Förbundsstämma Djurskyddet Sverige

Transkript

1 Verksamhetsplan Förbundsstämma Djurskyddet Sverige Quality Hotel Park i Södertälje maj 2014

2 2

3 Innehållsförteckning DJURSKYDDETS VISION: 5 FRAMGÅNGSFAKTORER: 5 DJURSKYDDETS VERKSAMHETSIDÉ: 5 PLANERING FÖR ÅREN VI SKA BLI FLER 6 VI SKA BLI MER KÄNDA 6 Kommunikation till medlemmar och allmänhet 7 Tidningen Djurskyddet 7 Webbtidningen 7 Webbplatsen, sociala medier och nyhetsbrev 7 Informationsmaterial till föreningar, medlemmar och allmänhet 7 Förbundskansliets service till medlemmar och allmänhet 8 Synas i debatten 8 VI SKA BLI STARKARE 8 Gemensamma stadgar inom organisationen 8 Föreningarna 9 Ekonomi 9 Stöd till föreningarna 9 Förbundets ekonomi 9 Samarbete med andra organisationer 10 Utöka samarbetet med likasinnade organisationer 10 VI SKA FÖRBÄTTRA FÖR DJUREN! 10 Politisk påverkan 10 Påverka riksdagspartierna 10 Påverka myndigheter, organisationer och företag 10 REDE 11 AKTUELLA DJURSKYDDSFRÅGOR 11 Jakt- och rovdjursfrågor 11 Sällskapsdjur & pälsdjur 12 Lantbruksdjur 13 Hästar 14 3

4 4

5 Verksamhetsplan DJURSKYDDETS VISION: Ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur. Vi jobbar för att alla djur ska behandlas väl, oavsett om de lever vilt, hålls för människans sällskap eller föds upp för att bli mat. Alla djur ska ha rätt att utföra sina naturliga beteenden och skyddas från lidande. När djur avlivas eller slaktas ska det ske på ett smärtfritt sätt. Varje människa måste ta ansvar för djur i sin omgivning. Djur som lever under vårt beskydd innebär ett stort ansvar för djurägaren, men även den som äter mat som tillverkats av eller producerats av djur har ett ansvar för hur djuren levt. Därför kräver vi av politiker att lagar skyddar djuren. Vi vill också påverka alla människor till att utveckla ett empatiskt förhållningssätt till djur. FRAMGÅNGSFAKTORER: För att nå visionen Ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur präglas Djurskyddet av tre kärnvärden empati, kompetens och att vi gör skillnad. Dessa kärnvärden är vägledande i vårt dagliga arbete. Empati: Djurskyddet Sverige har sin grund i empati och medkänsla för djur. Vi menar att djur är kännande varelser med behov som skiljer sig, både mellan arter och mellan individer. Detta vill vi förmedla utåt till andra människor och därför ska det märkas i vår kommunikation. Kompetens: I vår organisation finns stor kunskap om djur och djurskydd. Vi baserar våra policys och uttalanden på erfarenhet, vetenskap och etik. Detta ökar vår trovärdighet då människor ska kunna lita på att det vi säger är sant. Det kräver av oss att vi är pålästa och aktuella. Vi gör skillnad: Vi agerar både praktiskt och via vårt kommunikationsarbete. Vi väcker egna aktuella djurskyddsfrågor och agerar när andra väckt frågor eller gjort utspel. En kanal vi använder oss av är att påverka politiker, en annan är att vi hjälper djur till ett bättre liv genom vår djurhemsverksamhet. Vi tar ansvar för djuren där samhället inte gör det och därmed gör vi skillnad, både på kort och på lång sikt. DJURSKYDDETS VERKSAMHETSIDÉ: Vi skyddar djur genom att långsiktigt påverka lagar och regler samt enskilda människors agerande för att stärka djurens skydd. Detta sker främst på förbundsnivå av förbundsstyrelse och kansliet, men även lokalföreningarna har ett viktigt uppdrag i att påverka beslutsfattare och enskilda människor lokalt. Vi påverkar genom lobbying, alltså direkt påverkan på politiker och andra beslutsfattare, men även genom att få uppmärksamhet för aktuella djurskyddsfrågor i media samt på social medier och därmed skapa opinion. Vi deltar också i olika myndigheters arbete genom deras utsedda arbetsgrupper och som en remissinstans. Med vårt värdegrundsmaterial REDE (Respekt, Empati, Djur, Etik) jobbar vi med attitydpåverkan i förskolor och skolor. Vi räddar djur genom att göra praktisk skillnad för övergivna och andra behövande djur som behöver nya kärleksfulla hem. Det arbetet utförs praktiskt av våra lokala föreningar som driver djur- och jourhemsverksamhet. Vi är den enda svenska landsomfattande organisationen som både utför praktiskt djurskyddsarbete, i form av att ta 5

6 hand om djur som lämnats till oss, hjälper till vid myndigheternas omhändertaganden och samt ordnar omplaceringar, och ett långsiktigt påverkansarbete för ett starkare djurskydd. Djur måste ges högre status och högre krav ska ställas på djurägare. Men det tar tid att påverka och att få till stånd nya lagar och regler samt en attitydförändring. Under tiden vägrar vi att stillasittande se på när djur överges och far illa. Därför är vi stolta över att kunna göra skillnad för djur, både på kort och på lång sikt. Planering för åren VI SKA BLI FLER Fler medlemmar innebär en större tyngd i våra kontakter med politiker, makthavare och media. Fler medlemmar ger också en bättre ekonomi och ökar möjligheterna att kunna utföra mer arbete, då vi är fler som kan dela på uppgifterna. Vidare ger fler medlemmar också en ökad synlighet och spridning av vår information och kunskap om djurskydd. Att antalet direktanslutna medlemmar ökar till personer till den 31 december Att antalet månadsgivare ökar till personer till den 31 december Genom att påvisa fördelarna med ett medlemskap hos Djurskyddet Sverige, både för befintliga medlemmar men också för att få nya. Genom att förbundet uppmanar våra nuvarande medlemmar att värva en vän samt annonsering via sociala medier såsom Facebook. Genom att skicka direktadresserade brev till tänkbara medlemmar inom vissa utvalda grupper. Genom att starta ungdomsförbundet Djurskyddet Ungdom och rekrytera medlemmar dit. Att antalet föreningar ökar till 65 stycken samt att anslutna föreningar ökar sitt medlemsantal med 10 procent. Genom att förbundet informerar om Djurskyddet och att medlemmar ges tydlig information om hur det går till att starta en förening. Genom att föreningarna samarbetar och tipsar varandra om lyckade medlemsvärvningsinsatser. Genomföra en rekryteringskampanj riktad mot framför allt de orter där det idag saknas föreningar och/eller djurhem/jourhem. VI SKA BLI MER KÄNDA En förutsättning för att nå fler medlemmar och få fler att vilja stödja oss både ekonomiskt och i sakfrågor är att människor känner till oss. Idag behöver vår organisation bli mer känd i samhället, både hos beslutsfattare och privatpersoner. Vi kan inte uppnå detta genom kostsam annonsering, istället bör vi utnyttja vår lokala förankring och sprida information om oss i sociala medier och andra kostnadseffektiva kanaler. Att alla föreningar inom Djurskyddet Sverige ska ha ordet Djurskyddet med i sitt namn för att vi som organisation ska stärka vår identitet. Genom att förbundet endast betalar ut bidrag till de föreningar som har Djurskyddet i sitt namn och använder den gemensamma logotypen. För att förbundet ska anta nya föreningar krävs att de har antagit ett namn där ordet Djurskyddet ingår. 6

7 Kommunikation till medlemmar och allmänhet Tidningen Djurskyddet Att medlemmar och andra intresserade genom tidningen får aktuell och relevant djurskyddskunskap förpackad på ett läsvärt och motiverande sätt. Tidningen kommer ut med fyra nummer per år. Innehållet ska spegla förbundets verksamhet och innehålla aktuella artiklar om djurskydd. På ledarplats och i Sista ordet finns möjlighet att ytterligare belysa förbundspolitik och djurdkyddsfrågor. Webbtidningen. Att via webbtidningen nå ut till fler än våra medlemmar och redan intresserade. Att webbtidningen publicerar nyheter minst två gånger i veckan och att dessa nyheter också sprids på sociala medier. Webbplatsen, sociala medier och nyhetsbrev Öka kännedomen om oss som organisation och vad vi står för samt öka kunskapen kring djurskydd. Öka antalet besökare på vår webbplats och på vår Facebooksida. Vi ska vara aktiva på Facebook och andra sociala medier. Förbundet ska skicka nyhetsbrev en gång per månad till prenumeranter via e-post. Fortsätta utveckla vår webbplats Informationsmaterial till föreningar, medlemmar och allmänhet Öka kännedomen om oss som organisation och vad vi står för, samt öka kunskapen kring djurskydd. Ta fram relevant informationsmaterial som kan användas av enskilda medlemmar och våra lokalföreningar Ge stöd till föreningarna för att ta fram eget informationsmaterial. 7

8 Förbundskansliets service till medlemmar och allmänhet Att de som kontaktar förbundet får återkoppling inom rimlig tid, innebärande: - Förfrågningar via e-post ska besvaras inom två arbetsdagar. - Nya medlemmar, faddrar och gåvogivare ska få ett brev från förbundet inom en vecka. - Medlemmar som inte betalar sin medlemsavgift får en påminnelse efter en månad. - Fler föreningar ska använda det nya medlemsregistret Administrationen på förbundets kansli svarar för service och utskick. Kansliet fortsätter att informera föreningarna om det nya medlemsregistret. Synas i debatten Att snabbt kunna kommentera och agera när djurskyddsfrågor hamnar i samhällsdebatten. Att själva lyfta relevanta djurskyddsfrågor i debatten. Förbundsstyrelse och kansli ska ha fortsatt aktiv nyhetsbevakning och reagera tidigt vid signaler om att ett brännande ämnesområde uppmärksammas. Pressmeddelanden och/eller kommentarer i media ska kunna komma ut på kort varsel. Styrelseledamöterna ska ha utsedda specialområden som de ska behärska, för att hjälpa kansliet med fakta och uttalanden. På förhand ta fram underlag i frågor som förbundet vill driva. VI SKA BLI STARKARE I vår organisation finns en fantastisk kunskap, erfarenhet och kraft att vilja förbättra situationen för djuren. För att organisationen ska kunna växa och bli starkare måste alla dra åt samma håll och stötta varandra. Föreningarna är grunden för organisationen och förbundet har därför ett stort ansvar i att ge stöd till dem. Organisationen behöver även ha en stabil ekonomisk grund samt en väl fungerande organisation och kansli för att kunna utföra det viktiga djurskyddsarbetet. Gemensamma stadgar inom organisationen Att alla föreningar anslutna till förbundet har likalydande stadgar. De stadgar som antogs av förbundsstämman år 2010 ska antas av alla anslutna föreningar. Revidering av befintliga stadgar. 8

9 Föreningarna Att föreningarna får det administrativa stöd de behöver för att kunna utföra sitt arbete. Förbundet prioriterar det administrativa stödet till föreningarna, bland annat genom att kansliet aktivt kontaktar de föreningar som inte självmant hör av sig. Föreningarna som heter Djurskyddet och använder loggan har möjlighet att få en webbplats under djurskyddet.se utan kostnad samt en e-postadress. Föreningarna erbjuder hjälp från kansliet med att ta fram original till informationsmaterial för tryck, som sedan bekostas av föreningen själv. Kansliet fortsätter att utbilda föreningarna i medlemsregistret, ArcMember. Styrelsemedlemmar och kanslipersonal besöker de föreningar som så önskar. Att föreningarna är uppdaterade på aktuella frågor och aktivt deltar i utvecklingen av organisationen. Föreningarna har en aktiv dialog med kansliet för att hålla både sig själva och kansliet uppdaterade i aktuella frågor. Förbundet arrangerar ordförandekonferens i februari Förbundsstämma genomförs i maj Föreningsdagar genomförs i april Ekonomi Stöd till föreningarna Att stödja föreningarnas arbete genom bidrag. Anslutna föreningar kan ansöka om bidrag för löpande verksamhet, kastrering av katter samt marknadsföringsaktiviteter. Bidrag betalas ut till föreningarna utifrån gällande regelverk. Översyn av bidragsregelverket genomförs. Förbundets ekonomi Djurskyddet Sverige ska ha en budget i balans. Fortsätta arbeta med insamlingsfrågor. Hitta nya inkomstkällor, som exempelvis företagssamarbeten. Att förbundets styrelse är fortsatt kostnadsmedveten. 9

10 Samarbete med andra organisationer Utöka samarbetet med likasinnade organisationer Samarbete med andra organisationer som har samma eller likartade åsikter som förbundet i aktuella frågor. Genom gemensamma projekt vi dra nytta av varandra. Förbundet ska delta på aktiviteter där tänkbara samarbetspartners finns. Vi ska aktivt bjuda in tänkbara samarbetspartners till diskussioner. VI SKA FÖRBÄTTRA FÖR DJUREN Syftet med vår organisation är att skapa ett bättre djurskydd för sällskapsdjur, lantbruksdjur och vilda djur. Vi gör praktiskt skillnad bland annat genom att ge många djur nya hem via vår lokalföreningar. Långsiktigt förändrar vi genom att påverka, företag och andra makthavare. Vi ska också förbättra människors attityder till djur och djurskydd. Genom vårt skol- och förskolearbete kan vi påverka tidigt, eftersom attityder grundläggs i unga år. Politisk påverkan Påverka riksdagspartierna Att en ny och förbättrad djurskyddslag antas snarast som stärker landets djurskydd. Gärna med samma omfattning och utgångspunkt som i den statliga utredningens förslag. Att motioner och propositioner som överensstämmer med våra politiska krav läggs fram till riksdagen. Förbundet ska träffa representanter för riksdagspartierna för att diskutera våra viktigaste frågor. Vi ska löpande förse riksdagsledamöter med information om djurskyddsfrågor och underlag inför den allmänna motionstiden. Förbundet ska finnas på plats på viktiga politiska evenemang som Almedalsveckan. Agera i Eurogroup for animals Att påverka EU-länderna till bättre djurskydd. Genom internationellt samarbete och att driva våra frågor både nationellt och internationellt. Hämta information om hur djurskyddsfrågorna förändras i andra länder. Att möta kandidater som är aktuella för val till EU-parlamentet för att diskutera och informera om djurskydd nationellt och internationellt. Påverka myndigheter, organisationer och företag Att förbundets synpunkter ska efterfrågas och ge effekt. Vi ska delta aktivt i Jordbruksverket referensgrupper där vi erbjuds plats och be att få vara med i grupper där vi inte är representerade. 10

11 Vara aktiva i att svara på remisser från myndigheter och andra. Finnas representerade vid hearings och konferenser som rör djurskydd. Samarbeta med och påverka andra organisationer. Lyfta aktuella djurskyddsfrågor med företag och organisationer, när så är möjligt, Arbeta aktivt för att påverka inom KRAV och Svenskt Sigill. REDE Att förbundet fortsätter sprida REDE och Mini-REDE till skolor och förskolor. Förbundet tillsammans med föreningarna och andra engagerade fortsätter att informera om REDE och Mini-REDE till skolor och förskolor. Att lärare och förskolelärare erbjuds utbildning inom REDE och Mini-REDE till självkostnadspris. Förbundet ska fortsätta samarbetet med Lill-Skansen. Att förbundet prioriterar att söka långsiktig finansiering till REDE och Mini-REDE. AKTUELLA DJURSKYDDSFRÅGOR Jakt- och rovdjursfrågor Att den statliga jaktlagsutredningen lämnar förslag där djurskyddshänsyn tas. Att fortsätta arbetet med att uppvakta och påverka den pågående utredningen av jaktlagstiftningen. Genom att tidigt vara med i debatten och på så sätt påverka jakt- och viltfrågor. Påverka makthavare och andra att fatta de djurskyddsvänligaste alternativen i jakt- och rovdjursfrågor. Att fortsätta arbeta med jakt- och rovdjursfrågor genom lobbying och samverkan med andra organisationer. Förbundet ska delta i debatter som rör djurskydd inom jakt- och rovdjursfrågor. Aktivt delta på seminarier och möten. Fortsätta samarbeta med andra organisationer inom området rovdjur och jakt. Att sprida korrekt information om rovdjur ur ett djurskyddsperspektiv. Genomföra informationsmöten ute i landet under hela året. Bjuda in experter som står för fakta, exempelvis viltspårare eller folk från Nordens Ark. Rovdjursbroschyren ska spridas till alla våra föreningar ute i landet. Fortsätta driva förbundets ståndpunkter och påverka viktiga frågor såsom den föreslagna licensjakten på säl, grytjakten, uppfödning av utsättningsfåglar för jakt, fällfångst, licensjakt på varg, snarjakten, användandet av 11

12 lockfåglar och vinterjakten på älg. Förbundet ska fortsätta vara med tidigt i debatten med exempelvis pressutspel och politisk påverkan. Sällskapsdjur & pälsdjur Att få en lag om obligatorisk märkning av katter samt kastrering av utekatter. Att förbundet via styrelsen, kansliet och föreningarna, aktivt lobbar för lagförslaget gentemot riksdag och regering tills det gått igenom. Att öka kunskapen hos djurägare och blivande djurägare. Förbundet ska fortsätta samarbetet med Blocket. Sprida information till djurägare och blivande djurägare genom broschyrer och information på förbundets webbplats. Hålla en fortlöpande dialog med zoohandeln om hur försäljningen av djur ska kunna bli ännu mer seriös. Förbundet ska finnas representerade på Husdjursmässan i Stockholm för att där sprida information om djur och djurskydd. Att få en k-märkning av katter (k= kastrerad). Genom att påverka veterinärer och Jordbruksverket. Att få ett stopp för dagens minkuppfödning. Genom att påverka politiker att driva krav på förbättring eller nedläggning av minkfarmer. Genomföra en kampanj för att belysa minkarnas situation. Att arbeta för djurfria cirkusar i Sverige. Lobba för att förslaget om förbud mot elefanter och sjölejon går igenom, men helst ett generellt förbud mot djur på cirkus. Att minska djurs lidande på grund av smällare och fyrverkerier genom att privatpersoner inte tillåts använda 12

13 sådan pyroteknik. Fortsätta samarbeta med andra organisationer och påverka politiker. Driva kampanjer både centralt och lokalt för att få ett förbud. Lantbruksdjur Arbeta för att förbättra djurtransporterna. Samarbete med svenska EU-parlamentariker som arbetar med frågan. Påverka genom Eurogroup for Animals och andra organisationer. Föreningarna arbetar med frågan genom att ha träffar där de visar film om djurtransporter och där medlemmarna sedan kan påverka genom att till exempel skicka brev till EU-parlamentariker. Uppvakta Jordbruksverket och be dem kräva av länsstyrelserna att det görs fler kontroller av djurtransporter. Arbeta för att få ett stopp på kirurgisk kastrering av smågrisar. Uppvaktning av företag där vi begär att de bara säljer kött från grisar som inte är kirurgiskt kastrerade. Skriva debattartiklar centralt samt förse föreningarna med debattartiklar och insändare de kan skicka in till lokal media. Vara aktiv i referensgruppen för gris på Jordbruksverket. Inte acceptera en försämring av djurskyddet inom svensk grisuppfödning. Aktivt följa förändringen av reglerna för grisuppfödning. Ett aktivt deltagande i Jordbruksverkets djurskyddsråd och i referensgruppen för gris. Vid behov lyfta problemet i debattinlägg och på sociala medier. Se till att kraven på bete till nötkreatur bibehålls. Aktivt följa förändringen av reglerna för nötkreatursuppfödning. Ett aktivt deltagande i Jordbruksverkets djurskyddsråd och i referensgruppen för nöt. Vid behov lyfta problemet i debattinlägg och på sociala medier. Förbättra situationen för vallade djur. Följa upp för att försäkra oss om att SKK:s antagna policy följs. Uppvakta fåravelsförbundet. 13

14 Att minska antalet avmagrade får. Att uppvakta och utbilda Djurhälsovården och Jordbruksverket. Få till en bojkott av merinoull från Australien. Förbundet ska informera om mulesing och de långa transporterna i samband med uppfödningen av merinofåren via sina kanaler. Ett aktivt deltagande i Jordbruksverkets djurskyddsråd och referensgruppen för får och get. Vid behov lyfta problemet i debattinlägg, namninsamling och på sociala medier. Förbundet ska uppvakta handeln och informera om varför de bör bojkotta merinoull från Australien. Öka djurskyddsmedvetenheten hos konsumenterna om hur djur som används till livsmedel och kläder behandlas. Förbundet ska ha en fortsatt dialog med handeln i djurskyddsfrågor och om djurvänliga produkter. Vi ska aktivt arbeta inom organisationen Sveriges konsumenter där vi är medlemmar. Vi ska utveckla vår app så mycket som möjligt med tillgängliga resurser. Hästar Att förbättra situationen för hästar som används vid tävling och träning. Förbundet ska påverka exempelvis Svensk Ridsport och Svensk Travsport att själva ta initiativ för att förbättra djurskyddet för hästarna inom sporten. Vi vill lyfta fram goda exempel på lyckosamma projekt som förbättrat djurskyddet för tränings- och tävlingssituationer. Förbundet ska informera om hästarnas situation på tränings- och tävlingsbanorna. Ett aktivt deltagande i Jordbruksverkets djurskyddsråd och referensgruppen för häst. Få igenom ett totalt spöförbud inom travet. Få näringen att minska spöanvändandet genom högre böter och andra strängare interna regler. Ett aktivt deltagande i Jordbruksverkets djurskyddsråd och referensgruppen för häst. Vid behov lyfta problemet i debattinlägg, namninsamling och på sociala medier. Lobbying hos politiker. Att förbättra situationen för hästar som används för hobbyridning. 14

15 Få näringen att förbättra djurskyddet hos hobbyhästar. Ett aktivt deltagande i Jordbruksverkets djurskyddsråd och referensgruppen för häst. Vid behov lyfta problemet i debattinlägg, namninsamling och på sociala medier. Lobbying hos politiker. Förbundet och föreningarna ska delta på seminarier och möten där dessa djur berörs och påverka genom att delta i debatten. Kunskapsspridning på lämpligt sätt.. Förbättra anmälningsbenägenheten hos veterinärer och annan djurhälsopersonal när det gäller hästar som far illa. Genom att påverka Jordbruksverket att ta fram vägledningar och enkla verktyg som djurhälsopersonalen kan använda sig av vid anmälan. Få näringen att ta fram rutiner för att underlätta för personalen att anmäla missförhållanden, samt att arbetsgivaren då också stöttar sin personal. Arbeta för att hästutrustning med merinoull inte säljs och används. Utreda hur vanligt det är, samt ta reda vilka importörer som tar in och säljer utrustning som innehåller merinoull (kan till exempel finnas i täcken och stoppning i sadlar). Om behovet av information kvarstår, påverka importörerna att sluta sälja merinoull. Sprida kunskapen om merinoull till allmänheten och då speciellt till hästägare. Arbeta för att ändra i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning 2 kap 1 - vi vill att meningen hästar bör hållas tillsammans med artfränder ändras till hästar ska hållas med artfränder. Få näringen att informera om vikten av artfränder. Ett aktivt deltagande i Jordbruksverkets djurskyddsråd och referensgruppen för häst. Vid behov lyfta problemet i debattinlägg, namninsamling och på sociala medier. Lobbying hos politiker. Påverka de remissinstanser som argumenterade för det svagare ordvalet bör i förskriften i stället för det betydligt kraftfullare ska. 15