som är äldre än henne och inte har samma erfarenheter som hon har så vore det bra för dem att kunna gå om det fanns möjlighet. Hon påpekar dock att de är ganska många som är unga på hennes arbetsplats som kan använda surfplattorna så att de kan lära av varandra när tillfälle ges och därav tror hon inte heller att man behöver ha så stora förkunskaper i användandet av surfplattorna inom verksamheten. Några stora förkunskaper tror inte heller Emma att man behöver ha men påpekar att det ligger på eget ansvar att man är nyfiken och vill ta reda på hur surfplattan fungerar. Att veta var kameran finns osv, att den är ett komplement till digitalkameran. Men jag föredrar nog den vanliga ändå och jag måste ta ansvar för att lära känna ipaden. Hon berättade också att hon kände sig obekväm med att barnen kan komma in på Youtube i surfplattan och kan se på olämpliga saker. Emma påpekar emellertid att hon vill ägna mer tid åt att sätta sig in i hur 15

16 apparna fungerar och huruvida de är lämpliga för barnen på hennes avdelning. Dessutom om vilken åldersgräns apparna har och om de överrensstämmer med avdelningens kriterier. Maria har en hel del förkunskaper i användandet med surfplattan i och med att hon äger en själv, och berättar att även barnen kan en hel del. Det finns appar för alla åldrar, appar med fokus på små barn kan vara utformade så att barnen sitter och klickar på saker som låter. För de äldre barnen finns mer tankeutvecklande spel som kräver en större kunskap än vad de mindre barnen besitter. Några stora förkunskaper anser inte Maria att man behöver då surfplattan är så lätthanterlig och att de flesta barnen också har en egen hemma som de verkar sitta med en hel del och då nästan vet mer än vissa vuxna pedagoger. Då surfplattan är så otroligt modern och populär så sitter nog barnen mer med den än något annat. Men Maria trycker på vikten av att ha en pedagog närvarande vid användandet av surfplattan för att lärandesyften inte skall försummas. Pia har precis som Maria en likadan surfplatta hemma kommer också med en hel del förkunskaper genom sitt egna användande som hon för vidare in i barngruppen och även till de andra pedagogerna som kanske inte vet lika mycket om surfplattor. Pedagogernas utbildning De fortbildningar som Anna känner till har hon själv inte gått då hon enbart har arbetat sedan februari i år. Men på hennes chefs andra förskola så har de som är anställda gått en kurs i book creator, ett program där man gör barnens portfolio digitalt för att sedan kunna maila de till föräldrarna att kunna ta del. Även så hade de en arbetsplatsträff där en person som skrev sin c-uppsats och hade IKT som ämne visade en del inom IKT. Vad man kunde göra och hur det fungerade. I övrigt vet hon att det finns en del fortbildningar inom pedagogisk dokumentation att gå om man vill. Emma har inte heller gått någon fortbildning i att använda surfplattor men vet att kommunen hade haft något förut om pedagogiska appar som Pettson och Findus, som är ett konstruktionsspel. Som är supermysiga appar sådär, men, inget som är jätteriktigt.. eller om man vill få ut något specifikt lärande sådär. Maria har själv inte gått någon fortbildning och vet inte heller om det finns några att gå. Men hon tycker absolut att det borde finnas då hon ändå tror att alla förskolor och även skolor har en egen surfplatta. Med tanke på detta så anser hon att de som inte har vuxit upp med tekniken eller inte har någon egen surfplatta hemma borde få utbildning i hur man gör och vad surfplattan kan användas till i lärandesyfte. Maria skulle vilja gå en kurs i hur appar fungerar 16

17 och få tips på vilka som är bra. Man skulle kanske kunna skippa någon annan kurs och gå på detta istället. När surfplattan kom till Pia och Marias avdelning, så gavs ett par tillfällen att lära sig om surfplattan. Det var några träffar där de fick lära sig om hur surfplattan fungerade, vart man startade surfplattan, var kameran fanns och hur man navigerade bland apparna. Maria var redan medveten om hur man gjorde detta med en surfplatta då hon som sagt äger en egen. Men påpekar att kursen var bra för de som inte hade någon tidigare kunskap kring surfplattor. Pedagogernas erfarenheter av användandet av surfplattor: Surfplattorna på Annas förskola används till största del på eftermiddagarna under den vakna vilan så att barnen både har en chans att varva ner och att pedagogerna kan sitta i lugn och ro tillsammans med barnen utan att det blir bråk. Men det finns även så mycket annat att göra i verksamheten, menar Anna, så på annan tid än den vakna vilan så ägnar vi oss åt andra saker. Emma berättar att hon vill känna att det finns ett lärandesyfte i användningen med surfplattorna och det kan naturligtvis vara olika beroende på vilken app man använder. Hon säger att hennes avdelning har flera barn med speciella behov och då kan dessa barn behöva använda surfplattan för att kunna varva ner medan andra barn inte behöver använda den alls. Det gäller att individanpassa det som ska göras och det sociala är viktigt för deras barn. Då gäller det att det finns tid att kunna sitta tillsammans men emellertid är det just tiden som stökar till det. Jag talar för mig själv nu och försöker sitta med men jag har inte prioriterat ipaden. Jag har dock kollat in den lite om vad som finns. Användning av surfplattan sker främst efter lunchen under lugna stunden, där får barnen sitta med i tio minuter där de har ett timglas som de vänder på. Medans ett barn sitter där så ger det även mer utrymme för en annan pedagog att kunna sitta med andra barn i högläsning som vill det. Maria berättar att hon tidigare arbetat på en ren ett-årsavdelning där de kunde använda surfplattorna som avledning när barnen exempelvis blev ledsna vid lämning av förälder eller vårdnadshavare. De använde den också för att kunna sätta igång barnsånger på Youtube och ställa surfplattan på en hylla så stod barnen på golvet och lyssnade och dansa till den. Pia som har arbetat en längre tid i verksamheten var med när surfplattan kom till hennes avdelning för cirka två år sen. Men kommunen hade under lång tid innan dess köpt in surfplattor som skulle 17

18 ut till förskolorna men det blev något problem med detta så surfplattorna kom tyvärr aldrig ut till verksamheterna utan blev dammiga och gamla istället. Men när de väl kom så användes de en del och Pia som då hade en egen hemma kunde enkelt förstå och hantera surfplattan med barnen. Enligt Maria så används inte surfplattan alls så mycket hos dem. Faktum är att hon inte ens visste att det fanns och att hon trodde de delade med avdelningen bredvid. Många har surfplattan som avledning, men vi behöver inte ha det för vi har så lugnt ändå säger hon. Även Pia intygar om detta, då de är en hel del barn hos dem som har en surfplatta i hemmet så behövs den inte användas så mycket på förskolan. Båda berättar att den tas fram ibland när en del barn har gått hem och efter lunchen, att när den tas fram så försöker de ha ett pedagogiskt syfte. Pia berättar om hur det fanns tankar kring att barnen skulle fota och göra egna kollage, men det blev en lång process med 21 barn och 1 surfplatta. De finns heller inget fodral till så både Maria och Pia säger att det är svårt för dem att släppa kontrollen till att barnen får använda den själva om den skulle råka gå sönder. Emma har själv inte bekantat sig med avdelningens surfplatta önskar att hon hade både tid och mer intresse av att lära sig använda den. Då skulle vi kunna använda den mer i verksamheten, fotografera och dokumentera mer med den och även låta barnen göra det. Det blir som en liten morot för dem att få göra det dem vill för att sedan kunna fota det de gör själva. Då kan man dokumentera direkt i surfplattan också menar hon och behöver inte koppla in en digitalkamera i datorn och föra över bilder, utan här kan man göra allt på ett ställe. Varken Pia eller Maria använder deras surfplatta till pedagogisk dokumentation, de känner sig mer bekväma i att ha digitalkameran. Men Maria vill gärna lära sig mer om hur man kan göra pedagogisk dokumentation med surfplattan så att hon kan känna sig mer bekväm i att fota och göra andra roliga aktiviteter med den. Användandet av surfplattor för pedagogisk dokumentation: Anna berättar att de är dåliga på att använda surfplattan på hennes avdelning men att hon vill bli bättre på att kunna använda den i pedagogisk dokumentation. Hon berättar att barnen under en period hade varit intresserade av saker som var gula. Då hade de tagit med sig surfplattan ut på promenad och låtit barnen fotografera saker som var gula, det var deras egna reflexvästar, bananskal och annat skräp på marken. Detta dokumenterades sen hemma på förskolan med barnen och de kunde även i surfplattan ta reda på varför vissa saker var gula och att det var roligt att barnen fick vara med och undersöka. Dock så tog det tid då alla barnen ville fotografera. Alla barn ville göra så man skulle behöva 19 ipads och 19 18

19 pedagoger typ haha. Det övergripande syftet med surfplattan hos Anna är att den ska användas för pedagogisk dokumentation och inte som en leksak eller barnpassning. Då blir jag arg om jag ser att den används till det så att andra pedagoger får mer tid till att dricka kaffe typ. Hos Anna fanns det tidigare ett barn som ofta sprang mycket inomhus och innan det här barnet förklarade varför så tjatade alltid pedagogerna på honom att inomhus så springs det inte. Tillslut när de fick reda på att det här barnet var rädd då det var något som alltid jagade honom. Hans egen skugga. Då tog pedagogerna fram deras surfplatta och kunde tillsammans med barnet undersöka, utforska och skapa en förståelse till vad det är och varför skuggan uppstår. Att surfplattan väger lite och enkelt går att ta med sig överallt är en stor fördel som samtliga pedagoger har nämnt i intervjuerna. Anna nämner till exempel att de har tagit med sig sin surfplatta ut på gården och på promenader. Pia tycker den är bra att kunna lägga på golvet för att kunna samlas runt och visa upp saker till barnen. Att använda surfplattan på det här viset tillsammans med barnen bidrar till den pedagogiska dokumentationen där pedagoger och barn kan fotografera och sedan återkoppla gemensamt. Nackdelar i arbetet - Surfplattan som barnpassare På Annas avdelning så vill barnen gärna använda surfplattan utan något egentligt syfte och utan pedagoger i närheten så att de kan få sitta ensamma och leka. En så kallad barnpassning. Det blir dåligt för både barnen och pedagogerna att det ibland blir sitt här så har jag koll på vart du är. Maria anser att det behövs vara en liten grupp med barn för att det annars blir svårt att låta barnen vara delaktiga och titta och peka. De finns många barn som har en surfplatta hemma, som används innan de ska sova och äta middag. Maria kan tänka sig att det är många föräldrar idag som inte läser för sina barn vid läggdags utan ger barnen deras surfplatta och på så vis skapar de vuxna mer egentid. Även Pia påtalar att barnen använder surfplattor mycket i hemmet och anser då att surfplattan inte behöver användas så mycket i verksamheten utan att deras avdelning har barn som behöver den sociala biten betydligt mer. Vidare anser Pia att det är bättre om det finns andra aktiviteter där barnen tillsammans arbetar och hjälper varandra. Pia påtalar även de problem som kan komma med användandet av någon form av timer för hur lång tid barnen får sitta med surfplattan, så som stress för att hinna göra allt barnen vill med surfplattan Antal surfplattor - en brist i verksamheten 19

20 Samtliga pedagoger berättar att surfplattan används väldigt lite på deras respektive avdelningar då det enbart finns en. Det blir svårt att få till tillfällen att kunna sitta med den då de har allt mellan barn och mellan fyra och sex pedagoger. Det blir lätt att barnen står i kö till den när de ser att den tas fram till någon annan. Om de väl ska användas i något annat syfte som i pedagogisk dokumentation kan det också hända att surfplattan kan vara urladdad och då tas kameran istället fram. Maria berättar även att då den inte används så ofta så glöms den också bort att laddas. Det är tråkigt men när det bara finns en så väljs den bort mer än vad den tas fram. Fördelar i arbetet med surfplattor Enligt Anna så är den största fördelen med en surfplatta att man just kan ta med sig den överallt och fånga upp barnens intresse direkt på plats och utforska mer kring det som intresserar barnen där och då. Till skillnad från den dator som står undangömd i ett hörn i verksamheten så måste man vänta tills man kommer hem igen med att undersöka och då har de flesta barnen redan tappat intresset för det och vill istället hitta på något annat roligt. Emma påpekar även surfplattans vikt och portabilitet. Vi gör allting i förskolan för barnens skull och då är det bra att surfplattan går att ta med överallt och vi har också många barn som behöver ha extra stöd i sin språkutveckling då kan surfplattan fungera bra som ett komplement, en tredje pedagog. Fördelar enligt Pia kan vara att man kan berika barnens lärande, ett komplement till andra läroformer. Att man kan fota, ta med den ut, ligga på golvet med barnen och att den är så lätthanterlig att man kan sitta tillsammans och lära. Det är också viktigt trots att de inte använder surfplattan så väl på avdelningen tycker ändå Pia att man kan introducera den då alla ska ha samma förutsättningar och kunna bekanta sig med surfplattan utan att det blir för mycket. Det som Maria främst skulle vilja se som en fördel är alla de möjligheter som ändå finns i en surfplatta om det bara skulle finnas fortbildning i hur hon kan använda olika appar och tekniker. Att välja appar och spel i surfplattan: På Annas förskola så finns det ett konto som kommunen sätter in en viss summa på som de sedan får förvalta till betal-appar på surfplattan. Summan är beroende på förskolans storlek och då Annas förskola är av den mindre modellen så får de också en mindre summa pengar insatta. Detta är väldigt dåligt anser Anna då deras förskola har minst lika stort behov av appar som alla andra verksamheter. I övrigt så finns det inga riktlinjer för hur den får användas så de appar som de anser är bra laddas ner och testas. Det hände dock en gång att en 20

21 app hade laddats ner med alfabetet och motiv till varje bokstav som lät. Då hade ett barn upptäckt att det fanns en pistol under bokstaven P som då gav ifrån sig ett skottljud. Det var självklart inte alls bra men den appen har vi dock inte tagit bort ännu då den är nyttig i syftet av att lära sig ljud, alfabetet och saker som börjar på dessa bokstäver. Men vi håller uppsyn när det här barnet använder surfplattan och ska ha ett möte om hur vi ska göra i fortsättningen. Vi hade helt enkelt missat den här appen eller så laddades den bara ner för att den såg bra ut. Men sånt händer också tyvärr. Då vet vi också vad vi behöver bli bättre på, att vi ska gå igenom apparna mer noggrant och inte bara ladda ner i hets. Då Emma inte har satt sig in i surfplattan och de appar som finns där har hon inte heller varit med och bestämt om vilka som ska finnas, då hon endast arbetat sedan i augusti. De appar som finns i våran surfplatta har funnits där redan innan jag började arbeta här men jag tror och hoppas att alla appar är pedagogiska. En del appar har jag kikat i när jag har suttit tillsammans med några barn men det finns väldigt många här i. Det som skulle kunna vara bra när det finns så många appar i surfplattan kan vara att kategorisera dem efter olika mål och syften. Då kan man lägga språk i en mapp, matematik i en annan eller sortera och liknande. Då skulle man inte behöva leta så mycket om man inte kommer ihåg vad alla appar innehåller som för mig då jag inte känner den så väl. Då blir det också enklare för barnen att hitta något roligt att träna på. Pia och Maria hade en praktikant på förskolans avdelning som använde surfplattan till att göra QR-koder som man skrev ut och kunde scanna med surfplattan och få uppdrag som barnen skulle göra. Det är något som Maria skulle vara intresserad av att göra och bygga vidare på. Vi har använt digitalkameran och tagit kort med för att visa barnen där de får gissa vad det är för något på kortet eller på delar av platser som barnen sen ska hitta. Det är något som man skulle kunna göra med surfplattan också och på så vis få in tekniken i vardagen och samtidigt göra något roligt för barnen. De appar som finns har inte Maria någon större koll på men vet att barnen brukar använda en app där det finns djur att klicka på och så låter dem. Allt det som finns nedladdat har ett syfte i surfplattan av någon form av lärande. Det finns även Youtube på surfplattan där barnen brukar lyssna på sånger och sjunga med som babblarna och en låt som heter Daddy finger. Pia som har arbetat en längre tid på förskolan har större koll på det som finns på surfplattan och har själv varit med och bestämt om vad för appar som barnen kan få hålla på med. Hon försöker att sitta med när surfplattan ska användas och hålla koll på vad barnen gör om de behöver stöttning eller inte samt om barnen vandrar mellan appar så finns de där för att hjälpa till att kunna bestämma sig. 21