VÅGA VÄLJA VÅRD. Bevarandeplan för Stiftelsen Upplandsmuseets samlingar (förkortad version) Oktober 2003 Barbro Björnemalm

Transkript

1 VÅGA VÄLJA VÅRD Bevarandeplan för Stiftelsen Upplandsmuseets samlingar (förkortad version) Oktober 2003 Barbro Björnemalm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STIFTELSEN UPPLANDSMUSEETS SAMLINGAR Föremålssamlingen 8 Bildsamlingen 9 Klipparkivet 11 Topografiska arkivet 11 Ämbetsarkivet 12 Kartor 13 Ritningar 14 Spelfilm 14 Ljudband 14 Videoband 15 CD-R och annan optisk media MATERIALGRUPPER I UPPLANDSMUSEETS SAMLINGAR Varför materialgrupper? 17 Metaller 17 Guld 17 Silver 18 Koppar och dess legeringar 18 Tenn 19 Bly 19 Järn 20 Aluminium 20 Zink 20 Nedbrytningsfaktorer 21 Glas 22 Nedbrytningsfaktorer 23 Keramik 23 Lergods 23 Fajans 24 Flintgods 24 2

3 Stengods 24 Porslin 25 Benporslin 25 Hårt porslin 25 Nedbrytningsfaktorer 25 Sten och gips 26 Nedbrytningsfaktorer 27 Trämaterial 28 Arkeologiska träföremål 28 Övriga kulturhistoriska träföremål 28 Nedbrytningsfaktorer 29 Textila material 31 Cellulosafibrer 32 Proteinfibrer 33 Mineralfibrer/oorganiska fibrer 34 Konstfibrer 34 Nedbrytningsfaktorer 35 Papper 36 Föremål helt eller delvis av papper 36 Konst på papper 37 Tapeter och väggmålningar på papper 37 Tidningsklipp 38 Arkivmaterial i topografiska arkivet 38 Arkivmaterial i ämbetsarkivet 39 Kartor 42 Ritningar 43 Nedbrytningsfaktorer 43 Hud, skinn och läder 45 Läder 45 Skinn 45 Päls 45 Nedbrytningsfaktorer 46 Ben, horn och likartade material 46 Ben 46 Benhorn 46 Elfenben 46 Keratinbaserade material 47 Sköldpadd 47 Fjäder 47 Nedbrytningsfaktorer 47 Bärnsten 48 Nedbrytningsfaktorer 48 3

4 Målningar på duk och pannå 49 Nedbrytningsfaktorer 50 Möbler 51 Nedbrytningsfaktorer 52 Plast och gummi 53 Cellulosanitrat 53 Cellulosaacetat 54 Ebonit 54 PVC 54 Gummi 54 Nedbrytningsfaktorer 54 Identifikation av fotografiska tekniker 55 Direktpositiv 56 Daguerreotyp 56 Ambrotyp 56 Pannotyp 56 Nedbrytningsfaktorer 56 Negativ på glas 56 Våt kollodiumplåt/kollodiumnegativ 56 Silverbromidgelatinglasnegativ 57 Autokromer 58 Nedbrytningsfaktorer 58 Negativ på plast 59 Cellulosanitratnegativ 59 Cellulosaacetatnegativ 59 Polyesternegativ 60 Nedbrytningsfaktorer 60 Positiv på plast 62 Diabilder på en bas av cellulosaacetat och polyester 62 Nedbrytningsfaktorer 62 Positiv på papper 62 Pappersfotografier i arkivkapslar 63 Fotoalbum 63 Originalkopior av mindre format 63 Originalkopior av större format 63 Nedbrytningsfaktorer 63 Digitala original 63 Nedbrytningsfaktorer 64 4

5 Spelfilm 64 Nedbrytningsfaktorer 64 Ljudband 64 Nedbrytningsfaktorer 64 Videoband 65 Nedbrytningsfaktorer 65 CD-R och annan optisk media 65 Nedbrytningsfaktorer ARBETSRUTINER VID FÖREBYGGANDE KONSERVERING AV UPPLANDSMUSEETS SAMLINGAR 3.1 Säkerhet 67 Samlingarnas säkerhet 67 Säkerhetsplan 67 Rutiner för kontroll av brandlarm 68 Rutiner för kontroll av inbrottslarm 68 Evakueringsplaner i händelse av katastrof 68 Hantering i samband med transporter och utställningar 69 Hantering i samband med externa lån och depositioner 71 Isolering av föremål och bildmaterial som utgör fara för övriga samlingar 71 Personalens säkerhet 72 Mögel 72 Kemikalier 72 Smuts 73 Överfall Klimatkontroll 74 Rutiner för kontroll av relativ luftfuktighet och temperatur 74 Rutiner för kontroll av inomhusluften Städrutiner 75 Förslag på åtgärder Skadedjurskontroll 76 Förebyggande skadedjurskontroll 76 Akuta åtgärder Mikroorganismer och mögelsanering 77 Bakterier 77 Mögelsvampar 78 Mögelsanering 78 Förslag på förebyggande åtgärder gällande mikrobiologiska angrepp 79 5

6 3.6 Arbetsrutiner vid förebyggande konservering av materialgrupper i Upplandsmuseets samlingar 80 Forskning pågår 80 Märkningen av museets samlingar 80 Metaller 81 Glas 83 Keramik 84 Sten och gips 86 Trämaterial 87 Textila material 88 Papper 90 Hud, skinn och läder 92 Ben, horn och likartade material 94 Bärnsten 95 Målningar på duk och pannå 95 Möbler 98 Plast och gummi 100 Direktpositiv 102 Negativ på glas 103 Negativ på plast 104 Positiv på plast 107 Positiv på papper 108 Digitala original 109 Spelfilm 110 Ljudband 110 Videoband 111 6

7 CD-R och annan optisk media 112 Förslag på konserveringsinsatser åren HANDLINGSPROGRAM FÖR FÖREBYGGANDE KONSERVERING AV UPPLANDSMUSEETS SAMLINGAR Magasinet i Morgongåva en tillgång för museet och i regionen 115 Förväntad tillväxt av samlingarna åren Kulturhistoriska föremål 115 Bildmaterial 116 Arkivmaterial 116 Förebyggande konservering åren Bemanningen hur många arbetar med museets samlingar? 116 Förebyggande konservering vilka insatser ska prioriteras? Förebyggande konservering åren Källförteckning 126 7

8 1 STIFTELSEN UPPLANDSMUSEETS SAMLINGAR Upplandsmuseets grundare Upplands fornminnesförening bildades Under föreningens första fyrtio verksamhetsår bedrevs ingen egentlig insamling av föremål, bild och arkivalier bildade föreningen ett stads- och landskapsmuseum i Uppsala och föremålsinsamlingen påbörjades under 1909 då upplänningarna uppmanades att skänka föremål till Upplands kulturhistoriska museum. Insamlingen av bildmaterial är inte lika väl dokumenterad som föremålsinsamlingen. Det är dock sannolikt att föreningen började förvärva bilder ungefär vid samma tidpunkt som föremålsinsamlingen påbörjades. Föremålssamlingen Upplands fornminnesförening förvärvade de första föremålen i september 1909 då 1:e lantmätare F V Mossberg i Uppsala bland annat skänkte ett spindelur från år 1725 och tre rikt ornamenterade fodral av näver. Räntmästare A Holmberg överlämnade ett bogträ, ett fällbomslås och två mässingsljusstakar till föreningen. Under vissa perioder hade föreningen uppköpare som åkte runt i Uppland och köpte in allmogemöbler, seldon och annat som inte värderades på talen utan hade slängts undan i uthusen. Tack vare denna insamling har Upplandsmuseet en stor och kulturhistoriskt intressant samling av uppländsk folkkonst. Det borgerliga Uppsala är också väl representerat i föremålssamlingen med möbler, hushållsredskap, kläder och andra textilier. I samlingarna finns även föremål från många företag i Uppsala, bland annat Henrik Gahns AB, Upsala Sidenväverier AB, Lundholms karamellfabrik och C J Wensters bokbinderi. I slutet av 1970-talet gjorde Upplandsmuseet sina första samtidsdokumentationer, vilket medförde att föremålsinsamlingens inriktning förändrades. Den passiva insamlingen, som innebar att man enbart tog emot gåvor som erbjöds museet, ersattes av en aktiv och mer medveten insamling från fler sociala miljöer än de borgerliga. Upplandsmuseets kunskapsinsamling styrs idag av det dokumentations- och forskningsprogram, Kunskapsbygget, som museets styrelse antog Programmet bygger på en analys av länets kulturhistoriska profil och näringslivsstruktur. De prioriterade områdena är jordbruk, järnhantering och administrativa system. De maskiner, redskap och andra föremål som förvärvats i samband med samtidsdokumentationer av jordbruk, dokumentationer av redskapsproducerande verkstäder i Uppsala län och dokumentationer av verksamheten i Dannemora gruvor är alla exempel på den insamlingsinriktning Upplandsmuseet har idag. I Upplandsmuseets samlingar finns idag cirka föremål, exakt antal kan inte anges. Det beror bland annat på att stora delar av de arkeologiska fynd, byggnadsdetaljer och tapetprover som samlades in på talen inte är katalogiserade. Detsamma gäller den omfattande hemslöjdssamlingen som 1994 skänktes till Upplandsmuseet av Uppsala läns hemslöjdsförening. De närmaste åren kommer föremålssamlingen dessutom att utökas med de fynd som tillvaratas i samband med ett stort antal arkeologiska undersökningar inför byggnationen av den nya sträckningen av E4. 8

9 Bildsamlingen De bilder som förvärvades i samband med grundandet av Upplandsmuseet ingår sannolikt idag i de samlingar som förvaras i topografiska bildarkivet samt i bildserien UP som hör till den s.k. Kanslisamlingen. En stor del av Upplandsmuseets bildsamling utgörs av bilder som museets fotografer och andra tjänstemän producerat i tjänsten. Dessa bilder ingår även de i Kanslisamlingen. Upplandsmuseet har sedan 1970-talet aktivt samlat in bildmaterial efter uppländska fotografer. Exempel på fotografer som hade Uppsala som bas är - Henri Osti, verksam (bildserierna OA, OB, OC, OD, Osti) - Alfred Dahlgren, verksam (bildserie AD) - Gunnar Sundgren, verksam talet (bildserie GS) - Axel Sagerholm, verksam från 1930-talet slutet av 1950-talet (bildserie AS) - Paul Sandberg, verksam från 1910-talet 1951 (bildserie PS) - Henrik Carlsson, verksam (bildserie HC) - Bildbyrån Uppsala Bild, verksam talet (bildserie UB) Henri Ostis bilder av byggnader i Uppsala är de äldsta stadsmotiven av fotografiskt ursprung i museets samlingar. Alfred Dahlgren fotograferade åren och 1908 Uppsalas bebyggelse på uppdrag av Uppsala stad. Upplandsmuseet har glasnegativen i sina samlingar. Exempel på fotografer som varit verksamma utanför Uppsala är - John Alinder, verksam framför allt under och 1920-talen i sydvästra Uppland, med Altuna socken som bas (bildserie AL) - Johan Lundin, verksam i Björklinge och Funbo (bildserie FU) - Hilda Nyman, verksam i Alunda ca 1950 (bildserie HN) - Carl Johansson, verksam i Alunda, (bildserie KJ) - Olandssamlingen, med bildmaterial från Alunda-trakten åren (bildserie OLA) - Arbetarbladets Tierpsredaktion, med framför allt material från Tierps kommun, och 1970-talen (bildserie ARB) John Alinders bilder är viktiga dokument över 1910 och 1920-talens arbetsliv, bebyggelse och kulturlandskap. Bilderna skildrar det sociala livet i Altunabygden och porträtten av människor i deras hemmiljö är unika. Bilderna från Arbetarbladets Tierpsredaktion skildrar människor och deras verksamhet i folkhemmet Sverige, då den kommunala verksamheten ökade starkt. Enligt den senaste beräkningen förvaltar Upplandsmuseet närmare 1,3 miljoner fotografiska bildbärare av olika slag. I den summan ingår Uppsala Bilds arkiv med negativ som ägs av Uppsala kommun och är deponerad på Upplandsmuseet. Detsamma gäller samlingen efter fotofirman Skötsner-Edhlund med cirka glasnegativ. Samlingen är en deposition från Östhammars kommun. Däremot ingår inte Upplandsmuseets depositioner av porträttbilder hos Uppsala universitetsbibliotek; glasnegativ ur Henri Osti-samlingen och bilder ur Gunnar Sundgrens samling. 9

10 En stor del av museets negativ av olika slag förvaras i de klimatstyrda lokalerna Foto 1 och Foto 2 i magasinet i Morgongåva. I klimatarkivet på kansliet i Uppsala förvaras i stort sett endast Kanslisamlingen. I det s.k. tankrummet i museibyggnaden förvaras Uppsala Bilds arkiv. Topografiska bildarkivet innehåller till övervägande delen svartvita pappersfotografier som är monterade på s.k. plån av papp; bilderna är antingen limmade på plånet eller fästa med s.k. fotohörn. Fotografierna har till stor del kopierats i samband med den verksamhet museets tjänstemän bedrivit. Just dessa fotografier motsvaras av negativ i kanslisamlingen som förvaras i klimatarkivet. Sedan 1987 finns ett beslut om att negativ som museets tjänstemän producerar inte skall kopieras och arkivläggas i kapslar. Detta innebär att den övervägande delen av fotografierna i kapslarna har producerats före I arkivkapslarna förvaras också reprobilder av inlånade fotografier, fotografier som inkommit som gåva till museet och en mindre mängd färgbilder. Knappt två hyllmeter i arkivet innehåller kopior gjorda efter Henri Ostis glasnegativ. I topografiska bildarkivet förvaras också ett 50-tal fotoalbum som till största delen inkommit som gåvor till Upplandsmuseet. De flesta är album efter privatpersoner. Två album innehåller originalkopior efter fotografen Gunnar Sundgren. Ytterligare fem fotoalbum ingår i föremålssamlingen och är registrerade i föremålsdatabasen. Topografiska bildarkivet innehåller originalkopior av mindre format efter följande fotografer: - Tommy Arvidson - Henrik Carlsson - Sören Hallgren - Lennart Engström - Henri Osti - Paul Sandberg - Axel Sagerholm - Gunnar Sundgren - Evert Skirgård - August Fredrik Schagerström - Ossian Wallin - Vasilis Theodorou - Karl Edvard Thyselius - Walter Ljusterdahl - Manne Lind - Einar och Gösta Östling - De s.k. Åleniusbilderna Större delen av originalkopiorna förvaras i arkivkapslar. Henrik Carlssons och Sören Hallgrens bilder är uppklistrade på papp och förvaras i pärmar. Största delen av August Fredrik Schagerströms bilder är monterade av honom själv i 22 st fotoalbum. Två kapslar innehåller ett stort antal lösa originalkopior efter honom. 10

11 Till materialet hör 2 hyllmeter registerböcker efter John Alinder, Axel Sagerholm, Einar och Gösta Östling, Carl Johansson, Olandssamlingen samt kopior av register från AB Flygtrafik. I museets samlingar finns också ett hundratal originalkopior av större format efter Gunnar Sundgren, Inga Larsson och Henrik Carlsson. Dessa kopior förvaras i klimatarkivet Foto 2 i Morgongåva. Inramade fotografier har på Upplandsmuseet införlivats i föremålssamlingen medan ej inramade positiv på papper förts till bildsamlingen. 146 inramade fotografier har inventarienummer. Fyra bilder har framställts av Henri Osti. 34 bilder är en gåva från Uppsala läns landsting 1993 och utgörs av signerade originalkopior efter Gunnar Sundgren. Till bildsamlingen hör också drygt digitala original, bilder som producerats på två sätt: fotografering med digital kamera och högupplöst skanning av andra bildoriginal ur museets samlingar. Klipparkivet Upplandsmuseets klipparkiv innehåller klipp ur dagstidningar som gäller verksamheten hos Upplands hembygdsföreningar, hos Upplands fornminnesförening, Upplandsmuseets verksamhet samt artiklar om bebyggelse och allmän kulturhistoria i Uppland. Dessutom ingår ett antal klippböcker, bland annat efter Nils Ålenius. I juni 2003 förvärvades 11 hyllmeter tidningsklipp som samlats och ordnats av hembygdsforskaren Torsten Öhrström, Kulla socken. Topografiska arkivet Topografiskt ordnade handlingar Topografiska arkivet innehåller framför allt material som genereras av kulturmiljöavdelningens och arkeologiska avdelningens verksamheter samt remissärenden gällande bebyggelse och kulturmiljöer i Uppsala län. Arkivet innehåller dessutom en mindre mängd material som privatpersoner och hembygdsforskare skänkt till Upplandsmuseet. Arkivet är topografiskt ordnat; Socknar i Uppland, inom varje socken är arkivmaterialet fördelat på orter i alfabetisk ordning. Städer i Uppland. Uppsala ordnat efter kvarter och stadsdelar. Inventeringar och kommittéarkiv Byggnadsinventeringar från Uppsala läns kommuner, broinventering och prästgårdsinventering mm. En mindre mängd material från kommittéer av olika slag, bland annat Historiekommittén. Bilagor till föremålskatalogen Bilagor som framför allt utgörs av textdokument av olika slag som ger mer detaljerad information om föremål i samlingarna än de uppgifter som skrivs in i föremålsdatabasen. 11

12 Det s.k. etnologiska arkivet Innehåller: - Handlingar av historisk och etnologisk karaktär - Person-, släkt- och gårdsarkiv - Enskilda företag - Handlingar rörande handel, hantverk och industri i Uppsala och Uppland - Föreningar - Samlingar av allmänt kulturhistoriskt etnologiskt innehåll Ämbetsarkivet Stiftelsen Upplandsmuseet Arkivmaterialet från Stiftelsen Upplandsmuseet innehåller styrelseprotokoll, MBLprotokoll, personalsammanträdesprotokoll, diarier, register och liggare, inkomna handlingar, handlingar ordnade efter ämne samt räkenskaper. I Stiftelsen Upplandsmuseets arkiv ingår Ola Ehns samling, Nils Ålenius samling, Nils Sundquists samling. Dessutom ingår ett gårdsarkiv, Fågelsången , ett antal enskilda arkiv samt material efter två föreningar. Material från senare år saknas i stor utsträckning. Material efter 1998 är inte förtecknat. Större delen av arkivet förvaras i magasinet i Morgongåva. De sista årgångarna av stiftelsens protokoll samt de enskilda arkiven efter Ola Ehn, Nils Ålenius, Nils Sundquist m.fl. förvaras i topografiska arkivet. Upplands Fornminnesförening Upplands Fornminnesförenings arkiv innehåller - styrelseprotokoll med bilagor och inköpskommitténs protokoll - Register och liggare: accessionskatalog och ämnesmässig katalog som gäller Kvekgårdens föremål, dagböcker från Kvekgården, gåvoböcker, matriklar och medlemsregister mm - Inkomna handlingar: korrespondens, inkomna handlingar - Handlingar ordnade efter ämne: handlingar rörande föreningen, gåvobrev och donationer, utflykter, vinterting mm - Räkenskaper Större delen av arkivet förvaras i magasinet i Morgongåva. De sista årgångarna av föreningens protokoll förvaras i topografiska arkivet. Disastiftelsen Disastiftelsens arkiv innehåller - protokoll åren Arkivexemplar av utgående handlingar - Diarier spridda år Register och liggare, korrespondens - Inkomna handlingar - Dagböcker - Kassaböcker samt verifikationer

13 I arkivet ingår handlingar från Disanämnden och Disa gille. Arkivet förvaras i magasinet i Morgongåva. Övrigt i ämbetsarkivet Till ämbetsarkivet hör dessutom följande arkivmaterial som förvaras i magasinet i Morgongåva: - Projekt Upplands hembygdsföreningar Sesamprojektet Original till rapporter och publikationer i Småskriftserien utgivna av Upplandsmuseet - Obearbetade tidningsklipp efter Cederroth och Gustaf Delje - Arkivexemplar av Upplands Fornminnesförenings Tidskrift - Arkivexemplar av publikationer utgivna av Upplandsmuseet - Arkivexemplar av särtryck ur årsboken Uppland - Arkivexemplar av Upplands Fornminnesförenings småskriftserie - Arkivexemplar av årsboken Uppland Arkivexemplar av inventeringar, KMV-program och etnologiska undersökningar - Arkivexemplar av diverse publikationer utgivna av Upplands Fornminnesförening - Diverse handlingar rörande SUM och UFF - Material efter Mats Åkhagen rörande SUM - Stiftelsen Upplandsmuseet verksamhetsberättelser Upplands Fornminnesförening postgiroinbetalningstalonger Slöjdinventering Hembygdsföreningar diverse äldre material - Lappkataloger bytesexemplar årsboken Uppland + register årsboken Uppland - Lappkataloger ämnesindelad föremålskatalog + katalog för silverföremål I topografiska arkivet förvaras följande material från ämbetsarkivet: - Skräddarmästare O Kumlins arkiv - Arkeologisk undersökning, kv S:t Per, Uppsala Utställningsarkivet Utställningsarkivet innehåller material kring de utställningar Upplandsmuseet producerat. Arkivet förvaras i lokalen för Ritningsarkivet. Kartor Bland kartmaterialet finns 15 kartor över Uppsala som ingår i den s.k. UMAKS-serien. 30 kartor över Uppland ingår i UMAKU-serien. I UMAKÖ-serien ingår 12 kartor från Norden. Dessutom ingår cirka 100 kartor av olika slag som inte är katalogiserade; två häradskartor över Uppsala län, kartor över Uppsala, kartor över Upplands landshöjning, översiktskartor, Sverigekartor, länskartor, fysisk riksplanering, generalplaner, mm. 13

14 Alla katalogiserade kartor förvaras i Morgongåva, medan okatalogiserade kartor förvaras i Ritningsarkivet. Ritningar Ritningsarkivet innehåller 1337 st originalritningar efter Stig Sundberg daterade från talet samt ett okänt antal ritningar från andra källor. Originalritningarna är framför allt utförda i samband med byggnadshistoriska dokumentationer och arkeologiska utgrävningar. Alla ritningar är topografiskt ordnade. I en arkivlåda i ritningsarkivet förvaras 55 ritningar, fältritningar och fyndritningar från den arkeologiska undersökningen i kv. Örtedalen Spelfilm I Upplandsmuseets samlingar ingår följande spelfilmer: 1. Domkyrkans norra portal. 16 mm 2. Att färdas. 16 mm. Till filmen hör ett rullband/ljudband Råmaterial till Att färdas. 3. Tuna backar. 16 mm svartvit ljudfilmskopia 4. Uppsala Ångkvarn. Kontrollkopia 16 mm. Filmen kopierad Duplikatnegativ + kopia. Se material om Upsala Ångkvarn i arkivet st 8 mm-filmer, svartvita, säkerhetsfilm. Efter Gunnar Sundgren. 6. Öfre Slottskvarteren i Uppsala. En boendemiljö i fara. en film från Öfre Slottsgatans byalag. Kamera: Sture Mars. Klippning: Byalagets filmgrupp, Sture Mars. Del I 19 min 45 sek. Del II 20 min 20 sek. 8 mm, Super Uppsala. Svårläst handskriven text på kartongen: Dep av Uplands fornmförg(??) hos Upplandsmuseet. 16 mm Totalt: 13 st spelfilmer Ljudband Rullband 1. Inspelning , rörande bl a Bodarna i Älvkarleby. Inspelat av (?) Albin Pettersson, PL 118, Älvkarleby 2. Medeltida musik till utställningen Himmel och Helvete. 3. Himmel och helvete. 4. Musik till Sibbo-utställningen på Upplandsmuseet rullband märkta Folkmusikfest Div ljudeffekter från Effektarkivet, Sveriges Radio st rullband med okänt innehåll. 8. Svenska Kommunförbundet Upplands Fornminnesför. Bebyggelseinventering i Uppsala län. Sid I Sid II Erik Sahlström och Viksta-Lasse spelar på Upplands folktradition på museet den 17 nov Inspelat av Ulf Sjöstrand. 10. Musik till lamputställningen. Se särskild förteckning. 11. Studentsånger användes i BV på museet som atmosfär vid samarbetsrådet Tre gårdar i Skogs-Tibble, m pling. 14

15 13. Den växande staden. En stillfilm om Uppsala. Produktion: Nordisk Tonefilm. Innehåller ett rullband och ett bildband. Totalt: 17 st rullband Kassettband 1. Dokumentationsuppgift i museiteknik, den Kungsängsgatan 30. Intervjuer av hyresgästerna utförda av Eva Hermansson, Marit Oskarsson, Elisabeth Sandberg. Se separat utskriven bilaga st kassetter. Inspelning på Sibbo, del 1 och del sep Ingrid och Helmer Jansson st kassetter. Intervju (?) med Gösta Jöngren, Norrtälje st kassetter från dokumentationen av bröderna Mattsson, Gräsö, intervjuer Transkriberat av Lotte Lindquist st kassetter. Dannemora gruvor 31 mars Utbildningsradion. 6. Dannemora gruvor. Olle Johansson och Åke Lydh , uppgifter om föremål som samlats in från Dannemora gruvor st kassetter med folkmusik, bl a från spelmansstämmor okt 1985, Ceylon Vallin, Östarna, Stigbergs spelmanslag mm. Gåva från Annalisa Reuterwall Tonsatt dikt som en vän till familjen gjorde på svenska och armeniska i samband med Sarine Sinabians födelse. Gåva från Sarine Sinabian st kassetter. Svarta nätter och snurriga dagar. Whiplashskadade berättar. Utg av Riksförbundet för Trafik- och polioskadade och Nordiska museet st kassetter. Allting blev så annorlunda. Traumatiskt hjärnskadade berättar. Utg av Riksförbundet för Trafik- och polioskadade och Nordiska museet Dessutom tillkommer ett okänt antal kassettband från intervjuer utförda av etnologistudenter, dels i samband med Dannemoradokumentationer på 1990-talet och dels i samband med dokumentationen Myndig år 2000 åren Videoband 1. Järn, seder och bruk. en färd i 1700-talet med Elias Martin. Två filmer som producerats av Frans-Olof Brunzell och Lars Lambert. 2. På jakt efter dåtiden. Filmen ingår i 1700-talets Uppsala, film, fakta och drama för åk 6 och 7. Producerad av Upplandsmuseet. 3. Saluhallen. Producerad 1983 av Studio W, Wikforss Arkitektkontor AB 4. Kvarteret Hörnet. Producerad 1982, sannolikt av Studio W, Wikforss Arkitektkontor AB 5. Uppsala Valskvarn. Kopia av film från cirka Gåva från Hans Edlund på Slotts Kopia av film från Ryggen, en av de platser där Uppsala stad bedrev sommarkoloni för barn från Uppsala. 7. Ett utkast till filmen Nymans i Cykelsala. Producerad av (?) Bo Bramstång, PL 6664, Knutby 8. GAB-Markströms matsilverfilm, 45 min 9. Kopia av Mysteriet på Munksundet, inspelad Grisslakt på gården Berget, Gamla Uppsala sn, dec Inspelning av två TV-inslag om Dannemora; ur nyhetsprogram om nedläggningen Dokumentärprogram. 15

16 12. Gräsö. En dokumentär av Olle Berglund, sänd i TV Tonarvet. Spelmän i Uppland. 14. Redigerad version av Bandolins pendel i Hjulhuset 20 nov K-märkts modärna. Samtidsarkeologiskt läromedel för gymnasieskolan. Producerad av Staffan Bengtsson och Göran Willis. Gåva från Riksantikvarieämbetet Hantverk på Mälsåker STUCK. Ingår i Riksantikvarieämbetets introduktionsserie om gamla hantverk. 17. Kulturlagret, en samling TV-program i samband med Sesam-projekten vid svenska museer. Producerad av Johan Forssblad, SVT i Karlstad. Gåva från SVT filmer. 18. Det händer i Sverige. En röd liten stuga. Runo Edström Production AB. 19. Horns tegelbruk levande industriminne. Filmad hösten 1995 på uppdrag av Länsstyrelsen i Skaraborgs län. Foto och redigering: Björn Obenius Midsommar, en film om en tradition. Medverkande: medlemmar i Älvkarleby hembygdsförening. Produktion: Sten Georg Alsne, Älvkarleby Laxön Produktion: Sten Georg Alsne, Videoverkstan Älvkarleby kommun på uppdrag av Älvkarleby Kultur- och Fritidsnämnd, Älvkarleby turistbyrå, Älvkarleby Byss-Calle berättelsen om en spelman och hans musik. Medverkande: Leif Alpsjö, Jarl Holmström. Intervjuare: Sten Georg Alsne. Inspelat på Gammelgården, Älvkarleby. Produktion: Videoverkstan, Älvkarleby kommun. Odaterad. Totalt 24 st videofilmer. CD-R och annan optisk media Den digitala bildproduktionen vid museet avsätter ett stort antal CD-R (Compact Disk Recordable). De digitala originalbilderna i Tif-format tar stort utrymme på servern och måste därför istället lagras på CD-R. Dessutom har museet fått en gåva lagrad på CD-R-skiva; 94 Tif-bilder som togs i samband med en dokumentation innan och under rivningen av ladugården vid Ekeby bruk Gåva från Anders R Östlund, SARUK, Uppsala. Diverse Syquest Removable hard disk cartridge. Skötsner-Edhlund, bilder från Öregrund. För Macintosh. En mikrofilm med Uppsalakartor diazofilm på polyesterbas. Producerad av Lantmäteriet i Uppsala län Två filmer, mikrofilm eller annan liknande teknik. Upsala Nya Tidning. Film 1, julnummer Film 2, julnummer Producerat av Centrala Filmarkivet AB 16

17 2 MATERIALGRUPPER I UPPLANDSMUSEETS SAMLINGAR Varför materialgrupper? Upplandsmuseets samlingar innehåller många materialslag, flera med särskilda krav på förvaringsklimatet. Magasinet i Morgongåva har därför planerats för att på ett för samlingarna säkert sätt härbärgera alla de materialgrupper som beskrivs i detta kapitel. De vårdinsatser som är tänkta att genomföras kan av naturliga skäl främst omfatta materialen i samlingarna. Förstörs materialen, exempelvis järnet i en yxa från vikingatiden eller trämaterialet i ett skåp bemålat av Mästaren med flamtulpaner, så förstörs även våra och framtida brukares möjligheter att ta del av hur dessa föremål är utformade. Det vetenskapliga källmaterialet till vår uppländska kulturhistoria förstörs. Därför är det viktigt att ha kunskap om vilka materialgrupper som finns i museets samlingar. Det är också viktigt att ha kunskap om de enskilda materialens egenskaper och hur de påverkas av nedbrytningsfaktorer. Inventeringen av samlingarna ger information om fördelningen mellan de olika materialgrupperna och om vilka skador som finns på materialen. Inventeringen gör det möjligt att planera de insatser som krävs i den förebyggande konserveringen. METALLER Hittills har 5886 poster, som gäller föremål med placering i klimatarkivet för metaller, registrerats i magasinet i Morgongåva. Observera att detta endast gäller föremål som enbart består av metaller. Ett stort antal föremål i museets samlingar är tillverkade av flera material. Sökning i föremålsdatabasen på de enskilda metallslagen ger därför följande resultat: drygt katalogiserade föremål i Upplandsmuseets samlingar består helt eller delvis av någon form av metall. Sökningar i databasen ger ingen fullständig bild av metaller i föremålssamlingen vilket beror på att museet förvarar ett stort antal arkeologiska metallföremål som först i april 2003 blev fyndfördelade till Upplandsmuseet. Dessa föremål är ännu inte katalogiserade och därmed inte heller registrerade i databasen. Således är antalet föremål som helt eller delvis består av metall betydligt högre än de drygt katalogiserade föremålen som nämns ovan. Guld Upplandsmuseet har i sin ägo 54 föremål av rent guld ringar, släta eller med sten, urnycklar, broscher, örhängen, ett par medaljonger, halsband, klockkedja och ett guldmynt. Fyra ringar, tre släta och en med infattad röd sten, är arkeologiska fynd. Dessutom är en pärla, tillverkad av silver, guld och koppar, funnen vid arkeologisk utgrävning. Åtta hårarbeten har lås och detaljer i guld. I sin originalförpackning ligger ett 24-karats bladguld. Ett fickur av guld är utställt i basutställningen Vårt Uppsala på museet. 17

18 Guldföremålens status är i stort sett god. Förgyllning 235 poster i databasen gäller helt eller delvis förgyllda föremål framför allt silver- och s.k. nysilverföremål, föremål av andra metaller, tavelramar, spegelramar, möbler, prydnadsföremål och smycken. Av dessa är det tavelramar, spegelramar och möbler som har flest skador. Ett mindre antal förgyllda metallföremål har putsskador. Silver 674 poster i databasen gäller föremål helt eller delvis av silver. 86 av dem är utställda på museet. 41 poster gäller silverföremål som betecknats som arkeologiska fynd. 31 av dem är mynt från 1500-talet och framåt. Försilvring Vid försilvring arbetar man på samma sätt som vid förgyllning. Sheffield plate, pläter, är en försilvringsteknik som utvecklades på 1700-talet. 19 föremål i samlingen har fått teknikbeteckningen försilvrad. Sex poster i databasen gäller föremål som angetts vara tillverkade med pläterteknik. Silverföremålen som förvarats i Valvet var placerade i stängda skåp och därför i relativt gott skick. De har förvarats dammfritt och inte utsatts för de allra största partiklarna i den förorenade luften. Ett antal av dem är fläckiga, vilket sannolikt beror på att vätesulfid påverkat metallen ojämnt. Fläckigheten medför risk för frätningar på föremålen. På många silverföremål finns relativt omfattande putsskador. De flesta av de arkeologiska silverfynden är i dålig kondition. Flera av föremålen har mycket tjock korrosionsbeläggning. Koppar och dess legeringar Koppar är en mjuk metall som därför blandas med tenn eller zink till en hårdare legering. Kokkärl har länge tillverkats av koppar. 855 poster i databasen gäller föremål som helt eller delvis är tillverkade av koppar. De flesta föremålen är hushållskärl av olika slag. Många av dem är på insidan belagda med tenn, eftersom kopparjonerna är mycket illasmakande och ibland också giftiga. Hushållsföremålen är till största delen i gott skick. Vissa av kopparkärlen har hanteringsskador, andra har en mörk beläggning. 377 mynt i samlingen är tillverkade av koppar. 303 poster i databasen gäller föremål av koppar som registrerats som arkeologiska fynd. Där ingår 236 mynt som sannolikt enbart är jordfynd som tagits tillvara i andra sammanhang än vid arkeologiska undersökningar. Många av mynten är mycket korroderade. De flesta av övriga arkeologiska kopparföremål är korroderade och mer eller mindre fragmentariska. Brons Brons är en legering av koppar och tenn som började användas för cirka år sedan. Den vanligaste legeringen innehåller 10 % tenn. 18

