MIND/ /THE GAPS TILLFÄLLIG KARAKTÄR OCH SAMUTNYTTJANDE I EN STRATEGI FÖR EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MIND/ /THE GAPS TILLFÄLLIG KARAKTÄR OCH SAMUTNYTTJANDE I EN STRATEGI FÖR EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING"

Transkript

1 MIND/ /THE GAPS TILLFÄLLIG KARAKTÄR OCH SAMUTNYTTJANDE I EN STRATEGI FÖR EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING Anna Gustafsson och Sofia Park Examensarbete på masterprogrammet: Design för hållbar utveckling Vårterminen 2015, Chalmers Arkitektur

2 This is a Master thesis written within the Master Programme Design for Sustainable Development, Department of Architecture, Chalmers University of Technology during spring 2015 by: Anna Gustafsson and Sofia Park Examiner: Krystyna Pietrzyk Tutor: Emilio Da Cruz Brandao

3 MIND/ /THE GAPS TILLFÄLLIG KARAKTÄR OCH SAMUTNYTTJANDE I EN STRATEGI FÖR EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING

4 Abstract Based on the fact that the building industry is responsible for 40 % of the global extraction and use of resources and energy, there is a need to rethink how the existing building stock is used. The purpose of this master thesis is to facilitate a more efficient use of premises, considering the three dimensions of sustainability. The project asks: what is the potential to use premises more efficiently, based on the context of central Gothenburg. Here three types of situations, gaps in usage in time and space, have been identified: waiting for, while searching for a new permanent tenant; other times than when the tenant is actively using the premise and parallell to a second dynamic activity that doesn t always use their entire space. The concepts temporality and sharing are central and form the base for making use of these gaps. Another question is: what actors and businesses could benefit from a shared and/or temporary use of space. This is examined through studies of examples and interviews where the underlying driving forces are identified. In addition to the potential of saving resources the filling of gaps in the use of premises can lead to: allowing actors with limited financial means to access space in central locations, particularly associations and female entrepreneurs who are less prone to take risks; synergy effects between actors who share a space and benefitting the society through activating the city during more hours of the day. The result is a strategy that includes methods and tools to, in relation to the gaps, evaluate activities and their driving forces to fill the gaps as well as principles that can facilitate this. The strategy is applied and illustrated in three scenarios. These illustrations and the report as a whole aims to inspire actors with the power to influence how buildings are used, to: mind the gaps and consequently act upon them.

5 Sammanfattning Med anledning av att byggindustrin står för 40% av material- och energianvändningen globalt finns ett behov av att tänka nytt kring vårt sätt att utnyttja vad vi redan har. Syftet med det här projektet är att underlätta för ett mer effektivt nyttjande av lokaler i centrala lägen, utan att äventyra sociala värden eller de verksamheter som bedrivs. Projektet utgår från frågan om vilka lokaler som har potential att nyttjas till en större grad, med utgångspunkt i centrala Göteborg. Här har tre typer av glapp i tid och rum identifierats: i väntan på en ny permanent hyresgäst; de andra tider då lokaler ofta står outnyttjade, t.ex. kvällar eller helger samt parallellt med en annan verksamhet som av olika anledningar inte fyller upp sin lokal. Begreppen tillfällighet och samutnyttjande har visat sig vara centrala och fungerar därför som utgångspunkt för möjligheter att nyttja dessa glapp. Projektet utgår också ifrån frågan om vilka verksamheter som gynnas av ett mer alternativt lokalutnyttjande. Detta utreds genom exempel och intervjuer där de underliggande drivkrafterna identifieras. Förutom resursbesparing vid utebliven nybyggnation, kan ett mer effektivt nyttjande av lokaler leda till: att verksamheter med låg lokalförsörjning får tillgång till lokaler i centrala lägen, i synnerhet föreningar och kvinnliga entreprenörer som är mindre benägna att ta risker; synergieffekter mellan verksamheter som samutnyttjar; och en bredare samhällsnytta kan uppnås genom att delar av staden aktiveras vid andra tider än vanligt. Resultatet är en strategi som inkluderar metoder och verktyg för att, i relation till glappen, utvärdera verksamheter, de drivkrafter som kan få dem att nyttja glapp samt principer som underlättar detta. Strategin implementeras och illustreras i tre scenarion. Dessa illustrationer och rapporten som helhet syftar till att inspirera aktörer med inflytande över lokalanvändning att: uppmärksamma glappen och agera för att fylla dem.

6 Tack! Det här projektet hade inte varit möjligt utan mycket kunskap från olika aktörer. Tack till alla er som lånat ut er tid i möten, epost och telefonsamtal. Handledning och viktig input från Chalmers Arkitektur. Tack Emilio, Krystyna, Liane och Maja. Oändligt mycket stöd och pepp har kommit från studiekollegor i referens- och diskussionsgruppen. Tack till Klara, Lina, Esmeralda och Hannah. Kommentarer från och samtal med vänner och bekanta som alla ju arbetar i olika typer av lokaler har ytterligare problematiserat bilden. Tack till er alla. Familj och vänner som stått ut med minskat umgänge under en period samt stöttat och bistått på olika sätt. Tack till er. Ett särskilt stort tack till Fredrik och Ola för all hjälp.

7 Om författarna Anna Gustafsson kommer från Kristinehamn i Värmland. Hon har en kandidatexamen i arkitektur från Chalmers i Göteborg. Figur 1. Anna Gustafsson och Sofia Park. Författarnas egen bild Sedan jag började min masterutbildning har alla mina projekt på ett eller annat sätt handlat om att skapa förutsättningar för hållbarhet och hållbart agerande. Fokus har varit lika stort på att skapa organisatoriska förutsättningar som rumsliga. Den röda tråden har varit att spara resurser genom t.ex. återbruk att byggprodukter, design och programförslag av framtidens återvinningsstationer och urban metabolism. Men i samtliga projekt har ekonomiska system och nya affärmodeller som bygger på cirkulär- och delandeekonomi, samt mänskliga beteenden och behov fått en naturlig plats. Sofia Park kommer från Hudiksvall i Hälsingland. Hon har en kandidatexamen i inredningsarkitektur från Konstfack i Stockholm. Under kandidaten arbetade jag mycket med rumslig perception och kommunikation. Efter examen arbetade jag i ett par år men kände mig begränsad i rollen som inredningsarkitekt där man ofta kopplas in sent i projekt utan större möjlighet att ifrågasätta eller relatera till en större kontext, vilket också gör det svårare att göra skillnad ur ett hållbarhetsperspektiv. För att få verktyg att arbeta tidigare i planeringsprocessen sökte jag mig till Chalmers och Design for Sustainable Development. Min utgångspunkt är dock fortfarande den mänskliga verksamheten och möjligheten att husera och stödja den med byggd miljö.

8 Innehållsförteckning INTRODUKTION (INTRO) Beskriver projektets bakgrund och upplägg för att skapa rätt förförståelse och förväntningar inför läsningen. KONTEXT Placerar projektet i en kontext på global och lokal nivå. Pågående trender motiverar och möjliggör projektets strategi. POTENTIAL Definierar den potential som finns att använda lokaler mer effektivt samt redogör för vad implementering av strategin kan leda till på en samhällelig nivå. HUVUDBEGREPP Redogör för begreppen tillfällighet och samutnyttjande och utreder frågor som är relaterade till begreppen. STRATEGISKA KOMPONENTER Presenterar strategin för att effektivisera lokalanvändande som är projektets huvudsakliga resultat, samt beskriver dess olika delar. ILLUSTRATION Visar strategin i tillämpad form genom illustrationer av en mängd möjligheter samt tre scenarion som är utredda mer i detalj och presenteras genom de verktyg som utgör en del av strategin. DISKUSSION & SLUTSATS Diskuterar projektet utifrån tre teman samt konkluderar om frågeställningarna besvarats och om projektets syfte och mål uppnåtts. KÄLLFÖRTECKNING ENGLISH SUMMARY BILAGOR Referenslista för den grafiska sammanställningen av kunskapsläget Avgränsning av verksamheter SIDAN 01 SIDAN 15 SIDAN 31 SIDAN 41 SIDAN 79 SIDAN 111 _ SIDAN 149 SIDAN 165 SIDAN 187 STORA TRENDER s. 17 LOKAL KONTEXT s. 27 GLAPP s. 33 MÖJLIGA UTKOMSTER s. 37 VAD ÄR TILLFÄLLIGHET? s. 43 VAD ÄR SAMUTNYTTJANDE? s. 51 DRIVKRAFTER s. 83 VERKTYG s. 87 PRINCIPER s. 97 MÖJLIGHETER s. 115 SCENARIO 1 s. 121 SCENARIO 2 s. 131 SCENARIO 3 s. 139 DISKUSSION s. 151 SLUTSATS s. 161 BILAGA 1 BILAGA 2

9 TEORI - Refererar till omkringliggande faktorer PROCESS - baseras på beslut inom projektet STRATEGI - för att fylla glapp POTENTIAL HUVUDBEGREPP TILLFÄLLIGHET - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR TILLFÄLLIGHET? MÖJLIGA UTKOMSTER EXEMPEL STRATEGISKA KOMPONENTER DRIVKRAFTER SAMUTNYTTJANDE - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR SAMUTNYTTJANDE? GLAPP VERKTYG KONTEXT LOKAL KONTEXT ILLUSTRATION STORA TRENDER SCENARIO 2: PLATSDELNINGSNÄTVETKET INTRO PRINCIPER MÖJLIGHETER SCENARIO 1: KONTORSHOTELLET: POPPING UP DISKUSSION & SLUTSATS SCENARIO 3: FÖRENINGEN FLYTTAR IN Figur 2. Strukturbild

10 Läsanvisning Rapporten kan läsas pärm till pärm men är samtidigt utformad för att man ska kunna välja att läsa de delar som är mest relevanta i en given situation. Inför varje nytt kapitel återkommer strukturbilden från föregående sida som visar hur rapporten - och projektet är upplagt. Varje kapitel är inringat av en streckad linje och hexagonerna representerar de olika avsnitten som ryms inom ett kapitel. De vita hexagonerna är de teoretiska bitarna, där externa begrepp och exempel sammanställs och redogörs för. De grå hexagonerna bygger på egna slutsatser och är en intern process. De sista strukturerade grå hexagonerna markerar de fyra huvudkomponenterna i strategin som är projektets resultat. TEORI - Refererar till omkringliggande faktorer PROCESS - baseras på beslut inom projektet STRATEGI - för att fylla glapp På varje gul vinjettsida markeras de aktuella avsnitten och deras relation till andra delar av rapporten pekas ut. Genomgående i rapporten används anteckningar i marginalen för att understryka och sammanfatta viktiga saker i texten. Hänvisningar och figurtexter kursiveras i marginalen och enstaka kursiveringar i löptexten markerar viktiga begrepp. understryker & sammanfattar Hela stycken markerar en mer spekulativ röst - som i scenariona beskriver den aktuella situationen till skillnad från mer generella stycken. Här hänvisas till andra delar av rapporten som handlar om något relaterat

11 Begrepp TILLFÄLLIGHET, HA TILLFÄLLIG KARAKTÄR - en tidsbegränsad period, att existera under en viss tid. SAMUTNYTTJANDE, ATT SAMUTNYTTJA - användande av flera aktörer, använda tillsammans. GLAPP - situation i en lokal där det under en period finns potential till mer effektivt nyttjande, i projektet finns tre typer. PRINCIP - fysisk eller organisatorisk faktor som kan underlätta nyttjandet av glapp eller öka sannolikheten för positiva utkomster. MÖJLIGGÖRARE - en verksamhet eller aktör som nyttjar eller förvaltar en lokal på ett sätt så att ett glapp uppstår. MÖJLIGNYTTJARE - verksamhet som i och med sin karaktär gynnas av att vara tillfällig och/eller samutnyttja resurser och därmed kan nyttja ett glapp. HUVUDBEGREPP - tillfällighet och samutnyttjande. VERKSAMHET - företag, förening eller organisation. Kan bedrivas enskilt eller som en större verksamhet. LOKAL - avgränsad del av byggnad som nyttjas av verksamheter

12 Introduktion Här beskrivs projektets bakgrund och upplägg för att skapa rätt förförståelse och förväntningar inför läsningen. Vad är syftet och vilka frågor hanteras i rapporten? Metoden beskrivs och projektet placeras i en akademisk kontext bland andra projekt som hanterar liknande frågor. 1

13 HUVUDBEGREPP TILLFÄLLIGHET - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR TILLFÄLLIGHET? POTENTIAL MÖJLIGA UTKOMSTER EXEMPEL STRATEGISKA KOMPONENTER DRIVKRAFTER SAMUTNYTTJANDE - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR SAMUTNYTTJANDE? GLAPP VERKTYG KONTEXT LOKAL KONTEXT ILLUSTRATION STORA TRENDER SCENARIO 2: PLATSDELNINGSNÄTVETKET INTRO PRINCIPER MÖJLIGHETER SCENARIO 1: KONTORSHOTELLET: POPPING UP DISKUSSION & SLUTSATS SCENARIO 3: FÖRENINGEN FLYTTAR IN 2

14 BAKGRUND Idag står byggsektorn för 40 % av den årliga materialanvändningen i världen (Hoballah, 2013), samtidigt matas vi ständigt med information om att vår konsumtion av ändliga resurser och energi är ohållbar. I Sverige och världen pågår en urbanisering med stor efterfrågan på nya byggnader i tillväxtregioner, samtidigt som stora lokalbestånd står tomma i andra delar av landet (Johansson, L. 2012). I och med urbaniseringen ökar trycket på varje kvadratmeter, vilket bidrar till segregation i städerna (af Kleen, 2013) men samtidigt står m2 tomma i lokaler i Göteborgs innerstad (Andreas Björnsson, Newsec, personlig kommunikation 28 april, 2015), kontor har en generell beläggningsgrad på 40 % (Niras, i.d.) och trots att skolor bara används vardagar, dagtid, är det bara åtta skolor i Göteborg som finns tillgängliga för uthyrning under kvällar och helger (Göteborgs stad, i.d.). En ny urban generation utrustade med smarta telefoner och laptops är på frammarsch, med en mer mobil och global livsstil som logisk följd. På stan dyker fler och fler ambulerande verksamheter upp i form av food trucks eller städservice, det blir viktigare för utåtriktade tjänstebaserade verksamheter att vara där människor är och följa med tungan på gentrifieringsvågen. Traditionella mentala- och byråkratiska strukturer kring ägande ifrågasätts då nya rörelser och affärsmodeller baserade på delande och cirkulärekonomi, växer fram (Botsman och Rogers, 2010). Dessa faktorer bidrar till att skapa ett nytt urbant och mentalt landskap där vi måste omvärdera hur vi ser på möjligheter och resurser. Mer utvecklad information om de företeelser och trender som utgör bakgrund och förutsättning till projektet finns i kapitlet Kontext på sid. 15 3

15 Besparing av resurser var ambitionen som triggade projektet, men genom arbetet har även andra möjliga sociala och ekonomiska vinster på samhällelig nivå blivit tydliga. Dessa redogörs för under avsnittet Möjliga utkomster på sid. 37 SYFTE - FÖRÄNDRING Arbetet syftar till att, inom ramen för de tre dimensionerna av hållbarhet (ekologisk, ekonomisk och social), underlätta för ett mer effektivt lokalanvändande som bättre utnyttjar befintliga fysiska resurser i staden. MÅL - MÄTBART RESULTAT Målet med projektet är att genom begreppen tillfällighet och samutnyttjande hitta och illustrera strategier som kan effektivisera nyttjandet av befintliga lokaler och fysiska resurser utan att äventyra sociala värden eller verksamheten som bedrivs. Ett ytterligare mål är att producera ett material som kan inspirera relevanta aktörer. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilken potential finns att utnyttja lokaler och fysiska resurser i en högre grad än idag ut? Vilka hinder finns för att nyttja lokaler och fysiska resurser mer effektivt genom strategier som bygger på tillfällighet och samutnyttjande? Vilka verksamheter kan gynnas av tillfällighet eller samutnyttjande? Vilka rumsliga och organisatoriska lösningar krävs för att överkomma hinder och nå positiva utkomster? 4

16 KUNSKAPSLÄGET Ämnet för projektet tangerar många olika fält och professioner. Arkitektur, tid, tillfällighet, samutnyttjande och fastighetsbranschen är de huvudsakliga teman som frågeställningen rör sig inom. Inom fastighetsbranschen handlar mycket litteratur om effektivitet och sätt att minska kostnader, till exempel genom att fokusera på beläggningsgrad och yteffektivitet. Forkning som handlar om arkitektur, tid och tillfällighet tar bland annat upp påverkan på människors välbefinnande, genom till exempel miljöer och tillfällighet i arbetslivet. Tillfällighet används inom arkitektur ofta som en strategi för att förändra och aktivera städer och en del av fältet handlar om att lyfta upp tid som en viktig aspekt inom arkitektur. Effektivitet för att sänka kostnader Tid är en viktig faktor i arkitektur Positiva och negativa aspekter av samutnyttjandet har diskuterats länge. Inom fältet lyfts fördelar med delande, i förhållande till det enskilda ägandet och principer för hur delade resurser kan förvaltas. Figur 3. Grafik som kopplar omkringliggande forskning till begrepp inom projektet. I bilaga 1 finns en fullständig referenslista på litteraturen som åsyftas i grafiken till höger. 5

17 ARKITEKTUR SOM PROGRAM & RUM Tschumi TID I ARKITEKTUR Ackemar & Franzelius STÄDER & FÖRGÄNGLIGHET Cuff TILLFÄLLIGHET I ARKITEKTUR Killing Architects TILLFÄLLIG ARKITEKTUR Tyrväinen TILLFÄLLIGHET I STÄDER Bishop &Willians TILLFÄLLIGHET I ARBETSLIVET Kantelius psykologi ekonomi juridik ARKITEKTUR FASTIHETSBRANSCHEN TID FACILITY MANAGEMENT FM fakta ARKITEKTUR SOM RYTMER Lefvebvre ARKITEKTUR & MILJÖPSYKOLOGI Bodin Danielsson TILLFÄLLIGHET MÖJLIGHETER MED VAKANSER Rietveld DELANDE- EKONOMI Bauwens FÖRVALTNING AV ALLMÄNINGAR Ostrom SAMUTNYTTJANDE DELANDE- EKONOMI Gansky DELANDE- EKONOMI Botsman & Rogers

18 AVGRÄNSNING OCH INRIKTNING Möjligheterna att nyttja en byggnad för olika ändamål hänger tätt samman med byggnadens utformning och läge. För att däremot nyttja en byggnad mer effektivt krävs att utgångspunkten är de förutsättningar som huvudaktiviteten ger, i form av tid och lokalutformning. Därför har fokus legat på verksamheten framför byggnaden. Projektet har begränsats geografiskt till centrala Göteborg. Här är trycket på lokaler i regionen som störst (Newsec, 2015), marknadshyrorna höga och inte alla aktörer har möjlighet att konkurrera om lokalerna. Det gör det eftersträvansvärt att öka möjligt lokalanvändande. Dessutom fanns större möjligheter att kontakta och träffa intressanta aktörer med en förankring i, och kunskap om den lokala kontexten. En vanlig anledning till att nyttja tillfällighet som strategi inom arkitektur är för att aktivera tomma platser. Det kan vara industrier som lagt ner och att en process för omvandling av området har påbörjats, som i fallet med Berlins gamla flygplats Tempelhof där en mängd tillfälliga initiativ fått plats (www.thf-berlin.de/tempelhofer-feld/pionierprojekte). Eftersom detta projekt är avgränsat till centrala Göteborg, där efterfrågan på lokaler är stor, är behovet av aktivering inte lika stort utan omnämns i arbetet enbart som ett mervärde i avsnittet Möjliga utkomster. Det finns också en tendens att tillfällighet associeras till den kreativa klassen och behandlas som en tillfällig trend. Ambitionen har varit att projektet ska ta Fokus på verksamhet framför byggnad Lundby Majorna /Linné Figur 4. Karta över centrala Göteborg Möjliga utkomster, se sid. 37 Centrum Örgryte 7

19 sig bortom hippheten, genom att vara mer inkluderande och visa möjligheter som kan leda till en bredare samhällsnytta och som är möjligt att se i en större skala i framtiden. Diskussion och slutsats, se sid. 149 En av möjligheterna i projektet handlar om att nyttja lokaler andra tider än huvudverksamheten. Det aktualiserar en diskussion om arbetstider. Nattarbete, som regleras i arbetstidslagstiftningen (SFS 1982:673 Arbetstidslag 13 ) har exkluderats. Ämnet arbetstider diskuteras dock kort i det avslutande avsnittet Diskussion och Slutsats. För avgränsningen av verksamheter som illustreras i avsnitten Möjligheter och Scenarion (sid. 115 resp. 121), se bilaga 3. 8

20 RESULTAT En tidig slutsats i projektet var att begreppen tillfällighet - som i att ha en tillfällig karaktär eller nyttja en lokal tillfälligt, och samutnyttjande - som i att dela resurser och lokal med andra, är centrala för möjligheten att nyttja lokaler mer effektivt. Dessa begrepp bildar motsatser till enskilt ägande och permanens som tillsammans låser de möjligheter som identifierats inom projektet. Huvudbegreppen tillfällighet och samutnyttjande har kommit att influera projektets riktning och utgör grunden för resterande resultat. Den främsta delen av resultatet är en strategi för att effektivisera lokalanvändande. Denna består av fyra delar: Glapp som redogör för de typer av potential som finns att nyttja lokaler mer effektivt genom tillfälligt nyttjande eller samutnyttjande; Drivkrafter, som visar vad olika verksamheter kan tjäna på att nyttja strategin och möjliggöra eller nyttja glapp; Verktyg, som hjälper till att utvärdera verksamheters förutsättningar och krav i förhållande till varandra och lokaler samt slutligen Principer som hjälper till att nå önskvärda utkomster och komma runt eventuella hinder. Strategins delar bygger dels på teori kring huvudbegreppen tillfällighet och samutnyttjande och dels på studier av ett antal exempel på intressanta verksamheter som på olika sätt relaterar till dessa begrepp. Exemplen är också till viss del konsekvenser av större trender som påverkar fältet. Rapporten börjar med att just redogöra för dessa större trender som bildar utgångspunkten och kontexten för projektet tillsammans med en kort översikt över läget på lokal- och fastighetsmarknaden i Göteborg. 9 GLAPP se sid. 33 DRIVKRAFTER se sid. 83 VERKTYG se sid. 87 PRINCIPER se sid. 97 Figur 5. Strategiska komponenter

21 Möjligheter för mer effektivt lokalutnyttjande TILLFÄLLIGHET SAM- UTNYTTJANDE ENSKILT ÄGANDE PERMANENS Figur 6. I och med att projektet handlar om relationen mellan tid och yta blir begreppsparen tillfällighet - permanens och samutnyttjande - enskilt ägande intressanta för att hitta möjligheter att nyttja lokaler mer effektivt. 10

22 För att ge en bild av möjligheter som potentiellt skulle kunna utvecklas visas ett antal möjlignyttjare och möjliggörare i förhållande till de drivkrafter som skulle kunna innebära incitament för att tillämpa strategin och nyttja glapp. Dessutom illustreras tre mer utvecklade scenarion som visar hur strategin skulle kunna tillämpas och vilka utkomster det skulle kunna leda till. Projektet berör många frågor och fält, därför får en slutlig diskussion ta plats, där trådar plockas upp och ett resonemang förs om resultatet och processen. METOD OCH PROCESS Metoderna som valts i det här projektet bottnar i en förkärlek till samtal och diskussioner som medel för att tillägna sig ny kunskap, orientera sig - och ta arbeten framåt. För att illustrera och komplettera samtalen författarna emellan och med tanke på projektets komplexa karaktär fick systemtänkande och associativa workshops en naturlig plats som metod. Inför varje ny del av projektet utreddes relationerna mellan olika faktorer eller aktörer genom systemkartor på stora papper. Kartorna baserades till en början på egen erfarenhet och associationer och utgjorde en grund för att fatta beslut och ta nästa steg. Innehållet i kartorna belades sedan med fakta från olika håll och tidigare antagna samband befästes eller förkastades. Systemtänkandet hade också en avgörande roll för att förstå projektets struktur och innehåll. Ett av arkitektens verktyg är det förutsättningslösa skissandet, som ett sätt att testa sig fram och undersöka olika lösningar. I detta projekt Systemtänkande & Associativa workshops Avsnittet Möjligheter, på sidan 115, är resultatet av en sådan associativ workshop. Syftet med avsnittet är att visa på en bredd av möjligheter med strategin, och utgångspunkten var generaliserade antaganden. 11

23 har skissandet varit ett förhållningssätt som t.ex tillämpats kring de systemkartor och associativa workshops som genomförts. Samtal En sammanställning av samtalen finns i Källförteckningen på sid. 163 Samtal med intressanta personer har också fått en central plats som metod och har varit ett sätt att orientera sig i den lokala kontexten och inom ett fält som var relativt nytt för författarna. Under projektet har samtal förts med ett dussin olika personer som på olika sätt relaterar till projektet. De kan sägas tillhöra tre olika kategorier där den första och största delen är aktörer inom Göteborgs fastighetsbransch, från både privat och offentlig sektor; den andra besitter kunskap om Göteborgs lokalkontext med fokus på olika aktörers behov av lokaler och den tredje gruppen representerar verksamheter som på olika sätt nyttjar lokaler på intressanta sätt. Samtalen var baserade på förberedda frågor, men eftersom syftet delvis var var att orientera sig inom fältet var mötena medvetet avslappnade och tog en diskussionskaraktär för att skapa förutsättningar för intressanta stickspår och relevant input. Därför finns heller inte ordagranna redogörelser för frågor och svar i rapporten. Personerna och samtalen finns istället kortfattat presenterade i under Personlig kommunikation i Källförteckningen. Information inhämtades också från personer via telefonsamtal och . Dessa finns omnämnda i referenslistan under muntlig kontakt men har ingen mer utförlig presentation. 12

24 Processen började i en bred och storskalig analys för att skapa en inledande förståelse för effektivt lokalanvändande i förhållande till tid och rum. Begreppen tillfällighet och samutnyttjande, som genom associativa workshops identifierades som centrala, innebar en inramning för vad som var relevant litteratur att ta del av, relevanta exempel att undersöka och personer att träffa. Att utreda exemplen, genom samtal och litteratur, var en viktig del i processen för att utforma strategin. Kunskap från exemplen ligger till grund för många av drivkrafterna och de hinder och svårigheter som kan uppstå i anslutning till samutnyttjande eller tillfällighet. När de mest relevanta hållpunkterna identifierats kunde teoridelen sedan utvecklas vidare genom litteratur- och källstudier inom fält som på olika sätt tangerar projektets teman, för att till sist sammanställas i framför allt kapitlen kontext och huvudbegrepp. Informationen om exemplen förekommer dels där och har dessutom sammanställts som fristående presentationer under kapitlet exempel. I resultatet redovisas och utreds tre scenarion mer i detalj, men många fler möjliga scenarion har skissats på under processens gång. Att testa och utreda olika kombinationer av verksamheter och glapp fungerade som en löpande utvärdering som möjliggjorde en utveckling av strategin och dess komponenter. Började brett Exemplen viktig del i processen Litteraturstudier Skisser på möjliga kombinationer av verksamheter för att utveckla strategin VEM VÄNDER SIG DEN HÄR RAPPORTEN TILL? Ett mål med projektet är att skapa en rapport som kan inspirera relevanta aktörer, som antingen önskar nyttja, nyttjar, äger eller förvaltar lokaler, till att vidga bilden av hur lokaler kan nyttjas mer 13

25 inspirera till mer effektivt nyttjande av lokaler För Kommunen, fastighetsägare, hyresgäster och verksamheter som saknar lokal effektivt. Dessutom syftar projektet till att bidra till en diskussion om vårt samhälles, i viss mening, traditionella inställning till resursanvändande. Detta har fått avgöra format och innehåll. Projektet baseras på fastighetsmarknaden i Göteborg men i och med generaliteten i resultatet kan den appliceras även på andra platser. Med tanke på den lokala förankringen och den avgjort svenska kontexten var det ett medvetet val att skriva arbetet på svenska. Författarnas förhoppning är att arbetet ska kunna erbjuda alternativa perspektiv och vara en del av ett diskussionsunderlag för kommuner inför arbete med till exempel lokalförsörjningsstrategier, detaljplaner och markanvisningar eller för att formulera politiska visioner om staden och dess fysiska miljöer. Fastighetsägare kan inspireras att förvalta befintliga, och projektera nya, fastigheter på ett mer innovativt och resurseffektivt sätt. Hyresgäster kan finna möjligheter till att effektivisera sitt lokalutnyttjande, sänka sina kostnader och utveckla sin verksamhet, och verksamheter som i dagsläget inte har tillgång till en lokal kan ges idéer på vilka möjligheter att få tillgång till en lokal som finns. Hoppas att just du finner inspiration och hittar något du kan ta med dig. Trevlig läsning! 14

26 Kontext Projektet placeras i en kontext på global och lokal nivå. Pågående trender motiverar och möjliggör strategin - på den stora skalan genom t.ex. en ohållbar resurskonsumtion och digitalisering och här i Göteborg genom en fastighetsmarknad på högtryck men där verksamheter samtidigt bara har en beläggningsgrad på 40 %.

27 HUVUDBEGREPP TILLFÄLLIGHET - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR TILLFÄLLIGHET? POTENTIAL Lokalkontexten ger informationen om vilken potential det finns att nyttja lokaler med effektivt KONTEXT MÖJLIGA UTKOMSTER EXEMPEL DRIVKRAFTER SAMUTNYTTJANDE - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR SAMUTNYTTJANDE? GLAPP Trenderna genererar och skapar förutsättningar för nya typer av initiativ och verksamheter LOKAL KONTEXT ILLUSTRATION STORA TRENDER SCENARIO 2: PLATSDELNINGSNÄTVETKET INTRO STRATEGISKA KOMPONENTER MÖJLIGHETER SCENARIO 1: KONTORSHOTELLET: POPPING UP DISKUSSION & SLUTSATS SCENARIO 3: FÖRENINGEN FLYTTAR IN VERKTYG PRINCIPER

28 Stora trender Det här projektet möjliggörs av ett samhälle i förändring. Vissa förändringar, eller trender, som vår ohållbara resurskonsumtion adresseras, den accelererande urbaniseringen skapar förutsättningarna projektet förhåller sig till medan den ökande immaterialiseringen och uppkomsten av kollaborativ konsumtion öppnar nya möjligheter som projektet försöker dra nytta av. Dessa stora, i vissa fall globala, trender leder i sin tur till mindre mer specifika trender och företeelser. I kapitlet exempel redovisas ett antal verksamheter som på olika sätt representerar dessa. Figur 7. Visar olika trender som tas upp i avsnittet och illustrerar hur de förhåller sig till varandra Kapitlet Exempel se sid

29 INDIVIDUALI- SERING URBANISERING KOLLABORATIV KONSUMTION ENERGI MATERIAL OHÅLLBAR RESURSKONSUMTION ÖKANDE IMMATERIALISERING VAROR TJÄNSTER AVFALL SMART-CITY DIGITALISE- RING 18

30 OHÅLLBAR RESURSKONSUMTION Vi konsumerar för mycket resurser, mer och mer i en allt snabbare takt. Vårt levnadssätt och våra matvanor bidrar till att utarma jorden (UNEP, 2011). Problemen handlar förutom en förestående råvarubrist också om minskad biologisk mångfald och havererade ekosystemtjänster som följd av utvinning och ändrad markanvändning, föroreningar och växthusgasutsläpp i produktionsfasen och problem med stora mängder avfall (ibid.). För att komma åt problematiken behöver vi värdera resurser på ett annat sätt, och frikoppla ekonomisk tillväxt från resurskonsumtion (ibid.). Jorden är inte särimner Idag beskattas arbetet snarare än resurserna som krävs för att producera en vara (Daly, 2005). Företag bygger sin omsättning på nyproduktion, och för att säkra en kontinuerlig efterfrågan på varor byggs ofta en begränsad livslängd in i material och produkter ( Planned obsolescence, 2009). Detta gör att intresset för att skapa produkter som kan repareras eller uppgraderas är lågt. Samtidigt finns en stor medvetenhet bland internationella organ att problemen behöver adresseras på en hög nivå. Även länder som inom den egna industrin, ligger långt framme i råvarueffektivitet har en import som markant försämrar råvarukonsumtionen/ capita (UNEP, 2011). EU kommissionen kom 2014 med ett förslag för avfallsreducering som siktar mot cirkulärekonomi på lång sikt (European commission, 2014), dvs att material används på ett sätt så att deras egenskaper bibehålls och de kan användas om och om igen (ibid.). Sådana skärpta regler tillsammans med ökande råvaru Figur 8. Beskriver vårt ökande ekologiska fotavtryck krävdes ett och ett halvt jordklot för att regenerera och hantera konsekvenserna av våra råvaruuttag (Global footprint network, 2015) 19

31 priser skulle öka incitamenten för företag att reducera sin råvaruanvändning markant. Consumption of resources has exploded since the time of our great-grandparents due in part to efficiencies leading to reductions in resource prices. With food, rare metals, energy and other resources rising significantly in real price terms now, pre-conditions for determined decoupling efforts are stronger than ever before. (UNEP News center, 2011) Sand är som olja, en ändlig resurs. - Klaus Schwarzer (Höflinger, 2014) Betong består till 25% av sand. (PCA, 2015) Energi Material Byggsektorn är en av de största konsumenterna av jordens resurser (Hoballah, 2013). Men de kraftigt stigande råvarupriserna kommer att göra det mer och mer intressant att minska sin resurskonsumtion (UNEP News center, 2011). Sedan oljekrisen på 70-talet har byggsektorn drivits av en vilja att minska energikonsumtionen i byggnader (Levin och Engqvist, 2010). Detta har tagit sig uttryck i tilläggsisoleringar och fönsterbyten. Ett skifte tycks dock vara på väg, Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande på Chalmers tekniska högskola menar att, eftersom vi inte längre har råd att extrahera resurser från jorden i samma takt som vi för närvarande gör, så skiftar effektiviseringen till att också innefatta fysiska resurser ( ). Möjligheter att effektivisera byggsektorns materialanvändning kan handla om att bygga med mindre material, bättre material som inte genererar avfall under ut- eller återvinning eller att använda återbrukade produkter. Eller att använda befintliga byggnader på ett bättre sätt. 20

32 På en större skala i nätverken mellan byggnader kan sägas att resurseffektivitet uppnås om så många som möjligt kan nyttja gemensamma system och gemensam infrastruktur. Den senare delen av 1900-talets dominerades av ett bilorienterat stadsbyggande med glesa vidsträckta förstäder som är ineffektivt på många sätt, ett slöseri med resurser som mark och byggda system, energi och tid. Den senare trenden med förtätning i befintlig stadsmiljö är ett sätt att bättre nyttja det befintliga, något som dock kräver medvetna strategier som hanterar de olika systemens maxkapacitet. För med fler invånare lokalt och, till exempel, ett oförändrat bilanvändande skapas trafikstockningar och parkeringsproblematik. Strategier för att spara resurser finns inom alla delar i samhället. Smart city är ett koncept som bygger på att ha ett större perspektiv, samarbeta tvärsektoriellt och förstå hela flöden (European commission, 2015). Mer konkret handlar det om att arbeta med informations- och kommunikationsteknologi (ICT) och smarta tekniska system som ett sätt att minska städers trafikproblem, miljöpåverkan och energikonsumtion. En annan strategi som bygger på liknande principer är industriell symbios där olika produktionsenheter kopplas till materialflöden och rest- och avfallsprodukter används i flera steg, den förstes avfall blir den andres råvara och därmed minimeras spill (www.industriellsymbios.se). I vissa fall planeras också produktionen inom industrin i relation till svängningar i elpriset med syfte att spara pengar (Alpman och Kleja, 2011). Eftersom elpriset stiger och sjunker över dygnet Smart city Industriell symbios planera produktion för att utjämna konsumtionstoppar 21

33 baserat på efterfrågan, är det dyrare att konsumera el samtidigt som många andra. Industrins produktionsplanering får konsekvensen att det blir en viss utjämning av de konsumtionstoppar som skulle krävt tillskott av de sämsta energislagen (Energimarknadsinspektionen, 2014). Bolagen sänker alltså sina kostnader genom att utnyttja en resurs under tider när få andra efterfrågar den och skapar samtidigt miljövinster. 100% 1900 TJÄNSTER INDUSTRI JORDBRUK 2000 Figur 9. Beskriver andel förvärvsarbetande per sektor i Sverige (Svenskt näringsliv, 2009) ÖKAD IMMATERIALISERING Det svenska samhället undergår stora förändringar. Från en ekonomi som byggt på produktion av varor säljer vi idag tjänster och kunskap (Svenskt näringsliv, 2009). Detta har förstås också förändrat vårt behov av lokaler. Från specifika och hårt programmerade industri- och fabrikslokaler till mer generella kontor och möteslokaler. En annan stor förändring som hittills skett är att produktionen av varor förflyttats från Sverige till andra delar av världen. Men vi konsumerar fortfarande mer fysiska produkter (SCB, 2007). Den utlokaliserade varuproduktionen bygger på att löner och kostnader är lägre i andra delar av världen och låga transportkostnader. Men med en globalt höjd levnadsstandard stiger lönerna och högre oljepriser gör transporter mer kostsamma vilket kommer att påverka vår oändliga tillgång till billiga produkter och mat. Det stora beroendet av importerade varor, framförallt livsmedel, kan också göra det svenska samhället sårbart på sikt (SLU, 2014). Därför är lokal matproduktion en viktig pusselbit i ett robust 22

34 samhälle, och en omställning till en mer lokal ekonomi kräver andra typer av platser och lokaler än idag. Ett sätt att koppla loss ekonomisk tillväxt från råvarukonsumtion är att skifta från att konsumera fysiska varor till tjänster. Gå på bio istället för att köpa en ny TV. Men det är inte helt självklart att konsumtion av tjänster har mycket mindre påverkan på miljön än konsumtion av varor. Tjänstesektorn använder fortfarande lokaler och byggd miljö, vilket ju är bland det mest energi- och materialkrävande som finns. En annan stor del av immaterialiseringen är förstås den digitala revolutionen. De enorma möjligheter som den för med sig, för både privatpersoner, organisationer och företag, kan inte överskattas. I tidskriften Forbes uppräkning av världens mest betydelsefulla personer placerar sig Googles VD och grundare båda tio i topp ( The world s most powerful people, 2014), före politiska ledare som Storbritanniens premiärminister David Cameron och Frankrikes president Francoise Hollande. Sociala nätverk och tillgången till en global röst påverkar i högsta grad politiska världshändelser, som revolutionerna i Nordafrika under 2011 (O Donnell, 2011). Varor Tjänster Konsumtion av tjänster kräver byggnader Det papperslösa samhället är här Digitaliseringen har förändrat många delar av vardagen, också kontorsarbete. Eller möjligheterna och redskapen har förändrats, även om arbetet som utförs är detsamma. Arbetet sker i hög grad genom datorer och informationen vi hanterar dagligen är till större och större del digital, från läkarjournaler till läromedel och nyhetsmedia, vilket innebär ett förändrat lokalanvändande när behovet 23

35 av förvaring av information i pärmar och stora arkiv minskar. Vi behöver inte ens vara i kontorslokalen för att arbeta, datorerna har blivit mobila; vi kan arbeta från sängen, tåget eller New York och vi måste inte heller alltid träffas för att samtala. Möten kan istället ske via kameror över internet. what you want is: the hole, not the drill - Victor Papanec (Botsman och Rogers, 2010 sid. 83) KOLLABORATIV KONSUMTION Som en reaktion på vår ohållbara konsumtion av resurser har en ny ekonomi som bygger på delande vuxit fram. Ett mer bokstavligt skifte från varu- till tjänsteförsäljning där det privata ägandet försvinner och konsumenten istället nyttjar tjänsten att ha tillgång till en viss produkt genom att låna eller hyra den. Det gör det mer lönsamt med reparerbara produkter av god kvalitet än de billiga produkter konsumenten köper för att använda vid enstaka tillfällen och det minskar behovet av individuell förvaring. När du som konsument ska lösa ditt behov av biltransport kan du antingen själv stå för försäkring, värdeminskning och garageplats hemma. Detta även om du bara kör bilen sammanlagt fem timmar i veckan. Eller så kan du dela dessa kostnader med andra som också behöver nyttja en bil ett par timmar i veckan genom en bilpool. Det finns otaliga exempel på tjänster, förmedlingar och forum som uppstått inom denna trend: Klädotek, bibliotek fast för kläder; klädbytardagar; lånecyklar som en utvidgning av kollektivtrafiksystemet, som Styr och Ställ i Göteborg (abo-goteborg.cyclocity.fr) och organisationer som förmedlar sovplatser i privata hem som ett alternativ till hotell, som Airbnb (www.airbnb.se) och Couchsurfing (www.couchsurfing.com). 24

36 Förutom de ekologiska och ekonomiska vinsterna pekar denna ökning av delande på en förändrad inställning till individens roll i förhållandet till samhället där det gemensamma börjar värderas högre (Botsman och Rogers, 2010). Det visar inte minst den växande mängden öppen och delad information som instruktionsfilmer på Youtube för allt från digital 3D-modellering till håruppsättningar, den fria encyklopedin Wikipedia och programvaror med öppen källkod. Det skapar ett utvidgat fält med allmän egendom som behöver administreras och förvaltas gemensamt, något Elinor Ostrom, amerikansk nationalekonom, statsvetare och nobelpristagare i ekonomi, länge har forskat på (Bollier, 2009). URBANISERING Mer än hälften av jordens befolkning bor nu i städer (FN, 2014) och den urbana befolkningen ökar. Staden erbjuder närhet till service och utvecklad infrastruktur men också till andra människor med allt vad det innebär av socialt utbyte, inspiration och affärskontakter. Städer är centrum för ekonomisk tillväxt (Göteborgs stad, 2010) och där tillväxten sker skapas arbetstillfällen. Eftersom ytorna är begränsade i centrala stadsdelar trissar efterfrågan upp marknadspriserna. Det höga trycket menar Daniel Jighede, uthyrningschef på Vasakronan i Göteborg, delvis beror på att det blir en allt viktigare konkurrensfördel för företag att vara representerade på en central adress med omedelbar närhet till centralstationen, inte minst för rekrytering (personlig kommunikation 24 februari 2015). Samtidigt tenderar de största företagen att samla sina verksamheter i större komplex i stadens periferi som en konsekvens av de höga Delande av informaiton ökar 4650 kr/år Marknadhyra för en renoverad kvadratmeter kontor i centrala stockholm (Newsec, 2015 sid. 16) 25

37 Mer om trender på den lokala fastighetsmarknaden på sid. 27 Gentrif iering även på lokalmarknaden priserna (Newsec, 2015). Parallellt med det ökade trycket i städerna som skapar brist på plats, bostäder och lokaler, drabbas landsbygden av brist på människor och arbetstillfällen. I högre konkurrens trycks ekonomiskt svagare grupper ut från populära områden när hyresnivåer justeras mot stigande marknadspriser (af Kleen, 2013)(Rönngren, 2012)(Hellgren, 2012). Det gäller boende men också små näringsidkare, föreningar och kulturinstitutioner. 26

38 Lokal kontext: Fastighetsmarknaden Centrala Göteborg Marknaden som omger lokaler, men där bostäder inte räknas in, kan förenklat sägas bestå av två typer av aktörer: fastighetsbranschen som äger och förvaltar, och de som nyttjar dem. Kommunen är en stor fastighetsaktör i Göteborg. Både genom förvaltningar och kommunalägda bolag. Bolagen agerar på marknadsmässiga villkor men med tydliga direktiv att bidra till stadens utveckling och välmående (Higab, 2015)(Göteborgslokaler, 2015). Lokalförvaltningen förser kommunens verksamheter med lokaler och fastighetskontoret hyr generellt ut lokaler genom korttidskontrakt. Annan systematisk korttidsuthyrning sker från kommunens sida av idrottshallar och sportanläggningar, ett fåtal skolmatsalar och aulor (Kultur och fritid, i.d) samt ett 50-tal skolor som används som övernattningsskolor vid idrottscuper och liknande (Lokalförvaltningen, i.d). Efterfrågan på lokaler i centrala Göteborg är hög. Framförallt nyrenoverade små kontorslokaler hyrs ut omedelbart (personlig kommunikation med Daniel Jighede på Vasakronan, 24 mars 2015). Eftersom administration utgör en viktig ekonomisk post för fastighetsägare (personlig kommunikation med Johan Carlsson på Higab den 10 februari 2015) kan man tänka sig att större lokaler med långa hyreskontrakt är de mest lönsamma ur ett förvaltarperspek- Figur 10. I diagrammet har aktörerna på marknaden som omger lokaler, något förenklat, kategoriserats i offentlig sektor, privat sektor och civilsamhället. Aktörer markerade med mörkgrått äger och förvaltar lokaler medan aktörerna markerade med en ljusare grå nyttjar dem. Hög efterfrågan på små kontorslokaler 27

39 PRIVAT SEKTOR OFFENTLIG SEKTOR CIVILSAMHÄLLE LOKALFÖR- VALTNINGEN STATLIGA FASTIGHETS- BOLAG UNI- VERSITET/ HÖGSKOLOR HANDEL RESTAU- RANG FASTIGHETS- BOLAG PRIVATA FASTIGHETS- ÄGARE LAGER KONTOR INDUSTRI/ VERKSTAD IDROTTS OCH FÖRENINGS- FÖRV. KULTURFÖRV. SOCIAL RE- SURSFÖRV. STADS- DELSFÖR- VALTNINGAR VÅRD OCH SJUKHUS FASTIG- HETSKONTO- RET VÄSTFASTIG- HETER BO- STADS- RÄTTSFÖR- ENINGAR INTRESSE- ORGANISA- TIONER FÖRENING- AR PRIVATPER- SONER HIGAB LOKALKLUS- TRET FRAMTIDEN AB BOSTADS- KLUSTRET

40 tiv. Och den vanligaste kontraktstiden är 3 år av just ekonomiska anledningar. Trots detta börjar många fastighetsägare och entreprenörer att satsa på kontorshotell (Bert Hansson, Gårda Meetingpoint, personlig kommunikation 20 mars 2015). En ökande mängd småföretag och en trend i att stora bolag flyttar sina huvudkontor utanför stadskärnan (Newsec, 2015 s. 15) kan ligga till grund för detta. Men även om en verksamhet får tillgång till en central lokal är det inte helt enkelt att få det att gå runt med tanke på priserna. Det höga trycket på lokaler i Göteborg håller nere vakansnivån, alltså den procent kvadratmeter som för närvarande är outhyrda. I analysföretaget Newsecs senaste mätning låg den siffran på 5% för Göteborgs innerstad, vilket motsvarar m2 (personlig kommunikation med Andreas Björnsson, Newsec, 28 april, 2015). Trots den relativt låga vakansnivån är många kvadratmeter dåligt utnyttjade. Det är vanligt att verksamheter inte använder mer än ca 40% av sin yta samtidigt (Niras, 2015), möten, resor och flextid gör att all personal sällan är på arbetsplatsen vid samma tider. Detta brukar benämnas som beläggningsgrad. Då lokalhyran ofta utgör mer än en tredjedel av den totala kostnaden för en arbetsplats (FM Fakta, 2009, s. 30), finns en stark vilja hos hyresgäster att effektivisera lokalanvändningen. Detta har kommit fram i samtal med flera olika aktörer och en lösning som många lyfter fram är ett aktivitetsbaserat arbetssätt, något Vasakronan (Jighede, 24 februari 2015) redan genomfört och både Västfastigheter (personlig kommunikation med Lars Kerla, 23 februari 2015) och stadsdelsnämnden centrum (personlig kommunikation generellt Kontraktstider på tre år Mer information om kontraktstider och hyressätnning, se avsnittet Tillfällighet - relaterade frågor, på sid kr/m2/år för kontor i innerstaden 1050 kr/m2/år för kontor i ÖStra göteborg Vasakronans aktivitetsbaserade kontor beskrivs som ett av exemplen på sid

41 Aktivitetsbaserade arbetsplatser på framfart i Göteborg föreningar har svårt att betala hyrorna som gäller i centrala göteborg kommunalt lokalkontor med Tamara Tesanovic, 2 mars 2015) funderar på att börja implementera. Olika typer av föreningar och organisationer utgör en stor del av aktörskategorin civilsamhället, och dessa aktörer har vitt skilda behov och olika konstitution, de kan vara små eller stora och öppna eller stängda. I en kartläggning av kulturföreningar i nordöstra Göteborg visade det sig t.ex. att den mest förekommande storleken på en förening var att ha medlemmar (Hussein, 2014). Föreningar som sysslar med t.ex. idrott, kultur och andra specialintressen, tillhör generellt en kategori som har svårt att betala höga lokalhyror och många får därför bidrag till hyran från kommunen (personlig kommunikation med Johan Högman, 25 februari 2015). Men enligt kartläggningen visar det sig ändå att bara 44 % av föreningarna har tillgång till egen lokal (Hussein, 2014). Trots bristen på lokaler för föreningar, utgör de ändå en källa till dåligt utnyttjad yta genom att bara använder sin lokal vissa tider. Göteborgs kommuns stadsledningskontor har arbetat fram ett förslag för ett Lokalkontor vars syfte ska vara att samla alla lokaler som är tillgängliga för föreningar att hyra (Stadsledningskontoret, 2014). Ambition är att öka transparensen och ge alla lika villkor men också att öka effektiviteten i lokalutnyttjandet för att hålla kostnaderna nere. Det vill säga öka möjligheterna och incitamenten för olika föreningar att utnyttja samma lokal. Förslaget har varit ute på remiss hos stadens förvaltningar under hösten

42 Potential Baserat på trenderna i den stora och lilla kontexten, som omnämns i det föregående kapitlet, så definieras här den potential det finns att använda lokaler mer effektivt. Genom att nyttja strategin finns också potential att nå ett antal utkomster som är positiva på en samhällelig nivå.

43 HUVUDBEGREPP Karaktären på de tre glappen gav huvudbegreppen, som i sin tur är angreppssätt för att fylla glappen. TILLFÄLLIGHET - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR TILLFÄLLIGHET? POTENTIAL MÖJLIGA UTKOMSTER EXEMPEL STRATEGISKA KOMPONENTER DRIVKRAFTER SAMUTNYTTJANDE - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR SAMUTNYTTJANDE? GLAPP VERKTYG KONTEXT LOKAL KONTEXT ILLUSTRATION STORA TRENDER SCENARIO 2: PLATSDELNINGSNÄTVETKET INTRO MÖJLIGHETER SCENARIO 1: KONTORSHOTELLET: POPPING UP DISKUSSION & SLUTSATS SCENARIO 3: FÖRENINGEN FLYTTAR IN PRINCIPER

44 Glapp Olika verksamheters förhållande till sin lokal skiljer sig åt. För att förenkla kategoriseringen av glappen har verksamheterna givits två olika roller, huvudsakliga ordinarie verksamheter som skapar glapp kallas; möjliggörare och verksamheter som kan fylla glapp kallas; möjlignyttjare. 33 L GH ET TI M I det här projektet vidgas uppfattningen om den maximala kapaciteten till att inkludera även tid. Därigenom har tre typer av glapp i tid och rum utkristalliserats som på olika sätt förhåller sig till begreppen tillfällighet och samutnyttjande. Glappen, som är ett sätt att definiera potential, utgör den första komponenten av fyra i strategin för att nyttja lokaler mer effektivt. LF LI ÄL U T T NY TJ A N D E SA Potentialen att nyttja lokaler mer effektivt ter sig olika beroende på sammanhang och tidsspann. Men effektivt nyttjande förhåller sig alltid till en maximal kapacitet hos det som nyttjas. I en lokal handlar det om att kunna hysa och stödja en viss mängd människor och aktiviteter. Begränsande faktorer för vad som är maximalt kan vara antal skrivbordsplatser, dimensionering av ventilation eller brandskydd men också mjukare faktorer som ändamålsenlighet och komfort. Det är dock inte självklart att maximalt nyttjande av lokaler alltid är eftersträvansvärt. Figur 11. De tre typerna av glapp i förhållande till huvudbegreppen.

45 I VÄNTAN PÅ.. Den första typen av glapp kallas i väntan på.. och bygger på tomma lokaler, eller vakanser. En tom outhyrd lokal definieras som en fysisk vakans och den genererar i sin tur en ekonomisk vakans för fastighetsägaren. (Tjernberg 2013). Figur 12. Symbolen för i väntan på... Potentialen finns mellan två långsiktiga hyresgäster. Pop.up store i Stockholm hyr olika butikslokaler under tre till nio månader i väntan på nästa hyresgäst (Personlig kommunikation med Andreas Karlsson och Mats Huppunen 6 mars 2015) Samtliga vakanser uppstår i väntan på en ny hyresgäst. Den nya hyresgästen kan vara okänd eller känd men utan möjlighet, eller intresse, av att flytta in direkt. Här finns alltså ett glapp i tid då lokalen inte nyttjas. Möjlignyttjaren i det här fallet är en verksamhet som tillfälligt nyttjar lokalen i väntan på en framtida permanent hyresgäst. I denna typ av glapp finns inte en ordinarie verksamhet, möjliggöraren är i stället fastighetsägaren eller förvaltaren. Vakanser förekommer hos i stort sett alla fastighetsägare, och det är vanligare att ha en tom lokal utan någon klar nästa hyresgäst än att redan ha avtalat om en framtida inflyttning, men det senare är inte heller ovanligt (personlig kommunikation med Johan Carlsson, Higab 10 februari 2015). Större lokaler är generellt svårare att hyra ut i centrala Göteborg, vilket innebär fler och längre vakanser kring dessa lokaler (ibid.). Man kan därför, i de fallen, tänka sig att en fastighetsägare är mer benägen att acceptera att kontraktera en hyresgäst som ännu inte kan flytta in i lokalen för att försäkra sig om att få den uthyrd. Detta skapar tidsbestämda glapp då det är lättare att hitta en tillfällig utfyllare. Är nästa hyresgäst okänd vill man ofta inte riskera att binda upp lokalen tillfälligt för att inte riskera att missa en möjlig permanent hyresgäst. 34

46 PARALLELLT MED.. Den andra typen av glapp kallas parallellt med.. och består av lokaler som är underutnyttjade i den traditionella bemärkelsen utan tid som en dimension. Möjliggörarna i parallellt med är verksamheter som av olika anledningar har en dynamisk karaktär och inte nyttjar sin lokal fullt ut under vissa perioder. Det kan handla om verksamheter som har olika arbetsbelastning och därför tar in olika stor arbetskraft och har en lokal som är anpassad efter arbetstopparna eller konsultverksamheter där de anställda utför en stor del av sitt arbete hos kunden. Glappet parallellt med definieras alltså av att potentialen är tillfällig. Verksamheter som tar in permanenta inneboende för att de har en större lokal än de har behov av, tillhör därför inte glappet även om de till viss del hanterar samma aspekter av samutnyttjande. Möjlignyttjaren i parallellt med är en verksamhet som kommer in som en tillfällig inneboende, under samma tider som den ordinarie verksamheten. Samarbetet kan vara långsiktigt, men bygger då på kontinuitet snarare än permanens. Med tanke på att den generella nyttjandegraden för kontor ligger på ca 40% (Niras, 2015), är potentialen i glappet parallellt med stor. Det finns många ockuperade skrivbord och cellkontor i lokaler trots att deras ordinarie användare inte är på plats. 35 Figur 13. Symbolen för parallellt med... En huvudverksamhet ockuperar lokalen, men den nyttjar inte alltid lokalen fullt ut under sin aktiva tid. Loosecubes var en förmedlare av tillfälligt tomma arbetsplatser Quinn (2013)

47 ANDRA TIDER ÄN.. I detta tredje glapp spelar tidsdimensionen en central roll. En verksamhet som har en lagom stor lokal och nyttjar den fullt ut vardagar mellan 8-18 lämnar ändå ett glapp under kvällar, nätter och helger. Glappet bygger på att en inneboende möjlignyttjare kan nyttja lokalen andra tider än den möjliggörande verksamheten. Figur 14. Symbolen för andra tider än... Potentialen finns under andra tider av året, veckan och dygnet än när möjliggöraren är aktiv i lokalen. skolor som byggs i göteborgs stad ska vara anpassade för att tillåta övernattning, som följd av det stora behovet av sängplatser under Gothia Cup (Personlig kommunikation med Tamara Tesanovic, SDN centrum 2 mars 2015). Fokus inom det här glappet ligger på samutnyttjandet av, inte bara lokalen i sig, utan också dess inventarier. Hierarkin mellan en förstahandshyresgäst och verksamheter som är inneboende andra tider kan påverka förutsättningarna för samutnyttjandet då huvudansvaret och ägarskapet över inventarierna oftast ligger hos möjliggöraren. I dagsläget bygger nyttjandet av glappet på just en sådan hierarki men i ett framtidsscenario är det möjligt att tänka sig att flera hyresgäster kan kontrakteras på samma lokal, på samma villkor. Det finns lokaler, som idrottshallar eller konferenslokaler, där flera olika verksamheter nyttjar samma lokal, olika tider men på samma premisser. Samtliga verksamheter är då möjlignyttjare och möjliggöraren är snarare fastighetsägaren som hyr ut lokalen på timbasis. Det går bara att teckna ett hyreskontrakt för en lokal (personlig kommunikation med Johan Carlsson 10 februari 2015). Flera hyresgäster får hyra en lokal tillsammans men det kan uppstå problem med vem som har det egentliga ansvaret, så vanligare är att upplåta lokalen till en ansvarig part som sen tar in andra inneboende. Potentialen i detta glapp är mycket stor eftersom så många verksamheter ensamt nyttjar en lokal men långt ifrån dygnet runt, året runt. 36

48 Möjliga utkomster Ett ökat samutnyttjande av lokaler och öppnade möjligheter för tillfälligt nyttjande skulle kunna få flera positiva konsekvenser för samhället i stort. BESPARING AV RESURSER Syftet med projektet är att underlätta ett mer effektivt lokalanvändande och med en bakgrund i den ohållbara resurskonsumtion och byggsektorns del i denna, är sparade resurser en viktig utkomst av att nyttja lokaler mer effektivt. Genom att verksamheter nyttjar ett glapp istället för att hyra och ockupera en lokal själv, kan trycket på hyresmarknaden lätta och behovet av nybyggnation minska. Ökad energieffektivitet skulle också bli en bieffekt när uppvärmda byggnader används mer, istället för att värma ytterligare byggnader. Även inventarier kan nyttjas mer effektivt. Möbler och utrustning slängs sällan för att de är utslitna utan snarare för att de är utdaterade. Mode och teknisk utveckling skapar en förändring som är snabbare än slitagegraden på produkter (personlig kommunikation med Lars Kerla, Västfastigheter, 23 februari 2015). nyproduktion, Uppvärmning och inventarier kräver energi och resurser MÅNGFALD, JÄMSTÄLLDHET & ETT STARKT CIVILSAMHÄLLE Ett argument för att skapa en blandad stad är att den bidrar till mångfald och minskad segregation (Göteborgs översiktsplan, 2009). Genom strategier som bygger på samutnyttjande eller tillfälliga kontrakt, blir det möjligt att hitta lokaler till en lägre kostnad. Vilket 37

49 skapar en blandstad i ekonomisk bemärkelse där en delad lokal blir en billigare typ av lokal än grannlokalen med endast en hyresgäst. Detta kan främja mångfald eftersom det skulle gynna grupper som i dagsläget inte har möjlighet att betala höga hyror och därmed inte heller har tillgång till lokaler i centrala Göteborg. Det kan handla om små näringsidkare eller konsultföretag, men kanske framför allt föreningar och organisationer inom civilsamhället (personlig kommunikation med Johan Högman, 25 februari 2015). KOrtare bindningstider för att främja kvinnligt företagande Kvinnor är i dagsläget underrepresenterade bland egenföretagare i Sverige var kvinnorna bara hälften så många som männen (Statistiska centralbyrån, i.d) och de skulle i högsta grad också gynnas av en mer varierad lokalmarknad. Drivkrafterna till att starta företag skiljer sig mellan kvinnor och män. Männen startar främst företag för att tjäna pengar medan kvinnor gör det med familjesituationsrelaterade frågor i åtanke (Mångs, 2013). En relaterad förklaring till det lägre företagandet bland kvinnor, som lyfts i en presentation av den då pågående studien på temat Drivkrafter att starta företag: ett genusperspektiv av Stina Eklund och Altin Vejsiu, är att kvinnor tenderar att vara mindre risktagande än män (Entreprenörskapsforum, 2009). Genom att erbjuda lokaler med kortare kontraktstider minskar man risken som det innebär att binda upp sig på tre års hyra, som i dagsläget är praxis på hyresmarknaden. Därmed sänker man tröskeln att starta företag, vilket i förlängningen skulle bidra till en ökad jämställdhet i näringslivet. 38

50 SYNERGIEFFEKTER KUNSKAPSUTVECKLING I kunskapsöversikten System och strukturer som hindrar hållbar stadsutveckling (Fredriksson 2012), framhålls stuprörstänkande som ett av de främsta hindren i arbetet för just hållbar stadsutveckling. För att ta sig ur stuprören krävs samverkan mellan människor från olika sektorer och proffessioner i samhället (ibid). De möten man då behöver åstadkomma bygger på värdena relation och synergi - det andra och tredje steget i modellen den sociala värdetrappan som presenteras i boken Att bygga mötesplatser (Berg, Livian, Eklöf, Rosenhall, 2014). Modellen pekar på att man måste uppnå mer basala värden, såsom tolerans, respekt och självinsikt innan man kan uppnå högre resultat såsom samarbeten och gemensamma visioner. Nödvändigt att komma bort från stuprörstänk för att nå hållbar stadsutveckling Samutnyttjande leder till interaktion mellan människor och skapar därmed en möjlighet för de inblandade att avancera på den sociala värdetrappan. För trots att antalet mötesplatser totalt ökar (Berg et al., 2014) så utvecklas mötesfloran i en riktning mot tematisering och specialisering (ibid.). Genom ett aktivt samutnyttjande av lokaler, och en medvetenhet om detta, kan de typer av möten som idag saknas genereras. MERVÄRDE Genom att blanda olika funktioner inom olika stadsdelar finns potential att skapa mer aktivitet olika tider på dygnet, vilket bidrar till en mer levande stadsmiljö. Något som Jane Jacobs framhöll som viktigt redan 1961, genom att förespråka blandstaden för att få en aktiverad gata och därmed trygg stad (Jacobs, 1961). Vikten av 39

51 blandstaden framhålls också i Göteborgs översiktsplan (2009) som en av strategierna för att nå en attraktiv stadsmiljö. blandstad för att aktivera folktomma platser kvällar och helger Ökad beläggning för ökat kundunderlag I väldigt centrala delar av staden är det sällan helt folktomt. Men bara någon parallellgata från huvudstråken, särskilt i kontorstäta områden och i lite mindre centrala lägen kan staden kännas helt öde vissa tider på dygnet eller i veckan. Ytterligare aktivitet där under andra tider skulle innebära mer rörelse och människor som har uppsikt över området. Kristofer Hultén, som hyr ut ett antal lokaler på bl.a. Backaplan, lyfter just tillsyn som en potentiellt stark drivkraft för att fastighetsägare ska vilja ha hög nyttjandegrad av sina fastigheter (personlig kommunikation 2 april 2015). Genom att öka beläggningen i en lokal och därmed det totala antalet personer som rör sig i området, kan omkringliggande verksamheter också gynnas i form av ökat kundunderlag. En förtätning sker av staden utan att man behöver bygga nytt. En alternativ användning av en lokal kan också användas som en strategi för att förändra bilden av ett område, öka attraktiviteten och locka dit nya typer av verksamheter. 40

52 Huvudbegrepp Att ha en tillfällig karaktär och att samutnyttja resurser är förhållningssätt som gör det möjligt att effektivisera lokalanvändande och de utgör därför grunden för strategin. Men vad innebär begreppen, i vilka sammanhang förekommer de och vad kan de föra med sig?

53 HUVUDBEGREPP TILLFÄLLIGHET - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR TILLFÄLLIGHET? POTENTIAL MÖJLIGA UTKOMSTER De frågor och hinder som relaterar till tillfällighet och samutnyttjande ligger till grund för ett antal principer. Dessa presenteras på sid. 97. LOKAL KONTEXT ILLUSTRATION STORA TRENDER SCENARIO 2: PLATSDELNINGSNÄTVETKET INTRO DRIVKRAFTER SAMUTNYTTJANDE - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR SAMUTNYTTJANDE? GLAPP KONTEXT EXEMPEL STRATEGISKA KOMPONENTER MÖJLIGHETER SCENARIO 1: KONTORSHOTELLET: POPPING UP DISKUSSION & SLUTSATS SCENARIO 3: FÖRENINGEN FLYTTAR IN VERKTYG PRINCIPER

54 Vad är tillfällighet? Långsiktighet och permanens är något som eftersträvas i samhället i stort. Kontinuitet är ofta synonymt med trygghet; vi söker långsiktiga lösningar, säkra investeringar och evig kärlek medan det enda som egentligen är säkert är att allting förändras (Bishop, Williams 2012 s. 11). Men en tillfällig karaktär kan innebära många fördelar och öppna möjligheter som är stängda i ett klimat som premierar permanens. Det som oftast åsyftas när begreppet tillfällighet används är något som existerar under en begränsad tid. Ett projekt definieras enligt den amerikanska branschorganisationen Project Management Institute (2004 s. 5) som: A temporary endeavor undertaken to create a unique product, service, or result. Det vill säga en tillfällig satsning för att framställa en unik vara eller tjänst. Detta kan innebära att testa en affärsidé, att utveckla ett koncept, en plan eller rapport; att göra ett publikt pop-up-evenemang med kommersiellt syfte eller för att aktivera en plats i staden. Projektkonsult Torbjörn Wenell skriver att intresset för projektformen aldrig varit större (Wenell, 2001). Han menar att samhällets ökande rörlighet ställer krav på flexibilitet, snabb reaktions- och omställningsförmåga, målprecision och tidseffektivitet. Krav som inte kan mötas med en traditionell förvaltning. Branscher som hanterar produktutveckling, förnyelse, förändring eller utveckling är i hög grad projektbaserade (ibid.). Tillfällig - som förekommer eller är verksam endast under begränsad tid (Nationalencyklopedin, i.d.) Intresset för projekt har aldrig varit större (Wenell, 2001) 43

55 Därför blir det också viktigt att inte reducera projekt till endast prototyper, utan se dem som viktiga aktiviteter i sig själva, som möjliggör saker som aldrig skulle kunna vara permanenta (Bishop, Williams, 2012 s.215). tillfällighet på arbetsmarknaden är ofta något negativt Samtidigt är permanensnormen djupt förankrad i vårt tänkande och i samhällets strukturer. Tillfällighet på arbetsmarknaden är idag ofta något negativt, aktuella studier har visat att människor i tillfälliga anställningar i högre grad lider av psykisk och fysisk ohälsa (Waenerlund, 2013). Visstidsanställningar lyfts ofta som en möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden, men med en ständigt ökande andel tillfälliga anställningar riskerar många att fastna i kontrakt efter kontrakt, utan möjlighet att påverka arbetsvillkoren eller planera inför framtiden (Johansson, 2013). Lagen om anställningsskydd finns till för att permanenta en tillfällig anställning (LAS, 1982). Tyvärr innebär det alltför ofta att anställningar istället avslutas innan den magiska tvåårsgränsen och den anställde blir utlasad. Med ett samhälle som bygger på att individer ska ha fast inkomst och fast bostadsort för att ta del av möjligheter och förmåner, hamnar många utanför trygghetssystemen ( Vi måste ta tillbaka rätten till fast jobb, 2011). Balansen mellan det tillfälliga och långsiktiga och därmed mellan möjligheter och trygghet är påtaglig också i många andra fall, som på hyresmarknaden där kontrakt generellt tecknas på tre år eller längre (Fastighetsägarna, 2008) vilket binder upp en verksamhet till en viss geografisk plats, storlek och fast utgift. 44

56 Tillfällighet - relaterade frågor OTRYGGHET Det finns många drivkrafter till att vilja vara obunden men ofta kommer de till ett pris av minskad trygghet. I en avhandling om konsekvenser för individen av att vara inhyrd arbetskraft (Kantelius, 2012) samt en annan om kontorsutfomningars påverkan på hälsa (Bodin Danielsson, 2010) framhålls känslan av kontroll som en av de viktigaste faktorerna för välmående. En aspekt som lyfts i båda rapporterna och som kopplar till kontroll, är frivillighet. Frivilligheten kan vara en känsla av att kunna fatta sina egna beslut och därför är detta en nyckelfråga när det kommer till att trivas med tillfälligheten som det innebär att t.ex. arbeta på ett bemanningsföretag. I studien Trygghet och trygghetsskapande i arbetslivet (Ruth och Sandberg, 2012) framhålls kontinuitet som centralt för att generera trygghet. I samband med detta presenteras rutiner som en, bland flera, hanteringsstrategier för att skapa kontinuitet. Mer om drivkrafter kopplade till tillfällighet sid. 83 Det är avgörande att tillfälligheten är självvald rutiner för att skapa kontinuitet Känslan av tillhörighet är en annan aspekt som Kantelius lyfter i sin avhandling (Kantelius, 2012). Att som inhyrd konsult integreras med kundföretaget hänger ihop med möjligheten att känna sig hemma. Bodin Danielsson skriver också om den yngre generationen i storstäderna som på grund av bostadsbristen inte har en fast 45

57 långsiktig bostad, vilket medför att arbetsplatsen utgör den fasta punkten i tillvaron och att humanistiska värden blir en allt viktigare aspekt av arbetsmiljön (Bodin Danielsson, 2014). UPPBROTT OCH FÖRVÄNTNINGAR Förväntningar som bygger på inställningen att permanens är norm i förhållande till projekt kan skapa motsättningar och negativa associationer. Att inte ge ett barn en godispåse är ibland lättare än att ta tillbaka den efter en stund Kommunikation blir avgörande, särskilt personlig kommunikation och att representanter finns närvarande på plats, det menar Tove Wennberg som var delaktig i stadsodlingsprojektet Kvartersodlat som fanns under tre säsonger på en rivningstomt vid Vågmästareplatsen i Göteborg (personlig kommunikation 29 april 2015). Hon säger också att en viktig del var att organisationen Stadsjord fanns kvar och startade upp nya projekt på andra platser, därmed fanns en kontinuitet och en möjlighet att följa med till nästa plats. Känslan av kontroll för att nå välbefinnande är relevant också kopplat till uppbrott och förväntningar. Att få del av tydlig information stärker känslan av kontroll (Kantelius, 2012). Tydlig information kan ta sig olika uttryck. Den kan upprepas muntligt eller skriftligt men ett budskap kan också presenteras bildligt eller rent av fysiskt. Food Trucks står bokstavligt talat på hjul, och visar tydligt att de är mobila och därmed förgängliga. Förväntningen på att den ska befinna sig på samma plats varje dag borde inte vara lika stor som på en korvkiosk eller restaurang. Även cirkusens tält, som en tillfällig byggnad skapar tydliga associationer och 46

58 reaktionen när cirkusen rest vidare blir snarare besvikelse mot sig själv över att man missade chansen, än besvikelse gentemot den som bara upplät marken tillfälligt. Uppbrott kan också användas som något positivt för en verksamhet. Pop-up store använder uppbrottet som en del i sitt affärskoncept och har en stor utförsäljning när det är dags att avsluta en butik. Samtidigt påpekar de att uppbrotten i sig innebär en administrativ börda och att bristande möjlighet till framförhållning är påfrestande och kräver ett ständigt arbete (personlig kommunikation med Andreas Karlsson och Mats Huppunen 6 mars 2015). ATT förmedla tillfällighet uppbrott som del av affärskoncept BRIST PÅ TILLIT Tillit och förtroende har i många sammanhang kommit upp som viktiga faktorer, både för en aktör som hyr in sig hos en annan och i förhållande till en kundkrets. I en tillfällig situation kan inte tillit byggas på lång sikt, utan sociala referenser och en direkt igenkännbar identitet blir viktigt. Många internetbaserade tjänster bygger på social kontroll, som att ansluta till sociala medier som facebook och skriftliga omdömen från andra (Pick, 2012). Det finns också ett växande antal system för säker identifikation på nätet som avfrämlingifierar användare. Samtidigt är tillit en svårgreppbar subjektiv social konstruktion och att bygga system för att uppnå tillit är svårt (ibid.). internettjänster för att avfrämligif era i LÅG STANDARD Mängden krav och vikten av en anpassad miljö ökar med tid. 47

59 kortsiktig tillfällighet öppnar upp för okonventionella lösningar tillfälliga lösningar rikerar att drabba främst ekonomiskt svaga Regelbunden tillfällighet kräver väl fungerande, anpassade lokaler eller mobila lösningar och med tid och regelbundenhet ökar också lönsamheten för att investera i lokalanpassningar. Kortsiktig tillfällighet innebär en större flexibilitet och kompromissbarhet, här finns möjlighet att lösa akuta problem på mer okonventionella sätt, som de tillfälliga toaletter som pop-up operan använde när de satte upp föreställningen Medea i en industrilokal (personlig kommunikation med Karin Fjellander och Maria Lindberg Kransmo, 19 mars 2015) eller de tillfälliga duschar som fastighetsförvaltaren Camelot installerar för sina tillfälliga hyresgäster (Camelot, (Property guardian security, i.d.). För olika typer av aktiviteter finns normer för lägsta godtagbara standard. En fastighetsägare som hyr ut en bostad som inte uppfyller normen enligt hyreslagen kan anmälas till hyresnämnden (SFS 1970:994, Jordabalk). Arbetsmiljölagen reglerar hur olika typer av arbete får utföras och arbetsmiljöverket föreskriver i detalj hur lagtexten bör tolkas (Arbetsmiljöverket, i.d.). De strikta normerna finns för att skydda människor från hälsorisker men de kan också vara begränsande och kräva stora investeringar. Tillfälliga sämre lösningar kan riskera att permanentas och då innebära ett billigare, men sämre alternativ som främst nyttjas av människor med mindre ekonomiska resurser. LOGISTIK Att utföra en tillfällig aktivitet på en plats kräver nästan alltid någon typ av utrustning. I tillfälligheten ligger alltså ett visst moment av 48

60 upp- och nedpackning, transport och eventuellt magasinering. Den ökade hanteringen innebär ett slitage på materialen och kräver tid och personalresurser. BYRÅKRATI OCH EKONOMI Som tidigare nämnts är bundna treårskontrakt vanliga. Detta beror på att vid hyrestider över tre år är det möjligt för fastighetsägaren att lägga till ersättning för fastighetsindexering eller -beskattning (Fastighetsägarna, 2008). Vid kontrakt på mer än nio månader gäller nio månaders uppsägningstid enligt hyreslagen (ibid.) och hyresgästen får ett indirekt besittningsskydd (Hyresnämnden i.d.). För uthyrningar under nio månader gäller upp till tre månaders uppsägningstid och då har hyresgästen inget besittningsskydd. Marknadshyror bedöms i förhållande till den öppna marknaden (Fastighetsägarna, 2008) men jämförelser mellan olika långa kontrakt vid olika perioder är svårare att beräkna. En jämförelse kan göras med generella eller specifika lokaler där marknadshyror lämpar sig bra för generella lokaler, medan det för väldigt specifika lokaler inte finns en tillräckligt stor marknad för att göra en tillförlitlig bedömning (Statens offentliga utredningar, 2004:28). Ett annat sätt är att beräkna hyran utifrån de kostnader fastighetsägaren har. En sådan beräkning kan också ta hänsyn till amorteringar, avskrivningar och räntor (Statens offentliga utredningar, 2004:28). En tredje variant som Pop-up store använder är omsättningshyra (personlig kommunikation med Andreas Karlsson och Mats Huppunen, 6 mars 2015), vilket minimerar risken för hyres- Sporthallar och aulor har fasta timtaxor, med rabatt för ungdomsoch pensionärsföreningar (Idrotts- och föreningsförvaltningen, i.d.) 49

61 gästen då hyresnivån bestäms av hyresgästens egen omsättning. Detta ger en intäkt till fastighetsägaren och är att föredra framför en tom lokal som bara kostar. frivillig momsplikt kan innebära en motvilja till att ha föreningar som hyresgäster Lokaluthyrning är undantaget moms men fastighetsägare kan ansöka om frivillig momsplikt för att ha möjlighet att dra av momsen på investeringar. Den frivilliga momsplikten är villkorad av att även hyresgästens verksamhet är momspliktig (ML 1994:200 Kap. 3, 3 ). Är så inte fallet kan fastighetsägaren bli återbetalningsskyldig för en retroaktiv tioårsperiod (ibid. kap. 8a 6 ). Detta gör att fastighetsägare kan vara motvilliga att upplåta lokaler till verksamheter som inte är momspliktiga (personlig kommunikation med Johan Carlsson, Higab 10 februari 2015). 50

62 Vad är Samutnyttjande? Att dela är att ha eller använda något tillsammans med andra; att två eller flera tar eller använder varsin del av en helhet; eller att låta någon annan använda en del av något som tillhör dig (Merriam Webster, i.d.). Begreppet samutnyttjande innefattar här en resurs som ägs gemensamt eller enskilt men nyttjas av flera. Det handlar om att bara ockupera resursen medan den aktivt nyttjas till skillnad från permanent ockuperande. Det gör att samutnyttjande i hög grad bygger på mänsklig interaktion, både fysiskt genom att mötas i användandet av resursen, men också organisatoriskt, för att att alla användare ska ha tillfredställande tillgång till resursen i fråga och känna sig trygga med att den förvaltas på lång sikt. Samutnyttjande innebär en fokusförflyttning från exklusivitet till brukbarhet. En privat ägd produkt representerar i viss mån ägarens identitet och produktens höjdpunkt är köptillfället när den genererar vinst för producenten. En kollektivt ägd eller samutnyttjad produkt är inte lika knuten till en identitet och värdet finns därför i den upprepade användningen istället för i innehavet. Det finns en enorm vilande kapacitet i underutnyttjade resurser (Botsman och Rogers, 2010). Det f inns uppskattningsvis 50 miljoner borrmaskiner i amerikanska hushåll (Botsman och Rogers, 2010 sid. 83) Ägande hänger ihop med ansvar, det ligger i ägarens intresse att värna ägodelen och dess värde. Detta gör samägande svårare, ett 51

63 delat ansvar måste definieras och negativa konsekvenser fördelas. allemansrätten är en form av samutnyttjande Creative commons för att möjliggöra reglerad, laglig delning och därigenom tillgängliggöra forskning, utbildning och kultur I dagens samhälle står stat, län och kommuner för de stora gemensamma systemen. Vi samutnyttjar tekniska system, vägar, torg och kollektivtrafik. I Sverige samutnyttjar vi till och med privatägd skog och mark genom Allemansrätten, en gammal sedvänja vars innebörd de allra flesta känner till och respekterar (Bengtsson, 2004). Vi har också en kollektiv vana av att samutnyttja gemensamma tvättstugor i flerbostadshus, även om det ofta är en källa till konflikt (Oldberg, 2012). Denna konflikt, eller brist på respekt, tålamod och kompromissvilja kan vara en anledning till den generellt tveksamma inställningen till kollektiv, kooperativ och andra sätt att organisera samutnyttjande som finns i samhället (Botsman och Rogers, 2010 sid. 67). Barn lär sig tidigt att dela med sig och i skolan har de sin hylla eller sitt skåp men delar lokaler och resurser. Det är först efter inträdet i vuxenvärlden som delande uppfattas som en inskränkning av den personliga friheten (ibid.). Den snabba utvecklingen av teknik och plattformar för delande gör ibland att regelverk och förhållningssätt till olika värden inte hänger med. Med internet är kunskap och information tillgänglig överallt och upphovsrättsinnehavare har svårt att värna sina alster och få intäkter (Rosén, 2009). Creative commons är en icke-vinstdrivande organisation som utvecklat en licensiering som ett komplement till copyright för att möjliggöra reglerad laglig delning och användning av digitalt material (Creative commons, i.d.). Deras vision är att möjliggöra internets fulla potential, genom tillgång till forskning, utbildning och kultur (ibid.). 52

64 Samutnyttjande - relaterade frågor BRISTEN PÅ TILLGÅNG OCH KONTROLL Det privata ägandet innebär en ovillkorad tillgång till ägodelen. Total frihet att använda när som helst. Jag vet att min egen bil står där jag har parkerat den, att tanken är precis kvartsfull och att speglar och stol är inställda för mig. Har man inte tid eller möjlighet att vara flexibel kan osäkerheten kring tillgång och kontroll vara ett stort hinder. Aspekter som måste hanteras handlar därför till stor del om att skapa regler och principer för att återskapa kontrollen om man är flera som nyttjar en produkt eller ett rum. Mycket handlar också om kultur, som nämndes på förra sidan har vi inga problem att samutnyttja, till exempel vägar. Vi känner till förutsättningarna och väljer att inte köra när det är rusningstrafik om vi inte absolut måste. Vi bor på hotell utan att tveka, sover i samma säng som hundratals andra för att vi vet att förhållandena är kontrollerade. Det kan dock kännas väldigt skrämmande att låta någon annan använda ens skrivbord, kvällstid - det k a n ju vara så att man någon gång behöver arbeta över. Samtidigt är vi benägna att följa andras exempel, en instinkt som gör det möjligt att fatta beslut 53

65 baserat på hur andra i samma situation gör (Botsman och Rogers, 2010 sid. 82). Förändrade vanor skapar alltså exponentiell förändring där fler och fler kommer att uppleva det förändrade förhållandet som något normalt. IDENTITET En verksamhets identitet kan vara mer eller mindre platsbunden. En restaurang bygger in sin identitet i inredning och skyltning, medan en varuproducent jobbar med produktdesign eller förpackning. En musikklubb har en identitet som sträcker sig utanför sin fysiska lokal. Den kan dyka upp i olika lokaler men definieras av ett musikaliskt tema eller en stämning. Men vad händer med en restaurang om den på kvällen har öppet som vanligt men på dagarna hyr ut lokalen till ett kafékontor, coffice? verksamheter som nyttjar samma lokal kommer associeras till varandra Brand associations är alla associationer som är kopplade till ett varumärke, till exempel: image, logiska och känslomässiga tolkningar; attityd, den generella upplevelsen av ett varumärke och upplevd kvalitet, bedömningen av varumärkets förträfflighet (Low och Lamb, 2000). För två verksamheter som agerar i samma lokal är det oundvikligen så att den ena påverkas associativt av den andra. Detta kan starkt påverka vem som får lov att hyra in sig i lokalen. Malin Widehammar från föreningen Staden vi vill ha påpekar i samtal med författarna (29 april 2015) att politiska föreningar eller föreningar som förknippas med stigmatiserade grupper därför kan ha svårighet att få tillträde medan verksamheter som bidrar med positiva associationer är mer än välkomna. 54

66 De positiva associationerna kan också sprida sig utåt och påverka hela områdets varumärke. Därför kan det vara viktigt att vara medveten om vilka mekanismer som spelar in i valet av hyresgäster och att se vilka som utestängs. För en arbetsplats kan identiteten inåt vara viktig för att skapa ett vi. Lars Kerla fastighetsförvaltare på Västfastigheter pratar om att de aktivt uppmanar sin personal på Regionens Hus med många olika förvaltningar att luncha i den stora gemensamma matsalen (personlig kommunikation 23 februari 2015). Detta för att öka igenkänningsfaktorn mellan medarbetare från olika avdelningar, vilket ger en känsla av gemenskap om man möts i andra sammanhang. SEKRETESS Många verksamheter hanterar information och producerar dokument som inte är offentliga för allmänheten eller andra kunder. Det skapar en mängd problem att ta hänsyn till. Johan Carlsson på Higab berättar att man av den anledningen inte låter besökare röra sig på egen hand i kontoret utan alltid följer med till rätt person alternativt hänvisar till foajén som ligger avskild från arbetsplatserna (personlig kommunikation 10 februari 2014). För verksamheter som hanterar till exempel personuppgifter gäller att endast behörig personal får ha tillträde till lokalen där IT-utrustningen finns (Datainspektionen, 2008). Därför krävs besöksrutiner, rutiner för distansarbete och internetanvändning och olika zoner med olika tillträdesregler föreslås (ibid.). -Jaha du sitter hos dem, de är bra, då måste ju du också vara bra för att samutnyttja en lokal med krav på hög sekretess krävs planering Bert Hansson på Gårda Meetingpoint berättar att försäkrings- 55

67 mäklare som velat hyra cellkontor på kontorshotellet fått nej från finansinspektionen med hänvisning till krav på sekretess (personlig kommunikation ). Att dela nätverk är inte heller en självklarhet. Gunnar Lindberg på Chalmers IT-support förklarar (personlig kommunikation ) att det vanligaste nätverksdesignen har idag en tydlig gräns mellan ut- och insida vilket oftast inte medger delvis access. Han säger också att man genom att släppa in någon på sitt nätverk riskerar sitt nätverks anseende. Den digitala omvärlden, sidor och funktioner på internet, har ett visst minne och därmed blir vissa IP-nummer ihågkomna för att ha gjort dumma saker som att skicka spam, vilket kan leda till att de blir spärrade. ANSVAR OCH MISSBRUK Vad händer om något försvinner eller går sönder? Hur garanteras att ingen obehörig släpps in i lokalen och vad händer om någon skadas i bandsågen? Det har länge hävdats att gemensamma allmänna resurser alltid kommer att missbrukas och därigenom förstöras, medvetet eller omedvetet av användarna (Bollier, 2009). Som i fallet med överviktigt att formulera vad som gäller på papper Daniel Johansson, köksmästare på restaurang Frölundaborg, samutnyjttar sitt kök med två andra aktörer. Han berättar att han numera skriver kontrakt kring alla detaljer och förutsättningar kring samarbeten eftersom han tidigare haft negativa upplevelser av att göra överenskommelser som sen visade sig bygga på olika uppfattningar av situationen (personlig kommunikation 28 april 2015). 56

68 fiskade hav och strandlinjer tömda på sand (Höflinger, 2014). Det finns emellertid många exempel på att så inte måste vara fallet. Samhällen med gemensamma resurser kan utveckla den ömsesidiga tillit, de sociala normer och det ramverk som krävs för att hantera ett ansvarsfullt nyttjande och bestraffa missbruk (Bollier, 2009). Detta har Elinor Ostrom, amerikansk nationalekonom, statsvetare och nobelpristagare i ekonomi, visat genom sina studier av framförallt lokalsamhällens sätt att administrera naturresurser (ibid.). FÖRTROENDE Att dela med andra kräver förtroende. I många situationer är det därför naturligt att dela inom redan etablerade sociala sammanhang, där förtroendet redan finns. Men som nämnts i samband med tillfällighet finns många sätt att verifiera en persons identitet, vilket gör det möjligt att på olika sätt ändå bestraffa ett klandervärt beteende. För att ingå en långsiktig relation blir det dock viktigare att få en känsla för varandra - på samma sätt som om du ska anställa en ny medarbetare. Både Kristofer Hultén på Convista som hyr ut lokaler vid Backaplan (personlig kommunikation 2 april 2015) och Daniel Johansson på restaurang Frölundaborg (personlig kommunikation 28 april 2015) pratar om vikten av goda referenser och att få en bra känsla för personen man ska hyra ut till. gemensamma resurser överexploateras inte alltid viktigt med den personliga kontakten för att skapa förtroende Det personliga mötet riskerar samtidigt att utgöra en godtycklig grund för beslut, där vissa personer tenderar att exkluderas. Det finns andra mer systematiska sätt att utvärdera lämplighet, såsom belastningsregister eller kreditupplysning. Men dessa register är 57

69 problematiska av andra anledningar. Att fastighetsägare tar ut en deposition om de inte kommer åt en potentiell hyresgästs kreditupplysning, tenderar att främst drabba utländska medborgare, då kreditupplysningar förutsätter ett personnummer (Fastighetsägarna, 2004). Och att företag i allt större utsträckning begär att få se utdrag från belastningsregistret minskar chansen för tidigare straffade att komma tillbaka till samhället (Backman, 2012). Så i strävan efter att undvika en godtycklig diskriminering finns risk att en systematisk diskriminering uppstår istället. FÖRVÄNTNINGAR OCH KONFLIKT Som alltid när det handlar om mänsklig interaktion finns risk för missförstånd baserat på olika förväntningar. Daniel Johansson framhåller vikten av att vara rak och tydlig i sin kommunikation och inte förutsätta att den andra parten har samma bild av situationen (personlig kommunikation 28 april 2015). Han säger också att man måste ha en ömsesidig respekt och en lösningsinriktad attityd. konf likter kommer alltid att uppstå Men konflikter kommer alltid att uppstå, oavsett hur väl man kommunicerar eller avtalar om förhållanden och regler. Brutna överenskommelser genom slarv, tidsbrist, missförstånd eller förändrade behov och prioriteringar skapar friktion. Malin Widehammar som förutom föreningsengagemang har lång erfarenhet av kollektivboende menar att det därför krävs sociala färdigheter och strukturer för konflikthantering i situationer av samutnyttjande (personlig kommunikation 29 april 2015). 58

70 Exempel Åtta exempel på hur man kan förhålla sig till lokaler på ett intressant sätt. Kunskap om företeelserna, som främst baseras på intervjuer, ger viktig information om vilka drivkrafter det finns till att vara tillfällig eller att samutnyttja, vilka hinder som kan uppstå och lösningar för att kommer över dem.

71 HUVUDBEGREPP TILLFÄLLIGHET - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR TILLFÄLLIGHET? POTENTIAL MÖJLIGA UTKOMSTER Exemplen visar varför olika aktärer gör det de gör, vilka problem de måste hantera och hur de löser dem. VERKTYG LOKAL KONTEXT ILLUSTRATION STORA TRENDER SCENARIO 2: PLATSDELNINGSNÄTVETKET INTRO DRIVKRAFTER SAMUTNYTTJANDE - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR SAMUTNYTTJANDE? GLAPP KONTEXT EXEMPEL STRATEGISKA KOMPONENTER MÖJLIGHETER SCENARIO 1: KONTORSHOTELLET: POPPING UP DISKUSSION & SLUTSATS SCENARIO 3: FÖRENINGEN FLYTTAR IN PRINCIPER

72 Det finns en mängd fenomen och verksamheter som tillkommit som en konsekvens av de stora trenderna i omvärlden. Här presenteras åtta företeelser som nyttjar lokaler på ett intressant sätt och som dessutom har en tillfällig karaktär och/eller samutnyttjar resurser med andra. Dessa företeelser exemplifierar saker som behöver hanteras med tillfällighet och samutnyttjande, lösningar för hur hinder kan överkommas samt vilka drivkrafter som är viktiga för dem för att göra det de gör. Figur 15. Exempel i förhållande till huvudbegreppen och deras motsatser Exemplen baseras främst på intervjuer och återkommer som referenser under hela arbetet. Här presenteras de generellt och kortfattat för att ge en inblick i vad de gör och hur de fungerar. 61

73 TILLFÄLLIGHET AIR BNB FOOD TRUCKS POP UP- OPERAN POP UP STORE SAM- UTNYTTJANDE COFFICE HOFFICE VASA- KRONAN GÅRDA MEETING- POINT CAMELOT UNTER- DESSEN ENSKILT ÄGANDE PERMANENS 62

74 Pop Up-Operan Pop Up-Operan är ett operakollektiv som drivs av eldsjälarna Karin Fjellander och Maria Lindberg Kransmo i Göteborg. Deras ambition är att ta operan bortom finkulturens rum och besökare. Genom att använda okonventionella platser för sina uppsättningar hoppas de skapa andra och nya associationer till opera. Den 17e februari 2015 hade Pop Up-Operan premiär med sin uppsättning Medea på Backavägen 7 på Backaplan i Göteborg. Inför föreställningen hittade de en lokal som vanligtvis används som lager och garage. I väntan på en annan hyresgäst skulle lokalen stå tom under de tre veckor som Pop Up-Operan behövde den. Under den första veckan anpassades lokalen för att kunna husera 150 personer. En dörr samt vägg monterades för att uppfylla brandkraven. Scengolv lades, läktarplatser och bajamaja ställdes på plats. Under vecka två och tre hölls sju föreställningar. Ambitionen är att ta operan utanför f inkulturen Lokalvalet innebar lägre hyra, den påverkade scendesignen och gav därför en unik och kreativ produktion där publiken aldrig satt mer än tre rader bort från scenen. Att använda en industrilokal var inte en självklarhet. Akustiken är dock en avgörande faktor och därför faller t.ex. kontorslokaler med ljuddämpare bort. Intentionen är att ta Medea på turné till andra städer och spännande lokaler och sedan producera nya föreställningar. Karin Fjellander och Maria Lindberg Kransmo intervjuades av författarna den 19 mars

75 Figur 16. Pop up-operan (Hannah Jervelind, 2014) Återgiven med tillstånd Figur 18. Pop up-operan (Simon Cesarini, 2015) Återgiven med tillstånd Pop up-operan spenderade bara totalt tre veckor på plats i lokalen där föreställningen gick av stapeln. Lokalens förutsättningar påverkade scendesignen och allt blev nära, oväntat och intensivt. Det blev på riktigt. I en vanlig teatersal sitter publiken bakåtlutad och förväntar sig att bli serverad en föreställning. Detta blev mer intensivt. Man kom inte undan om man inte gick ut. Publiken följde med som på en tennismatch. (I personlig kommunikation med Karin Fjellander och Maria Lindberg Kransmo, 19 mars, 2015) Figur 17. Pop up-operan (Simon Cesarini, 2015) Återgiven med tillstånd 64

76 Restaurang Frölundaborg + Gothenburg Food Trucks Restaurang Frölundaborg är en lunchrestaurang med catering och festlokal i anslutning till Frölunda hockeys hemmaarena. Restaurangen är dimensionerad för stora bokningar men den dagliga verksamheten med frukost- och lunchservering gör att köket har en överkapacitet på eftermiddagar och kvällar. Under de tiderna hyr köksmästare Daniel Johansson ut delar av köket till Gothenburg Food Trucks, som preparerar mat för att servera från sina ambulerande bilar, och till en liten firma som tillverkar koreanska fermenterade grönsaker. Daniel menar att det inte är alla som har samma utrymmesmässiga möjlighet som han att ta in externa aktörer och att kommunala kök som har förutsättningarna ofta har en väldigt restriktiv hållning till samutnyttjande av kontamineringsskäl. För egen del ser han flera stora vinster med arrangemanget. Samutnyttjandet betalar halva lokalhyran och det är inspirerande och utvecklande att arbeta parallellt med aktörer som gör andra saker och därigenom få möjlighet att upptäcka nya produkter och tekniker. Ambulerande matservering är inget nytt. Korvvagnar har funnits länge, men den nya vågen av kreativa passionerade matskapare har till stor del möjliggjorts dels av att miljöförvaltningens roll ändrats från ett kontrollerande till ett rådgivande organ vilket skapar större möjligheter för alternativa lösningar, och dels av möjligheterna till exponering och marknadsföring som sociala medier medför. samutnyttjandet betalar halva hyran och ger möjlighet till att lära sig nya tekniker Daniel Johansson, köksmästare på Restaurang Frölundaborg, intervjuades av författarna den 28 april

77 Figur 20. Gothenburg Food Trucks bil Umami Burger. (Paul Wennerholm, i.d.) Återgiven med tillstånd.. Figur 19. Streetkäk mobilapp. Författarnas egna bild Ovan: En mobilappsom visar var olika food trucks befinner sig olika dagar. Göteborgs stad hade under 2014 en testperiod med 10 tillstånd för ambulerande matservering i staden. Den mobila karaktären gör att verksamheterna kan nå sin målgrupp utan att ta en central lokal i anspråk och istället samutnyttja ett kök, som företaget Gothenburg food trucks gör. Samma mobila strategi används av till exempel blodgivarbussar och fiskbilar. Figur 21. Umami Burger på Vallgatan i Göteborg. (Gothenburg Food Trucks, i.d.) Återgiven med tillstånd. 66

78 Coffice och Hoffice Coffice är som det låter en blandning mellan ett café (coffe shop) och kontor (office) och Hoffice är en blandning mellan hem (home) och kontor. Båda fenomen är alternativ till traditionen att arbeta på kontor och tydliga konsekvenser av ett digitaliserat arbetssätt och en generellt öppnare attityd gentemot delande. Människor har, genom att slippa en tung dator, möjlighet att välja var och hur man vill arbeta. Som en följd av detta dyker det också upp nya arbetsplatsfenomen som hamnar någonstans på en skala mellan ett regelrätt kontor och något annat. En välkomnande inställning från ett cafés sida, ett snabbt och stabilt internet eller t.o.m. en timavgift där kaffe ingår är saker som gör att caféet börjar bli en arbetsplats. Cofficet Coffice i Stockholm erbjuder dessutom mötesrum som går att hyra per timma samt medlemsskap för att få förtur och rabatt på bokning av mötesrum, arbetsplatsen och kaffet (Coffice, i.d.). Age: As old as free Wi-Fi - The Guardian, i en artikel om Coffice som fenomen (The coffice: the future of work?, 2014) Hoffice knyter an till gåvoekonomin och baseras på att man bjuder in andra till sitt hem eller arbetsplats för att arbeta tillsammans och syftar till att stödja människor i att följa sina drömmar. Begreppet innehåller en arbetsfilosofi där man arbetar i 45-minuterspass, berättar om sina mål med dagen och firar allt man åstadkommit. Hofficekonceptet har funnits sedan 2013 och i april 2015 har göteborgsgruppen 122 medlemmar och i ett femtontal andra städer i världen håller konceptet på att göra intåg (Lagercrantz, 2015). 67

79 Figur 23. Reporting back about work progress in the break (Amrit Daniel Forss,i.d.) Återgiven med tillstånd Figur 25. One of the very early Hoffice events in Sweden (Amrit Daniel Forss, i.d.) Återgiven med tillstånd Figur 22. Kvinna med koppar, Coffice (Martina Myräng, i.d.) Återgiven med tillstånd. Figur 24. Coffice (Philip Hagenmalm, i.d.) Återgiven med tillstånd. 68

80 Gårda Meetingpoint Gårda Meetingpoint är ett kontorshotell i Gårda, Göteborg som nyligen expanderat. Kontorshotell finns i många varianter och kommer under många olika namn. Ett liknande fenomen är inkubatorn. Ett försök att definiera skillnaden på en inkubator från ett kontorshotell kan vara att inkubatorn dessutom har en mer familjär stämning där man ordnar mer gemensamma aktiviteter. (Eiderbrandt, 2013) Gårda Meetingpoint har expanderat från en våning regelrätt kontorshotell med egna rum för enpersons- eller mindre företag, till två våningar som också erbjuder lounge och skrivbordsplatser. Gårda Meetingpoints nya del bygger på medlemsskap. Detta tecknas årsvis och kostar 1500 kr/mån. I detta ingår loungen, köket, gratis kaffe och det är möjligt att t.ex. få posten skickad till Gårda Meetingpoints adress. Dessutom har medlemmar tillgång till deras event space och därmed möjligheten att arrangera och vara värd för egna event. Utöver detta får man hyra en skrivbordsplats eller mötesrum timvis men månadsavgiften innebär också en pott som man kan nyttja för detta. Syftet med bindningstiden är att man vill vara en plats för nätverkande och relationer och menar att längre tid tillsammans ökar chansen för detta. medlemsskap för att öka chansen för långsiktiga relationer Bert Hansson, som äger och driver Gårda Meetingpoint tillsammans med Jochum Löfgren, intervjuades av författarna 20 februari

81 Figur 27. The event Space Författarnas egna bild. Figur 26. Hyrbara skrivbordsplatser. Författarnas egna bild. Figur 28. Köket på Gårda Meetingpoint. Författarnas egna bild. På den nya våningen finns ett event space där medlemmar kan vara värd för sina egna event, landskap med hyrbara arbetsplatser och ett trevligt kök med uteterass. 70

82 airbnb I oktober 2007 spånade ett par vänner i San Francisco på en idé som skulle hjälpa till att betala hyran under en period när de höll på att starta upp ett företag. Idén var att tillfälligt hyra ut extrarummet i lägenheten de delade till besökare under en industridesignkonferens de också deltog i (Botsman och Rogers, 2010). Deras initiala tveksamhet till att ta in främlingar i sitt hem försvann snabbt och de insåg att en tjänst som parade ihop besökare med folk med extra plats skulle vara ett bra komplement till traditionella hotell och forum som till exempel couchsurfing (ibid.), som är ett nätverk för att hitta gratis övernattning hos andra runt om i världen som vill knyta sociala kontakter (www.couchsurfing.com). Företaget har vuxit och är nu en plattform där vem som helst kan lägga upp erbjudanden om övernattningsmöjligheter och göra sig en liten inkomst, allt från extrarum till hela lägenheter eller till och med slott. Idag finns över boenden tillgängliga över hela världen och mer än användare (Airbnb, 2015). Det faktum att air bnbs sajt är trovärdig, att de tar ut en symbolisk avgift av både värdar och gäster och har ett pålitligt betalningssystem där betalningen inte genomförs förrän gästen har checkat in, innebär att väldigt få missbrukar tjänsten även om boenden som erbjuds via sajten inte kontrolleras (Botsman och Rogers, 2010). Både värdar och gäster är dessutom försäkrade och betyg och referenser är ett sätt för gäster att kontrollera värdens seriositet. They are strangers until you have a conversation with them - Brian Chesky, medgrundare (Botsman och Rogers, 2010) Tillit genom en pålitlig mellanhand och ett tryggt betalningssystem 71

83 Figur 30. Airbnb s grundare: Joe Gebbia, Nathan Blecharczyk och Brian Chesky. (Airbnb, 2015) Återgiven med tillstånd. Figur 29. Airbnb s webbplatform. (Airbnb, 2015) Återgiven med tillstånd. Figur 32. Airbnb. (Airbnb, 2015) Återgiven med tillstånd. Figur 31. Airbnb s webbplatform. (Airbnb, 2015) Återgiven med tillstånd. 72

84 Camelot och Unterdessen Det finns en mängd organisationer som förmedlar tillfälligt tomma lokaler på olika sätt. Camelot och Unterdessen är två exempel. Camelot är ett brittiskt företag som specialiserat sig på att förvalta tomma fastigheter. Utgångspunkten var att erbjuda en tjänst som skyddar fastigheten från vandalism och husockupanter. De använder sig av uppsynspersoner, så kallade guardians som för en billig penning får hyra utrymme i de tomma lokalerna som bostad, kontor eller ateljé. Camelot har utvecklat ett vattentätt juridiskt ramverk och har flera stora fastighetsägare som kunder (Camelot, i.d.). Uppsynspersonerna, upp mot personer runt om i Europa, lever billigt i okonventionella bostäder som på enklast möjliga sätt anpassas till bostadsändamål, till exempel med tillfälliga duschar (Riely, 2013). Fastigheterna kan sedan återställas när fastighetsägaren vill återuppta en permanent användning och uppsyningspersonerna har då fyra veckor på sig att flytta. Unterdessen är en Schweizisk icke-vinstdrivande organisation som förmedlar tillfälligt tomma lokaler (Unterdessen, i.d.). Målsättningen är att ge ökade möjligheter för tillfälliga verksamheter att få tillgång till utrymme och på så vis skapa positiva effekter för företag, samhälle och kultursektor. De tar på sig det juridiska ansvaret, tecknar tydliga kontrakt och har en fond som täcker upp oförutsedda kostnader. Guardians för att skydda tomma fastigheter mot vandalism Unterdessen tar på sig det juridiska ansvaret och har en fond för oförutsedda kostnader 73

85 Figur 33. Teamet bakom unterdessen (Unterdessen, i.d.). Återgiven med tillstånd Teamet bakom Unterdessen (till vänster) är ett samarbete mellan två arkitekt- och projektutvecklingskontor i Basel (Unterdessen, i.d.). Royal Eye Infirmary (nedan) är ett sjukhus i Plymouth som var hem för sju personer under en period under 2013 när det förvaltades av Camelot innan en omvandling till bostäder. Figur 35. Plymouth Royal Eye Infirmary (Tony Atkin, 2007). CC BY NC SA Figur 34. Hammerstrasse 10. (Unterdessen, i.d.) Återgiven med tillstånd. 74

86 Vasakronan Göteborg Vasakronan är en fastighetsägare som vill ligga i framkant. Göteborgskontorets nya helt aktivitetsbaserade hemvist, framtaget tillsammans med Okidoki arkitekter, är precis färdigt. Kontoret innebär ett ökat fokus på den anställde som en resurs i företaget och lokalen ska innehålla olika stödfunktioner för den anställde men framförallt öka möjligheten för spontana möten mellan medarbetarna och vara en inspirerande och kreativ miljö. Det nya kontoret består av två huvuddelar. En privat för företagets medarbetare med skrivbordsplatser, tyst bibliotek, mötesplatser, skåp för individuell förvaring och lunchtorg. Den andra delen är lika mycket till för de anställda men här bjuds också Vasakronans kunder och besökare in att använda arbetsplatser, lounge och mötesrum. Tanken är att kontoret ska vara en fickpark, en grön oas för arbete mitt i Nordstan. Att arbeta aktivitetsbaserat är en snabbt växande trend som innebär mer flexibilitet i lokalutnyttjandet då hemmakänslan på jobbet inte är kopplad till en specifik plats utan till kontoret som helhet. Konceptet liknar hur skolor är uppbyggda, där eleverna rör sig mellan olika lokaler för olika ändamål under dagen. Det aktivitetsbaserade kontoret kan också minska ytbehovet för en verksamhet som har en låg beläggningsgrad och medarbetare som är rörliga i arbetet. Många har uppmärksammat fördelarna och bland andra Kungälvs kommun har nyligen förändrat arbetssättet i kommunhuset till aktivitetsstyrt (Kungälvs kommun, i.d.). Det Krävs en omfattande förstudie av vilket arbete som sker och hur det sker innan man skiftar till ett aktivitetsbaserat arbetssätt Daniel Jighede, uthyrningschef på Vasakronan i Göteborg intervjuades av författarna

87 Figur 37. Mötesrum (Vasakronan, 2015) Återgiven med tillstånd. Figur 39. Loungedel (Vasakronan, 2015) Återgiven med tillstånd Figur 36. Lunchrum (Vasakronan, 2015) Återgiven med tillstånd Figur 38. Loungedel (Vasakronan, 2015) Återgiven med tillstånd 76

88 Pop up store En klädbutik lockar flest kunder och har högst omsättning under premiären när den är ny och folk är nyfikna, och under slutrean innan den stänger. Konceptet bakom Pop up store bygger på att reducera transportsträckan däremellan och samtidigt sänka den dyra kostnaden för lokalhyra genom att hyra tillfälligt tomma lokaler i bra lägen och betala hyra baserad på butikens omsättning. Företaget har just nu åtta butiker i Storstockholm och Uppsala och två av dem är i slutfasen av sin existens (Pop up store, i.d.). Butikernas tillfälliga karaktär gör det viktigt att ha ett visst antal butiker parallellt för att hela tiden vara säker på att ha tillräckliga inkomster och för att kunna flytta personal mellan butikerna. Tillfälligheten ökar också det administrativa arbetet genom att det blir svårt att ha framförhållning. Utöver butikerna har företaget ett permanent centrallager där all prismärkning sker. Pop-up store hyr lokaler, ofta i köpcentrum eller centrala lägen, mellan tre och nio månader. Tanken är att fastighetsägaren inte ska ha något att förlora på att ta in dem utan snarare vinna på att få en viss inkomst och undvika den skönhetsfläck som en tillbommad lokal innebär i ett område. Läget är en viktig faktor och en lite för liten lokal eller lite för kort hyrestid kan kompenserar med ett riktigt bra läge. Fastighetsägaren får in viss inkomst och slipper den skönhetsf läck som en tillbommad lokal innebär Andreas Karlsson och Mats Huppunen som driver Pop up store intervjuades av författarna

89 Det tar ungefär två veckor att ställa iordning en av pop-up stores butiker och en vecka att avveckla den. De har tagit fram egna displaylösningar som lätt kan anpassas och flyttas. Trots tillfälligheten är det väldigt viktigt att förmedla seriositet, både för det egna varumärket och för fastighetsägarens anseende. Figur 40. Liljeholmen (Pop-up store, i.d.) Återgiven med tillstånd. Figur 41. Farsta (Pop-up store, i.d.). Återgiven med tillstånd. Figur 42. Liljeholmen kund (Pop-up store, i.d.) Återgiven med tillstånd. 78

90 Strategiska komponenter Del två, tre och fyra i strategin för att effektivisera lokalanvändande. Drivkrafterna visar vad en verksamhet kan tjäna på att vara möjliggörare eller möjlignyttjare, verktygen hjälper till att utvärdera verksamheters krav och förutsättningar och principerna ökar sannolikheten för positiva utkomster och visar vägar runt eller över hinder som kan uppstå när man fyller glapp.

91 Glapp är den första delen av fyra som utgör de strategiska komponenterna HUVUDBEGREPP TILLFÄLLIGHET - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR TILLFÄLLIGHET? POTENTIAL MÖJLIGA UTKOMSTER EXEMPEL STRATEGISKA KOMPONENTER DRIVKRAFTER SAMUTNYTTJANDE - RELATERADE FRÅGOR VAD ÄR SAMUTNYTTJANDE? GLAPP VERKTYG KONTEXT LOKAL KONTEXT Principernas roll är att öka chansen för positiva utkomster och hjälpa till att undvika hinder när strategin nyttjas. ILLUSTRATION STORA TRENDER SCENARIO 2: PLATSDELNINGSNÄTVETKET INTRO MÖJLIGHETER SCENARIO 1: KONTORSHOTELLET: POPPING UP DISKUSSION & SLUTSATS SCENARIO 3: FÖRENINGEN FLYTTAR IN PRINCIPER

92 EN STRATEGI FÖR ATT NYTTJA LOKALER MER EFFEKTIVT Det här projektet handlar om att utreda potentialen och förutsättningarna för mer effektivt lokalutnyttjande. För att svara på den uppställda frågeställningen har ett antal angreppssätt utvecklats vilka tillsammans bildar en strategi för att identifiera och agera på denna potential och förutsättningar. Den första delen, glapp introduceras tidigt för att utveckla kontexten och skapa en förståelse för projektets fokus och huvudbegrepp tillfällighet och samutnyttjande. Här nedan följer drivkrafter, verktyg och principer som utgör de övriga delarna av strategin. Se kapitlet Potential, avsnitt Glapp sid. 33 Figur 43. De strategiska komponenterna 81

93 MÖJLIGGÖRARE MÖJLIGNYTTJARE Vilken typ av potential finns att nyttja mer effektivt? GLAPP Vilket glapp kan jag nyttja? Vad skulle vinsten vara att möjliggöra för någon annan? DRIVKRAFTER Vad skulle vinsten vara att nyttja ett glapp? Vilka aktiviteter stöds av lokalen? När? Vilka är förutsättningarna? VERKTYG Vilka aktiviteter ska utföras? När? Vad kräver de? Vilka ramar och åtgärder krävs för nyttjandet? PRINCIPER Vilka ramar och åtgärder krävs för nyttjandet? 82

94 Drivkrafter Som en andra del av strategin utreds verksamheters drivkrafter att vilja möjliggöra eller nyttja olika glapp. Det blir tydligt att vissa drivkrafter är starkare för möjliggörare och vissa starkare hos möjlignyttjare. Eftersom alla verksamheter är unika kan drivkrafterna få något olika innebörd i olika sammanhang. Drivkrafterna delas in i tre kategorier; sociala - som sker i mötet med andra, ekonomiska - som innebär sänkta kostnader eller ökad vinst, samt övriga. I avsnittet Möjligheter sid. 115, kopplas en mängd verksamheter till de drivkrafter som finns för att fylla glapp. Utkomster som gynnar samhället i stort presenteras i avsnittet Möjlig utkomster på sid. 37. Genom att identifiera drivkrafterna blir det möjligt att utreda vilka verksamheter som har starkare incitament än andra att nyttja tillfälligt eller samutnyttja och vilka scenarion som är mer realistiska. NÄTVERKANDE är centralt i dagens kunskapssamhälle. Aktiva nätverk är hårdvaluta för många företag och för en nystartad verksamhet är nätverkandet avgörande för att knyta till sig nya kunder och samarbetspartners. Företagsinkubatorer och kontorshotell bygger delvis på detta, Bert Hansson beskriver att affärsidén bakom Gårda meetingpoint var just möjligheten att skapa möten mellan olika människor för att bygga nätverk och skapa synergier (personlig kommunikation 20 februari 2015). Sociala KUNSKAPSUTBYTE kan sägas vara en fortsättning på nätverkandet. Det kan ske informellt eller vara en uttalad målsättning för att bredda företagets kompetens. Det kan handla om att lära sig nya metoder, hitta nya produkter samt få nya perspektiv och infallsvinklar (personlig kommunikation med Daniel Johansson, restaurang Frölundaborg, 28 april 2015). 83

95 Ekonomiska ANVÄNDA BEF. INVENTARIER OCH UTRUSTNING. I vissa branscher innebär utrustningen en stor investering. Storköksutrustning och finsnickerimaskiner är exempel på detta. För en ideell förening kan det innebära en stor fördel att kunna nyttja skrivare och projektor (personlig kommunikation med Malin Widehammar, föreningen Staden vi vill ha 29 april 2015). LÄGRE HYRA / STÖRRE INTÄKTER är en av de starkaste drivkrafterna. Lokalhyran utgör en tredjedel av en arbetsplats totala kostnad (FM fakta, 2009). Att samutnyttja lokaler eller nyttja tillfälligt vakanta lokaler innebär en lägre hyra, eller ökade intäkter för fastighetsägaren. Lokalhyran för restaurang Frölundaborg finansieras, enligt Daniel Johansson, till ungefär hälften genom att andra verksamheter får hyra in sig i lokalen när den inte nyttjas fullt ut (personlig kommunikation, 28 april 2015). NYHETSVÄRDE. En butik säljer som bäst under premiären och under slututförsäljningen (personlig kommunikation med Andreas Karlsson och Mats Huppunen, Pop-up store, 6 mars 2015). Tillfälligt uppdykande verksamheter anspelar på upplevelseekonomi och skapar en känsla av att behöva passa på för att hinna ta del av upplevelsen. övriga PR OCH BRAND ASSOCIATION. Genom att associera sig med intressanta verksamheter, fenomen eller platser kan den egna verksamhetens gynnas på olika sätt. Pop-up operan som hyresgäst gjorde att Convistas lokaler blev omskrivna i media (personlig kommunikation med Kristofer Hultén, 2 april 2015). Ett varumärkes image består av alla de associationer som finns i kundens minne (Low och Lamb Jr, 84

96 2000), att dela lokal med en välkänd aktör kan därför färga av sig på det egna varumärket. NEUTRAL MARK. När personer från olika verksamheter ska mötas för att göra ett gemensamt projekt kan en neutral plats vara fördelaktig för att undvika hierarkier genom associationer till den ena eller andra verksamheten. För en liten nystartad verksamhet som arbetar hemifrån kan det också vara viktigt att kunna träffa kunder på en neutral plats. CENTRALT / GEOGRAFISKT NÄRA / STOR UTBREDNING. Geografiskt läge kan vara en stark drivkraft. Att ha en central lokal är viktigt för både företag (personlig kommunikation med Daniel Jighede, Vasakronan, 24 februari 2015) och för föreningar med medlemmar utspridda över hela staden (personlig kommunikation med Malin Widehammar, föreningen Staden vi vill ha 29 april 2015). Att tillfälligt nyttja lokaler på olika platser skapar en möjlighet att komma närmare en viss kundkrets eller målgrupp, eller att nå så många som möjligt. Detta är en stark drivkraft för ambulerande verksamheter som Food trucks (personlig kommunikation med Daniel Johansson, 28 april 2015). OBUNDEN. Fastighetsmarknaden använder sig generellt av treårskontrakt eller som på kontorshotellet Gårda Meetingpoint medlemsskap på minst ett år, vilket innebär att en aktör först och främst måste vara intresserad av att bedriva sin verksamhet så länge och sen ha en stabil inkomst eller tillräckligt kapital. Kontrakt som bygger på tillfälligt- eller samutnyttjande av lokaler har förutsättningar att ha kortare bindningstider. 85

97 VÄLGÖRENHET / GOODWILL / PAY FORWARD. Att upplåta sin lokal till en annan verksamhet kan bidra till en form av samhällsnytta eller innebära en stor tjänst för verksamheten ifråga. Daniel Jighede på Vasakronan menar att frågan om att släppa in andra i deras lokaler kvällstid, antagligen skulle falla under Vasakronans avdelning för samhällsansvar; CSR (personlig kommunikation 28 februari 2015). Syftet är förstås att göra gott, men ett bidragande motiv är att skapa en positiv bild av verksamheten som i förlängningen kan generera pengar genom goodwill. Att bidra till att skapa en kultur av att utföra osjälviska gärningar, ökar sannolikheten att man själv gynnas av det i framtiden (Botsman och Rogers, 2010). STIMULANS OCH SERIOSITET. Att få möjlighet att verka från en lokal och ha en adress kan stärka det egna självförtroendet och skapa motivation, oavsett om man är ett litet nystartat företag eller en ideell förening (personlig kommunikation med Malin Widehammar, föreningen Staden vi vill ha 29 april 2015). GOTT INTRYCK / TILLSYN. Tomma lokaler ger ett tråkigt intryck som kan smitta av sig på omgivningen. Andreas Karlsson och Mats Huppunen från Pop-up store menar att detta är något som fastighetsägare gärna undviker och att det är en anledning till att många kontaktar Pop-up store (personlig kommunikation, 6 mars 2015). I vissa områden kan en tom lokal innebära en ökad risk för inbrott eller skadegörelse. Att tillfälliga verksamheter kan se till lokalen kan vara en stark motivation, något som också är affärsidén bakom Camelot som förvaltar vakanta fastigheter (Camelot, i.d.). 86

98 Verktyg För att fylla glapp i användningen av lokaler är det nödvändigt att utvärdera verksamheter, i förhållande till varandra och i förhållande till den lokal som de ska nyttja. Oavsett roll och typ av verksamhet är det ett antal faktorer som är viktiga att utreda, här delas de in i tre områden: Fig. 44. Verktygen Vilka aktiviteter verksamheten kan brytas ner i. Vilka typer av aktiviteter stöds av lokalen? Vilka aktiviteter ska utföras? Vilken tid verksamheten är aktiv. När infaller glappet i lokalanvändningen och med vilken regelbundenhet? När behövs en lokal? Vilka förutsättningar och krav som finns. Vilka begränsningar finns i lokalen? Vilka krav ställs på lokalen? Utöver dessa verktyg kommer det alltid uppstå situationsspecifika frågor som måste hanteras i förhållande till implementering av strategin. Det kan till exempel handla om frågor som hyressättning eller hur urval av möjlignyttjare ska gå till. Verktygen representerar tre angreppssätt som är viktiga på olika sätt, de kan detaljeras och utvecklas vidare men presenteras här på en övergripande nivå. Inom olika organisationer finns verktyg som liknar dessa. Göteborgs stadsdelar använder ett lokalprocessverktyg för förstudier inför anpassning, inhyrning och nybyggnation av lokaler (personlig kommunikation med Tamara Tesanovic, 2 mars 2015). 87

99 FOKUSARBETE ÄTA & FIKA MONTERA STORA SAKER MÖTAS DUSCHA

1/59 /THE GAPS MIND/ TILLFÄLLIG KARAKTÄR OCH SAMUTNYTTJANDE I EN STRATEGI FÖR EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING. Anna Gustafsson and Sofia Park 2015.09.

1/59 /THE GAPS MIND/ TILLFÄLLIG KARAKTÄR OCH SAMUTNYTTJANDE I EN STRATEGI FÖR EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING. Anna Gustafsson and Sofia Park 2015.09. 1/59 MIND/ /THE GAPS TILLFÄLLIG KARAKTÄR OCH SAMUTNYTTJANDE I EN STRATEGI FÖR EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING Anna Gustafsson and Sofia Park 2015.09.16 2/59 3/59 1960 2010 2050 (Global footprint network, 2015)

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

HUR? - SKA VI SKAPA EN STAD SOM ÄR NÄRA OCH NYSKAPANDE?

HUR? - SKA VI SKAPA EN STAD SOM ÄR NÄRA OCH NYSKAPANDE? HUR? - SKA VI SKAPA EN STAD SOM ÄR NÄRA OCH NYSKAPANDE? ANSVARSFULLT OCH HÅLLBART MOD, KREATIVTET & INNOVATION TILLSAMMANS I SAMSPEL VÄLKOMNANDE UNDER TIDEN TACTICAL URBANISM Tillvaratagande

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

bilaga 2 administrativa arbetsplatser inom vården och dess förvaltningar referensexempel / studiebesök

bilaga 2 administrativa arbetsplatser inom vården och dess förvaltningar referensexempel / studiebesök bilaga 2 administrativa arbetsplatser inom vården och dess förvaltningar referensexempel / studiebesök REFERENSBILDER FRÅN VÅRDEN Östra sjukhuset, Göteborg ABAKO Arkitektkontor 2 3 Östra sjukhuset, Göteborg

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor

Mobil livsstil CIO Business Value. Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobil livsstil CIO Business Value Hanna Riberdahl Marknadschef Storföretag Telenor Mobilitet & vardagslivet 2011 82% förväntar sig att kunna göra ärenden/komma åt den information de behöver via internet.

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Välkommen till Skanskas mediafrukost Näringslivets syn på morgondagens arbetsplatser. Stockholm 4 juni 2008

Välkommen till Skanskas mediafrukost Näringslivets syn på morgondagens arbetsplatser. Stockholm 4 juni 2008 Välkommen till Skanskas mediafrukost Näringslivets syn på morgondagens arbetsplatser Stockholm 4 juni 2008 1 Program 4 juni Skanskas Kontorsindex, vår-08 Aktuella trender på kontorsmarknaden Stockholms

Läs mer

IFMA Workshop del 1. Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future

IFMA Workshop del 1. Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future IFMA Workshop del 1 Med utgångspunkt från Taida modellen av Kairos Future Om IFMA Workshop 14 mars. Den 14 mars samlades medlemmar i IFMA och inbjudna gäster för att ha en workshop kring aktivitetsbaserade

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Forskning, Utveckling & Innovation

Forskning, Utveckling & Innovation a Forskning, Utveckling & Innovation Historia idag! 2015-10-06 Bild 3 Sverige: 0,14% av världens befolkning >30 städer har större befolkningsmängd än Sverige ..så VARFÖR innovationspolitik, innovationsminister,

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande:

Som hyresadministratör har man en rad olika arbetsuppgifter och Carolina beskriver sitt yrke enligt följande: Hyresadministratör Carolina blev erbjuden arbete redan innan hon var klar! Carolina Pålssson har läst programmet fastighetsföretagande. Efter utbildningen fick hon arbete som hyresadministratör - ett yrke

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm Men hallå! Hur svårt kan det vara? Kraven och förväntningarna att snabbt kunna utveckla verksamheter har aldrig

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds CHANGE OMVÄRLDEN STÅR ALDRIG STILL TIME INGET BESTÄMS AV FRAMTIDEN ALLT BESTÄMS AV NUET ÄVEN DIN FRAMTID. VAD ÄR DITT NU? NOWABILITY FÖRMÅGAN ATT OMSÄTTA NUETS

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

!"#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(#

!#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(# !"#$%&%'(%#)*+)#,%$-.-/(-#01/'%#2#345%#611-.&'-(# 7/.8# 9:;'.$-(#9# 6?#>?-(>@A#B;'/(&>./?# Förändring Tekniskt- från kommunikation via brev och fast telefon till mobiltelefoni, Facebook samt Internet.!

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein

Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Idro%srörelsen 2.0 Kanske ingen revolu4on, men evolu4on! Utmaningar IF:s SF:s svensk idro% Nio samhällstrender/ samhällsförändringar som påverkar

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Smart City Göteborg Hållbar och innovativ stadsutveckling SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Vad är Smart Cities-initiativet? Städer orsakar 70 % av de

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för Agronomprogrammet - ekonomi Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 år av utbildningen på Agronomprogrammet - ekonomi med avlagd kandidatexamen

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo är ett koncept för modernt kollektivboende framtaget av Järntorget och Arkitekter. Den 17 juni presenterades ett första förslag

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Projektplan för Sharing Resources time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Syfte IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt

Läs mer

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1 Diarenr: Akademi 1 Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016: A1_fd_THS Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling Högskolegemensamma mål för hållbar

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer