Öring och lax i Vege å under 2010-talet

Transkript

1 Öring och lax i Vege å under 2-talet MS Naturfakta Mikael Svensson Box Osby ; msnaturfakta@telia.com

2 Varbäck Örjabäcken Skavebäck Humlebäcken Hasslarpsån Kölebäcken Välabäcken Tollarpsbäcken Rosendalsbäcken Mejeribäcken Lydestadsbäcken Selleberga Fälleberga Åbromölla Åvarp Tumlaremölla Möllebäcken Boserupsbäcken Hallabäcken Vege å Karta över Vege å:s avrinningsområde (från VISS Vatteninformationssystem Sverige). På kartan anges namnen för de större biflödena samt fem lokaler som återkommer i texten.

3 Inledning Trots att vattendragen i Vege å:s avrinningsområde i stor utsträckning är kanaliserade, dikade och omgrävda finns det fortfarande kvar sträckor med goda förutsättningar för laxfisk. På en sträcka av knappt 6 km från Selleberga (öster om Bjuv; 11 m ö.h.) till Åvarp och Hallabäckens mynning (35 m ö.h.) finns långa fallsträckor med fina strömvattenmiljöer lämliga för både lax och öring. Uppströms Åvarp finns ett kort, men relativt orört parti vid Tumlaremölla norr om Bensige. Ytterligare partier med ordentligt fall och fina strömsträckor finns från Kågeröd och uppströms. Sett över hela huvudfåran utgör partier med strömvattenbiotop dock endast en liten del. I biflödena finns fina partier med lämpliga förhållanden för öring, t.ex. i Örjabäcken, Boserupsbäcken, Möllebäcken och Hallabäcken. I det största biflödet Hasslarpsån saknas strömvattenmiljöer i de nedre delarna, samtidigt som det finns partier med fina strömvattenmiljöer i bl.a. Välabäcken, Lydestadsbäcken och Mejeribäcken. Antalet vandringshinder i form av dammar och gamla kvarnar är relativt sett litet. I huvudfåran finns några partiella vandringshinder vid Kågeröd, men i stort sett är det fri väg upp till källflödena. I biflödena finns flera vandringshinder, såväl stora och definitiva hinder som små partiella. I dagsläget är tyvärr stora delar av biflödena inte nåbara för vandrande fisk. Till dags dato finns det redovisat 95 elfisketillfällen från perioden i Svenskt Elfiskeregister ( ). Till detta kommer 14 kvalitativa elfisken huvudsakligen utförda sommaren 212 i samband med uppföljningen av utsläppen i Vege å respektive Boserupsbäcken. Under åren har det genomförts elfisken på sammanlagt 42 platser i vattensystemet. Från 2 finns redovisat 4 elfisken i Kölebäcken som inkluderas i denna redovisning för att få en bättre geografisk representation. Fiskfaunan i Vege å I samband med provfisken i Vege å har det hittats sammanlagt 12 arter fisk (Tabell 1). Förekomst av ytterligare några arter är kända av sportfiskare. Från litteraturen finns uppgifter om förekomst av såväl braxen som sutare, dessa har dock inte gått att belägga i dagsläget. Tabell 1. Fiskarter i Vege å. Namn Vetenskapligt namn Funnen vid provfiske Annan källa Bäcknejonöga Lampetra planeri x Ål Anguilla anguilla x Benlöja Alburnus alburnus x Karp Cyprinus carpio x Id Leuciscus idus x Elritsa Phoxinus phoxinus x Mört Rutilus rutilus x Lax Salmo salar x Öring Salmo trutta x Gädda Esox lucius x Storspigg Gasterosteus aculeatus x Småspigg Pungitius pungitius x Abborre Perca fluviatilis x Skrubbskädda Platichthys flesus x I strömvattenmiljöer är öring och elritsa de i särklass vanligaste arterna. Ål förekommer spritt i större delen av systemet. I de nedre delarna dominerar karpfisk.