19 316 poster i databasen gäller föremål helt eller delvis tillverkade av brons. Spännen, beslag, medaljer, idrottspriser och en stor mängd mynt tillhör denna materialgrupp. 241 arkeologiska föremål beslag, fingerborgar, ringar och söljor mm - har varierande status. Det finns föremål med stora skador, vissa har mindre korrosionsskador, medan andra, som exempelvis en holkyxa funnen i Jumkils socken, har mycket god status. Mässing Mässing är en guldgul metall, en legering av 70 % koppar och 30 % zink. Den lämpar sig för gjutning och kallbearbetning. Den är ofta basmetall för förgyllda och försilvrade föremål poster i databasen gäller föremål som blivit materialbestämda till att vara helt eller delvis tillverkade av mässing. Detta gäller 52 ljusstakar, nio snusdosor, fem tobaksdosor, tre bunkar, fem skålar, fyra mjölkkrukor och 10 mortlar samt andra hushållsföremål. 23 föremål, bland annat beslag, ringar, bjällror och synålar är arkeologiska fynd. De flesta arkeologiska mässingsföremålen är starkt nedbrutna. Nysilver en mässingslegering 229 poster i databasen innehåller materialbeteckningen nysilver. I materialhänseende är det detsamma som nickelmässing. Andra beteckningar är alpacka, argentan och tyskt silver. 19 föremål i samlingen har beskrivits med beteckningen alpacka eller alpacca. Totalt 248 poster i databasen gäller föremål som är tillverkade av nickelmässing. Större delen av de s.k. nysilverföremålen är särskilt utsatta för föroreningar, de har en mycket mörk yta. Värst drabbade är de föremål som förvarats i öppna hyllor i Valvet. Tenn Tenn legeras främst med bly påbörjades kvalitetsstämpling av tennföremål i Sverige. Man kan på stämplarna utläsa hur stor mängd bly tennet legerats med. 299 poster i databasen gäller föremål helt eller delvis tillverkade av tenn. Det är främst fat, skålar, stop, ljusstakar och leksaker. 28 av dessa används i utställningssammanhang. Många av tennföremålen har både gamla putsskador, korrosionsskador och hanteringsskador. Två tenntallrikar har stora skador efter tennpest, detsamma gäller ett antal större fat. Museets enstaka arkeologiska föremål av tenn är i relativt bra skick. Bly I Upplandsmuseets samlingar ingår 130 föremål, delvis eller helt av bly. Det gäller bland annat ett flertal besman med blytyngder, flaskor och kuttingar vars mynningar är fodrade med bly, vettar med blystycken på undersidan samt fönster och lyktor. En mindre mängd föremål består helt av bly, främst arkeologiska fynd som spröjsar till fönsterglas, ett blysigill och en plomb. De 24 arkeologiska fynden är alla mer eller mindre skadade. 19

20 Järn Smidesjärn innehåller mindre än 0,5 % kol och olika kvantiteter av slagg, fosfor och svavel. Stål innehåller ungefär 1 % kol. Gjutjärn innehåller ca 2 % kol. Gjutjärn är hårt och sprött. Ett stort antal föremål består helt eller delvis av järn, poster i föremålsdatabasen. 575 poster gäller föremål av stål. 130 föremål är tillverkade av gjutjärn. Totalt: poster. Större delen av dessa föremål har relativt god status, beroende på att magasinet i Sleipner hade ett torrt klimat. De skador som finns är gamla, och är sannolikt orsakade av förvaring i undermåliga lokaler. Alla järnföremål har dock ytrost. Vissa föremål har allvarligare rostangrepp. Föremål som förvarats i Salsta har mer omfattande skador. På flertalet av dessa föremål faller stora rostflagor faller av i samband med hantering. En grupp föremål som också uppvisar stora rostskador är de arkeologiska järnföremålen gjordes en noggrann genomgång av dem och 14 föremål bedömdes vara i sådant skick att akuta åtgärder måste vidtas. Dessa föremål har konserverats. Föremål hörande till 149 inventarienummer ansågs vara i omedelbart konserveringsbehov. 81 ansågs ha mindre akut konserveringsbehov, i 149 fall ansågs att det fanns behov av enklare åtgärder och endast 97 föremål behövde inte åtgärdas. En stor del av de okonserverade järnföremålen har drabbats av s.k. gravrost, som gör att ytan fläckvis oxiderar i små kratrar. Det ramlar flagor av föremålen och till slut sprängs de sönder i skivor. Även föremål som är konserverade sedan tidigare börjar visa tecken på gravrost. Det arkeologiska järnet är alltså i mycket dåligt skick. Högst 5 % av järnföremålen är konserverade. Upplandsmuseet förvärvade 1987 en stor samling föremål och redskap från guldsmedsföretaget Markströms GAB i Uppsala. Samlingen består sannolikt av cirka 1300 föremål, varav större delen är tillverkade av järn av föremålen är katalogiserade. Arkeologiska fynd från utgrävningen i kvarteret Örtedalen, Uppsala år 1999 är ännu inte katalogiserade. Större delen av metallföremålen är tillverkade av järn. Aluminium 51 poster i databasen gäller föremål som är helt eller delvis tillverkade av aluminium. Kastruller, förpackningar, matlådor, köksredskap och leksaksbestick har fått materialbestämningen aluminium. Aluminiumföremålen är i relativt gott skick. Zink Tvättmedelsmått, klichéer och sättmått, termometer och ett par baljor tillhör materialgruppen zink och omfattar 23 poster i föremålsdatabasen. Zinkföremålen har korrosionsskador. 20

21 Övrigt Ett stort antal föremål har i samband med katalogiseringen fått en mer vag materialbestämning, man har haft svårt att avgöra vilken metall som är aktuell. De har fått bestämningar som metall, vitmetall och gulmetall totalt 816 poster. Nedbrytningsfaktorer Vatten är en av förutsättningarna för att korrosion ska uppstå. Damm på föremålen bidrar till att öka korrosionen eftersom dammet binder vatten ur luften och påskyndar nedbrytningen. Metallmagasinet i Morgongåva har ett torrt och dammfritt klimat. Risken är minimal att de historiska föremål som förvaras där korroderar. De föremål som förvaras på Disagården löper däremot betydligt större risk för nedbrytning på grund av att miljön har fluktuerande och hög relativ luftfuktighet (RF). Syret i luften reagerar med metallerna och bildar ett oxidskikt på ytan. Om oxidskiktet är jämnt är det ett skydd mot nedbrytning. Är däremot oxidskiktet ojämnt påskyndas korrosionen på de oskyddade partierna av föremålet. Luftföroreningar som svavel- och kväveföreningar samt ozon påverkar metaller negativt. Även inomhusklimat innehåller många luftföroreningar. Svavel finns bland annat i gummi, ull och sidentyg. Lågt ph påskyndar också nedbrytningen av metaller, särskilt järn, koppar och bly. Formaldehyd finns i många material och ombildas till myrsyra i kontakt med syre. Limmade trämaterial som spånplattor, plywood och lamellträ utsöndrar formaldehyd. Organiska syror ingår i många träslag, framför allt i lövträ. Silikonplaster som används för tätning av montrar kan avge stora mängder ättiksyra. PVC-plast är också ett problematiskt material, liksom papper som inte är syrafritt, till exempel kartong, hushållspapper och tidningspapper. Fingeravtryck på metallföremål orsakar stora skador. Svett innehåller salter och frätande ämnen som ammoniak. En alltför intensiv putsning av föremål med tunna ytskikt bidrar till att ytbeläggningen nöts bort. Guld är mycket beständigt och reagerar inte med omgivande ämnen. Vid lägre guldhalt ökar risken för korrosion, legeringsmetallerna kan bilda sulfid och oxid. Arkeologiskt guld är ofta skört då den sammanbindande legeringsmetallen har lösts ut i jorden. Förgyllda föremål är mer känsliga än homogen metall och de är mer utsatta för korrosion. Silver påverkas av vätesulfid och då bildas en mörk svart yta. Om ytan är jämn har den en viss skyddande verkan. Om den är ojämn, fläckig, kan det bildas frätningar i ytan. Arkeologiskt silver är ibland täckt med hornsilver, som är ljuskänsligt. Ofta är de arkeologiska silverföremålen angripna av svavelföroreningar. De är också mycket spröda. 21

22 Föremål av koppar och kopparlegeringar bryts ner i fuktig och sur miljö. Salter, svavelföreningar och ozon påverkar också nedbrytningen. Basmetallen i förgyllda eller försilvrade föremål kan brytas ner på grund av galvanisk korrosion. Tennföremål som förvaras i temperaturer under 13 o C löper stor risk för tennpest. Det är lösliga salter i legeringen som startar nedbrytningsprocessen. Bly förstörs av organiska syror i lövträ, spånplattor och brunpapp. Ånga och destillerat vatten löser bly. Järn är en instabil metall och reagerar lätt med omgivande ämnen i form av rost. De arkeologiska järnföremålen är mycket känsliga och kan förstöras på ett par dagar om de utsätts för hög RF. Aluminium bildar under normala betingelser en skyddande transparent oxidfilm och är stabil mellan ph-värde 3 och ph-värde 9. Aluminium klarar relativ luftfuktighet upp till 70 %. Zink klarar inte utomhusklimat, men är också känsligt för organiska syror från trä, limmer och papp. Zink är också känsligt för damm och korroderar snabbt i förorenad luft. GLAS De äldsta föremålen av glas, som hittats i Sverige, dateras till de första århundradena e Kr när romerskt glas importerades i stor omfattning. Senare blir glas från de västliga f.d. romerska provinserna vanligt, liksom från området kring Svarta Havet och från Mellersta Östern. Under senmedeltid och renässans var glas från området norr om Alperna vanligast. På 1600-talet blev den inhemska produktionen större. Den konstnärligt bästa produktionen av glas under 1700-talet gjordes på Kungsholms glasbruk i Stockholm. Från 1800-talets mitt blev glashyttor allt vanligare i Sverige. Äldre glas delas in i tre huvudtyper: sodaglas, pottaske- eller kaliglas och bly- eller kristallglas. Glas består huvudsakligen av tre beståndsdelar: glasbildare, flussmedel av soda eller kalium och stabilisator av kalcium. Gammalt glas har en oändligt varierad sammansättning. Råmaterial som användes under den tidiga glastillverkningen var ofta förorenade av järn, som gjorde att glaset fick en grön eller en gul-brun ton poster i databasen gäller föremål helt eller delvis tillverkade av glas. 183 av dessa är arkeologiska föremål buteljglas, fönsterglas och pärlor mm. 367 poster gäller inramad och glasad konst och 42 poster gäller föremål som till en del består av spegelglas. Glas ingår i en stor mängd bruksföremål som flaskor av olika slag, dricksglas, skålar, lampor och lyktor samt glasögon. Upplandsmuseets etnologiska glasföremål är i princip alla smutsiga och bör rengöras. Endast enstaka föremål är skadade, sannolikt hanteringsskador. Ett par fönster har stora 22

23 skador. I övrigt har glasföremålen god status. De arkeologiska glasfynden är av naturliga skäl i bitar och fragment. De har också, liksom de arkeologiska glaspärlorna, skador som krackeleringar och liknande. Det förekommer också sprickbildningar och olika former av beläggningar på arkeologiska glasföremål. Nedbrytningsfaktorer Mekanismerna bakom glasföremåls nedbrytning är i många fall fortfarande okända. Vissa fakta är dock kända, som att de bryts ner i både sura och alkaliska miljöer. Vid phvärden över 9 bryts kiselkomponenten ner vilket innebär att glaset kan lösas upp. De viktigaste orsakerna till nedbrytning är dock fukt och vatten. Alkalikomponenterna natrium, kalium och kalcium lakas nämligen ur glaset av vatten. Urlakningen orsakar att ett laminerat lager av hydratiserad kisel bildas på ytan. Detta gäller framför allt arkeologiska fynd som legat i jord eller vatten. När ett glasföremål tas upp ur jorden i samband med en utgrävning kan hela ytskiktet släppa från underlaget i samband med upptorkningen. Glassjuka är vanligast hos föremål som är tillverkade på 1700-talet. Glasmassan har för hög kaliumhalt och är mycket känslig för fukt. Glassjukan uppträder i två former, dels som s.k. gråtande glas vid hög relativ luftfuktighet och dels i form av mikrosprickor vid låg RF. KERAMIK Keramik är den gemensamma benämningen för alla föremål tillverkade av bränd lera, vare sig det är glaserat eller inte. Lera är en vittrad bergartsprodukt och det finns många typer av leror beroende på sammansättning. Lergods sintrar vid temperaturer på gr. Förhistorisk keramik i Skandinavien är oftast endast bränd vid gr och är därför inte helt genombränd. Porslinslera måste brännas vid gr för att sintra. Drygt 1900 katalogiserade föremål och aggregat av föremål i Upplandsmuseets samlingar hör till materialgruppen keramik. Till det kommer ett stort okänt antal medeltida tegel av rödbrännande lera som ännu inte katalogiserats. Lågbränt gods med hög porositet 470 poster i databasen gäller föremål som klassats med den mycket allmänna materialbeskrivningen Keramik. 279 av dem gäller arkeologiska föremål eller aggregat. Större delen av dessa föremål är sannolikt tillverkade av lågbränt gods. Lergods Föremål av lergods är tillverkade av röd-, gul- eller svartbrännande lera. Glaserat lergods har oftast påförts blyglasyr, den vanligaste glasyren ända in på 1800-talet. Den användes på såväl lergods, som fajans och flintgods. I föremålsdatabasen är 855 poster kopplade till föremål eller arkeologiska aggregat materialbeskrivna som lergods. 262 av dessa gäller arkeologiska föremål. Upplandsmuseets samling av lergodsföremål utgörs till största delen av husgeråd av olika 23

24 slag - tallrikar, fat, krus, skålar osv. Som beskrivits ovan så tillkommer ett okänt antal föremål av lergods som ännu inte katalogiserats. Kakel Kakel hör till gruppen Lergods och drygt 300 poster, varav cirka 100 arkeologiska fynd, gäller föremål som har fått denna materialbeteckning. Ett 40-tal kakelugnar eller delar av kakelugnar har fått ny förvaring i Morgongåva under hösten Dessförinnan förvarades de i halm, tidningspapper och träull i de trälårar de ursprungligen packades i vid insamlandet på talen. Ompackningen eliminerar risken för skadedjursangrepp orsakat av innehållet i trälårarna, som var mycket smutsigt, i många av dem fanns rester efter musbon. Det är mycket svårt att få ihop hela kakelugnar. Det har under årens lopp hämtats kakel ur lårarna och innehållet är omrört. En stor del av kaklen är trasiga. Kakelugnskaklen är nu rengjorda och packade på pallar med pallkragar för att underlätta åtkomsten. I samband med ompackningen katalogiserades och fotograferades kakelugnskaklen. Tegel 48 poster gäller föremål av tegel, som också tillhör gruppen Lergods. 19 arkeologiska föremål har klassats som tegel. De arkeologiska tegelföremålen är, som beskrivits ovan, betydligt fler än vad som framgår av databasen. Fajans Fajansgods är tillverkat av vit- eller ljusbrännande lera och har oftast blyglasyr. För att få fram den vita täckande glasyren tillsätter man tennoxid i blyglasyren. Enligt databasen har Upplandsmuseet 20 föremål av fajans i samlingen, 11 av dem är arkeologiska fynd. Flintgods Flintgods består av vitbrännande lera med en sammansättning innehållande mald flinta, kvarts eller krita. Glasyren är, precis som hos lergods, blyglasyr. 6 poster i databasen gäller föremål som beskrivits som flintgods, varav fyra arkeologiska föremål. 175 poster gäller keramik som beskrivits som flintporslin, vilket måste tolkas som en annan beteckning för flintgods. Allra största delen av dessa föremål är hushållskärl av olika slag. Högbränt gods med låg porositet Stengods Stengods är tillverkat av grå-vit- eller röd-brun-brännande lera med en sammansättning som innehåller kvarts eller fältspat. När stengods glaseras används s.k. saltglasering. 43 poster i databasen gäller föremål tillverkade av stengods, 10 av posterna gäller arkeologiska fynd. Bläckhorn, krus och konsthantverksalster tillverkat av Upsala-Ekeby AB samt av Ingrid och Erich Triller ingår i den materialgruppen. 24

25 Porslin Allt porslin, både benporslin och hårt porslin är tillverkat av kaolinlera. Sammansättningen består av kvarts och fältspat. Benporslinet har en mjuk glasyr som innehåller flussmedel, ibland bly. Det s.k. fältspatsäkta hårda porslinet är glaserat med fältspatsglasyr. I föremålsdatabasen är 258 poster kopplade till föremål som beskrivits som porslin. 14 poster gäller arkeologiska föremål. Benporslin 10 poster i databasen gäller bland annat kaffeserviser och tallrikar från I 8: s officersmäss i Uppsala som fått materialbestämningen benporslin. Hårt porslin 25 poster i databasen gäller föremål som fått materialbestämningen fältspatsporslin. Upplandsmuseets keramiksamling har relativt god status. Mekaniska skador är dock vanliga. Det gäller framför allt tallrikar och uppläggningskärl som ingår i serviser. Det finns sprickor i materialet, skador på kanterna och glasyrskador. Många kärl är limmade. På vissa av de skadade föremålen som restaurerats har limmet torkat och fogarna faller isär. Ett antal föremål av lergods har tidigare förvarats i mycket fuktiga lokaler eller blivit utsatta för vattenskador. Dessa föremål har möglat och mögelsporerna finns fortfarande kvar i kärlen. Nedbrytningsfaktorer Lågbränt gods som lergods, fajans, tegel och annan porös keramik tar lätt upp smuts, fett, salter och andra vätskeburna föroreningar. Högbränt gods däremot, som stengods och porslin, har låg uppsugningsförmåga. Glasyrer förhindrar att föroreningar tränger in i porösa keramikföremål, men bara om ytskiktet är oskadat. Saltkristallisation är ett problem i keramikkärl som använts för tillagning och förvaring av mat. De hygroskopiska saltkristallerna sitter alldeles under ytskiktet. Variationer i luftfuktigheten orsakar därför spänningar i glasyren som till slut spricker och faller av. Arkeologiska keramikföremål är också utsatta för saltkristallisation, särskilt om de legat i jord nära vattendrag eller i kraftigt gödslad mark. Gemensamt för all keramik är att den är känslig för stötar. Keramikföremål som är brända i för låg temperatur är särskilt spröda eftersom leran inte är tillräckligt sintrad. Mekaniska skador är därför den vanligaste skadeorsaken på keramik. Glaserade föremål är känsliga för snabba temperaturväxlingar eftersom utvidgningskoefficienten är olika i glasyren och i godset. Skadade föremål som limmats ihop med lim som Karlssons klister, shellack och animaliska limmer kan falla isär då hopfogningsmaterialet så småningom torkar och blir sprött. Alla gamla fogar är svaga punkter och därför bör lagade keramikföremål hanteras särskilt försiktigt. 25

26 STEN och GIPS Sten systematiseras av geologer som bergarter. Bergarterna delas in i tre huvudgrupper med utgångspunkt från deras bildningssätt; - Magmatiska bergarter: granit, diabas, porfyr - Sedimentära bergarter: sandsten, kalksten, kritsten - Metamorfa bergarter: marmor, skiffer, gnejs Gips förekommer som naturligt mineral både som gips och som mineralet selenit. Alabaster är en tät och finkornig variant av gips. Det är svårt att skilja alabaster och marmor åt, därför är det möjligt att en del av de föremål som fått materialbeskrivningen marmor i själva verket är alabaster. 703 enskilda föremål eller aggregat av sten eller gips är katalogiserade och registrerade i databasen. Ett okänt antal stenföremål är ännu inte katalogiserade. 321 poster i databasen gäller föremål eller aggregat helt eller delvis av stenmaterial som inte identifierats och har därför fått beteckningen Sten. 233 av dessa är arkeologiska fynd. Större delen av stenföremålen förvaras i flera lager på smutsiga pallar. Stenarna har tidigare förvarats i smutsiga utrymmen. De har blivit grovrengjorda i samband med inflyttningen i magasinet i Morgongåva. Det finns dock behov av ytterligare torrengöring. Magmatiska bergarter Granit 11 föremål av sten har identifierats som granit. Det gäller framför allt runstensfragment. Diabas Fem arkeologiska fynd, framför allt yxor, har en osäker bestämning som diabas. Porfyr Fyra poster i databasen gäller porfyrföremål, varav ett aggregat med sju fragment av grytor. Sedimentära bergarter Sandsten 44 poster gäller föremål av sandsten. Det är framför allt brynen, malstenar, gravhällar, dopfuntar och byggnadsdetaljer som identifierats som sandsten. Gravhällar, dopfuntar och byggnadsdetaljer är i de flesta fall mycket skadade. 26