Tankesmedja för friluftsliv 2015 anteckningar från seminarium FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN ATT FORMA STADENS PARKER OCH STRÅK
|
|
- Isak Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tankesmedja för friluftsliv 2015 anteckningar från seminarium FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN ATT FORMA STADENS PARKER OCH STRÅK Arrangörer White Arkitekter och Naturvårdsverket Bakgrund I regeringens skrivelse Mål för friluftspolitiken från 2012 slås fast att Den tätortsnära naturen och bebyggelsens grönområden är av största vikt för vardagsfriluftslivet. Av de tio mål som skrivelsen formulerar är mål 5 Attraktiv tätortsnära natur direkt riktat mot städernas/tätorternas utformning. Målet bör vara att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur-, kulturmiljövärden. Det förtydligas att friluftslivets krav på natur och grönområden även bidrar till att främja attraktiva livsoch boendemiljöer. I en precisering slås fast att attraktiva områden för friluftsliv skapas genom bevarande, utveckling och nyskapande. Nåbarhet och upplevelsevärden pekas ut som några viktiga preciseringar för målet. Även mål 1. Tillgänglig natur för alla och mål 8 Ett rikt friluftsliv i skolan stödjer tanken på städernas och grönområdenas utveckling för ett attraktivt friluftsliv i staden. Städernas grönområden och tätortsnära friluftsområden är också viktiga delar av Boverkets studie av samhällsplanering och bebyggelseutveckling som möjliggör och stimulerar fysisk aktivitet i vardagen Samtidigt har vi en stark utveckling av våra städer mot allt tätare bebyggelse. Skälen för det är såväl långsiktig hållbarhet som mer kortsiktiga, ekonomiska argument. Trycket på den obebyggda marken är hårt. Regeringens skrivelse pekar på att det är i den kommunala fysiska planeringen som frågan om städernas markanvändning avgörs. Det är här stadens struktur formas, dess kvarter, gaturum, torg och parker. Men frågan om stadsrummens attraktivitet för friluftslivet påverkas även i senare skeden när alla dessa platser gestaltas, anläggs och förvaltas. Det finns alltså all anledning att fundera över inte bara att grönområden och natur behövs för friluftslivet i och nära våra tätorter utan även var de lokaliseras och hur de ska formas.
2 Syfte Seminariet Friluftslivet mellan husen att forma stadens parker och stråk för ett attraktivt friluftsliv fokuserar på hur bebyggelsens grönområden kan utformas ur friluftslivets perspektiv. Seminariet prövar idén att formulera tio teser som på olika sätt är väsentliga för friluftslivet när stadsbebyggelsens mellanrum formas. Tanken är att seminariets tiopunktslista ska bidra till en konkret diskussion om vad som gör en bra stadsbyggnad bra för friluftslivet och att friluftsintresset formulerar skarpa krav som kan användas i de processer där stadens rum formas. Avgränsning Det är alltså platserna inne i staden som diskuteras, inte den tätortsnära naturen utanför staden. Med bebyggelsens grönområden avses i det här fallet mellanrummen mellan husen i vid bemärkelse, gårdar, gator, torg och parker. Att många av dem är gröna är naturligt men inte ett krav för att de ska ha betydelse för friluftslivet. På samma sätt tänks begreppet friluftsliv tillåtande: människors fysiska aktiviteter utan krav på resultat och deras upplevelse av natur, och då inte i första hand i bevarade naturområden utan lika mycket av annan grönska, vatten, sol etc. Genomförande Seminariet genomförs i två delar under totalt en timme. Först en inledande föreläsning där dels en bakgrund ges med en kort historik över parker/friytor i våra städer för att belysa dagens situation och framtida utmaningar, dels en presentation av de tio teserna med exempel från Sverige och andra länder. Sedan en workshop där alla deltagare (ca 75 personer) får möjlighet att i mindre grupper (ca 7 personer/grupp) diskutera och kommentera de framförda teserna. Avslutningsvis sammanställs alla deltagares röster i en rangordnad lista över de tio teserna. Tiopunktslistan kan sedan kommuniceras bredare som underlag för fortsatt diskussion och utveckling av relevanta krav på stadsrummens utformning. Redovisning: Sammanställning av tiopunktslistan på en A1/grupp och på gemensam board (ca 4m liggande) på vägg. Den senare kan hängas upp i utrymme på tankesmedjan och eventuellt presenteras kort för hela tankesmedjan. Tiopunktslistan med röstresultat kan även senare distribueras som PDF. Sid 2 (6)
3 Föreläsning Inledning Våra städer växer. Allt fler vill bo i städer och allt fler bor i städer. År 2050 förväntas 70% av världens människor på i städer. I staden är platsen begränsad, intressena starka och behoven många. De flesta verkar idag vara överens om att en hållbar stadsutveckling kräver en tät stadsstruktur. Då minskar transportbehov. Då finns underlag för skolor, infrastruktur och butiker. Vi får i en tätare tätort goda förutsättningar för ett attraktivt stadsliv. För folk gillar folk. Men vad händer då med stadens friytor? Vad händer med möjligheten att röra sig för sitt nöjes skull, för lusten att promenera, vad händer med möjligheten till aktivitet och naturupplevelser som utgår från hemmet. Kan friluftsliv verkligen få plats i en sådan stad? Kan man äta den täta stadskakan och ha den gröna friluftskakan kvar? Det finns ibland en rädsla att krav på grönska och nåbar natur glesar ut staden på ett icke önskvärt sätt. I själva verket bottnar ofta den rädslan i en ovilja att se nyanser, att kunna se att tät också kan vara grön och framkomlig. Vilka är egentligen friluftslivets viktigaste krav på utformningen av staden och dess mellanrum? Det handlar både om stadens struktur och stadsrummens utformning. Vi har nu exakt 55 minuter på oss att tillsammans formulera detta. Vi ska åstadkomma en konkret kristallklar tiopunktslista som blir det manifest utifrån vilket framtidens alla underbara tätorter byggs. Nåväl, det ska i alla fall bli en konkret tiopunktslista som kan bidra till en viktig diskussion. Det är syftet med det här seminariet. Ni kommer alla att bidra genom en liten gruppövning vi ska göra om 25 minuter. Då ska ni alla kommentera och diskutera i grupp och rösta på vilka som just du tycker är friluftslivets viktigaste teser för utformningen av stadens mellanrum. Och då är det viktigt att säga att vi inte idag ska ge oss in på en definition av vad friluftsliv egentligen är när vi pratar om staden utan jag använder här en bred ansats, ett inkluderande synsätt där kravlös fysisk aktivitet och upplevelser av natur står i fokus. Att det är utomhus är en självklarhet. Men först ska jag försöka ge en superkort bakgrund och sedan presentera de tio teserna. Det är alltså mina högst personliga teser som ni ska tycka till om. Det kan tyckas provocerande att göra på det sättet men tanken är inte att jag har rätt jag vet verkligen inte svaret..men det är ett försök att lite snabbt förflytta diskussionen ett litet steg mot det konkreta. Vi ska pröva att ge oss in på det där svåra kvalitativa inte siffror och avstånd och kvm utan mer resonera om HUR stadens mellanrum bör formas.. Sid 3 (6)
4 För om man inte vågar vara konkret så riskerar man att få storstryk i kampen om det krympande utrymmet. I en värld där sopbilar och snöröjningstraktorer ställer väldefinierade krav på stadsrummen, och de tas på största allvar, då finns ingen annan väg än att delta i debatten med så konkreta argument och specifika krav som möjligt. Det är dags att säga hur och inte bara säga att Stadsrummens utveckling i våra städer industrialisering och urbanisering tar fart, täta trånga stadskärnor. Rika flyttar ut. Hälsofrågan i fokus driver fram stadsparker. Esplanader och alléer trädgårdsstäder och klassicism, landskapet förebild, naturromantik, kolonirörelsen modernism och funkis med ljus och luft skapar välplanerade bostadsområden med mycket friyta och ofta sparad natur inpå knutarna. Bostadsgården och bostadsområdet i fokus. God bostad. Kvartersparker Gröna kilar. Trafikseparering förorter och villamattor. Nära till naturen. Grön våg Urbaniseringsvåg och förtätning. Postmodernism. Stadslivet ideal för många. Samverkan mellan ekonomiska och hållbarhetsargument driver förtätning. Mellanrummen krymper. Avstånden ut till naturen ökar för allt fler. Nya stadsparker formas med naturen som förebild utveckling av hamnområden, vattenkontakt. Trafikutveckling, stadsgator, blandad trafik shared space ökat fokus på staden och stadsutveckling. Nya levnadsmönster och högre exploatering förändrar bostadsgårdens betydelse o kvalitet. Offentliga stadsrummets betydelse som vistelseplats i staden. Möten mellan människor. Det sociala i fokus. Cyklismen. Stadsliv honnörsord. Sociotopkartor beskriver de gröna stadsrummens funktion. Ekosystemtjänster naturen flyttar in i staden Starkt behov att formulera kompletterande krav på stadsutvecklingen, smarta lösningar för mellanrummens lokalisering och utformning för att säkerställa en attraktiv stad där det rörliga friluftslivet kan vara en del av ett rikt stadsliv. Mycket av framtida offentliga rum skapas inom befintliga stadsstrukturer strukturer Tio teser för ett attraktivt friluftsliv mellan husen 1. Våga välja var. Utgå från den specifika stadens unika kvaliteter när inte allt kan bevaras. Prioritera stadens viktigaste områden för friluftsliv. Gör tydlig val och släpp annat. Skapa långsiktigt hållbara strukturer för friluftslivet. Skelettplaner är ett nytt begrepp som förskjuter fokus i Sid 4 (6)
5 stadsplaneringens utgångspunkt från det som ska byggas till de stadsrum stadens bebyggelse ska definiera. Det är i de strukturella sambanden som friluftslivets viktigaste frågor avgörs. 2. Variation mellan platser. Utgå från den enskilda platsens särdrag bygg vidare på platsens förutsättningar. Motverka likriktning. Ta tillvara udda kvaliteter olika karaktärer som kan komplettera varandra. Inte allt på ett ställe. Friluftslivets varierade uttryck möts bäst i en mångfald av platskaraktärer. En människas upplevelser och aktiviteter tillgodoses bäst i en stad rik på olikformade mellanrum, grässlätten, den kuperade ytan, björkdungen, skogen. Olika människor har olika preferenser, vad som är naturupplevelser skiftar utifrån erfarenhet. Närhet är alltid viktigt, särskilt för den som inte har möjlighet att lämna staden för semester etc. 3. Samband ger mervärden. Koppla ihop platser med attraktiva stråk för rörelse med gång och cykel, från bostaden till målpunkten och mellan målpunkter. Hela resan från hemmet till naturen kan formas på ett genomtänkt sätt så att alla med olika förmågor kan röra sig utan hinder. En sekvens av platser som hänger ihop erbjuder många fler möjligheter än summan av varje enskild plats för sig, är mer än tre. 4. Rörelse kräver yta - stora parker, långa stråk. Friluftsliv behöver tillräckligt stora ytor, man kan inte promenera i en pocketpark. Ta tillvara ytor som på sikt kan bli stadens inre gröna lunga. Våga vara framsynt. Se den framtida stadens behov. Ingen river hus för park. Central parks skapare har skapat mervärden som är en förutsättning för hela Manhattans attraktionskraft idag..mer än hundra år senare. Stockholm bygger Årstaparken, i Berlin är den nedlagda flygplatsen Tempelhof nu en attraktiv plats för många berlinares friluftsaktiviteter, i Köpenhamn diskuteras markinköp för att säkerställa framtida behov av stora friytor. Stora kilar och Åstråk 5. Mångfunktionella ytor. Friluftslivets många uttryck och stadens begränsade ytor talar för parker och stråk som utformas för samutnyttjande. Samutnyttjande för människor med olika erfarenheter och förmågor. De mångfunktionella ytorna måste vara parkernas kärna. Fullt tillgängliga blir de på så vis sociala mötesplatser mellan människor med olika intressen, ålder, historia etc. Men också särskilda aktiviteter som lek, klättring, etc. kan samordnas med andra krav om de utformas som integrerade delar av en parkgestaltnings helhetskoncept. Väldigt få friluftsaktiviteter kräver så specifik utrustning att det innebär specifika krav på anläggningar. Klimat och årstidsväxlingar är också en aspekt av samutnyttjande där sommarhalvårets utformning inte får skymma bilden av friluftslivets behov året runt. Sid 5 (6)
6 6. Gröna gaturum, när vägen är målet. Utforma gröna stråk som samlar upp och leder gående o cyklande hinderfritt till målpunkter. Esplanaden som samlande stråk för gående och cyklister är en klassisk gatuform med stora möjligheter. Nya typologier för gaturummen utvecklas när rörelse ersätter trafik i programbeskrivningen för utformningen. Gatunätets struktur behöver åter belysas. Separation i ny betydelse där samlade gång och cykelstråk skapar trygghet och stadsliv i stråk där friluftslivets behov kan mötas på ett enkelt och samordnat sätt. 7. Vattenbryn och andra bryn. Brynen är stadsvävens utsidor. Kvartersstadens kanter. Brynet är alltid en trygg plats för människan. Här i gränsen mot det öppna landskapet vistas och rör vi oss gärna, med ryggen fri och med full koll på den öppna omgivningen. Brynet kan vara kajen mot havet eller stranden mot sjön, promenaden utmed ån eller gångvägen som slingrar sig mellan planteringen och den öppna gräsytan. Bryn kan vara naturskapade, bryn kan vara byggda. Brynet är alltid artrikt och upplevelserikt. 8. Tydligt formade rum. Med en genomtänkt rumslig gestaltning kan olika aktiviteter och upplevelser rymmas och upplevelsekvaliten kan höjas. Rama in utsikter, skärma av störande intryck, regissera rörelsen genom parken. Den engelska landskapsparkens ideal som utgick från människans rörelse i ett format landskap är tillämpliga idéer när parker formas för friluftsliv. Rum av olika skala ger intressanta upplevelser, inte minst för barn är storleken och avstånden viktiga. 9. Forma för sinnliga upplevelser. Funktionella krav och rumsliga strukturer är bara stadslivets och friluftslivets scen. Scenografin som varierar över tiden med växter, belysning och andra material ger platserna sin karaktär och människor sinnesupplevelser. Syn, hörsel och doftintryck är en del av friluftslivets rekvisita. I staden är de sinnliga upplevelserna delvis andra än de som vi brukar förknippa med friluftsliv: storslagenhet, enskildhet, social gemenskap och natur och kulturupplevelser. I staden är det oftare den lilla, mindre komplexa upplevelsen som ändå kan förmedla starka upplevelser, intresse och kunskap för både natur och kulturvärden. Naturen kan på så vis ta plats i staden i form av fågelsång, insekter, växters bladstrukturer och blomningens doft och färg, mm. Natur i staden även om det inte är bevarade naturområden. 10. Ta fighten om marken. Stadsplanering är alltid ett kompromissarbete. Utan en engagerad och uthållig, välformulerad opinion vinns inga segrar. Sid 6 (6)
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merVärdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen
Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merFriluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merFÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson
FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson Sociolog FÖRTÄTNING PÅGÅR IDAG BOR CA 50 % AV VÄRLDENS BEFOLKNING I URBANA MILJÖER STÄDERNA ÖKAR SIN POPULATION BOSTADSBRIST I MÅNGA STORSTÄDER VILKET LEDER
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merProgram för utomhuslek i
1(5) Program för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Program Alla nämnder, bolag, kommunalförbund
Läs merÅret är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Läs merFÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merStadsbyggnadskontoret
Stadsbyggnadskontoret www.stadsutveckling.goteborg.se/arkitekturprogram 30 teser om hur vi bygger Göteborg Förord Göteborg står inför en väldig omvandling. Staden växer och utvecklas i snabbare takt
Läs merHelhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU
Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU Presentationens innehåll När regnvattnet tar plats i stadsmiljön Blågröna lösningar och multifunktionalitet Vatten i stadsmiljön
Läs merTillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merEn ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merRiksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merTomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merSTADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner
Läs merTrafikpolicy för Sollentuna kommun
Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva
Läs merOffentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (1) 2017-11-20 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Offentliga rum förslag till komplettering av Framkomlighetsstrategin
Läs merAtt skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Läs merHur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun
Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden som blir en integrerad del av samhället Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun Sundsvall Äldreboenden och LSS-boenden resonemang och definition
Läs merKronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Läs merFysisk aktivitet i samhällsplaneringen
Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen Kunskapen finns nu gäller det bara att implementera den Regeringsuppdraget Boverket får i uppdrag att ansvara för ett samverkansprojekt med uppdrag att samordna och
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merIntegrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merSAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1
SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _
Läs merPM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 Beställare: Stockholmshem,
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merVad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala
Program - dialog om grönstrukturen i Uppsala 9.15-9.30 Forskning & existerande underlag Tankesmedjan Grön Stad. Marcus Hedblom 9.30-9.45 Varför en grönplan? Erfarenheter kring att ta fram underlag för
Läs merByggnad, struktur och offentliga rum
Byggnad, struktur och offentliga rum Verktygslådan för bra stadsbyggnad, god gestaltning & arkitektur Verktygslådan Tillväxtscenario Umeå 200 000 invånare Byar i stråk 3 000 Anslutande stadsdelar 20 000
Läs merEn renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
Läs merExpansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?
Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium
Läs merSammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Läs merAnser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
Läs merHär kommer Naturskyddsföreningen Stockholms läns yttrande över RUFS 2050.
TRN 2017-0052-147 Från: Till: TRF Funk Registrator Ärende: RUFS 2050 Diarienr TRN 2017-0052 Datum: den 3 november 2017 14:13:53 Bilagor: RUFS utställning ht 2017.doc Hej! Här kommer Naturskyddsföreningen
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merGöteborg - modig förebild inom arkitektur. Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad
Göteborg - modig förebild inom arkitektur Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad Innehåll Inledning... 2 Syftet med denna policy... 2 Vem omfattas av policyn... 2 Bakgrund... 2 Koppling till andra styrande
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs meratt skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merKonsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Läs merMotion till Kommunfullmäktige
Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen
Läs mer2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merÄrendet Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr /
Sida 44 (64) 34 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart Stockholm Beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Ärendet Föreligger förvaltningens
Läs merDetaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken
Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ. Samtalsguide november 2016
ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samtalsguide november 2016 2 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 3 Välkommen till Arkitekturstaden Malmö! Arkitekturen hus, platser,
Läs mer0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING
dnr 0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING 2016-01-19 PROGRAM FÖR BERGSJÖN SYFTE ÖVERSIKTSPLANEN Programmets syfte är att skapa möjligheter för stadsutveckling och komplettering av bebyggelsen utifrån fokus på social
Läs merLänsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
Läs merEn idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
Läs merShared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
Läs merProblemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn
Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merUtställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning strategiska avdelningen Sida 1 (6) 2013-07-19 Handläggare Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Stockholm - en strategi för
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen
Läs merFysisk aktivitet, Barn & Unga
Hur påverkar den fysiska miljön barns rörelse och hur kan vi genom stadsplanering öka fysisk aktivitet? Seminarium: Fysisk aktivitet, Barn & Unga 24 april 2019 Göteborg Johan Faskunger Fil Dr Fysisk aktivitet
Läs merSTORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merDANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2
DANDERYDS KOMMUN Centrala Danderyd Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 Tisdag 8 oktober träffades 32 engagerade Danderydsbor i Kevingeskolans matsal för att
Läs mer8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Sammanställning från tidig dialog 2013-05-14 2 (43) Innehåll Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen 1 Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open
Läs meren organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur
en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING Planprogram för Stadionområde i Malmö Džiugas Lukoševičius Arkitekt SAR/MSA Stadsbyggnadskontoret VARFÖR?
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merTomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter KARAKTÄRER Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad NÄTVERK AV OFFENTLIGA RUM Nydala FUNKTIONER Park- och naturområden Stadspark
Läs merEkosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Läs merEn hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS
En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING
Läs merUppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson
Uppdrag Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt Lars Johansson 2016-05-26 2016-07-29 Begreppet Grönstruktur Boverket: Grönstruktur i städer och tätorter är, liksom bebyggelsestruktur och trafikstruktur,
Läs mersödra Hyllie Information om pågående planarbete
södra Hyllie Information om pågående planarbete Vision och inriktningsmål Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende
Läs merRiktlinje för utomhuslek i
1(5) Riktlinje för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Riktlinje Alla nämnder, bolag,
Läs merSammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum
Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merVAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1
ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 Tid: 2018-08-29, 13.00-16.00 Plats: Elite Hotell, Eskilstuna Stort tack för din medverkan vid den första workshopen
Läs mer