4 Förekomst av öring Öring är den i särklass mest spridda fiskarten i Vege å:s avrinningsområde. Havsöring har ett starkt bestånd och vandrar långt upp i systemet, t.ex. i Hallabäcken där den stiger ända upp till källflödena. Lokalt finns dessutom goda bestånd av stationär öring t.ex. vid Tumlaremölla och uppströms Kågeröd. Öring förekommer i de flesta vattendrag där det finns lämpliga strömvattenmiljöer, och på de lokaler där den saknas är det oftast så att förekomsten av definitiva vandringshinder hindrar fisken från att nå fram. Figur 1. Lokaler där det utförts standardiserade elfiskeni Vege å Fyllda blå cirklar anger förekomst av öring, vita cirklar visar elfiskade lokaler utan förekomst av öring. De genomförda fiskena visar på höga, eller t.o.m. mycket höga, tätheter av öring på merparten av lokalerna (Tabell 2). På ett begränsat antal lokaler uppströms definitiva vandringshinder saknas öring däremot helt. Man kan konstatera att en del av de små havsöringsvattendragen är oerhört produktiva och att de sammanlagda tätheterna (årsyngel + äldre fisk) på 11 av lokalerna överskrider 1 fisk per kvadratmeter, på de allra bästa lokalerna uppnås tätheter av 2 3 fiskar per kvadratmeter. I huvudfåran är tätheterna generellt lägre, men ändock höga för regionen. Bedömning enligt ViX (Vattendragsindex; Tabell 2) visar att ingen av lokalerna uppnår Hög status, däremot uppnår 12 lokaler God status, 8 lokaler Måttlig status, 5 lokaler Otillfredsställande status medan 6 lokaler hamnar i den lägsta klassen Dålig status. Lokalerna i Lydestadsbäcken, Tollarpsbäcken och Välabäcken som samtliga hamnar i den lägsta klassen har fina miljöer dit vandringsfisken inte kan komma, eller så är det som i Lydestadsbäckens fall där ett utsläpp under sommaren 213 tog kål på all fisk. De två lokalerna i Kölebäcken ligger nere på slätten i områden som inte är direkt lämpade för öring och fångsten domineras av gädda och ål. Även om öringen är vida spridd i vattensystemet och tätheterna på många håll är höga finns det goda möjligheter att yterligare öka produktionen av öring. Det råder en generell brist på såväl lekplatser som uppväxtmiljöer till följd av den hårdhänta behandling vattendraget gått igenom under de senaste 15 åren. Rensingar och omgrävningar har förstört många fina strömvattensträckor och även i de allra finaste miljöerna kan man se hur block och sten dragits ihop längs stränderna (se foto från Hallabäcken sist i dokumentet).

5 Tabell 2. Kvantitativa elfisken utförda inom Vege å:s avrinningsområde under perioden För varje lokal anges position som X- och Y-koordinater (RT 9). Endast fångst av öring redovisas. Öring + = årsyngel, Öring 1+ = äldre fisk. Siffrorna anger beräknade tätheter, antal/ m 2. ViX anger statusklass enligt Vattendragsindex: 1 = Hög, 2 = God, 3 = Måttlig, 4 = Otillfredsställande och 5 = Dålig. Vattendrag Lokal X Y Datum Öring + Öring 1+ Öring total Humlebäcken Humlemölla upp bro ,2 1,2 2,4 4 Humlebäcken Åkerslätt ,3 2,3 4 Kölebäcken Ned Åstarpsvägen Vra ,2 28,1 161,3 4 Kölebäcken Upp bron Snuggarp Kölebäcken Upp väg Åsen ,7 11,4 194,1 2 Kölebäcken Västra Broby kyrka Lydestadsbäcken Lydestad ned bro Mejeribäcken Mörarp ned plankorsn ,7 22,1 227,8 2 Möllebäcken Billesholm V ,3 24,2 48,5 2 Möllebäcken Stora Haberga ,8,8 2 Möllebäcken Västervång ned gcbro ,2 7,3 164,5 2 Möllebäcken Västervång ned gcbro ,9 6,5 112,4 2 Möllebäcken Västervång ned gcbro ,1 57,3 327,4 2 Möllebäcken Västervång upp gcbro ,2 158,7 226,9 2 Tollarpsbäcken N Tollarps gård Vege å Ekebro ned bro ,3 5,3 3 Vege å Fälleberga fiskvägen ,5 12, 86,5 2 Vege å Fälleberga kanalen ,5 83,3 153,8 2 Vege å Fälleberga kvarn , 12,6 87,6 3 Vege å Fälleberga kvarn ,5 22,4 6,9 3 Vege å Fälleberga övre , 36,6 135,6 2 Vege å S Kågeröd ,7 61, 6,7 3 Vege å Selleberga ned bro ,5 2,6 53,1 3 Vege å Tumlaremölla ,6 19,1 74,7 4 Vege å Åbromölla ,8,3 68,1 2 Vege å Åbromölla , 15,4 73,4 3 Vege å Åbromölla övre ,4 35,8 5,2 3 Vege å Åvarp ned bro ,2 35, 73,2 3 Välabäcken Duvestubbeskogen Välabäcken Skoggömmaregården Örjabäcken Strövelstorp , 14,6 26,6 4 ViX

6 Förekomst av lax Laxen är betydligt mera kräsen än öringen, den förekommer rent generellt i större vattendrag och hittas dessutom främst i partier meed mera kraftigt strömmande eller forsande vatten. Förekomsten i Vege å är så vitt vi vet inskränkt till huvudfåran mellan Selleberga och Åvarp (Figur 2; Tabell 3). Under 212 hittades lax på två lokaler, vid Fälleberga kvarn samt vid Åbromölla. Hösten 213 gjordes en riktad satsning för att mera noggrant utreda var i vattendraget arten finns, och totalt hittades arten på 7 lokaler, varav 5 helt nya (Tabell 3). Figur 2. Lokaler där det utförts standardiserade elfisken i Vege å Fyllda röda cirklar anger förekomst av lax, vita cirklar visar elfiskade lokaler utan förekomst av lax Lax + Lax 1+ Lax + Lax 1+ Figur 3. Fångster av lax vid Fälleberga kvarn (vänster) respektive Åbromölla (höger). Blå staplar anger tätheterna (antal/ m2) av årsyngel (+) medan röda staplar anger tätheterna av äldre fisk ( 1+).

7 Tabell 3. Kvantitativa elfisken utförda inom Vege å:s avrinningsområde under perioden För varje lokal anges position som X- och Y-koordinater (RT 9). Endast fångst av öring redovisas. Lax + = årsyngel, Lax 1+ = äldre fisk. Siffrorna anger beräknade tätheter, antal/ m 2. ViX anger statusklass enligt Vattendragsindex: 1 = Hög, 2 = God, 3 = Måttlig, 4 = Otillfredsställande och 5 = Dålig. Vattendrag Lokal X Y Datum Lax + Lax 1+ Lax total Humlebäcken Humlemölla upp bro Humlebäcken Åkerslätt Kölebäcken Ned Åstarpsvägen Vra Kölebäcken Upp bron Snuggarp Kölebäcken Upp väg Åsen Kölebäcken Västra Broby kyrka Lydestadsbäcken Lydestad ned bro Mejeribäcken Mörarp ned plankorsn Möllebäcken Billesholm V Möllebäcken Stora Haberga Möllebäcken Västervång ned gcbro Möllebäcken Västervång ned gcbro Möllebäcken Västervång ned gcbro Möllebäcken Västervång upp gcbro Tollarpsbäcken N Tollarps gård Vege å Ekebro ned bro Vege å Fälleberga fiskvägen ,2 1,7 5,9 2 Vege å Fälleberga kanalen ,4 2, 4,4 2 Vege å Fälleberga kvarn ,1,5 2,6 3 Vege å Fälleberga kvarn , 2,5 17,5 3 Vege å Fälleberga övre ,7,9 6,6 2 Vege å S Kågeröd Vege å Selleberga ned bro ,7 2,6 7,3 3 Vege å Tumlaremölla Vege å Åbromölla ,8 14,8 2 Vege å Åbromölla ,5 8,5 45, 3 Vege å Åbromölla övre ,1 3,3 114,4 3 Vege å Åvarp ned bro ,9 6,4,3 3 Välabäcken Duvestubbeskogen Välabäcken Skoggömmaregården Örjabäcken Strövelstorp ViX Reproduktion av lax har inte varit känd från Vege å under de senaste 5 åren, och det är oklart när arten senast hade ett bestånd i vattendraget. Därför var den en mycket positiv överraskning när det dök upp enstaka laxar i samband med elfiskeundersökningarna hösten 26 vid Åbromölla respektive Fälleberga kvarn (Figur 3; Tabell 4). Även år 29 fångades enstaka fiskar. Vid provfisket 212 var mängden lax betydligt större och såväl årsyngel som fjolårsyngel fångades. Detta gav förhoppningar om att arten på allvar var på väg att etablera ett lekbestånd i ån. Utökade elfiskeundersökningar hösten 213 bekräftade detta genom fynd på en lång sträcka i huvudfåran.

8 Tabell 4. Fynd av lax av olika ålder vid elfisken i Vege å under perioden Elfiske har genomförts år 2, 26, 29, 212 och 213. För varje lokal anges position som X- och Y-koordinater (RT 9). Lax + = årsyngel, Lax 1+ = äldre fisk. Siffrorna anger beräknade tätheter, antal/ m 2. Utifrån förekomst av lax av olika storlek och ålder kan det fastställas att lek skett under åtminstone sju år. Med största sannolikhet har lek skett årligen sedan 24. Avsaknaden av elfiskeundersökningar mellan 2 och 26 gör att det är mycket svårt att säga något om när arten dök upp första gången. Öring har fångats vid samtliga tillfällen. Lokalnamn X Y Datum Lax + Lax 1+ Lax total Lax min (mm) Lax max + (mm) Lax max (mm) Åbromölla ,6, Fälleberga kvarn ,4, Åbromölla ,9,5 1, Fälleberga kvarn ,9, Fälleberga kvarn ,1,5 2, Åbromölla ,8 14, Fälleberga kanalen ,4 2, 4, Fälleberga fiskvägen ,2 1,7 5, Selleberga ned bro ,7 2,6 7, Fälleberga kvarn , 2,5 17, Åbromölla ,5 8,5 45, Åbromölla övre ,1 3,3 114, Åvarp ned bro ,9 6,4, Fälleberga övre ,7,9 6, Utgår man från förekomsten av olika åldersklasser i fångsten kan man konstatera att det under perioden har lekt lax i Vege å under minst 7 olika år (Tabell 5). Det första året man med säkerhet kan säga att laxen lekte är 24. Eftersom elfisken bara genomförts vart tredje år, och laxen normalt stannar i ån två år (den 191 mm långa lax som fångades vid Åvarp har dock förmodligen stannat ytterligare ett år), är det omöjligt att säga huruvida arten lekt alla år, men det får betraktas som högst sannolikt att lek skett årligen sedan åtminstone 24. Tätheterna varierar kraftigt och även om det på merparten av lokalerna fångats relativt få fiskar så är tätheterna kring Åbromölla imponerande höga (Tabell 3; Tabell 4).

9 Tabell 5. Fynd av lax av olika ålder vid elfisken i Vege å under perioden Elfiske har genomförts år 2, 26, 29, 212 och 213. Utifrån förekomst av lax av olika storlek och ålder kan det fastställas att lek skett under åtminstone sju år. Med största sannolikhet har lek skett årligen sedan 24. Avsaknaden av elfiskeundersökningar mellan 2 och 26 gör att det är mycket svårt att säga något om när arten dök upp första gången. Öring har fångats vid samtliga tillfällen. År Elfiske Lax + Lax 1+ Bekräftad lek 2 x ja 25 ja 26 x ja ja 27 ja 28 ja 29 x ja ja 2 ja 211 ja 212 x ja ja ja 213 x ja ja

10 Sammanfattning I de partier av Vege å där det fortfarande finns kvar lämpliga strömvattenmiljöer, finns ett starkt och livskraftigt bestånd av öring. Havsöring stiger upp för lek i såväl huvudfåran som i alla tillgängliga biflöden, och lokalt produceras mycket stora mängder yngel. Som den här rapporten visar så har det nu förmodligen lekt lax i Vege å sedan 24. Observationer av stora lekfiskar, med stor sannolikhet lax, uppströms Fälleberga kvarn under hösten 213 gör att det börjar kännas rätt definitivt att arten nu är ordentligt etablerad i vattensystemet. Samtidigt som detta är en fantastisk nyhet, och ett bevis på vattendragets potential, finns det många skäl att vara orolig. De nedre delarna av Vege å tillhör de mest påverkade vattendragen i Skåne. Föroreningsbelastningen har varit mycket stor under hela 19-talet, och så sent som på 197-talet beskrevs ån som bland de värst förorenade i Sverige. Vattensystemet berörs av 39 dikningsföretag och omfattande och storskalig omgrävning, kanalisering, blockrensning och kulvertering av vattendraget och dess biflöden, gör att det idag finns mycket lite kvar av de kvaliteter som fanns i början av 19-talet. Olyckan med utsläpp av starkt syretärande ämnen från Findus till Vege å:s huvudfåra sommaren 212 skedde som tur var nedströms de viktigaste strömsträckorna, och skadorna på bestånden av öring och lax begränsades därför till ett okänt antal tidigt stigande lekfiskar. Upprepade dieselutsläpp i Möllebäcken under det senaste 1½ året har haft en kraftig påverkan på såväl bottenfauna som fisk. Utsläpp av renat avloppsvatten från flera stora reningsverk påverkar vattenkvaliteten i de små recipienterna. Dagvatten från stora arealer hårdgjorda ytor påverkar såväl flöden som vattenkemiska förhållanden negativt. Intensivt jordbruk i kombination med omfattande täckdikning leder till kraftigt förhöjda näringshalter liksom en omfattande transport av finsediment. Nedströms Bjuv är förhållandena kraftigt syretärande och under sommaren 213 understegs den kritiska gränsen för att öring ska kunna finnas vid något tillfälle på samtliga mätpunkter (Figur 4). Tack vare Findus donation av 1 miljon kronor till fiskevårdsprojekt i Vege å har det under 213 genomförts flera viktiga åtgärder för att stärka fiskbestånden i ån. I Örjabäcken vid Strövelstorp har det genomförts utläggning av sten och lekgrus, vilket resulterat i lek av havsöring. I huvudfåran nedströms Fälleberga kvarn har det lagts ut stora mängder sten och block för att skapa såväl lekplatser som uppväxtmiljöer för laxfisk. Uppströms Fälleberga kvarn har det byggts en fiskväg i nedre delen av Möllebäcken, vilket resulterat i lek av havsöring inne i Billesholm, samtidigt som en dödsfälla för utvandrande fisk har eliminerats. Genom bidrag från Utvald miljö inom Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen i Skåne län har pengarna kunnat växlas upp så att det idag återstår mer än 8 :- för fiskevårdsåtgärder de kommande fyra åren. Sist, men inte minst, har det faktum att det går bra för såväl lax som öring i ån lett till stor uppmärksamhet och stolthet hos berörda markägare. De som under hösten har fått uppleva elfiske eller sett lekande havsöring har fått en mycket mera positiv bild av Vege å. Förhoppningsvis är det något som kan bidra till större förståelse och ökad hänsyn till de känsliga vattenmiljöerna.

11 Fälleberga 1 juni 1 juli 1 augusti Selleberga 1 juni 1 juli 1 augusti Gunnarstorp 1 juni 1 juli 1 augusti Ekebro 1 juni 1 juli 1 augusti Hyllinge 1 juni 1 juli 1 augusti Strövelstorp 1 juni 1 juli 1 augusti Figur 4. Syrehalter uppmätta sommaren 213. Den röda linjen visar den lägsta nivå vid vilken öring förekommer i skånska vattendrag. Som synes är miljön i de nedre delarna av Vege å kraftigt syretärande och de fina syrehalterna vid Fälleberga och Selleberga sjunker kraftigt när man kommer ut i slättlandskapet. Vid Gunnarstorp, Ekebro, Hyllinge och Strövelstorp understiger syrehalterna det kritiska värdet under långa perioder. Data från Findus AB.

12 Vege å norr om Bjuv. Kanaliserad transportsträcka för lax och öring på väg till sina lekplatser längre upp i ån. Lokal för gädda, mört och ål. Vege å mellan Fälleberga och Åbromölla. Leksträcka för öring, och förmodligen även för lax. Lokal för bäcknejonöga, elritsa, lax, ål och öring.

13 Hallabäcken vid Båv. Kraftigt blockrensad sträcka. Lekområde för havsöring. Vege å uppströms Kågeröd. Lokal för stationär öring och ål.