Barns möten med interaktiva medier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns möten med interaktiva medier"

Transkript

1 Lärarutbildningen Kultur, Språk och Medier Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Barns möten med interaktiva medier Om relationsarbete och identitetsutveckling i den digitala tidsåldern Children s contact with interactive media Mikael Johansson Peter Ahlqvist Lärarexamen 210hp Svenska i ett mångkulturellt samhälle Examinator: Camilla Thurén Handledare: Jonas Aspelin

2 2

3 Abstract Mikael Johansson & Peter Ahlqvist Children s contact with interactive media Doing relations and identity development in the digital age This essay deals with children s and adolescents use of interactive media as a tool for doing relations with each other. The purpose is to increase the understanding of the impact interactive media has on pupils relations and identity development both in school and on their spare time. The school system s mission is not only to teach formal knowledge and facts but also to train children s social skills and abilities. Despite the fact that interactive media has become a significant part of society, research tell that the school system often try to hinder the use of new technology. Through interviews with seven pupils in sixth grade and their teacher, this essay shows how interactive media impact the lives of these children. The result is analyzed from an interactionistic perspective to show how the children are doing relations and how it affects their identity development. The result shows that the children are frequent users of interactive media and they use them to communicate with foremost class mates but also peers in other locations which form a vast network of friends. A disparity can be seen between how the boys and girls use interactive media where the girls tend to use them in a higher extent for communicating with friends for the sake of communication while the boys on the other hand often use them for practical reasons such as searching information or playing games. It is emerged that interactive media is a common source for conflict which follows the children to school. The children s relations to their peers through interactive media are connected to the development of their identity and their socialization. Keywords: Identity, Interactionism, Media, Relations 3

4 4

5 Förord Vi vill i första hand rikta ett stort tack till de elever som ställde upp och lät sig intervjuas och föra loggböcker. Utan er hade inte denna uppsats blivit till. Vi vill också tacka Anders och Helen som tog sig tid att hjälpa oss och för er positiva inställning till vårt arbete. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Jonas Aspelin för att han varit ett stort stöd under hela arbetsprocessen. Båda författarna har gemensamt ansvar för allt material i detta examensarbete 5

6 6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och begrepp Interaktiva medier Relationsarbete Ungas medievanor Problemställning Forskning om interaktiva medier och relationsarbete Teoretiskt perspektiv Metod Undersökningsgrupp Metodval Forskningsfrågor och intervjufrågor Genomförande Databearbetning Forskningsetiska principer Resultat Kommunikation Internetanvändning Mobilanvändande Tekniken i skolan Relationer Nätverk Att prata online och offline Konflikter på nätet och i skolan Framställning Vem man är på nätet Att mötas Att skämta på nätet Sammanfattning Analys

8 6.1 Vad som karaktäriserar relationsarbetet genom interaktiva medier Hur interaktiva medier påverkar identiteten Hantera relationer genom interaktiva medier Hur relationer och identiteten påverkar varandra Diskussion Konklusion Metoddiskussion Relevans för yrket och framtida forskning Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

9 1. Inledning Man känner sig helt [...] man kände sig helt tom, man bara... Denna tomhet är uttryckt av en ung flicka som beskriver känslan av att vara utan sin mobiltelefon. Hon visar på hur viktig den nya tekniken kan vara för barn som växer upp i det digitala samhället. Den tekniska utvecklingen är idag oerhört snabb vilket gör att samhället förändras i högre takt än någonsin. Detta kan göra det svårt för människor att hänga med i denna utveckling. Samma sak gäller för skolan som vi ibland uppfattar som en tungrodd institution. Det är enligt oss av stor vikt att skolan är med i samhällsutvecklingen då Internet har kommit att få en stor inverkan även på skolans uppdrag i ett samhälle där förändringstakten är så hög. Det ställs då krav på skolan att alla elever får möjlighet att förvärva sig de kunskaper som samhället kräver. I Lpo 94 står att läsa: Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. [ ] Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade (Lpo 94:5) Vi upplever att forskning och media i sammanhanget ofta har fokus på mobbning och Internets negativa aspekter. Vi avser däremot titta på hur relationer i vidare mening skapas och bibehålls genom den nya tekniken och hur identitetsutvecklingen påverkas. Vi anser att barns relationer är en viktig del i elevers skolframgång och välbefinnande. Vi finner då att vårt undersökningsämne är väl förankrat i skolans styrdokument. Ämnet känns aktuellt och angeläget då teknikutvecklingen skapat nya förutsättningar som kan verka främmande för skolan i stort. I vår uppsats kommer vi använda oss av begreppet interaktiva medier som ett samlingsnamn för ny teknik som möjliggör kommunikation via dator och telefoni. 9

10 1.1 Bakgrund och begrepp Interaktiva medier Vi har valt att använda oss av begreppet interaktiva medier som ett samlingsnamn för den teknik som möjliggör kommunikation genom olika medier. Detta innefattar för oss olika sociala medier såsom Facebook och Bilddagboken, chattprogram som MSN Messenger och även mobiltelefonen och annan bärbar kommunikationsutrustning. Bilddagboken är ett socialt verktyg med vilket man kan dokumentera sin vardag i bild och spara bilderna och visa dem för andra. Facebook är ett så kallat socialt nätverk (eller community) där man kan leta upp gamla klasskamrater, hålla kontakten med sina släktingar och vänner mm. och dela information med dem. MSN Messenger är ett populärt klientprogram för att skicka meddelande i realtid Relationsarbete Vi använder oss av begreppet relationsarbete som ett sätt att beskriva hur människor formar relationer till andra. Wrethander Bliding (2004:22) menar att: Barnens ordnande av den sociala tillvaron i skolan handlar till stora delar om att försöka skapa samhörighet och gemenskap med andra, vilket innebär ett ständigt arbete med att etablera, förankra, upprätthålla och bryta upp relationer. Detta relationsarbete blir synligt i barnens ständigt pågående interaktion i kamratgruppen. Vår undersökning fokuserar på hur interaktiva medier används som redskap i detta relationsarbete. 1.2 Ungas medievanor I Rapporten Unga och medier 2010 (2010) hittar man statistik över barns och ungas användning av olika medier. Den innehåller även en jämförelse med de undersökningar som gjordes 2006 och Detta visar sammantaget på den utveckling som skett under de senaste åren. Undersökningen har en uppdelning mellan barn 9-12 år och unga år och ger en bild av hur användandet av olika medier förhåller sig till andra fritidsaktiviteter. Rapporten innehåller även en föräldrastudie som konstaterar att föräldrarnas bild av barns och ungas medievardag stämmer väl överens med den bild 10

11 som barn/unga själv ger. Barnens svar på vad finns i ditt rum/rummet där du bor? Du kan kryssa för flera svar. svarade 47 % av barnen att de hade stationär eller bärbar dator på rummet och för de unga var siffran 74 % (ibid:27). Detta är en stor ökning jämfört med undersökningen som gjordes Vad gäller mobiltelefoninnehav uppgav 81 % av barnen att de hade mobiltelefon och siffran för de unga var 96 % (ibid:28). Vanligaste användningsområdena var ringa, Sms:a, lyssna på musik samt att ta bilder. Endast ett fåtal använde mobiltelefon för att surfa på Internet. Rapporten konstaterar att barns/ungas dator- och internetanvändning har ökat på bekostnad av tv-tittandet. Det har även skett en stor ökning av internetanvändande hos barn och unga sedan 2008 från 48 % till 59 % år På frågan vad gör du oftast på fritiden/efter skolan? Du kan kryssa för max fem svar svarade 60 % av barnen träffa kompisar, hemma hos varandra eller ute, men inte på nätet. Undersökningen visar att 19 % av barnen svarade att de umgås på sociala sajter/kompissajter medan det är hela 37 % hos de unga (ibid:31). Det är intressant att notera att i kategorin unga ökar antalet som träffar vänner på nätet, medan de möten som sker hemma hos varandra eller ute minskar. Rapporten tar upp vilka internetaktiviteter barn och unga ägnar sig åt. Här konstaterar man att chatta, titta på filmklipp och att spela spel är vad barn och unga ägnar sig mest åt på Internet. 46 % av barnen brukar chatta och 32 % använder sig av sociala sajter. 19 % nyttjar Internet för att mejla (ibid:47). Vi kan konstatera att trenden pekar mot att Internet får en allt större betydelse för barn och ungas internetanvändande ökar. Rapporten fastslår att: Pojkarna tittar betydligt mer på klipp och spelar mer spel än fickorna. Även streamning/nedladdning är vanligare bland pojkarna. Flickorna sysselsätter sig å andra sidan i mycket högre grad med chattande, sociala sajter, bloggande, läsning av andras bloggar, mejlande och även skolarbete (ibid:49). 66 % av de tillfrågade flickorna brukar chatta medan bara 50% av pojkarna gjorde detsamma (ibid:49). Rapporten konstaterar att skillnaderna mellan könen har minskat sedan 2008 (ibid:49). 11

12 1.3 Problemställning Bakgrunden visar att den tekniska utvecklingen medför nya utmaningar för skolan i ett föränderligt samhälle. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för interaktiva mediers betydelse för elevers relationsarbete och identitetsutveckling på fritiden och i skolan. Som utgångspunkt för arbetet har vi formulerat två frågeställningar: 1. Vad karaktäriserar barns och ungas relationsarbete genom interaktiva medier? 2. Vilken betydelse har interaktiva medier för barns identitetsutveckling och deras relationer i och utanför skolan? 12

13 2. Forskning om interaktiva medier och relationsarbete Wrethander Blidings avhandling Inneslutandets och Uteslutandets praktik (2004) beskriver relationskapandet i en skolklass. I avhandlingen använder sig Bliding av begreppen inneslutning och uteslutning som två strategier för barns relationsarbete. Bliding gör kopplingen mellan lärande och arbetet med sociala relationer och menar att: Socialt samspel och interaktion i kamratgrupper utgör situationer för lärande. Ett sådant påstående tar sin utgångspunkt i att lärande alltid sker i sociala situationer och en central fråga blir då vad barn lär sig av arbetet av relationer och med att ordna den sociala tillvaron i skolan (Bliding 2009:184). Detta medför att skolan får en större roll än bara som kunskapsförmedlare. Bliding menar att det är svårt att exakt veta vad barnen lär sig av att ordna sin sociala tillvaro i skolan men hon fastslår att de lär sig något om sin sociala- och kulturella tillvaro. Skolan utgör på så sätt en central arena för att lära sig ta del i sammanhang. En viktig fråga att ställa blir då hur skolan ska hantera det faktum att lärande om det sociala livet pågår parallellt med lärande i mer formell, akademisk mening (ibid:184). Maud Ihrskog utgår från barns perspektiv då hon i sin avhandling Kompisar och Kamrater Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen (2006) studerar barns vänskapsrelationer och dess påverkan på identitet och socialisation. Ihrskog är intresserad av att ge en helhetsbild av barns vardagsliv då hon undersöker sambanden mellan skola och fritid. Ihrskogs studier visar på att nära vänskapsrelationer är av stor vikt i barns personliga utveckling. Hon menar vidare att man kan urskilja en diskrepans mellan hur individen formas och omformas i en nära relation jämfört med hur det sker i en större grupp. Ihrskog framhåller i sin studie att skolans uppdrag inte enbart är att lära 13

14 ut ämneskunskaper utan även att: någon måste lära barnen att kunna skapa sociala relationer, barnen kan inte förväntas klara detta själva (ibid:156). Då interaktiva medier nu är en stor del av barns och ungas relationsskapande både i skolan och på fritiden så blir det viktigt för skolan att få en djupare insikt och förståelse för hur relationsarbete ser ut på den nya teknikens arenor. Sherry Turkle (1997) har ur ett psykoanalytiskt perspektiv studerat hur människor konstruerar och experimenterar med identiteter på Internet och hur det kan påverka livet även utanför nätet. I sin bok menar hon att vissa användare till och med hävdar att de kan leva ut sitt riktiga jag på Internet vilket väcker frågor om hur vi skall förhålla oss till identitetsutveckling och den nya tekniken. Detta kan jämföras med Goffmans (1988) tankar om att människan antar olika roller beroende på vilken scen hon befinner sig på. En intressant fråga i detta sammanhang skulle då vara om dessa spel med roller framträder ännu tydligare på internet. Turkle menar att: Internet har blivit ett viktigt socialt laboratorium för experiment med de konstruktioner och omkonstruktioner av jaget som kännetecknar postmodernt liv. I dess virtuella verklighet formar och bygger vi våra jag (1997:220). I Patrik Hernwalls avhandling Barns digitala rum: berättelser om e-post, chatt & Internet (2001) undersöker han barns och ungas tankar och upplevelser av internet och kommunikation. Undersökningen börjar bli lite ålderstigen men använder sig fortfarande av aktuella och relevanta perspektiv. Hernwall gör en genomgång av begrepp och Internet som sedan kopplas till skolan. Författaren menar att man inte längre kan se datorn och dess användare som två olika objekt utan som en helhet. Datorn är en del av användaren som öppnar möjligheter för interaktion och kunskap. Begrepp som cyborg och protes används för att visa sambandet mellan människa och maskin. Datorn blir till ett extra organ hos barnen som används till att knyta kontakter och laborera med identiteter. Han menar att: För barnet som däremot vill prova och utveckla sin identitet erbjuder cyberrummet en arena som tillåter laborerandet med presentationen av sig själv och interaktionens villkor (Hernwall 2001:215). E- kommunikation ger även barnen möjlighet att få tillgång till arenor där de annars inte har tillträde då Internet inte ställer samma fysiska krav som i real life (ibid:214). Linde och Qvarnströms rapport Sociala relationer på nya digitala arenor Om mobbing, kunskapsdelning och en bygemenskap på nätet (2008) beskriver ett projekt som kallades Byboo som innebar att man upprättade ett Community-forum för en skola där eleverna uppmanades att gå in och skriva till varandra. Eleverna i projektet benämns 14

15 tillhöra MSN-generationen. Författarna menar: Att varken ha tålamod eller vana att vänta in kommunikationen är något som verkar karaktärisera eleverna i projektet. Kravet på att alltid vara tillgänglig är dessutom viktigt att lyfta fram i relation till de nya sociala klyftor som kan uppstå, till exempel om man inte har tillgång till dator eller om föräldrarna inte tillåter att man loggar in på MSN (Linde & Qvarnström 2008:57). I Byboo-projektet konstaterar man att namnet är oerhört viktigt vad gäller identitetsskapandet i digitala sammanhang, eftersom: ett alias är det första som uttrycker vem man är (Ibid:66). Man har i projektet sett att elever i anslutning till melodifestivalen ändrat sina alias på ByBoo och gjort ändringar utifrån vilka de hejar på. Projektet har även visat på att både på ByBoo och på andra sidor är presentationen av sig själv viktig för att visa vem man är. Undersökningen visar även att konflikter online och offline hänger ihop. Dock är det lättare att undvika konflikterna online då man kan blockera andra användare vilket är svårt i verkliga livet. Projektet lyfter även fram problemet med missförstånd som kan uppstå med den snabba digitala kommunikationen. I sin artikel Online communication and Adolescent Relationships (2008) beskriver Subrahmanyam & Greenfield hur ny teknik blivit allt viktigare för barn och unga i kommunikationen med andra. Författarna tar upp både möjligheter och faror med den nya tekniken. Författarna menar att skolan ofta motverkar användandet av ny teknik. De menar också att barn och unga via nätet skaffar sig information om nya personer i sin omgivning. De menar att tekniken har medfört ett flertal förändringar för unga. Dessa är: ökad självständighet, mindre kommunikation face to face (ansikte mot ansikte), förbättrade relationer med jämnåriga möjligtvis på bekostnad av relationen till familjen samt större valfrihet (ibid:140). Man kan här se vikten av att skolan är med i samhällsutvecklingen och förstår de faror och möjligheter som Internet medför: Given the connectedness between the physical and virtual worlds, the challenge is to keep adolescents safe (both physically and psychologically) while at the same time allowing for the explorations and interactions that are crucial for healthy psychosocial development (ibid:140). Författarna menar att en viktig utmaning för framtida forskning i ämnet blir att ta reda på hur man skall ta till vara fördelarna samtidigt som man minskar farorna. I artikeln: Ett annat sätt att umgås - yngre tonåringar i virtuella gemenskaper (2005) beskriver AnnBritt Enochsson sin intervjustudie av hur yngre tonåringar använder Lunarstorm och vilken betydelse det har i sitt liv. Resultatet baseras i huvudsak på de 12 15

16 intervjuerna, vilka analyserades utifrån ungdomarnas uppfattning om Lunarstorms betydelse i deras liv. Olika teman växte fram under analysens gång. Dessa teman speglar det som ungdomarna återkom till i sina samtal om Lunarstorm och de handlar om Att skapa och hålla kontakt, Fördjupad kommunikation, Bemötande, beroende och förutsättningar (ibid.) Detta tydliggörs i citatet nedan: I studien pekar informanterna på att en virtuell gemenskap som LunarStorm kan erbjuda kontaktmöjligheter med gamla och nya bekantskaper samt möjlighet till fördjupad kommunikation genom att det är ett annat sätt att umgås än i verkliga livet. [ ] Internet kan aldrig ersätta umgänget i verkligheten, men studien visar på att en virtuell gemenskap av LunarStorms typ kan vara ett betydelsefullt komplement, då det asynkrona mediet ger tid för eftertanke. Att slippa sitta ansikte mot ansikte med den man skriver till gör också att man lättare kan skriva om svåra saker (Enochsson 2005:96) Studien visar på så sätt att Lunarstorm skapar nya möjligheter för ungdomarnas kommunikation både vad det gäller hur många man kommunicerar med och kvaliteter på de relationer man ingår i. Studien visar dock även på de faror som livet på Lunarstorm medför vilka framstår som förhållandevis små. Kränkningar och mobbning förekommer på Lunarstorm precis som alla arenor där människor möts. Ungdomarna i studien uppger även att det är lätt att bli beroende av Lunarstorm vilket kan få negativa konsekvenser (ibid.). Sammanfattningsvis visar tidigare forskning kring barns relationer att skolan har en viktig roll för att ge barn redskap för hur de ska hantera relationer. Skolans uppgift är inte bara att förmedla formella ämneskunskaper utan även sociala förmågor och färdigheter. Barns relationer till sina kamrater är starkt förenade med deras identitetsutveckling och socialisation. Forskning visar hur IT-samhällets framväxt medfört stora förändringar för hur människor kommunicerar med varandra. Detta gäller inte minst för barn och unga som växer upp i detta samhälle som skiljer sig radikalt från tidigare generationer. Interaktiva medier har öppnat nya möjligheter för att skapa och upprätthålla relationer. Man ges möjlighet att både kommunicera med fler människor och även skapa fördjupade relationer med andra. Eftersom merparten av kommunikationen genom interaktiva medier är skriftlig så innebär detta att det kan vara lättare att skriva om svåra saker än att säga det face to face. Trots att interaktiva medier fått en allt större betydelse i samhället visar forskning att skolan ofta motverkar användandet av ny teknik. Interaktiva medier medför både möjligheter och faror för barn. Det blir då viktigt för skolan att ta till vara dessa möjligheter och minska farorna. 16

17 Forskning kring kommunikation över Internet visar att människor använder Internet som ett sätt att konstruera och experimentera med identiteter. Detta gäller även barn och unga som i sin identitetsutveckling får möjlighet att pröva olika roller och nya sätt att presentera sig själv. På Internet ges möjlighet att skapa och förmedla en bild av sig själv som kan skilja sig avsevärt från den man är i t ex skolan. Tidigare forskning om barns och ungas internetanvändning fokuserar oftast på mobbning och trakasserier. Vi ser därför ett behov av att studera hur barns användande av interaktiva medier påverkar deras relationer i stort och inte bara de negativa aspekterna. Det finns begränsat med forskning som behandlar kopplingen mellan barns användande av interaktiva medier och arbetet i skolan. Det saknas också ett interaktionistiskt perspektiv i forskningen kring interaktiva medier vilket vi menar skulle ge djupare förståelse för barns relationsbyggande och identitetsutveckling. 17

18 3. Teoretiskt perspektiv I den här uppsatsen utgår vi ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv vilket innebär att man studerar människan och de sociala förhållanden hon är delaktig i. Socialpsykologin rör sig mellan inre och yttre processer, på så sätt erhålls ett holistiskt perspektiv på människans relationer och i det sammanhang hon verkar. Inom socialpsykologin hittar man forskningsinriktningen Interaktionism och dess grundtankar härstammar från George Herbert Mead. En grundtanke är att det är i interaktion med andra som människor blir medvetna om världen de befinner sig i (Mead 1969). Vidare menar Mead att människans medvetande och jag är sociala produkter, fenomen som bildas och utvecklas i samspelet mellan sig själv och andra människor (ibid). Detta innebär att den person vi formas till är resultatet av sociala processer. Direkt interaktion kan enligt Goffman definieras som: individens ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro (1988:23). Vi intresserar oss för hur denna syn på interaktion kan tillämpas på kommunikation via interaktiva medier. Goffman liknar interaktion vid ett skådespel där deltagarna delges och antar olika roller. Skådespelarna vill göra ett så gott intryck som möjligt på publiken och framställer därför sig själv i så god dager som möjligt genom att styra de intryck som han eller hon vill förmedla. Frågan är hur andra kommunikationsformer påverkar detta skådespel. Ett annat socialpsykologiskt begrepp som vi finner användbart är Scheffs sociala band (1997). Scheff menar att sociala band är det som knyter samman människor och grupper i samhället. Sociala band är baserat på ömsesidig identifikation och förståelse (Scheff 1997). Scheff menar att: A secure social bond means that the individuals involved identify with and understand each other, rather than misunderstand or reject each other. I assume that in human contact, if bonds are not being built, maintained, or repaired, they are being damaged (ibid:76). Om dessa band är för lösa så riskerar parterna att missförstå, inte alls förstå eller avvisa varandra. Blir banden för starka så kan detta leda till att minst en av parterna underordnar sina tankar, känslor och 18

19 värderingar och istället anpassar sig till den andre. Man blir på så sätt accepterad genom att undantrycka delar av sig själv (ibid). Scheffs teori anknyter till Goffmans tankar kring hur små tecken och symboler i den mellanmänskliga kommunikationen är viktiga för hur vi presenterar oss för varandra. Dessa tecken och symboler blir enligt Scheff även viktiga för hur våra relationer utvecklas genom de sociala banden (ibid). Detta kan i sin tur appliceras på hur kommunikationen ser ut genom den nya tekniken. Med denna teori analyseras både själva kommunikationens innehåll och framförallt kommunikationens form. Vi tänker oss att inom kommunikation via interaktiva medier är det inte bara vad som sägs som är centralt utan även kanske framförallt hur det uttrycks. Emellertid ställs det andra krav på denna form av kommunikation gentemot det som sker face to face. Sociologen Mary Chayko har intresserat sig för teknologins inverkan på identitetsutveckling och socialisation. Chayko menar att ordet virtuell antyder att det inte är riktigt verkligt, att det inte skulle vara av samma kvalitet som vid fysiska möten. Utifrån denna kritik använder sig Chayko i stället av begreppet sociomental som hon beskriver på följande sätt: Any social exchange or environment in which people derive a sense of togetherness by being mentally oriented toward an engaged with one another can be described as socio mental (Chayko 2008:10). Chayko menar att alla relationer i grunden är sociomentala men för att de skall skapas krävs att man antingen träffas face to face eller via någon form av teknologisk media. Utifrån dessa möten skapas sedan tankemönster hos varje individ. Dessa relationer och tankemönster kan sedan förstärkas genom vidare interaktion. Detta kan kopplas till Scheffs teori att de sociala banden ligger till grund för identitetsutveckling. Den digitala kommunikationen medför då att band skapas och upprätthålls på nya sätt, vilket i sin tur bidrar till identitetsutvecklingen. Chayko lutar sig mot interaktionismen genom att applicera tankar från Mead och Goffman på dagens högteknologiska samhälle. Hon menar att: In the modern age, selfdevelopment and self-expression is often a kind of creative project. Technology is called upon to help us create and express our selves and then to extend and share these selves with others (Chayko 2008:159). Chayko menar att vi via den nya tekniken blir såväl identitetsskapare som identitetskonsumenter. Genom att exempelvis ta del av andras bloggar och andra sociala medier så konsumerar vi andras identiteter utan att vara i direkt kontakt med den andre. Detta kopplar Chayko till socialisationsprocessen dvs. hur människan blir en del av samhället. När vi observerar vad andra gör och tycker 19

20 genom olika medier så gör vi en del av detta till vår egen identitet (ibid). Chayko menar att: Many children are now born in to a world infused with technology. In a host of ways, these technologies color the identities of those who use them. We are now exposed to many others who can influence us. We get to know some of these people directly; others we merely learn about (Ibid:161). Chayko menar att den nya tekniken har lämnat oss nya möjligheter att presentera oss själva för en bredare publik. Den nya kommunikationstekniken gör att vi nu kan påverka andras uppfattning av oss utan att mötas. Detta kopplar Chayko till Goffmans begrepp, impression management. Likaväl som vi arbetar för att presentera oss själva i möten face to face så ställs samma krav på hur vi framställer oss på nätet: Portable technologies are frequently enlisted in this effort to influence others perceptions of us. We use them to create personal expressions of all kinds and to carefully manage these impressions as we communicate them to the wider world (Ibid:159). Vad man skriver och hur det skrivs på Internet blir då viktiga faktorer för hur andra människor uppfattar individen och hur relationerna med andra påverkas. Vår teoretiska ram utgår sammanfattningsvis från Meads interaktionistiska perspektiv där människors identitet utvecklas genom samspelet med andra. Detta kopplas till Goffmans syn på direkt interaktion som ett skådespel där aktörerna försöker förmedla intryck för att ge en positiv bild av sig själv till sin publik. I den mellanmänskliga kommunikationen används små tecken och symboler för att förmedla dessa intryck. Dessa symboler och tecken påverkar i sin tur, enligt Scheff, de sociala band vilka ligger till grund för mellanmänskliga relationer. Enligt Chayko skapas band mellan människor i all form av interaktion som upprätthålls sociomentalt. Människor behöver inte vara i direkt kontakt för att skapa och upprätthålla dessa band. Relationer och tankemönster kan sedan förstärkas genom vidare interaktion vilket i sin tur påverkar identitetsutvecklingen. Ny teknik används för att uttrycka och delge sig själv till andra samtidigt som man konsumerar andras framställningar av sig själva. På så sätt nås en bredare publik med hjälp av tekniken och hur man presenterar sig i den digitala världen får stor betydelse för ens egen identitet och för relationen med andra. Det är utifrån denna teoretiska ram som vi ämnar analysera hur barn skapar och upprätthåller relationer med vänner såväl i som utanför skolan. 20

21 4. Metod 4.1 Undersökningsgrupp Undersökningen genomfördes på en skola i ett mindre samhälle i södra Sverige. Skolan inrymmer förskoleklass till skolår sex. Vi bestämde oss i ett tidigt skede för att genomföra vår undersökning i årskurs fem eller sex. Syftet med detta var att vi ville vända oss till en grupp som är relativt aktiva användare av den nya tekniken som kommunikationsform. Genom att vända oss till denna grupp ville vi säkerställa att vi fick ett rikligt material att analysera och koppla till de frågeställningar vi ville besvara. Vi valde att begränsa oss till en skolklass för att det då skulle bli lättare att överskåda barnens relationer och ge oss ett begränsat undersökningsfält. Vi kom i kontakt med en klasslärare i årskurs sex på skolan som valde ut sju elever som han menade var aktiva användare av den nya tekniken som kommunikationsmedel. Klassläraren trodde även att dessa skulle ha lätt för att prata om det aktuella ämnet. Av dessa var tre pojkar och fyra flickor och vi bedömde att detta skulle vara tillräckligt för att få den empiri vi behövde. Vi har valt att kalla pojkarna Axel, Erik och Isak. Flickorna har vi valt att kalla: Moa, Elin, Jenny och Linnea. Barnens klasslärare kallar vi för Olof. För att få en ytterligare dimension och ett bredare perspektiv valde vi även att intervjua elevernas klasslärare. Det skulle visa sig vara ett bra komplement till vår empiriinsamling. Syftet var i första hand att klargöra de kopplingar som finns mellan skolan och fritiden samt att få en bild över hur relationsarbetet fungerade utifrån hans synvinkel. 21

22 4.2 Metodval Utifrån det vi hade för avsikt att undersöka fann vi att den kvalitativa metoden var det instrument som skulle kunna ge oss de svar på de frågeställningar vi satt upp. Att använda sig av kvalitativ metod innebär att man som forskare vill synliggöra människors tankar och upplevelser istället för att försöka bevisa något. Bryman (2008:366) menar att man är mer intresserad av ord än av siffror, alltså själva språkanvändandet, då man arbetar kvalitativt istället för kvantitativt. Eftersom vi avsåg att studera en mindre grupp barns användning och tankar kring interaktiva medier så föll det sig naturligt att använda kvalitativ intervju som metod. Kvalitativa intervjuer har oftast en mindre tydlig struktur och man låter informanten tala relativt fritt och inte bara hålla sig till frågorna (Bryman 2008:437). Som intervjuare är man inte bara intresserad av ren fakta utan även om informantens tankar och åsikter. (ibid.) Vi kom att använda oss av delvis strukturerade intervjuer där vi följde en intervjuguide (se Bilaga 3) vilket medförde att vi kunde hålla oss flexibla men ändå fokuserade på ämnet (Bryman 2008:438). Intervjuguidens utformande beskrivs i nästa avsnitt. Vår metod kom bestå dels av att informanterna förde loggbok över sitt användande av interaktiva medier under några dagar, dels av att vi intervjuade dem var för sig. Slutligen gjorde vi två gruppintervjuer för att samla ihop de frågor som dykt upp efter att de individuella intervjuerna gåtts igenom. Vi gjorde då även en intervju med barnens klasslärare. 4.3 Forskningsfrågor och intervjufrågor Syftet med uppsatsen är som tidigare beskrivits att öka förståelsen för interaktiva mediers betydelse för elevers relationsarbete och identitetsutveckling på fritiden och i skolan. Utifrån det formulerades två huvudfrågeställningar som vi genom intervjuer och loggboksskrivande ville finna svar på. Utifrån dessa frågeställningar skapades sedan en intervjuguide (se bilaga 3) med fem huvudteman: Internetanvändande, Mobiltelefonanvändande, Vänner och relationer, Identitet samt Skolan. De två inledande blocken, Internetanvändande och mobiltelefonanvändande, syftade 22

23 till att klargöra vad som karaktäriserar barns och ungas användning av interaktiva medier. De två påföljande frågeblocken, vänner och relationer samt identitet syftade till att undersöka barns identitetsskapande och deras relationer i skolan. I det avslutande frågeblocket som berörde skolan ville vi försöka se hur det relationsarbete som pågår på nätet kunde kopplas till skolans värld. Under dessa olika teman formulerade vi olika frågor som vi ville ha svar på. Intervjuguiden fungerade som ett stöd vid intervjuerna. 4.4 Genomförande Empirin inhämtades genom att vi inledningsvis lät de sju eleverna föra loggbok, under en veckas tid, över sina aktiviteter på nätet och via mobiltelefon. Vi gav barnen ett informationsblad som förklarade vad vi var intresserade av och önskade att de skulle skriva om (se bilaga 1). Dessa loggböcker analyserades sedan och kom att vara ett hjälpmedel i utformandet av intervjuguiden. Loggböckerna gav oss en insyn i barnens dagliga användande av interaktiva medier. Efter detta påbörjade vi intervjuerna med barnen. Vi valde att banda dessa intervjuer. I sin bok Närhet och distans (2007:93ff) beskriver Repstad fördelarna med att banda samtal. Man kan vid bandning koncentrera sig på det som sägs och slipper ägna tid åt att skriva. Vidare menar Repstad att det är en stor fördel i analysfasen att ha en ordagrann återgivning utan den filtrering som anteckningar kan ge i efterhand. Repstad ser det även som ett sätt att förbättra sina färdigheter som intervjuare genom att kritiskt granska i efterhand vad man sagt och gjort. Intervjuer transkriberades i dess helhet i syfte att få en bra översikt över materialet. Transkribering är enligt Repstad (2007) en bra metod för att upptäcka nya saker i empirin. 4.5 Databearbetning Efter att samtliga intervjuer transkriberats påbörjades arbetet med att tematisera det insamlade materialet. Utifrån de teman vi använt oss av i intervjuguiden konstruerades fyra teman: Kommunikation, Relationer, Identitet och Skola. Samtliga intervjuer gicks sedan igenom och texten delades in i de olika temana. Efter att ha slutfört denna 23

24 indelning av allt material såg vi att våra teman inte gav en tillräckligt bra struktur. Temat Identitet bytte namn till Framställning då identitetsbegreppet även berörde Relationer och inte kunde isoleras till ett eget tema. Samtidigt blev hur man framställer sig en stor del av empirin. Temat Skola flyttades in under de andra temana då det kunde kopplas till de andra och fick löpa som en röd tråd genom temana. På så sätt fick vi en tydlig struktur som vi lättare kunde applicera vår teoretiska ram på. Vi sorterade sedan bort det materialet som saknade relevans för våra frågeställningar. Belysande citat placerades under de olika temana och fick ligga till grund för resultatredovisningen. Loggböckerna tillsammans med intervjuerna gav en samstämmig bild av vad som karaktäriserar informanternas relationer genom interaktiva medier. När all data sorterats och strukturerats påbörjades analysen av det tematiserade materialet utifrån den teoretiska ram vi valt. 4.6 Forskningsetiska principer När man gör en vetenskaplig studie så finns det forskningsetiska principer som syftar till att skydda informanterna. Vi har utformat ett informationsblad till elevernas föräldrar där de får ge sitt medgivande att deras barn deltar i undersökningen, (se bilaga 2) detta för att leva upp till informations- och samtyckeskravet enligt de forskningsetiska principerna (www.codex.vr.se). Då det kunde framkomma uppgifter i det empiriska materialet som av privat eller etiskt känslig natur var vårdnadshavarnas medgivande nödvändigt (ibid.). I informationen till både barnen och deras föräldrar så tydliggör vi att barnen kommer vara anonymiserade i uppsatsen och att ingen obehörig kan ta del av materialet. Dessutom får inget av materialet användas i något annat syfte än som empiri för vår uppsats, enligt konfidentialitets- och nyttjandekravet (ibid.). Vi var också tydliga med att berätta för barnen om att de skulle vara anonyma och att det inte skulle gå att urskilja dem i texten. Då det kan finnas en fara att det går att urskilja barnen eftersom de går i samma klass så har vi valt att vara försiktiga med att använda material som kan upplevas som känsligt. I dessa tveksamma fall har vi vidtagit åtgärder så att ingen enskild individ kan pekas ut. 24

25 5. Resultat I detta avsnitt redovisas resultatet av undersökningen vilket framförallt baseras på intervjuerna med barnen. Resultatet har delats upp i tre teman: Kommunikation, Relationer samt Framställning. 5.1 Kommunikation Internetanvändning Samtliga barn i undersökningen var flitiga användare av både dator och mobiltelefon men i större eller mindre utsträckning. De flesta har inte dator på sitt eget rum men ändå i princip fri tillgång till en dator i hemmet. Det är en stor skillnad på hur mycket barnen använder sig av interaktiva medier från att bara använda någon gång ibland till att nästan spendera hela sin fritid framför datorn. På datorn är det framförallt tre medier som de flesta av våra informanter använder sig av: MSN, Bilddagboken och Facebook. Det är dock inte samtliga som använder sig av alla tre. Internet och de sociala medierna används framförallt för att kommunicera med klasskamrater och andra vänner utanför klassen genom att chatta i realtid. Det verkar dock inte finnas något större intresse av att kommunicera med människor som man inte redan känner eller ta kontakt med främlingar. Linnea tittar på andras bilder och tar sen kontakt med dem genom MSN eller Facebook och på så sätt skiljer hon sig från de andra informanterna: I: Träffar man andra där som man inte träffar vanligtvis ansikte mot ansikte? Linnea: Ja, man träffar ju sådan som man inte träffat på jättelänge eller nya människor eller så. 25

26 I: Ok, nya människor också? Linnea: Ja I: Händer det ofta att du träffar nya människor? Linnea: Nä, inte jätteofta, det händer typ ibland. I: Ibland? Linnea: Ja. I: Hur funkar det, hur gör man det, är det något speciellt ställe man går in på då? Linnea: Nä, men man typ kanske kollar varandras bilder, sen kanske addar varandra på MSN eller Facebook och sen så typ bara lär man känna varandra på det viset. (Intervju med Linnea) Facebook och Bilddagboken används även för att lägga upp bilder som man fotograferat. Detta kan vara bilder på en själv och annat som händer i omgivningen. Bilderna läggs upp på sidorna och man tittar på varandras bilder och skriver kommentarer till dem. Det framkommer att barnen framförallt läser och kommenterar vad andra gör istället för att lägga ut eget material. Flickorna och pojkarna som vi intervjuat använder Internet på liknande sätt men flickorna chattar betydligt mer medan pojkarna framförallt spelar spel när de sitter vid datorn. Isak spelar ett spel som heter Runescape där han spelar med andra klasskamrater. De pratar både om själva spelet men använder det även som MSN och chattar om vardagslivet. Dock händer det att några av flickorna även brukar spela. Enligt pojkarna är det viktigaste med datorn att man kan söka information och använda den till skolarbete, men flickorna framhöll vikten av att kommunicera med andra och de nämnde inte informationssökandet som något viktigt. Både Axel och Erik uppger att de i perioder använder de sociala medierna mycket men att de sedan tröttnar. Även Elin säger att hon tappat intresset för Bilddagboken då hon inte har så många vänner där. På Internet chattar man om allt möjligt men det kretsar framförallt kring vardagen: Vad gör du? Vad har du gjort? Vad kommer du att göra? Man chattar inte bara med de närmaste vännerna utan med vem som helst av vännerna som är inloggade. I princip alla i klassen har MSN och på så sätt håller man kontakten med de flesta klasskamraterna, både flickor och pojkar. Även när man umgås händer det att man är vid datorn tillsammans. Man sitter bredvid varandra och besöker Facebook, Bilddagboken och pratar med andra. Jenny framhåller att Skype är ett bra kommunikationsmedel för att hålla kontakt med vänner i andra länder. Hon säger att möjligheten att se varandra och vilken miljö de befinner sig i gör det roligare att prata med varandra. Man kan liksom visa hur man har det och sånt (Jenny). Barnen ser inga större nackdelar med datorer 26

27 och sitt internetanvändande. Dock är barnen medvetna om de faror som finns på Internet med människor som uppger sig vara någon de inte är och man bestämmer inte träff med främlingar. Det verkar inte finnas någon oro för Internet utan de ser det som en naturlig del av vardagen Mobilanvändande Mobiltelefonen används mest till att skicka SMS till vänner för att kolla vad de gör och hur läget är. Mobilen används knappt till att ringa med. Den fyller i stort sett samma funktion som datorn men har fördelen att den kan användas var som helst. Linnea menar att hon skickar ca 5000 SMS i månaden. För pojkarna används mobilen framförallt rent praktiskt för att kontakta föräldrarna eller vännerna medan flickorna sickar SMS till varandra för att vara i kontakt hela tiden. Ibland skriver man bara ett hjärta <3 i ett SMS. Elin berättar att hon skriver SMS nästan hela tiden och då är det nästan bara till en vän som går på en annan skola. De skickar till varandra nästan konstant även under skoltid. Ingen av pojkarna uppger att mobilen är viktig för dem men flickorna ser den som nästan livsviktig. Jenny beskriver saknandet av mobilen så här: Man känner sig helt så liksom, att inte kunna SMSa bara, jag var utan mobil en hel vecka och det kändes helt, man kände sig helt tom, man bara... inte mobil liksom (Intervju med Jenny). Däremot på frågan om hur viktig mobiltelefonen är svarar Isak: Alltså, många tycker ju det är jätteviktigt men jag tycker inte det är så, jag tycker det är bra att man inte behöver springa hem och säga jag är med blä blä, Fredrik kanske i stället kan man ringa upp eller SMSa, det är mycket lättare men alltså, jag behöver inte den så jättemycket. Jag kan leva utan (Intervju med Isak). Det finns även en ekonomisk aspekt på vem man skickar SMS till. Så kallade kompisabonnemang gör det gratis att skicka till dem med samma abonnemang. På så sätt begränsas man ekonomiskt till att skicka till just de vänner som valt samma. Barnens lärare menar att det kan vara positivt med interaktiva medier genom att man tränar svenska språket. Han tycker det är roligt att barnen skaffar sig ett eget språk och att det är en del av utvecklingen. Han menar även att: Sen så många skaffar sig ju vänner å har jättebra kontakt (Intervju med Olof). Dock menar han att tekniken medför även att ryktesspridning och skitsnack ökar eftersom man inte riktigt behöver stå för sina åsikter när man inte står öga mot öga. 27

28 5.1.3 Tekniken i skolan I skolan är mobiltelefonerna inte tillåtna. De som har med sig dem till skolan får låsa in dem i ett skåp på morgonen. För pojkarna verkar detta inte vara något problem men flickorna lämnar inte gärna ifrån sig mobilen och glömmer ofta lämna in den. Flickorna verkar oförstående inför varför mobilen skulle vara ett problem i skolan men Erik ser inte meningen med att ha dem där: Erik: Asså för att jag tror det e så att man behöver inte bara sitta å klicka på mobilen på rasterna man kan ju göra nåt annat, sen när vi kommer upp i högstadiet så kommer vi förmodligen inte göra såna saker som vi gör här, som att spela fotboll å sånt I: Så ni spelar fotboll på rasten nu? Erik: Ja de tycker väl att vi ska göra mer aktiv, eller vi ska vara mer sociala I: Så innan var det många som bara satt å skrev sms eller Erik: Nä vi har aldrig fått det I: Ni har aldrig fått det, tycker du det e bra eller dåligt? Erik: Jag tycker det e bra (Intervju med Erik) Barnens lärare ser ingen anledning till att eleverna skulle ha mobiler i skolan och önskar att de inte hade dem med över huvud taget men han upplever det som att de inte är till så mycket problem längre: I: Ja, men skapar mobiltelefonerna problem som det e nu? Olof: Jaaa, asså ja inte problem så kanske men vi hade uppe det... som en liten snackis förförra veckan tror jag, å då tyckte de att det e klart att de skulle få ha mobiltelefon å varför skulle de inte, det va den tiden nu å blablabla å så vi, jag anser absolut inte att det e nått som måste finnas i skolan å jag tycker ibland kanske, de e rätt duktiga de låser in sina mobiler i skåpet här när de kommer, å många e jätteduktiga på att göra det, många glömmer det å så men... det gnälls inte om det längre, som det gjorde förr (Intervju med Olof) Datorerna i skolan får bara användas till skolarbete och i stort sett verkar det som att eleverna inte använder dem till något annat. De tror att lärarna kan se var de varit inne och om de blir påkomna riskerar de att förlora sin inloggning. Några av flickorna ser dock ingen anledning till att de inte borde få använda datorerna till annat. 28

29 5.2 Relationer Nätverk Genom Internet har barnen ett nätverk av vänner som vidgas genom att man pratar med vänners vänner och det kan vara upp mot hundra individer som man har kontakt med i olika utsträckning. Framförallt är det klasskamrater man pratar med men nätverken sträcker sig till jämnåriga på andra skolor i andra orter. Ofta är det ett gemensamt intresse såsom fotboll eller ridning som sammanför barnen. Elin menar dock att hon inte har så mycket kontakt med klasskamrater men har ett stort nätverk genom sina syskons vänner. Inte alla i klassen har tillgång till Internet eller mobil i samma utsträckning, det kan då exempelvis röra sig om föräldrar som begränsar ens möjligheter eller helt enkelt brist på intresse från barnen själva. Moa menar att det då finns en risk att dessa barn blir utanför eftersom de inte har samma möjlighet att hålla kontakt med klasskamraterna. Elin ger dock en annan bild: Nä, det går ändå, får prata extra mycket i skolan då, ja. (Intervju med Elin) Hon menar även att hon kanske pratat mindre med vännerna utan Facebook men att det inte påverkar hur ofta man träffas. Jenny med flera informanter framhåller att man inte bara kommunicerar med dem som tillhör den närmsta umgängeskretsen i klassen utan att man kan prata med vem som helst som råkar vara inloggad just då: I: Men messar du och skriver till de andra i klassen? Jenny: Ja, det beror sig på vem som är inne... I: Så det spelar inte så stor roll om man har kontakt med dom i klassen om man hänger med dom på nätet eller inte?? Jenny: Nä..typ inte.. I: Ni har kontakt på nätet men sen inte i skolan? Jenny: Alltså det är inte så att man SMSar någon som man inte är med..men är man inne på MSN så har man kontakt med de andra i klassen. I: Då har man kontakt oavsett om man hänger mycket eller lite med dem i skolan? Jenny: Ja, typ (Intervju med Jenny) Elin däremot hävdar att hon inte har kontakt med andra än de som hon umgås med vanligtvis, vilket kan kopplas till att hon mest umgås med vänner utanför klassen på fritiden: Nä, jag pratar mest med dom som jag känner å som jag e med (Intervju med Elin). Barnens lärare menar att det finns tydliga grupperingar i klassen och att det fortfarande finns en tydlig uppdelning mellan pojkar och flickor. 29

30 I: Kan du se några tydliga såna grupperingar Olof: Absolut kan jag göra det, asså det finns fotbollsgrupp, tjejgrupper å sen så finns det lekgrupper asså det e jättetydligt, sen e det inte säkert att de e nåt (telefonavbrott)... Ja jo sen e det inte säkert att det e så att det gäller på fritiden också det märker vi ju inte I: Nä Olof: Här e det tydliga grupperingar, sen e det vissa som inte liksom tillhör någon grupp utan e lite överallt eller så, men visst e det tydliga grupperingar. Rätt tydligt också så fortfarande tjejer å killar även om de börjar närma sig varandra så e det mycke tjejer för sig å killar för sig (Intervju med Olof) På nätet verkar det dock som att dessa grupperingar inte är lika viktiga och man är friare i vem man kommunicerar med, vilket både pojkarna och flickorna framhäver. Axel håller sig t.ex. mest till dem som spelar fotboll, vilket är en grupp på 10 pojkar men menar att han är vän med alla i klassen, både flickor och pojkar Att prata online och offline Barnen har många vänner som de kan prata om nästan vad som helst med på Internet. Informanterna menar att det kan finnas skillnader rörande vad man pratar om när man chattar kontra vad man pratar om face to face. Flera menar att de kan prata om vad som helst face to face och på Internet men att det kan vara lättare när man chattar. Känsliga ämnen kan vara pinsamma att prata om när man ser varandra i ögonen. Samtidigt menar Axel att det finns en fara i att när man chattar med någon så vet man inte om det sitter någon bredvid den man chattar med eller att han eller hon skicka det vidare till någon annan. På så sätt kanske inte Internet blir lika privat då man inte ser den man pratar med: I: Vad kan det va t.ex. som man kan prata om Axel: Tjejer ibland I: Ok å det vill man inte prata om över Internet eller? Axel: Nä man vet aldrig om de e med nån I: Jaaa det kan sitta nån bredvid Axel: Ja så skriver de vidare till andra å så I: Jaaa så det kan man skicka vidare. Så det e ändå inte så privat när man, på Internet Axel: Nä för vissa kan skicka vidare, om de vill I: Men om man säger nått till nån när man sitter bredvid varandra så kan de ju säga det till nån annan Axel: Mmmm vi brukar typ bestämma att vi inte får säga nått med varandra eller å sånt (Intervju med Axel) 30

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Dialogkort om internet

Dialogkort om internet Dialogkort om internet Dialogkorten är ett verktyg framtaget av Medierådet för att stödja diskussioner kring barns och ungdomars användning av internet. Använd korten för att utbyta erfarenheter med varandra;

Läs mer

Unga, sex och internet. Hösten 2010

Unga, sex och internet. Hösten 2010 Unga, sex och internet Hösten 2010 Medierådet Kunskapscentrum om barns och ungas medievardag. Kommitté inom Regeringskansliet Syfte: att minska riskerna för skadlig mediepåverkan och stärka barn och unga

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

E" flerdimensionellt liv - Informa)ons- och kommunika)onsteknologin i unga vuxnas och arbetsverkstadsverksamhetens vardag

E flerdimensionellt liv - Informa)ons- och kommunika)onsteknologin i unga vuxnas och arbetsverkstadsverksamhetens vardag E" flerdimensionellt liv - Informa)ons- och kommunika)onsteknologin i unga vuxnas och arbetsverkstadsverksamhetens vardag PM, doktorand i socialt arbete Camilla Granholm camilla.granholm@helsinki.fi hap://blogs.helsinki.fi/cgranhol/

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner utan internetuppkoppling, spelkonsoler och smart-tv.

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier.

Kommunikation. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del I. Moa Malmén. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier. Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Kommunikation Moa Malmén Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning: 2011-03-28

Läs mer

Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola

Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola Barn och ungdomars förutsättningar i förskola och skola (BUFF) 15hp, I-delen ht-2011 Katarina Gustafson katarina.gustafson@edu.uu.se Inneslutning

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Att inte synas. En studie av internetanvändares syn på möjligheten till anonymitet och avsaknaden av fysiska möten vid sociala kontakter på nätet

Att inte synas. En studie av internetanvändares syn på möjligheten till anonymitet och avsaknaden av fysiska möten vid sociala kontakter på nätet Att inte synas En studie av internetanvändares syn på möjligheten till anonymitet och avsaknaden av fysiska möten vid sociala kontakter på nätet Författare: Eva Johansson Linköpings universitet Institutionen

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Nätkulturer 7,5 hp Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman

Nätkulturer 7,5 hp Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman Nätkulturer 7,5 hp 2009-09-17 Uppsala universitet Institutionen för utbildning, kultur och medier Monica Langerth Zetterman Du kommer den här första gången få behålla rollen som participant, vilket innebär

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg www.surfalugnt.se IT och ungdomar världens möjlighet om vuxenvärlden engagerar sig! 2 Fråga en elev hur IT kommer att påverka.. Tänkvärt! Hur möter skolan ungdomarnas IT-verklighet? E-post och Officepaket

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Vänta, jag ska bara kolla Facebook..

Vänta, jag ska bara kolla Facebook.. Vänta, jag ska bara kolla Facebook.. - Hur sociala medier påverkar oss. Julia Näsström och Emelie Nording Projektarbete 20130320 Johan Lundin och Lars Hägglund Sammanfattning Vårt projektarbete har gått

Läs mer

Surfande barn En studie om tolvåringars internetanvändande hemma och i skolan

Surfande barn En studie om tolvåringars internetanvändande hemma och i skolan Malmö högskola Lärarutbildningen Lek, fritid, hälsa Examensarbete 10 poäng Surfande barn En studie om tolvåringars internetanvändande hemma och i skolan Surfing kids A studie of how twelve year olds use

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan Digitala medier & förhållningssätt Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan Hur ser det ut? Minns du första gången Du var ute på internet? The Digital Natives Hur ser det ut? Användandet av ny teknik kryper

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer