Kan kommunikation lyckas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan kommunikation lyckas?"

Transkript

1 Kan kommunikation lyckas? - en metastudie rörande kommunikativa insatser som riktar sig till unga vuxna och som syftar att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga av Gunilla Jarlbro 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING UPPDRAGET... 3 Tillvägagångssätt GÅR DET ATT UTVÄRDERA KOMMUNIKATIONSINSATSER?... 5 Köp inte ut!... 5 Rattfylleri VILKA LÄRDOMAR KAN DRAS?... 9 Hur vet man att det är ett kommunikationsproblem? Mål och målgrupper Sändare och kanaler Vilka faktorer är verkningslösa och vilka är framgångsrika? REFERENSER

3 1. INLEDNING UPPDRAGET Föreliggande arbete har gjorts på uppdrag av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som i sin tur har erhållit uppdraget från Statens Folkhälsoinstitut (FHI). Innehållet i rapporten ansvarar undertecknad ensam för. Uppdraget har bestått i att granska forskning och dokumenterade erfarenheter av tidigare kommunikationsinsatser för att minska utköp av alkohol och tobak riktade till unga vuxna. Med unga vuxna menas i detta sammanhang personer i åldrarna år. Uppdragsbeskrivningens frågeställningar har varit vägledande i denna rapport och de har varit följande: Vilka tidigare kommunikationsinsatser har genomförts och med vilken målsättning? I första hand nationell (svensk) forskning och dokumenterad erfarenhet men även internationell (från jämförbara länder) forskning och dokumentation av insatser och utfall ska granskas. Vilka faktorer har framgångsrika insatser bestått av? Vilka faktorer har verkningslösa eller kontraproduktiva insatser bestått av? Uppdragsbeskrivningen kan anses vara tämligen smal, vilket även uppdragsgivaren ansett och arbetsprocessen har varit som följer: 1. En genomgång av kommunikationsinsatser i Sverige riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. 2. En genomgång av kommunikationsinsatser i Sverige riktade till unga vuxna som syftar till att motverka någon annan typ av oönskat beteende, t.ex. rattfylleri. 3. En genomgång av kommunikationsinsatser i med Sverige jämförbara länder riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. 4. En genomgång av kommunikationsinsatser i med Sverige jämförbara länder riktade till unga vuxna som syftar till att motverka någon annan typ av oönskat beteende, t.ex. rattfylleri. Tillvägagångssätt För att kunna svara på de ovan beskrivna frågeställningar har litteratursökningar genomförts i följande biblioteks- och databaser: CAN:s biblioteksbas, Trafikverkets katalog, VTI, 3

4 Nordicoms: databas, CINAHL, CochranePlus, Education abstracts ERIC Family studies abstracts MEDLINE PsycBooks PsycARTICLES PsycINFO SocINDEX Violence & Abuse abstracts Följande sökord (och dess engelska motsvarighet) i olika kombinationer har använts: Antilangningskampanjer alkohol med unga vuxna som målgrupp Antilangningskampanjer tobak med unga vuxna som målgrupp Förebyggande arbete för att motverka langning av alkohol Förebyggande arbete för att motverka langning av tobak Kampanjer om alkohol och trafik med unga vuxna som målgrupp Mediekampanjer för att förhindra lagning av alkohol/tobak Självfallet ger en sådan bred sökning i flera olika databaser även många träffar, även om jag begränsat mig att enbart ta med litteratur publicerat efter Sammantaget har över 100 vetenskapliga artiklar/utvärderingar studerats. Dessvärre är det ytterst få studier som direkt har berört uppdragets egentliga syfte, dvs. att studera effektiva kommunikativa insatser riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. Av denna anledning kommer den avslutande delen av denna presentation försöka redovisa lyckade och mindre lyckade kommunikativa insatser ur ett bredare perspektiv, som förhoppningsvis kan tjänstgöra som någon form av vägledning för det framtida preventiva arbetet inom området. 4

5 2. GÅR DET ATT UTVÄRDERA KOMMUNIKATIONSINSATSER? Hösten 1979 tillsattes en kommitté med uppdrag att genomföra en bred aktion mot lagning till ungdom. I kommittén ingick förutom representanter från Socialdepartementet företrädare från en rad olika institutioner såsom CAN, Rikspolisstyrelsen, Systembolaget m.fl. I denna satsning ingick en rad olika aktiviteter såsom massmediala insatser (affischer, broschyrer) skolmaterial etc. Ordförande i kommittén sammanfattar arbetet med projektet på följande sätt: Även om det är svårt att mäta de direkta effekterna av de två årens kampanjarbete kan man dock konstatera att mångfalden av aktiviteter, artiklar, annonser, trycksaker och andra massmediala inslag har uppmärksammats av större delen av svenska folket. (Slutrapport. Kampanjerna Aktion mot alkoholfaran Stoppa langningen och Aktion mot droger 1982:56) Många år har gått sedan denna satsning, och för den tiden stora insatser mot alkohol och langning, men resonemanget rörande effekterna av alla de olika kommunikativa insatserna kunde ha skrivits idag, dvs. mer än tjugo år senare. Vad jag vill ha sagt med detta är att det är svårt, dock inte omöjligt att mäta effekter av kommunikativa insatser inom hälsoområdet. Det är tämligen lätt att studera om uppmärksamhet har uppnåtts, dvs. om befolkningen eller om man hellre vill målgruppen har sett att någon vill kommunicera med dem. Man kan också tämligen lätt studera om målgruppen har ändrat sin attityd i en viss riktning, men att studera direkta effekter på beteendet låter sig inte lika lätt göras. Vi kan med andra ord inte använda begreppet evidens som är brukligt inom medicinsk forskning på samma sätt när man studerar effekter av kommunikativa insatser inom hälsoområdet. Vad vi däremot kan studera är om vissa kommunikativa insatser är rimliga och genomtänkta ur ett teoretiskt perspektiv - och tycks ha någon form av betydelse för målgruppen och huruvida de eventuellt kan ge så kallade spridningseffekter. Den fortsatta framställningen kommer att först gå igenom de studier som direkt beror utköp av alkohol/tobak, därefter följer en redovisning av studier som berör insatser som försöker begränsa rattfylleri. Rapporten avslutas med att de viktigaste lärdomarna från refererade studier dras. Köp inte ut! Syftet med att intressera sig för att unga vuxna inte ska köpa ut alkohol eller tobak till minderåriga är självfallet inte primärt för att förhindra lagöverträdelse utan för att minska alkohol- och tobakskonsumtionen och uppskjuta alkohol- och tobaksdebuten hos minderåriga. Den fråga som då ställer sig är hur skaffar minderårig alkohol och tobak? FHI (2009) har genomfört en studie där de går igenom aktuell forskning som belyser hur minderåriga skaffar sig alkohol. Forskningen visar att butiker som är konkurrensutsatta är mindre noggranna att kontrollera köparens ålder. Vidare fann man att snabbköp var mindre nogräknade än 5

6 spritbutiker. I en engelsk studie fann man att det var lättare för ungdomar att köpa ut alkohol om säljaren var ensam i butiken än om det var flera säljare. I en annan studie fann man att kvinnliga butiksbiträden var mer noggranna med ålderskontroll än vad deras manliga kolleger var (Townsend m.fl.) 2002). FHI:s (2009) forskningsgenomgång visade också att det var tämligen lätt för unga att få tillgång till alkohol via äldre vänner och familjemedlemmar. En rad projekt såväl i Sverige som i andra länder har visat att information och utbildning till butiksägare och barägare ger resultat såtillvida att de kan förbättra sin ålderskontroll (Lönnqvist m.fl.) 1998; Rehnman och Larsson 2000;Dalenius och Romelsjö 2000; Di Franza m.fl. 1998; Wolfson m.fl. 1996; Klonoff 1997; Curie m.fl. 2002). Inte så sällan drivs denna typ av projekt med hjälp av polisväsendet i närområdet där själva interventionen i butiken ska ske (Willner m.fl. 2000). Denna typ av projekt som självfallet innehåller flera kommunikativa insatser har berört såväl alkohol- som tobaksförsäljning. Det finns dock indikationer på att effekterna av dessa insatser är tämligen kortvariga, dvs. ett tag efter att projektet har avslutats så tycks många gå tillbaka till sina vanliga rutiner och sälja till dem som vill köpa oavsett ålder. Flera svenska informationskampanjer för att förhindra attityder till lagning hos unga personer har genomförts i Sverige. Metoderna som har använts har varit allt från vykort till tonårsföräldrar (Wallin och Rehnman 1998) till traditionella affischer och foldrar som vänt sig såväl till föräldrar som till unga vuxna (Cannertoft 2008; USK 2008). Resultaten från dessa kampanjer visar att många av målgruppen hade uppmärksammat budskapen och att kampanjarbetarna var mycket nöjda med sin insats. Huruvida de olika kommunikativa insatserna hade effekt på målgruppen studerades inte och för att någon har uppmärksammat ett budskap, vilket förvisso är en nödvändig betingelse, men inte tillräcklig, är inte detsamma som att måluppfyllelse har uppnåtts genfördes i Sverige ett pilotprojekt i Störa langningen kampanjen som utvärderades 2008 av Stockholms utrednings- och statistikkontor (USK 2008). Kalmar blev pilotstaden och syftet med insatsen var att öka kunskapen hos föräldrar och andra vuxna hur lätt det är för ungdomar att få tag i alkohol och uppmana dem att tipsa polisen. Liknande aktiviteter genomfördes i en rad andra län och kommuner, men inga regelmässiga effektutvärderingar har genomförts. Alkoholkommittén genomförde under perioden ett antal projekt riktade mot lagning. Syftet med kampanjerna var att öka kunskaper och förändra attityder samt tipsa polisen. Effekterna av kommunikationsinsatserna utvärderades inte. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flera olika insatser har genomförts under de senaste åren i Sverige som på olika sätt har haft som syfte att minska tillgängligheten för unga när det gäller såväl alkohol som tobak. De så kallade utvärderingar som genomförts har huvudsakligen studerat uppmärksamhet (se t. ex Lindén- Boström 1999) och även ibland i kombination med eventuella attitydförändringar (se t.ex. Mattsson och Romelsjö 1997). Resultaten visar ofta att inte sällan har uppmärksamhet nåtts i de fall annonsering och tv-spots varit intensiva och om man kombinerat olika metoder såsom annonsering, skolundervisning m.m. har man kunnat förändra attityder, eller åtminstone en kortsiktig inställning till att köpa ut alkohol till minderåriga inte är OK. De internationella studierna har i princip inte berört kommunikativa 6

7 insatser som vänder sig till unga vuxna med budskapet att inte köpa alkohol till minderåriga. Dessa studier har istället belyst huvudsakliga andra aktiviteter för att begränsa tillgängligheten för minderåriga att köpa såväl tobak som alkohol. Framgångsrika faktorer har varit, vilket nämndes ovan, utbildning och information till butikspersonal, samt även belöningar till personal som inte säljer till minderåriga. Givetvis återfinns även i litteraturen tämligen framgångsrika skolprojekt vars syfte är att skjuta upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen hos ungdomar (se t.ex. Bell m.fl. 2005; Bell m.fl. 2007). Dessa skolprojekt, som visat sig framgångsrika har ofta pågått under lång tid och involverat flera olika aktörer i samhället och haft såväl kunskaps-, attityd- som beteendemål. Rattfylleri En rad kampanjer/kommunikationsinsatser har genomförts i såväl Sverige som i andra länder som på olika sätt behandlar trafik och alkohol. Inte så förvånande har dåvarande Vägverket tillsammans med olika aktörer stått för de aktuella satsningarna i Sverige. De vanligaste insatserna är olika typer av utbildningsprogram och målgruppen har varit år, dvs. grund- och gymnasieelever. En studie fann att de utbildningsprogram som hade bäst effekt var där man blandade fakta och känslomässiga budskap (Sörensen m.fl. 2010). Med effekt menas i detta sammanhang att de studerade ungdomarna blev mer positivt inställda till att hindra en onykter förare från att köra, samt att inte åka med en onykter förare. Huruvida beteendet hade påverkats eller inte visar inte denna utvärdering. Andra insatser har varit filmvisningar för unga och lärarhandledning som ska hjälpa de vuxna att diskutera frågan om alkohol och trafik. De utvärderingar som har gjorts har i princip bara studerat hur filmmaterialet mottogs av målgruppen, dvs. tyckte de filmen var bra, intressant etc. (Vägverket 2005). En rad olika delprojekt inom dåvarande Vägverkets större kampanj Don t Drink and Drive i samarbete med olika regioner har utvärderats (se t. Ex. Hellsten 2005; Palamara 2001). Även de s.k. effektmätningarna visar att kommunikationsaktiviteterna har effekt åtminstone på målgruppens attityder eller om man hellre vill inställning till alkohol och trafik. Andra s.k. kommunikationsaktiviteter som använts på gymnasieskolor i Stockholms län har varit Rattfylleriseminarium, där seminarieledaren varit en person med erfarenhet av rattfylleri och olyckor. Utvärderingen visar att dessa seminarier varit mycket uppskattade bland eleverna (NTF 2003). Utvärderingen visar alltså bara att eleverna inte har haft tråkigt under själva kommunikationsinsatsen. Amerikanska studier visar på effekter inom fältet unga och rattfylleri genom att först och främst minska tillgängligheten av alkohol och se till att det anordnas drogfria aktiviteter för unga på deras fritid. Dessa aktiviteter bör kombineras med olika utbildningsprogram för att bli effektfulla (se Stewart och Reynolds 2000). Andra studier pekar på att kommunikationsaktiviteterna bör gå via de som utbildar de unga för trafik såsom bilskollärare (Chaloupka och Risser (2000). I denna studie poängteras betydelsen av det interpersonella samtalet som en påverkansfaktor. 7

8 Flera studier visar på att skolinformation där man huvudsakligen riktar in sig på att attityden att inte åka med en påverkad förare har effekt och att grupptryckets betydelse bland de unga inte får underskattas (se t.ex. Bohman m.fl. 2004; Bell m.fl. 2007). I dessa studier har man även sett effekter av inte bara grupptryckets betydelse utan även vikten av den interpersonella kommunikationen för att förhindra unga att köra bil alkoholpåverkade (Shore och Compton 2000). 8

9 3. VILKA LÄRDOMAR KAN DRAS? Ovan har kortfattat redovisats olika studier/utvärderingar som har belyst kommunikationsinsatser som på olika sätt har haft som syfte att begränsa tillgängligheten av alkohol och tobak. Även studier som har belyst projekt vars syfte varit att motverka någon annan typ av oönskat beteende såsom rattfylleri har studerats. Sammanlagt har över 100 artiklar/rapporter studerats och i detta avsnitt sammanfattas de viktigaste resultaten av denna så kallade metastudie. Ytterst få av de i denna studie ingående rapporter har belyst föreliggande uppdrags egentliga syfte, dvs. studera kommunikationsinsatser riktade till unga vuxna för att de inte ska köpa ut alkohol eller tobak till minderåriga. De i denna rapport ingående studierna kan grovt delas in i följande kategorier; insatser som syftar till att begränsa tillgången till alkohol och tobak insatser som syftar till att begränsa efterfrågan. Exempel på det förstnämnda är prisbildning, lagstiftning eller öppettider i butiker etc. Exempel på det sistnämnda är alla de insatser som på olika sätt försöker påverka opinionen, eller attityder till en restriktivare alkoholkonsumtion, t.ex. att få unga vuxna att inte köpa ut till yngre syskon eller vänner. Det mesta tyder dock på att det effektivaste är att arbeta med båda insatserna parallellt för att uppnå effekt, dvs. minska alkoholkonsumtionen. Man kan också dela in studierna efter vilka styrmedel som man har ansett vara mest effektiva, och dessa kan delas in i följande kategorier: Ingenjörskonst, dvs. man åtgärdar den fysiska verkligheten för att komma tillrätta med problemet, t.ex. begränsa öppettider, förhindra att unga kör bil på kvällar m.m. Belöningssystem, dvs. lagstiftning med bestraffningar eller belöningar för dem som antar det önskade beteendet Utbildning och kommunikationsinsatser. I samtliga dessa styrmedel ingår det kommunikativa element, men självfallet är det som mest renodlat i det styrmedel som jag valt att kalla utbildning och kommunikation. Utbildning och kommunikation är det svagaste av de tre styrmedlen och det vanligaste i de studerade insatserna är att man på olika sätt försöker kombinera de tre olika styrmedlen. Exempel på insatser där samtliga styrmedel använts kan alla de insatser som arbetat med butiksintervention sägas vara. Syftet med dessa insatser har varit att begränsa tillgången till alkohol respektive tobak. Och den primära målgruppen för insatserna har varit butikspersonal alternativt barpersonal. Insatserna har visat på effekter, såtillvida att personalen har blivit restriktivare vid försäljning, eller i större utsträckning kontrollerat åldern hos köparen än vad som var fallet före interventionen. Effekterna är dock tämligen kortsiktiga, eftersom personal byts ut och när själva insatsen avslutas är det lätt att gå tillbaka till det vanliga beteendet. 9

10 Hur vet man att det är ett kommunikationsproblem? Kommunikativa insatser inom hälsoområdet inleds ofta för att lösa ett akut socialt problem. Låt oss föreställa oss följande scenario: Alkoholkonsumtionen bland minderåriga har ökat och man misstänker att äldre kamrater står för distributionen av alkohol. Vad händer? Jo, samhället måste göra något och frågan kommer snabbt upp på regeringens dagordning och ett antal miljoner anslås till en myndighet, som får i uppdrag att starta en kommunikationsinsats. Det finns enligt mitt sätt att se en övertro på att allt går att lösa via kommunikationskampanjer i allmänhet och med annonskampanjer i synnerhet. Det första den aktuella myndigheten bör göra i detta sammanhang är att ta reda på om det verkligen är ett kommunikationsproblem. Beslutsfattare definierar ofta problem som kommunikationsproblem, när det egentligen är något helt annat det handlar om. Anledningen till detta är att när myndigheten och i sista hand politiker har avsatt medel till en kampanj ger det intryck av att man tar problemet på allvar och att man visar handlingskraft. Med hjälp av en genomgripande mål- och målgruppsanalys kan man däremot få reda på om problemet verkligen är ett kommunikationsproblem. Vad jag vill ha sagt med detta är, att underlaget för de olika kommunikationsinsatserna i de studerade rapporterna inte framgår med tydlighet, dvs. det tycks mer eller mindre vara slumpen som avgör varför vissa preventiva insatser har genomförts. I Sverige genomfördes inom STADprojektets arbete med att begränsa tillgängligheten av alkohol och droger en kvalitativ studie för att studera attityder hos unga vuxna vad gäller lagning av alkhol till minderåriga. Resultaten visade att många unga vuxna köpte ut till yngre för att de bl.a. ville vara bussiga (Rehnman och Larsson 2000). Huruvida denna kunskap sedan omsattes till kommunikativa insatser och formulerade av budskap har inte gått att hitta i litteraturen. Och den fråga som man bör ställa sig är; hur kommunicerar man bort bussighet? Mål och målgrupper Ett genomgående drag hos många av de i denna rapport studerade kommunikationsinsatserna är deras övergripande målformuleringar och målgruppsdefinitioner. Allt för övergripande målformuleringar i samband med förebyggande arbete betyder i klartext att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att mäta effekterna av genomförda aktiviteter. Oavsett ambitioner rörande utvärderingar kan således inga utvärderingar genomföras med mindre än att målen för verksamheten är så tydliga att de är mätbara. Vidare fann jag i många av de studerade insatserna beträffande val av målgrupp, att den ena eller andra målgruppen helt enkelt har valts därför att just den målgruppen har varit den mest tillgängliga. Det hör med andra ord till sällsyntheten att genomförda aktiviteter har grundats på en genomgripande analys av situationen och målgruppen. Denna kritik är inte detsamma som att säga att majoriteten av genomförda aktiviteter i vårt land eller i andra länder varit totalt verkningslösa. En genomgripande analys av såväl mål som målgruppen ökar möjligheten till att effektiva insatser genomförs, vilket på sikt ökar kostnadseffektiviteten. 10

11 De mål som var aktuella i de studerade insatserna kan kortfattat sägas vara: kunskapsmål, t.ex. alkohol och tobak är skadligt attitydmål, t.ex. inse att det inte är OK att åka bil med en påverkad förare beteendemål, t.ex. begära att köparen legitimerar sig Den vanligaste målen i de studerade insatserna har otevtydigt varit kunskpasmål och attitydmål. Mål värda att kallas vid namnet har kort och gott tre kännetecken: specifika uppnåbara mätbara (se t.ex. Brown och Einsiedel 1990). Användbara mål i en kommunikationsverksamhet kan vidare sägas kännetecknas av att de anger resultat och inte aktivitet. Detta innebär att tryckningen av en broschyr om att inte köpa ut alkohol till minderåriga inte är ett mål i sig, utan är en aktivitet för att t.ex. nå målet minska alkoholkonsumtionen bland minderåriga. Ytterligare en poäng med tydliga mål är att de även ska fungera som ett redskap för prioriteringar och utgöra underlag för planeringen i samband med hälsokommunikationsprojekt. Vilken typ av mål man väljer att fokusera på i en kommunikationsaktivitet kommer att ha betydelse för såväl val av sändare som val av medium och aktiviteter. Det finns inget i det insamlade materialet som tyder att så har varit fallet. Mål kan även analyseras på följande nivåer: Systemmål. Mål på denna nivå uttrycks som att man ska lösa ett samhällsproblem, t.ex. att minska totalkonsumtionen av alkohol bland befolkningen. Beteendemål. På denna nivå analyseras målen i anslutning till målgruppen. Målen uttrycks som att målgrupper eller intressenter ska göra något de inte gör idag (t.ex. alltid begära legitimation av unga köpare i sprit eller tobakbutik) eller att låta bli att göra något (inte köpa ut alkohol till yngre syskon eller vänner). Kommunikationsmål. Dessa mål, som självfallet måste styras av beteendemålen, handlar om att förändra mottagarens föreställningsvärld, genom att påverka hennes attityder (t.ex. motvilja mot all form av lagning), kunskaper (t.ex. ökad kunskapsnivå om alkoholens skadliga effekter), normer, involveringar (vad hon tycker är viktigt och oviktigt) och intentioner, t.ex. att vara beredd att ta upp frågan om att köpa ut alkohol till minderåriga. Vikten av att dela in sin population i olika segment, eller att definiera sin målgrupp kan inte nog betonas. I de studerade insatserna har den absolut vanligaste målgruppsindelningen varit efter socio-demografiska faktorer, dvs. minderåriga, unga vuxna etc. Denna målgruppsinställning är givetvis bättre än ingen alls, men det hade varit önskvärt om man hade definierat målgruppen utifrån t.ex. livstil, riskprofil eller attityder, t.ex. de som tycker det är OK att köpa ut eller köra bil efter ha druckit alkohol. Ju mer förfinad målgruppsdefinition man har, desto bättre kan man anpassa budskap, sändare och kanaler. 11

12 Sändare och kanaler Med begreppet sändare kan man dels åsyfta den som står för själva tankeinnehållet i ett budskap, dels den som förmedlar budskapet. I samband med många hälsobudskap är det ganska självklart att det är den medicinska expertisen som står för själva tankeinnehållet i budskapet, t.ex. att tobaksanvändning orsakar cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är däremot inte självklart att det är den medicinska expertisen som ska förmedla budskapet ifråga. Om målet är att förhindra unga vuxna att köpa ut alkohol till minderåriga är det inte självklart att vare sig sjukvården eller polisen är de mest effektiva sändarna. Det kan t.o.m. finnas en risk i vissa sammanhang att använda myndigheter och andra vuxna auktoriteter, när målgruppen t.ex. är ungdomar tillhörande olika riskgrupper. Väljer man fel sändare kan den istället fungera som en negativ sändare, så att inte följa myndigheternas råd och anvisningar blir ett värde i sig. Bland de studerade insatserna finns det exempel på en rad olika sändare, det vanligaste tycks dock vara att använda sig av olika myndighetsauktoriteter. Insatser som haft som syfte att påverka unga att vare sig inte åka bil med någon onykter eller själv köra bil onykter har dock inte så sällan använt sig av vad man i litteraturen brukar kalla för peer education. Det engelska ordet peer översätts enligt min åsikt bäst med ordet jämlike och i detta sammanhang betyder sålunda peer education helt enkelt att jämlike undervisar eller informerar jämlike. Fördelen med att låta en jämlike eller, om man heller vill, någon som tillhör den egentliga målgruppen agera som sändare, dvs. förmedla budskapet, är att denna förmodas ha ett stort mått av kulturkompetens. Om sändaren är lik målgruppen ur sociokulturellt hänseende förväntas denne känna till vilka normer, värderingar och attityder som råder hos målgruppen. Denna kunskap gör att sändaren t.ex. kan formulera budskap på rätt känslo- och språknivå. Att använda peers som sändare är en väl beprövad metod i samband med sex- och samlevnadsinformation i allmänhet och i samband med hiv/aids-information i synnerhet. Det finns dock en fara i att använda s.k. peers som sändare, eftersom de som rekryteras för ändamålet blir en elit i sin egen organisation och kan därför på sikt minska sina möjligheter när det gäller att utöva inflytande inom den egna gruppen. De insatser som rört alkohol och trafik har ofta byggt på interpersonell kommunikation, dvs. att peers ska säga till den kamrat som tänkt köra bilen alkoholpåverkad att låta bli. I dessa projekt har man också arbetat med olika typer av gruppdynamik och gruppåverkan för att förhindra onyktra förare bland unga vuxna. Valet av medium i samband med en kommunikationsaktivitet är självfallet avhängigt av vilken sändare man använder, vilket budskapet är, vem som är målgrupp samt vilket ämnesområde som ska behandlas. Olika medier har nämligen olika egenskaper, vars betydelse varierar beroende på vilken kommunikationsaktivitet som är för handen. Vid val av medium är den första fråga man bör söka svar på följande: Hur kommer jag i kontakt med målgruppen? Detta kan också uttryckas på följande sätt; Det är meningslöst att annonsera i en morgontidning, om målgruppen inte har för vana att läsa den. 12

13 Olika medier har olika egenskaper och i samband med hälsokommunikation står en hel rad medier till vårt förfogande allt från traditionella massmedier, såsom dagstidningar eller tv, till personlig påverkan var och en med sina fördelar och nackdelar. Flera forskare poängterar hur viktigt det är om man vill att ett budskap dels ska uppmärksammas, dels att en beteendeförändring ska komma till stånd, att man som hälsoinformatör försöker kombinera flera olika medier (se t.ex. Jarlbro 2010). Vidare är man överens om att massmedier (såsom radio, tv eller dagspress, internet) huvudsakligen fungerar när man vill öka kunskapen eller väcka intresse om ett ämne hos målgruppen. Vill man få till stånd beteendeförändringar hos målgruppen är människor ofta det bästa mediet, dvs. interpersonell påverkan. De studerade insatserna har använt sig olika typer av medier, såväl masskommunikation traditionella kampanjstrategier, såsom utbildning i klassrumsliknande situationer och interpersonell kommunikation. Inte så förvånande så har de insatser som använt sig av massmediala kampanjer enbart kunnat mäta uppmärksamheten hos målgruppen. Många av de studerade utbildningssatningarna har bara kunnat mäta en eventuell attitydförändring hos målgruppen efter själva interventionen. Långsiktiga effekter eller mätningar huruvida beteendeförändringar har framkommit har dessvärre lyst med sin frånvaro. Nedan följer en cheklista på vad man bör tänka på i framtiden när man väljer kanal: Räckvidd. Hög räckvidd betyder att en stor andel människor har faktisk möjlighet att ta del av ett budskap. Låg räckvidd betyder sålunda det motsatta. Att välja medium/kanal med hög räckvidd tv-reklam, radio, stortavlor, affischer, annonser i dagspress m.m. kan vara en ändamålsenlig och kostnadseffektiv metod, om sändaren vänder sig till stora och vagt preciserade målgrupper som t.ex. ungdomar eller unga vuxna. Är däremot målgruppen liten, och ytterst detaljerat definierad, kan å andra sidan ett lågräckviddsmedium vara att föredra. Det är dock viktigt att notera i detta sammanhang, att bara för ett medium har hög räckvidd innebär det inte att alla faktiskt har tagit del av ens budskap Selektivitet. Ett medium som har hög selektivitet har, till skillnad från medier med hög räckvidd, förmåga att selektera ut just den målgrupp man vill nå. Direktreklam t.ex. att skicka hem information till en åldersgrupp som man vet befinner sig i riskzonen för ett negativt beteende är mer selektivt än att annonsera i dagspress. Begreppen selektivitet och räckvidd kan även användas i samband med ett anti-alkohol-projekt i en skola. Att anordna en temadag där skolans alla elever deltar är sålunda en aktivitet som har hög räckvidd, dvs. alla elever har en faktisk möjlighet att ta del av budskapen. Att en del elever sitter och sover eller spelar luffarschack under tiden informationen ges, minskar inte räckviddstalen. Om vi istället väljer att via personlig påverkan i form av samtal och uppsökande verksamhet påverka de elever som redan har börjat konsumera alkohol, eller är i riskzonen, har vi valt ett medium med hög selektivitet. Snabbhet. I samband med olika typer av riskinformation dvs. nya rön som påvisar ohälsa i samband med någon typ av aktivitet är snabbhet en viktig egenskap hos ett medium. Radion har åtminstone i Sverige haft en särställning när det gäller att snabbt få ut ett budskap. Andra medier som har egenskapen snabbhet är tv, internet, flygblad och i viss mån dagspress. 13

14 Interaktivitet. Med interaktivitet menas ett mediums förmåga till tvåvägskommunikation. Självfallet har personliga möten människor emellan den högsta graden av interaktivitet. Nya medier som internet och e-post är emellertid också interaktiva, liksom frågespalter i tidningar. Uppmärksamhet. De medier som har förmåga att väcka mottagarnas uppmärksamhet och dessutom samtidigt bibehålla den är, förutom personlig påverkan, film, tv, video och övriga bildmedier. Alla tryckta medier, såsom t.ex. broschyrer, är i princip sämre när det gäller att skapa uppmärksamhet hos mottagarna. Verkningsgrad. Med verkningsgrad menas ett mediums förmåga att åstadkomma effekt hos mottagaren. Personlig kommunikation är helt klart överlägsen andra medier när det gäller verkningsgrad. För det första kan sändaren vid personliga möten hela tiden avläsa reaktionerna hos mottagaren och fortlöpande anpassa sitt språk och sina budskap efter mottagarnas reaktioner och behov. För det andra kan sändaren bemöta mottagarens argument allt eftersom de kommer upp i diskussionen. Återframkallningsmöjlighet. Alla budskap som förmedlas till oss är inte relevanta just då vi erhåller dem, dvs. vi kan behöva återframkalla budskapen/informationen. I detta sammanhang är tryckta medier överlägsna såväl bildmedier som personlig påverkan. Kontaktkostnad. Med kontaktkostnad menas hur mycket det kostar att nå varje individ tillhörande målgruppen. Inte så förvånande är medier med hög verkningsgrad och/eller hög selektivitet, såsom personlig påverkan, dyra. På motsvarande sätt är medier med hög räckvidd och låg verkningsgrad, t.ex. storbildstavlor, affischer och annonser i dagspress, billiga. Det kan tyckas kontraproduktivt att många av de i denna rapport studerade insatserna enbart tycks ha mätt att deras insats har fått uppmärksamhet. Jag anser dock inte att så är fallet, eftersom det ämne som vi har för handen inte är så att säga efterfrågestyrt. Detta kan också uttryckas på följande sätt: De unga vuxna som har hög alkoholkonsumtion och köper ut alkohol till minderåriga upplever inte att de har något problem hälsan tiger alltså still. För de hälsoområden som är efterfrågestyrda, t.ex. matvanor under graviditet, räcker det att som myndighet tillhandahålla korrekt information. Man behöver inte ha färggranna och stora affischer för att kommunicera sitt budskap. Målgruppen kommer att söka upp den ändå på vilken tråkig hemsida det än må vara. Inom alkoholområdet behövs uppmärksamhet nås hos den direkta målgruppen men också hos så kallade vidareinformatörer såsom skolpersonal, sjukvårdspersonal, bilskollärare etc. Vad jag vill ha sagt med detta resonemang är att även om man inte kan mäta effekterna på målgruppen efter stora massmediala kampanjer betyder det inte att pengarna har slängts i sjön. Masmediala kampanjer kan bidra till att frågan hamnar på den interpersonella agendan, dvs. målgruppen börjar prata om frågan i sina nätverk, typ kan du avstå från alkohol denna helg och vara chaufför, så gör jag det nästa gång, eller hur gör du när du säger nej till din 17-åriga syster som vill att du ska köpa ut alkohol? 14

15 Vilka faktorer är verkningslösa och vilka är framgångsrika? Är det då någon av den studerade kommunikativa insatserna som kan anses vara totalt verkningslösa? Troligtvis inte, men alla insatser har kanske inte varit kostnadseffektiva, men huruvida så är fallet lämnar jag därhän, eftersom det faller utanför detta uppdrag. Vad kännetecknar då de framgångsrika insatserna? Inte heller denna fråga kan besvaras enkelt. Låt mig inleda med att citera en utomordentlig rapport i CAN:s skrifteserie (Thorsen och Andersson 2000) som säger följande: Målsättningen måste rimligtvis vara att så långt möjligt tillämpa evidensbaserade metoder, att prioritera evidensbaserade metoder framför icke domuneterat effektiva metoder, att utveckla kunskapen inom området och att, i avvaktan på evidensbaserad kunskap, tillämpa de metoder som på nuvarande kunskapsnivå förefaller mest lovande. Att förhålla sig passiv i brist på vetenskapliga evidensbaserade metoder är knappast något fruktbart alternativ (ibid.: 68f.) Vilka metoder har då framkommit som lovande i den genomgång som föreliggande rapport baseras på? För det första kan man inte peka ut en enskild, eller särskild metod som visat sig speciellt verkningfull utan den gyllne regeln med kommunikativa insatser är såväl långsiktighet som att kommunikation intergreras med andra typer av förebyggande insatser. Bland de insatser, som har studerats i denna rapport, och som haft som syfte att begänsa efterfrågan har man huvudsakligen intutivt utgått från att det är ett kommunikationsproblem som man har för handen. Kort sagt: Att anledningen till att vuxna köper ut alkohol till minderåriga, eller kör bil onyktra beror på bristande kunskaper eller att de har fel attityd till frågan/ämnet. Detta behöver givetvis inte vara fallet, utan det kan t.e.x bero på att unga tar bilen till festen m.m därför att kollektivtrafiken är dåligt utbyggd och man har för avsikt att köra försiktigt (se t.ex. Vägverket 2000:12). Vad jag vill ha sagt med detta resonemang är att man måste analysera huruvida det verkligen är ett renodlat kommunikationsproblem som man har för handen. Ingen av de studerade insatserna tycks ha gjort en dylika analys före sin insats. Vidare finner jag att målen i de studerade projekten huvudsakligen är formulerade som kunskaps- eller attitydmål, dvs. målgruppen ska kunna någonting som de inte kunde tidigare efter kommunikationsinsatsen. Det finns inget som tyder på att man studerat vare sig kunskapsläget eller befintliga attityder före själva kommunikationsinsatsen. Detta innebär i klartext att det blir svårt för att inte säga omöjligt att utvärdera huruvida insatsen har haft avsedd effekt på målgruppen. De vanligaste målgruppsindelningen i de studerade projekten har varit ungdomar, skolelever etc., dvs. väldigt vaga och vida målgruppsdefintioner som också försvårar att formulera rätt budskap och att använda rätt kanal. Sändarna i de studerade projektet har varit allt från myndighetspersoner till frivilligorganisationer. Det finns inga utvärderingar som pekar på att den ena eller andra sändaren skulle vara bättre eller sämre. Många menar att det är viktigt att föreläsarens egen ålder ligger så nära eleverna som möjligt (se t.ex. Vägverket 2002). Vad detta påstående bygger på mer än elevernas önskemål framgår inte av utväderingen. I de fall utvärderingar har genomförts har de huvudsakligen genomförts via enkäter eller 15

16 gruppintervjuer och det är tveksamt om man mätt någonting annat än en så kallad trivselfaktor, dvs. om målgruppen tycker att föreläsaren varit bra, filmen som visats varit intressant osv. De projekt som har haft som syfte att begränsa tillgången till alkohol och tobak har i betydligt större utsträckning genomfört regelmässiga före- och eftermätningar, dvs. man har kunnat studera huruvida interventionen har haft den avsedda effekten. Det mest optimala i kommunikationsprocessen är att såväl mottagaren som sändaren är aktiva, dvs. att det förs en tvåvägskommunikation. För att denna ideala situation ska uppstå krävs emellertid för det första att mottagaren är oerhört intresserad av ämnet och för det andra att sändaren har hög trovärdighet för den aktuella mottagaren. Den näst bästa situationen är att mottagaren är aktiv och att sändare tillhandahåller relevant information. Detta brukar kallas efterfrågestyrd hälsokommunikation. Det ämne som har behandlats i föreliggande publikation är inte efterfrågestyrt, dvs. de unga vuxna har generellt sett inget problem, vare sig när det gäller sin egen alkoholkonsumtion eller att köpa ut till minderåriga. Av denna anledning måste man därför genomföra insatser som för upp frågan på såväl medieagendan som på den interpersonella agendan. Uppmärksamhet måste nås. Ett svenskt och numera avslutat hälsoprojekt är Alkoholkommittén (kommittén var verksam under åren 2001 till 2007) vars övergripande syfte var att minska alkoholkonsumtionen bland unga medborgare. I projektet arbetade man såväl med gamla beprövande insatser såsom stödverksamhet till kommuner, föräldrarinformation, opinionsbildning m.m. som med nya interaktiva medier visavi målgruppen unga vuxna. I detta sammanhang är det intressant att diskutera den s.k. alkoholprofilen som var ett webbaserat testinstrument uppbyggt på 13 frågor om bland annat motivationen att ändra sina alkoholvanor. Efter att ha svarat på de frågor som ställdes fick man ett svar, en feedback som tog upp både nuläget och framtiden, t.ex. Vad riskerar att hända om jag fortsätter att dricka på det här sättet och med min bakgrund?. Testet tog ca tio minuter och kunde ge mer än olika svar. Enligt utvärderingar fick Alkoholprofilen en närmast succéartad start. Från lanseringen i början av november 2003 till två månader senare hade sidan haft drygt unika besökare och personer hade gjort testen och fått en återkoppling. Av dessa var ca personer i den primära målgruppen, år hade antalet besökare sjunkit till under Hur kunde denna satsning få ett sådant initialt genomslag i målgruppen? Svaret på denna fråga är den enorma massmediekampanj som föregick lanseringen av webbsidan. Mediekampanjen bestod bl.a. av nio olika reklamfilmer som visades i flera kommersiella tv-kanaler och på biografer. Vidare marknadsförde man sig på flera kända kommersiella webbsidor samt sände radioreklam och bedrev uppsökande verksamhet där dekaler delades ut. Satsningen för att målgruppen skulle hitta den aktuella webbsidan var enorm och tog även stora ekonomiska resurser i anspråk. Flera olika utvärderingar genomfördes och de visade att kännedomen om webbsidan var stor, men att den knappast påverkat målgruppens alkoholkonsumtion (Alkoholkommittén Slutrapport). Erfarenheter från denna s.k. internetsatsning visar tydligt att man måste genomföra stora massmediekampanjer för att målgruppen ska hitta till den aktuella webbsidan. När målgruppen väl hittat dit och använder sig av den aktuella informationen upplever den ofta stor belåtenhet med det som bjuds, vilket alkoholprofilens utvärderingar tydligt visade. Stora mediala insatser 16

17 är alltså utomordentligt när man vill väcka uppmärksamhet, men har ringa effekter, åtminstone inte mätbara, på beteendet. Ytterligare ett problem med ämnet alkohol och unga vuxna är att budskapen ofta levereras tidsmässigt när målgruppen inte behöver dem. Budskap som har en möjlighet att utlösa den önskade handlingen kännetecknas dels av ett enkelt innehåll, dels av att de levereras tids- och rumsmässigt så nära handlingen som möjligt, s.k. point of action display. Exempel på insatser av detta slag är dekaler, affischer eller s.k. banners i butiker, utskänkningsställen m.m. Låt mig avslutningsvis lista några punkter som kan öka effektiviteten när det gäller kommunikativa insatser inom alkoholområdet. Sätt realistiska mål som baseras på det empiriska kunskapsläget när det gäller målgruppens alkoholbeteende. Se till att målen är mätbara. Gör en noggrann målgruppsanalys och använd inte bara en socio-demografisk indelning. Förtesta budskapen på målgruppen via så kallade formativa utvärderingar. Placera budskapen tids- och rumsmässigt när målgruppen behöver informationen. Använd olika typer av medier/kanaler. Kombinera masskommunikationsstrategier med interpersonell kommunikation. Välj sändare efter målgruppens uppfattning om vilka som är trovärdiga. Använd olika utvärderingar, såväl formativa, som process och effektutvärderingar. Engagera olika aktörer inom samhällslivet i insatsen. Kombinera kommunikation med andra styrmedel och samordna insatserna. 17

18 4. REFERENSER Aktion mot alkoholfaran.(1982) Slutrapport. Kampanjerna Aktion mot alkoholfaran Stoppa langningen och Aktion mot droger. Alkoholkommittén Slutrapport: Stockholm. Bell, ML: (2005) Protecting You/Protceting Me: effects of an alcohol prevention and vehicle safety program on elementary students. Journal of School Health: 75(5): Bell, M.L m.fl. (2007) Can First and Second Grade Students Benefit from an Alcohol Use Prevention program? Journal of Child &Adolescent Substance Abuse, Vol. 16 issue 3: Bohman, T. M. m.fl. (2004) early Intervention for Alcohol Use Prevention and Vehicle Safety. Journal of Child &Adolescent Substance Abuse, Vol. 14 issue 1: Brown, J.D. & Einsiedel, E.F. (1990). Public Health Campaigns: Mass Media Strategies. I: Ray, E.B. & Donohew, L. (1990). Communication and Health. Systems and Applications. Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates Publishers. Cannertoft, C. (2008) Fler kockar ger bättre soppa. Uppföljning av en länsövergripande kampanj mot langning och illegal alkhol våren Stockholm: Preventionscentrum. Chaloupka, C. (2000) How to appeal 15/16 year old directly or indirectly in the frame of traffic education programs with focus on alcohol and drugs. Stockholm: T 2000 Alcohol, drugs and trafic safety. Curie, C. (2002) An Examination of Factors Influencing Illegal Tobacco Sales to Minors. Journal of Prevention & Intervention in the Community; Vol. 24. Issue 1: Dalenius, L. och Romelsjö, A. (2000) Minskning av tillgänglighet till folköl och tobak bland minderåriga I Skärholmen under Stockholm: Centrum för alkohol- och drogprevention, Di Franza, J.R. m.fl. (1998) A model for the Efficient and Effective Enforcement of Tobacco Sales Laws. American Journal of Public Health, Vol 88, Issue 7. Embry,D.D. m.fl. (2009) Evaluation Reward and Reminder visits to reduce tobacco sales to, and tobacco use by young people: A multiple- baseline across two states. Sage: Journal of Community Psychology. Folkhälsoinstitutet, F-serie nr 2 (2000). Utvärdering av UNF Uppsalas projekt Fri från folköl fri från fylla samt Verdandi Södertäljes projekt Langa inte till oss. Hellsten, H. (2005) Utvärdering av Don t Drink and Drive i Östergötlands län Linköping:VTI notat 7. 18

19 Jarlbro, G. (2010) Hälsokommunikation en introduktion. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Klonoff, E. A. (1997) An Experimental Analysis of Sociocultural Variables in Sales of Cigarettes to Minors. American Journal of Public Health. Vol 87, Issue 5: Lindén Boström, M. (1999) Djurkampanjen. En utvärdering. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, F-serie rapport nr 2. Lönnqvist, U. Rehnman, C., Larsson, J., Wallin, E., Andréasson (1998) Några folköl är väl inte så farligt. En studie av legitimationskontroll vid inköpsförsök i livsmedelaffärer i Stockholm. Stockholm: STAD-projektet, rapport nr. 4. Mattsson, U. och Romelsjö, A.(1997) Utvärdering av informationskampanj om ungdomar och alkohol i Stockholms län våren Stockholm: Centrum för alkohol- och drogprevention, Mattsson, U. och Romelsjö, A. (1999) Tillgänglighet till folköl och tobak i livsmedelsaffärer och kiosker i Trångsund och Skogås Stockholm: Centrum för alkohol- och drogprevention, Palamara, P. M.fl. (2001) Drink and drug driving among university students: Whats s the skipper up to? Paper presenterat vid Road Safety Research, Policing and Education Conference Proceedings, Sydney. Rehnman, C. och Larsson, J. (2000) Unga vuxna dricker mest, langar mest. STAD- projektet, rapport nr. 12. Rehnman, C. och Larsson, J. (2000) Folkölskampanjen i Vasastan. En intervention riktad till livsmedelshandlare och föräldrar med syfte att begränsa tillgängligheten till folköl för ungdomar. Stockholm: STAD-projektet, rapport nr. 11. Shore, ER: och Compton, K.L: (2000) Individual interventions to prevent drunk driving: types, efficacy, and a theoretical perspective. Journal of Drug Education 2000; 30(3): Sjöberg, H. (2003) Rattfylleriseminarium i gymnasiet: resultat och sammanställning av elevrespektive lärarenkäter. Stockholm: NTF, Notat Statens Folkhälsoinstitut (2009) Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak. Stewart, K. Och Reynolds, RI. (2000) Reducing youtful drinking and driving: The role of controlling alcohol access. Stockholm: T2000. Alcohol, drugs and traffic safety. Sörensen, G. M.fl. (2010) Känsla och förnuft: utvärdering av utbildningsprogram för alkoholoch trafikinformation i gymnasieskolor. Linköping: VTI-rapport 689. Thorsen, T. och Andersson, T. (2000) Upplysning och undervisning begränsar det alkoholoch narkotikaproblemen? Stockholm: CAN, rapport nr

20 Townsend, S.M. m.fl. (2002) An Assessment of the Relationship Between the Quality of School- Based Tobacco Prevtion Programs and Youth Tobacco Use. Journal of Prevention & Intervention in the Community; Vol. 24. Issue 1: USK (Stockholms utrednings- och statistikkontor AB) (2008) Störa langningen Västra Götaland. En utvärdering av en informationskampanj i 31 kommuner försommaren Vägverket (2000) Alkohol och bilkörning. Undersökning om ungdomar i Skåne 1994 och Rapport 12. Vägverket (2002) Trafiknykterhetsinformation på gymnasieskolan. Utvärdering och idéer om utveckling. En kvalitativ undersökning. Rapport Vägverket (2005) Publikation 56. Kvalitativ utvärdering av Länge leve livet. Wallin, E. och Rehnman, C. (1998) Vykort till tonårsföräldrar. Metod för alkoholförebyggande arbete? Stockholm: STAD-projektet, rapport nr. 5. Willner,P. M.fl. (2000) Alcohol sales to underage adolescents; an unobtrusive observatyional field study and evaluation of a police intervention. Oxford: NLM ID: Wolfson, M. Och Toomey, T.L. (1996) Alcohol outlet policies and practices concerning sales to underage people. Addiction, Vol. 91, Issue 4:

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

En utvärdering av IQ:s verksamhet. av Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap Januari 2015

En utvärdering av IQ:s verksamhet. av Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap Januari 2015 En utvärdering av IQ:s verksamhet av Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap Januari 2015 Innehåll Förord 1 Inledning 2 Kommunikationsstrategi 4 Mål och målgrupper 8 Sändare och

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd.

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd. Presentation Jag heter Alexandra Johansson och jag arbetar på MSBs avdelning för risk och sårbarhetsreducerande arbete. Där jag är kommunikatör och ansvarig för kampanjen Aktiv mot brand. Jag var delvis

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits samverkan mellan olika aktörer kring World Aids Day (WAD) i Göteborg. Aktörerna har

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak

Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-647-6

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

CANYTesta dina gränser = Sant

CANYTesta dina gränser = Sant CANYTesta dina gränser = Sant Anna Liedbergius, CAN anna.liedbergius@can.se Hur påverkar vi kunskap, attityd och beteende? Utbildning vi har målgruppens uppmärksamhet över tid och kan leverera våra budskap

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Att göra en kommunikationsplan. www.gu.se

Att göra en kommunikationsplan. www.gu.se Att göra en kommunikationsplan Innehåll i en kommunikationsplan Bakgrund Omvärldsanalys Mål Målgrupper Budskap Kanaler Utvärdering När behövs en kommunikationsplan? Avgränsade projekt Kommunikationsplan

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Uppföljning #hejdåalkoholskador. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Uppföljning #hejdåalkoholskador. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Uppföljning #hejdåalkoholskador Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Några slutsatser från förstudien Unga vuxnas egen alkoholkonsumtion som minderåriga är den enskilt starkaste prediktorn för att förse

Läs mer

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective

Läs mer

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Trestad2 Det övergripande syftet var att minska cannabisanvändande bland ungdomar

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos elever Näsbyparksskolans rektorsområde - Täby kommun Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan - Slottsparksskolan Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos elever 1 Innehållsförteckning

Läs mer

SNÄLL ELLER KRIMINELL? - rapport från en förstudie om unga vuxnas syn på att förse minderåriga med alkohol

SNÄLL ELLER KRIMINELL? - rapport från en förstudie om unga vuxnas syn på att förse minderåriga med alkohol 1 SNÄLL ELLER KRIMINELL? - rapport från en förstudie om unga vuxnas syn på att förse minderåriga med alkohol 2 Innehåll 1. Bakgrund... 3 Projektets upplägg och genomförande... 3 2. Sammanfattning och analys

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med?

Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med? Iq Rapport 2010:1 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur dricker du, egentligen? Är det okej att bli berusad när barn är med? En smartare syn på alkohol För den som vill arbeta med

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

Du kan förändra! Kampanjplan för Degerfors kommun i samarbete med Karlstads kommun

Du kan förändra! Kampanjplan för Degerfors kommun i samarbete med Karlstads kommun Du kan förändra! Kampanjplan för Degerfors kommun i samarbete med Karlstads kommun Demokratilyftet 2011 för Degerfors kommun Projektansvariga: Stina Bergström, Rebecca Lindholm, Karolina Johansson, Anton

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Medborgardialog en del av styrprocessen

Medborgardialog en del av styrprocessen en del av styrprocessen Övergripande kommunikationsplan www.vindeln.se Antagen av Kommunstyrelsen, den 28 april 2015, 95 Kommunikationsplan Sida 2(7) Bakgrunden till dialogen I ett samhälle där valdeltagandet

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje

Läs mer

RAPPORT 2006 : 28. Legitimation, tack! En studie utifrån metoden Ansvarsfull alkoholservering SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN

RAPPORT 2006 : 28. Legitimation, tack! En studie utifrån metoden Ansvarsfull alkoholservering SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN RAPPORT 2006 : 28 Legitimation, tack! En studie utifrån metoden Ansvarsfull alkoholservering SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Förord Antalet restauranger med serveringstillstånd har ökat de senaste åren och alkoholkonsumtionen

Läs mer

TRYGGARE VALLENTUNA Bilaga FN 43/2006. Sammanfattande rapport INKÖPSSTUDIE. Våren 2006 i Vallentuna kommun

TRYGGARE VALLENTUNA Bilaga FN 43/2006. Sammanfattande rapport INKÖPSSTUDIE. Våren 2006 i Vallentuna kommun TRYGGARE VALLENTUNA Bilaga FN 43/2006 Sammanfattande rapport INKÖPSSTUDIE Våren 2006 i Vallentuna kommun Studien är genomförd och sammanställd inom ramen för Tryggare Vallentuna. SAMMANFATTNING Våren 2006

Läs mer

2016:1 RÖKNING SMITTAR RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING

2016:1 RÖKNING SMITTAR RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING 206: RÖKNING SMITTAR RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL RÖKNING FAKTA Undersökningen som denna rapport grundar sig på har genomförts av Novus på uppdrag av A Non Smoking Generation för att undersöka allmänhetens

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer po li cy fö r an ko sv ns ar um sf u ti ll on Sv er ig e po lic y fö r an sv ar sf ul lk on su m tio n Po lic y Ca rl sb er g innehåll: 1.0 2.0 3.0 4.0 Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Hultsfreds kommun Arbeta fram strategier tegier för att t senare- lägga alkoholdebuten hos ungdomar Att t nedbringa den totala konsumtionen av alkohol Att t kraf

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Student. Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester

Student. Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester Student Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester Inledning Nedan följer en beskrivning av det arbete som genomförts före, under och efter den så kallade studentfestperioden

Läs mer

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017 Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017 Den information du lämnar i ansökan behöver vi på Folkhälsomyndigheten för att förstå vad det är ni vill göra, varför,

Läs mer

STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, är en sektion inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting.

STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, är en sektion inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting. STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, är en sektion inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting. STAD bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol- och drogprevention

Läs mer

Ung och serverad? En studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation

Ung och serverad?  En studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation Ung och serverad? En studie som visar på krogarnas benägenhet att servera ungdomar alkohol utan att kräva legitimation Foto: Annika Borg, Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 2006:42 Innehållsförteckning

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Studentfirandet och alkoholen. Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län

Studentfirandet och alkoholen. Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län Studentfirandet och alkoholen Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län Stockholm 2013 2 INNEHÅLL Inledning... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Kommunens alkohol-

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT-metoden Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Minska antalet rattfyllerister

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

STÖRA LANGNINGEN LUND. En utvärdering av Alkoholkommitténs och Lunds kommuns informationskampanj våren 2007

STÖRA LANGNINGEN LUND. En utvärdering av Alkoholkommitténs och Lunds kommuns informationskampanj våren 2007 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET STÖRA LANGNINGEN LUND En utvärdering av Alkoholkommitténs och Lunds kommuns informationskampanj våren 2007 EN UNDERSÖKNING FRÅN UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET 2007

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Kanalerna 4. Statistik 5. 7 tips 6. Sammanfattning

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer