LUND NE/ BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUND NE/ BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL"

Transkript

1 LUND NE/ BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

2 ESS S ve n sh ö g n sväge Ladugårdsmarken Science Village E22 Klosterängshöjden Norra Gränsvägen Od Norra Fäladen ar g evä Bygatorna Solbjer ersv Sölvegatan spårväg 2015 Östra Torn en g ti vä g ans Kungsmarkens golfbana r vä ll D lm Sp e Glomsjön Kungsmarken sp å en n en en a l by vä g g Tunavä äg e g svä IDEON Nev ar k a Torn Lunds C Domkyrkan Glomsbäcken Glomstorp Universitetssjukhuset Universitetshuset Puggängarna Solbjersvägen en LTH n Ut m G g et in ge Centrala Brunnshög Höjdpunkten Norra Ringen vä vs sl ö Lunds världspark Parkstaden MAX IV

3 INNEHÅLL INLEDNING 2 LÄSANVISNING 3 DÄR HJÄRTA MÖTER HJÄRNA 5 INNOVATIONSSTADEN 8 STRUKTURPLANEN 31 STADSBYGGNADSIDÉER 32 TRAFIK 34 SPÅRVÄGEN 36 DAGVATTEN 38 DET GRÖNA 40 PROCESS 62 VISIONSMÅL & MILSTOLPAR VISIONSMÅL 65 MILSTOLPAR 67 NATIONELLA MÅL 69 Historia Jordbruk Kreativitet REGIONALT UTFLYKTSMÅL 13 KARTOR OCH DIAGRAM 42 KOLOFON 72 Forskning HÅLLBART BRUNNSHÖG 17 PLATSEN 27 LUND NE/BRUNNSHÖG VÄXER FRAM SOLBJER 55 CENTRALA BRUNNSHÖG 56 SCIENCE VILLAGE 58 BYGATORNA 60 Natur Tillgänglighet Kunskap Kultur Kommunikation LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 1

4 INLEDNING En helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste åren. När området är fullt utbyggt kommer omkring människor att arbeta och bo där. Ambitionerna är exceptionellt höga; det ska bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö. Men det ska också bli ett skyltfönster för hållbart svenskt stadsbyggande i världsklass; en stadsdel där planeringen genomsyras av klokskap och ansvarstagande för kommande generationer. Så blir den nya stadsdelen en plats där det är härligt att vara, bo och arbeta. Lund NE/Brunnshög visar vägen mot en hållbar värld. När Lund NE/Brunnshög planeras görs det utifrån några väldigt speciella förutsättningar: Två av världens främsta forskningsanläggningar för materialvetenskap, ESS och MAX IV, byggs i områdets norra del. De kommer att utgöra den nordligaste noden för det kunskapsstråk som börjar vid Universitetsplatsen i Lunds centrum. En spårvägslinje ska sammanlänka hela kunskapsstråket med Lunds C och erbjuda hållbara, snabba och attraktiva transporter. Lunds världspark och ExpoLund planeras bli regionala destinationer för turism och rekreation. Sammantaget innebär detta att Lund NE/ Brunnshög har tre starka grundbultar: kunskapsintensitet, hållbara transporter och regional attraktivitet. NY STADSDEL Utmaningen blir att skapa en stadsmiljö runt forskningsanläggningarna som bidrar till att många väljer att stanna lite längre än vad som endast är nödvändigt för att utföra sina experiment. En stadsmiljö som kan locka såväl internationella forskare som lundabor. En blandad stadsmiljö fylld av upplevelser, kultur, intressanta möten, service, aktiviteter och avkoppling. Allt det som ger livskvalitet och mervärde och som utvecklar Lunds varumärke som en av regionens mest eftertraktade platser för boende och arbete. 2 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

5 LÄSANVISNING LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL Detta dokument ska sammanfatta stadsdelens grundläggande och övergripande visionsmål. MÅLGRUPPER Dokumentet riktar sig till bland andra: Byggherrar, markägare och deras samarbetspartners, som entreprenörer, konsulter med flera Politiker Tjänstemän inom offentlig förvaltning Andra intresserade som vill veta mer om planeringen av den nya stadsdelen MÅL Dokumentet ska kommunicera den vision och de mål som finns för utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög, så att alla aktörer som deltar i stadsutvecklingsprocessen känner till dem och kan förhålla sig till dem. Först då kan en dialog starta kring hur vi gemensamt kan förverkliga visionen och nå målen. BAKGRUND Planeringen av Lund NE/ Brunnshög har pågått sedan slutet av talet antog Lunds kommuns byggnadsnämnd»ramprogram 2006 för Brunnshögsområdet i Lund«. I detta program finns en strukturplan över området som under 2010 fick en ny utformning. I november samma år hemställde kommunstyrelsens arbetsutskott/strategisk samhällsplanering, som utgör styrgrupp för projekt Lund NE/Brunnshög, hos byggnadsnämnden att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att i samarbete med Projektkontoret Lund NE/Brunnshög göra en aktualisering av»ramprogram 2006 för Brunnshögsområdet i Lund«med utgångspunkt i den nya strukturen. Byggnadsnämnden gav detta uppdrag.»lund NE/Brunnshög Vision och mål«utgör denna aktualisering av ramprogrammet. INNEHÅLL Dokumentet beskriver visioner och mål med utgångspunkt i det ramprogram som beslutades Dessa har utvecklats något, men i huvudsak är ambitionerna desamma nu som då. Dokumentet innehåller nu ett avsnitt om hållbarhet och den omarbetade strukturplanen presenteras och förklaras. Slutligen finns ett avsnitt som beskriver mål samt processen för att nå dit. DOKUMENTETS STATUS»Lund NE/ Brunnshög Vision och mål«utgör en bilaga till den fördjupade översiktsplanen (FÖP) och bildar underlag för den kommande bearbetningen av FÖP under hösten 2012.»Lund NE/Brunnshög Vision och mål«har i maj 2012 godkänts av byggnadsnämnden samt av projektets styrgrupp: kommunstyrelsens arbetsutskott/strategisk samhällsplanering. Dokumentet ska ligga till grund för all planering i Lund NE/Brunnshög. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 3

6 4 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

7 DÄR HJÄRTA MÖTER HJÄRNA Världens främsta forsknings- och innovationsmiljö. Så kan visionen för Lund NE/ Brunnshög sammanfattas. Visionen byggs av tre komponenter: Världens främsta forskningsanläggningar. Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande. Ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation. VISIONENS TRE BEN Världens främsta forsknings- och innovationsmiljö ska skapas i nordöstra Lund. Det blir en plats dit forskare och andra intresserade från hela världen söker sig. Här finns anläggningar och laboratorier av yppersta slag. Här finns mötesplatser för spetsforskare, näringsliv och studenter. Här finns en tät och blandad stadsmiljö med fantastiska bostäder och parker, affärer och skolor. Här är det yrkesmässigt bäst att vara. Men också mest stimulerande och intressant. Det är här hjärta möter hjärna. FORSKNING OCH INNOVATION Att forskningsanläggningarna byggs utgör själva basen för visionen om Lund NE/Brunnshög. Anläggningarnas existens ger tillfälle och planeringsförutsättningar för att utveckla världens främsta forsknings- och innovationsmiljö i Lund. Målet är att matcha tillkomsten av anläggningarna på ett sådant sätt att utdelningen till Lund och regionen blir den största möjliga. HÅLLBARHET Visionen vilar också på målet att skapa ett europeiskt föredöme för hållbar stadsutveckling. Hållbarhet är en självklarhet när nya stadsområden planeras runtom i världen, så även här. Just Lund NE/Brunnshögs särskilda förutsättningar och profilområden kan bidra till att utveckla ny kunskap inom ämnet hållbart stadsbyggande. FÖR HELA REGIONEN Det tredje benet i visionsbygget är att skapa ett utflyktsmål i regionen. Besöksmålen planeras bli två och av olika art. Först och främst planeras för ett ExpoLund, där intresserad allmänhet bland annat får del av information om forskningsverksamhet och forskningsresultat vid MAX IV, ESS, Lunds universitet och forskningsintensiva företag i regionen. Den andra destinationen blir Lunds världspark, ett vidsträckt grönområde med nyskapande parknatur och attraktioner som ger rörelseglädje. Parken gränsar till Kungsmarken, ett befintligt naturskyddsområde. Dessa utflyktsmål ska kunna locka såväl lundabor som besökare från hela regionen. Besöksmålen bidrar till att göra Lund NE/Brunnshög livfullt och befolkat, eftersom fler än forskare, boende och arbetande får ärende dit. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 5

8 Lund NE/Brunnshög Lunds världspark, en regional fritidsdestination Ett europeiskt föredöme för hållbar stadsplanering Världens bästa forsknings- och innovationsmiljö 6 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

9 Historia Jordbruk Kreativitet Forskning Natur Kommunikation Kunskap Tillgänglighet Kultur STAD FÖR FLER ÄN FORSKARE När visionerna blir verklighet skapas en stadsmiljö som är attraktiv för långt fler än svenska och internationella forskare och deras familjer. Lund NE/Brunnshög blir en självklar plats för företagsetableringar, affärskontakter och innovation. Allt detta sker i ett stadssammanhang där det alltid är nära till vardagsboende, service, lek, fritid och rekreation. Människor med olika kultur, bakgrund, inkomst och ålder ska alla kunna hitta sina smultronställen i den nya stadsdel som växer fram. MÖTESPLATS Utgångspunkten för planeringen av Lund NE/Brunnshög är att utveckla en nyskapande stadsmiljö av så hög kvalitet att den i sig själv blir en attraktion. Brunnshög ska utstråla intensitet och aktivitet under dygnets alla timmar. En kunskapsintensiv och mångkulturell miljö där bostäder, arbetsplatser och service blandas. MAX IV och ESS ger förutsättningar för att i Brunnshög skapa en stark mötesplats för världens ledande forskare samt kontakter mellan dem och näringslivet. LUNDS STARKA SIDOR Den övergripande visionen för Lund NE/Brunnshög handlar om att bygga vidare på Lunds starka sidor och utveckla dessa ytterligare. Redan idag är Lund en av världens främsta universitetsstäder. Epokgörande innovationer som bläckstråleskrivaren, mobiltelefonen, den konstgjorda njuren och bluetooth tekniken har sin hemort här. Lunds identitet som kunskapsstad och innovationsstad är oomtvistad. Men Lund är också en charmfull och kulturhistoriskt intressant stad. Domkyrkan, den gamla stadskärnans varierade miljö och kulturinstitutionerna kompletterar bilden av nyorienterad kunskapsstad. Lund koras om och om igen i olika medieundersökningar till en av Sveriges mest attraktiva bostadsorter. Här möts känsla och tanke, hjärta och hjärna. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 7

10 INNOVATIONSSTADEN Kombinationen av forskningsanläggningar, ett intressant stadssammanhang och närhet till Nordens viktigaste forskningsuniversitet ger Lund NE/Brunnshög rätt förutsättningar för att bli en innovationsstad. Omkring forskare förväntas årligen besöka stadsdelen, som blir ett av världens främsta centrum för materialforskning. Besluten om att bygga forskningsanläggningarna är redan tagna. Visionsbyggets första komponent är på väg att förverkligas. MAX IV står klart 2015 och ESS invigs Lunds kommun tar fram detaljplaner och stödjer projekten på olika vis. Men det faktiska genomförandet vilar på de aktörer som ansvarar för respektive anläggning. FORSKNINGSANLÄGGNINGARNA Att MAX IV och ESS lokaliserats till Lund NE/Brunnshög skapar behov av att utveckla den stadsdel som ska rymma världens främsta forsknings- och innovationsmiljö. Det är ett led i arbetet med att tillse att anläggningarnas tillkomst skapar största möjliga utdelning för Lund och regionen. Ett övergripande visionsmål är att generera mesta möjliga synergier mellan anläggningar, forskare och omvärld, att skapa kontaktpunkter och öppningar där nya idéer kan uppstå. Det kan leda till utveckling, innovation och nya företag. Detta övergripande mål omfattar såväl regionen som hela Lunds kommun, men av naturliga skäl blir Lund NE/ Brunnshög en startpunkt för dessa processer. Kontaktytorna är naturligtvis inte begränsade till Brunnshög utan finns i hög grad redan i Lunds centrala delar. Här finns ett pågående och intensivt utbyte av idéer mellan universitetet och omvärlden. En tyngdpunkt som självfallet kommer att bestå, men där Lund NE/Brunnshög blir ett viktigt komplement. HÖG KUNSKAPSNIVÅ Lunds befolkning har en hög genomsnittlig utbildningsnivå. I staden och i regionen finns goda möjligheter för forskningsintensiva företag att rekrytera den arbetskraft de behöver. Det innebär att dessa företag med fördel kan etablera sig i Lund NE/Brunnshög och gärna i direkt anslutning till de nya forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Kring anläggningarna utvecklas stödjande verksamheter av typen korttidsboenden för gästande forskare, konferenslokaler, restauranger och butiker. VÄRDESKAPANDE STADSBYGGNAD Hela Lund NE/Brunnshög ska kännetecknas av de grundkvaliteter som innovationsstaden mellan ovh kring forsknings- 8 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

11 anläggningarna omfattar. Det handlar om planering och utformning som kan förbättra möjligheter till de goda möten som är grunden för många innovationer. Visserligen är ett metodiskt utvecklingsarbete av redan kända fakta naturligtvis basen för forskning och innovation. Det handlar oftast om att målmedvetet justera och vidareutveckla det redan kända. Detta arbete kräver funktionella lokaler och avkopplande rum för välbehövliga pauser både ute och inne. Men många nya idéer har fötts i korsningspunkterna mellan olika kunskapsfält när experter med sinsemellan olika erfarenheter fått möjlighet att mötas. Även mer traditionellt forskningsarbete kan gynnas av mötesplatser som erbjuder både inspiration och rekreation. Detta ska möjliggöras genom att inom Lund NE/Brunnshög skapa ett brett fält av mötesplatser med olika karaktär. Stadsbyggnad och arkitektur kan generera de rum och miljöer som behövs för en innovativ arbetsinsats och kan även bidra till att utveckla de nätverk som får landvinningarna att komma till nytta. KREATIVA MÖTEN Det kommer att behövas mötesplatser av de mest skilda slag för att möjliggöra nya kopplingar mellan forskare, entreprenörer och näringsliv. Dels behövs rum där dessa får möjlighet att träffa varandra i avskildhet. Dels rum där öppenheten är så stor att mer oväntade kontakter kan skapas. De senare kan vara av den mest skiftande art. Det kan vara möten kring spel, lek, idrott eller friluftsliv. Det kan vara att träffas i mataffären eller vid dagishämtning. Och det kan vara möten kring mer udda specialintressen. Vissa mötesplatser är livliga, andra är stillsamma. Den planerade Lunds världspark kommer att kunna erbjuda ett brett spektrum av rekreativa gröna mötesplatser och kan bli ett viktigt och uppskattat inslag i forskarnas närmiljö. LEVANDE STAD Stadsdelen ska vara en mötesplats i sig själv. Utgångspunkten är att stadsmiljön ska vara så upplevelserik och varierad att den lockar till både vistelse och promenader. Forskningsinstitutionerna finns invävda i ett stadssammanhang där stadens vardagsliv med boende och arbetspendlare vitaliserar tillvaron LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 9

12 En helt vanlig dag på spårvagnshållplatsen i Brunnshögs centrum. Kool jacka! Prada? Nä, kör bara vintage. Fick MAX IV tid nästa vecka! Snygg telefon Jahapp, då var det promovering igen! BRUNNSHÖG CENTRUM Alltid kul att träffa Silvia. Yes, grillkväll med föräldrarkooperativet 10 min till Domkyrkan! App? Pepp! Ptrroo. Vi får ta ridvägen hem. E=mc²? Tonåringar SUS Prao Nobelpristagare Förälder Barn Forskare Skilled worker Studenter Gäst Häst 10 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

13 för gästande forskare och andra besökare. Detta skapar förutsättningar för goda synergieffekter och ger möjlighet till en rik och fungerande vardag. MÅNGFALD För att miljön i stadsdelen ska bli så dynamisk och intresseväckande som här beskrivs krävs mångfald. Det innebär att det krävs många olika aktörer, byggherrar och intressenter med olika mål och verksamhetsfält. Om exempelvis kontorslokalsutbudet blir varierat kan företag av skiftande storlek och inriktning etablera sig i området. Många universitet har för avsikt att skapa mindre filialer i närheten av forskningsanläggningarna. Kan små- och medelstora företag finnas sida vid sida med huvudkontor och forskningsinstitut bidrar det till mångfald. DELAKTIGHET I det offentliga rummet, på gator, torg och platser bör det finnas möjligheter för medborgarna att vara medskapande på olika sätt. Det gäller även i de gröna parkrummen där nya typer av samverkan kring skötsel och anläggning kan prövas, till exempel genom stadsodling. Det är ett exempel på hur ökad delaktighet kan leda till både större variation i det offentliga rummet samt stärka engagemanget och ansvaret för den gemensamma miljön. FLEXIBILITET I en miljö som stödjer möten och utveckling kan ekonomisk och social innovation uppstå runt vardagen och vardagslivets behov. I Lund NE/ Brunnshög kommer många att bo och arbeta mer eller mindre tillfälligt. Forskare från andra länder och deras familjer kommer att bli ett påtagligt inslag i stadsdelen. Vilka behov har de i sin livssituation? Hur lätt är det att mötas och knyta kontakter, att hitta bostad, dagisplats och arbetsrum? Vad måste man äga och vad kan man dela med andra när man endast bor en kortare tid på ett nytt ställe? Hur kan planeringen stödja och möjliggöra nya typer av sociala och ekonomiska nätverk i vardagen? En struktur som kan möta och anpassa sig till initiativ från medborgarna skapar goda förutsättningar för nytänkande, ökad valfrihet och flexibilitet. Utvecklingen av Lund NE/Brunnshög är av avgörande betydelse för hela regionen. Lokaliseringen av ESS och MAX IV innebär många nya arbetstillfällen årligen och att behovet av bostäder ökar med 500 enheter per år. I samband med etableringen av forskningsanläggningarna har en stor treårig satsning dragits igång för att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i Skåne-Blekinge. TITA-projektet är en gemensam satsning av en mängd aktörer i Skåne-Blekinge och är medfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Målet är att öka och tillvarata de synergieffekter som uppstår genom lokaliseringen av forskningsanläggningarna till Lund NE/Brunnshög. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 11

14 12 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

15 REGIONALT UTFLYKTSMÅL Stadsdelen Lund NE/Brunnshög ska genom att erbjuda rekreation, kunskap och kultur bli ett självklart utflyktsmål för hela Öresundsregionen. Forskningsanläggningarna och Kungsmarkens naturreservat utgör basen för de nya destinationerna ExpoLund och Lunds världspark. EXPOLUND En besöksanläggning med arbetsnamnet ExpoLund är under planering. Anläggningen ska ge en intresserad allmänhet information om verksamhet och forskningsresultat vid MAX IV, ESS och Lunds universitet samt om innovationer inom forskningsintensiva företag i regionen. Tankarna på en sådan utställningsverksamhet har funnits i ett tiotal år. Idén fick förnyad aktualitet år 2009 när beslut fattades om ett bygga MAX IV och när sjutton europeiska länder träffade en överenskommelse om att förlägga ESS till Lund. Anläggningarna kommer att tilldra sig stort intresse från allmänheten redan under byggtiden, men ännu mer när de tas i drift. ExpoLund blir ett nytt besöksmål i regionen och bidrar till att stärka Lund och den nya stadsdelen som en kunskaps- och innovationsmiljö. REKREATION I SÄRKLASS Lunds världspark ska bli ett rekreationsområde som genom sin utformning och innehåll skapar en regional destination. Världsparken kommer att bli lätt att nå, till exempel med spårväg fem minuter från Lunds C. REGIONAL DESTINATION Visionsmålet för Lunds världspark handlar om att skapa ett nytt rekreationsområde med miljöer som lockar till återbesök. Utmaningen är att kombinera rekreation och ett levande jordbruk. Besökaren möts av en ny stadspark, en mötesplats med besökscentrum, utställningar, arrangemangsplatser, café och pedagogisk verksamhet med plats för både aktivt deltagande och lärande. I de norra delarna av världsparken och i stadsdelen planeras ett unikt världsarboretum. Stadsparken övergår i stadsodling, ekologiskt jordbruk, vatten och våtmarker, betesmarker och ängar som bildar basen för attraktiva stråk av olika svårighetsgrad för vandring, cykling och ridning. Det blir en upplevelse av kultur och natur med målet att vara en ny bred destination. GRÖNSKA FÖR KREATIVITET Parken kommer att ligga i med god närhet till de stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Den gröna länken mellan anläggningarna och Lunds världspark är viktig. Parkens vidsträckta naturmiljö kan erbjuda forskare, lundabor och andra som arbetar i området en stunds avkopp- LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 13

16 ling eller motion som kan bryta invanda tankespår, frigöra idéer och gynna hälsan. GRÖN RING Lunds världspark blir en del av en större grön ring i norra Lund. Denna kopplas samman med andra naturområden i norr via tunnlar under E22, och länkas till Kungsmarken i sydost. Populära rekreationsmål som Skrylleområdet ingår också i denna gröna ring. När Skåneleden dras om stärks de regionala rekreativa kopplingarna ytterligare och möjligheten att nå Revingefältet blir tydligare. En fortsatt utveckling av vandringsoch ridvägar kan koppla vidare mot Flyinge med dess centrum för hästsport och till Gårdsstånga där Kävlingeån erbjuder kanoting och fiske. RANDZONEN Öster om Lund NE/Brunnshög ligger Kungsmarkens naturskyddsområde. I mellanzonen ligger Puggängarna där Lunds världspark planeras. Mötet mellan stad och land tillvaratas genom att det urbana och det rurala både flätas samman och kontrasteras för att skapa karaktär och tydlighet. GRÖNT OCH BLÅTT För hela Lund NE/ Brunnshög finns visionen om att såväl grönska som vatten ska vara en stark del av områdets identitet och att stadsstruktur, grönstruktur och vatten samspelar. Grönstrukturen byggs upp från den minsta enheten, kvarterets intima gårdsmiljö med gröna tak och odlingsmöjligheter, via en grönstruktur med områdesparker och lummiga gång- och cykelstråk. Här går dagvatten i synliga kanaler och dammar som leds vidare in i nästa nivå: världsparkens stora naturområde där Glomsjön utgör en viktig del. Hela kedjan av stadsdelens gröna och blå miljöer bildar tillsammans med det nya grönområdet i öster Lunds världspark. HIERARKI AV GRÖNA RUM Inne i bebyggelsen skapas nära gröna rum för de som bor och arbetar i kvarteret. Här möts grannar, arbetskamrater och barn- och unga på lediga stunder. Den stora ovala stadsdelsparken blir en grön mötesplats med idrottsytor och gott om plats för Valborgselden, cirkustältet eller andra lokala evenemang. Världsparken i öster blir en grön destination för hela regionen. ETAPPVIS UTBYGGNAD Allt eftersom Lund NE/Brunnshög växer, så växer också Lunds världspark fram. Undan för undan anläggs stigar, vägar och attraktioner som gör området tillgängligt. Vissa planteringar bör göras redan nu för att ge full vindbrytande och estetisk effekt först om många år. Olika typer av odling och lärande ges tidigt stor plats. Om år finns ett park- och naturområde med uppvuxna träd från olika delar av världen, med ängar och hagar, aktivitetsfält och andra gröna miljöer. GRÖNA MÖTESPLATSER Hur kan den fysiska innovationsmiljön i Lund NE/ Brunnshög stärkas på bästa sätt? Hur kan stadsdelen utvecklas som kreativ regional och internationell mötesplats? Att i Brunnshög koppla detta idéarbete till gröna rum, rekreation och aktivitet kan ge intressanta synergieffekter. Ett programarbete som utvecklar idéer, teman och utformning kring gröna mötesplatser görs under vår och sommar LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

17 LUNDS VÄRLDSPARK Brunnshög rekreationsområde Programskiss hållplatsläge VÄRLDSARBORETUM en, ridskola, golf mm. Stadspark Besökscentra hållplatsläge EKOLOGISKT JORDBRUK G SKOG SKO STADSODLING STADSODLING 1. Stadspark 2. Besökscentra Glomsbäcken/Glomsjön 3. Rekreationsområde 4. Stadsodling och ekologiskt jordbruk STADSODLING ÄNG 5. Världsarboretum 6. Bete och ängsmark 7. Vandringsstråk, ridning, aktivitetsfält HÄSTHAGAR 8. Vatten och våtmarker KUNG KU NGSM NG SMAR SM ARKE AR N KEN KE STADSODLING 0m 100m skalstock Lunds kommun rev ÄNG NA GOLFBA GOL FBANA FBA spåret Hardeberga LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL m

18 16 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

19 HÅLLBART BRUNNSHÖG I planeringen av LundNE/Brunnshög arbetar vi brett med ett hållbarhetsbegrepp som innehåller såväl ekologiska som ekonomiska, sociala och kulturella aspekter. Visionsoch måldokumentet fokuserar på tre kärnområden, särskilt relevanta för hållbar stadsutveckling i Brunnshög. Hur kan vi minimera klimatpåverkan, hur ska vi balansera byggandet på den goda åkerjorden och hur kan vi maximera sinnesupplevelserna för att skapa en stimulerande stadsmiljö att bo och verka i? SOCIO- EKONOMISK EKOLOGISK SOCIAL & KULTURELL HÅLLBARHET ENERGI- EFFEKTIV EKONOMISK KLIMAT- PÅVERKAN DEN GODA JORDEN MINIMERA! BALANSERA! MILJÖ- SOCIOLOGISK STADSLIV & SINNES- INTRYCK MAXIMERA! Ett långsiktigt hållbart stadsbyggande är nödvändigt i en framtid där allt fler bor i städer. Att profilera sig inom hållbart stadsbyggande blir en viktig del av Lund NE/Brunnshögs identitet och varumärke, och Lunds identitet som kunskaps- och innovationsstad förpliktigar i arbetet med att skapa en hållbar utveckling och ta ansvar för kommande generationer. För att nå de visioner och mål som satts upp för Lund NE/Brunnshög måste stadsdelen bli ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar. PROFILOMRÅDEN Hållbarhet är ett brett och ofta generellt använt begrepp. Ska det användas operativt behöver det definieras. För att arbetet med hållbarhet i Lund NE/ Brunnshög ska fördjupas och ta avstamp i områdets särskilda förutsättningar har vi valt ut tre profilområden att minimera, balansera och maximera. MINIMERA Att minimera den klimatpåverkan som utbyggnaden ger upphov till. Det kan handla om att producera lokal och förnybar energi, att minimera stadsdelens energianvändning, att skapa goda system för återanvändning och om att klimatanpassa stadsmiljön så att den kan möta effekterna av ett förändrat klimat. BALANSERA Att balansera användandet av den goda åkerjorden. Jordbruksmarken på vilken Lund NE/ Brunnshög byggs ut utgör en global resurs. Hur ska vi i möjligaste mån balansera och kompensera det bortfall av odlingsmöjligheter som uppstår när området bebyggs? Hur kan vi på bästa sätt tillvarata åkerjorden och dess näringsämnen även där byggnation sker? MAXIMERA Att maximera upplevelser, sinnesintryck och mötesplatser. Planeringen och utformningen av stadsrummen utgår ifrån människans behov av stimulans, variation och intryck. En miljö som fokuserar på människans sinnen har förutsättningar att bli en miljö där människor trivs. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 17

20 2009 undertecknade Lund Borgmästaravtalet. Det innebär att Lunds kommun förbinder sig att minska utsläppen av växthusgaser mer än 20 procent mellan 1990 och LundaEko är Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling Programmet består av tre delar, en måldel, en strategidel och en del som fördelar ansvaret för åtgärderna mellan kommunens nämnder och styrelser. LUNDS KLIMATMÅL Hållbarhetsmålen för Lund NE/Brunnshög tar fasta på Lund kommuns klimatmål som antogs I arbetet med att ta lokalt ansvar för det globala klimatet ska kommunens utsläpp av växthusgaser till år 2020 ha halverats i jämförelse med År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Det kommer att innebära att nya utbyggnadsområden i staden på sikt behöver producera mer energi än vad de använder där för att kompensera bristande energieffektivitet i andra stadsdelar. Kommunens klimatmål ställer höga krav på miljöanpassningen av Lund NE/Brunnshög. Energikällorna måste vara lokala och klimatneutrala och alla nivåer i samhället ska engageras i miljöarbetet. För att kunna utnyttja eventuella synergieffekter måste ett helhetsgrepp tas på systemen för värme, kyla och el. Dokument som LundaEko, LundaMaTs (hållbart transportsystem i Lund), Miljöbyggprogram Syd 2012 och Klimatbasutredning för Lund är viktiga i detta arbete. HÅLLBAR STRUKTUR I Brunnshög utvecklas en struktur som ger förutsättningar för en levande, robust och hållbar stadsdel, med liten negativ miljöpåverkan. Några av beståndsdelarna i denna struktur är urbana stråk med blandad bebyggelse i en täthet som skapar stadsliv och ger underlag för kollektivtrafik, handel och service, men också för tekniska system som fjärrvärme och sopsug. Bebyggelsehöjder och gatubredder anpassas för att skapa stadsmässighet och ett behagligt mikroklimat, och ger även förutsättningar för trygga närmiljöer, grannskap och sociala kontakter. Det hårdgjorda och urbana flätas med attraktiva och varierade gröna och blå stråk, där gående och cyklister är prioriterade. Här finns trädplanteringar, stadsodling, öppen dagvattenhantering, aktivitet och lek. Här finns vackra material och texturer och sinnesintryck som ljud, dofter och smaker. Inom planen finns plats för arkitektonisk innovation kopplat till blandning av funktioner, olika bebyggelsetyper och upplåtelseformer. EN STAD I BALANS Balanseringsprincipen tillämpad i fysisk samhällsplanering innebär att alla ingrepp som görs i naturen i samband med exploatering och som kan påverka miljön negativt ska kompenseras med andra positiva insatser. Enkelt uttryckt handlar det om att göra rätt för sig och ge tillbaka det man tagit. Det kan till exempel handla om att anlägga odlingslotter i anslutning till bostadsområden och att bevara eller anlägga små vatten som kan bli hem för en mängd olika djur och växter. Genom balanseringsprincipen kan samhällsplaneringens effekter på miljön kompenseras och den biologiska mångfalden nära människan bevaras. I ett utbyggnadsområde med Lund NE/Brunnshögs storlek, läge och förutsättningar blir det framför allt viktigt att balansera och delvis kompensera bortfall av produktiv odlingsyta. 18 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

21 LOKALT BRUK AV SCHAKTMASSOR SINNESINTRYCK YTEFFEKTIVT Balansera den goda jorden EKOLOGISKT LOKALODLAT REKREATIVT Tja! BIOTOP RESURSHUSHÅLLNING KOLLEKTIVTRAFIK GÅNG&CYKEL Synergi är samverkan mellan två eller flera faktorer som påverkar en process så att den sammanlagda verkan blir större än summan av delarna. I det fullt utbyggda Lund NE/ Brunnshög uppstår synergierna på många nivåer parallellt. Här kan strategierna kring bevarande av jordbruksmarken generera lokal matproduktion och gröna platser för alla sinnen. Produktionen av förnybar energi skapar stimulerande lärandemiljöer för boende, besökare, skolor och förskolor. Spillvärmen från forskningsanläggningarna kan värma gator, torg, hållplatser och badhus. Snö- och isfria trottoarer kan bidra till bättre framkomlighet för funktionshindrade. SOL&SKUGGA VÄDER&VIND ENERGIEFFEKTIVT NÄRHET ÅTERVINNING MATERIALITET Minimera klimatpåverkan I visionen om en stadsdel med starka synergieffekter mellan verksamheter, stadsmiljö och park är det viktigt att planeringen slår vakt om sambanden och helheten, blandningen och de unika projekten. VARIATION Maximera sinnesintryck STADSLIV KVALITET MILJÖANPASSAT LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 19

22 Förnybar energi Välisolerade byggnader Prioriterad gångoch cykeltrafik Spillvärme ESS MAX Gröna tak kyler vid värmeböljor och fördröjer dagvatten Forskningsanläggning ESS Rötning av hushållsoch trädgårdsavfall Biogas Livsstilspåverkan: Gå, cykla och åk kollektivt 7 Minimera klimatpåverkan 20 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

23 HUR KAN VI MINIMERA KLIMATPÅVERKAN? Utbyggnaden i Lund NE/Brunnshög ska bidra till att Lund når sitt klimatmål att halvera koldioxidutsläppen till STADEN SOM KRAFTVERK På sikt ska Lund NE/Brunnshög bli en generator av energi både för fastigheter och motortransporter. Detta sker genom att prioritera förnybar lokal energi som vind- och solkraft, genom att skapa återföringsmöjligheter i det lokala elsystemet för dessa energislag samt genom att producera biogas från rötning av hushålls- och trädgårdsavfall. Viktiga delar i staden som kraftverk är förnybar värme och kyla samt fri rörlighet för el i området, och framför allt tillvaratagande av överskottsvärme från MAX IV och ESS. ENERGIANVÄNDNING För att kunna halvera koldioxidutsläppen till år 2020 måste energianvändandet som helhet minska. Det sker genom välisolerade byggnader med hög prestanda. Byggnader förses med system för värmeåtervinning och energisnål och behovsstyrd utrustning där boende själva kan påverka energianvändning. Att övervaka sin konsumtion av el, vatten och värme blir ett incitament till resurshushållning. Byggnadernas prestanda ska dokumenteras och följas upp. KLIMATANPASSNING SMHI:s klimatscenarier för södra Sverige visar att vi på sikt kommer att få fler värmeböljor, liksom mer nederbörd och åskoväder. Nya stadsmiljöer måste utformas för att kunna möta de klimatförändringar som väntar. Extremregn kan tas om hand på översvämningsbara torgytor, gårdar och parker. Gröna tak fördröjer dagvatten och ger kyla vid värmeböljor och har även en längre livslängd än vanliga tak. Värmeböljor kan lindras av sk cool islands platser med vegetation, vind och vatten som erbjuder skugga och svalka. Trädplanteringar minskar kylbehovet och vindhastigheterna i området. HÅLLBAR MOBILITET I Lund NE/Brunnshög eftersträvas en balanserad bilism. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska utgöra gena, bekväma och intressanta huvudstråk genom området. Resande till och från Brunnshög sker med lika delar bil, gång och cykel samt kollektivtrafik. Se mer i delen om trafik och transporter. KRETSLOPP Om vi hittar sätt att använda de restprodukter vi genererar förändrar det innebörden i begreppet avfall. Istället för ett problem blir det en materiell och näringsmässig resurs att använda lokalt. I Lund NE/Brunnshög planeras ett sopsugssystem. Den resultatåterföring som ges användarna genom olika IT- lösningar kan fungera motivationsskapande. ALTERNATIV ODLING Klimat- och miljöpåverkan från det industriella jordbruket är avsevärd, och maten står för ca 25 procent av hushållens sammanlagda koldioxidutsläpp. Lokal produktion är ett av sätten att möta detta. I Lund NE/Brunnshög planeras jordbruksmark att fördelas i mindre enheter där både stadsodling och ekologiskt odling med fokus på kretslopp och möjligheten att vara självförsörjande kan utvecklas. En odling som minskar miljöpåverkan, ökar den biologiska mångfalden och bidrar till en attraktiv grön miljö i området eftersträvas. HÅLLBAR PROFIL Människan står självklart i fokus i arbetet med att utveckla Lund NE/Brunnshög tydliga hållbarhetsprofil. De som bor och verkar här ska enkelt kunna leva ett klimat-, energi- och miljösmart liv. Arbetet med att minimera klimatpåverkan ger området en tydlig identitet. Planeringen ska underlätta för människor att välja hållbara sätt att transportera sig på och att bo och leva. Här ska det vara lätt att göra rätt. En viktig aspekt i att engagera människor i arbetet för ett hållbart samhälle är att skapa känslan av meningsfullhet. Som individ vill man veta att fler än man själv gör något för att påverka utvecklingen. När stora företag tar sitt ansvar för hållbarhetsarbetet blir också effekterna stora. Genom att entusiasmera aktörer på alla nivåer till att arbeta med hålbarhet i Lund NE/Brunnshög bidrar man till att Lund når sina tuffa miljömål. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 21

24 Monokultur Beroende av fossila bränslen Stort behov av bekämpningsmedel Skapa odlingsmöjligheter på tak och som vertikalodling Biologisk mångfald Balanserad exploatering ger attraktiv stad Varsam hantering av jordlagren. Ta till vara näringsämnena. Hårdgöra så få markytor som möjligt Reversibelt byggande Undvik deponier med bortforslad jord som snabbt mister sina goda egenskaper. Balansera den goda jorden 22 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

25 HUR KAN VI BALANSERA DEN GODA ODLINGS- JORDEN? Den goda odlingsjorden är idag en global resurs som riskerar att bli en bristvara när en ökande andel av energiproduktionen sker genom odling. Sju procent av Sveriges landareal i dag är åkermark, och ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion finns i Skåne. Åkermarken är värdefull, inte minst ur livsmedelssäkerhetssynpunkt, något som planeringen av Lund NE/Brunnshög tar på allvar. STRATEGIER Tidigt i utbyggnadsprocessen av LundNE/Brunnshög är det viktigt att utveckla metoder för att ta värdefull åkermark tillvara. I detta arbete kommer vi arbeta fram tydliga och ambitiösa miljömål. Det kan handla om strategier för återställande och kompensation, grönytefaktorer, ersättningsbiotoper, nya odlingsmöjligheter eller förbättringar på annat håll. Hur flätar vi grönt och stad, hur kan jordbruk och bostäder samsas? Kan skrivningar kring grönytefaktorer bli mer specifika och innehålla krav på odling? Kommer företagen i Brunnshög i framtiden odla kontorets egen fruktkorg? Vissa av dessa frågor kan undersökas i forskningsprojekt i samarbete med närliggande universitetet och högskolor. NÄRINGSÄMNEN De jordöverskottsmassor som genereras i Lund NE/Brunnshög måste hanteras på ett klokt och ansvarsfullt sätt. Målet är att näringsämnena ska tas tillvara. För att dessa inte ska förstöras måste vi utveckla strategier för att återföra näringsämnena till produktiv jordbruksmark, eller använda dem i annan odling inom området. FRAMTIDENS KLIMAT Framtidens förväntade klimatförändringar kan betyda extremare väder i hela världen, med översvämningar och torka som följd. Länder där ett balanserat klimat fortfarande finns kan bli allt viktigare för den globala matproduktionen. Denna utveckling ser vi ännu inte vidden av. Därför blir det viktigt att ha beredskap för förändrade behov avseende jordbruksmarken i Lund NE/ Brunnshög. REVERSIBEL PLANERING I utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög kommer viss mark helt ianspråktas av bebyggelse. Målet är att omkring trettio procent av den mark som exploateras helt ska kunna återställas till odlingsmark i framtiden. Varsamma sätt att hårdgöra innergårdar, gator, torg, trottoarer och cykelbanor undersöks och utvecklas, och förebilder studeras. Detta innebär att endast i ett visst antal fastigheter kan underjordiska garage byggas. TÄT STAD Den glesa och utbredda staden är varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt försvarbar. I Lund NE/Brunnshög bygger vi kollektivtrafiknära och tätt. Exploateringstalet för bebyggelse ska vara minst 1,0 i de centrala delarna för att garantera ett effektivt markutnyttjande. STADSODLING De senaste åren har intresset för stadsodling urban farming, reclaim the fields och guerilla garderning ökat starkt, framförallt i städerna. Är detta en trend eller ett reellt skifte? Svaret är kanske både och. Intresset för vad vi äter och hur det produceras är ingen dagsslända, även om uttrycken kan förändras. Planeringen av Brunnshög ska skapa förutsättningar för småskalig lokal matproduktion, som till viss del kompenserar bortfallen produktionsareal. Hur kan vi genom planering och upplåtelseformer utveckla och stödja människors skötsel av och odling i gemensamma parker, på gårdar, tak och väggar? Stadsodling kan vara ett av sätten att kompensera bortfallet av dagens odlingspotential (2012). Den kan också bli ett socialt kitt som ökar människors engagemang för sin närmiljö. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 23

26 Arbeta medvetet med ljud, tystnad, dofter, smaker och känsel för att skapa intryck. Skapa miljöer med arkitektoniskt hög kvalitet: Byggnader, gårdar, det offentliga rummet. Skapa s k cool islands med vegetation, vind och vatten där svalka erbjuds Släpp fram en mångfald av färger, material, hustyper Maximera sinnesintryck Skapa överraskningar i stadsmiljön genom att pröva nya lösningar 24 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

27 HUR KAN VI MAXIMERA GODA SINNESINTRYCK? Lund NE/Brunnshög ska bli en användbar, begriplig och varierad stadsdel. En miljö fylld av upplevelser som stimulerar sinnena på många olika sätt är en förutsättning för att trivas, vara skapande, nyfiken och spontan. UPPLEVELSER I Lund NE/Brunnshög ska man känna sig välkomnad och uppleva att miljön svarar mot ens behov av ytor för möten, lek, aktivitet och stillhet. Områdets utformning gör det enkelt att mötas, oavsett ålder eller eventuella funktionshinder. Det kan generera trygghet och trivsel men också kreativitet och innovation. Lund NE/Brunnshög blir en miljö att vara stolt över, ett ställe att trivas på, en stadsdel där man lätt hittar en läplats i solen. VARIATION De goda sinnesintrycken ska ökas genom att offentliga rum, bebyggelse och innergårdar håller hög kvalitet och erbjuder stor variation. Här finns olika upplåtelseformer och hustyper. Här arbetar man omsorgsfullt med olika material, färger och detaljering, med vatten och grönska. Gårdar och torg har framtagna strategier för att skapa ljud, tystnad, doft, smak och andra sinnesintryck som gör miljön intressant och mångsidig under hela dygnet och året. I kommersiella miljöer har man länge arbetat med att stimulera människors köplust genom förstärkta sinnesintryck. Genom att stärka stadens goda sinneintryck lockas människor att vistas i stadens rum och platser. Viktigt är att utforma de gränssnitt där människor möts och där många delar på stadens rum. BEVARA OCH UTVECKLA En större utbyggnad av en stad, om än över lång tid, väcker frågor om hur man förankrar och kommunicerar områdets historia och identitet. I Brunnshög finns idag många mindre gårdar. Dessa bevaras i så hög utsträckning som möjligt, dels för att de utgör en viktig länk till områdets historia och struktur, men också för att gårdarna skapar intressanta undantag inom planen. De bidrar med uppvuxen grönska och kan på sikt bli platser för kreativitet och forskning - eller förskolor med odlingskaraktär. Framförallt ger de plats för den framtida utveckling vi idag inte kan förutsäga behovet av. LOKAL PRODUKTION Idag (2012) finns en påtaglig trend i urbana miljöer att man gärna ägnar sig åt småskalig matproduktion. Det kan handla om att odla bin, brygga öl, stoppa korv eller baka surdegsbröd. När den exotiska Thailandsresan blivit för folklig eller för ohållbar träder det lokala fram som en del av individens identitetsprojekt. Parallellt ser vi en förtroendekris för processad mat. Även internationellt har småskalig ekologisk matproduktion blivit vanlig. Denna samhällsrörelse skulle kunna ges plats i Lund NE/Brunnshög. Områdets har bra förutsättningar för lokal matproduktion som kan generera intryck, dofter och smaker. Begreppet lokal produktion kan också avse idéer eller andra produkter. AKTIVITET För att attrahera människor till Lund NE/Brunnshög måste områdets speciella kvaliteter tydligt kommuniceras. Närheten till aktivitet och rekreation framförallt genom Lunds världspark är viktigt att framhålla, men även stadsdelens gröna torg och platser liksom parkanläggningarna runt MAX IV och ESS utgör viktiga gröna rum som kan bidra till att tematisera stadsdelen mot hälsa och aktiv livsstil. Stadsgym, temalekplatser, näridrott och skateparker kan skapa möten och rörelse i staden. SYSTEM FÖR DELAKTIGHET En miljö fylld av sinnesintryck, dofter och färger är också en miljö som kräver mycket skötsel. Genom att ge lokalsamhället möjlighet att sköta ett grönt rum i ett kvarter skapas tillhörighet och engagemang för närmiljön i den egna stadsdelen. VÅRA HJÄRNOR BE- HÖVER STIMULANS! Helst tusen stimulis per timme, dvs. en var fjärde sekund! Forskning har visat att de laboratorieråttor som fick springa omkring fritt blev duktigare på att lösa problem än råttor som bara varit på laboratoriet. Senare forskning har visat att hjärnan hos djur som vistas i burar med en rik och varierad miljö som tillåter olika aktiviteter utvecklar fler nervcellsförgreningar och synapser samt producerar mer signalsubstanser och tillväxtfaktorer. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 25

28 5 KM E22 mot Kristianstad Västkustbanan mot Göteborg Stambanan mot Stockholm 4 KM ESS SCIENCE VILLAGE SPÅRVÄGEN Lund C - ESS MAX IV 3 KM Kungsmarken E6 mot Göteborg 2 KM BRUNNSHÖG Mobilia Nova 1 KM IDEON UNIVERSITETS- SJUKHUSET LTH LUNDS UNIVERSITET LUND CENTRUM Tåg mot Malmö / Köpenhamn E22 mot Malmö / Köpenhamn Spårvägen Dalby / Simrishamn mot Sturup 26 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

29 PLATSEN Lund växer mot nordost. Längs denna axel finner man stadens kunskapsstråk, ett av Sveriges mest arbetsplatstäta områden med bland annat Lunds Universitetet, Skånes universitetssjukhus, LTH och Ideon. De nya forskningsanläggningarna MAX IV och ESS blir tillsammans med spårvägen nästa steg i stråkets starka utveckling. Hit adderas även en ny stadsdel. Kring Lunds högsta punkt växer Lund NE/Brunnshög fram. Längst i nordost, på Lunds högsta punkt, ligger Lund NE/Brunnshög. Norrut öppnar sig det vidsträckta jordbrukslandskapets öppna vidder. I öster finns Kungsmarkens vackra naturskyddsområde, här ligger också Kungsmarkens golfbana. I väster finns Norra Fäladen med friluftsområdet Klosterängshöjden. I nordväst Ladugårdsmarken där ridhus och golfbana planeras. Sydväst om Brunnshög ligger det expansiva Ideon/Pålsjöområdet. Rakt söderut angränsar Brunnshög till Östra Torns småskaliga bostadsområden. KUNSKAPSSTRÅKET Lund har en alldeles unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag i ett stråk från Lundagård i den gamla stadskärnan upp till de nya forskningsanläggningarna. Detta är det så kallade kunskapsstråket som går genom hela nordöstra Lund från de anrika och välkända universitetsmiljöerna via Skånes universitetssjukhus, campus med Lunds Tekniska Högskola och IKDC (Designhögskolan) och Ideon Pålsjöområdet. Öster om E22 ligger ST Ericssonkvarteret och längst i norr etableras MAX IV och ESS. Längs kunskapsstråket finns idag cirka arbetsplatser och omkring studenter. Det är regionens största arbetsplatsområde för kunskapsbaserade verksamheter. I Lund NE/Brunnshög ges möjligheter att åstadkomma nya innovationsmiljöer starkt kopplade till de befintliga. KUNGSMARKEN OCH PUGGÄNGARNA Öster om Utmarksvägen ligger ett område av riksintresse för såväl natur- som kulturvård. Vid Puggängarnas lägsta punkt rinner Glomsbäcken i en dalgång fram till Glomsjön. I Kungsmarkens natur- LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 27

30 reservat finns en av landets största slåtterängar med många sällsynta arter och en fantastisk blomsterprakt under vår och sommar. Här finns också fornlämningar, som de välbevarade ryggade åkrarna från järnåldern och resterna av Glomstorp, de medeltida Lundabiskoparnas borg på höjden i norr. ÄLDRE VÄGAR OCH BEBYGGELSE Rakt genom området går Odarslövsvägen. Denna var tidigare en direkt fortsättning på Getingevägen, en av Lunds äldsta vägsträckningar som i sin förlängning passerar Stortorget, en gammal knutpunkt i Lund. Getingevägen var också en av Sveriges första riksvägar, som fram till dess att E22 byggdes var huvudled norrut. Längs med Odarslövsvägen finns ett flertal gårdsmiljöer med karaktäristisk vegetation som av antikvariska myndigheter betecknas som väl värda att bevara. Även en del av Brunnshögsvägen där originalbeläggningen från riksvägstiden finns kvar pekas ut som bevarandevärd. Utmarksvägen är också en viktig vägsträckning i området utefter vilken det finns äldre gårdsbebyggelse. FORNLÄMNINGAR Hela planområdet är rikt på fornlämningar och har varit föremål för arkeologisk undersökning. Dessa visar dock att inga lämningar är av en sådan art att fortsatta undersökningar krävs. 28 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

31 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 29

32 ESS E22 SCIENCE VILLAGE MAX IV Odarslövsvägen NORRA FÄLADEN Spårvägsgatan CENTRALA BRUNNSHÖG Solbjersvägen SOLBJER Brunnshögsparken Stadsodling Bygatorna LUNDS VÄRLDSPARK Stadsjordbruk KUNGSMARKEN Spårväg Lund C - ESS Utmarksvägen ÖSTRA TORN 30 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 0m 100m 500m skalstock 1:5 000 (A1) Strukturplan LundNE/Brunnshög Framtida spårväg mot Dalby

33 STRUKTURPLANEN Det övergripande visionsmålet för Lund NE/Brunnshög är att skapa världens främsta innovations- och forskningsmiljö. För att det ska kunna bli verklighet krävs också en attraktiv och omväxlande stadsmiljö. Strukturplanen är ett av instrumenten för att skapa denna upplevelserika och trygga stadsdel, där bilanvändandet minskar genom goda förutsättningar för gående, cyklande och kollektivtrafikanvändande. Prunkande salustånd på torg och platser blandas med krukor på förstutrapporna, uteplatsernas och balkongernas spännande detaljer, blommor och dofter. En stad där stadsrummet inte bara utgör bakgrund utan blir en del av stadens liv. En stad där gatornas och torgens element och möbler bör ha potentialen att initiera upplevelser och medverka till sociala möten. Musik flödar genom öppna fönster, dofter och färger förstärker den lundensiska känslan av öppenhet och tolerans. Här får alla plats! Den nya stadsdelen Lund NE/Brunnshög byggs med höga ambitioner och visioner om en plats där det är gott att leva, stimulerande att arbeta, enkelt att bo och som är intressant att besöka. En stadsdel som planeras med utgångspunkt i den offentliga miljöns stora betydelse för hur vi relaterar till varandra, hur vi mår och hur mycket vi vistas ute. En stadsdel som stimulerar den sociala, lekfulla människan genom att de publika rummen uppmuntrar till aktivt deltagande i stadens liv. Lund NE/Brunnshög kommer att bestå av många olika delområden med olika karaktär. Det offentliga rummet med sina parker, stråk, gator, torg, platser och gränder samt stigar och smitvägar kan både förena eller dela upp stadsmiljön. Genom mer eller mindre tydliga gränser kan bebyggelsens arkitektur, stadens infrastruktur och det offentliga rummet binda samman staden. LUSTFYLLT I Lund NE/Brunnshög ska det vara roligt att vistas, promenera och cykla. Människans rörelse utgör grunden - inte bilens storlek och hastighet. Den promenadvänliga staden är logisk med korta avstånd, jämna underlag och hög tillgänglighet, men framför allt bjuder den på upplevelser. Tydliga huvudstråk blandas med lugnare, mer privata omgivningar. Spårvägsgatan ger stadsdelen en tydlig struktur genom sina spår och sin täthet. Centrala Brunnshög domineras av affärer, service, skolor och bibliotek. Vid torget ges plats för såväl trädplantering som porlande vattenkonst, och här leds vi vidare till områdets centrala park, Brunnshögsparken. Spännande och omväxlande miljöer som får påverkas av de boende och verksamma i området gör stadsdelen föränderlig. Nya detaljer upptäcks efterhand och gör promenaden händelserik. BLANDNING De stora forskningsanläggningarnas internationella kopplingar gör att en blandad befolkning med gästforskare och personal från när och fjärran kommer att finnas i stadsdelen. Detta ger en kulturell mångfald som kan och ska få påverka det offentliga rummet, både vad gäller dess utformning och möblering. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 31

34 Klassisk kvartersstad/stenstad Funktionalismens stadsplanering Brunnshög flätar stad och grönt STADSBYGGNADSIDÉER Att skapa en tät, grön och levande stadsmiljö utefter spårvägsgatan Att skapa en sammanhängande urban struktur av platser, stråk och gator som flätas ihop med en grön/blå struktur Att skapa en grönstruktur av parkrum sammanlänkade av gröna passager Att tydligt koppla Lund NE/Brunnshög till omgivande stadsområden Att koppla Lund NE/Brunnshög till grönområden i nordväst, norr och öster STADSBYGGNADSTYPOLOGIER Den klassiska kvartersstaden, även kallad stenstaden, innehåller gator, kvarter och platser. De parker som finns är ibland förbundna av gator med trädplantering. Oftast är parkerna planerade som enstaka gröna lungor i den täta stenstaden. Den funktionalistiska staden bygger på tankar om funktionsuppdelning. Den är uppdelad i bostadskvarter, verksamhetsområden, centrumanläggningar och rekreationsområden. Det gröna utgörs ofta av cykel- och gångstråk. Båda dessa stadsbyggnadsmodeller har tydliga för- och nackdelar. TVÅ IDEAL BLIR ETT Den postindustriella staden Lund NE/Brunnshög bygger på en sammanfogning av de två idealen: gatustrukturen och den gröna strukturen sammanflätas till en helhet där det alltid är nära mellan det gröna och det urbana. Då kan bostäder och verksamheter blandas och det går att skapa goda betingelser för många olika sätt att använda marken. Det ska vara korta avstånd mellan stadens urbanitet och parkens grönska i Lund NE/ Brunnshög. SAMMANFLÄTAD När ett område kopplas till omgivande stadsdelar kan ett ömsesidigt nyttjande av olika tillgångar och nyttigheter uppstå. Då service och målpunkter av olika slag samutnyttjas skapas goda synergieffekter. Boende på Norra Fäladen kan söka sig till Lund NE/Brunnshög för att ta en bra kopp kaffe eller en promenad i Lunds världspark. Östra Torns invånare får bättre närhet till en större matbutik. Goda kopplingar för gång- och cykeltrafik är nödvändiga för att det ska 32 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING

UTSTÄLLNINGSHANDLING PÄ 34/2010 Fördjupning av översiktsplanen för Lund NE/BRUNNSHÖG Historia Jordbruk Kreativitet Forskning Natur Kommunikation Kunskap Tillgänglighet Kultur UTSTÄLLNINGSHANDLING Stadsbyggnadskontoret december

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Vad ska bli på den tomt (Thulehemsvägen/Fagottgränden) där Munspelets skola nu rivs? Tanken är att här skall bli en ny skola.

Vad ska bli på den tomt (Thulehemsvägen/Fagottgränden) där Munspelets skola nu rivs? Tanken är att här skall bli en ny skola. Utbyggnadsplaner Enligt uppgift skall det ske bebyggelse öster om nuvarande Linero, från Nya Linero ända ner till Dalbyvägen. I dag är detta åkermark. Och dessutom en åkermark, som tillhör de i särklass

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6)

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv kl. 9.00 10.20 Katja Larsson (S), ordförande Lars-Erik Wollmér (S) Lars Johnson (M)

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

De nya kvarteren i Råsunda

De nya kvarteren i Råsunda De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Visionen om BROHUSPARK. -en park för dina sinnen 2012-01-13

Visionen om BROHUSPARK. -en park för dina sinnen 2012-01-13 Visionen om BROHUSPARK -en park för dina sinnen 2012-01-13 N Helsingborg Landskrona Lund BROHUSPARK Lomma Alnarp Brohusparks placering 2 Malmö Köpenhamn Vår vision I en stor ny stadsomvandling kommer de

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION 1 l PARKER, NATUROMRÅDEN OCH SJÖAR är några av Växjös största kvaliteter. De spelar en stor roll vid val av boplats, besöksmål och lokaliseringsort

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om att bygga och bo vår stadsbyggnadspolitik februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

Hållbar stadsutveckling

Hållbar stadsutveckling Bilaga Hållbar stadsutveckling Förslag Komplettering till miljöprogrammet Kapitlet kommer att biläggas som en riktlinje till nuvarande miljöprogram 2008-2011 och ingå i underlaget för stadens miljöprogram

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3.

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3. Anna Haraldsson Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 27 anna.haraldsson@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Markanvisning för byggvarhus inom del av fastigheten Riksby 1:3

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer