Kan kommunikation lyckas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan kommunikation lyckas?"

Transkript

1 Kan kommunikation lyckas? - en metastudie rörande kommunikativa insatser som riktar sig till unga vuxna och som syftar att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga av Gunilla Jarlbro 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING UPPDRAGET... 3 Tillvägagångssätt GÅR DET ATT UTVÄRDERA KOMMUNIKATIONSINSATSER?... 5 Köp inte ut!... 5 Rattfylleri VILKA LÄRDOMAR KAN DRAS?... 9 Hur vet man att det är ett kommunikationsproblem? Mål och målgrupper Sändare och kanaler Vilka faktorer är verkningslösa och vilka är framgångsrika? REFERENSER

3 1. INLEDNING UPPDRAGET Föreliggande arbete har gjorts på uppdrag av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som i sin tur har erhållit uppdraget från Statens Folkhälsoinstitut (FHI). Innehållet i rapporten ansvarar undertecknad ensam för. Uppdraget har bestått i att granska forskning och dokumenterade erfarenheter av tidigare kommunikationsinsatser för att minska utköp av alkohol och tobak riktade till unga vuxna. Med unga vuxna menas i detta sammanhang personer i åldrarna år. Uppdragsbeskrivningens frågeställningar har varit vägledande i denna rapport och de har varit följande: Vilka tidigare kommunikationsinsatser har genomförts och med vilken målsättning? I första hand nationell (svensk) forskning och dokumenterad erfarenhet men även internationell (från jämförbara länder) forskning och dokumentation av insatser och utfall ska granskas. Vilka faktorer har framgångsrika insatser bestått av? Vilka faktorer har verkningslösa eller kontraproduktiva insatser bestått av? Uppdragsbeskrivningen kan anses vara tämligen smal, vilket även uppdragsgivaren ansett och arbetsprocessen har varit som följer: 1. En genomgång av kommunikationsinsatser i Sverige riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. 2. En genomgång av kommunikationsinsatser i Sverige riktade till unga vuxna som syftar till att motverka någon annan typ av oönskat beteende, t.ex. rattfylleri. 3. En genomgång av kommunikationsinsatser i med Sverige jämförbara länder riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. 4. En genomgång av kommunikationsinsatser i med Sverige jämförbara länder riktade till unga vuxna som syftar till att motverka någon annan typ av oönskat beteende, t.ex. rattfylleri. Tillvägagångssätt För att kunna svara på de ovan beskrivna frågeställningar har litteratursökningar genomförts i följande biblioteks- och databaser: CAN:s biblioteksbas, Trafikverkets katalog, VTI, 3

4 Nordicoms: databas, CINAHL, CochranePlus, Education abstracts ERIC Family studies abstracts MEDLINE PsycBooks PsycARTICLES PsycINFO SocINDEX Violence & Abuse abstracts Följande sökord (och dess engelska motsvarighet) i olika kombinationer har använts: Antilangningskampanjer alkohol med unga vuxna som målgrupp Antilangningskampanjer tobak med unga vuxna som målgrupp Förebyggande arbete för att motverka langning av alkohol Förebyggande arbete för att motverka langning av tobak Kampanjer om alkohol och trafik med unga vuxna som målgrupp Mediekampanjer för att förhindra lagning av alkohol/tobak Självfallet ger en sådan bred sökning i flera olika databaser även många träffar, även om jag begränsat mig att enbart ta med litteratur publicerat efter Sammantaget har över 100 vetenskapliga artiklar/utvärderingar studerats. Dessvärre är det ytterst få studier som direkt har berört uppdragets egentliga syfte, dvs. att studera effektiva kommunikativa insatser riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. Av denna anledning kommer den avslutande delen av denna presentation försöka redovisa lyckade och mindre lyckade kommunikativa insatser ur ett bredare perspektiv, som förhoppningsvis kan tjänstgöra som någon form av vägledning för det framtida preventiva arbetet inom området. 4

5 2. GÅR DET ATT UTVÄRDERA KOMMUNIKATIONSINSATSER? Hösten 1979 tillsattes en kommitté med uppdrag att genomföra en bred aktion mot lagning till ungdom. I kommittén ingick förutom representanter från Socialdepartementet företrädare från en rad olika institutioner såsom CAN, Rikspolisstyrelsen, Systembolaget m.fl. I denna satsning ingick en rad olika aktiviteter såsom massmediala insatser (affischer, broschyrer) skolmaterial etc. Ordförande i kommittén sammanfattar arbetet med projektet på följande sätt: Även om det är svårt att mäta de direkta effekterna av de två årens kampanjarbete kan man dock konstatera att mångfalden av aktiviteter, artiklar, annonser, trycksaker och andra massmediala inslag har uppmärksammats av större delen av svenska folket. (Slutrapport. Kampanjerna Aktion mot alkoholfaran Stoppa langningen och Aktion mot droger 1982:56) Många år har gått sedan denna satsning, och för den tiden stora insatser mot alkohol och langning, men resonemanget rörande effekterna av alla de olika kommunikativa insatserna kunde ha skrivits idag, dvs. mer än tjugo år senare. Vad jag vill ha sagt med detta är att det är svårt, dock inte omöjligt att mäta effekter av kommunikativa insatser inom hälsoområdet. Det är tämligen lätt att studera om uppmärksamhet har uppnåtts, dvs. om befolkningen eller om man hellre vill målgruppen har sett att någon vill kommunicera med dem. Man kan också tämligen lätt studera om målgruppen har ändrat sin attityd i en viss riktning, men att studera direkta effekter på beteendet låter sig inte lika lätt göras. Vi kan med andra ord inte använda begreppet evidens som är brukligt inom medicinsk forskning på samma sätt när man studerar effekter av kommunikativa insatser inom hälsoområdet. Vad vi däremot kan studera är om vissa kommunikativa insatser är rimliga och genomtänkta ur ett teoretiskt perspektiv - och tycks ha någon form av betydelse för målgruppen och huruvida de eventuellt kan ge så kallade spridningseffekter. Den fortsatta framställningen kommer att först gå igenom de studier som direkt beror utköp av alkohol/tobak, därefter följer en redovisning av studier som berör insatser som försöker begränsa rattfylleri. Rapporten avslutas med att de viktigaste lärdomarna från refererade studier dras. Köp inte ut! Syftet med att intressera sig för att unga vuxna inte ska köpa ut alkohol eller tobak till minderåriga är självfallet inte primärt för att förhindra lagöverträdelse utan för att minska alkohol- och tobakskonsumtionen och uppskjuta alkohol- och tobaksdebuten hos minderåriga. Den fråga som då ställer sig är hur skaffar minderårig alkohol och tobak? FHI (2009) har genomfört en studie där de går igenom aktuell forskning som belyser hur minderåriga skaffar sig alkohol. Forskningen visar att butiker som är konkurrensutsatta är mindre noggranna att kontrollera köparens ålder. Vidare fann man att snabbköp var mindre nogräknade än 5

6 spritbutiker. I en engelsk studie fann man att det var lättare för ungdomar att köpa ut alkohol om säljaren var ensam i butiken än om det var flera säljare. I en annan studie fann man att kvinnliga butiksbiträden var mer noggranna med ålderskontroll än vad deras manliga kolleger var (Townsend m.fl.) 2002). FHI:s (2009) forskningsgenomgång visade också att det var tämligen lätt för unga att få tillgång till alkohol via äldre vänner och familjemedlemmar. En rad projekt såväl i Sverige som i andra länder har visat att information och utbildning till butiksägare och barägare ger resultat såtillvida att de kan förbättra sin ålderskontroll (Lönnqvist m.fl.) 1998; Rehnman och Larsson 2000;Dalenius och Romelsjö 2000; Di Franza m.fl. 1998; Wolfson m.fl. 1996; Klonoff 1997; Curie m.fl. 2002). Inte så sällan drivs denna typ av projekt med hjälp av polisväsendet i närområdet där själva interventionen i butiken ska ske (Willner m.fl. 2000). Denna typ av projekt som självfallet innehåller flera kommunikativa insatser har berört såväl alkohol- som tobaksförsäljning. Det finns dock indikationer på att effekterna av dessa insatser är tämligen kortvariga, dvs. ett tag efter att projektet har avslutats så tycks många gå tillbaka till sina vanliga rutiner och sälja till dem som vill köpa oavsett ålder. Flera svenska informationskampanjer för att förhindra attityder till lagning hos unga personer har genomförts i Sverige. Metoderna som har använts har varit allt från vykort till tonårsföräldrar (Wallin och Rehnman 1998) till traditionella affischer och foldrar som vänt sig såväl till föräldrar som till unga vuxna (Cannertoft 2008; USK 2008). Resultaten från dessa kampanjer visar att många av målgruppen hade uppmärksammat budskapen och att kampanjarbetarna var mycket nöjda med sin insats. Huruvida de olika kommunikativa insatserna hade effekt på målgruppen studerades inte och för att någon har uppmärksammat ett budskap, vilket förvisso är en nödvändig betingelse, men inte tillräcklig, är inte detsamma som att måluppfyllelse har uppnåtts genfördes i Sverige ett pilotprojekt i Störa langningen kampanjen som utvärderades 2008 av Stockholms utrednings- och statistikkontor (USK 2008). Kalmar blev pilotstaden och syftet med insatsen var att öka kunskapen hos föräldrar och andra vuxna hur lätt det är för ungdomar att få tag i alkohol och uppmana dem att tipsa polisen. Liknande aktiviteter genomfördes i en rad andra län och kommuner, men inga regelmässiga effektutvärderingar har genomförts. Alkoholkommittén genomförde under perioden ett antal projekt riktade mot lagning. Syftet med kampanjerna var att öka kunskaper och förändra attityder samt tipsa polisen. Effekterna av kommunikationsinsatserna utvärderades inte. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flera olika insatser har genomförts under de senaste åren i Sverige som på olika sätt har haft som syfte att minska tillgängligheten för unga när det gäller såväl alkohol som tobak. De så kallade utvärderingar som genomförts har huvudsakligen studerat uppmärksamhet (se t. ex Lindén- Boström 1999) och även ibland i kombination med eventuella attitydförändringar (se t.ex. Mattsson och Romelsjö 1997). Resultaten visar ofta att inte sällan har uppmärksamhet nåtts i de fall annonsering och tv-spots varit intensiva och om man kombinerat olika metoder såsom annonsering, skolundervisning m.m. har man kunnat förändra attityder, eller åtminstone en kortsiktig inställning till att köpa ut alkohol till minderåriga inte är OK. De internationella studierna har i princip inte berört kommunikativa 6

7 insatser som vänder sig till unga vuxna med budskapet att inte köpa alkohol till minderåriga. Dessa studier har istället belyst huvudsakliga andra aktiviteter för att begränsa tillgängligheten för minderåriga att köpa såväl tobak som alkohol. Framgångsrika faktorer har varit, vilket nämndes ovan, utbildning och information till butikspersonal, samt även belöningar till personal som inte säljer till minderåriga. Givetvis återfinns även i litteraturen tämligen framgångsrika skolprojekt vars syfte är att skjuta upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen hos ungdomar (se t.ex. Bell m.fl. 2005; Bell m.fl. 2007). Dessa skolprojekt, som visat sig framgångsrika har ofta pågått under lång tid och involverat flera olika aktörer i samhället och haft såväl kunskaps-, attityd- som beteendemål. Rattfylleri En rad kampanjer/kommunikationsinsatser har genomförts i såväl Sverige som i andra länder som på olika sätt behandlar trafik och alkohol. Inte så förvånande har dåvarande Vägverket tillsammans med olika aktörer stått för de aktuella satsningarna i Sverige. De vanligaste insatserna är olika typer av utbildningsprogram och målgruppen har varit år, dvs. grund- och gymnasieelever. En studie fann att de utbildningsprogram som hade bäst effekt var där man blandade fakta och känslomässiga budskap (Sörensen m.fl. 2010). Med effekt menas i detta sammanhang att de studerade ungdomarna blev mer positivt inställda till att hindra en onykter förare från att köra, samt att inte åka med en onykter förare. Huruvida beteendet hade påverkats eller inte visar inte denna utvärdering. Andra insatser har varit filmvisningar för unga och lärarhandledning som ska hjälpa de vuxna att diskutera frågan om alkohol och trafik. De utvärderingar som har gjorts har i princip bara studerat hur filmmaterialet mottogs av målgruppen, dvs. tyckte de filmen var bra, intressant etc. (Vägverket 2005). En rad olika delprojekt inom dåvarande Vägverkets större kampanj Don t Drink and Drive i samarbete med olika regioner har utvärderats (se t. Ex. Hellsten 2005; Palamara 2001). Även de s.k. effektmätningarna visar att kommunikationsaktiviteterna har effekt åtminstone på målgruppens attityder eller om man hellre vill inställning till alkohol och trafik. Andra s.k. kommunikationsaktiviteter som använts på gymnasieskolor i Stockholms län har varit Rattfylleriseminarium, där seminarieledaren varit en person med erfarenhet av rattfylleri och olyckor. Utvärderingen visar att dessa seminarier varit mycket uppskattade bland eleverna (NTF 2003). Utvärderingen visar alltså bara att eleverna inte har haft tråkigt under själva kommunikationsinsatsen. Amerikanska studier visar på effekter inom fältet unga och rattfylleri genom att först och främst minska tillgängligheten av alkohol och se till att det anordnas drogfria aktiviteter för unga på deras fritid. Dessa aktiviteter bör kombineras med olika utbildningsprogram för att bli effektfulla (se Stewart och Reynolds 2000). Andra studier pekar på att kommunikationsaktiviteterna bör gå via de som utbildar de unga för trafik såsom bilskollärare (Chaloupka och Risser (2000). I denna studie poängteras betydelsen av det interpersonella samtalet som en påverkansfaktor. 7

8 Flera studier visar på att skolinformation där man huvudsakligen riktar in sig på att attityden att inte åka med en påverkad förare har effekt och att grupptryckets betydelse bland de unga inte får underskattas (se t.ex. Bohman m.fl. 2004; Bell m.fl. 2007). I dessa studier har man även sett effekter av inte bara grupptryckets betydelse utan även vikten av den interpersonella kommunikationen för att förhindra unga att köra bil alkoholpåverkade (Shore och Compton 2000). 8

9 3. VILKA LÄRDOMAR KAN DRAS? Ovan har kortfattat redovisats olika studier/utvärderingar som har belyst kommunikationsinsatser som på olika sätt har haft som syfte att begränsa tillgängligheten av alkohol och tobak. Även studier som har belyst projekt vars syfte varit att motverka någon annan typ av oönskat beteende såsom rattfylleri har studerats. Sammanlagt har över 100 artiklar/rapporter studerats och i detta avsnitt sammanfattas de viktigaste resultaten av denna så kallade metastudie. Ytterst få av de i denna studie ingående rapporter har belyst föreliggande uppdrags egentliga syfte, dvs. studera kommunikationsinsatser riktade till unga vuxna för att de inte ska köpa ut alkohol eller tobak till minderåriga. De i denna rapport ingående studierna kan grovt delas in i följande kategorier; insatser som syftar till att begränsa tillgången till alkohol och tobak insatser som syftar till att begränsa efterfrågan. Exempel på det förstnämnda är prisbildning, lagstiftning eller öppettider i butiker etc. Exempel på det sistnämnda är alla de insatser som på olika sätt försöker påverka opinionen, eller attityder till en restriktivare alkoholkonsumtion, t.ex. att få unga vuxna att inte köpa ut till yngre syskon eller vänner. Det mesta tyder dock på att det effektivaste är att arbeta med båda insatserna parallellt för att uppnå effekt, dvs. minska alkoholkonsumtionen. Man kan också dela in studierna efter vilka styrmedel som man har ansett vara mest effektiva, och dessa kan delas in i följande kategorier: Ingenjörskonst, dvs. man åtgärdar den fysiska verkligheten för att komma tillrätta med problemet, t.ex. begränsa öppettider, förhindra att unga kör bil på kvällar m.m. Belöningssystem, dvs. lagstiftning med bestraffningar eller belöningar för dem som antar det önskade beteendet Utbildning och kommunikationsinsatser. I samtliga dessa styrmedel ingår det kommunikativa element, men självfallet är det som mest renodlat i det styrmedel som jag valt att kalla utbildning och kommunikation. Utbildning och kommunikation är det svagaste av de tre styrmedlen och det vanligaste i de studerade insatserna är att man på olika sätt försöker kombinera de tre olika styrmedlen. Exempel på insatser där samtliga styrmedel använts kan alla de insatser som arbetat med butiksintervention sägas vara. Syftet med dessa insatser har varit att begränsa tillgången till alkohol respektive tobak. Och den primära målgruppen för insatserna har varit butikspersonal alternativt barpersonal. Insatserna har visat på effekter, såtillvida att personalen har blivit restriktivare vid försäljning, eller i större utsträckning kontrollerat åldern hos köparen än vad som var fallet före interventionen. Effekterna är dock tämligen kortsiktiga, eftersom personal byts ut och när själva insatsen avslutas är det lätt att gå tillbaka till det vanliga beteendet. 9

10 Hur vet man att det är ett kommunikationsproblem? Kommunikativa insatser inom hälsoområdet inleds ofta för att lösa ett akut socialt problem. Låt oss föreställa oss följande scenario: Alkoholkonsumtionen bland minderåriga har ökat och man misstänker att äldre kamrater står för distributionen av alkohol. Vad händer? Jo, samhället måste göra något och frågan kommer snabbt upp på regeringens dagordning och ett antal miljoner anslås till en myndighet, som får i uppdrag att starta en kommunikationsinsats. Det finns enligt mitt sätt att se en övertro på att allt går att lösa via kommunikationskampanjer i allmänhet och med annonskampanjer i synnerhet. Det första den aktuella myndigheten bör göra i detta sammanhang är att ta reda på om det verkligen är ett kommunikationsproblem. Beslutsfattare definierar ofta problem som kommunikationsproblem, när det egentligen är något helt annat det handlar om. Anledningen till detta är att när myndigheten och i sista hand politiker har avsatt medel till en kampanj ger det intryck av att man tar problemet på allvar och att man visar handlingskraft. Med hjälp av en genomgripande mål- och målgruppsanalys kan man däremot få reda på om problemet verkligen är ett kommunikationsproblem. Vad jag vill ha sagt med detta är, att underlaget för de olika kommunikationsinsatserna i de studerade rapporterna inte framgår med tydlighet, dvs. det tycks mer eller mindre vara slumpen som avgör varför vissa preventiva insatser har genomförts. I Sverige genomfördes inom STADprojektets arbete med att begränsa tillgängligheten av alkohol och droger en kvalitativ studie för att studera attityder hos unga vuxna vad gäller lagning av alkhol till minderåriga. Resultaten visade att många unga vuxna köpte ut till yngre för att de bl.a. ville vara bussiga (Rehnman och Larsson 2000). Huruvida denna kunskap sedan omsattes till kommunikativa insatser och formulerade av budskap har inte gått att hitta i litteraturen. Och den fråga som man bör ställa sig är; hur kommunicerar man bort bussighet? Mål och målgrupper Ett genomgående drag hos många av de i denna rapport studerade kommunikationsinsatserna är deras övergripande målformuleringar och målgruppsdefinitioner. Allt för övergripande målformuleringar i samband med förebyggande arbete betyder i klartext att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att mäta effekterna av genomförda aktiviteter. Oavsett ambitioner rörande utvärderingar kan således inga utvärderingar genomföras med mindre än att målen för verksamheten är så tydliga att de är mätbara. Vidare fann jag i många av de studerade insatserna beträffande val av målgrupp, att den ena eller andra målgruppen helt enkelt har valts därför att just den målgruppen har varit den mest tillgängliga. Det hör med andra ord till sällsyntheten att genomförda aktiviteter har grundats på en genomgripande analys av situationen och målgruppen. Denna kritik är inte detsamma som att säga att majoriteten av genomförda aktiviteter i vårt land eller i andra länder varit totalt verkningslösa. En genomgripande analys av såväl mål som målgruppen ökar möjligheten till att effektiva insatser genomförs, vilket på sikt ökar kostnadseffektiviteten. 10

11 De mål som var aktuella i de studerade insatserna kan kortfattat sägas vara: kunskapsmål, t.ex. alkohol och tobak är skadligt attitydmål, t.ex. inse att det inte är OK att åka bil med en påverkad förare beteendemål, t.ex. begära att köparen legitimerar sig Den vanligaste målen i de studerade insatserna har otevtydigt varit kunskpasmål och attitydmål. Mål värda att kallas vid namnet har kort och gott tre kännetecken: specifika uppnåbara mätbara (se t.ex. Brown och Einsiedel 1990). Användbara mål i en kommunikationsverksamhet kan vidare sägas kännetecknas av att de anger resultat och inte aktivitet. Detta innebär att tryckningen av en broschyr om att inte köpa ut alkohol till minderåriga inte är ett mål i sig, utan är en aktivitet för att t.ex. nå målet minska alkoholkonsumtionen bland minderåriga. Ytterligare en poäng med tydliga mål är att de även ska fungera som ett redskap för prioriteringar och utgöra underlag för planeringen i samband med hälsokommunikationsprojekt. Vilken typ av mål man väljer att fokusera på i en kommunikationsaktivitet kommer att ha betydelse för såväl val av sändare som val av medium och aktiviteter. Det finns inget i det insamlade materialet som tyder att så har varit fallet. Mål kan även analyseras på följande nivåer: Systemmål. Mål på denna nivå uttrycks som att man ska lösa ett samhällsproblem, t.ex. att minska totalkonsumtionen av alkohol bland befolkningen. Beteendemål. På denna nivå analyseras målen i anslutning till målgruppen. Målen uttrycks som att målgrupper eller intressenter ska göra något de inte gör idag (t.ex. alltid begära legitimation av unga köpare i sprit eller tobakbutik) eller att låta bli att göra något (inte köpa ut alkohol till yngre syskon eller vänner). Kommunikationsmål. Dessa mål, som självfallet måste styras av beteendemålen, handlar om att förändra mottagarens föreställningsvärld, genom att påverka hennes attityder (t.ex. motvilja mot all form av lagning), kunskaper (t.ex. ökad kunskapsnivå om alkoholens skadliga effekter), normer, involveringar (vad hon tycker är viktigt och oviktigt) och intentioner, t.ex. att vara beredd att ta upp frågan om att köpa ut alkohol till minderåriga. Vikten av att dela in sin population i olika segment, eller att definiera sin målgrupp kan inte nog betonas. I de studerade insatserna har den absolut vanligaste målgruppsindelningen varit efter socio-demografiska faktorer, dvs. minderåriga, unga vuxna etc. Denna målgruppsinställning är givetvis bättre än ingen alls, men det hade varit önskvärt om man hade definierat målgruppen utifrån t.ex. livstil, riskprofil eller attityder, t.ex. de som tycker det är OK att köpa ut eller köra bil efter ha druckit alkohol. Ju mer förfinad målgruppsdefinition man har, desto bättre kan man anpassa budskap, sändare och kanaler. 11

12 Sändare och kanaler Med begreppet sändare kan man dels åsyfta den som står för själva tankeinnehållet i ett budskap, dels den som förmedlar budskapet. I samband med många hälsobudskap är det ganska självklart att det är den medicinska expertisen som står för själva tankeinnehållet i budskapet, t.ex. att tobaksanvändning orsakar cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är däremot inte självklart att det är den medicinska expertisen som ska förmedla budskapet ifråga. Om målet är att förhindra unga vuxna att köpa ut alkohol till minderåriga är det inte självklart att vare sig sjukvården eller polisen är de mest effektiva sändarna. Det kan t.o.m. finnas en risk i vissa sammanhang att använda myndigheter och andra vuxna auktoriteter, när målgruppen t.ex. är ungdomar tillhörande olika riskgrupper. Väljer man fel sändare kan den istället fungera som en negativ sändare, så att inte följa myndigheternas råd och anvisningar blir ett värde i sig. Bland de studerade insatserna finns det exempel på en rad olika sändare, det vanligaste tycks dock vara att använda sig av olika myndighetsauktoriteter. Insatser som haft som syfte att påverka unga att vare sig inte åka bil med någon onykter eller själv köra bil onykter har dock inte så sällan använt sig av vad man i litteraturen brukar kalla för peer education. Det engelska ordet peer översätts enligt min åsikt bäst med ordet jämlike och i detta sammanhang betyder sålunda peer education helt enkelt att jämlike undervisar eller informerar jämlike. Fördelen med att låta en jämlike eller, om man heller vill, någon som tillhör den egentliga målgruppen agera som sändare, dvs. förmedla budskapet, är att denna förmodas ha ett stort mått av kulturkompetens. Om sändaren är lik målgruppen ur sociokulturellt hänseende förväntas denne känna till vilka normer, värderingar och attityder som råder hos målgruppen. Denna kunskap gör att sändaren t.ex. kan formulera budskap på rätt känslo- och språknivå. Att använda peers som sändare är en väl beprövad metod i samband med sex- och samlevnadsinformation i allmänhet och i samband med hiv/aids-information i synnerhet. Det finns dock en fara i att använda s.k. peers som sändare, eftersom de som rekryteras för ändamålet blir en elit i sin egen organisation och kan därför på sikt minska sina möjligheter när det gäller att utöva inflytande inom den egna gruppen. De insatser som rört alkohol och trafik har ofta byggt på interpersonell kommunikation, dvs. att peers ska säga till den kamrat som tänkt köra bilen alkoholpåverkad att låta bli. I dessa projekt har man också arbetat med olika typer av gruppdynamik och gruppåverkan för att förhindra onyktra förare bland unga vuxna. Valet av medium i samband med en kommunikationsaktivitet är självfallet avhängigt av vilken sändare man använder, vilket budskapet är, vem som är målgrupp samt vilket ämnesområde som ska behandlas. Olika medier har nämligen olika egenskaper, vars betydelse varierar beroende på vilken kommunikationsaktivitet som är för handen. Vid val av medium är den första fråga man bör söka svar på följande: Hur kommer jag i kontakt med målgruppen? Detta kan också uttryckas på följande sätt; Det är meningslöst att annonsera i en morgontidning, om målgruppen inte har för vana att läsa den. 12

13 Olika medier har olika egenskaper och i samband med hälsokommunikation står en hel rad medier till vårt förfogande allt från traditionella massmedier, såsom dagstidningar eller tv, till personlig påverkan var och en med sina fördelar och nackdelar. Flera forskare poängterar hur viktigt det är om man vill att ett budskap dels ska uppmärksammas, dels att en beteendeförändring ska komma till stånd, att man som hälsoinformatör försöker kombinera flera olika medier (se t.ex. Jarlbro 2010). Vidare är man överens om att massmedier (såsom radio, tv eller dagspress, internet) huvudsakligen fungerar när man vill öka kunskapen eller väcka intresse om ett ämne hos målgruppen. Vill man få till stånd beteendeförändringar hos målgruppen är människor ofta det bästa mediet, dvs. interpersonell påverkan. De studerade insatserna har använt sig olika typer av medier, såväl masskommunikation traditionella kampanjstrategier, såsom utbildning i klassrumsliknande situationer och interpersonell kommunikation. Inte så förvånande så har de insatser som använt sig av massmediala kampanjer enbart kunnat mäta uppmärksamheten hos målgruppen. Många av de studerade utbildningssatningarna har bara kunnat mäta en eventuell attitydförändring hos målgruppen efter själva interventionen. Långsiktiga effekter eller mätningar huruvida beteendeförändringar har framkommit har dessvärre lyst med sin frånvaro. Nedan följer en cheklista på vad man bör tänka på i framtiden när man väljer kanal: Räckvidd. Hög räckvidd betyder att en stor andel människor har faktisk möjlighet att ta del av ett budskap. Låg räckvidd betyder sålunda det motsatta. Att välja medium/kanal med hög räckvidd tv-reklam, radio, stortavlor, affischer, annonser i dagspress m.m. kan vara en ändamålsenlig och kostnadseffektiv metod, om sändaren vänder sig till stora och vagt preciserade målgrupper som t.ex. ungdomar eller unga vuxna. Är däremot målgruppen liten, och ytterst detaljerat definierad, kan å andra sidan ett lågräckviddsmedium vara att föredra. Det är dock viktigt att notera i detta sammanhang, att bara för ett medium har hög räckvidd innebär det inte att alla faktiskt har tagit del av ens budskap Selektivitet. Ett medium som har hög selektivitet har, till skillnad från medier med hög räckvidd, förmåga att selektera ut just den målgrupp man vill nå. Direktreklam t.ex. att skicka hem information till en åldersgrupp som man vet befinner sig i riskzonen för ett negativt beteende är mer selektivt än att annonsera i dagspress. Begreppen selektivitet och räckvidd kan även användas i samband med ett anti-alkohol-projekt i en skola. Att anordna en temadag där skolans alla elever deltar är sålunda en aktivitet som har hög räckvidd, dvs. alla elever har en faktisk möjlighet att ta del av budskapen. Att en del elever sitter och sover eller spelar luffarschack under tiden informationen ges, minskar inte räckviddstalen. Om vi istället väljer att via personlig påverkan i form av samtal och uppsökande verksamhet påverka de elever som redan har börjat konsumera alkohol, eller är i riskzonen, har vi valt ett medium med hög selektivitet. Snabbhet. I samband med olika typer av riskinformation dvs. nya rön som påvisar ohälsa i samband med någon typ av aktivitet är snabbhet en viktig egenskap hos ett medium. Radion har åtminstone i Sverige haft en särställning när det gäller att snabbt få ut ett budskap. Andra medier som har egenskapen snabbhet är tv, internet, flygblad och i viss mån dagspress. 13

14 Interaktivitet. Med interaktivitet menas ett mediums förmåga till tvåvägskommunikation. Självfallet har personliga möten människor emellan den högsta graden av interaktivitet. Nya medier som internet och e-post är emellertid också interaktiva, liksom frågespalter i tidningar. Uppmärksamhet. De medier som har förmåga att väcka mottagarnas uppmärksamhet och dessutom samtidigt bibehålla den är, förutom personlig påverkan, film, tv, video och övriga bildmedier. Alla tryckta medier, såsom t.ex. broschyrer, är i princip sämre när det gäller att skapa uppmärksamhet hos mottagarna. Verkningsgrad. Med verkningsgrad menas ett mediums förmåga att åstadkomma effekt hos mottagaren. Personlig kommunikation är helt klart överlägsen andra medier när det gäller verkningsgrad. För det första kan sändaren vid personliga möten hela tiden avläsa reaktionerna hos mottagaren och fortlöpande anpassa sitt språk och sina budskap efter mottagarnas reaktioner och behov. För det andra kan sändaren bemöta mottagarens argument allt eftersom de kommer upp i diskussionen. Återframkallningsmöjlighet. Alla budskap som förmedlas till oss är inte relevanta just då vi erhåller dem, dvs. vi kan behöva återframkalla budskapen/informationen. I detta sammanhang är tryckta medier överlägsna såväl bildmedier som personlig påverkan. Kontaktkostnad. Med kontaktkostnad menas hur mycket det kostar att nå varje individ tillhörande målgruppen. Inte så förvånande är medier med hög verkningsgrad och/eller hög selektivitet, såsom personlig påverkan, dyra. På motsvarande sätt är medier med hög räckvidd och låg verkningsgrad, t.ex. storbildstavlor, affischer och annonser i dagspress, billiga. Det kan tyckas kontraproduktivt att många av de i denna rapport studerade insatserna enbart tycks ha mätt att deras insats har fått uppmärksamhet. Jag anser dock inte att så är fallet, eftersom det ämne som vi har för handen inte är så att säga efterfrågestyrt. Detta kan också uttryckas på följande sätt: De unga vuxna som har hög alkoholkonsumtion och köper ut alkohol till minderåriga upplever inte att de har något problem hälsan tiger alltså still. För de hälsoområden som är efterfrågestyrda, t.ex. matvanor under graviditet, räcker det att som myndighet tillhandahålla korrekt information. Man behöver inte ha färggranna och stora affischer för att kommunicera sitt budskap. Målgruppen kommer att söka upp den ändå på vilken tråkig hemsida det än må vara. Inom alkoholområdet behövs uppmärksamhet nås hos den direkta målgruppen men också hos så kallade vidareinformatörer såsom skolpersonal, sjukvårdspersonal, bilskollärare etc. Vad jag vill ha sagt med detta resonemang är att även om man inte kan mäta effekterna på målgruppen efter stora massmediala kampanjer betyder det inte att pengarna har slängts i sjön. Masmediala kampanjer kan bidra till att frågan hamnar på den interpersonella agendan, dvs. målgruppen börjar prata om frågan i sina nätverk, typ kan du avstå från alkohol denna helg och vara chaufför, så gör jag det nästa gång, eller hur gör du när du säger nej till din 17-åriga syster som vill att du ska köpa ut alkohol? 14

15 Vilka faktorer är verkningslösa och vilka är framgångsrika? Är det då någon av den studerade kommunikativa insatserna som kan anses vara totalt verkningslösa? Troligtvis inte, men alla insatser har kanske inte varit kostnadseffektiva, men huruvida så är fallet lämnar jag därhän, eftersom det faller utanför detta uppdrag. Vad kännetecknar då de framgångsrika insatserna? Inte heller denna fråga kan besvaras enkelt. Låt mig inleda med att citera en utomordentlig rapport i CAN:s skrifteserie (Thorsen och Andersson 2000) som säger följande: Målsättningen måste rimligtvis vara att så långt möjligt tillämpa evidensbaserade metoder, att prioritera evidensbaserade metoder framför icke domuneterat effektiva metoder, att utveckla kunskapen inom området och att, i avvaktan på evidensbaserad kunskap, tillämpa de metoder som på nuvarande kunskapsnivå förefaller mest lovande. Att förhålla sig passiv i brist på vetenskapliga evidensbaserade metoder är knappast något fruktbart alternativ (ibid.: 68f.) Vilka metoder har då framkommit som lovande i den genomgång som föreliggande rapport baseras på? För det första kan man inte peka ut en enskild, eller särskild metod som visat sig speciellt verkningfull utan den gyllne regeln med kommunikativa insatser är såväl långsiktighet som att kommunikation intergreras med andra typer av förebyggande insatser. Bland de insatser, som har studerats i denna rapport, och som haft som syfte att begänsa efterfrågan har man huvudsakligen intutivt utgått från att det är ett kommunikationsproblem som man har för handen. Kort sagt: Att anledningen till att vuxna köper ut alkohol till minderåriga, eller kör bil onyktra beror på bristande kunskaper eller att de har fel attityd till frågan/ämnet. Detta behöver givetvis inte vara fallet, utan det kan t.e.x bero på att unga tar bilen till festen m.m därför att kollektivtrafiken är dåligt utbyggd och man har för avsikt att köra försiktigt (se t.ex. Vägverket 2000:12). Vad jag vill ha sagt med detta resonemang är att man måste analysera huruvida det verkligen är ett renodlat kommunikationsproblem som man har för handen. Ingen av de studerade insatserna tycks ha gjort en dylika analys före sin insats. Vidare finner jag att målen i de studerade projekten huvudsakligen är formulerade som kunskaps- eller attitydmål, dvs. målgruppen ska kunna någonting som de inte kunde tidigare efter kommunikationsinsatsen. Det finns inget som tyder på att man studerat vare sig kunskapsläget eller befintliga attityder före själva kommunikationsinsatsen. Detta innebär i klartext att det blir svårt för att inte säga omöjligt att utvärdera huruvida insatsen har haft avsedd effekt på målgruppen. De vanligaste målgruppsindelningen i de studerade projekten har varit ungdomar, skolelever etc., dvs. väldigt vaga och vida målgruppsdefintioner som också försvårar att formulera rätt budskap och att använda rätt kanal. Sändarna i de studerade projektet har varit allt från myndighetspersoner till frivilligorganisationer. Det finns inga utvärderingar som pekar på att den ena eller andra sändaren skulle vara bättre eller sämre. Många menar att det är viktigt att föreläsarens egen ålder ligger så nära eleverna som möjligt (se t.ex. Vägverket 2002). Vad detta påstående bygger på mer än elevernas önskemål framgår inte av utväderingen. I de fall utvärderingar har genomförts har de huvudsakligen genomförts via enkäter eller 15

16 gruppintervjuer och det är tveksamt om man mätt någonting annat än en så kallad trivselfaktor, dvs. om målgruppen tycker att föreläsaren varit bra, filmen som visats varit intressant osv. De projekt som har haft som syfte att begränsa tillgången till alkohol och tobak har i betydligt större utsträckning genomfört regelmässiga före- och eftermätningar, dvs. man har kunnat studera huruvida interventionen har haft den avsedda effekten. Det mest optimala i kommunikationsprocessen är att såväl mottagaren som sändaren är aktiva, dvs. att det förs en tvåvägskommunikation. För att denna ideala situation ska uppstå krävs emellertid för det första att mottagaren är oerhört intresserad av ämnet och för det andra att sändaren har hög trovärdighet för den aktuella mottagaren. Den näst bästa situationen är att mottagaren är aktiv och att sändare tillhandahåller relevant information. Detta brukar kallas efterfrågestyrd hälsokommunikation. Det ämne som har behandlats i föreliggande publikation är inte efterfrågestyrt, dvs. de unga vuxna har generellt sett inget problem, vare sig när det gäller sin egen alkoholkonsumtion eller att köpa ut till minderåriga. Av denna anledning måste man därför genomföra insatser som för upp frågan på såväl medieagendan som på den interpersonella agendan. Uppmärksamhet måste nås. Ett svenskt och numera avslutat hälsoprojekt är Alkoholkommittén (kommittén var verksam under åren 2001 till 2007) vars övergripande syfte var att minska alkoholkonsumtionen bland unga medborgare. I projektet arbetade man såväl med gamla beprövande insatser såsom stödverksamhet till kommuner, föräldrarinformation, opinionsbildning m.m. som med nya interaktiva medier visavi målgruppen unga vuxna. I detta sammanhang är det intressant att diskutera den s.k. alkoholprofilen som var ett webbaserat testinstrument uppbyggt på 13 frågor om bland annat motivationen att ändra sina alkoholvanor. Efter att ha svarat på de frågor som ställdes fick man ett svar, en feedback som tog upp både nuläget och framtiden, t.ex. Vad riskerar att hända om jag fortsätter att dricka på det här sättet och med min bakgrund?. Testet tog ca tio minuter och kunde ge mer än olika svar. Enligt utvärderingar fick Alkoholprofilen en närmast succéartad start. Från lanseringen i början av november 2003 till två månader senare hade sidan haft drygt unika besökare och personer hade gjort testen och fått en återkoppling. Av dessa var ca personer i den primära målgruppen, år hade antalet besökare sjunkit till under Hur kunde denna satsning få ett sådant initialt genomslag i målgruppen? Svaret på denna fråga är den enorma massmediekampanj som föregick lanseringen av webbsidan. Mediekampanjen bestod bl.a. av nio olika reklamfilmer som visades i flera kommersiella tv-kanaler och på biografer. Vidare marknadsförde man sig på flera kända kommersiella webbsidor samt sände radioreklam och bedrev uppsökande verksamhet där dekaler delades ut. Satsningen för att målgruppen skulle hitta den aktuella webbsidan var enorm och tog även stora ekonomiska resurser i anspråk. Flera olika utvärderingar genomfördes och de visade att kännedomen om webbsidan var stor, men att den knappast påverkat målgruppens alkoholkonsumtion (Alkoholkommittén Slutrapport). Erfarenheter från denna s.k. internetsatsning visar tydligt att man måste genomföra stora massmediekampanjer för att målgruppen ska hitta till den aktuella webbsidan. När målgruppen väl hittat dit och använder sig av den aktuella informationen upplever den ofta stor belåtenhet med det som bjuds, vilket alkoholprofilens utvärderingar tydligt visade. Stora mediala insatser 16

17 är alltså utomordentligt när man vill väcka uppmärksamhet, men har ringa effekter, åtminstone inte mätbara, på beteendet. Ytterligare ett problem med ämnet alkohol och unga vuxna är att budskapen ofta levereras tidsmässigt när målgruppen inte behöver dem. Budskap som har en möjlighet att utlösa den önskade handlingen kännetecknas dels av ett enkelt innehåll, dels av att de levereras tids- och rumsmässigt så nära handlingen som möjligt, s.k. point of action display. Exempel på insatser av detta slag är dekaler, affischer eller s.k. banners i butiker, utskänkningsställen m.m. Låt mig avslutningsvis lista några punkter som kan öka effektiviteten när det gäller kommunikativa insatser inom alkoholområdet. Sätt realistiska mål som baseras på det empiriska kunskapsläget när det gäller målgruppens alkoholbeteende. Se till att målen är mätbara. Gör en noggrann målgruppsanalys och använd inte bara en socio-demografisk indelning. Förtesta budskapen på målgruppen via så kallade formativa utvärderingar. Placera budskapen tids- och rumsmässigt när målgruppen behöver informationen. Använd olika typer av medier/kanaler. Kombinera masskommunikationsstrategier med interpersonell kommunikation. Välj sändare efter målgruppens uppfattning om vilka som är trovärdiga. Använd olika utvärderingar, såväl formativa, som process och effektutvärderingar. Engagera olika aktörer inom samhällslivet i insatsen. Kombinera kommunikation med andra styrmedel och samordna insatserna. 17

18 4. REFERENSER Aktion mot alkoholfaran.(1982) Slutrapport. Kampanjerna Aktion mot alkoholfaran Stoppa langningen och Aktion mot droger. Alkoholkommittén Slutrapport: Stockholm. Bell, ML: (2005) Protecting You/Protceting Me: effects of an alcohol prevention and vehicle safety program on elementary students. Journal of School Health: 75(5): Bell, M.L m.fl. (2007) Can First and Second Grade Students Benefit from an Alcohol Use Prevention program? Journal of Child &Adolescent Substance Abuse, Vol. 16 issue 3: Bohman, T. M. m.fl. (2004) early Intervention for Alcohol Use Prevention and Vehicle Safety. Journal of Child &Adolescent Substance Abuse, Vol. 14 issue 1: Brown, J.D. & Einsiedel, E.F. (1990). Public Health Campaigns: Mass Media Strategies. I: Ray, E.B. & Donohew, L. (1990). Communication and Health. Systems and Applications. Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates Publishers. Cannertoft, C. (2008) Fler kockar ger bättre soppa. Uppföljning av en länsövergripande kampanj mot langning och illegal alkhol våren Stockholm: Preventionscentrum. Chaloupka, C. (2000) How to appeal 15/16 year old directly or indirectly in the frame of traffic education programs with focus on alcohol and drugs. Stockholm: T 2000 Alcohol, drugs and trafic safety. Curie, C. (2002) An Examination of Factors Influencing Illegal Tobacco Sales to Minors. Journal of Prevention & Intervention in the Community; Vol. 24. Issue 1: Dalenius, L. och Romelsjö, A. (2000) Minskning av tillgänglighet till folköl och tobak bland minderåriga I Skärholmen under Stockholm: Centrum för alkohol- och drogprevention, Di Franza, J.R. m.fl. (1998) A model for the Efficient and Effective Enforcement of Tobacco Sales Laws. American Journal of Public Health, Vol 88, Issue 7. Embry,D.D. m.fl. (2009) Evaluation Reward and Reminder visits to reduce tobacco sales to, and tobacco use by young people: A multiple- baseline across two states. Sage: Journal of Community Psychology. Folkhälsoinstitutet, F-serie nr 2 (2000). Utvärdering av UNF Uppsalas projekt Fri från folköl fri från fylla samt Verdandi Södertäljes projekt Langa inte till oss. Hellsten, H. (2005) Utvärdering av Don t Drink and Drive i Östergötlands län Linköping:VTI notat 7. 18

19 Jarlbro, G. (2010) Hälsokommunikation en introduktion. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. Klonoff, E. A. (1997) An Experimental Analysis of Sociocultural Variables in Sales of Cigarettes to Minors. American Journal of Public Health. Vol 87, Issue 5: Lindén Boström, M. (1999) Djurkampanjen. En utvärdering. Stockholm: Folkhälsoinstitutet, F-serie rapport nr 2. Lönnqvist, U. Rehnman, C., Larsson, J., Wallin, E., Andréasson (1998) Några folköl är väl inte så farligt. En studie av legitimationskontroll vid inköpsförsök i livsmedelaffärer i Stockholm. Stockholm: STAD-projektet, rapport nr. 4. Mattsson, U. och Romelsjö, A.(1997) Utvärdering av informationskampanj om ungdomar och alkohol i Stockholms län våren Stockholm: Centrum för alkohol- och drogprevention, Mattsson, U. och Romelsjö, A. (1999) Tillgänglighet till folköl och tobak i livsmedelsaffärer och kiosker i Trångsund och Skogås Stockholm: Centrum för alkohol- och drogprevention, Palamara, P. M.fl. (2001) Drink and drug driving among university students: Whats s the skipper up to? Paper presenterat vid Road Safety Research, Policing and Education Conference Proceedings, Sydney. Rehnman, C. och Larsson, J. (2000) Unga vuxna dricker mest, langar mest. STAD- projektet, rapport nr. 12. Rehnman, C. och Larsson, J. (2000) Folkölskampanjen i Vasastan. En intervention riktad till livsmedelshandlare och föräldrar med syfte att begränsa tillgängligheten till folköl för ungdomar. Stockholm: STAD-projektet, rapport nr. 11. Shore, ER: och Compton, K.L: (2000) Individual interventions to prevent drunk driving: types, efficacy, and a theoretical perspective. Journal of Drug Education 2000; 30(3): Sjöberg, H. (2003) Rattfylleriseminarium i gymnasiet: resultat och sammanställning av elevrespektive lärarenkäter. Stockholm: NTF, Notat Statens Folkhälsoinstitut (2009) Fyllan är bara ett sms bort! Insatser mot langning av alkohol och tobak. Stewart, K. Och Reynolds, RI. (2000) Reducing youtful drinking and driving: The role of controlling alcohol access. Stockholm: T2000. Alcohol, drugs and traffic safety. Sörensen, G. M.fl. (2010) Känsla och förnuft: utvärdering av utbildningsprogram för alkoholoch trafikinformation i gymnasieskolor. Linköping: VTI-rapport 689. Thorsen, T. och Andersson, T. (2000) Upplysning och undervisning begränsar det alkoholoch narkotikaproblemen? Stockholm: CAN, rapport nr

20 Townsend, S.M. m.fl. (2002) An Assessment of the Relationship Between the Quality of School- Based Tobacco Prevtion Programs and Youth Tobacco Use. Journal of Prevention & Intervention in the Community; Vol. 24. Issue 1: USK (Stockholms utrednings- och statistikkontor AB) (2008) Störa langningen Västra Götaland. En utvärdering av en informationskampanj i 31 kommuner försommaren Vägverket (2000) Alkohol och bilkörning. Undersökning om ungdomar i Skåne 1994 och Rapport 12. Vägverket (2002) Trafiknykterhetsinformation på gymnasieskolan. Utvärdering och idéer om utveckling. En kvalitativ undersökning. Rapport Vägverket (2005) Publikation 56. Kvalitativ utvärdering av Länge leve livet. Wallin, E. och Rehnman, C. (1998) Vykort till tonårsföräldrar. Metod för alkoholförebyggande arbete? Stockholm: STAD-projektet, rapport nr. 5. Willner,P. M.fl. (2000) Alcohol sales to underage adolescents; an unobtrusive observatyional field study and evaluation of a police intervention. Oxford: NLM ID: Wolfson, M. Och Toomey, T.L. (1996) Alcohol outlet policies and practices concerning sales to underage people. Addiction, Vol. 91, Issue 4:

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

En utvärdering av IQ:s verksamhet. av Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap Januari 2015

En utvärdering av IQ:s verksamhet. av Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap Januari 2015 En utvärdering av IQ:s verksamhet av Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap Januari 2015 Innehåll Förord 1 Inledning 2 Kommunikationsstrategi 4 Mål och målgrupper 8 Sändare och

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd.

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd. Presentation Jag heter Alexandra Johansson och jag arbetar på MSBs avdelning för risk och sårbarhetsreducerande arbete. Där jag är kommunikatör och ansvarig för kampanjen Aktiv mot brand. Jag var delvis

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Student. Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester

Student. Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester Student Arbetsmetoden som syftar till att förebygga våldsbrott på gymnasiestudentfester Inledning Nedan följer en beskrivning av det arbete som genomförts före, under och efter den så kallade studentfestperioden

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje

Läs mer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer po li cy fö r an ko sv ns ar um sf u ti ll on Sv er ig e po lic y fö r an sv ar sf ul lk on su m tio n Po lic y Ca rl sb er g innehåll: 1.0 2.0 3.0 4.0 Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Varför gör FHI en kampanj?

Varför gör FHI en kampanj? Testa dina gränser ett kommunikationsprojekt om cannabis Nordisk rusmiddelkonference Tórshavn, 25 augusti 2011 Lisen Sylwan lisen.sylwan@fhi.se Varför gör FHI en kampanj? Ökande användning av cannabis

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 3. Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07

EXAMINATIONSUPPGIFT 3. Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07 EXAMINATIONSUPPGIFT 3 Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07 Innehåll Kritisk granskning av kampanj... 3 1 Målformulering... 3 1.1 Förslag till förbättring... 3 2

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT-metoden Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Minska antalet rattfyllerister

Läs mer

TRYGGARE VALLENTUNA Bilaga FN 43/2006. Sammanfattande rapport INKÖPSSTUDIE. Våren 2006 i Vallentuna kommun

TRYGGARE VALLENTUNA Bilaga FN 43/2006. Sammanfattande rapport INKÖPSSTUDIE. Våren 2006 i Vallentuna kommun TRYGGARE VALLENTUNA Bilaga FN 43/2006 Sammanfattande rapport INKÖPSSTUDIE Våren 2006 i Vallentuna kommun Studien är genomförd och sammanställd inom ramen för Tryggare Vallentuna. SAMMANFATTNING Våren 2006

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Att sälja folköl SNABBGUIDE OCH PRAKTISKA RÅD

Att sälja folköl SNABBGUIDE OCH PRAKTISKA RÅD Att sälja folköl SNABBGUIDE OCH PRAKTISKA RÅD Folkhälsomyndigheten, 2014 ISBN 978-91-7603-388-3 (pdf) ISBN 978-91-7603-389-0 (print) Foto omslag: thinkstock.com Foto inlaga: Transportstyrelsen Grafisk

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

UNGA VUXNAS SYN PÅ ATT FÖRSE UNGDOMAR MED ALKOHOL

UNGA VUXNAS SYN PÅ ATT FÖRSE UNGDOMAR MED ALKOHOL UNGA VUXNAS SYN PÅ ATT FÖRSE UNGDOMAR MED ALKOHOL Januari-Februari 2013 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 INFORMATIONSBEARBETNING OCH ANALYS... 3 SAMMANSTÄLLNING

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR Affärer direkt 9 skäl att testa DR Direktreklam är en snabb, enkel och kostnadseffektiv marknadsföringskanal direkt till dina kunder. Du&Co listar några av de främsta skälen för dig att testa direktreklam.

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Kanalerna 4. Statistik 5. 7 tips 6. Sammanfattning

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 1

EXAMINATIONSUPPGIFT 1 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 1 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-12 Innehåll 1. Centrala termer, begrepp och teorier...

Läs mer

Yttrande över Vägledning för elevhälsa

Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sida 1 av 6 YTTRANDE 2013-09-17 Dnr 3.1-35372/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sveriges Elevkårer yttrar sig över remiss Dnr 3.1-35372/2013 angående Vägledning

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

Kontrollköp av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material

Kontrollköp av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material. Den 1 maj infördes bestämmelser om kontrollköp i alkohollagen (2010:1622), tobakslagen (1993:581) och lagen

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Manual för informationsinsatser mot langning i Västra Götalans län 2013

Manual för informationsinsatser mot langning i Västra Götalans län 2013 Manual för informationsinsatser mot langning i Västra Götalans län 2013 Inledning I den här manualen kan du som samordnar kommunens arbete få en överblick över det material som finns till ert förfogande

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer