Lupprapport. Hur ungdomar upplever Mora. Fanny Magnusson Frida von Seth Karin Gustavar Aron Helander Gezim Morina Filip Melin Dalia Chihade

Transkript

1 Lupprapport Hur ungdomar upplever Mora Fanny Magnusson Frida von Seth Karin Gustavar Aron Helander Gezim Morina Filip Melin Dalia Chihade 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Metod Resultat Politik och samhällsintresse Politik Viljan att påverka samhället Arbete Viljan att arbeta Ungdomars syn på framtiden Skolan Elevernas inflytande Lärare & undervisning Ovetande Ungdomar Trygghet & hälsa Ungdomars trygghet i Mora kommun Ungdomars hälsa & Psykiska mående Fritid Bristen på fritidsaktiviteter Övrigt Festivaler Demokratidag Kollektivtrafik Källor

3 1.1 Metod 1. Inledning Vi är sju ungdomar som har arbetat med Lupp enkäten som gjordes Vi har granskat graferna och svaren från både gymnasiet och högstadiet. Vissa svar och tabeller som kommer synas i rapporten är könsindelade,då har vi valt könen tjej och kille. Våra olika tillvägagångssätt är intervjuer med personal, tjänstemän och allmänheten i Mora kommun samt analyserat Lupp enkätens svar. Vi har även diskuterat svaren vi kommit fram till och kommit på förslag till olika lösningar. Vi har också jämfört Mora kommun med andra Lupp kommuner som svarat på enkäten år

4 2. Resultat 2.1 Politik & samhällsintresset Politik Intresset för politik och samhällsfrågor är ganska litet i Mora kommun. Det är mer än hälften utav både högstadie och gymnasieelever som inte är intresserade utav politik och samhällsfrågor. Det är väldigt få elever som faktiskt har engagerat sig och gjort något av följande: Tagit kontakt med någon politiker Lämna medborgarförslag till kommunens politiker Delta i demonstationer Skriva/ diskutera samhälls och/eller politiska frågor på nätet Nästan på alla dessa ovanstående alternativen så har har svaret Nej legat mellan 76.6% och som högst 88,6%. Detta är inom högstadie eleverna och inom gymnasiet så har svaret Nej legat mellan 60,1% och 88.8%. Det visar väldigt tydligt på ett frånvarande intresse. Man kan se i Torbjörn Skarins analysrapport att varför ungdomarna inte engagerar sig politiskt är för att de upplever att de inte kan förändra och påverka samhället. De säger även att det är för lite undervisning om samhället och politik i skolan. Vårt förslag är då att man ska ha mer samhällsinriktning i skolan så som rollspel och debatter där man tar upp stora frågor som påverkar samhället, världen och den enskilda individen. Sedan kan man bjuda in olika politiker från kommunen så de kan informera och att man sedan får ställa frågor, samt att man får hjälp och information om hur man organiserar sig. 4

5 2.1.2 Viljan att påverka samhället Det är många som anser att de inte får möjligheten att föra fram sina åsikter till den som bestämmer i kommunen. 38.2% anser att det är svårt, då är svaren ganska små och mycket små möjligheter inräknat. Men det är hela 46.2% av högstadie eleverna som har intresset att påverka vår kommun och 39,1% utav gymnasieeleverna. För att ungdomarna i Mora kommun ska känna att det som dom tycker och och tänkter tas på allvar så måste kommunen på något sätt visa att det verkligen spelar roll. Då det är många som vill påverka vad som händer men känner att de inte har möjligheten att föra fram sina åsikter till de som bestämmer så måste Lupp enkäterna tas väldigt seriöst. För där står det vad ungdomarna är missnöjda med och vad de är nöjda med. Ett förslag är då att ta hjälp och använda Lupp enkäten mycket och sätta ett mål varje år där kommunen sedan får redovisa vad som har förändrats och förbättrats. Då visar man för ungdomarna att deras röster faktiskt blir hörda. 5

6 2.2 Arbete & framtid viljan att arbeta 43,4% av gymnasieeleverna och 51,3% av högstadieeleverna svarade att de inte har något extrajobb men vill gärna ha det. Vi tror att det handlar om ovisshet: De vet inte vart de ska söka eller hur de ska göra. Det borde pratas mer om hur man gör när man ska söka ett deltidsjobb som kan finnas vid sidan av skolan. Man borde lära sig i skolan om hur man skriver ett CV. Det problem som vi ser är att 38,1% av gymnasieeleverna och 51,6% av högstadieeleverna säger att de vill flytta från Mora kommun pga arbete. Det är inte bara i Mora som ungdomarna vill flytta pga arbete och studier, samtliga kommuner som har varit med och svarat på Lupp enkäten har fått ett liknande resultat. Arbeten där det kommer att behövas arbetskraft om 5 10år Barnmorskor Anläggningsarbetare Lastbilsmekaniker Lärare inom yrkesämnen Golvläggare Sjuksköterskor Tandsköterskor VVS montörer Maskinreparatör Källa: arbetsförmedlingen Vi har även gjort en intervju med arbetsförmedlingen om ungas arbetssituation i Mora och hur arbetsmöjligheterna för unga ser ut både nu och om 5 10 år. Enligt arbetsförmedlingen så är arbetsmarknaden gynnsam för ungdomar i Mora, Orsa, Älvdalen i nuläget. 85% hade jobb/sommarjobb färdigt tills de slutade skolan. Om 5 10 år kommer det bli ännu mer gynnsamt eftersom att det är många som går i pension under de närmsta åren och mer arbetskraft behövs. Arbetslösheten beror också på vad ungdomar väljer att studera. Det 6

7 finns goda möjligheter för de som väljer att studera vård, bygg, lärare osv eftersom att det är jobben som kommer behövas i framtiden. Politiken styr arbetsmarknaden mycket pga vad de väljer att satsa på i sina budgetar, om de väljer att bygga fler skolor så kommer det behövas byggarbetare och lärare. Väljer de att satsa på företag så kommer andra slags yrken att behövas Ungdomars syn på framtiden Många unga vill börja studera på högskola/universitet direkt efter de studerat på gymnasiet. Resa, arbeta inom kommunen och jobba utomlands är svar som förekommit många gånger. Det är en otroligt hög siffra gällande att studera direkt efter gymnasiet bland de unga mellan 16 19år. Det största problemet är dock att många kommer välja att fortsätta sina studier på en annan ort. Man kan även se att framtidstron bland tjejer och killar på gymnasiet är väldigt bra. Diagrammet visar hur gymnasieelever har svarat på frågan Hur ser du på framtiden? De som går grundskolan tänker också läsa vidare direkt, de tänkter alltså börja på gymnasiet när det slutat nian i högstadiet. Dock så har nästan mer än 80% svarat att de tänkter flytta från Mora kommun pga studier och arbete. Vi har även gjort en liten undersökning där vi gick på centrum och frågade 12 olika personer varav 11 personer endast har bott i Sverige mellan 1,5 och 4 år. De känner att de vill vara med och påverka saker som skolan, bussar, aktiviteter och arbete. De har många bra förslag så som mer hjälp till unga som inte kommer från Sverige, mer elevhem så det blir lättare att bo och studera här, skolutflykter och få hjälp med att studera utomlands. 7

8 Vi gjorde också en intervju med personalenheten på Mora kommun där vi frågade hur de ser på nyanländas framtid här. Svaret blev att de hoppas att alla vill bo kvar här och börja bygga upp sitt liv här. De vuxna ska få hjälp med praktik medan de läser SFI, och de unga ska få hjälp och stöd i skolan. 2.3 Skolan Elevernas inflytande Ungdomarna i Mora fick svara på hur mycket de fick och hur mycket de ville påverka sin skolgång. Det gavs fyra svarsalternativ: Väldigt lite/ingenting Ganska lite Ganska mycket Väldigt mycket Deras inflytande över skolgången delades upp i en rad olika frågor: Vad du får lära dig Hur ni ska arbeta, till exempel grupparbeten och projektarbeten Läxorna Proven Schemat Maten Skolans regler Skolmiljön inne Skolmiljön ute Runt 70% av de som svarat på enkäten säger att de inte får chansen att påverka eller minimal påverkan i någon del av skolan så som läxsystemet, scheman, proven, maten, hur man ska arbeta och vad man får lära sig. 65% känner att de inte får vara delaktiga att påverka skolan i dessa frågor. Gymnasieeleverna tycker att de inte får påverka skolmiljön inne/ute, de tycker inte heller att de får påverka skolans regeler. Högstadieelevena tycker att de får påverka ganska mycket på skolmiljön och skolans regler vilket de också vill. Runt 25 30% av Moras elever tycker att skolan inte uppmuntrar elever tillräckligt att gå med i elevrådet och lyssnar på vad elevrådet har att säga till om i skolan. På högstadiet vet inte 20 30% hur skolan står i dessa frågor, på gymnasiet 30 40%. 8

9 Man kan se att Moras unga vill vara med och förbättra skolan mer än vad de får i nuläget. Detta kan bero på att eleverna inte hinner se någon förändring i skolan när de yttrar deras åsikter och intresset minskar att påverka framtida skolgång Lärare & undervisning Bortsett från att Moras elever vill påverka hur skolan fungerar så tycker de att skolan är bra, runt 80 90% elever tycker att lärarna, maten, undervisningen m.m. är bra i skolan. Datorerna på Mora gymnasium är extremt uppskattat. Medans något mindre på högstadiet eftersom det är endast 7:orna på Morkarlby som får datorer och på Noret är ej 9:orna nöjda med datorerna. Skolbibliotek på högstadiet är en punkt i skolan där elever tycker att det inte funkar. Morkarlbyhöjden och Noretskolan har båda bibliotek, fast båda är ombyggda till klassrum så att man kan inte nyttja biblioteken till att låna böcker. I Mora tycker runt 35% av eleverna att skolbiblioteket är bra, jämfört med alla kommuner som svarat på enkäten där 71% tycker att skolbiblioteken fungerar bra. En lösning till skolbiblioteks frågan skulle kunna vara att söka statsbidrag angående personalstöd till skolbibliotek. Skolverket har fått 15 miljoner kr att fördela runt om kring i Sverige. Bidraget kommer inte kunna sökas förrän i Augusti och gymnasieutbildning/stats bidrag for personalforstarkning i skolbibliotek och 2014 fick riksdagen 3st motioner angående skolbiblioteket i frågor som Biblioteksstrategi Definition av skolbibliotek Bemanning av skolbibliotek Alla tre motionerna blev avslagna. Det visar hur intresset för skolan och lärandet hanteras i skolan. Man skulle kunna involvera eleverna till en arbetsmiljö där de skulle vilja sitta och plugga. På Moragymnasium så använder många elever biblioteket till att plugga. Om man har en arbetsmiljö som högstadie eleverna uppskattar så kommer fler nyttja biblioteket. 9

10 2.3.3 Ovetande ungdomar I enkäten framgår det tydligt att Moras elever är ovetande i frågor angående hur väl de tycker att det stämmer in i skolan. Runt 50% av de som svarat på understående frågor har svarat att de ej vet. Rasism förekommer i min skola Sexuella trakasserier förekommer i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Våld förekommer i min skola Min skola agerar om en lärare kränker en elev Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Det skulle kunna finnas flera olika anledningar till varför man fått detta resultat. Det kan bero på bristande intresse att svara på luppenkäten eller att man inte får tagit del av information när det väl händer något i skolan. Problemet kan vara att eleverna ej vet vilka de kan luta sig emot vid dessa olika punkter. Lösningar till detta kan vara att skolan går ut och informerar eleverna om det skett något kränkande på skolan och berättar om konsekvenserna av att kränka en person, effekter som psykisk och mental ohälsa, självmordstankar m.m. Resultatet som man fått i Mora kommun skiljer sig inte mycket från resten av de kommuner som valt att svara på enkäten. Det som skiljer sig mest är skolbiblioteks frågan på högstadiet. Där ligger Mora kommun väldigt långt efter de andra kommunena. 10

11 2.4 Trygghet och hälsa Ungdomars trygghet i Morakommun I stora drag är ungdomarna trygga på träningar, ungdomshus, fritidsgårdar och i hemmet. Dock så är det ett problem då 81,8 % av de som blivit mobbade, trakasserade eller utfrysta har blivit det i skolan. Och 23,2% har blivit det på Internet eller på mobilen. Diagrammet visar svar på frågan: Mobbning förekommer i min skola. Man ser hur tjejer respektive killar har svarat. Man ser att tjejer upplever att det sker mobbning på skolan mer än vad killarna tycker. De som har blivit orättvist behandlade säger att det beror på utseende, kön och ålder. Och 17,4% vet inte vart man kan vända sig för att få stöd om man skulle bli illa behandlad eller må dåligt. 11

12 2.4.2 Ungdomarnas hälsa & psykiska mående Den fysiska hälsan hos ungdomarna är väldigt bra, 48,8% tränar flera gånger i veckan. Det är även fler i Mora som tränar i stort sett varje dag än vad det är i de andra Lupp kommunerna som har svarat. Vi tror att resultatet är så för att det finns stora tillgångar till massa sporter som unga kan utöva, men det kan även handla om press och stress från media gällande att man ska se bra ut och vara vältränad. Dock så är det många som skippar frukosten varje morgon. Även lunch och middag skippas då och då. Alkohol och tobaksintagen är också väldigt bra då siffrorna är höga på sällan eller aldrig. Huvudvärk, magont och stress är relativt vanligt hos ungdomar idag, 21% upplever stress flera gånger i veckan. Långsiktig stress påverkar människan otroligt negativt, immunförsvaret försämras, kroppen hinner inte återhämta sig och sedan kan man hamna i en djupare depression. Diagrammet visar svar på frågan: Har du någon gång under de senaste sex månaderna känt dig nedstämd (deppig) Man ser hur tjejer respektive killar har svarat. Man ser tydligt på diagrammet att tjejer har känt sig nedstämda oftare än killar. 12

13 Diagrammet visar svar på frågan: Hur nöjd eller missnöjd är du med livet i sin helhet år. I diagrammet ovan ser man att det även är fler tjejer som är ganska och mycket missnöjda med livet i sin helhet. Vi tycker att detta borde tas på fullaste allvar. I en intervju med en av personerna som är involverad i ungdomars hälsa och ohälsa så fick vi många bra svar och förklaringar på varför unga mår dåligt och vad man kan göra åt det. Även varför tjejer mår sämre än killar. Oftast så mår barn dåligt om deras vårdnadshavare mår dåligt och att det är rörigt hemma, sedan om det blir rörigt i skolan med att lärare slutar. Det resulterar till att ungdomar inte får någon säker och lugn plats som sedan gör att de kan må dåligt. Sedan framkommer det att tjejer mår generellt sämre än killar då det är brist på genusarbetet. Killar får mer tid och stöd i skolan både när det gäller skolarbete och elevhälsan. Ett stort problem är att diagnoskriterier är anpassade för killar, det blir ett problem då det är mer tjejer som mår dåligt och behöver mer stöd. Mora kommun och Landstinget har ett samarbetsprojekt som heter Psynk. Det handlar om ungas, vuxnas och äldres hälsa. Målet med Psynk är att all hjälp från samhället kan erbjuda från skola, socialtjänst, hälso och sjukvård ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. De menar att allt måste samverka så att man så fort som möjligt kan upptäcka varningssignaler och erbjuda hjälp så fort som möjligt. Vi tycker att det är viktigt att prioritera ungdomarnas hälsa och psykiska mående. Och tycker att Mora kommun borde erbjuda varje ungdom hjälp och stöd och få erbjudandet att träffa en kurator varje år. Man ser även att det behövs ett extra stöd hos tjejer, då de mår sämre än killarna. 13

14 2.5 Fritid Bristen på fritidsaktiviteter 41 % av Moras ungdomar i åldrarna år tycker att det saknas fritidsaktiviteter där de bor. Detta är en väldigt hög procentsats jämfört med resten av Sveriges Lupp kommuner där det endast är 29 % tycker likadant om sin egen kommun. 35 % av ungdomarna i Mora kommun tror sig kommer flytta iväg från Mora gå grund av deras fritidsintressen. Gällande detta är det dock motstridiga åsikter då även 35 % tycker att det bästa med Mora kommun är deras fritidsintressen. Genom detta kan man dra slutsatser att de som aktivt håller på med en idrott eller är med i någon slags förening är överlag väldigt nöjda men urvalet av aktiviteter är inte tillräckligt stort och därför är en stor del missnöjda. Förslag till att förbättra den här statistiken är att gå ut någon form av intresseanmälan till nya sporter i Mora, till exempel basket, handboll eller badminton och se om intresset är tillräckligt stort för att kunna skapa en förening. Ett annat förslag som vi tror starkt på är att sätta upp så kallade multi courts runt om i Mora. Det finns en typ av sådan i Utmeland men det skulle behövas på fler ställen till exempel; Noret, Morkarlby och i centrum. Då kan ungdomar själva ta initiativ genom att gå ut och spela när de känner för det och de kan även välja vilken typ av idrott de vill utöva. En multi court skulle även kunna fungera som en mötesplats dit unga drar sig och umgås med varandra istället för att sitta hemma eller bara dra omkring. Mora behöver ställen där ungdomar kan träffas på fritiden och vi tror det här är den bästa lösningen! Rosa huset är en typ av sådan mötesplats men aktiva ungdomar anser att det är för mycket yngre människor och för stor estetisk inriktning där. Exempel på hur en multi court kan se ut. 14

15 Eftersom en stor del av Moras ungdomar är motorintresserade tror vi att ett öppet garage med en parkering skulle vara bra. Det skulle bli väl använt och samtidigt så skulle problemet på McDonalds parkeringen förhoppningsvis lösas. Om man studerar resultatet om ungdomars fritidsintressen på Lupp enkäten så är det två kategorier som sticker ut som populärast. Först och främst idrott som vi nämnt tidigare, men också TV spel, onlinespel och datorspel. Hela 85% av killar i åldern år spelar något slags spel en eller flera dagar i veckan. För att få dessa killar att komma ut och socialisera sig föreslår vi att öppna ett Internetcafé/spelcafé med sena öppettider där ungdomar kan träffas och spela tillsammans. Ett problem som många ungdomar påpekar med fritidsaktiviteter i Mora är att det är dåligt med information om vad som faktiskt händer. De menar att information om olika aktiviteter inte når ut till dem och därför sitter de hemma istället. Nästan alla ungdomar idag använder sociala medier dagligen och vi tror att det är där information om aktiviteter behöver synas. Vårt förslag är då att skapa ett Instagram/Facebook konto med dagliga uppdateringar om vad som händer i och omkring Mora. Det kan vara allt från små saker som en beachvolleybollturnering på Tingsnäs eller en arrangerad fiskeutflykt i vid Siljan till stora saker som Vasaloppsveckan eller Classic Car Week i Rättvik. 15

16 3.1 Festivaler 3. Övriga punkter Ungdomar i Mora anser att det händer för lite, speciellt när det gäller musikaktiviteter. De vill ha något liknande som finns i Falun som kallas för Granny Goes Street. Ungdomar uppskattar saker som inte kostar så mycket då alla inte har ett extrajobb eller en regelbunden inkomst och vi tycker att det är viktigt att det inte ska vara en klassfråga om man ska kunna ha kul med kompisar eller inte. 3.2 Demokratidag Demokratidagen i Mora är något som vi vill lyfta fram, det hör mycket ihop med politik och samhällsfrågor. Problemen med Demokratidagarna som har varit är att ungdomar är för dåligt förberedda och vet för lite om vad de kan påverka och vad kommunen kan påverka. Så ett förslag är att veckan innan Demokratidagen så får man lära sig om vad kommunen gör och vad ungdomar själva kan göra, samt vad demokrati är på lokal nivå. 3.3 Kollektivtrafik Något som har tagits upp många gånger där elever själva fått skriva vad de tycker är kollektivtrafiken. De tycker att den är dålig och måste fixas. De vill att den ska vara mer schemaanpassad så att folk lätt kan ta sig hem från skolan, speciell för de som bor på landsbyggden. 16

17 Källor Arbetsförmedlingen LUPP Skolverkets hemsida Riksdagen hemsida Intervjuer: Allmänhet på gågatan Arbetsförmedlingen Mora kommun: Barn och utbildningskansliet Mora kommun: Kommunikationsenheten Mora kommun: Politiska företrädare Mora kommun: Personalenheten Mora kommun: Teknik och fritidsförvaltningen 17

18 Vi som gjorde rapporten. Frida von Seth, Dalia Chihade, Aron Helander, Karin Gustavar, Filip Melin, Fanny Magnusson. På bilden saknas Gezim Morina. 18