Riktlinjer för dag- och dränvattenhantering med krav på separering

Transkript

1

2

3 Tekniska förvaltningen Alexander La Motte, Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Datum Tn/2015: Vatten, allmänt Riktlinjer för dag- och dränvattenhantering med krav på separering Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner förslag till nya riktlinjer för dräneringsoch dagvattenhantering. Tekniska nämnden uppdrar till tekniska förvaltningen att genomföra riktlinjerna i enlighet med tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse. Sammanfattning Inom det kommunala ledningsnätet är det idag vanligt att spillvattenledningarna fylls med dag- och dräneringsvatten. Detta beror dels på otäta ledningar som behöver bytas, men också på att fastigheter har sitt tak- och dräneringsvatten kopplat på spillvattenledningen. Problemet har länge varit känt, men krav på rättkoppling av fastigheter i enlighet med Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och Allmänna bestämmelser för användande av Kristinehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) har inte skett, varken på befintliga dagvattenledningar eller vid totalsanering (utbyte av dricks, spill samt dagvattenledningar). Med ett politiskt beslut om nya riktlinjer förtydligas ABVA och VA-lagen, vilket ger oss mycket större möjligheter att komma tillrätta med felkopplade fastigheter. Statistik från vattenverk och reningsverk visar att 48 % av det vatten som renas vid Fiskartorpet inte skulle behöva nå dit om alla fastigheter och ytor är rättkopplade i kombination med täta spillvattenledningar. Tillskottsvatten ger påverkan på flera sätt: Ökad negativ miljöpåverkan på Vänern med dess tillrinningsområden. Ökat antal översvämningar i fastigheter. Ökade energikostnader i form av ökad pumpad volym spillvatten. Ökad kemikalieförbrukning i avloppsverkens reningssteg. Kapacitetsbrist i kommunens ledningsnät. Minskat kapacitetsutrymme för exploaterings- och omvandlingsområden. Minskad möjlighet för ett hållbart ledningssystem. KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post tekniska@kristinehamn.se Postadress Tekniska förvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

4 2 För att minska negativ miljöpåverkan måste avloppsverkens och rörsystemets bräddningar vändas mot en minskande trend, där målsättningen bör vara 0 m 3 mätt bräddad orenad spillvattenvolym per år. För att erhålla mer substans i den kravmöjlighet VA-avdelningen har genom ABVA om rättkoppling, krävs ett politiskt beslut för nya riktlinjer gällande hantering av dag- och dräneringsvatten. Nya riktlinjer möjliggör att krav kan ställas på att avleda både dränerings och dagvatten till dagvattennätet. Detta kommer på sikt att bidra till en bättre Vänermiljö, mindre kemikalieförbrukning i våra reningsprocesser, och en energibesparing i form av minskad pumpad volym avloppsvatten. Med den klimatutveckling som förutspås, kommer våra rörsystem att ha ännu mer kapacitetsbrist än vad som är i dagsläget om vi inte gör något åt volymerna tillskottsvatten. Hållbarheten i våra rörsystem riskerar att överträffas av den negativa trend i regnmängder som klimatutvecklingen visar. Taxepåverkan utifrån nya riktlinjer Med rådande tidsplan behöver ca 80 fastigheter rättkopplas per år fram till Med dagens priser på pumpenheter kommer projektet att generera en ökad kostnad med kr på den årliga driftsbudgeten. Det är osäkert om och hur mycket en rättkopplingstakt om 80 fastigheter per år kommer att påverka taxan. Om dagvattenpumparna helt bekostas av en taxehöjning skulle en höjning av brukningstaxan på ca 2 % täcka kostnaderna för pumpen. En höjning av brukningstaxan med 2 % innebär en ökad kostnad på ca 11 kr per månad för en normalvilla. Kort sammanfattning av riktlinjer Kommunen ställer krav på separering av både dag- och dräneringsvatten från avloppsnätet. Från det att kommunen ställer krav på separering, skall fastighetsägaren utföra åtgärderna inom 24 månader. För att kompensera fastighetsägarna för de ökade kostnaderna där pumpar krävs, bidrar kommunen med pump och pumpbrunn. Dessa riktlinjer skall gälla retroaktivt från januari En informationsstrategi finns framtagen för hur detta arbete kommuniceras med berörda abonnenter. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1; Riktlinjer för dag- och dränvattenhantering med krav på separering Bilaga 2; Ordlista Skickas till VA-chefen Andreas Rudsvik Förvaltningschef Alexander La Motte VA-chef

5 Bilaga 1 Datum Sida 1(12) Tekniska förvaltningen VA-avdelningen Alexander La Motte, alexander.lamotte@kristinehamn.se Riktlinjer för dag- och dränvattenhantering med krav på separering Tillskottsvatten ett osynligt problem I den bästa av världar ska spillvatten gå i ledningar avsedda endast för spillvatten och dag- och dräneringsvatten gå i dagvattenledningar målet är ett separerat system inom hela det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Kommunen har idag ca 205 km dricksvattenledningar och 168 km spillvattenledningar nedgrävda, men endast 125 km dagvattenledningar. I takt med att dricksvatten- och spillvattenledningar byts, kompletteras därför dessa stråk med dagvattenledning om det saknas. Om rätt vatten går i rätt ledning skulle ledningsnätets kapacitet räcka och bättre hållbarhet på grund av mindre slitage uppnås. Det i sin tur minskar antalet bräddningar (utsläpp av orenat avloppsvatten) vid pumpstationer och reningsverk trots ökad mängd nederbörd och fastighetsägarnas risk för källaröversvämningar minskas avsevärt. Onödiga driftskostnader skulle undvikas med anledning av minskad förbrukning av kemikalier vid reningsverket och lägre energiförbrukning. Än är vi inte där. Hårdgjorda ytor som är felaktigt anslutna till en spillvattenledning via en rännstensbrunn medför en direkt nederbördspåverkan som spillvattenledningen inte är dimensionerad för. En hårdgjord yta på 100 m 2 medför ett momentant flöde på ca 1,5 l/s för ett regn med 2 års återkomsttid. Ju större ytor som är felaktigt anslutna desto större flöden. Detta förlopp är också väldigt snabbt då det inte finns jordlager som bromsar hastigheten. När det gäller problembilden för fastigheters tak- och dräneringsvatten ser bilden lite annorlunda ut, men med samma slutresultat. Tak- och dräneringsvatten som på ett eller annat vis är kopplat på spillvattenledningen pumpas direkt till reningsverket. Inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp (VA) finns idag 2900 källarfastigheter, majoriteten av dessa har sin dränering kopplat på spillvattenledningen, i många fall är även takvattnet kopplat på detta sätt. Mängden dräneringsvatten som påverkar en spillvattenledning beror på jordart. Dränering i tät jord belägen 1 m under grundvattenytan ger ett flöde på 400 liter/dygn. I måttligt tät jord ger en u:\tn\läsplattan\tnau\2015\ \riktlinjer för dag- och dränvattenhantering\bilaga 1 till tjänsteskrivelse tillskottsvatten-{b64fc be9-9b82-356e b}.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress Tekniska Förvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

6 2 husgrundsdränering ett flöde som motsvarar spillvattenflödet från ett enfamiljshus, ca 150 m³ per år. Problemet med tillskottsvatten har länge varit känt, men krav på rättkoppling av fastigheter i enlighet med Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och Allmänna bestämmelser för användande av Kristinehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) har inte skett med gott resultat, varken på befintliga dagvattenledningar eller vid totalsanering, dvs utbyte av spill, dag och dricksvattenledningar. Med ett politiskt beslut om nya riktlinjer förtydligas ABVA och VA-lagen, vilket ger oss mycket större möjlighet att komma tillrätta med felkopplade fastigheter Producerad volym dricksvatten (m³) Debiterad volym dricksvatten (m³) Spillvattenflöde genom avloppsreningsverk (m³) Diagrammet visar hur förhållandet såg ut år 2013 mellan producerad mängd dricksvatten och mängden spillvatten som renas i avloppsreningsverket Fiskartorpet. Målbilden är att alla tre staplar ska vara lika höga. Om man sammanfattar den problembild som beskrivits ovan och med den statistik som förs varje år, ser vi att ca 48 % av det vatten som renas vid reningsverket Fiskartorpet inte skulle behöva nå dit. Dagens kostnader för tillskottsvatten. Den årliga energiförbrukningen för att ta hand om tillskottsvattnet är ca kwh vilket motsvarar en årlig kostnad exkl moms på kr. De årliga kemikaliekostnaderna för att hantera tillskottsvatten landar på kr. Tre metoder kompletterar varandra Två metoder för att minska mängden tillskottsvatten till reningsverket pågår redan och har gjorts sen lång tid tillbaka; a) att byta ledningar enligt en prioriteringslista som grundar sig bland annat på ålder, kvalitet och driftsproblem. Med täta spillvattenledningar kan inte dagvatten eller grundvatten tränga in. b) lägga ner dagvattenledningar i de gator som idag saknar det. Om alla gator och kvarter får dagvattenledningar finns ingen begränsning för rätt vatten i rätt ledning. Den tredje och sista metoden för att minska tillskottsvatten är c) rättkoppling av samtliga fastigheter inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp.

7 3 Här är ett exempel på hur dag- och dränvatten är separerat från spillvatten och leds till det kommunala dagvattensystemet. (Bild från UMEVA Umeå energi) Lagkrav Miljöbalken VA-huvudmannen (Kristinehamns kommun) är verksamhetsutövare enligt miljöbalken och därmed ansvarig för att VA-verksamheten bedrivs på ett hållbart och miljömässigt sätt. Detta regleras tydligt i följande avsnitt: Enligt miljöbalkens (1998:808) andra kapitel 3 ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vidare i 5 står att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. I 7 regleras att kraven i 2 och 5 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för det kommunala reningsverket Fiskartorpet, en tillståndspliktig verksamhet med höga krav på egenkontroll med provtagning, uppföljning och rapportering. Vid tillsynsbesök och i inspektionsrapporter uppmärksammas de bräddningar som sker årligen vid dels pumpstationer och dels vid Fiskartorpet, med anledning av den kapacitetsbrist som idag råder i det kommunala ledningsnätet. Naturvårdsverket har lyft problematiken kring bräddningar i en Konsekvensutredning ( NV ) och kommenterar följande: Förekomsten av bräddningar varierar kraftigt mellan olika verksamheters ledningsnät. Utsläppen kan vara mycket stora. Avloppsvattnet innehåller såväl övergödande näringsämnen som hälsoskadliga smittoämnen. För att tillsynsmyndigheterna ska få kännedom om dessa utsläpp och kunna kräva åtgärder behövs

8 4 rapportering från verksamhetsutövarna. Utan rapportering kommer det heller inte vara möjligt att få fram lokal, regional eller nationell statistik över utsläppen. Det försvårar också Sveriges arbete med efterlevnaden av ramdirektivet för vatten, det så kallade vattendirektivet 1. Med tanke på de pågående klimatförändringarna med större nederbördsmängder och fler skyfall, och därmed ökade risker för översvämningar, så ökar också risken för bräddningar från ledningsnäten. Naturvårdsverket har därför begärt utökat bemyndigande från regeringen enligt 47 a FMH 2 för att kunna behålla kraven på rapportering av bräddningar från ledningsnätet. Vattenmyndighetens handlingsplan Havs- och vattenförvaltningen driver vilka krav som kommer att ställas på alla delar av VA-verksamheten. Syftet med havs- och vattenförvaltningen är att skydda och förbättra kvaliteten på havsvatten och sötvatten samt att säkra kvaliteten på råvattentäkter. Införandet av havs- och vattenförvaltning har förändrat utgångspunkterna för miljöarbetet och bygger på EU-direktiv. Miljölagstiftningen utgick tidigare från bästa tillgängliga teknik i enskilda punktkällor, utan att sätta gräns för hur alla källor tillsammans kunde överbelasta en recipient och havet - trots höga teknikkrav. Numera utgår lagstiftningen från vilken miljökvalitet som ska gälla i recipienten. Denna regleras som miljökvalitetsnormer för God ekologisk status, God kemisk status eller God grundvattenstatus. Verksamheter och tekniska åtgärder får anpassas därefter. VA-huvudmannen kan därför tvingas vidta åtgärder i alla delar av vattentjänsterna avloppsreningsverk, bräddningar från ledningsnät, dagvattenhantering och vattenskyddsområde 3. Vattenmyndigheten har presenterat ett omfattande åtgärdsprogram som även inkluderar åtgärder i Kristinehamn. En av punkterna i åtgärdsprogrammet är ett förslag att installera ett reningssteg med fosforfällning för bräddvatten i Kristinehamn. Förslaget angriper inte rotorsaken till problemet utan man väljer att acceptera förekomsten av ca 50 % tillskottsvatten i totalflödet spillvatten i bräddningar samt genom Fiskartorpet. Ett reningssteg för bräddat vatten kommer att kontinuerligt behöva uppgraderas i takt med klimatutvecklingen vilket direkt påverkar volymen tillskottsvatten i våra spillvattenledningar. Problemet bör istället angripas vid roten, dvs. minimera tillskottsvattnet vilket är i direkt samband med bräddad volym orenat spillvatten och därmed ökade utsläpp. Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster VA-verksamheten vilar sin grund i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Där har VA-huvudmannen (Kristinehamns kommun) stöd i 21, som säger att: 21 En fastighetsägare får inte använda en allmän va- anläggning på ett sätt som innebär 1. att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Källa: Naturvårdsverket.se 2 Förordning (SFS 2007:674) om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 3 Svenskt vatten

9 5 skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet, 2. att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på vaanläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyldigheter enligt lag, annan författning eller avtal, eller 3. andra olägenheter för huvudmannen eller någon annan. Allmänna bestämmelser för användande av Kristinehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) VA-huvudmannen har även stöd av punkt 12 i ABVA antagen av kommunfullmäktige den , och gäller från och med Spillvatten får inte tillföras allmän ledning som är avsedd att uteslutande avleda dag- och dränvatten. (Med spillvatten likställs i denna punkt allt avloppsvatten som huvudmannen bedömer ska avledas till spillvattenledning.) Dag- och dränvatten får inte tillföras allmän ledning som inte är avsedd för sådant ändamål, om inte huvudmannen av särskilda skäl skriftligen medgivit undantag. Avleds dag- och dränvatten från fastighet till spillvattenförande ledning får fortsatt tillförsel av sådant vatten inte ske, sedan särskild förbindelsepunkt för ändamålet upprättats och fastighetsägaren underrättats därom, eller om huvudmannen vidtagit åtgärder för avledande av dagvatten utan att förbindelsepunkt för dagvatten upprättats, när huvudmannen meddelat fastighetsägaren att sådana åtgärder har vidtagits. Huvudmannen bestämmer tidrymd inom vilken tillförseln ska ha upphört. Undantag från förbudet eller anstånd med att avbryta tillförseln kan medges av huvudmannen om särskilda skäl föreligger. Har särskild förbindelsepunkt för dag- och dränvatten inte upprättats, kan huvudmannen ändå förbjuda dittills tillåten tillförsel av sådant vatten till spillvattenförande ledning. Förutsättningar för detta är dels att avledning kan ske ändamålsenligt på annat sätt, dels att huvudmannen i skälig omfattning ersätter fastighetsägaren hans kostnader för erforderlig omläggning. Dag- och dränvatten från fastighet, som nyinkopplas till den allmänna anläggningen, får inte tillföras annan ledning än den huvudmannen bestämmer. Lokala och nationella mål Lagstiftningen är ramarna för VA-verksamheten, men det finns även kommunala och nationella mål som guidar verksamheten. Dessa bör också vägas in när beslut om riktlinjer ska tas. Kommunala mål Ett mål inom kommunen och även tekniska nämnden är att minska den negativa miljöpåverkan på Vänern med dess tillrinningsområden. Kommunens mål Mål 2 Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda

10 6 möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Tekniska nämndens mål Tillgängliggöra och tydliggöra idrotts- och motionsanläggningar, vandringsleder och grönområden och erbjuda invånarna välvårdade och attraktiva offentliga miljöer. Indikator Indikator Bräddning Bräddning kbm kbm Vänerns miljöpåverkan (flödesrapporter, miljörapporter) Aktivitet Ökat fokus på minskad negativ påverkan av Vänern med dess tillrinningsområden. Bräddning kbm Kommentar: I detta mål blir våra utsläpp av orenat avloppsvatten högaktuellt. Varje år redovisas VA-verksamheten i siffror i en miljörapport till Länsstyrelsen. Antalet bräddningar bedöms öka med anledning av att nederbörd i framtiden kommer att ske oftare och med högre intensitet. Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Tekniska nämndens mål Verksamheten ska bedrivas ur ett miljömässigt hållbart perspektiv och det ska vara enkelt och nära för invånarna i Kristinehamns kommun att leva miljömedvetet. Miljökrav ska ställas vid upphandlingar. Indikator Bräddning Bräddning kbm kbm Avloppsvattnets påverkan på Vänern. Bräddning kbm Kommentar: Riktlinjer för hantering av dag- och dräneringsvatten ger VA-verksamheten verktyg för att arbeta med felkopplade fastigheter, såväl privata som kommunala. Det ger också en tydlighet till VA-abonnenter vad som gäller i Kristinehamns kommun och att VA-kollektivet tar ett gemensamt ansvar för det vatten och avloppssystem vi har. VA-avdelningen får ofta frågor från fastighetsägare hur de ska göra för att koppla rätt, t.ex. i samband med omdränering av huset. Nationella mål År 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Dessa miljömål ska genomsyra arbetet hos statliga verk och myndigheter, länsstyrelser och kommuner, men också inom privata sektorn.

11 7 När det gäller strategier som arbetas fram lokalt, regionalt eller nationellt berörs indirekt en VA-verksamhet i en kommun. Vi har antingen möjlighet att påverka ett miljömål eller är beroende av att det uppnås. Bara naturlig försurning "De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar." Vårt VA-system och främst ledningarna är beroende av mark som mår bra med rätt kemisk balans i jorden. Med alla mil ledningar som finns i en kommun är ofta nödvändig utbytestakt av ledningar en svårighet att klara pga resursbrist både i finansiering samt personal. Problem med försurad mark kan påskynda behovet av ledningsutbyte. I vardagen skulle det märkas i form av rörbrott och ökat in- och utläckage. Detta påverkar i sin tur VA-taxan. Ingen övergödning "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten." Levande sjöar och vattendrag "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Dessa två miljömål hänger ihop med problematiken orsakat av bräddningar. Detta påverkar lokalt våra vikar och vattendrag negativt i Kristinehamn. Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Grundvattnet är en källa som vi i alla sammanhang ska beakta och vara rädd om. Utsläpp av onödiga ämnen ska undvikas och i detta kommer även in att minska förbrukning av kemikalier. God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Kristinehamns kommun ska ha ett ledningsnät av hög kvalitet vilket innebär rätt vatten på rätt plats, lokalt omhändertagande av dag- och dräneringsvatten där det är möjligt, rening av dagvatten där det krävs och driftsäkert VA-system ända från dricksvattenproduktion till reningsverkets utlopp. Det gör att

12 8 kommuninvånaren känner sig trygg med den tjänst som Kristinehamns kommun tillhandahåller vad gäller vatten och avlopp. Riktlinjer för dag- och dränvattenhantering Med grunderna redovisade för vad VA-verksamheten och tekniska nämnden har att förhålla sig till, finns ett förslag på Riktlinjer för dag- och dränvattenhantering med krav på separering framtagna. Detta möjliggör för kommunen att ställa krav på avledning av både dag- och dräneringsvatten till dagvattennätet, den sista pusselbiten i arbetet med tillskottsvatten. En mardröm för många fastighetsägare som riskerar att få källaröversvämning med separata ledningar i gatan och rättkopplad fastighet behöver detta inte hända. Riktlinjerna kommer att presenteras i en folder som delas ut till berörda fastighetsägare, finnas tillgänglig på kristinehamn.se och även användas vid informationsmöten. Riktlinjerna kommer att informera och illustrera på ett enkelt och tydligt sätt hur hantering och inkoppling av tak- och dräneringsvatten skall ske. Bakgrund om tillskottsvatten Foldern inleds med en förklaring varför Kristinehamns kommun och VAavdelningen behöver arbeta med hantering av tillskottsvatten och vikten av att alla fastigheteter har sitt dag- och dräneringsvatten kopplade på dagvattenledningen fokus ligger på rätt vatten i rätt ledning vilket i sin tur bidrar till hållbar miljö och ett säkrare VA-system. Berörda områden VA-avdelningen kommer att se över hela det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp, område för område och ställa krav på alla berörda fastighetsägare att leda om sitt dag- och dräneringsvatten. Inventeringar och

13 9 driftsstatistik blir underlag för hur prioriteringar ska göras vilka gator eller områden som behöver åtgärdas först. Krav på separering inom 24 månader Tidsfristen för fastighetsägare att koppla rätt felaktiga ledningar förslås till 24 månader. Om fastighetsägaren inte hörsammar krav på åtgärder kan vattenavstängning nyttjas. Alternativt kan montering av strypbricka på fastighetsägarens vattenledning, vilket är en skonsammare tolkning av vattentjänstlagen 43 nyttjas. 43 Huvudmannen får stänga av vattenförsörjningen till en fastighet, om 1. fastighetsägaren har åsidosatt sin skyldighet att betala en avgift eller i övrigt försummat sina skyldigheter enligt denna lag, 2. försummelsen är väsentlig, 3. avstängningen inte medför olägenhet för människors hälsa, 4. huvudmannen skriftligen har uppmanat fastighetsägaren att vidta rättelse och gett fastighetsägaren skälig tid att vidta rättelsen, och 5. fastighetsägaren trots den uppmaning som avses i 4 inte har vidtagit rättelse inom den skäliga tiden. Kostnaden för en avstängningsåtgärd får påföras fastighetsägaren. Intyg Ett särskilt intyg/certifikat knutet till fastigheten föreslås tillhandahållas fastighetsägare vars fastighet bedömts rättkopplad. Pump och pumpbrunn Eftersom åtgärderna kommer att leda till minskade kostnader för kommunen, men innebär en kostnad för fastighetsägaren, kommer kommunen att bidra med dräneringspump och pumpbrunn till dem som behöver värdet ligger idag på ca kr. Detta berör oftast fastigheter med källare. Olika sätt att hantera dag- och dränvatten Det finns i huvudsak två sätt att hantera dag- och dränvatten. Antingen leds vattnet till den kommunala dagvattenledningen som leder vattnet vidare till ett dike alternativt vattendrag eller så tas vattnet om hand inom den egna fastigheten, så kallat LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten). Fastighetsägaren ansvarar själv för hur dag- och dränvattnet på fastigheten ska hanteras. Vilket sätt som passar bäst beror helt på vilka förhållanden som råder. Som kommun och därmed huvudman kan VA-avdelningen inte bestämma hur fastighetsägaren ska lösa situationen utan endast bestämma att dagvattnet inte får ledas till avloppsledningen som går till reningsverket. Många markentreprenörer är kunniga och kan ge tips på hur fastighetsägaren på bästa sätt tar hand om dagvattnet på sin fastighet. Anmälan om förändringar av VA-ledningar inom tomtmark Alla fastighetsägare som ska byta ut eller lägga nya dag- och dränvattenledningar ska skicka en servisanmälan till VA-avdelningen, det vill säga en anmälan om anslutning till det kommunala dagvattennätet. Servisanmälan måste skickas in senast 8 veckor före planerad åtgärd. Dispens ska omprövas Befintliga dispenser om att få leda dräneringsvatten till spillvattenledning kommer att omprövas efter hand. Dispenser kommer i fortsättningen bara att beviljas i undantagsfall och det görs skriftligen av kommunens VA-avdelning.

14 10 Dränering av husgrund Fastigheter som utför dränering av husgrund och/eller har önskemål om ny förbindelsepunkt för dagvatten omfattas omedelbart av de nya riktlinjerna. Servisanmälan ska skickas senast 8 veckor före byggstart. Ett sätt att undvika att dagvatten tränger upp i dräneringsledningarna är att pumpa dräneringsvattnet. Fastighetsägaren ansvarar för VA-installationen inom den egna tomten. Vid omdränering gäller att tänka på att dämningsnivå för dagvatten är i gatunivå. Det finns risk för uppdämning till gatunivå/markyta i dagvattensystemet vid intensiv nederbörd. Dräneringsledningar som är anslutna till dagvattensystemet under den nivån kan bli fyllda med vatten Kompensation för pump De fastigheter som sedan 1 januari 2013 har kopplat om dräneringsvattnet till dagvattenledning och behövt använda pump, kan efter ansökan få kompensation för pump och pumpbrunn. Kompensationen blir som mest det belopp som kommunens koncept för pump och pumpbrunn kostar. Mer information om hur berörda ska göra för att få kompensation kommer finnas på kristinehamn.se. Avgiften påverkas om allt vatten hanteras inom tomten Avgiften Dagvatten fastighet är en årlig avgift i VA-taxan som 2014 ligger på ca 500 kr per år för en villaägare. Om fastighetsägare tar hand om både yt-, dagoch dräneringsvatten inom sin egen fastighet behöver inte avgiften dagvatten fastighet betalas. Det innebär att inget vatten från fastigheten får ledas ut till kommunal ledning, dike, vattendrag eller gata. Upplägg för arbete utifrån riktlinjerna Taxepåverkan utifrån nya riktlinjer Med rådande tidsplan behöver ca 80 fastigheter rättkopplas per år fram till Med dagens priser på pumpenheter kommer projektet att generera en ökad kostnad med kr på den årliga driftsbudgeten. Det är osäkert om och hur mycket en rättkopplingstakt om 80 fastigheter per år kommer att påverka taxan. Om dagvattenpumparna helt bekostas av en taxehöjning skulle en höjning av brukningstaxan på ca 2 % täcka kostnaderna för pumpen. En

15 11 höjning av brukningstaxan med 2 % innebär en ökad kostnad på ca 11 kr per månad för en normalvilla. Argumentet för detta är minskad risk för olägenhet på grund av källaröversvämningar och minskade kostnader både för fastighetsägare och för kommunen vid försäkringsärenden. Inventeringar Det finns många olika typer av kontroller att göra för att utröna vilka geografiska områden som bör prioriteras först i arbetet med tillskottsvatten. Inventeringar har gjorts på kommunala fastigheter för att se vilka som behöver rätt kopplas, där bland annat Björneborgs skola är aktuell för rättkoppling vilket planeras för sommaren En manuell inventering av antalet källarfastigheter i kommunen har gjorts. Av ca 4800 inventerade fastigheter inom vårt verksamhetsområde, finns ca 2900 källare inklusive suterränghus. Vidare kommer hela områden med privata fastigheter succesivt att inventeras med avseende på rättkoppling. Prioriteringsordningen styrs bl. a. av översvämningshistorik, ålder på dagvattenledningar, kända felkopplade områden, områden med stor påverkan och spillvattenflödesmätningar. Mer ingående utredningar kan göras med hjälp av rök, vattenanalyser eller färg i ledningsnätet. Informationsstrategi Informationen till medborgare gällande tillskottsvatten är av yttersta vikt varvid en väl formulerad informationsstrategi finns framtagen. De forum som VA-avdelningen tänkt använda för att delge information är: - Lokaltidning - Hemsida - Sociala medier - Informationsmöten - Informationsfoldrar En informationsfolder delas ut till fastighetsägare i samband med informationsmöten och kommer finnas tillgänglig på hemsidan. I samband med detta kommer lokaltidning att kontaktas för reportage om tillskottsvatten. Planer finns för ett eventuellt införande av en FAQ på hemsidan, samt ytterligare löpande information på sociala medier. Tidsplan för strategin Information allmänt om tillskottsvatten , 21 - TN/2014:161, 116 beslut om separering av dag- och dränvatten i ett pilotprojekt, Skolgatan, Björneborg Tjänsteskrivelse gällande Riktlinjer för dag- och dränvattenhantering med krav på separering. - Sanering samt installation av dagvattenledning i Skolgatan knutet till pilotprojektet. -Implementering av informationsstrategi. - Sanering samt installation av dagvattenledning Martingatan, Björneborg. Krav om rättkoppling beroende på politiskt beslut. - Sanering samt installation av dagvattenledning Jägargatan, Björneborg. Krav om rättkoppling beroende på politiskt beslut. - Sanering samt installation av dagvattenledning U-område mellan Jägargatan och Parbovägen, Björneborg. Krav om rättkoppling beroende på politiskt beslut.

16 12 - Sanering och installation av dagvattenledning Bragegatan, Kristinehamn Sanering samt installation av dagvatten Gjuterivägen, Björneborg. Krav om rättkoppling beroende på politiskt beslut. - Installation av dagvatten Björnbovägen, Björneborg. Krav om rättkoppling beroende på politiskt beslut. - Sanering och installation av dagvatten där det saknas på Trädgårdsgatan och Parkgatan, Björneborg. Krav om rättkoppling beroende på politiskt beslut. - Rättkoppling av Björneborgs skola Fortsatt sanering och installation av dagvattenledningar. Krav om rättkoppling beroende på politiskt beslut. Rätt vatten på rätt plats allas vårt mål Med de nya riktlinjerna kan uppsatta verksamhetsmål förbättra det kommunala VA-systemet i Kristinehamns kommun genom att: Minska antalet källaröversvämningar. Minska volymen bräddat orenat avloppsvatten. Minska energiförbrukningen. Öka förnyelsetakten av dricksvatten, spill och dagvattenledningar. Utöka dagvattennätet att täcka samtliga fastigheter i Kristinehamns Kommun. Minska kemikalieåtgången i våra reningsprocesser. Minska driftskostnaderna på reningsverken. Ökad fokus på överledning Utveckla ett övervakningssystem med parametrarna: o Spillvattenflöde i strategiskt viktiga punkter o Dricksvattenflöde i strategiskt viktiga punkter o Dricksvattentryck i strategiskt viktiga punkter God överblick över Kommunens regnmängder

17 Bilaga 2 Ordlista Bräddning Att släppa ut en blandning av dagvatten och orenat spillvatten (avloppsvatten) till närmaste sjö eller vattendrag kallas att brädda. Tillskottsvatten/Ovidkommande vatten Vatten av icke hushållskaraktär, vanligtvis regnvatten, markytvatten, grundvatten, överläckage Dagvatten Regn- eller smältvatten som avleds från tak, gator, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor. Dagvattenseparering En separering till skilda ledningssystem, dels av en fastighets spillvatten, dels av dess dag- och dräneringsvatten. Åtgärden genomförs för att minska belastningen på spillvattennätet av vatten som med fördel kan avledas till annan plats eller ledning. Dränering Avvattning av mark genom avledning av sjunkvatten och grundvatten i ledning, dike eller dräneringsskikt. Duplikatsystem Avloppsvattennät med skilda ledningar för spill- och dagvatten. Dämningsnivå (dagvatten) Den högsta nivå till vilken vattenytan i avloppsledningssystemet kan stiga. Under denna nivå får ledning med fri inloppsöppning inte anslutas. Förbindelsepunkt Gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en fastighets VA-installation. LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten och dräneringsvatten inom en fastighets tomtyta.