LUND NE/ BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUND NE/ BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL"

Transkript

1 LUND NE/ BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

2 ESS S ve n sh ö g n sväge Ladugårdsmarken Science Village E22 Klosterängshöjden Norra Gränsvägen Od Norra Fäladen ar g evä Bygatorna Solbjer ersv Sölvegatan spårväg 2015 Östra Torn en g ti vä g ans Kungsmarkens golfbana r vä ll D lm Sp e Glomsjön Kungsmarken sp å en n en en a l by vä g g Tunavä äg e g svä IDEON Nev ar k a Torn Lunds C Domkyrkan Glomsbäcken Glomstorp Universitetssjukhuset Universitetshuset Puggängarna Solbjersvägen en LTH n Ut m G g et in ge Centrala Brunnshög Höjdpunkten Norra Ringen vä vs sl ö Lunds världspark Parkstaden MAX IV

3 INNEHÅLL INLEDNING 2 LÄSANVISNING 3 DÄR HJÄRTA MÖTER HJÄRNA 5 INNOVATIONSSTADEN 8 STRUKTURPLANEN 31 STADSBYGGNADSIDÉER 32 TRAFIK 34 SPÅRVÄGEN 36 DAGVATTEN 38 DET GRÖNA 40 PROCESS 62 VISIONSMÅL & MILSTOLPAR VISIONSMÅL 65 MILSTOLPAR 67 NATIONELLA MÅL 69 Historia Jordbruk Kreativitet REGIONALT UTFLYKTSMÅL 13 KARTOR OCH DIAGRAM 42 KOLOFON 72 Forskning HÅLLBART BRUNNSHÖG 17 PLATSEN 27 LUND NE/BRUNNSHÖG VÄXER FRAM SOLBJER 55 CENTRALA BRUNNSHÖG 56 SCIENCE VILLAGE 58 BYGATORNA 60 Natur Tillgänglighet Kunskap Kultur Kommunikation LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 1

4 INLEDNING En helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste åren. När området är fullt utbyggt kommer omkring människor att arbeta och bo där. Ambitionerna är exceptionellt höga; det ska bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö. Men det ska också bli ett skyltfönster för hållbart svenskt stadsbyggande i världsklass; en stadsdel där planeringen genomsyras av klokskap och ansvarstagande för kommande generationer. Så blir den nya stadsdelen en plats där det är härligt att vara, bo och arbeta. Lund NE/Brunnshög visar vägen mot en hållbar värld. När Lund NE/Brunnshög planeras görs det utifrån några väldigt speciella förutsättningar: Två av världens främsta forskningsanläggningar för materialvetenskap, ESS och MAX IV, byggs i områdets norra del. De kommer att utgöra den nordligaste noden för det kunskapsstråk som börjar vid Universitetsplatsen i Lunds centrum. En spårvägslinje ska sammanlänka hela kunskapsstråket med Lunds C och erbjuda hållbara, snabba och attraktiva transporter. Lunds världspark och ExpoLund planeras bli regionala destinationer för turism och rekreation. Sammantaget innebär detta att Lund NE/ Brunnshög har tre starka grundbultar: kunskapsintensitet, hållbara transporter och regional attraktivitet. NY STADSDEL Utmaningen blir att skapa en stadsmiljö runt forskningsanläggningarna som bidrar till att många väljer att stanna lite längre än vad som endast är nödvändigt för att utföra sina experiment. En stadsmiljö som kan locka såväl internationella forskare som lundabor. En blandad stadsmiljö fylld av upplevelser, kultur, intressanta möten, service, aktiviteter och avkoppling. Allt det som ger livskvalitet och mervärde och som utvecklar Lunds varumärke som en av regionens mest eftertraktade platser för boende och arbete. 2 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

5 LÄSANVISNING LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL Detta dokument ska sammanfatta stadsdelens grundläggande och övergripande visionsmål. MÅLGRUPPER Dokumentet riktar sig till bland andra: Byggherrar, markägare och deras samarbetspartners, som entreprenörer, konsulter med flera Politiker Tjänstemän inom offentlig förvaltning Andra intresserade som vill veta mer om planeringen av den nya stadsdelen MÅL Dokumentet ska kommunicera den vision och de mål som finns för utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög, så att alla aktörer som deltar i stadsutvecklingsprocessen känner till dem och kan förhålla sig till dem. Först då kan en dialog starta kring hur vi gemensamt kan förverkliga visionen och nå målen. BAKGRUND Planeringen av Lund NE/ Brunnshög har pågått sedan slutet av talet antog Lunds kommuns byggnadsnämnd»ramprogram 2006 för Brunnshögsområdet i Lund«. I detta program finns en strukturplan över området som under 2010 fick en ny utformning. I november samma år hemställde kommunstyrelsens arbetsutskott/strategisk samhällsplanering, som utgör styrgrupp för projekt Lund NE/Brunnshög, hos byggnadsnämnden att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att i samarbete med Projektkontoret Lund NE/Brunnshög göra en aktualisering av»ramprogram 2006 för Brunnshögsområdet i Lund«med utgångspunkt i den nya strukturen. Byggnadsnämnden gav detta uppdrag.»lund NE/Brunnshög Vision och mål«utgör denna aktualisering av ramprogrammet. INNEHÅLL Dokumentet beskriver visioner och mål med utgångspunkt i det ramprogram som beslutades Dessa har utvecklats något, men i huvudsak är ambitionerna desamma nu som då. Dokumentet innehåller nu ett avsnitt om hållbarhet och den omarbetade strukturplanen presenteras och förklaras. Slutligen finns ett avsnitt som beskriver mål samt processen för att nå dit. DOKUMENTETS STATUS»Lund NE/ Brunnshög Vision och mål«utgör en bilaga till den fördjupade översiktsplanen (FÖP) och bildar underlag för den kommande bearbetningen av FÖP under hösten 2012.»Lund NE/Brunnshög Vision och mål«har i maj 2012 godkänts av byggnadsnämnden samt av projektets styrgrupp: kommunstyrelsens arbetsutskott/strategisk samhällsplanering. Dokumentet ska ligga till grund för all planering i Lund NE/Brunnshög. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 3

6 4 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

7 DÄR HJÄRTA MÖTER HJÄRNA Världens främsta forsknings- och innovationsmiljö. Så kan visionen för Lund NE/ Brunnshög sammanfattas. Visionen byggs av tre komponenter: Världens främsta forskningsanläggningar. Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande. Ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation. VISIONENS TRE BEN Världens främsta forsknings- och innovationsmiljö ska skapas i nordöstra Lund. Det blir en plats dit forskare och andra intresserade från hela världen söker sig. Här finns anläggningar och laboratorier av yppersta slag. Här finns mötesplatser för spetsforskare, näringsliv och studenter. Här finns en tät och blandad stadsmiljö med fantastiska bostäder och parker, affärer och skolor. Här är det yrkesmässigt bäst att vara. Men också mest stimulerande och intressant. Det är här hjärta möter hjärna. FORSKNING OCH INNOVATION Att forskningsanläggningarna byggs utgör själva basen för visionen om Lund NE/Brunnshög. Anläggningarnas existens ger tillfälle och planeringsförutsättningar för att utveckla världens främsta forsknings- och innovationsmiljö i Lund. Målet är att matcha tillkomsten av anläggningarna på ett sådant sätt att utdelningen till Lund och regionen blir den största möjliga. HÅLLBARHET Visionen vilar också på målet att skapa ett europeiskt föredöme för hållbar stadsutveckling. Hållbarhet är en självklarhet när nya stadsområden planeras runtom i världen, så även här. Just Lund NE/Brunnshögs särskilda förutsättningar och profilområden kan bidra till att utveckla ny kunskap inom ämnet hållbart stadsbyggande. FÖR HELA REGIONEN Det tredje benet i visionsbygget är att skapa ett utflyktsmål i regionen. Besöksmålen planeras bli två och av olika art. Först och främst planeras för ett ExpoLund, där intresserad allmänhet bland annat får del av information om forskningsverksamhet och forskningsresultat vid MAX IV, ESS, Lunds universitet och forskningsintensiva företag i regionen. Den andra destinationen blir Lunds världspark, ett vidsträckt grönområde med nyskapande parknatur och attraktioner som ger rörelseglädje. Parken gränsar till Kungsmarken, ett befintligt naturskyddsområde. Dessa utflyktsmål ska kunna locka såväl lundabor som besökare från hela regionen. Besöksmålen bidrar till att göra Lund NE/Brunnshög livfullt och befolkat, eftersom fler än forskare, boende och arbetande får ärende dit. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 5

8 Lund NE/Brunnshög Lunds världspark, en regional fritidsdestination Ett europeiskt föredöme för hållbar stadsplanering Världens bästa forsknings- och innovationsmiljö 6 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

9 Historia Jordbruk Kreativitet Forskning Natur Kommunikation Kunskap Tillgänglighet Kultur STAD FÖR FLER ÄN FORSKARE När visionerna blir verklighet skapas en stadsmiljö som är attraktiv för långt fler än svenska och internationella forskare och deras familjer. Lund NE/Brunnshög blir en självklar plats för företagsetableringar, affärskontakter och innovation. Allt detta sker i ett stadssammanhang där det alltid är nära till vardagsboende, service, lek, fritid och rekreation. Människor med olika kultur, bakgrund, inkomst och ålder ska alla kunna hitta sina smultronställen i den nya stadsdel som växer fram. MÖTESPLATS Utgångspunkten för planeringen av Lund NE/Brunnshög är att utveckla en nyskapande stadsmiljö av så hög kvalitet att den i sig själv blir en attraktion. Brunnshög ska utstråla intensitet och aktivitet under dygnets alla timmar. En kunskapsintensiv och mångkulturell miljö där bostäder, arbetsplatser och service blandas. MAX IV och ESS ger förutsättningar för att i Brunnshög skapa en stark mötesplats för världens ledande forskare samt kontakter mellan dem och näringslivet. LUNDS STARKA SIDOR Den övergripande visionen för Lund NE/Brunnshög handlar om att bygga vidare på Lunds starka sidor och utveckla dessa ytterligare. Redan idag är Lund en av världens främsta universitetsstäder. Epokgörande innovationer som bläckstråleskrivaren, mobiltelefonen, den konstgjorda njuren och bluetooth tekniken har sin hemort här. Lunds identitet som kunskapsstad och innovationsstad är oomtvistad. Men Lund är också en charmfull och kulturhistoriskt intressant stad. Domkyrkan, den gamla stadskärnans varierade miljö och kulturinstitutionerna kompletterar bilden av nyorienterad kunskapsstad. Lund koras om och om igen i olika medieundersökningar till en av Sveriges mest attraktiva bostadsorter. Här möts känsla och tanke, hjärta och hjärna. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 7

10 INNOVATIONSSTADEN Kombinationen av forskningsanläggningar, ett intressant stadssammanhang och närhet till Nordens viktigaste forskningsuniversitet ger Lund NE/Brunnshög rätt förutsättningar för att bli en innovationsstad. Omkring forskare förväntas årligen besöka stadsdelen, som blir ett av världens främsta centrum för materialforskning. Besluten om att bygga forskningsanläggningarna är redan tagna. Visionsbyggets första komponent är på väg att förverkligas. MAX IV står klart 2015 och ESS invigs Lunds kommun tar fram detaljplaner och stödjer projekten på olika vis. Men det faktiska genomförandet vilar på de aktörer som ansvarar för respektive anläggning. FORSKNINGSANLÄGGNINGARNA Att MAX IV och ESS lokaliserats till Lund NE/Brunnshög skapar behov av att utveckla den stadsdel som ska rymma världens främsta forsknings- och innovationsmiljö. Det är ett led i arbetet med att tillse att anläggningarnas tillkomst skapar största möjliga utdelning för Lund och regionen. Ett övergripande visionsmål är att generera mesta möjliga synergier mellan anläggningar, forskare och omvärld, att skapa kontaktpunkter och öppningar där nya idéer kan uppstå. Det kan leda till utveckling, innovation och nya företag. Detta övergripande mål omfattar såväl regionen som hela Lunds kommun, men av naturliga skäl blir Lund NE/ Brunnshög en startpunkt för dessa processer. Kontaktytorna är naturligtvis inte begränsade till Brunnshög utan finns i hög grad redan i Lunds centrala delar. Här finns ett pågående och intensivt utbyte av idéer mellan universitetet och omvärlden. En tyngdpunkt som självfallet kommer att bestå, men där Lund NE/Brunnshög blir ett viktigt komplement. HÖG KUNSKAPSNIVÅ Lunds befolkning har en hög genomsnittlig utbildningsnivå. I staden och i regionen finns goda möjligheter för forskningsintensiva företag att rekrytera den arbetskraft de behöver. Det innebär att dessa företag med fördel kan etablera sig i Lund NE/Brunnshög och gärna i direkt anslutning till de nya forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Kring anläggningarna utvecklas stödjande verksamheter av typen korttidsboenden för gästande forskare, konferenslokaler, restauranger och butiker. VÄRDESKAPANDE STADSBYGGNAD Hela Lund NE/Brunnshög ska kännetecknas av de grundkvaliteter som innovationsstaden mellan ovh kring forsknings- 8 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

11 anläggningarna omfattar. Det handlar om planering och utformning som kan förbättra möjligheter till de goda möten som är grunden för många innovationer. Visserligen är ett metodiskt utvecklingsarbete av redan kända fakta naturligtvis basen för forskning och innovation. Det handlar oftast om att målmedvetet justera och vidareutveckla det redan kända. Detta arbete kräver funktionella lokaler och avkopplande rum för välbehövliga pauser både ute och inne. Men många nya idéer har fötts i korsningspunkterna mellan olika kunskapsfält när experter med sinsemellan olika erfarenheter fått möjlighet att mötas. Även mer traditionellt forskningsarbete kan gynnas av mötesplatser som erbjuder både inspiration och rekreation. Detta ska möjliggöras genom att inom Lund NE/Brunnshög skapa ett brett fält av mötesplatser med olika karaktär. Stadsbyggnad och arkitektur kan generera de rum och miljöer som behövs för en innovativ arbetsinsats och kan även bidra till att utveckla de nätverk som får landvinningarna att komma till nytta. KREATIVA MÖTEN Det kommer att behövas mötesplatser av de mest skilda slag för att möjliggöra nya kopplingar mellan forskare, entreprenörer och näringsliv. Dels behövs rum där dessa får möjlighet att träffa varandra i avskildhet. Dels rum där öppenheten är så stor att mer oväntade kontakter kan skapas. De senare kan vara av den mest skiftande art. Det kan vara möten kring spel, lek, idrott eller friluftsliv. Det kan vara att träffas i mataffären eller vid dagishämtning. Och det kan vara möten kring mer udda specialintressen. Vissa mötesplatser är livliga, andra är stillsamma. Den planerade Lunds världspark kommer att kunna erbjuda ett brett spektrum av rekreativa gröna mötesplatser och kan bli ett viktigt och uppskattat inslag i forskarnas närmiljö. LEVANDE STAD Stadsdelen ska vara en mötesplats i sig själv. Utgångspunkten är att stadsmiljön ska vara så upplevelserik och varierad att den lockar till både vistelse och promenader. Forskningsinstitutionerna finns invävda i ett stadssammanhang där stadens vardagsliv med boende och arbetspendlare vitaliserar tillvaron LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 9

12 En helt vanlig dag på spårvagnshållplatsen i Brunnshögs centrum. Kool jacka! Prada? Nä, kör bara vintage. Fick MAX IV tid nästa vecka! Snygg telefon Jahapp, då var det promovering igen! BRUNNSHÖG CENTRUM Alltid kul att träffa Silvia. Yes, grillkväll med föräldrarkooperativet 10 min till Domkyrkan! App? Pepp! Ptrroo. Vi får ta ridvägen hem. E=mc²? Tonåringar SUS Prao Nobelpristagare Förälder Barn Forskare Skilled worker Studenter Gäst Häst 10 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

13 för gästande forskare och andra besökare. Detta skapar förutsättningar för goda synergieffekter och ger möjlighet till en rik och fungerande vardag. MÅNGFALD För att miljön i stadsdelen ska bli så dynamisk och intresseväckande som här beskrivs krävs mångfald. Det innebär att det krävs många olika aktörer, byggherrar och intressenter med olika mål och verksamhetsfält. Om exempelvis kontorslokalsutbudet blir varierat kan företag av skiftande storlek och inriktning etablera sig i området. Många universitet har för avsikt att skapa mindre filialer i närheten av forskningsanläggningarna. Kan små- och medelstora företag finnas sida vid sida med huvudkontor och forskningsinstitut bidrar det till mångfald. DELAKTIGHET I det offentliga rummet, på gator, torg och platser bör det finnas möjligheter för medborgarna att vara medskapande på olika sätt. Det gäller även i de gröna parkrummen där nya typer av samverkan kring skötsel och anläggning kan prövas, till exempel genom stadsodling. Det är ett exempel på hur ökad delaktighet kan leda till både större variation i det offentliga rummet samt stärka engagemanget och ansvaret för den gemensamma miljön. FLEXIBILITET I en miljö som stödjer möten och utveckling kan ekonomisk och social innovation uppstå runt vardagen och vardagslivets behov. I Lund NE/ Brunnshög kommer många att bo och arbeta mer eller mindre tillfälligt. Forskare från andra länder och deras familjer kommer att bli ett påtagligt inslag i stadsdelen. Vilka behov har de i sin livssituation? Hur lätt är det att mötas och knyta kontakter, att hitta bostad, dagisplats och arbetsrum? Vad måste man äga och vad kan man dela med andra när man endast bor en kortare tid på ett nytt ställe? Hur kan planeringen stödja och möjliggöra nya typer av sociala och ekonomiska nätverk i vardagen? En struktur som kan möta och anpassa sig till initiativ från medborgarna skapar goda förutsättningar för nytänkande, ökad valfrihet och flexibilitet. Utvecklingen av Lund NE/Brunnshög är av avgörande betydelse för hela regionen. Lokaliseringen av ESS och MAX IV innebär många nya arbetstillfällen årligen och att behovet av bostäder ökar med 500 enheter per år. I samband med etableringen av forskningsanläggningarna har en stor treårig satsning dragits igång för att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i Skåne-Blekinge. TITA-projektet är en gemensam satsning av en mängd aktörer i Skåne-Blekinge och är medfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Målet är att öka och tillvarata de synergieffekter som uppstår genom lokaliseringen av forskningsanläggningarna till Lund NE/Brunnshög. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 11

14 12 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

15 REGIONALT UTFLYKTSMÅL Stadsdelen Lund NE/Brunnshög ska genom att erbjuda rekreation, kunskap och kultur bli ett självklart utflyktsmål för hela Öresundsregionen. Forskningsanläggningarna och Kungsmarkens naturreservat utgör basen för de nya destinationerna ExpoLund och Lunds världspark. EXPOLUND En besöksanläggning med arbetsnamnet ExpoLund är under planering. Anläggningen ska ge en intresserad allmänhet information om verksamhet och forskningsresultat vid MAX IV, ESS och Lunds universitet samt om innovationer inom forskningsintensiva företag i regionen. Tankarna på en sådan utställningsverksamhet har funnits i ett tiotal år. Idén fick förnyad aktualitet år 2009 när beslut fattades om ett bygga MAX IV och när sjutton europeiska länder träffade en överenskommelse om att förlägga ESS till Lund. Anläggningarna kommer att tilldra sig stort intresse från allmänheten redan under byggtiden, men ännu mer när de tas i drift. ExpoLund blir ett nytt besöksmål i regionen och bidrar till att stärka Lund och den nya stadsdelen som en kunskaps- och innovationsmiljö. REKREATION I SÄRKLASS Lunds världspark ska bli ett rekreationsområde som genom sin utformning och innehåll skapar en regional destination. Världsparken kommer att bli lätt att nå, till exempel med spårväg fem minuter från Lunds C. REGIONAL DESTINATION Visionsmålet för Lunds världspark handlar om att skapa ett nytt rekreationsområde med miljöer som lockar till återbesök. Utmaningen är att kombinera rekreation och ett levande jordbruk. Besökaren möts av en ny stadspark, en mötesplats med besökscentrum, utställningar, arrangemangsplatser, café och pedagogisk verksamhet med plats för både aktivt deltagande och lärande. I de norra delarna av världsparken och i stadsdelen planeras ett unikt världsarboretum. Stadsparken övergår i stadsodling, ekologiskt jordbruk, vatten och våtmarker, betesmarker och ängar som bildar basen för attraktiva stråk av olika svårighetsgrad för vandring, cykling och ridning. Det blir en upplevelse av kultur och natur med målet att vara en ny bred destination. GRÖNSKA FÖR KREATIVITET Parken kommer att ligga i med god närhet till de stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Den gröna länken mellan anläggningarna och Lunds världspark är viktig. Parkens vidsträckta naturmiljö kan erbjuda forskare, lundabor och andra som arbetar i området en stunds avkopp- LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 13

16 ling eller motion som kan bryta invanda tankespår, frigöra idéer och gynna hälsan. GRÖN RING Lunds världspark blir en del av en större grön ring i norra Lund. Denna kopplas samman med andra naturområden i norr via tunnlar under E22, och länkas till Kungsmarken i sydost. Populära rekreationsmål som Skrylleområdet ingår också i denna gröna ring. När Skåneleden dras om stärks de regionala rekreativa kopplingarna ytterligare och möjligheten att nå Revingefältet blir tydligare. En fortsatt utveckling av vandringsoch ridvägar kan koppla vidare mot Flyinge med dess centrum för hästsport och till Gårdsstånga där Kävlingeån erbjuder kanoting och fiske. RANDZONEN Öster om Lund NE/Brunnshög ligger Kungsmarkens naturskyddsområde. I mellanzonen ligger Puggängarna där Lunds världspark planeras. Mötet mellan stad och land tillvaratas genom att det urbana och det rurala både flätas samman och kontrasteras för att skapa karaktär och tydlighet. GRÖNT OCH BLÅTT För hela Lund NE/ Brunnshög finns visionen om att såväl grönska som vatten ska vara en stark del av områdets identitet och att stadsstruktur, grönstruktur och vatten samspelar. Grönstrukturen byggs upp från den minsta enheten, kvarterets intima gårdsmiljö med gröna tak och odlingsmöjligheter, via en grönstruktur med områdesparker och lummiga gång- och cykelstråk. Här går dagvatten i synliga kanaler och dammar som leds vidare in i nästa nivå: världsparkens stora naturområde där Glomsjön utgör en viktig del. Hela kedjan av stadsdelens gröna och blå miljöer bildar tillsammans med det nya grönområdet i öster Lunds världspark. HIERARKI AV GRÖNA RUM Inne i bebyggelsen skapas nära gröna rum för de som bor och arbetar i kvarteret. Här möts grannar, arbetskamrater och barn- och unga på lediga stunder. Den stora ovala stadsdelsparken blir en grön mötesplats med idrottsytor och gott om plats för Valborgselden, cirkustältet eller andra lokala evenemang. Världsparken i öster blir en grön destination för hela regionen. ETAPPVIS UTBYGGNAD Allt eftersom Lund NE/Brunnshög växer, så växer också Lunds världspark fram. Undan för undan anläggs stigar, vägar och attraktioner som gör området tillgängligt. Vissa planteringar bör göras redan nu för att ge full vindbrytande och estetisk effekt först om många år. Olika typer av odling och lärande ges tidigt stor plats. Om år finns ett park- och naturområde med uppvuxna träd från olika delar av världen, med ängar och hagar, aktivitetsfält och andra gröna miljöer. GRÖNA MÖTESPLATSER Hur kan den fysiska innovationsmiljön i Lund NE/ Brunnshög stärkas på bästa sätt? Hur kan stadsdelen utvecklas som kreativ regional och internationell mötesplats? Att i Brunnshög koppla detta idéarbete till gröna rum, rekreation och aktivitet kan ge intressanta synergieffekter. Ett programarbete som utvecklar idéer, teman och utformning kring gröna mötesplatser görs under vår och sommar LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

17 LUNDS VÄRLDSPARK Brunnshög rekreationsområde Programskiss hållplatsläge VÄRLDSARBORETUM en, ridskola, golf mm. Stadspark Besökscentra hållplatsläge EKOLOGISKT JORDBRUK G SKOG SKO STADSODLING STADSODLING 1. Stadspark 2. Besökscentra Glomsbäcken/Glomsjön 3. Rekreationsområde 4. Stadsodling och ekologiskt jordbruk STADSODLING ÄNG 5. Världsarboretum 6. Bete och ängsmark 7. Vandringsstråk, ridning, aktivitetsfält HÄSTHAGAR 8. Vatten och våtmarker KUNG KU NGSM NG SMAR SM ARKE AR N KEN KE STADSODLING 0m 100m skalstock Lunds kommun rev ÄNG NA GOLFBA GOL FBANA FBA spåret Hardeberga LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL m

18 16 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

19 HÅLLBART BRUNNSHÖG I planeringen av LundNE/Brunnshög arbetar vi brett med ett hållbarhetsbegrepp som innehåller såväl ekologiska som ekonomiska, sociala och kulturella aspekter. Visionsoch måldokumentet fokuserar på tre kärnområden, särskilt relevanta för hållbar stadsutveckling i Brunnshög. Hur kan vi minimera klimatpåverkan, hur ska vi balansera byggandet på den goda åkerjorden och hur kan vi maximera sinnesupplevelserna för att skapa en stimulerande stadsmiljö att bo och verka i? SOCIO- EKONOMISK EKOLOGISK SOCIAL & KULTURELL HÅLLBARHET ENERGI- EFFEKTIV EKONOMISK KLIMAT- PÅVERKAN DEN GODA JORDEN MINIMERA! BALANSERA! MILJÖ- SOCIOLOGISK STADSLIV & SINNES- INTRYCK MAXIMERA! Ett långsiktigt hållbart stadsbyggande är nödvändigt i en framtid där allt fler bor i städer. Att profilera sig inom hållbart stadsbyggande blir en viktig del av Lund NE/Brunnshögs identitet och varumärke, och Lunds identitet som kunskaps- och innovationsstad förpliktigar i arbetet med att skapa en hållbar utveckling och ta ansvar för kommande generationer. För att nå de visioner och mål som satts upp för Lund NE/Brunnshög måste stadsdelen bli ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar. PROFILOMRÅDEN Hållbarhet är ett brett och ofta generellt använt begrepp. Ska det användas operativt behöver det definieras. För att arbetet med hållbarhet i Lund NE/ Brunnshög ska fördjupas och ta avstamp i områdets särskilda förutsättningar har vi valt ut tre profilområden att minimera, balansera och maximera. MINIMERA Att minimera den klimatpåverkan som utbyggnaden ger upphov till. Det kan handla om att producera lokal och förnybar energi, att minimera stadsdelens energianvändning, att skapa goda system för återanvändning och om att klimatanpassa stadsmiljön så att den kan möta effekterna av ett förändrat klimat. BALANSERA Att balansera användandet av den goda åkerjorden. Jordbruksmarken på vilken Lund NE/ Brunnshög byggs ut utgör en global resurs. Hur ska vi i möjligaste mån balansera och kompensera det bortfall av odlingsmöjligheter som uppstår när området bebyggs? Hur kan vi på bästa sätt tillvarata åkerjorden och dess näringsämnen även där byggnation sker? MAXIMERA Att maximera upplevelser, sinnesintryck och mötesplatser. Planeringen och utformningen av stadsrummen utgår ifrån människans behov av stimulans, variation och intryck. En miljö som fokuserar på människans sinnen har förutsättningar att bli en miljö där människor trivs. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 17

20 2009 undertecknade Lund Borgmästaravtalet. Det innebär att Lunds kommun förbinder sig att minska utsläppen av växthusgaser mer än 20 procent mellan 1990 och LundaEko är Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling Programmet består av tre delar, en måldel, en strategidel och en del som fördelar ansvaret för åtgärderna mellan kommunens nämnder och styrelser. LUNDS KLIMATMÅL Hållbarhetsmålen för Lund NE/Brunnshög tar fasta på Lund kommuns klimatmål som antogs I arbetet med att ta lokalt ansvar för det globala klimatet ska kommunens utsläpp av växthusgaser till år 2020 ha halverats i jämförelse med År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Det kommer att innebära att nya utbyggnadsområden i staden på sikt behöver producera mer energi än vad de använder där för att kompensera bristande energieffektivitet i andra stadsdelar. Kommunens klimatmål ställer höga krav på miljöanpassningen av Lund NE/Brunnshög. Energikällorna måste vara lokala och klimatneutrala och alla nivåer i samhället ska engageras i miljöarbetet. För att kunna utnyttja eventuella synergieffekter måste ett helhetsgrepp tas på systemen för värme, kyla och el. Dokument som LundaEko, LundaMaTs (hållbart transportsystem i Lund), Miljöbyggprogram Syd 2012 och Klimatbasutredning för Lund är viktiga i detta arbete. HÅLLBAR STRUKTUR I Brunnshög utvecklas en struktur som ger förutsättningar för en levande, robust och hållbar stadsdel, med liten negativ miljöpåverkan. Några av beståndsdelarna i denna struktur är urbana stråk med blandad bebyggelse i en täthet som skapar stadsliv och ger underlag för kollektivtrafik, handel och service, men också för tekniska system som fjärrvärme och sopsug. Bebyggelsehöjder och gatubredder anpassas för att skapa stadsmässighet och ett behagligt mikroklimat, och ger även förutsättningar för trygga närmiljöer, grannskap och sociala kontakter. Det hårdgjorda och urbana flätas med attraktiva och varierade gröna och blå stråk, där gående och cyklister är prioriterade. Här finns trädplanteringar, stadsodling, öppen dagvattenhantering, aktivitet och lek. Här finns vackra material och texturer och sinnesintryck som ljud, dofter och smaker. Inom planen finns plats för arkitektonisk innovation kopplat till blandning av funktioner, olika bebyggelsetyper och upplåtelseformer. EN STAD I BALANS Balanseringsprincipen tillämpad i fysisk samhällsplanering innebär att alla ingrepp som görs i naturen i samband med exploatering och som kan påverka miljön negativt ska kompenseras med andra positiva insatser. Enkelt uttryckt handlar det om att göra rätt för sig och ge tillbaka det man tagit. Det kan till exempel handla om att anlägga odlingslotter i anslutning till bostadsområden och att bevara eller anlägga små vatten som kan bli hem för en mängd olika djur och växter. Genom balanseringsprincipen kan samhällsplaneringens effekter på miljön kompenseras och den biologiska mångfalden nära människan bevaras. I ett utbyggnadsområde med Lund NE/Brunnshögs storlek, läge och förutsättningar blir det framför allt viktigt att balansera och delvis kompensera bortfall av produktiv odlingsyta. 18 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

21 LOKALT BRUK AV SCHAKTMASSOR SINNESINTRYCK YTEFFEKTIVT Balansera den goda jorden EKOLOGISKT LOKALODLAT REKREATIVT Tja! BIOTOP RESURSHUSHÅLLNING KOLLEKTIVTRAFIK GÅNG&CYKEL Synergi är samverkan mellan två eller flera faktorer som påverkar en process så att den sammanlagda verkan blir större än summan av delarna. I det fullt utbyggda Lund NE/ Brunnshög uppstår synergierna på många nivåer parallellt. Här kan strategierna kring bevarande av jordbruksmarken generera lokal matproduktion och gröna platser för alla sinnen. Produktionen av förnybar energi skapar stimulerande lärandemiljöer för boende, besökare, skolor och förskolor. Spillvärmen från forskningsanläggningarna kan värma gator, torg, hållplatser och badhus. Snö- och isfria trottoarer kan bidra till bättre framkomlighet för funktionshindrade. SOL&SKUGGA VÄDER&VIND ENERGIEFFEKTIVT NÄRHET ÅTERVINNING MATERIALITET Minimera klimatpåverkan I visionen om en stadsdel med starka synergieffekter mellan verksamheter, stadsmiljö och park är det viktigt att planeringen slår vakt om sambanden och helheten, blandningen och de unika projekten. VARIATION Maximera sinnesintryck STADSLIV KVALITET MILJÖANPASSAT LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 19

22 Förnybar energi Välisolerade byggnader Prioriterad gångoch cykeltrafik Spillvärme ESS MAX Gröna tak kyler vid värmeböljor och fördröjer dagvatten Forskningsanläggning ESS Rötning av hushållsoch trädgårdsavfall Biogas Livsstilspåverkan: Gå, cykla och åk kollektivt 7 Minimera klimatpåverkan 20 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

23 HUR KAN VI MINIMERA KLIMATPÅVERKAN? Utbyggnaden i Lund NE/Brunnshög ska bidra till att Lund når sitt klimatmål att halvera koldioxidutsläppen till STADEN SOM KRAFTVERK På sikt ska Lund NE/Brunnshög bli en generator av energi både för fastigheter och motortransporter. Detta sker genom att prioritera förnybar lokal energi som vind- och solkraft, genom att skapa återföringsmöjligheter i det lokala elsystemet för dessa energislag samt genom att producera biogas från rötning av hushålls- och trädgårdsavfall. Viktiga delar i staden som kraftverk är förnybar värme och kyla samt fri rörlighet för el i området, och framför allt tillvaratagande av överskottsvärme från MAX IV och ESS. ENERGIANVÄNDNING För att kunna halvera koldioxidutsläppen till år 2020 måste energianvändandet som helhet minska. Det sker genom välisolerade byggnader med hög prestanda. Byggnader förses med system för värmeåtervinning och energisnål och behovsstyrd utrustning där boende själva kan påverka energianvändning. Att övervaka sin konsumtion av el, vatten och värme blir ett incitament till resurshushållning. Byggnadernas prestanda ska dokumenteras och följas upp. KLIMATANPASSNING SMHI:s klimatscenarier för södra Sverige visar att vi på sikt kommer att få fler värmeböljor, liksom mer nederbörd och åskoväder. Nya stadsmiljöer måste utformas för att kunna möta de klimatförändringar som väntar. Extremregn kan tas om hand på översvämningsbara torgytor, gårdar och parker. Gröna tak fördröjer dagvatten och ger kyla vid värmeböljor och har även en längre livslängd än vanliga tak. Värmeböljor kan lindras av sk cool islands platser med vegetation, vind och vatten som erbjuder skugga och svalka. Trädplanteringar minskar kylbehovet och vindhastigheterna i området. HÅLLBAR MOBILITET I Lund NE/Brunnshög eftersträvas en balanserad bilism. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska utgöra gena, bekväma och intressanta huvudstråk genom området. Resande till och från Brunnshög sker med lika delar bil, gång och cykel samt kollektivtrafik. Se mer i delen om trafik och transporter. KRETSLOPP Om vi hittar sätt att använda de restprodukter vi genererar förändrar det innebörden i begreppet avfall. Istället för ett problem blir det en materiell och näringsmässig resurs att använda lokalt. I Lund NE/Brunnshög planeras ett sopsugssystem. Den resultatåterföring som ges användarna genom olika IT- lösningar kan fungera motivationsskapande. ALTERNATIV ODLING Klimat- och miljöpåverkan från det industriella jordbruket är avsevärd, och maten står för ca 25 procent av hushållens sammanlagda koldioxidutsläpp. Lokal produktion är ett av sätten att möta detta. I Lund NE/Brunnshög planeras jordbruksmark att fördelas i mindre enheter där både stadsodling och ekologiskt odling med fokus på kretslopp och möjligheten att vara självförsörjande kan utvecklas. En odling som minskar miljöpåverkan, ökar den biologiska mångfalden och bidrar till en attraktiv grön miljö i området eftersträvas. HÅLLBAR PROFIL Människan står självklart i fokus i arbetet med att utveckla Lund NE/Brunnshög tydliga hållbarhetsprofil. De som bor och verkar här ska enkelt kunna leva ett klimat-, energi- och miljösmart liv. Arbetet med att minimera klimatpåverkan ger området en tydlig identitet. Planeringen ska underlätta för människor att välja hållbara sätt att transportera sig på och att bo och leva. Här ska det vara lätt att göra rätt. En viktig aspekt i att engagera människor i arbetet för ett hållbart samhälle är att skapa känslan av meningsfullhet. Som individ vill man veta att fler än man själv gör något för att påverka utvecklingen. När stora företag tar sitt ansvar för hållbarhetsarbetet blir också effekterna stora. Genom att entusiasmera aktörer på alla nivåer till att arbeta med hålbarhet i Lund NE/Brunnshög bidrar man till att Lund når sina tuffa miljömål. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 21

24 Monokultur Beroende av fossila bränslen Stort behov av bekämpningsmedel Skapa odlingsmöjligheter på tak och som vertikalodling Biologisk mångfald Balanserad exploatering ger attraktiv stad Varsam hantering av jordlagren. Ta till vara näringsämnena. Hårdgöra så få markytor som möjligt Reversibelt byggande Undvik deponier med bortforslad jord som snabbt mister sina goda egenskaper. Balansera den goda jorden 22 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

25 HUR KAN VI BALANSERA DEN GODA ODLINGS- JORDEN? Den goda odlingsjorden är idag en global resurs som riskerar att bli en bristvara när en ökande andel av energiproduktionen sker genom odling. Sju procent av Sveriges landareal i dag är åkermark, och ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion finns i Skåne. Åkermarken är värdefull, inte minst ur livsmedelssäkerhetssynpunkt, något som planeringen av Lund NE/Brunnshög tar på allvar. STRATEGIER Tidigt i utbyggnadsprocessen av LundNE/Brunnshög är det viktigt att utveckla metoder för att ta värdefull åkermark tillvara. I detta arbete kommer vi arbeta fram tydliga och ambitiösa miljömål. Det kan handla om strategier för återställande och kompensation, grönytefaktorer, ersättningsbiotoper, nya odlingsmöjligheter eller förbättringar på annat håll. Hur flätar vi grönt och stad, hur kan jordbruk och bostäder samsas? Kan skrivningar kring grönytefaktorer bli mer specifika och innehålla krav på odling? Kommer företagen i Brunnshög i framtiden odla kontorets egen fruktkorg? Vissa av dessa frågor kan undersökas i forskningsprojekt i samarbete med närliggande universitetet och högskolor. NÄRINGSÄMNEN De jordöverskottsmassor som genereras i Lund NE/Brunnshög måste hanteras på ett klokt och ansvarsfullt sätt. Målet är att näringsämnena ska tas tillvara. För att dessa inte ska förstöras måste vi utveckla strategier för att återföra näringsämnena till produktiv jordbruksmark, eller använda dem i annan odling inom området. FRAMTIDENS KLIMAT Framtidens förväntade klimatförändringar kan betyda extremare väder i hela världen, med översvämningar och torka som följd. Länder där ett balanserat klimat fortfarande finns kan bli allt viktigare för den globala matproduktionen. Denna utveckling ser vi ännu inte vidden av. Därför blir det viktigt att ha beredskap för förändrade behov avseende jordbruksmarken i Lund NE/ Brunnshög. REVERSIBEL PLANERING I utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög kommer viss mark helt ianspråktas av bebyggelse. Målet är att omkring trettio procent av den mark som exploateras helt ska kunna återställas till odlingsmark i framtiden. Varsamma sätt att hårdgöra innergårdar, gator, torg, trottoarer och cykelbanor undersöks och utvecklas, och förebilder studeras. Detta innebär att endast i ett visst antal fastigheter kan underjordiska garage byggas. TÄT STAD Den glesa och utbredda staden är varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt försvarbar. I Lund NE/Brunnshög bygger vi kollektivtrafiknära och tätt. Exploateringstalet för bebyggelse ska vara minst 1,0 i de centrala delarna för att garantera ett effektivt markutnyttjande. STADSODLING De senaste åren har intresset för stadsodling urban farming, reclaim the fields och guerilla garderning ökat starkt, framförallt i städerna. Är detta en trend eller ett reellt skifte? Svaret är kanske både och. Intresset för vad vi äter och hur det produceras är ingen dagsslända, även om uttrycken kan förändras. Planeringen av Brunnshög ska skapa förutsättningar för småskalig lokal matproduktion, som till viss del kompenserar bortfallen produktionsareal. Hur kan vi genom planering och upplåtelseformer utveckla och stödja människors skötsel av och odling i gemensamma parker, på gårdar, tak och väggar? Stadsodling kan vara ett av sätten att kompensera bortfallet av dagens odlingspotential (2012). Den kan också bli ett socialt kitt som ökar människors engagemang för sin närmiljö. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 23

26 Arbeta medvetet med ljud, tystnad, dofter, smaker och känsel för att skapa intryck. Skapa miljöer med arkitektoniskt hög kvalitet: Byggnader, gårdar, det offentliga rummet. Skapa s k cool islands med vegetation, vind och vatten där svalka erbjuds Släpp fram en mångfald av färger, material, hustyper Maximera sinnesintryck Skapa överraskningar i stadsmiljön genom att pröva nya lösningar 24 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

27 HUR KAN VI MAXIMERA GODA SINNESINTRYCK? Lund NE/Brunnshög ska bli en användbar, begriplig och varierad stadsdel. En miljö fylld av upplevelser som stimulerar sinnena på många olika sätt är en förutsättning för att trivas, vara skapande, nyfiken och spontan. UPPLEVELSER I Lund NE/Brunnshög ska man känna sig välkomnad och uppleva att miljön svarar mot ens behov av ytor för möten, lek, aktivitet och stillhet. Områdets utformning gör det enkelt att mötas, oavsett ålder eller eventuella funktionshinder. Det kan generera trygghet och trivsel men också kreativitet och innovation. Lund NE/Brunnshög blir en miljö att vara stolt över, ett ställe att trivas på, en stadsdel där man lätt hittar en läplats i solen. VARIATION De goda sinnesintrycken ska ökas genom att offentliga rum, bebyggelse och innergårdar håller hög kvalitet och erbjuder stor variation. Här finns olika upplåtelseformer och hustyper. Här arbetar man omsorgsfullt med olika material, färger och detaljering, med vatten och grönska. Gårdar och torg har framtagna strategier för att skapa ljud, tystnad, doft, smak och andra sinnesintryck som gör miljön intressant och mångsidig under hela dygnet och året. I kommersiella miljöer har man länge arbetat med att stimulera människors köplust genom förstärkta sinnesintryck. Genom att stärka stadens goda sinneintryck lockas människor att vistas i stadens rum och platser. Viktigt är att utforma de gränssnitt där människor möts och där många delar på stadens rum. BEVARA OCH UTVECKLA En större utbyggnad av en stad, om än över lång tid, väcker frågor om hur man förankrar och kommunicerar områdets historia och identitet. I Brunnshög finns idag många mindre gårdar. Dessa bevaras i så hög utsträckning som möjligt, dels för att de utgör en viktig länk till områdets historia och struktur, men också för att gårdarna skapar intressanta undantag inom planen. De bidrar med uppvuxen grönska och kan på sikt bli platser för kreativitet och forskning - eller förskolor med odlingskaraktär. Framförallt ger de plats för den framtida utveckling vi idag inte kan förutsäga behovet av. LOKAL PRODUKTION Idag (2012) finns en påtaglig trend i urbana miljöer att man gärna ägnar sig åt småskalig matproduktion. Det kan handla om att odla bin, brygga öl, stoppa korv eller baka surdegsbröd. När den exotiska Thailandsresan blivit för folklig eller för ohållbar träder det lokala fram som en del av individens identitetsprojekt. Parallellt ser vi en förtroendekris för processad mat. Även internationellt har småskalig ekologisk matproduktion blivit vanlig. Denna samhällsrörelse skulle kunna ges plats i Lund NE/Brunnshög. Områdets har bra förutsättningar för lokal matproduktion som kan generera intryck, dofter och smaker. Begreppet lokal produktion kan också avse idéer eller andra produkter. AKTIVITET För att attrahera människor till Lund NE/Brunnshög måste områdets speciella kvaliteter tydligt kommuniceras. Närheten till aktivitet och rekreation framförallt genom Lunds världspark är viktigt att framhålla, men även stadsdelens gröna torg och platser liksom parkanläggningarna runt MAX IV och ESS utgör viktiga gröna rum som kan bidra till att tematisera stadsdelen mot hälsa och aktiv livsstil. Stadsgym, temalekplatser, näridrott och skateparker kan skapa möten och rörelse i staden. SYSTEM FÖR DELAKTIGHET En miljö fylld av sinnesintryck, dofter och färger är också en miljö som kräver mycket skötsel. Genom att ge lokalsamhället möjlighet att sköta ett grönt rum i ett kvarter skapas tillhörighet och engagemang för närmiljön i den egna stadsdelen. VÅRA HJÄRNOR BE- HÖVER STIMULANS! Helst tusen stimulis per timme, dvs. en var fjärde sekund! Forskning har visat att de laboratorieråttor som fick springa omkring fritt blev duktigare på att lösa problem än råttor som bara varit på laboratoriet. Senare forskning har visat att hjärnan hos djur som vistas i burar med en rik och varierad miljö som tillåter olika aktiviteter utvecklar fler nervcellsförgreningar och synapser samt producerar mer signalsubstanser och tillväxtfaktorer. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 25

28 5 KM E22 mot Kristianstad Västkustbanan mot Göteborg Stambanan mot Stockholm 4 KM ESS SCIENCE VILLAGE SPÅRVÄGEN Lund C - ESS MAX IV 3 KM Kungsmarken E6 mot Göteborg 2 KM BRUNNSHÖG Mobilia Nova 1 KM IDEON UNIVERSITETS- SJUKHUSET LTH LUNDS UNIVERSITET LUND CENTRUM Tåg mot Malmö / Köpenhamn E22 mot Malmö / Köpenhamn Spårvägen Dalby / Simrishamn mot Sturup 26 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

29 PLATSEN Lund växer mot nordost. Längs denna axel finner man stadens kunskapsstråk, ett av Sveriges mest arbetsplatstäta områden med bland annat Lunds Universitetet, Skånes universitetssjukhus, LTH och Ideon. De nya forskningsanläggningarna MAX IV och ESS blir tillsammans med spårvägen nästa steg i stråkets starka utveckling. Hit adderas även en ny stadsdel. Kring Lunds högsta punkt växer Lund NE/Brunnshög fram. Längst i nordost, på Lunds högsta punkt, ligger Lund NE/Brunnshög. Norrut öppnar sig det vidsträckta jordbrukslandskapets öppna vidder. I öster finns Kungsmarkens vackra naturskyddsområde, här ligger också Kungsmarkens golfbana. I väster finns Norra Fäladen med friluftsområdet Klosterängshöjden. I nordväst Ladugårdsmarken där ridhus och golfbana planeras. Sydväst om Brunnshög ligger det expansiva Ideon/Pålsjöområdet. Rakt söderut angränsar Brunnshög till Östra Torns småskaliga bostadsområden. KUNSKAPSSTRÅKET Lund har en alldeles unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag i ett stråk från Lundagård i den gamla stadskärnan upp till de nya forskningsanläggningarna. Detta är det så kallade kunskapsstråket som går genom hela nordöstra Lund från de anrika och välkända universitetsmiljöerna via Skånes universitetssjukhus, campus med Lunds Tekniska Högskola och IKDC (Designhögskolan) och Ideon Pålsjöområdet. Öster om E22 ligger ST Ericssonkvarteret och längst i norr etableras MAX IV och ESS. Längs kunskapsstråket finns idag cirka arbetsplatser och omkring studenter. Det är regionens största arbetsplatsområde för kunskapsbaserade verksamheter. I Lund NE/Brunnshög ges möjligheter att åstadkomma nya innovationsmiljöer starkt kopplade till de befintliga. KUNGSMARKEN OCH PUGGÄNGARNA Öster om Utmarksvägen ligger ett område av riksintresse för såväl natur- som kulturvård. Vid Puggängarnas lägsta punkt rinner Glomsbäcken i en dalgång fram till Glomsjön. I Kungsmarkens natur- LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 27

30 reservat finns en av landets största slåtterängar med många sällsynta arter och en fantastisk blomsterprakt under vår och sommar. Här finns också fornlämningar, som de välbevarade ryggade åkrarna från järnåldern och resterna av Glomstorp, de medeltida Lundabiskoparnas borg på höjden i norr. ÄLDRE VÄGAR OCH BEBYGGELSE Rakt genom området går Odarslövsvägen. Denna var tidigare en direkt fortsättning på Getingevägen, en av Lunds äldsta vägsträckningar som i sin förlängning passerar Stortorget, en gammal knutpunkt i Lund. Getingevägen var också en av Sveriges första riksvägar, som fram till dess att E22 byggdes var huvudled norrut. Längs med Odarslövsvägen finns ett flertal gårdsmiljöer med karaktäristisk vegetation som av antikvariska myndigheter betecknas som väl värda att bevara. Även en del av Brunnshögsvägen där originalbeläggningen från riksvägstiden finns kvar pekas ut som bevarandevärd. Utmarksvägen är också en viktig vägsträckning i området utefter vilken det finns äldre gårdsbebyggelse. FORNLÄMNINGAR Hela planområdet är rikt på fornlämningar och har varit föremål för arkeologisk undersökning. Dessa visar dock att inga lämningar är av en sådan art att fortsatta undersökningar krävs. 28 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

31 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 29

32 ESS E22 SCIENCE VILLAGE MAX IV Odarslövsvägen NORRA FÄLADEN Spårvägsgatan CENTRALA BRUNNSHÖG Solbjersvägen SOLBJER Brunnshögsparken Stadsodling Bygatorna LUNDS VÄRLDSPARK Stadsjordbruk KUNGSMARKEN Spårväg Lund C - ESS Utmarksvägen ÖSTRA TORN 30 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 0m 100m 500m skalstock 1:5 000 (A1) Strukturplan LundNE/Brunnshög Framtida spårväg mot Dalby

33 STRUKTURPLANEN Det övergripande visionsmålet för Lund NE/Brunnshög är att skapa världens främsta innovations- och forskningsmiljö. För att det ska kunna bli verklighet krävs också en attraktiv och omväxlande stadsmiljö. Strukturplanen är ett av instrumenten för att skapa denna upplevelserika och trygga stadsdel, där bilanvändandet minskar genom goda förutsättningar för gående, cyklande och kollektivtrafikanvändande. Prunkande salustånd på torg och platser blandas med krukor på förstutrapporna, uteplatsernas och balkongernas spännande detaljer, blommor och dofter. En stad där stadsrummet inte bara utgör bakgrund utan blir en del av stadens liv. En stad där gatornas och torgens element och möbler bör ha potentialen att initiera upplevelser och medverka till sociala möten. Musik flödar genom öppna fönster, dofter och färger förstärker den lundensiska känslan av öppenhet och tolerans. Här får alla plats! Den nya stadsdelen Lund NE/Brunnshög byggs med höga ambitioner och visioner om en plats där det är gott att leva, stimulerande att arbeta, enkelt att bo och som är intressant att besöka. En stadsdel som planeras med utgångspunkt i den offentliga miljöns stora betydelse för hur vi relaterar till varandra, hur vi mår och hur mycket vi vistas ute. En stadsdel som stimulerar den sociala, lekfulla människan genom att de publika rummen uppmuntrar till aktivt deltagande i stadens liv. Lund NE/Brunnshög kommer att bestå av många olika delområden med olika karaktär. Det offentliga rummet med sina parker, stråk, gator, torg, platser och gränder samt stigar och smitvägar kan både förena eller dela upp stadsmiljön. Genom mer eller mindre tydliga gränser kan bebyggelsens arkitektur, stadens infrastruktur och det offentliga rummet binda samman staden. LUSTFYLLT I Lund NE/Brunnshög ska det vara roligt att vistas, promenera och cykla. Människans rörelse utgör grunden - inte bilens storlek och hastighet. Den promenadvänliga staden är logisk med korta avstånd, jämna underlag och hög tillgänglighet, men framför allt bjuder den på upplevelser. Tydliga huvudstråk blandas med lugnare, mer privata omgivningar. Spårvägsgatan ger stadsdelen en tydlig struktur genom sina spår och sin täthet. Centrala Brunnshög domineras av affärer, service, skolor och bibliotek. Vid torget ges plats för såväl trädplantering som porlande vattenkonst, och här leds vi vidare till områdets centrala park, Brunnshögsparken. Spännande och omväxlande miljöer som får påverkas av de boende och verksamma i området gör stadsdelen föränderlig. Nya detaljer upptäcks efterhand och gör promenaden händelserik. BLANDNING De stora forskningsanläggningarnas internationella kopplingar gör att en blandad befolkning med gästforskare och personal från när och fjärran kommer att finnas i stadsdelen. Detta ger en kulturell mångfald som kan och ska få påverka det offentliga rummet, både vad gäller dess utformning och möblering. LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL 31

34 Klassisk kvartersstad/stenstad Funktionalismens stadsplanering Brunnshög flätar stad och grönt STADSBYGGNADSIDÉER Att skapa en tät, grön och levande stadsmiljö utefter spårvägsgatan Att skapa en sammanhängande urban struktur av platser, stråk och gator som flätas ihop med en grön/blå struktur Att skapa en grönstruktur av parkrum sammanlänkade av gröna passager Att tydligt koppla Lund NE/Brunnshög till omgivande stadsområden Att koppla Lund NE/Brunnshög till grönområden i nordväst, norr och öster STADSBYGGNADSTYPOLOGIER Den klassiska kvartersstaden, även kallad stenstaden, innehåller gator, kvarter och platser. De parker som finns är ibland förbundna av gator med trädplantering. Oftast är parkerna planerade som enstaka gröna lungor i den täta stenstaden. Den funktionalistiska staden bygger på tankar om funktionsuppdelning. Den är uppdelad i bostadskvarter, verksamhetsområden, centrumanläggningar och rekreationsområden. Det gröna utgörs ofta av cykel- och gångstråk. Båda dessa stadsbyggnadsmodeller har tydliga för- och nackdelar. TVÅ IDEAL BLIR ETT Den postindustriella staden Lund NE/Brunnshög bygger på en sammanfogning av de två idealen: gatustrukturen och den gröna strukturen sammanflätas till en helhet där det alltid är nära mellan det gröna och det urbana. Då kan bostäder och verksamheter blandas och det går att skapa goda betingelser för många olika sätt att använda marken. Det ska vara korta avstånd mellan stadens urbanitet och parkens grönska i Lund NE/ Brunnshög. SAMMANFLÄTAD När ett område kopplas till omgivande stadsdelar kan ett ömsesidigt nyttjande av olika tillgångar och nyttigheter uppstå. Då service och målpunkter av olika slag samutnyttjas skapas goda synergieffekter. Boende på Norra Fäladen kan söka sig till Lund NE/Brunnshög för att ta en bra kopp kaffe eller en promenad i Lunds världspark. Östra Torns invånare får bättre närhet till en större matbutik. Goda kopplingar för gång- och cykeltrafik är nödvändiga för att det ska 32 LUND NE/BRUNNSHÖG VISION OCH MÅL

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande HISTORIA Lund C ESS ESS SCIENCE VILLAGE Regionens största arbetsplats Idag 40 000 arbetsplatser,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög

Lunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 1 Brunnshög Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 2 År 2050 40 000 människor Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 3 Lunds kommun Brunnshögsprojektet

Läs mer

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. 2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen

Läs mer

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs

Läs mer

Miljöprofil

Miljöprofil www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden. vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER MED DAGLIGVARUHANDEL, BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING INBJUDAN Vill du vara med och utveckla framtidens kvarter med dagligvaruhandel och

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,

Läs mer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se

Läs mer

Skanska och de globala målen

Skanska och de globala målen Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling

Läs mer

Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan

Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan Del 1. Nu gällande översiktsplan, Promenadstaden. Det finns flera saker som efterfrågas i gällande översiksplan och som Röda stugan kan hjälpa

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

södra Hyllie Information om pågående planarbete

södra Hyllie Information om pågående planarbete södra Hyllie Information om pågående planarbete Vision och inriktningsmål Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende

Läs mer

Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013

Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013 Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013 Kunskapsparken EN VISION Området kring Näckrosdammen, beläget mellan Götaplatsen och Korsvägen,

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög

Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (5) Ledningen Eva Rydén Dalman +46463595839 eva.dalman@lund.se Kommunfullmäktige Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög Sammanfattning På tekniska nämndens

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White Östra Sala backe sammanfattning av planprogram 1 White Planprogram Östra Sala backe Östra Sala backe ligger knappt två kilometer från Uppsalas stadskärna i en av de mest expansiva delarna av Uppsala stad.

Läs mer

Sammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan

Sammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan Sammanställning Ängelholms kommun har en översiktsplan från 2004. Kommunfullmäktige har tagit beslut att en ny översiktsplan ska tas fram. Den nya översiktsplanen ska utgöra ett strategiskt dokument, en

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Gottsundaområdet Planprogram

Gottsundaområdet Planprogram Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING

UTSTÄLLNINGSHANDLING PÄ 34/2010 Fördjupning av översiktsplanen för Lund NE/BRUNNSHÖG Historia Jordbruk Kreativitet Forskning Natur Kommunikation Kunskap Tillgänglighet Kultur UTSTÄLLNINGSHANDLING Stadsbyggnadskontoret december

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Världens största lågtempererade fjärrvärmenät

Världens största lågtempererade fjärrvärmenät Världens största lågtempererade fjärrvärmenät Paul Cedwall Affärsområdesansvarig Värme/Kyla Urban Magma 2018-04-25 Agenda Introduktion Brunnshögsområdet Lågtemperaturnätet i Brunnshög Innovativa energilösningar

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

WWW.LUND.SE VISION 2025

WWW.LUND.SE VISION 2025 WWW.LUND.SE 02 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 VISION 2 0 2 5 04 Vision 2025 07 Bilden av framtiden 11 Från ord till handling 17 2025 år 2009 Lund idéernas

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Hållbar utveckling Broddetorp

Hållbar utveckling Broddetorp Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

Motion till Kommunfullmäktige

Motion till Kommunfullmäktige Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen

Läs mer

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS

VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS VÄXJÖ! Centralt & tillgängligt stadshus med en unik möjlighet att kommunicera med sina invånare Cityhandeln gynnas av en välfungerande och modern

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Hållbar livsstil där natur, tradition och stad möts. Vackra byggnader i trä som kan stå i flera hundra år.

Hållbar livsstil där natur, tradition och stad möts. Vackra byggnader i trä som kan stå i flera hundra år. Med Örnsro Trästad bygger vi två innovativa kvarter i centrala Örebro där vi varvar tradition, trähus och modernt miljötänk. Här kan din aktiva och medvetna livsstil möta naturens kretslopp på en grönskande

Läs mer

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer