MultiMedia kompendium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MultiMedia kompendium"

Transkript

1 MultiMedia kompendium MUM A och MUM B kurser :

2 Koncept Media Medium Romarna kallade Medium allt som befanns i mittpunkten, den centrala delen av alla deras uppdrag, fälttåg, imperiet. politik. Mediolanum exempelvis var namnet för dagens Milano, därför att staden Befanns i mitten av det dåvarande Romariket. I litteratur och filosofi var ordet Medium den del som angick alla, som alla borde ha förstått. Information En svensk medieprofessor har definerarat media helt enkelt som Lagom, alltså den del av information, reklam, underhållning som angår alla och som strävar att nå alla. Idag kallas med media alla former av kommunikation och medlet för att forma både information och markandsföring. Alla berörs av Media, i alla länder oavsett språk eller traditioner, alla möter olika former och modeller av media och alla konsumerar information och påverkas. Mediesamhället Dagens samhälle bruka kallas för mediesamhället, oavsett om vi väljer att avstå alla former av media: tidningar, radio, TV, så omges vi av medier. Reklam Reklam finns på affischpelare, på gator och torg, butiksfasader och i skyltfönster. Löpsedlar skriker ut senaste nytt. TV blir ofrivilligt sällskap i Pizzeria, och överallt finns en radio som ljuder i bakgrunden. Men kommunikation genom olika medier är faktisk en förutsättning för att demokratin skall fungera. Genom tidningar, radio, och TV får vi veta vad som händer i vår kommun, vårt land och världen i övrigt. I medier kan vi vara delaktiga med andra, vi deltar aktiv att bearbeta beslut för vår framtid, skapar debatt och skapar opinion om exempelvis miljöfrågor, ekonomi, vården, skolan med mera. Mediepåverkan Men behöver vi reklam? Vi konsumerar, vi väljer våra produkter, vi tillfredställer våra olika behov och vi påverkas både negativ och positiv av alla former av markandsföring och reklam, vi finner att reklam har en funktion som vi använder medvetna och omedvetna, i själva reklamen finner vi information och stimulans Med reklam hjälp kan företagen nå sina kunder med produktinformation och olika erbjudanden. Det leder till ökad försäljning, vilket i sin tur ger nya jobb och förbättra välstånd. Radio, TV och tidningar ser till att teater, musik och dans når långt utanför konsert och teater salongerna. Medierna öppnar våra ögon mot världen utanför vår egen och bidrar till att riva gränserna 2

3 Koncept Media Medietid Medium Svensson, håller på att säga, förlåt Medelsvensson, du och jag alltså, använder minst 5 till 6 timmar om dagen till olika medier, mest tid går att lyssna på radio och se på TV, total 3,5 timmar, De övriga timmarna fördelar på att läsa (tidningar och böcker) och att lyssna eller se (CD, kassettband, video). Utslaget på en vecka betyder detta att du och jag ägnar nästan lika lång tid åt medier som på jobbet. Information och kunskap Den information och kunskap som kommer oss till del är naturligtvis beroende av medias sätt att välja ut och presentera nyheter, information och debattämnen. Den bilden av samhället har byggts upp med hjälp av den bild medierna förmedlas. De nyheter som toppar kvällstidningarnas loppsedlar, de debattinlägg morgontidningarna tar in, den granskning av myndigheter och förtroendevalda som TV redovisar bygger sammantaget upp den bild vi får oss till del och som vi lätt gör till vår egen. Ofta handlar det om negativa händelser: Våld, arbetslöshet, brott, fiffel, skandaler. Sådant är naturligtvis viktigt att påtala och lyfta upp i ljuset. Men med alltför ensidig kost av sådana händelser, blir det svårt att se allt positivt som händer i samhället, sådant skapar som bekant väldigt sällan rubriker. Samhällets bild som medierna skapar, blir vårt egen. Risken att äldre råka ut för våldsbrott i storstäderna är liten, enligt brottforskarna. Ändå vågar sig få gamla ut på gatorna efter mörkrets inbrott. Detta skyls på att medierna så ofta beskrivit våldsbrott mot äldre att de fått intrycket av att de löper en rejäl risk att bli rånade eller nedslagna bara de tittar ut genom porten. Medierna påverkar alltså våra föreställningar och attityder. Det finns en rolig historia från forna Sovjet Unionen angående detta: en man blir tillfrågad om hur många barn han har, och han svarar: << Det vet jag inte det har inte stått i Pravda>>. Mediepåverkan Under Nazismen och Fascismen hade medierna en desinformativ funktion, en sofistikerad propaganda kunde med moderna metoder påverka människorna och skapa en idealbild av ett hypotetisk samhäll, det kunde bortförklara våld och brott, genom att alltid söka de skyldiga, blad regimens fiender. Propaganda Propaganda har därför fått en negativ klang i våra dagar, och med rätt, samtidigt man bör förstå att själva ordet betyder sprida ut och i själva verket har samma innebörd som information och kunskap, en positiv propaganda kan vara att varna om AIDS eller att informera om Miljöfrågor och de framtida konsekvenserna av det, exempelvis. Mediepåverkan Mediepåverkan skall inte ses som en negativ påverkan i alla fall, tvärtom det är livsviktig att delta i medians exponering av vår tid och mediebevakning av utvecklingen i världen över. 3

4 Frågor om det vi läste tills nu... Jag har redan tagit fram många medier dvs. : Radio som en media och så vidare Skriv själv andra typer av media som inte fanns med i föregående avsnittet När du har listat ut vad som INTE fanns med, svara på några frågor 2- Är INTERNET det medieval du använder ofta? 3- Vad menas med Mediebrus? har du något svar på detta? 4- Tycker du att reklam i TV är störande eller intressant? 5- Vilka informationskanaler når dig oftast? 6- Vad får du din del av Nyheter och Kunskap ifrån? Har du alla svar? Om nej, misströsta inte och se fölande sidor på kompendiet och läs det!!! du kommer att få svar på många av dina frågor 4

5 Medielexikon Media_n [av latin medius, mellerst]. 1. Sträckan mellan ett hörn i en triangel och motstående sidas mittpunkt. 2. I ett statistiskt material som är ordnat i storleksordning är medianen värdet för den mittersta observationen. Jämför kvartiler.~3. Medelpunkt, mitt i prick, når alla Massmedier, massmedia, medel för förmedling av information (främst nyheter) och underhållning till ett stort antal människor samtidigt. Kommunikationen är enkelriktad: mottagaren kan inte ge ett omedelbart svar. Men utvecklingen av politiskt oberoende massmedier är en förutsättning för den fria opinionsbildningen i demokratiska stater. Moderna medier är, förutom tidningar, tidskrifter och annan tryckt information (affischer, flygblad, vissa böcker), också film, radio, television, video, fonogram m.m. Jämför masskommunikation. Multimedia, i vid bemärkelse sådana informations- och underhållningsmedier som använder flera olika presentationsformer, t.ex. text och ljud, på samma informationsbärare, t.ex. en kompaktskiva (CD-ROM eller CD-I). Då denna definition är alltför omfattande brukar man i praktiken inskränka begreppet till information i digital form och framför allt i interaktiv form, dvs. i sådana medier som är delvis användarstyrda (se interaktiva medier). Exempel är ett uppslagsverk där textartikeln om luftskeppet Hindenburg kompletteras med en video av brandkatastrofen och där uppslagsordet bofink berikas med ett sångexempel. Redan 1994 hade de flesta sålda hemdatorer inbyggd CD-spelare. I praktiken var också CD-ROM den enda interaktiva multimedia bärare som var ekonomiskt tillgänglig för konsumenterna, och programvara och dataspel har i allt större utsträckning börjat distribueras på CD-ROM. Interaktiva medier, sådana (i regel digitala) informationsmedier där användaren kan styra presentationens förlopp, välja olika intresseområden osv. De flesta datorbaserade medier är interaktiva, oavsett vilken rent fysisk informationsbärare som används (nätverk, hårddisk, disketter, CD-ROM etc.) eftersom datortillämpningar, särskilt för persondatorer, i regel är interaktiva. För TV-mediet finns CD-I (se CD) och i framtiden möjligen också interaktiv TV, där text-tv kan ses som en enkel förelöpare. Mediebrus Med mediebrus menas den återkommande bombardemangen av nyheter, reklam, information, debatter med mera som mediemottagaren, läsare, lyssnare utsets av media. Information når inte alltid ut,just på grund av detta. Relationen mellan sändare av information och dess mottagare störs Informationskanaler, alla kanaler man har tillgång för att få fram information och kunskap, det är detsamma som medieval, dvs Radio,TV, Böcker, Tidningar, Internet, Bibliotek, Skolor, Föreningar, Vänner, Bekanta säg det! Alla medier som kommunicerar med någon är infokanaler. 5

6 Medielexikon Informationsteknologi, IT, i vid bemärkelse all teknik för att samla in, lagra, bearbeta, återfinna, kommunicera och presentera text, bild och tal. Oftast avses tekniker som förutsätter digital databehandling samt sådan lagring och överföring. Informationstekniken har utvecklats ur mikroelektroniken och har fått ett explosivt genombrott i samhället i stort på grund av nätverksteknikens utveckling (se datanät, Internet). Elektronisk post via datanät och uppringda förbindelser får allt större betydelse. IT-kommissionen utreder statens roll i denna omvälvning. Samtidigt började statsförvaltningens handlingar och korrespondens göras tillgängliga digitalt, bl.a. via den elektroniska anslagstavlan Information Rosenbad och riksdagens databas Rixlex. Motsvarande utveckling sker i kommunerna. Informationsteknologins verkningar på vår kultur är svåra att få grepp om. Allt fler nya Internet-leverantörer gick ut på marknaden i mitten av 1990-talet, samtidigt som framför allt Stockholmstidningarna började lansera egna elektroniska kanaler till allmänheten. Även nya uttrycksformer började komma i bruk, inte minst med CD-mediet som bärare (jämför multimedia). Internet, the Net, internationellt nätverk av datanät som bygger på ett gemensamt överföringsprotokoll och datapaketförmedling över telenäten. Enskilda användare kan dock nå Internet via modem genom att ringa en lokal nod (en UNIX-baserad dator, vanligen hos en kommersiell provider (operatör) eller en elektronisk anslagstavla som tillhandahåller en påfart till nätet). Nätet ger tillgång till elektronisk post, e-post eller , informationssökning och filöverföringar samt on-line-förbindelser, IRC (Internet Relay Chat). Usenet är ett system av över diskussionsgrupper, newsgroups, för såväl de mest spridda som de mest udda intressen; flera av dessa är tillgängliga via e- post men de övriga tjänsterna kräver särskild programvara, en nätläsare. Den snabbast växande tjänsten för informationssökning är WorldWideWeb. Internet förband vid mitten av 1997 mellan 4 och 5 miljoner datorer på alla kontinenter, merparten dock i USA. Antalet användare är troligen närmare 300 miljoner, med en ökning på % i månaden. Nätet, som är i hög grad decentraliserat och informellt men också svåröverskådligt, subventioneras till stor del av amerikanska staten och stora universitet. Viss affärsverksamhet pågår, mest en typ av postorderförsäljning av böcker, skivor etc. Flera konkurrerande standards har föreslagits för säkra penningöverföringar. Får någon av dem ett genombrott väntas den kommersiella verksamheten öka mycket starkt. Internet har sitt ursprung i DARPANET, Defense Advanced Research Projects Agency Network, som upprättades 1969 för att binda samman amerikanska universitet med försvarsforskning. Ett svenskt universitetsnät, SUNET, är anslutet till Internet. Läs mera om Internet på Internet. 6

7 Medielexikon Press [av latin pressus, pressad, tryckt], maskin (mekanisk eller hydraulisk) som ger stora mekaniska tryck vilka utnyttjas för formning av material, t.ex. plåtpressning, stansning, klippning, för extraktion osv.; även tryckpress, varav i överförd bemärkelse tidningsväsen, tidningar. Mekaniska pressar har sedan antiken och medeltiden byggts som hävarmspressar, knäledspressar och skruvpressar. De utvecklades till en början för vin- och oljepressning, och Gutenbergs första tryckpress var en tämligen oförändrad vinpress av skruvtyp Pressen/Tidning, regelbundet utkommande skrift med aktuellt innehåll. De första egentliga tidningarna utkom i början av 1600-talet, då den statliga censuren började lätta, främst i England, den politiska pressens föregångsland startades den första svenska tidningen, Ordinari Post Tijdender, som ännu utkommer under namnet Post- och Inrikes Tidningar talets viktigaste presshistoriska händelse var grundandet av den engelska tidningen The Times (1785). Under 1800-talet tog den tekniska utvecklingen fart telegraf, telefon, snabbare pressar och bättre kommunikationer och den sociala utvecklingen medförde att läskunnigheten bredde ut sig. Dessa båda faktorer i förening gjorde tidningen till ett verkligt massmedium. Mot slutet av seklet infördes den moderna formen av sensationsinriktad journalistik och nu fick också annonserna sin stora betydelse för pressen. I Sverige startade under 1800-talet tidningar som Aftonbladet (1830), Dagens Nyheter (1864) och Svenska Dagbladet (1884). Den moderna kvällstidningen i tabloidformat lanserades i Sverige 1944 med Expressen. Vid sidan av rikstidningarna finns ett stort antal landsorts-och lokaltidningar med dagstidningskaraktär, som utkommer 1 7 gånger i veckan. Under och 60-talen minskade antalet tidningar i landet kraftigt och för att motverka detta infördes 1971 ett presstöd. Konkurrensen från TV hårdnade på 1980-talet genom reklamfinansierade kanaler, vilket bl.a. medförde lägre annonsintäkter för tidningarna. På 1990-talet har gratistidningar (t.ex. Metro, som distribueras i Stockholms tunnelbana) och elektroniska tidningar på internet förändrat marknaden. Bildbehandling, Att förändra tidigare existerande bitmappade bilder på elektronisk väg med hjälp av datorer. En bild kan överföras till sifferdata (digitaliseras) i en bildläsare (scanner) eller från början vara digital. Varje enhet eller bildelement får värden för ljusstyrka och färg. Denna uppsättning värden kan sedan databehandlas enligt speciella program, beroende på bildens användning. Med hjälp av bildbehandling kan man t.ex. ta fram dolda detaljer genom att ändra kontrast, skärpa etc. Tekniken är sedan 1980-talets slut tillgänglig för persondatorer. Bildkonst, benämning på de bildskapande konsterna: skulptur, måleri, teckning, grafik. 7

8 Medieval FILM Film [engelska, hinna]. 1. Tunn hinna eller tunt skikt av ett fast eller flytande ämne. 2. Fotografiskt negativ- och positivmaterial (för såväl stillbilder som rörliga bilder) på en böjlig filmbas. 3. Rörliga bilder som består av en serie stillbilder som visas i snabb följd. Filmens teknologi. Filmens princip bygger på att synsinnet inte förmår särskilja en följd av snabbt visade stillbilder, utan uppfattar en kontinuerlig rörelse. Principen beskrevs redan på 1000-talet av den arabiske fysikern Alhazen (camera obscura). Fenakistoskopet från 1832 lät en följd av tecknade silhuetter utföra en enkel rörelse, som upprepades en gång för varje varv på skivan eller trumman. Fransmannen Reynaud visade 1882 ett slags animerad film på långa gelatinremsor i sitt praxinoskop. Fotografin föddes 1839 (se dagerrotypi). Engelsmannen Muybridge lyckades på 1870-talet ta de första fotografiska seriebilderna som analyserade rörelser. Muybridge använde flera kameror som utlöstes i följd, men redan på 1880-talet byggdes fotografiska revolvrar som tog flera bilder i följd på en roterande glasplåt. Rörelsen kunde visas i en betraktningsapparat eller med en serieprojektor. Men endast korta moment fick plats på plåten. Först amerikanen Eastmans fotografiska film (1889) öppnade möjligheten att ta upp längre scener. Edison uppfann 1891 kinetografen, ett slags filmkamera. Man kunde sedan se scenen i ett tittskåp, kinetoskopet, där bilderna bläddrades fram i sekvens ett populärt marknadsnöje. Filmteknikens grundläggande uppfinningar gjordes dock av de franska bröderna Louis och Auguste Lumière, som 1895 uppfann kinematografen. De första apparaterna fungerade både som kamera och projektor. Eastman levererade råfilm på rullar med 70 mm bredd, och både Edison och bröderna Lumière delade den på längden och perforerade den i kanterna för att förbättra filmtransporten. Det blev Edisons standard, 35 mm normalfilm, som slog igenom inom industrin och därmed även för småbildsfotografin. En kommersiell filmindustri började växa upp. Normalfilmens bildformat var alltid ca mm på tvären över remsan, dvs. med fyra perforerings hål per bild. Man använde i början en bildfrekvens av bilder/sek. Senare höjdes den till 24 för att undvika flimmer. När de gamla filmfarserna körs i projektorer med den moderna bildfrekvensen, får de ett struttigt rörelsemönster som de inte alls hade på sin egen tid. Edison försökte också sätta ljud till filmen. Elektronikens utveckling gjorde att man redan på 1920-talet kunde lägga ett optiskt ljudspår på filmen och få synkront ljud. Den första framgångsrika ljudfilmen var Jazzsångaren 1927, som dock använde grammofonskivor. Magnetiskt ljud blev vanligt först långt senare. Redan pionjärer som fransmannen Méliès åren efter sekelskiftet utnyttjade färg, men i form av handkolorering. Fotografisk färgfilm kom på talet (Technicolor). Färgtekniken fick sitt genombrott samtidigt med den animerade (tecknade) filmen. De äldre förfarandena, som krävde komplicerade kameror med en film för varje grundfärg, ersattes på 1940-talet av negativ treskiktsfärgfilm. Smalfilmen, som var billigare än normalfilmen, infördes i början av 1920-talet (9,5 mm av Pathé 1922, 16 mm av Kodak 1923, 8 mm också av Kodak 1932), men trängdes på 1980-talet ut av videotekniken. Ännu in på talet användes dock 16 mm film för TV-filmning. Önskan om vidfilm gjorde att man experimenterade med 70 mm film för biografbruk så tidigt som på talet. 8

9 Vidfilmen När vidfilmen slog igenom i slutet av 1950-talet använde man dock system med tre projektorer (Cinerama) eller anamorfotiska objektiv, som trängde samman breddformatet på normalfilm (Cinemascope). 70 mm-filmen har emellertid gjort comeback på specialbiografer eftersom den ger hög bildkvalitet. Samtidigt med vidfilmen lanserades stereoljudet. Inspelningsteknik och uttrycksmedel. Den professionella filmens väg till biografen eller TV-mottagaren börjar med ett berättande manus, som bildar underlag för en skriven synopsis med parallella kanaler för bild och dialog. Nästa steg är ofta ett visualiserat storyboard], med skisser av scener och sekvenser. De enskilda scenerna tas om och om igen, tills rörelser, minspel och repliker sitter som de skall. Specialeffekter gjordes förr som trickfilmningar i kameran men skapas numera ofta genom bildbehandling i dator. Den exponerade negativfilmen framkallas (i maskin sedan 1930-talet) och i en automatisk printer görs en positiv arbetskopia. När filmningsarbetet är slutfört ställs olika scener samman till längre sekvenser, och dessa kombineras i sin tur till den kompletta filmen. Utifrån detta scenmontage görs ljudmontaget. Dialog, ljudeffekter och musik mixas till en enhet. Hela arbetet sker nu allt oftare i dator med arbetskopiorna överförda på video. Resultatet blir en godkänd kopia som efter ännu en klippning printas till visningskopior som går ut till biograferna. Klipprum och mixerbord Det är strängt taget i klipprum och vid mixerbord som filmen görs. De tekniska hjälpmedlen ger filmskaparna möjlighet att berätta med film, skapa illusion, stämning, rytm och sammanhang kort sagt allt det som gör en film sevärd. Filmens språk, dvs. dess berättarteknik, och dess teknologi har växt fram i nära växelverkan med varandra. Spelfilmen utvecklades gradvis bort från den filmade teaterscenen eller sketchen, tagen med en helt stillastående kamera. Scenmontaget med dess växling mellan hel- och närbild, senare också mellan olika kameravinklar, var det första stora framsteget ( talen). Men därmed måste också det komplicerade klippningsmomentet införas. Filmens uttrycksmedel har senare direkt överförts till TV- och videomedierna. 9

10 Medieval fortsättning... Radio Ra_dio [av latin radius, eker, stråle], överföring av signaler (information) med hjälp av radiovågor. Det finns flera olika användningsområden: rundradio och TV (en sändare, flera mottagare); kommunikationsradio (två eller flera kombinerade sändare och mottagare); mobiltelefoni (kommunikationsradio ansluten till telenätet); radiolänkar (överföring från punkt till punkt av TV-signaler, telefoni, data, signaler för radiostyrning etc.); personsökning (kodade signaler från en sändare till många mottagare varav dock endast en reagerar) osv. Andra radiotilllämpningar är radar, radionavigering, system för instrumentlandning liksom radioastronomi. Om de våglängder som används för överföringen se radiofrekvens. Radions teknik. I sändaren alstrar en svängningskrets (oscillator) en hög frekvens (radiofrekvens, RF) som förstärks och matas ut i en antenn. Från denna fortplantar sig radiofrekventa elektromagnetiska vågor, en bärvåg. I sig bär den dock ingen information. Sådan måste överlagras på bärvågen genom att denna moduleras (se modulering). Den enklaste formen av modulering var de gamla telegrafi sändarnas nyckling där bärvågen ömsevis bröts och släpptes fram som morsetecken. Ljud sänds genom att en ljudsignal (en lägre audiofrekvens, AF) får modifiera bärvågen, antingen genom att variera dennas styrka eller amplitud (AM) eller dess frekvens (FM). För videosignaler, dvs. TV, används endast FM på grund av dess högre överföringskapacitet. För radiolänkar, radar, dataöverföring osv. nyttjas specialiserade typer av modulering. Provsändningar med digital radio startade i Sverige hösten Här samplas audiosignalen och överförs till en binär sifferserie som får modulera bärvågen. Fördelarna är högre kapacitet (dvs. fler sändare inom samma frekvensutrymme) och en störningsfri signal. Rundradion liksom kommunikationsradio och TV kommer troligen att vara helt digitala ett stycke in på talet. Mottagaren uppfångar ett brett band av signaler (liksom ovidkommande störningar) via en antenn, numera ofta en riktantenn eller parabol. Antennkretsen överför genom resonans sina signaler till en avstämd krets, som endast kan oscillera på en viss (inställbar) frekvens. På så vis väljer man den station eller kanal man vill ta emot. Sedan måste bärvågen demoduleras så att informationen, den egentliga signalen, blir åtkomlig (detekteras). De flesta mottagare är superheterodyner, som först sänker den höga radiofrekvensen genom att blanda den med en lokalt genererad lägre frekvens. Interferensen skapar en mellanfrekvens. Ett lågpassfilter skiljer sedan ut signalen, som förstärks och driver högtalare, styrkretsarna i TV-mottagaren osv. Alla dessa funktioner, som på elektronrörens tid inhystes i en kommodliknande möbel, får nu tack vare mikroelektroniken plats i skjortfickan. Historia. Sedan fransmannen E. Branly 1890 uppfunnit kohären, en primitiv detektor, och andra konstruerat sändare som alstrade oscillationer med hjälp av gnisturladdningar, kunde italienaren Guglielmo Marconi lansera den trådlösa telegrafin, och redan 1901 lyckades han telegrafera över Atlanten. Radioröret, använt i oscillator- och förstärkarkretsar, gjorde snart gnistsändaren föråldrad, och redan före första världskriget hade radiotelegrafin stor betydelse inom sjöfart och krigsväsen. Från 1920 började rundradiostationer starta på olika håll i den industrialiserade världen. De svenska försöken påbörjades 1923, och 1 januari 1925 startade reguljära sändningar. Först kunde de dyra radiorören bara användas i sändarna. Mottagarna var enkla kristallmottagare. Rörmottagarna slog dock igenom på 10

11 1930-talet. Radion blev nu ett viktigt folkbildnings-, reklam- och propagandamedium. I Tyskland kunde man lyssna till Hitler och Goebbels (men inte mycket annat) i billiga folkmottagare, medan sändningarna i brittiska BBC fick stor betydelse i de ockuperade och neutrala länderna under andra världskriget. Efter kriget inledde transistorn en ny epok, mikroelektronikens. Television Television [av grekiska tele, fjärran, och latin videre, se; jämför danskans och norskans fjernsyn och tyskans Fernsehen, TV, teve. 1. Tekniskt system för överföring av video i reell tid. För själva bild- och studiotekniken, se video. Tre olika sändningssystem används, NTSC, PAL och SECAM, vilka utarbetades vid övergången från svartvit TV till färg-tv. NTSC (National Television System Committee) är det äldsta och används främst i Amerika och Japan. Det har en bildfrekvens av 30 Hz och nominellt 525 bildlinjer. PAL (Phase Alternation Line), som är det västeuropeiska systemet, har 25 Hz och 625 linjer. Den viktigaste skillnaden gentemot NTSC är dock ett stabilare sätt att hantera färgsignalen. SECAM (Séquentiel à mémoire) har samma linje- och bildstandard som PAL men annan färgteknik. Det är i bruk i Frankrike och i de f.d. öststaterna. Utrustningen för de olika systemen är inte kompatibel, men signalerna kan, med viss kvalitetsförlust, konverteras mellan dem. Sändningstekniken bygger på att tre olika analoga bärvågor eller signaler används, en bildsignal, en färgsignal och en ljudsignal. Frekvensen ligger i UHF-området (se radio). Bärvågorna kan gå via koaxialkabel (interntelevision, kabel-tv), UHF-länkar och rundstrålande radiosändare ( marknätet ) eller satellit, antingen direktsändande till en parabol hos tittaren, eller till en större parabol kopplad till ett kabel-tv-nät. I en framtid kan TV komma att sändas över optiska kabelnät, eventuellt det vanliga telenätet. Mottagaren har en kanalväljare, som är en radiomottagare vilken detekterar de olika signalerna. Därefter rekonstrueras signaler för de tre additiva grundfärgerna rött, grönt och blått ur den sammansatta videosignalen, RGB-signalerna, och var och en får mata en elektronkanon i mottagarens bildrör, ett katodstrålerör. Röret har ett punktmönster av fosforer för de olika färgerna. En mask strax bakom skärmen ser till att rätt punkter träffas av elektroner från rätt kanon. Oftast är den en skuggmask, en plåt med små hål, men också andra konstruktioner (t.ex. trinitron) förekommer. Samma typer av bildskärmar används för datorer. Vissa persondatorer kan med hjälp av ett instickskort ta emot TV. Självfallet kan också andra slag av displayer användas: LCD-skärmar, bildplattor för arbetsprojektorer, TV-projektorer. De senare har i regel ett bildrör för varje signal, detta för att maximera ljusstyrkan. Optomekaniska system för bildöverföring provades redan på talet. De byggde på att motivet avsöktes med hjälp av hål i en roterande skiva eller liknande, och signalen alstrades av en fotocell. Den förste som demonstrerade ett TV-system på grundval av denna teknik var skotten John Logie Baird Det första kameraröret och dito bildröret patenterades av ryskamerikanen V. Zworykin 1923 respektive Provsändningar med helelektroniska system startade 1936 (BBC i London och tyska televerket i Berlin i samband med olympiaden). Kriget kom dock emellan, och genombrottet skedde först på 1950-talet. Färgsändningar startade redan 1953 i USA. I Sverige började (svartvit) TV sändas De europeiska färgsystemen infördes Då hade redan de första TV-satelliterna sänts upp (Telstar 1962). Den andra svenska kanalen, TV 2, startade 1969 och året därpå började färgsändningar. Framtidens TV-system kommer att vara digitalt. Man kan tänka sig både en digital överföring av signaler för de nuvarande systemen, något som ligger mycket nära i tiden, och digital HDTV (High Definition TV, hög upplösnings TV eller skarp-tv). Besluten om detta anses ha stor industripolitisk 11

12 betydelse. Införandet av HDTV har skjutits upp flera gånger, och den viktigaste bromsande faktorn är i dag svårigheten att masstillverka bildrör av den erforderliga storleken. Det är möjligt att starten i praktiken måste vänta på ny skärmteknik. Interaktiv TV innebär att programmen inte sänds i realtid efter en programtablå, utan levereras på beställning i komprimerad form till den enskilde mottagaren. Distributionen skulle ske via telenätet. Sådan TV skulle vara en form av betal-tv som (liksom digitaliserad normal-tv ) hos mottagaren hanteras av en till apparaten kopplad set-top box, egentligen en persondator utan egen skärm och med fjärrkontrollen som enda inneorgan. 2. Elektroniskt massmedium som sänder videoprogram på liknande sätt som rundradio sänder audioprogram. Detta har inneburit att mediets politiska och ekonomiska villkor i de olika länder kom att likna Radions, säeskilt som det oftas blev rundradioföretagen som startade TV-n Kontroll över programinnehållet. Denna modell blev också den förhärskande i de sovjetstyrda öststaterna, men den rådde även i andra länder där staten hade stark kontroll över medierna, t.ex. (inte formellt men reellt) i de Gaulles Frankrike. I USA slutligen blev TV, liksom tidigare radion, ett kommersiellt reklammedium, där programverksamheten i stort sett dikterades av reklamköparna. Ett mindre antal ideella stationer finns dock, ofta med anknytning till universiteten. Sverige anslöt sig till public service-modellen med Radiotjänst, senare Sveriges Radio-TV som programföretag. Sändarnätet handhades i regel av telemyndigheterna, i Sverige av dåvarande Televerket. På grund av kravet på stor bandbredd för signalerna kunde TV bara sändas på UHF- eller VHF-kanaler. Dessa kräver fri sikt mellan sändar- och mottagarantenn och har därför kort räckvidd. Detta ändrades med satelliterna. Samtidigt startade politiska partier och mediaintressen kampanjer för en ökad kommersialisering av mediet, vilket ansågs innebära ökad valfrihet för tittarna. Under 1980-talet skedde en gradvis öppning för en kommersialisering med både mark- och satellitkanaler. Modellen är i Sverige även nu brittisk. Public service-kanalerna fortlever, finansierade av obligatoriska licensavgifter men med viss sponsring tillåten. De kommersiella kanalerna får ingenting av licensavgifterna utan är hänvisade till reklamintäkter. Den brittisk-svenska blandmodellen troddes garantera en fortsatt variation i programutbudet, men dessa förhoppningar har delvis svikits. Även public servicekanalerna har till stor del anpassat sig efter den kommersiella modellen. TV har kritiserats för att utbudet har en alltför lättviktig karaktär, och smalare kvalitetsprogram har fått stryka på foten. Valfriheten om man därmed menar bredden i utbudet har enligt många kritiker snarare minskat än ökat. Sveriges Television AB, SVT, programföretag bildat 1978 efter omorganisation inom Sveriges Radio AB, sedan 1993 ägt av en statlig stiftelse. Företaget svarar för sändningarna i kanalerna TV1 och TV2 och utbudet regleras genom avtal med staten. Verksamheten bekostas med medel från TV-avgiften. SVT bedriver även bl.a. långfilmsproduktion. TV 4, reklamfinansierat TV-bolag, startat 1985 som Nordisk Television (nuvarande namn 1994). Det startade sändningar via satellit 1990 och över marknätet Bland stora ägare märks Kinnevik och Marieberg. 12

13 Medieval VIDEO Vi_deo [latin, jag ser], funktion eller signal (videosignal, till skillnad från t.ex. audiosignal) som ger en bild i en TV, en monitor eller en dator. I dagligt tal detsamma som videoutrustning eller videoanläggning, dvs. videokamera och/eller videobandspelare för hemmabruk. En TV- eller videokamera är optiskt identisk med en filmkamera eller en stillbildskamera. I fokalplanet finns i stället för film en ljuskänslig sensor som tidigare var ett kamerarör, numera en bildplatta (CCD-platta), en integrerad krets. Enklare videokameror är av ettchipstyp, dvs. de har en enda bildplatta som har separata element för röda, gröna och blå pixlar (de tre additiva grundfärgerna). Över varje element på plattan finns ett färgfilter. Avancerade kameror är trechipskameror med en platta för varje grundfärg; bilden delas upp med stråldelare och filter. I kameran avsöks bilden i ett linjemönster som ansluter sig till den TV- och videostandard som gäller lokalt (NTSC, PAL, SECAM; se television). Från sensorn och dess styrelektronik får man ut en videosignal som kan vara analog (traditionell TV och hemvideo) eller digital (digitalvideo). Analoga signaler kan digitaliseras med speciella kretsar. I konsumentutrustning används en signal som har delsignaler för luminans (ljushet, dvs. svartvit information) och krominans (färgighet, dvs. färgens läge på en spektral skala). Man talar om kompositvideo. Signalen innehåller också information om bildsynk, färgsynk (burst) och bildsläck. I S-videosystem (S-VHS, Hi-8) slås inte luminans- och krominanssignalerna samman, vilket förbättrar kvaliteten. Komponentvideo för yrkesbruk går ett steg längre: här har man tre skilda färgsignaler (RGB, röd-grön-blå) i stället för en kombinerad krominanssignal. I bärbar utrustning tar kameran också upp en audiosignal, men vid studioproduktion hanteras denna separat. Videomonitorn, TV-apparaten eller datorns TV-kort syntetiserar ur videosignalen separata röd-, grön- och blåsignaler, var och en med information för luminansen. I ren datorvideo går man inte denna omväg utan hanterar direkt ljushets- och färgdata för varje enskild pixel i bilden. Videoskivan som främst används för undervisning, läses optiskt i en speciell skivspelare. Den framtida standarden är DVD (se videoskiva). Videobandspelaren använder nu alltid kassetter. Bandets magnetskikt måste röra sig snabbt förbi magnethuvudena för att signalen skall få full bandbredd. För att man inte skall behöva milslånga band låter man huvudena rotera mot bandet i sned vinkel, så att flera diagonala spår löper över detta. Tidigare var banden alltid 1/2 tum breda, och bandhastigheten är runt 2 cm/sek men kan sänkas (LP-läge). Då byter man längre speltid mot en sämre bild. Det finns flera olika kassettsystem. Ett professionellt sådant är U- Matic; det använder signalformat som heter D1 och D2. För hemmabruk slogs Sonys Betamax ut av det tekniskt underlägsna men industripolitiskt starkare VHS. Proffssystemen Betacam och Betacam SP för reportagebruk använder dock Betamaxkassetter men med flerdubbelt högre bandhastighet som ger broadcast quality (sändningskvalitet) vilket alltså hemsystemen inte gör. När videokameror med inbyggd bandspelare, kameraspelare, introducerades under 1980-talet lanserade Sony sitt mycket kompakta 8 mm-system, Video-8. VHS-konsortiet svarade med ett förbättrat VHS-system (S-VHS) och senare med en kompaktkassett, som dock via en adapter kan användas i en vanlig VHS-spelare. Man kan också koppla kamerans spelare till en videobandspelare eller direkt till en TV. 8-mm-formatet har också förbättrats (Hi- 8). Ett digitalt system, DVC, baserat på 1/4-tumsband, lanserades Digital eller digitaliserad video kan med hjälp av signalkompression lagras på hårddiskar eller distribueras på CD-skivor. En utvecklad CD-teknik med stor 13

14 VIDEO fortsättning lagringskapacitet och hög överföringshastighet, DVD, gör det från möjligt att se hela långfilmer i fullskärmsvideo och med normal bildfrekvens i hemdatorn. För datorer dominerar Apples Quicktime-standard både på PC- och Macintoshsidan. Vid professionell produktion redigeras materialet i två steg. En förredigering (som görs i enklare videostandard) utnyttjar en tidskod på bandet som anger hur klippningen skall ske i slutredigeringen. Även här har digital teknik stora fördelar och slår alltmer igenom. För distribution av programmaterial via marknät eller satellit, se television. Videotekniken kan också användas för upptagning och lagring av stillbilder i digitala (stillbilds)kameror. Här komprimeras den digitala signalen direkt i kameran och lagras i minneskretsar som kan sitta på ett utbytbart kort av samma typ som används i bärbara datorer. Problemet med stillbildsvideo är att en bild utskriven på papper, om den skall vara njutbar, fordrar högre upplösning (större antal bildelement per mm) än en CCD-platta för närvarande kan prestera och att bra färgskrivare ännu är mycket dyra. Amatörkamerorna är därför i regel orienterade mot presentationer på skärm, och en vanlig bildupplösning är 640x480 pixlar, dvs. vad de flesta datorskärmar ger. Dagspressen med sin låga bildkvalitet men med uppdrivna krav på snabbhet (som bl.a. kräver dataöverföring av bilder) använder däremot redan digitala kameror i stor utsträckning. Videoskiva, bildskiva, optisk bärare av video (rörlig bild eller stillbild) med tillhörande ljud. Normalt avses inte CD (CD-Video, CDV) utan LaserVision (LV), som till skillnad från CDV är ett analogt system. Det senare väntas slås ut av nya typer av CD (DVD, Digital Video Disc) med starkt utökad kapacitet som lanserades

15 LJUD Ljud, vågrörelser i framför allt luft (men också andra medier), som kan uppfattas med hörseln. Det rör sig om svängningar med frekvenser från ca 16 till Hz (hertz, svängningar per sekund). Också svängningar under och ovan dessa gränser kallas ljud; infraljud respektive ultraljud. Ljudvågor är longitudinella vågor, dvs. de fortplantas genom att mediets molekyler vibrerar framåt och bakåt i ljudets fortplantningsriktning. Ljudet utbreder sig därför som en serie tryckvågor. Genom luft färdas våg fronterna med en hastighet av ca 340 m/sek, med variationer som beror på lufttryck och temperatur. Vid högre temperatur än ca 20 C går ljudet fortare. I medier tätare än luft är ljudhastigheten också högre: i vatten som håller +15 är den t.ex. 1,44 km/sek, i nollgradigt järn 5,1 km/sek. Ljudvågor kan avböjas av luftskikt som har olika täthet och även reflekteras av sådana skikt liksom av fasta föremål; det uppstår då ett eko. Den allmänna fysikaliska vetenskapen om ljudet och dess egenskaper kallas akustik. Tonhöjd Ljudets viktigaste egenskaper för den som hör det är tonhöjd, klangfärg och ljudstyrka. Tonhöjden är en funktion av frekvensen. Lågfrekventa ljud uppfattar vi som låga eller dova toner, dvs. bastoner. Högfrekventa toner är höga eller gälla, alltså diskant toner. Ser man närmare på en kyrkorgel finner man att tonerna med den lägsta tonhöjden, nära hörandets undre frekvensgräns, kommer från de längsta, mer än manshöga piporna, medan de höga tonerna kommer från de kortaste. Det är svängningsegenskaperna hos luftpelaren inne i pipan som avgör tonhöjden. Samma fenomen uppstår när vi kortar av eller förlänger luftpelaren i t.ex. en blockflöjt med hjälp av grepp hålen eller kortar en vibrerande gitarrsträng med fingrarna. I princip är det så att en ton från en sexfots labialpipa i orgeln har en frekvens som är dubbelt så hög som den från en tolvfots, och intervallet kallar musikern en oktav. Ljud som inte har någon dominerande tonhöjd kallar vi brus om det är jämnt, annars buller, det senare särskilt om det är obehagligt eller skadligt för oss. Ljudet från en elektronisk tongenerator består av en enda frekvens, en si_nuston (namnet kommer av att ljudtrycksvariationerna kan beskrivas i form av en sinuskurva). Tonen från en stämgaffel är nästan lika enkel. En sådan ton uppfattar vi som torr och mekanisk: den har ingen klangfärg. 15

16 klangfärg Klangfärgen härrör från den blandning av övertoner (deltoner) som beledsagar grundtonen. Övertoner som ger en behaglig klangfärg är i regel harmoniska, dvs. deras frekvenser är jämna multiplar av grundtonen. Andra sådana över- eller deltoner kan t.ex. vara multiplar av en faktor i grundtonen. Men blandningarna, liksom själva förhållandet mellan grund- och övertoner, kan vara mycket olikartade, och det är med klangfärgens hjälp som vi kan skilja mellan t.ex. två tenorröster eller två instrument som spelar samma ton. Ljudstyrka Ljudstyrka kan anges på olika sätt. Man kan t.ex. ta fasta på den energi som per tidsenhet avges från en ljudkälla, ljudeffekten. Luftmolekylerna är så lätta att det inte behövs stor effekt för att åstadkomma ett ljudintryck som vi subjektivt uppfattar som mycket starkt. Ett fortissimo från en symfoniorkester ger t.ex. inte mer än ca 40 W, samma effekt som en sänglampa. Om man behöver överföra energi till ett arbetsstycke genom ljud, t.ex. vid ultraljudrengöring, eller för en medicinsk undersökning, försöker man därför ordna så att ljudet går via en vätska. Ljudstyrkan kan också anges i storleken av den lufttrycksökning som ljudet alstrar, ljudtrycket. Det svagaste ljudtryck som ett friskt öra kan uppfatta har valts till nollpunkt i en tiologaritmisk skala. Nivån anges där i decibel (db), egentligen decibel(a) (db(a)), som innebär att man gjort en korrektion för örats olika grad av känslighet för olika frekvenser. Att skalan är tiologaritmisk betyder att varje ökning med 1 bel (10 db) tiodubblar ljudtrycket oavsett utgångsnivån och att 3 db ungefär fördubblar det. En ljudnivå på ca 85 db medför risk för hörselskador (se buller), och den överskrids rutinmässigt vid rockkonserter och på diskotek. På arbetsplatser med sådana ljudnivåer krävs hörselskydd. Den fysiska smärtgränsen ligger på db. Men redan en mycket lägre, jämn ljudbelastning från t.ex. trafikbuller, fläktar osv. har psykiska verkningar i form av trötthet, irritation och sömnsvårigheter ett av vår tids viktigaste men ofta förbisedda medicinska problem. Ljudteknik Ljudteknik innefattar upptagning, behandling, redigering, lagring, Löverföring och uppspelning av musik, tal och andra ljud. Den mekaniska ljudtekniken går tillbaka på Edisons fonograf (1877). Ljudvågorna styrde via ett membran svängningarna hos en nål, som graverade ett spår i en vax- eller lackyta. Vid uppspelningen styrde spåret en nål, vars rörelser omvandlades till ljudvågor. Övergången till grammofonskivan (1887) gjorde det möjligt att av originalet på galvanisk väg framställa ett pressverktyg av metall, från vilket sedan skivorna, stenkakor av schelllack och stenmjöl, 16

17 tillverkades. Hastigheten var 78 varv/min. Både in- och uppspelningsanordningen bestod till en början av ett membran i botten av en tratt, ett exponentialhorn. Membranet var mekaniskt kopplat till nålen. Redigering eller vidarebehandling av ljudet var inte möjlig. Elektronisk förstärkning började användas i inspelningsstudion i slutet av 1920-talet (se förstärkare). Först på 1940-talet, blev radiogrammofonen vanlig vid avspelning i hemmet (en förelöpare var kaféernas jukebox). Vinylskivan förbättrade i slutet av 1940-talet ljudkvaliteten och minskade slitaget på stiftet. En piezoelektrisk pickup med fast safirnål ersatte de gamla stålstiften, som måste bytas efter ett par skivor. Det blev nu också möjligt att pressa stereoskivor, där spåret har två gravyrer i rät vinkel mot varandra, en för vardera kanalen. 33 varvs LP-skivor (engelska Long Play) ersatte de gamla 78-varvarna. EP-skivan (engelska Extended Play) för 45 varv blev ett mellanspel. Magnetisk lagring av ljud fick betydelse först när elektronisk förstärkning blev tillgänglig. Magnetbandet med ett skikt av järnoxid på ett band av först papper, senare plast, uppfanns på 1930-talet (se bandspelare). Rullbandspelaren blev tillgänglig för konsumenterna på 1960-talet, men trängdes snart ut av kassettbandspelare. Alla dessa former av ljudteknik är analoga. Ljudvågorna omvandlas till en kontinuerligt varierande elektrisk signal, och denna i sin tur till mekanisk rörelse eller varierande grad av magnetisering. De svängande massorna (gravyrnål och pickup) ger upphov till förvrängningar, distorsion, och dammkorn, repor etc. ger irriterande biljud. Magnetmedierna är okänsliga för sådant, men har lågt signal/brusförhållande, något som delvis avhjälpts med elektronisk brusreducering (Dolby) och nya magnetbeläggningar (kromoxid, förångad metall). Dessa medier är dock omständliga att mångfaldiga. Det sker i princip genom att ett masterband samtidigt spelas över på flera kopior. Digital ljudteknik innebär att den analoga signalen från mikrofonförstärkaren omvandlas till en räcka binära siffror av samma slag som i datatekniken. Ur dessa siffervärden kan i sin tur ljudet rekonstrueras vid uppspelningen. Både de mekaniska störningarna och problemen med ljudbandets höga brusnivå och svaga dynamik övervinns. I skivbolagens studior har digitalteknik använts sedan 1970-talet på rullband. Den har också betytt en revolution för mixning och redigering. De gamla mixerborden ersätts nu med vanliga persondatorer. I dessa kan akustiskt ljud mixas med ljud som skapats digitalt, t.ex. i syntar. Gränssnitt mellan dessa och datorn är små lådor som kallas MIDI (engelska Musical Instrument Digital Interface) med tillhörande mjukvara. Datagrafik för vanliga konsumenter fick digitaltekniken sitt genombrott först med den elektronoptiska kompaktskivan (se CD) som slog igenom på 1990-talet. Digitaltekniken ändrar dock inte återgivningstekniken med förstärkare och högtalare. Det ljud som våra öron hör är fortfarande analogt, och tekniken styrs av akustikens och det mänskliga hörselsinnets krav. Datagrafik, datorgrafik, är i vid bemärkelse all bildbehandling med dator och innefattar då retusch och modifikation (med ett värdeladdat ord manipulation ) av existerande bilder som digitaliserats, t.ex. med en bildläsare (scanner). I trängre bemärkelse innebär det att bilder skapas direkt i datorn. I båda fallen är verktygen numera oftast persondatorer eller arbetsstationer med generella grafikprogram. Även förfaranden som CAD (datorstödd konstruktion, se CAD- CAM) kan ses som en typ av datagrafik. För att bildinformationen skall vara tillgänglig för behandling måste den ligga i datorns minne som en binär bildfil i något läsbart standardformat. ( GIF, JPEG, TIFF, BMP, BNG, PNG )Denna fil kan representera den synliga bilden på två olika sätt. 17

18 Bitmappade bilder (av bit och engelska map, karta) representeras som en numerisk specifikation av läge, färg och gråskalevärde för varje bildpunkt eller bildelement ( pixel, varför man ofta talar om pixelorienterade grafiktillämpningar). Bitmappad grafik kan redigeras bildpunkt för bildpunkt vilket gör den mycket flexibel. Metoden används för t.ex. bearbetning av fotografier. Men bildfilerna blir ofta mycket stora, vilket gör bildkompression nödvändig. Bitmappad grafik är dessutom egentligen inte skalbar, dvs. den maximala upplösningen är fastlagd en gång för alla, och förstorar man bilden, blir de enskilda bildpunkterna synliga. Vektorgrafik däremot behandlar bildens olika beståndsdelar som matematiskt definierade geometriska föremål. Den kallas därför även objektorienterad grafik. Vektorgrafik kan förstoras eller förminskas utan kvalitetsförlust, eftersom den rent tekniska upplösningen beror på utorganet (bildskärm, laserskrivare, bildsättare osv.). Men resultatet får ofta ett abstrakt och doftlöst utseende som gör vektorgrafiken mest lämpad för kartor, diagram och små identifikationsbilder. Tredimensionella grafikprogram definierar föremålen i en bild som tredimensionella objekt i ett geometriskt rum. Genom processer som kallas rendering (engelska, återgivande) kläs sedan föremål, bakgrunder osv. med färgade och strukturerade ytor och belyses på olika sätt. Den scen som skapas kan i princip vridas och betraktas från olika håll. I samtliga fall kan bilden skapas direkt på datorns bildskärm med hjälp av något pekdon (mus, digitaliseringsbord). Bilden kan sedan återges med hjälp av ett sidutgörningsprogram (se desktop publishing), i en skärmpresentation eller en film eller video. Animationer och specialeffekter på film görs numera ofta med persondator. MULTIMEDIA PRODUKTION Multimedia,(Latin Multum: flera, många,etc.)betyder flera applikation av olika medier, integration av flera medieteknik. Jag hoppas att du har läst vad media är och har förståt hur och var du använder dig av olika tekniker inom media. Det är viktigt att vara orienterad inom de olika begrepp som medieteknik kräver, det är likaså nödvändigt att ta vara på alla tänkabara medlen som datagrafik erbjuder för att få fram en Multimedia produktion, oavsett hur omfattande den kommer att bli. Men, som vanligt, en grundlig planering av en produktion är det fösta steget till en lyckad sådan. Många säger sig sakna kreativitet, därför ser de ett problem redan från start, när de skall planera och förverkliga idéer, Alla människor är kreativa, Ja du läste rätt, också du är en kreativ person. Kreativitet är inte någon mystik kraft som vissa besitter. Alla har förmåga att ta fram nya idéer, när vi ställs inför problem, kreativitet tränar du bäst tillsammas med andra, det är en del av den sociala kompetensen som många talar brett om utan att förstå själva innebördet av ordet, som är enkelt: arbeta tillsammas för att nå samma mål eller enklare sunt förnuft som kan översätta med verbena Ge och Ta. 18

19 Den bästa resultaten når man i en projektform och i en projektgrupp, där alla deltar aktivt och där allas kompetens används till gruppens totala resultat/mål. Vägen till en Multimedia projekt söker sig igenom vissa stigar, och jag skall illustrera detta. KREATIVITET STEG "1" 1 Skapa en tilltalande miljö Tänk om jag gör bort mig den tanken gör allt kreativt arbete omöjligt, därför gäller för gruppen att skapa en så generös, öppen och tillåtande miljö som möjligt Här skall man kunna göra bort sig, ju mer desto bättre Det skall känna kul och upplyftande att skapa en idé, tusen idéer, inga idéer är dumma så länge de får mogna, förvandlas och bearbetas. Kommentarer som : < det var det dummaste jag har hört!> eller<så kan man väl inte göra!> har samma verkan för kreativitet som en köldknäpp för blommorna.de vissnar och de dör. Låt tusen blommor blomma! I den kreativa miljö finns istället mycket näring att nya tankar får liv och slår ut, negativa känslor försvinner:< Mina idéer är inte värda något, vi kommer aldrig att lösa problemet, alla kan mera än jag kan...> effektiva hinder för ett fruktbart projektarbete. 2 Brainstorming (brainstorming engelska, av brain+ storm, egentligen hjärnstorm, sinnesförvirring; skämtsamt: snilleblixt]. Ett sätt att finna lösningar på problem genom att (vanligen i grupp).utan närmare eftertanke kasta fram olika idéer som senare sovras och granskas mer metodiskt. Detta är en bra metod när det gäller exempelvis hitta på ett namn, Låt någon skriva upp alla förslag på en whiteboard eller blädderblock och där skall alla förslag noteras. Var och en i gruppen måste kasta fram sina förslag (Hur galna dom är). För varje idé kan utvecklas och inspirera till en ny idé, som i sin tur kan vridas och vändas på och föda ännu en idé. Under den kreativa processen flödar associationerna fritt och ohämmat. Ju fler idéer kommer fram desto bättre är de. Här leder faktiskt kvantitet till kvalitet. För brainstorming gäller dessa tre enkla regler a. Kom med så många idéer som möjligt b. Låt idéerna var hur galna som helst c. Ha en positiv attityd : Ge ingen negativ kritik Nu kommer steg två "2" i processen Utvärdering Efter en viss tid, normalt räcker med en kvart eller 30 minuter hr man nått en viss resultat och man kan enas om titel eller namn till verket, troligen blir bara 4-10 bra titlar/namn kavr efter sållning och stormingen avbryts Steg tre Man börjar med uteslutningsmetod och sållar bort de ena efter de andra tills ett enda återstår och få gruppen att acceptera det. 19

20 Alex F. Osborne uppfann Brainstorming som en kreativ teknik, han skapade en frågelista för att initiera den kreativa processen, oavsett vilka projekt, problem man skulle lösa och förverkliga, Osbornes reglerna används idag i alla former av vetenskap och produktion, de har fått olika versioner och anpassas efter själva målet, i film och TVn används ofta reglerna för att starta själva produktion. För den ovane användaren av processen ter sig reglerna som mera än galna, men med lite övning blir man såld till Osbornes geniala lista. Ta en fråga i sänder och se hur svaret kan bidra till Göra tvärtom Motsatsen?, Upp och ner? Åt andra hållet? In och ut? Genom att tänka tvärtom får gruppen helt nya idéer att utvecla och ta ställning till. Och de blir flera om ni funderar på återstående Lägga till Lägg till något?oftare?starkare? Större?Fler? Tjockare? Alla trycksaker behöver inte vara i A4 eller A3, de kan ha ett eget format, mitt eget format, Rubriker behöver inte alltid vara i Arial eller linjära?! Vad händer när format blir större? Om det blir en affisch eller en Förminska? Ta bort Ta bort något? Kill the darling? Mindre? Lättare? Koncentrerad? Långsammare? Dela upp? Mer sällan? Billigare? Ersätta Något annat istället? Annan plats? Annat tillfälle? Andra beståndsdelar? Andra metoder? Annat material, Andra program? Omplacera? Annan ordningsföljd? Ändra Idéskissen, Ändra layout? Ändra program? Kombinera? Blandningar? Olika sorter? Kombinera idéer? Kombinera medieval? Andra användningsområden Nya användningsområden utan förändringar? Andra användningsområden om förändringar görs? Anpassa Finns något som liknar detta? Något att kopiera? Är det värt att uppfinna hjulet igen? Modifiera Byta innebord? Färg? Rörelse? Ljud? Lukt? Smak? Form? Vikt? Struktur? Lägga till något av detta? Att tänka på! Med hjälp av listan skapar du själv dina frågor och anpassar dom till dina behov. Det är viktig att förstå strukturerna i själva frågeställning, du måste basera dina frågor efter rubrikernas punkter, anpassning hjälper dig att konkretisera dina idéer och att lösa de problem du möter i din kreativa process. 20

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

5:7 Radio TV och video. Radio. FM-sändningar. FM sändare. AM-sändningar

5:7 Radio TV och video. Radio. FM-sändningar. FM sändare. AM-sändningar 5:7 Radio TV och video Radio Om man vill göra information tillgänglig till många samtidigt är radio ett bra medium. En sändare skickar ut radiovågor och en radiomottagare tar emot signalerna och omvandlar

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Videons historia och utveckling

Videons historia och utveckling Videons historia och utveckling Video kommer från latin och betyder jag ser. Idag är det en benämning på upptagning, överföring, lagring och återgivning av elektriska bildsignaler. Till skillnad från film

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

QosmioEngine För avancerad video

QosmioEngine För avancerad video QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital

Läs mer

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Kamerans sensor I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Objektivet projicerar en bild på sensorn och varje liten

Läs mer

Talets akustik repetition

Talets akustik repetition Pétur Helgason VT 29 Talets akustik repetition 29-3-3 Vad är ljud för någonting? Vi människor lever och rör oss i ett skikt med gas som ligger ovanpå jordens yta. Gasen består av ca 8 % kväve och 2 % syre.

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

QosmioEngine: För avancerad video

QosmioEngine: För avancerad video tech-rapport qosmioengine QosmioEngine: För avancerad video 02 03 06 09 10 Qosmio förenar de avancerade videofunktionerna i QosmioEngine och QosmioPlayer, Harman Kardon- högtalare och äkta Dolby Home Theatre

Läs mer

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag Hjälpmedel: Formelsamling, fysikbok, miniräknare, linjal, sunt förnuft. 7 uppgifter vilka inlämnas på separat papper snyggt och välstrukturerat! Låt oss spela

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 6.5.2014 L 133/43 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 459/2014 av den 29 april 2014 om ändring av vissa förordningar rörande klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Sony Alpha A7 II Kamerahus

Sony Alpha A7 II Kamerahus Sony Alpha A7 II Kamerahus Sensorstorlek: Fullformat (35,8 x 23,9 mm) Upplösning: 24 Mp Ljuskänslighet: 100 25600 Kampanj! Byt in din gamla digitalsystemkamera och få 2000 kr i inbytesbonus när du köper

Läs mer

Prioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn

Prioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn Prioritet. Varför digitalisera? Syftet påverkar digitaliseringsinställningarna. Vill man rädda ett skört material? Vill man göra det tillgängligt på netet? Finns det efterfrågan på dylikt material? Beakta

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11)

Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11) Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11) Trådlösa mikrofonsystem Användningsområden Det finns olika typer av trådlösa mikrofoner. Beroende på i vilket syfte

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Digital projektion Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se 14 medlemsbolag 1 Biografstatistik - världen Biografer Världen 150.000 (varav 109.000 kommersiella)

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Register your product and get support at SDV5118/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at  SDV5118/12. SV Användarhandbok Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5118/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5118 5 Översikt 5 3 Komma igång 6

Läs mer

Kort lektion i Scannerteknik

Kort lektion i Scannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser

Läs mer

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor

Läs mer

VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media!

VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media! RÄDDA DINA VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media! Uthyrning per dygn Videofilmning Videoredigering Videofilmer till DVD Smalfilmer till DVD Videofilmer till hårddisk

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media!

VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media! RÄDDA DINA VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media! 200 ÅTER- FÖRSÄLJARE Hitta din närmaste på camrent.se Uthyrning per dygn Videofilmning Videoredigering Videofilmer till

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Cecilia Ingard. Boksidan

Cecilia Ingard. Boksidan Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet

Läs mer

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering: INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning

Läs mer

5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna.

5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna. 5:8 CD och DVD Introduktion LP-skivan blev mycket populär när den introducerades i mitten på 1950-talet. Tänk att kunna spela in musik som varar mer än 20 minuter på en skivsida. Fantastiskt! På 60-talet

Läs mer

Trådlösa mikrofonsystem (Andreas Troedsson/Ludvig Blomgren - Grupp 6/5)

Trådlösa mikrofonsystem (Andreas Troedsson/Ludvig Blomgren - Grupp 6/5) Trådlösa mikrofonsystem (Andreas Troedsson/Ludvig Blomgren - Grupp 6/5) För att undvika onödigt trassel med diverse kablage som normalt kan uppstå vid olika live-sammanhang har det blivit en standard att

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

Lämna in dina filmer och bilder till oss. Nya priser och information för 2015. på Åsele Videoteknik

Lämna in dina filmer och bilder till oss. Nya priser och information för 2015. på Åsele Videoteknik Lämna in dina filmer och bilder till oss Nya priser och information för 2015 på Åsele Videoteknik information Sida 2 Information om Videoteknik & bildarkivet Sida 3 Film Sida 4 Smalfilmer Sida 6 Filmning

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Bilder och färger Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Exempel: Bilder på några webbsidor 2 Bildpunkt = pixel (picture element) Bilder (bitmap

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Basutbudet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild..

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. 1. Inledning Som du kanske har märkt handlar mycket av fotografin om ljus. Det finns ganska mycket matematik och fysik involverat, inte minst kring hur

Läs mer

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26 Ultraljudprovning Inspecta Academy 1 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2 Ultraljudprovning 3 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet

Läs mer

Signalkedjan i små PA-system. Illustrationen till vänster. Grundläggande signalflöde i ett PA-system. Delar i de gråmarkerade

Signalkedjan i små PA-system. Illustrationen till vänster. Grundläggande signalflöde i ett PA-system. Delar i de gråmarkerade Processorer och masterequalizrar Mikrofoner Musiker och instrument Stagebox och multikabel Mixerbord Lineboxar Multikabel och stagebox Signalkedjan i små PA-system I förra numret gick jag igenom hur du

Läs mer

Pressmeddelande 2008-01-24

Pressmeddelande 2008-01-24 Pressmeddelande 2008-01-24 Canon Svenska AB Tel: 08-744 85 00 www.canon.se Kraftfull avancerad zoom introduceras i hela den nya MiniDV-serien MD215 MD255 Canon lanserar den nya MD200-serien en serie lättanvända

Läs mer

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17

7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17 7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17 En apparat som kombinerar en färgmonitor av LCD-typ (flytande kristaller) med en pekskärm (s.k. pekskärmsmonitor) med ett diagonalmått på bildskärmen

Läs mer

Perfekt skärpa i Photoshop

Perfekt skärpa i Photoshop Perfekt skärpa i Photoshop Lathunden innehåller viktiga nyckelbegrepp från kursen och alla riktvärden du behöver. Dessutom finns ett antal tips och förtydliganden som inte nämndes i kursen. Alla värden

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Lyssna på musik hemma

Lyssna på musik hemma Lyssna på musik hemma Lyssna på musik hemma är ett arbetsområde ur undervisningsmaterialet Från ved till www sammanställt för årskurs 7-9 av CETIS med Jan Garnerts texter som grund. Text och bild har man

Läs mer

Variabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel

Variabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Variabelbok år 2000 World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Upplaga 1, version 1 2003-03-26 Denna variabelbok ligger till grund för förändringar. Kod XXY, XX=årtal, Y lika undersökningstillfälle

Läs mer

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

TERTEC Evolution. Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer

TERTEC Evolution. Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer Hus antenn är speciellt utformad för hemmabruk. Den uppfyller alla krav för optimal

Läs mer

Din manual PHILIPS 28PT4523 http://sv.yourpdfguides.com/dref/1010867

Din manual PHILIPS 28PT4523 http://sv.yourpdfguides.com/dref/1010867 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för PHILIPS 28PT4523. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information,

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Kamerateknik. Uppdelning av ljuset i en 3CCD kamera

Kamerateknik. Uppdelning av ljuset i en 3CCD kamera Kamerateknik Bildsignalen i en kamera Videokamerans uppgift är att fånga och registrera ljus och färg som finns i naturen. Samtidigt ska detta ske på ett sådant sätt att vi människor uppfattar de återgivna

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition

Örat. Johnson, Kap 3. Basic audition Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

Register your product and get support at SDV6224/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at  SDV6224/12. SV Användarhandbok Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6224/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV6224/12 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Baspaketet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

Effekter och ljudprocessorer

Effekter och ljudprocessorer 2008-09-22 Effekter och ljudprocessorer Mixern är ljudteknikerns främsta elektriska redskap för att påverka ljudet. Den ger möjlighet att justera nivå och klangfärg (med EQ). Men det kan behövas fler möjligheter

Läs mer

Ett enkelt OCR-system

Ett enkelt OCR-system P r o j e k t i B i l d a n a l y s Ett enkelt OCR-system av Anders Fredriksson F98 Fredrik Rosqvist F98 Handledare: Magnus Oskarsson Lunds Tekniska Högskola 2001-11-29 - Sida 1 - 1.Inledning Många människor

Läs mer

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE Toshiba FEATURE DAGS FÖR SKOLAN DAGS FÖR SKOLAN KÖPGUIDE I Toshibas utbud av bärbara datorer finns mycket att välja bland, antingen du själv studerar eller är lärare, eller kanske letar efter lämplig utrustning

Läs mer

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016 De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en

Läs mer