Ändring av detaljplanerna för Gesterby och Kyrkvalla samt idéplan för Gesterby

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Kst Ändring av detaljplanerna för Gesterby och Kyrkvalla samt idéplan för Gesterby Detaljplanerna för Gesterby (kvarteren 1-31), Kyrkvalla (kvarteren 1-6) och Gesterbyvägen (kvarter 14) samt härtill hörande rekreations-, koloniträdgårds-, busstations-, parkerings-, väg- och gatuområden. Program för deltagande och bedömning (MBL 62 ja 63) 1 Allmänt Programmet för deltagande och bedömning (PDB) innefattar en översiktlig beskrivning av planeringsområdet, preliminära mål, den aktuella planeringssituationen, en utredning för konsekvensbedömningen samt en förteckning på intressenter. PDB kan läsas på kommunens internatsidor under adressen Planerings- och influensområdets gränser. 1

2 2 Planeringsområdet Planeringsområdet omfattar det existerande Gesterby höghus- och småhusområdet, Stubbhagens radhusområde och Kyrkvalla småhusområde. Området är beläget i närheten av kommuncentrums affärsområde invid goda trafikförbindelser. På planeringsområdet finns för tillfället ca invånare och under 50 arbetsplatser. Gesterby höghusområde och därtill anslutande små- och radhusdominerade bostadsområden är byggda Kyrkvalla småskaliga småhusområde är byggt i huvudsak på 1960-talet och därefter har man utfört renoverings- och kompletteringsarbeten. 3 Definiering av planeringsuppdraget I planläggningsprogrammet ( ) ingår ändring av detaljplanerna för Gesterby och Kyrkvalla. Planeringsarbetet innefattar två projekt: en idéplan utarbetas för det tätaste bostadsområdet som grund för detaljplanläggning ändring av detaljplanerna för Gesterby och Kyrkvalla utarbetas Idéplanen omfattar Gesterby höghusområde och Stubbhagens radhusområde. Projektet inbegriper bl.a. organisering av höghusområdets interna trafik, studier av möjlig tillbyggnation, förbättring av stadsbilden samt andra åtgärder som förbättrar omgivningen. Utöver detta utreds bl.a. möjligheten att placera en ny skola på det obebyggda området mellan Stubbhagen och Kyrkavalla. Till uppgiften hör analysering av trafikens nuläge och utvecklingsmöjligheter. Planeringen förutsätter t.ex. konsekvensbedömning av tillbygge och trafikarrangemang. Ändringen av detaljplanerna utarbetas på basen av den godkända idéplanen. Planeringsarbetet görs i samarbete med invånarna samt med kommunens verksamhetsområden och Vägförvaltningen. Utarbetandet av idéplanen och ändrandet av detaljplanerna förutsätter växelverkan under planeringsskedet. Invånarnas och husbolagens åsikter och utgångsmaterial utreds bl.a. genom förfrågningar och genom informationstillfällen. 4 Om utvecklingen av kommuncentrum En mångsidig utveckling av Kyrkslätts kommuncentrum inbegriper bl.a. en modernisering av markanvändningen och en funktionell modernisering av centrumområdet. Målsättningarna har nedtecknats i handlingen Utvecklingsbild för kommuncentrum. Målet är en livskraftig, trivsam och trygg småstadsmiljö. Målet är att beslutsfattare, företagare, fastighetsägare och kommunen i samråd bygger ett för alla kommunbor avsett vitalt och trivsamt centrum som erbjuder upplevelser, livlig verksamhet och allt mångsidigare service. Ett centralt mål är också att väsentligt höja invånarantalet på området. 5 Målsättningar Den mest betydande utmaningen är att förena den möjligtvis effektiverade markanvändningen på Gesterby höghusområde och Stubbhagen med fordonstrafiken, lättrafiken och parkeringen. Trafiksäkerheten spelar en central roll i planeringen liksom lättrafikförbindelsernas kontinuitet och arrangemangen för busstrafiken. Målet är att bevara områdets nuvarande kommersiella och kommunala service. I planeringsarbetet studeras även möjligheten att placera mera service- och affärsutrymmen i området, så som en ny skola och ett daghem. Den möjliga tillbyggnationen av bostäder skall realiseras så att det genom byggandet möjliggörs finansiering av parkeringsanläggningar. Detta kan leda till markanvändningsavtal med bostadsaktiebolagen. Tillbyggnationen i området skall genomföras så att traktens trivsamhetsvärden bevaras. Detta sker genom förbättring av stadsbilden och kvaliteten på omgivningen. På småhusområdena konstateras den nuvarande situationen inklusive möjliga utvecklingsåtgärder som bör innefatta bevarande av positiva särdrag och naturnärhet. 2

3 Genom växelverkan under planeringsprocessen konkretiseras i idéplanen de möjligheter som finns för en planerad ändring av höghusområdets och näromgivningens markanvändning samt invånarnas livsmiljö. Planeringsområdets kuperade terräng och näromgivningens kulturinfluerade landskap beaktas i planeringen. 6 Planeringssituationen 6.1 Landskapsplan för Västra Nyland (lagkraftig ) I den fastställda landskapsplanen för Västra Nyland har planeringsområdet anvisats som område för tätortsfunktioner. 6.2 Landskapsplan för Nyland (godkänd av landskapsfullmäktige ) I landskapsplanen för Nyland har planeringsområdet anvisats som område för tätortsfunktioner. Genom beteckningen anvisas sådana byggområden som förutsätter detaljerad planering 3

4 och som reserveras för boende, service- och arbetsplats- och andra tätortsfunktioner. Beteckningen innefattar interna trafikleder, friluftsstråk, lättrafikleder, lokalcentra, områden för samhällsteknisk försörjning, andra specialområden, lokala skyddsområden samt rekreationsoch parkområden Kyrkslätts generalplan 2020 (lagkraftig ) I den lagkraftiga generalplanen har planeringsområdet anvisats med områdesbeteckningar för flervåningshus, småhus och närrekreation. I generalplanen har på planeringsområdet anvisats områden för flervåningshus (AK) och småhusdominerade bostadsområden (AP) och områden för närrekreation (VL), därtill löper en regional huvudled genom området Delgeneralplan för kommuncentrum etapp 1 (förslag ) I detaljplanläggningen bör beaktas innehållet i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som är under arbete. Tyngdpunkten i delgeneralplanearbetet är planerandet av dels markanvändningen i kommuncentrum med näromgivning, dels trafikarrangemangen. Motsvarande tas innehållet i denna ändring av detaljplaner i beaktande i den slutliga delgeneralplanen såvida det finns skäl att justera förslaget på basen av idéplanen. Delgeneralplanen omfattar områdena väster om Gesterbyvägen. Utdrag ur delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1 ( ) Utdrag ur Kyrkslätts delgeneralplan

5 6.2.3 Andra utredningar och planer Kommunen har låtit göra en natur- och flygekorrutredning år 2004 som utgångsmaterial för delgeneralplaneringen av kommuncentrum, etapp 1 Kommunen har år 2005 låtit göra en landskaps- och en geoteknisk utredning som utgångsmaterial för delgeneralplaneringen av kommuncentrum, etapp 1 En publikation om Kyrkslätts byggnadskultur och kulturlandskap har utarbetats år 1990 som utgångsmaterial för generalplanering Inventering av generalplaneområdena för Hindersby, Jolkby, Gillobacka och Kyrkvalla i Kyrkslätt, Museiverket På centrumområdet har tidigare uppgjorts ett flertal utredningar i anknytning till markanvändning och trafik, varav följande är centrala med tanke på ändringen av detaljplanerna: Utveckling av Kyrkslätts centrum. Keskustakehitys Oy, LT-konsultit Oy, Arkitektbyrå Jukka Turtiainen Oy, 2001 Trafiknätsplan för Kyrkslätts centrum, LT-Konsultit Oy ja Strafica Ab, 2002 Trafiknäts- och trafiksäkerhetsplan för Kyrkslätt, Kyrkslätts kommun, Vägförvaltningen, Nylands vägdistrikt, Strafica Ab, 2002 I anknytning till Kyrkslätts generalplan 2020 har man dessutom uppgjort basutredningar och inventeringar på bl.a. kulturhistoriska och i fornminneslagen avsedda objekt. Vid behov utarbetas som skilda projekt exempelvis bullerutredningar för Gesterbyvägen m.hj.a. en terrängmodell. Detta ifall idéplanen inbegriper t.ex. byggande av bostäder intill Gesterbyvägen. 7 Planeringsprocess och tidtabell För att kartlägga utgångsmaterialet för planeringen görs förfrågningarna under hösten år 2006 och samtidigt påbörjas utarbetandet av idéplanen. Då planeringen påbörjas informeras invånarna om projektet. Alternativa idéplaner presenteras på en invånarmöte i början av år 2007 och till den respons som ges utarbetar planläggaren bemötanden som presenteras för beslutsfattarna i samband med godkännandet av den slutliga idéplanen. Den slutliga idéplanen förs till godkännande i slutet av våren år 2007 efter vilket den presenteras på ett invånarmöte. Förslaget till ändring av detaljplaner behandlas i början av 2008 och för att få respons framläggs det till offentligt påseende. Planläggaren utarbetar bemötanden till den inlämnade responsen. Det är meningen att föra ändringen av detaljplaner till godkännande under hösten år år månad ARBETSSKEDE PDB Idéplan Förslag till detaljplan Godkännande av planen Behandlingar: Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Till påseende 5

6 Om markägarnas byggnadsrätt växer avsevärt med anledning av detaljplanläggningen bör mellan kommunen och markägarna finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal före planen godkänns i kommunfullmäktige. 8 Konsekvensbedömning Bedömning av konsekvenserna av idéplanen och ändringen av detaljplanerna görs som en del av planeringsarbetet. Målet med konsekvensbedömningen är att stöda planeringen, deltagandet och växelverkan samt beslutsfattande. I bedömningen studeras konsekvenserna enligt markanvändnings- och byggförordningens 1. Influensområdet i fråga är presenterat på kartan på sida 1. I bedömningen kommer man att fästa uppmärksamhet speciellt vid följande konsekvenser: Konsekvenserna för människors levnadsförhållanden och omgivning områdets funktionsförmåga; att röra sig i området, service, rekreation områdets funktionalitet naturmiljön estetik, trygghet Konsekvenserna för trafiken organiseringen av fordonstrafiken och parkeringen den offentliga trafiken, lättrafiknätverket trafiksäkerhet Konsekvenserna för kommunens ekonomi: möjlig tillbyggnation realiserande och underhåll av service användning och underhåll Andra konsekvenser som bedöms är konsekvenserna för: jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Konsekvensbedömningen görs i huvudsak i form av expertbedömningar. I bedömningen utnyttjas de utredningar och planer som nämns i stycke (s.5) samt intressenternas synpunkter. Vid behov kan även nya enskilda utredningar (t.ex. buller) utarbetas. Konsekvensbedömningen görs och rapporteras som en del av idéplaneringen och detaljplaneändringarna enligt följande: Idéplan, alternativ Konsekvenserna av de idéutkastalternativen som utarbetas bedöms och utskrivs som jämförelsetabeller. På invånarmötet presenteras ett sammandrag av jämförelsen. Idéplan Konsekvensbedömningen justeras på basen av invånarresponsen och första skedets konsekvensbedömning. Idéplanens konsekvenser presenteras som en del av beskrivningen. Förslag till detaljplan Konsekvenserna av förslaget till detaljplan bedöms. Bedömningen och planens konsekvenser presenteras i planbeskrivningen. Godkännande av detaljplan Bedömningen och detaljplanens konsekvenser presenteras i planbeskrivningen. 6

7 9 Intressenter Planläggningen sker i växelverkan med intressenterna och alla som är intresserande av den. Markägare och invånare Myndigheter - Nylands förbund - markägarna på området - Nylands miljöcentral - kommuninvånarna - Västra Nylands regionala räddningscentral Kommunens förvaltningar/tjänsteinnehavare - Västra Nylands landskapsmuseum - Vägförvaltningen - byggnadstillsynen - miljövården - hälsoövervakningen - vattenförsörjningsverket - socialväsendet - skolväsendet - idrottsväsendet - kulturväsendet - ungdomsväsendet - äldrerådet - handikapprådet - näringsväsendet - kommunens namnkommitté Andra intressegrupper - Fortum Abp - Fingrid Abp - Elisa Networks Ab - Karis telefon Ab - TeliaSonera Abp - trafikidkare Andra kretsar - invånarföreningar - Kyrkslätts företagare r.f. - Kyrkslätts miljöförening r.f. - Kyrkslätts Natur och Miljö r.f. 10 Deltagande och växelverkan Planeringen genomförs i brett samarbete med invånarna, kommunens olika verksamhetsområden och Vägförvaltningens representanter. Utarbetandet av idéplanen och detaljplaneändringarna förutsätter växelverkan under hela planeringen med områdets invånare, speciellt invånarna i höghusområdet där det troligtvis just nu finns de största behoven av ändringar. Växelverkan genomförs genom förfrågningar till intressentgrupperna, invånarmöten och genom presentationer åt beslutsfattarna. En väsentlig del av växelverkan är informationen riktad till allmänheten som sker genom kommunens annonstidningar och hemsidor. I början av arbetet ordnas för invånare, fastighetsägare och representanter för kommunens verksamhetsområden en förfrågning med hjälp av vilken man kartlägger bl.a. planeringsområdets problem, utvecklingsmål och önskemål. Förfrågningen ordnas huvudsakligen genom kommunens hemsidor på internet men förfrågningen kan även inlämnas i blankettform. Dessutom kan man svara på förfrågningen vid kommunens huvudbibliotek. Invånarförfrågningarna görs och analyseras före utarbetandet av idéplanen. I början av planeringen förs förhandlingar med handelskedjan som verkar i Gesterby, andra företagare och med den lokala trafikidkaren. Planen och intressenternas synpunkter på dess konsekvenser utnyttjas i den fortsatta planeringen. I samband med utarbetandet av idéplanen ordnas tre informationstillfällen för invånarna: Invånarmöte (1): kommunens preliminära målsättningar för utvecklandet av området presenteras liksom invånarförfrågningen Invånarmöte (2): ett sammandrag av invånarförfrågningen, ett utkast till eftersträvad markanvändning och eftersträvade utvecklingsmålsättningar samt de utarbetade alternativa idéplanerna jämte utvecklingsidéer presenteras Invånarmöte (3): den slutliga idéplanen och planläggningsprojektets fortsättning presenteras 7

8 Utöver detta ordnas i samband med ändringen av detaljplanerna ett informationstillfälle för invånarna där förslaget till ändring av detaljplaner presenteras. Planläggningsarbetet organiseras så, att markägarna på området och de, för vars boende, arbetande eller andra omständigheter planen kan ha väsentliga konsekvenser samt de myndigheter, företag och samfund vars kompetensområde behandlas vid planeringen, har en möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma dess konsekvenser och uttala sin skriftliga eller muntliga åsikt i ärendet. I samband med framläggningen av utkasten och förslagen är det möjligt att framföra åsikter och göra anmärkningar. Kommunfullmäktiges beslut om godkännande kan överklagas hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 11 Information En presskonferens ordnas efter kommunstyrelsens godkännande av idéplanen som grund för detaljplanläggningen. Tidningsannonser i anknytning till planprojektet publiceras i kommunens annonstidningar. Om anhängiggörandet av planläggningen informeras på kommunens hemsidor ( samt därtill genom ett brev till markägare, grannar och myndigheter. Om framläggningen av planen och om beslutet om godkännande informeras offentligt och besked skickas till de kommuninvånare och de som anmärkt mot planen vilka skriftligen begärt det när planen varit framlagd. 13 Kontaktuppgifter I Kyrkslätts kommun betjänas ni i detta planeringsprojekt av: Kommunarkitekt Tero Luomajärvi tfn. (09) tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi Trafikplaneringsingenjör Hanna Koivukari tfn. (09) hanna.koivukari@kirkkonummi.fi Kyrkslätts kommun Planläggning PL Kyrkslätt Besöksadress till de tekniska avdelningarna som ligger i kommuncentrum: Stationsvägen 3 B, 2. vån Konsult i planläggningsprojektet är: Arkkitehtitoimisto Jukka Turtiainen Oy: Projektchef Jukka Turtiainen, arkitekt Projektiarkitekt Dan Mollgren, arkitekt tfn. (09) , förnamn.efternamn@arkturtiainen.fi Sito Oy: Trafikplanerare DI Seppo Karppinen tfn. (09) , seppo.karppinen@sito.fi Utarbetande av invånarförfrågan: DI Maija Krankka tfn. (09) maija.krankka@sito.fi 14 Respons om programmet för deltagande och bedömning Med stöd av markanvändnings- och bygglagen ( 64 MBL) har intressenter möjlighet att föreslå den regionala miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt innan planförslaget läggs fram offentligt. Respons om programmet för deltagande och bedömning kan inlämnas till Kyrkslätts kommun. 8