Nyhetsbrev 4/2013 APRIL. Bokslut UR INNEHÅLLET. Om nyhetsbrevet ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här.

Transkript

1 GLAD PÅSK! Om nyhetsbrevet ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Nyhetsbrev 4/2013 APRIL UR INNEHÅLLET - Bokslut - Låt hjärnan ha roligt! - Workshop - Can Nanotechnology Create Utopia? - Danska nanotrådar för effektiv solenergi - Jari Kinaret får pris - Genovis får 1,575 MSEK - Nanochip under huden analyserar vår hälsa - Hallå där... Marcus Tornberg WEBBSIDA SKICKA VIDARE AVPRENUMERERA SHARE TO Bokslut

2 Trots att snödropparna duckar och tycks ge upp efter den senaste tidens vargkyla i Stockholm börjar det bli dags att tänka framåt. Eller bakåt, egentligen. Det är nu på vårkanten som bokslut över det gångna året ska redovisas vid årsmöten och stämmor. För SwedNanoTech kommer sanningens minut den 14 maj, då föreningen har sitt årsmöte. Nu börjar vi summeringen: I maj förra året hölls NanoForum i Stockholm. Härlig stämning med många gäster, livlig utställning, snälla drakar och debattglada kombattanter, något som uppmärksammades med ett helt program i Vetenskapsradion. Det var uppvärmningen inför det europeiska nanoteknikmötet i Aarhus i Danmark i juni, där SwedNanoTech stod värd för en intressant och välbesökt nordisk workshop om morgondagens tryckteknik. I augusti hade vi det första mötet i konsortiet för agendaarbetet, ett arbete som nu drar ihop sig till final. Det blir en maffig slutprodukt och början till en satsning på nanoteknik som ett strategiskt innovationsområde. Budskapet är tydligt att inte satsa på ansvarsfull nanoteknik nu skulle vara en skymf mot våra barn! Det saknas en debatt i Sverige om vad nanoteknik kan och borde betyda för samhällsutvecklingen, välfärden och morgondagens industri. Här har vi en uppgift, vi som är i branschen. Flera projekt och event Hösten gick annars i säkerhetens tecken. SwedNanoTech är med i gruppen av kloka gubbar och gummor som regeringsutredningen för säker hantering av nanomaterial omger sig med. EU-projektet Licara startade, ett arbete som ska ge företagen ett bättre beslutsunderlag när valet står mellan att använda nanoteknik eller traditionell teknik. När det finns något att rapportera kommer vi att hålla workshoppar så att ni ska kunna påverka resultatet. I vinter har vi arrangerat en del träffar tillsammans med andra organisationer, t ex Lunds kommun, Västra Götalandsregionen och Dansk Teknologisk Institut. Det är fascinerande att se vad som kan hända i gränssnittet teknik, samhälle och entreprenörskap. Och kanske än mer intressant att veta hur världarna skiljer sig från varandra. Vi har också tillsammans med Business Sweden börjat kratta manegen för en exklusiv delegationsresa till Asien senare i år, Sweden Asia Partnering Mission. Vi anstränger oss för att få ihop ett Dream Team som verkligen kan visa den svenska styrkan inom nanoteknik. Lika mycket kraft läggs på att locka en bra publik. Här bestämmer deltagarna själva till stor del vem de vill tala för och med. Åtta sidor nano Bredden av svensk akademisk nanokompetens blev otroligt tydlig i Forskarbladets Jubileumstidning där vi gemensamt packade åtta sidor med nano. Magasinet når drygt läsare och målgruppen är forskare, innovatörer, kapital, investerare och innovationsfrämjare. Mitt i prick, om du frågar mig. Medlemskapet gör skillnad! Snart är det dags för årsmöte och NanoForum igen, cirkeln är sluten. Personligen är jag mycket stolt över att vi har lyckats få till nyhetsbrevet som en bra kanal för snabb och frekvent kommunikation. När nu medlemsavgifterna för 2013 har fakturerats vill jag också passa på att tacka er medlemmar för ert förtroende och stöd. Genom ert engagemang gör vi skillnad i innovationslandskapet. Utan er hade det också varit mycket tråkigare att jobba!

3 För dig som ännu inte har kommit dig för att anmäla företaget eller dig själv som medlem, nu har du chansen. Var med och påverka Sveriges viktigaste framtidsområde. Vi ses på årsmötet den 14 maj och på NanoForum den 15 maj! Åsalie Hartmanis, VD, SwedNanoTech Låt hjärnan ha roligt! WORKSHOP. Hur ska man förklara det som inte går att se? Att förklara nanoteknik för grannen eller för barnens dagisfröken är inte alltid det lättaste. Ibland kan det hjälpa att tänka i nya banor, och att ta hjälp av personer som håller på med helt andra saker i vardagen. Det är kul att så många kommer till Visualiseringscenter C i Norrköping den 2 maj men det finns fortfarande platser kvar! På workshoppen som arrangeras tillsammans med Grythytteakademien, Konstfack och Visualiseringscenter C ska vi testa, smaka, labba, lyssna och framför allt dela erfarenheter. Lena Tibell, professor vid Linköpings universitet, Cheryl Akner-Koler, professor vid Konstfack, Mischa Billing, sommelier och vinskribent för Allt om mat, Arijana Kajfes, konstnär och Narendra Yamdagni, docent vid Stockholms universitet är några du träffar under dagen. Övriga deltagare har olika bakgrund, några är forskare, andra är konstnärer eller industridesigners. Dagen riggas för möten där hjärnan får ha roligt! Workshopen pågår från på Visualiseringscenter C, Kungsgatan 54 i Norrköping. Under dagen serveras lunch och fika. Programmet mejlas direkt till anmälda deltagare. Workshopen är kostnadsfri men en no-show-avgift på 500 kronor faktureras de som inte har anmält återbud innan den 1 maj. Till anmälan Hjälp Björn! Vilka framsteg inom nanoforskning och nanoteknik ska IVAs VD Björn O. Nilsson berätta om på IVAs högtidssammankomst? Den 25 oktober samlas nästan tusen beslutsfattare från näringsliv, högskola, akademi och politik i Stockholms Konserthus för IVAs högtidssammankomst. Programmets huvudpunkt är VD:s översikt över det gångna årets framsteg inom forskning och teknik. Forskningsgenombrott står överst på IVAs önskelista men uppfinningar, innovationer och nya produkter och tjänster som bygger på teknik är också av intresse. Sammantaget ska de olika inslagen ge en bild av årets svenska framsteg. Talet hålls, månaderna efter högtidssammankomsten, vid flera tillfällen och på olika platser i landet. De senaste åren har talet också sänts i efterhand i SVT. Om du har något du tror kan passa i detta sammanhang, skicka ett mejl till Pär Rönnberg på IVA,

4 senast den 3 juni. Pär tar gärna emot digitala bilder och filmer som kan hjälpa till att illustrera inslaget. Can Nanotechnology Create Utopia? Minilaboratorium under huden i form av nanochip Se Michio Kaku, amerikansk teoretisk fysiker, spekulera kring huruvida nanoteknik kan bidra till utopi i och med utvecklande av en replikator - en maskin som kan bryta ner material och bygga nya, allt utifrån våra behov. "There actually is a nanobot that can take apart molecules and rearrange them in fantastic ways. Mother Nature has created the replicator, it replicates humans. But what happens when humans create replicators by which we can replicate everything? This is a very subversive idea." Ett minilaboratorium som opereras in under patientens hud i syfte att utläsa värden rapportera trådlöst till en läkare. Det låter som science fiktion, men chipet finns redan och är under utveckling. Se ett klipp där forskarna Giovanni De Micheli och Sandro Carrara, vid universitetet EPFL, (Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne) förklarar tekniken. Läs även mer om chipet i en artikel längre ner i nyhetsbrevet. Klippet är 5:44 min långt. Till klippet Klippet är 2:10 min långt. Till klippet Danska nanotrådar flyttar fram gränsen för effektiv solenergi

5 En nanotråd som kan alstra 15 gånger mer energi har framställts av forskare på Nano- Science Center vid Niels Bohr Institutet, Danmark och Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne, Schweiz. Nanotrådarna kan komma att användas i en ny typ av solceller. Forskare har under flera år studerat hur effektiviteten på solceller kan förbättras. Gränsen för hur mycket energi som är möjligt att utvinna ur solenergi kallas för Shockley-Queisser Limit och har under flera år fungerat som ett landmärke för forskarna. Nu kan den gränsen komma att flyttas fram betydligt. - Nanotrådarna uppvisar unika fysiska egenskaper i form av att kunna absorbera mer ljus än vad som tidigare uppmätts. Det gör att gränsen för hur mycket energi solceller kan komma att erbjuda har flyttats fram, säger dr. Peter Krogstrup till tidskriften Nature Photonics. - Även om det inte låter som mycket, att gränsen flyttas fram med bara några få procent, kommer det innebära en stor inverkan på utvecklingen av solceller. Det kommer dock att ta några år innan en faktisk produktion av solceller bestående av nanotrådar blir verklighet, fortsätter Peter Krogstrup. Forskningen av nanotrådarna bedrivs i ett samarbete mellan Laboratory des Matériaux Semiconducteurs, Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne och det danska företaget SunFlake med forskare från Niels Bohr Institutet, Danmark. Deras upptäckt stöder tidigare rön som presenterades i tidskriften Science i januari i år. Där beskrev forskare från Lunds tekniska högskola hur solenergi absorberades genom en solcell på ett mycket effektivt sätt. Om nanotrådar En nanotråd är en cylindrisk struktur med en diameter på ca gånger mindre än storleken av ett mänskligt hårstrå. Nanotrådar har stor potential att blir en viktig del i framtidens solceller, kvantdatorer och andra elektroniska produkter. Källa: Niels Bohr Institute Jari Kinaret får pris för sitt arbete med grafen Stiftelsens pris 2013 tilldelas Jari Kinaret, professor i fysik vid institutionen för teknisk fysik på Chalmers. Han får priset för sitt arbete med att samla europeiska forskargrupper från 17 länder under pilotprojektet Graphene-Coordinated- Action, ett projekt som blivit beviljat EUanslag på totalt nio miljarder svenska kronor under en tioårsperiod. En personlig belöning om kronor och ett verksamhetsbidrag om kronor delas ut i samband med doktorspromotionen den 1 juni i Konserthuset, Göteborg. Genovis får 1,575 MSEK från Vinnova Projektet som Vinnova valt att stödja heter Nanopartiklar i rörelse fungerar som kontrastmedel i medicinskt ultraljud. Det är ett projekt som nanoteknikföretaget Genovis driver tillsammans med docent Tomas Janssons forskargrupp vid avdelningen för Elektrisk Mätteknik, Lunds Tekniska Högskola. Genovis arbetar med utveckla tekniker för diagnostik inom läkemedelsindustri och medicinteknik.

6 Titta på TITA! ESS och MAX IV ger Skåne potential att bli en tillväxtmotor för hela Sverige. Men utan regional mobilisering, strategiskt arbete och ett batteri av insatser inom flera områden riskerar spin-off-effekterna att utebli. Filmen TITA regional mobilisering kring ESS och MAX IV sammanfattar vad Skåne och Blekinge behöver göra för att maximera samhällsnyttan med att två av Europas största satsningar på forskningsinfrastruktur sker i Lund. Bakom TITA-projektet står region Skåne i samarbete med samtliga 33 skånska kommuner, Lunds Universitet, Invest in Skåne, ESS AB, Malmö Högskola, Länsstyrelsen i Skåne län, Högskolan i Kristianstad, Region Blekinge, SLU Alnarp och Blekinge Tekniska Högskola. Klippet är 9:12 minuter långt. Till klippet Notiser Nanologica får 5 Mkr för att skapa nästa generations supermaterial Det svenska högteknologibolaget Nanologica får 5 Mkr av EU och Vinnova för att skapa nästa generations supermaterial som bland annat möjliggör bättre och billigare läkemedel. Redan under första halvåret 2014 beräknas de nya materialen vara färdiga att tas i bruk. Cellulosa ger återvinningsbara solceller Forskare från Georgia Institute of Technology och Purdue University har utvecklat solceller med naturliga substrat från växter och träd. Genom att tillverka dem på cellulosasubstrat kan solcellerna snabbt återvinnas i vatten i slutet av sin livscykel. "Organiska solceller måste kunna återvinnas, annars löser vi bara ett problem med ett annat", menar professor Bernard Kippelen, Georgia Tech College of Engineering. "Då får vi en teknik som ger oss förnybar energi, men som i sig inte kan återvinnas." Zimbabwe lanserar sitt första nanoteknikcentrum Lanseringen har möjliggjorts genom ett samarbete mellan State University of New York och Science and Technology Development Ministry tillsammans med lokala universitet. "Vi har inte råd att missa nanoteknikrevolutionen så som vi missade kiselrevolutionen", kommenterar dr Josephat Zimba, politisk rådgivare för projektet. Australien släpper två rapporter om nanoteknik och säkerhet Rapporterna "Investigating the emissions of nanomaterials from composites and other solid articles during machining process" och "Evaluation of potential safety (physicochemical) hazards associated with the use of engineered nanomaterials" är en del av ett omfattade projekt för att kartlägga säkerhetsaspekter av nanoteknik. Arbetet bedrivs av Safe Work Australia och tog sin början 2007.

7 Nanochip under huden analyserar vår hälsa Ett 14 mm litet chip som opereras in under huden kan bli framtidens metod att upptäcka sjukdom och dosera medicin. Värdena skickas trådlöst till patientens läkare och kan avläsas på en vanlig smart phone eller läsplatta. Den första målgruppen för tekniken tros bli patienter som genomgår kemoterapi. Prototypen av chipet har utvecklats vid universitetet EPFL, (Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne), ledda av forskarna Giovanni De Micheli och Sandro Carrara. Chipet kan analysera upp till fem typer av proteiner och drivs av ett litet batteri. För att inte behöva operera patienten varje gång batteriet behöver bytas har forskarna placerat det ovanpå huden. Signalerna från batteriet skickas till chipet direkt genom huden. Chipet består av fem sensorer som är täckt av olika enzym utifrån vilka ämnen man vill bevaka. Enzymet reagerar på proteiner i dessa ämnen, vars värden sedan kan analyseras. Potentiellt kan vi utforma chipet att upptäcka vad som helst, säger De Micheli. Enzym har dock en begränsad livslängd, så vi måste utforma dem så att de håller så länge som möjligt. De enzym som använts i prototypen räcker ca en och en halv månad, vilket är tillräckligt för flera tillämpningar. Det är dessutom enkelt att ta bort och ersätta implantatet då det är så litet, fortsätter De Micheli. Implantatet kan komma att bli särskilt användbart vid behandling med kemoterapi. I dag används regelbundna blodprov för att analysera hur kemoterapipatienten reagerar på behandlingens dosering. Det är tidskrävande och svårt att hitta den optimala dosen. De Micheli är övertygad om att chipet kommer att utgöra ett stort steg för en effektivare medicinering för kemoterapipatienter. Chipet innebär en kontinuerlig utvärdering av patientens tolerans för medicineringen utifrån dennes individuella förutsättningar inte utifrån generella värden så som ålder, vikt eller veckvisa blodprover Forskarna tror att chipet kan komma att vara kommersiellt tillgänglig inom 4 år. Se ett klipp om nanochipet längre upp i nyhetsbrevet. Källa: École Polytechnique Fédérale De Lausanne På gång Händer på kontoret Vi välkomnar Lars Montelius som kommer att

8 Nanoutställning på Visualiseringscenter C Norrköping, 28 oktober 5 maj Workshop: Hur ska man förklara det som inte går att se? - SwedNanoTech Norrköping, 2 maj, Visualiseringscenter C NanoForum SwedNanoTech Stockholm, 15 maj, Svenskt Näringsliv EuroNanoforum2013 Dublin, Irland, juni arbeta en kort period för SwedNanoTech. Han ska formulera en Vinnova-ansökan för ett strategiskt innovationsområde, SIO, som kan bli vägledande för svensk nanotekniksatsning till Kontakta gärna Lars direkt på lars.montelius@swednanotech.com med tankar och uppslag till denna ansökan. Föreningens årsmöte äger rum den 14 maj på IVAs Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Rausingrummet kl En skriftlig kallelse skickas till alla medlemmar efter påsk. Som medlem har du möjlighet att lämna in skriftliga motioner till årsmötet. Skicka dem till asalie.hartmanis@swednanotech.com senast den 7 maj. Nya medlemmar - Företaget NanOsc AB, Kista - Pia Lansåker, forskare vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala - Rebecca Stjernberg Bejhed, doktorand vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala Hallå där......marcus TORNBERG, student på utbildningen Teknisk nanovetenskap vid Lunds Tekniska Högskola, tredje året. 1. Vilken del av nanovetenskap tycker du är mest intressant? Varför det? - Det jag tycker är mest spännande med nanovetenskap är att ett material kan få helt olika egenskaper bara av att ändra storlek och form. Det blir precis som en ny värld att utforska eftersom det finns fler saker som spelar roll än vilka ämnen som används. 2. Vad tror du är styrkan med att ha gått just din utbildning? - Jag tycker att styrkan i min utbildning är mångfalden av kunskap. Att vi får lära oss "språken" inom biologi, elektronik, fysik och inom kemi gör det enklare att ta till sig vetenskapliga texter, men även idéer och förklaringar. Den tvärvetenskapliga kunskapen underlättar förhoppningsvis problemlösning genom att tänka lite annorlunda än andra civilingenjörer. 3. Vad vill du helst jobba med/forska på efter din examen? - Det pendlar lite vad jag vill göra för det finns så mycket intressant inom nanovetenskapen. Just nu hade jag tyckt det var kul att arbeta med produktutveckling, antingen att förbättra befintliga produkter eller att lösa nya problem.

9 Tipsa oss Har du sett något intressant som händer på nanoteknikområdet? Något bra YouTube-klipp om nanoteknik eller kanske en TED-föreläsning? Ett möte i Sverige eller utomlands som du tycker fler behöver känna till? Företagets senaste pressrelease? Tipsa oss med ett mail! Maila ditt tips till info@swednanotech.com SWEDNANOTECH Nätverket för svensk nanoteknik Grev Turegatan 14, Box 5073, Stockholm Telefon info@swednanotech.com