REMISSVAR: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Transkript

1 Miljödepartementet Stockholm Dnr M2013/2076/Ke, M2012/2168/Ke M2013/3099/Ke Malmö den 26 mars 2014 REMISSVAR: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Föreningen har funnits sedan 1947 och har omkring 400 medlemmar. Avfall Sverige företräder kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag. Deras kunder utgör Sveriges befolkning och en stor del av näringslivet. Genom medlemmarna representerar Avfall Sverige Sveriges befolkning. I föreningen ingår, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och entreprenörer aktiva inom avfallshantering. Avfall Sverige arbetar enligt avfallshierarkin och verkar för att förebygga att avfall uppstår och att mer återanvänds samt för att återvinna det avfall som ändå uppstår. Genom remisser den 28 oktober 2013 (hållbar återföring av fosfor) samt den 7 februari 2014 (investeringsstöd) har Avfall Sverige beretts tillfälle att inkomma med remissvar till ovan rubricerade remisser. Avfall Sverige avger ett samlat remissvar för båda remisserna. Inledande synpunkter hållbar återföring av fosfor Avfall Sverige avstyrker de delar av Naturvårdsverkets förslag till hållbar återföring av fosfor som avser rötning av matavfall på samrötningsanläggningar. Avfall Sverige förstår Naturvårdsverkets intentioner och stödjer tanken på att skydda folkhälsan från skadligt kadmium och att sträva mot en giftfri miljö, men Avfall Sverige menar att avfallsbranschen inte är rätt aktör för att minska föroreningar i livsmedel och därmed även i matavfallet. Avfall Sverige menar att utan återföring av biogödseln på åkermark, så omöjliggörs även biogasproduktion ur matavfall på samrötningsanläggningar. Förslaget kommer Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E-post info@avfallsverige.se, Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer

2 att leda till att matavfall i framtiden förs till förbränning med energiutvinning, vilket leder till ökade utsläpp av klimatgaser, istället för rötning med samtidig produktion av biogödsel och biogas. Avfall Sverige anser att förslaget kommer leda till minskat kretslopp av växtnäringsämnen och minskad biogasproduktion. Import av jungfrulig handelsgödsel och fossila drivmedel kommer istället att öka. Miljöskadliga föroreningar in till vårt samhälle kommer således att öka med Naturvårdsverkets förslag, vilket står i strid med miljömålet Giftfri miljö. Avfall Sverige stödjer de föreslagna etappmålen. Avfall Sverige stödjer även etappmålen för Resurshushållning i livsmedelskedjan, som sedan tidigare är fastställda av regeringen. Det finns brister i den legala grunden för Naturvårdsverkets förslag. Det gäller främst de bemyndiganden som Naturvårdsverket föreslår för den föreslagna förordningen liksom begränsningar i Naturvårdsverkets föreskriftsrätt med stöd av den föreslagna förordningen. Avfall Sveriges förslag hållbar återföring av fosfor Avfall Sverige föreslår att biogödsel och kompost lyfts ut ur förslaget. Naturvårdsverket har redan gjort avsteg från uppdraget då stallgödsel ej omfattas av förslaget. Avfall Sverige föreslår att Naturvårdsverket avseende reglering av biogödsel och kompost hänvisar till Certifierad Återvinning samt SPCR 120 respektive SPCR 152. SPCR 120 bygger på att endast substrat från livsmedels- och foderkedjan används, och att dessa substrat efter en rötningsprocess återförs till åkermarken för att sluta kretsloppet av växtnäring och andra nyttigheter. SPCR 120 har stor uppslutning från hela kedjan av aktörer. Avfall Sverige föreslår att Naturvårdsverket och Livsmedelsverket ges i uppdrag att arbeta för renare substratflöden, det vill säga att ta fram åtgärder uppströms som minskar livsmedlens och fodrens innehåll av kadmium och andra föroreningar, som en kompletterande del till föreslaget om Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel. Avgränsning av Avfall Sveriges remissvar Avfall Sveriges remissvar omfattar endast avfallsbehandling, det vill säga rötning av matavfall på samrötningsanläggningar som producerar biogödsel, biogas och kompost. Matavfall som rötas med avloppsslam vid avloppsreningsverk omfattas inte av detta remissvar. 2 (22)

3 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor Inledningsvis vill Avfall Sverige poängtera vikten av åtgärder uppströms, för att erhålla till exempel renare livsmedelsflöden. Avfall Sverige har en farhåga att den rötningsrelaterade tekniken kommer att missgynnas av föreslaget investeringsstöd, då det har en tydlig fokus mot slam och förbränning av denna. Detta trots att det i uppdraget framgår att investeringsstödet ska gå till återföring av fosfor ur olika fosforflöden. En stor potentiell fosforkälla i form av askor från energiåtervinningen av hushålls- och verksamhetsavfall verkar ha förbisetts. Utan att innefatta sådana källor är risken att förslaget inte kommer att öka återföringen av fosfor till den grad som är möjligt. Bidraget borde därför riktas till alla stora källor av fosfor i avfallsflöden, det vill säga lika mycket till verksamheter som hanterar avfall som till verksamheter som hanterar avloppsslam. Den positiva effekten förväntas bli likartad. Forskning som har gjorts på avfallsaskor visar att det kan vara komplicerat att återföra fosfor från dessa. Det är därför viktigt med mer forskning och utveckling tillsammans med teknikutveckling för sådana strömmar innan det är möjligt att skala upp metoderna och enbart prata om teknikutveckling. Avfall Sverige anser att det är viktigt att det i det rådgivande råd som Naturvårdsverket föreslår ska etableras ingår någon representant för kommunal avfallshantering. 3 (22)

4 Bakgrundsbeskrivning varför matavfall behandlas genom rötning Systemstudier har bland annat visat att utsortering och rötning av matavfall är en kostnadseffektiv åtgärd för att minska klimatpåverkan från avfallssystemet. Detta under förutsättning att fordonsgas produceras och ersätter fossila drivmedel, att insamlingen av matavfallet sker kostnadseffektivt och att avsättning fås för biogödseln 1. Detta harmoniserar väl med vad Energimyndigheten underströk i sitt förslag till biogasstrategi att i första hand prioritera de substrat som innebär att kretslopp kan slutas, det vill säga avfallsprodukter. Under år 2012 återvanns mer än 99 procent av allt uppkommet hushållsavfall (genom energi-, material- eller biologisk återvinning) 3. Framgångsrik biologisk återvinning bygger på insamlandet av rena, källsorterade avfall/substrat. När miljömålet kom år 2003 om att 35 procent av matavfallet skulle behandlas biologiskt så samlades det in ton källsorterat matavfall, som behandlades genom rötning eller central kompostering. Motivet till miljödelsmålet, som fastställdes av en bred riksdagsmajoritet, var bland annat att ge en tydlig struktur i miljöarbetet. Detta så kallade 35-procentsmål kom att bli mycket vägledande för kommunerna när det gäller återvinning av matavfallet. Fram till år 2010, som var slutår för miljömålet, så hade drygt 150 kommuner helt eller delvis infört källsortering av matavfall och utsorteringen av källsorterat matavfall hade nästintill fördubblats, varav drygt ton behandlades vid samrötningsanläggningar. Samtidigt hade mängderna producerad biogödsel ökat från ton till drygt ton. I april år 2012 fastställde regeringen det nya etappmålet för matavfall Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast I och med den nya skrivningen om att växtnäring och även energi tas tillvara så har kommuner och andra aktörer tolkat det som en signal från statsmakterna att ännu mer uppkommet matavfall ska samlas in för biologisk återvinning, det vill säga en uppmaning att införa källsortering av matavfall hos fler hushåll och verksamheter. Den nya skrivningen pekar tydligare än tidigare på att växtnäringen ska tas tillvara, det vill säga att den ska användas på åkermark eller annan produktiv mark. År 2012 behandlades drygt ton matavfall på samrötningsanläggningarna, och drygt ton biogödsel producerades. Nästan 100 procent användes som gödselmedel 1 Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling, Waste Refinery Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi, ER2010:23, Energimyndigheten Svensk avfallshantering, Avfall Sverige (22)

5 på åkermark. En minskande mängd matavfall behandlas genom central kompostering. Mellan åren 2011 och 2012 sjönk mängderna med ton och den trenden spår branschen kommer att fortsätta. Dessa mängder kommer istället att behandlas vid rötningsanläggningar, så att även energin kan tas tillvara i form av biogas. Med samma inriktning föreslogs i Avfallsutredningen SOU 2012:56 Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering att kommuner och verksamheter skulle åläggas att samla in matavfall om det inte var direkt oskäligt. Motivet med det nya etappmålet är att öka fokus på behandlingsmetoder där både växtnäringen och energin i matavfallet återvinns. Förutom statens styrmedel i form av miljö- och etappmål, så finns även den för policyutvecklingen i medlemsländerna vägledande avfallshierarkin i EU:s ramdirektiv om avfall. Avfallshierarkin visualiserar tydligt att återvinning av matavfallet genom rötning betraktas som materialåtervinning och därmed är att föredra framför förbränning. Rötning medför att vi kan återvinna växtnäringen i matavfallet genom användningen av biogödsel på åkermark samt energin i form av biogas. Den biogas som bildas vid rötningsanläggningarna kan efter uppgradering ersätta fossila drivmedel i fordon. Den teknik som används i dagsläget medger inte att matavfallets växtnäring kan återvinnas efter förbränning. Genom att behandla matavfallet biologiskt jämfört med att förbränna det, så kan alltså avfallet hanteras högre upp i avfallshierarkin. Med miljömål och avfallshierarkin som tydliga styrmedel har kommunerna etablerat källsortering och insamling av matavfall, förändrat och kompletterat insamlingssystem samt tagit i anspråk nya insamlingssystem. Det ligger alltså stora investeringar bundna i hela systemet såsom nya kärl, och sopbilar med flera fraktioner för insamling av matavfall, sorteringsanläggningar mm. Utöver investeringar i insamlingssystem har nyinvesteringar skett i förbehandlingsanläggningar, samrötningsanläggningar samt uppgraderingsanläggningar. Ett flertal av dessa investeringar har stöttats av myndigheterna genom olika investeringsstöd, så som till exempel LIP, KLIMP och Biogasutlysningen. Dessutom har satsningarna inneburit en omfattande kunskapsutveckling hos konsulter, leverantörer och andra vilket generat en mängd nya arbetstillfällen och placerat Sverige som föregångsland i att ta hand om matavfall för produktion av biogas som uppgraderas till fordonsbränsle. Genomgång av statistik visar att myndigheternas styrmedel och kommunernas åtgärder har haft effekt. Mellan åren så ökade mängden insamlat källsorterat matavfall med ton (2,5 gångers ökning) och mängden biogödsel som användes på åkermark ökade från ton till ton. Samtidigt har produktionen av biogas ökat från MWh till MWh. År 2012 uppgraderades cirka 90 procent av den producerade biogasen på samrötningsanläggningarna till fordonsgas. Siffrorna visar tydligt att branschen kan återvinna både växtnäring och energi från källsorterat matavfall! 5 (22)

6 Förutom tidigare nämnda styrmedel från staten så har systemet för produktkvalitetssäkring, Certifierad Återvinning (SPCR 120) 4, en viktig roll för att säkra användningen av biogödsel på åkermark. Certifierad Återvinning sjösattes år 1999 och sedan dess har 15 samrötningsanläggningar och tre komposteringsanläggningar frivilligt valt att ansluta sig. Idag finns dessutom ett flertal samrötningsanläggningar i det så kallade kvalifikationsåret. Sedan ett par år tillbaka har Certifierad återvinning stor uppslutning bland livsmedelsföretagen och organisationer, bland annat LRF Mjölk, Svenska kvarnföreningen, Svenskt Sigill, LRF, KRAV m fl. Kännedomen och förtroendet för certifierad biogödsel har ökat i lantbrukskretsar de senaste åren och marknaden ser en ökad efterfrågan på ett kvalitetssäkrat organiskt gödselmedel som återvinner växtnäring från livsmedels- och foderkedjan. Naturvårdsverket bör därför hänvisa regleringen av biogödseln till det redan existerande och accepterade systemet för hållbar återföring av växtnäring Certifierad återvinning, SPCR Läs mer om Certifierad återvinning: < 6 (22)

7 Generella kommentarer 5 Naturvårdsverkets utredning utgår ifrån miljömålet Giftfri miljö samt Generationsmålet, vilket i sak är positivt. Naturvårdsverkets förslag är bra som en vision, men inte som skarpa mål att uppnå till år Genom att författningsförslaget har en ensidig fokusering på fosfor och kadmium blir förslaget inte relevant för biogödsel, som är en fullgödselprodukt då det innehåller fler viktiga näringsämnen än fosfor. Biogödsel bör därför lyftas ut ur författningsförslaget. En reglering för biogödsel bör utgå från Certifierad återvinning (SPCR 120). En viktig och central förutsättning för biogasproduktion från matavfall vid samrötningsanläggningarna, är en säkrad avsättning av biogödseln på åkermark så att växtnäringen kan tillvaratas, vilket idag uppnås med certifierad biogödsel. Vikten av att förstå matavfallets nytta I Naturvårdsverkets författningsförslag så straffas matavfall ut som substrat på grund av ensidiga bedömningsgrunder och där man inte tar hänsyn till matavfallet som positiv värdebärare. Med positiv värdebärare menar Avfall Sverige bland annat Matavfall som attraktivt substrat till fordonsgasproduktion Utsortering av matavfall förbättrar övrig källsortering Matavfall som rötas blir ett fullgödselmedel Matavfall som rötas innehåller ett brett spektrum av mikronäringsämnen Matavfall som rötas innehåller mullämnen Matavfall som rötas är positivt ur klimatsynpunkt, om biogödseln används på åkermark och fordonsgas produceras Matavfall som rötas ger ökad sysselsättning Rötning av matavfall kombinerat med avsättning av biogödsel samt produktion av fordonsgas har gett Sverige en ledande position i världen, till gagn för både teknik- och kompetensexport Behovet av rena substrat för hållbar återvinning av fosfor Eftersom livsmedel innehåller kadmium så återfinns det även i matavfallet. En korrelationsanalys baserad på data från år 2012 från 14 samrötningsanläggningar som producerar certifierad biogödsel, visar att om 100 procent mat- och livsmedelsavfall rötas så får biogödseln en kadmium-fosforkvot på 36,3. Denna siffra stämmer mycket väl med en av underlagsrapporterna (Jönsson m fl) där matavfall har bestämts till 37 mg Cd/kg P. Denna relation kan bara förbättras genom åtgärder uppströms, som resulterar i att våra livsmedel får ett lägre innehåll av kadmium. Någon känd teknik, som är ekonomiskt försvarbar, för rening av kadmium i biogödsel finns inte. Reglering på marginalen Som förslaget nu är utformat står reglering av cirkulerad fosfor och kadmium i Sverige i 5 Specifika kommentarer återfinns i bilaga 1. 7 (22)

8 fokus, inte det som kommer som nytillskott i form av nedfall, import av livsmedel eller import av mineralgödsel. Utredningen vill alltså ha mycket tuffa regler för vissa flöden (biogödsel) som har liten påverkan på åkermark och därmed livsmedelskvaliteten, medan väsentliga flödena som stallgödsel och mineralgödsel förblir antingen oreglerade eller så är gränsvärdet mycket högt satt (handelsgödsel), se även tabell 1. Notera även att om minst 80 procent stallgödsel behandlas vid en rötningsanläggning, så undantas hela rötresten från förordningen, oavsett vilka substrat de resterande 20 procenten består av. Tabell 1. Sammanställning av tillförsel av kadmium till åkermarken i Sverige från olika källor (data bearbetade från Naturvårdsverket, 2013) 6 Källa/produkt Regelverk mg Cd/kg P Årlig tillförsel, Atmosfäriskt nedfall Mineralgödsel Internationella konventioner Max 100 mg Cd/kg p kg Årligt nytillskott, kg Ej relevant < 1000 < 1000 Ca Stallgödsel Ej reglerat Kalk Ej reglerat Ej relevant Biogödsel baserat på 100 % matavfall (480 kton 7 ) En systemanalys (bilaga 3 till detta remissvar) genomförd av Profu och JTI med anledning av Naturvårdsverkets förslag visar att givet att handelsgödsel med låg kadmiumhalt används (10 mg Cd/kg P) innebär ett stopp på källsortering av matavfall (matavfallet förbränns istället) att nytillskottet av kadmium sjunker med ca 4,5 kg kadmium per år eftersom handelsgödsel istället kommer att användas. 8 Men om handelsgödsel med max tillåten kadmiumhalt används (100 mg Cd/kg P) så skulle motsvarande förändringar innebära att nytillskottet ökar med ca 61 kg kadmium per år. Det som saknas i Naturvårdsverkets förslag är att andra myndigheter och aktörer också måste genomföra en rad åtgärder och hålla koll på flöden av oönskade ämnen får att målet om giftfri miljö ska kunna nås. Istället pekar Naturvårdsverket nedström och menar att samrötningsanläggningar via sina åtgärdsplaner ska nå fram till visionen om den giftfria miljön. Naturvårdsverket vill alltså reglera de små flödena på marginalen, medan de stora flödena lämnas utan åtgärd. Dessutom saknar utredningen en analys av vilka effekter förslagen kan få på folkhälsan. Hade en sådan funnits skulle åtgärderna för att minska befolkningens intag av kadmium kunnat identifieras och krav på livsmedlens maximala innehåll av kadmium formuleras. 6 Systemanalys kring möjliga konsekvenser av förslag i Hållbar återföring av fosfor, Profu & JTI, 2014; Se bilaga 3. 7 Mängden källsorterat matavfall uppskattas till 480 tusen ton år Systemanalys kring möjliga konsekvenser av förslag i Hållbar återföring av fosfor, Profu & JTI, 2014; Se bilaga 3. 8 (22)

9 Kvalitetsfrågorna på livsmedlen ska drivas av rätt aktör Kvaliteten på matavfallet är den viktigaste frågan för oss som arbetar med utsortering av matavfall för samrötning där växnäring och energi tas tillvara, särskilt för den del i kvalitetskedjan som vi kan påverka det vill säga utsorteringen. För att få så bra kvalitet som möjligt används en mängd verktyg såsom information till hushåll och verksamheter, sorteringsanvisningar, system för insamling, spårbarhet, kvalitetskontroll, andrapartsrevisioner, förbehandlingssystem, analyser mm. En stor del av detta arbete är starkt kopplat till Certifierad återvinning (SPCR 120). Matens innehåll av föroreningar kan dock inte påverkas i dessa processer. Här måste andra aktörer som har rådighet över denna fråga agera uppströms. Därför välkomnar Avfall Sverige att Naturvårdsverket i en annan utredning 9 har föreslagit Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel. Avfall Sverige saknar däremot konkreta gränsvärden för innehåll av kadmium i livsmedel. Avfall Sverige föreslår även att Livsmedelsverket engageras i denna viktiga livsmedels- och folkhälsofråga. I samma utredning noterar Naturvårdsverket dessutom att: Sveriges möjlighet att på egen hand påverka kadmiumhalten i livsmedel med nationella åtgärder är begränsad eftersom en stor andel av de livsmedel vi konsumerar är importerad. Kadmiumdepositionen på vår åkermark orsakas också till stor del av källor utanför Sverige. Denna skrivning belyser än mer orimligheten att avfallsbranschen via åtgärder uppströms kan påverka matkvaliteten. Juridiska aspekter på förslaget Eftersom Avfall Sverige avfärdar Naturvårdsverkets förslag angående återföring av fosfor avfärdar vi också den förordningstext som föreslås. Vi vill dock ändå ta tillfället i akt och lämna några kommentarer till föreslagen förordningstext ur ett juridiskt perspektiv. Avfall Sverige har låtit en advokatbyrå granska Naturvårdsverkets förslag till förordning. 10 Det kan konstateras att den föreslagna förordningen inte strider mot bemyndigandena i 8 kap. regeringsformen. Men huruvida förordningen strider mot miljöbalkens mål är däremot en rättspolitisk fråga som regeringen råder över. Advokatfirman konstaterar att bemyndigandet i den föreslagna förordningen är för snävt eftersom det inte hänvisas till 14 kap. 8 miljöbalken, som avser bemyndiganden till regeringen avseende kemiska produkter och biotekniska organismer. I fråga om miljöfarlig verksamhet finns inget bemyndigande för Naturvårdsverket enligt 9 9 Förslag till etappmål - Exponering för kadmium via livsmedel, NV Se advokatbyråns utredning i bilaga 2. 9 (22)

10 kap. 5 miljöbalken annat än om det finns särskilda skäl. Sådana skäl rör föreskrifter av teknisk art, inte allmänna lämplighetsöverväganden. När det gäller förordningen i övrigt framstår delegationsmöjligheten till Naturvårdsverket som alltför vid med hänsyn till att förordningen utgör föreskrifter som går utanför EUrätten. En central aspekt är att Naturvårdsverket inte bör kunna meddela föreskrifter som komplement till tillståndsgiven verksamhet som omfattas av villkor. Syftet med förordningen sägs vara byggd på miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och strävan efter att möjliggöra återföring av fosfor. Emellertid reglerar inte miljöbalken de olika miljökvalitetsmålen var för sig. Miljökvalitetsmålen återfinns i balken som en utgångspunkt vid tillämpningen av miljöbalkens portalparagraf, 1 kap. 1. I förslaget till förordning regleras provtagning och analys (17-19 ). Det kan konstateras att det saknas bemyndigande i miljöbalken för regeringen att meddela föreskrifter om provtagning och analys före det att den miljöfarliga verksamheten har påbörjats. Dessutom saknas det dispensgrunder i den föreslagna förordningen (24 ). Att enbart ange särskilda skäl som grund för dispens förefaller rättsosäkert. Ytterligare kommentarer till förslaget återfinns i advokatfirmans PM som bifogas remissvaret. 11 Sammanfattningsvis finns det alltså vissa brister i de bemyndiganden som Naturvårdsverket föreslår för den föreslagna förordningen liksom begränsningar i Naturvårdsverkets föreskriftsrätt med stöd av den föreslagna förordningen. 11 Systemanalys kring möjliga konsekvenser av förslag i Hållbar återföring av fosfor, Profu & JTI, 2014, bilaga (22)

11 K0nsekvenser av förslaget i sammandrag Eftersom förslaget kommer att leda till att matavfall belastar biogödseln med sitt innehåll av kadmium och låga innehåll av fosfor, så kommer troligen matavfall som substrat till samrötningsanläggningar att drastiskt minska. En sådan drastiskt förändring kan komma att leda till de effekter som framgår här nedan. Effekter i ett systemperspektiv I en systemstudie genomförd av Profu och JTI (bilaga 3 till detta remissvar) presenterar man bland annat följande möjliga konsekvenser av Naturvårdsverkets förslag. En begränsad giva biogödsel (fall 2) innebär relativt små konsekvenser avseende påverkan på energiflöden, ekonomi och klimatpåverkande utsläpp. Jämfört med referensfallet (fall 1) ökar energiinsatser, utsläpp och kostnader eftersom biogödseln måste spridas över en större areal för att klara kadmiumkraven. Intresset inom jordbruket för att använda biogödsel kommer troligen att påverkas negativt, eftersom biogödseln måste kompletteras med handelsgödsel för att få önskad gödslingseffekt. Istället för att årligen gödsla med biogödsel enligt förslaget till regelverk, och därmed gödsla med en mindre mängd biogödsel och sedan komplettera med handelsgödsel, går det även att tillföra full önskad växtnäringsmängd (kväve alternativt fosfor enligt regelverkets begränsningar) men sedan avstå från biogödsel under kommande år för att på så sätt inte överskrida gränsvärdet för kadmiumtillförsel. Konsekvensen blir att arealbehovet kommer att öka och därmed även transporter men framförallt lagringskostnader. En sådan hantering förutsätter att entreprenörer bygger upp och ansvarar för hela hanteringen för att kunna optimera placering av lager och transportavstånd. Kostnaderna kommer att öka radikalt eftersom lagringskapaciteten behöver ökas så att den motsvarar det större arealbehovet. Intresset inom jordbruket för biogödsel kommer att bli lågt då biogödsel inte längre kommer att betraktas som ett gödselmedel då kadmiuminnehållet begränsar dess användning istället för växtnäringen som fallet är idag. Fall 3 (Avvattning av biogödsel och förbränning av fast fraktion) innebär en betydligt mer omfattande omställning av biogödselhanteringen. Kostnader och utsläpp ökar i ett systemperspektiv, framförallt på grund av att förbränningen av den fasta fraktionen minskar importen av brännbart avfall. Fall 4 (Stopp på utsortering av matavfall) innebär störst konsekvenser när det gäller påverkan på energiflöden och ökning av klimatpåverkande utsläpp. Den förlorade biogasproduktionen i kombination med minskad import till förbränning (då det svenska matavfallet måste förbrännas) innebär en ökning av de klimatpåverkande utsläppen med ca ton CO2-ekv./år. 11 (22)

12 Effekter på källsorteringen Incitament för att sortera ut mer matavfall kommer saknas. Mer matavfall kommer troligen att enbart energiåtervinnas framöver. Förslaget kommer därmed att leda till ett steg nedåt i avfallshierarkin. Matavfallsmålet 2018 kommer inte att nås. Alla tidigare utredningar och investeringar för insamling och behandling av källsorterat matavfall underkänns, vilket särskilt på tekniksidan är en stor förlust för användandet av samhällets gemensamma medel. Det blir en pedagogisk utmaning att vidmakthålla övrig källsortering (till exempel av förpackningsmaterial) om det inte var rätt att sortera matavfallet, hur kan då hushållen lita på att det är rätt att källsortera förpackningar och returpapper, elavfall eller batterier? Det finns tydliga samband mellan utsortering av matavfall och incitament och teknik (till exempel fastighetsnära insamling) för sortering av andra fraktioner som kommer att gå förlorade om Naturvårdsverkets förslag realiseras 12. Förslaget motverkar etappmålet om Resurshushållning i livsmedelskedjan som antogs i juli 2012 av regeringen (Ds 2012:23), då matavfall i minskad omfattning kan användas som substrat till biogödsel och biogasproduktion. Effekter på kretsloppet och återvinningen av fosfor Biogödseln kan inte bli renare än den mat som får saluföras i Sverige. Data från år 2012 för 14 samrötningsanläggningar som levererar certifierad biogödsel, där 11 anläggningar rötar matavfall, visar att för fyra av dessa anläggningar kommer tillförseln av kadmium redan år 2015 att begränsa den mängd biogödsel som kan användas per hektar. Föreslaget gränsvärde för kadmium år 2030 (0,35 g/ha och år) kommer att påverka tillförseln av biogödsel negativt för åtta av anläggningarna. Det vill säga för mer än hälften av de anläggningar som idag behandlar matavfall så kommer kadmium, och inte växtnäringen, i framtiden att begränsa mängden biogödsel som kan användas. Detta leder till att biogödsel inte längre blir intressant som gödselmedel, eftersom lantbrukaren behöver kompletteringsgödsla med mineralgödsel samtidigt som biogödsel används. Det blir motsägelsefullt att maten anses vara hälsosam att äta, samtidigt som matavfallet anses vara för giftig för att gödsla åkermarken med. Konsekvensen av förslaget blir att matavfall kommer att styras bort från samrötningsanläggningarna på grund av sitt innehåll av kadmium och samtidigt låga innehåll av fosfor, och biogödsel kommer att ersättas av handelsgödsel som innehåller 12 Avfall Sveriges rapport U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall. 12 (22)

13 jungfruligt kadmium. Förslaget motverkar därmed sitt eget syfte, att återföra fosfor och bidra till en giftfri miljö. Vi måste avgifta kretsloppet i rätt ordning, och därmed skydda folkhälsan, men det är omöjligt att göra det i avfallsledet. Avgiftningen måste ske tidigare och av andra aktörer med rådighet över livsmedlens och fodrens kvalitet. Effekter på biogasproduktionen Om rötning av matavfall vid samrötningsanläggningarna kommer att minska, så kommer även biogasproduktionen att minska. Detta leder till en drastisk minskning av förnyelsebar gas till befintlig fordonsflotta. Effekten av Naturvårdsverkets förslag är att den kommer lägga onödiga hinder i vägen för samrötningsanläggningarna, det vill säga en bransch under uppbyggnad. Samma bransch som man nu motarbetar genom förslaget, har under års tid erhållit olika typer av stöd från staten (Naturvårdsverket, Energimyndigheten, m fl) i form av LIP, KLIMP, Investeringsstöd, Biogasutlysningen m m för att bland annat påbörja omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Det måste finnas avsättning för den biogödsel som produceras för att produktionen av biogas ska bli ekonomiskt försvarbar och för att fler aktörer ska tordas investera i biogasbranschen. Effekten av ovanstående punkter har inte analyserats av Naturvårdsverket, varken i form av förlorade arbetstillfällen eller i form av förlorade infrastrukturinvesteringar. Effekter på Giftfri miljö och andra miljömål Giftfri miljö Idag ersätter biogödsel användning av handelsgödsel. Mineralfosforgödsel innehåller kadmium, vilket innebär att utfasning av biogödsel kommer att ersättas med importerad handelsgödsel med importerat och jungfruligt kadmium. Detta kommer att påverka miljömålet Giftfri miljö negativt då importen av kadmium till landet kommer att öka, istället för att minska. Det finns en påtaglig risk att kadmiumhalten i den mineralgödsel som används i Sverige kommer att öka betydligt i framtiden om fosforpriset och/eller efterfrågan på fosforgödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ökar. Det svenska gränsvärdet på 100 mg Cd/kg P, vilket EU hittills inte tillåtit oss att sänka, gör det fritt att använda mineralgödsel upp till denna nivå utan att det går att påverka. 13 (22)

14 Etappmål om resurshushållning i livsmedelskedjan Etappmålet för resurshushållning i livsmedelskedjan kommer bli svårt att uppnå, då incitament för ökad utsortering av matavfall saknas om Naturvårdsverkets förslag till författning verkställ. Fossilfri fordonsflotta Rötning av matavfall ger, förutom återföring av växtnäring, biogas som vid de flesta anläggningar uppgraderas till fordonsgas. Biogasen är en del i att uppfylla EU:s och Sveriges mål och åtagande kring förnyelsebara fordonsbränslen. Om inget matavfall rötas år 2023 (mängden källsorterat matavfall uppskattas till 480 kton), så uppgår förlusten av fordonsgasproduktion till 435 GWh 13. Stadsbussar i flera större städer är beroende av biogas för sin drift. Det finns en betydande risk för gasbrist för stadsbussarna, men även för privatbilismen. EU:s avfallshierarki EU:s avfallshierarki ska vara vägledande för hur avfall behandlas. Återvinning, till exempel av fosfor och andra växtnäringsämnen, kommer högt upp, medan förbränning kommer längre ned 14. Utredningens förslag kommer att flytta matavfallet nedåt i avfallshierarkin eftersom det inom överskådlig tid saknas kommersiell teknik för utvinning av växtnäring ur aska från avfallsförbränning. Sammanfattningsvis kan vi säga att de livsmedel som får saluföras och konsumeras i Sverige är för giftiga och farliga för att gödsla åkermarken med. Naturvårdsverkets förslag skyddar alltså svensk åkermark mer än vad den svenska folkhälsan skyddas från kadmium. Konsekvensen blir att återföringen av fosfor minskar samtidigt som fordonsgasproduktionen från matavfall kan komma att drastiskt minska vilket kan leda till gasbrist för kollektivtrafiken och privatbilismen. För fortsatta kontakter i dessa frågor hänvisar vi till vår rådgivare Angelika Blom, angelika.blom@avfallsverige.se, telefon Med vänliga hälsningar, Avfall Sverige Peter Danielsson Ordförande Weine Wiqvist VD 13 Systemanalys kring möjliga konsekvenser av förslag i Hållbar återföring av fosfor, Profu & JTI, Ds 2009:37 Nya avfallsregler s (22)

15 Bilaga 1 Specifika kommentarer Kapitel 1 Inledning Diskussionen om gränsvärden fördes vid ett par korta hearingar och workshopar, där endast lite eller inget material delgavs i förväg. Detta arbetssätt gjorde det tyvärr svårt för branschen att komma väl förberedda till mötena, samt omöjliggjorde en konstruktiv diskussion om konsekvenserna av förslaget. Avfall Sverige vill påminna om skrivningen av Generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Då Avfall Sverige anser att konsekvenserna av utredningen är ökad import av handelsgödsel och fossila drivmedel, så kommer detta att gå stick-i-stäv med Generationsmålet, eftersom miljö- och hälsopåverkan såväl inom som utanför Sveriges gränser troligen kommer att öka vid utvinningen och användning av jungfrulig fosfor och fossil olja. Avfall Sverige menar att utredningen fått för ensidig fokusering på endast fosfor, samt formuleringen att återföringen så långt som möjligt ska vara fri från farliga ämnen. Ett flertal samhällsnyttor av att röta källsorterat matavfall beaktas därmed inte alls i förslaget. Kapitel 2 Om fosfor kort om användning, behov och tillgång I figur 1 och i texten om fosforns kretslopp (kap 2.1) så nämns biogödsel och matavfall överhuvudtaget inte. Avfall Sverige ifrågasätter detta eftersom uppdraget även handlar om dessa flöden. Kapitel 3 Kartläggning av fosforflöden och fosforresurser i samhället Detta kapitel ger en god överblick om fosforflödena i samhället. Eventuellt skulle man kunnat komplettera kapitlet med ett resonemang om var samrötningsanläggningarna finns i förhållande till de djurtäta områdena. Om samrötningsanläggningarna finns lokaliserade i stallgödselfattiga områden, så blir den producerade biogödseln än värdefullare tack vare sitt innehåll av mullbildande ämnen, NPK och mikronäringsämnen. Kapitel 4 Halter av föroreningar i olika avlopps- och avfallsfraktioner Biogödsel och kompost s. 56 första stycket: Det nämns att många av de kemikalier som används i samhället återfinns i biogödsel och kompost. Detta är fel eftersom substraten som används (olika källsorterade organiska avfall, ensilage, stallgödsel, slakteriavfall) har sitt ursprung i livsmedels- och foderkedjan. Förekomsten av föroreningar, både metaller och organiska, beror helt på vad som finns i livsmedlen och fodret och är därför inte en spegling av de kemikalier som används i samhället. Substraten till biogasanläggningarna består till cirka 90 procent av mat som inte blev uppäten, rester från livsmedelsproduktionen, stallgödsel samt slakteriavfall. Resterande cirka 10 procent är energigrödor, fett, glycerol från RME-tillverkning m m. 15 (22)

16 Bilaga 1 Livsmedel, stallgödsel och slakteriavfall innehåller, förutom kolhydrater och fett, även protein där växtnäringsämnena kväve och fosfor ingår. Biogödseln innehåller alla de växtnäringsämnen som finns i substraten, varför det är ett väl sammansatt gödselmedel med värde för jordbruket. Det nämns även att metoden som används vid behandling, rötning, påverkar innehållet av föroreningar i biogödseln. Detta påstående är något som vi ställer oss frågande till då inga tillsatser sker förutom vanligt dricksvatten. Däremot sker nedbrytning av organiskt material (torrsubstans) vilket leder till bl a ökade halter av metaller i förhållande till torrsubstansmängden. Den totala mängden metaller påverkas dock inte av rötningen. Det nämns vidare att Kunskapen om toxiska ämnen i olika avfallsströmmar och i olika miljöer är begränsad. En god indikation på innehållet av organiska föroreningar i biogödsel går att få via analyser på våra livsmedel samt av stallgödsel. Avfallsbranschen har hittills inte sett det som sin primära uppgift att regelbundet övervaka organiska föroreningar i biogödseln eftersom det finns myndigheter (Livsmedelsverket och Jordbruksverket) som har ansvar för våra livsmedels kvalitet respektive djurhälsan. Vad gäller metaller i den stallgödsel som rötas så har den sitt ursprung i djurens foder och fodertillsatser, men även korrosionsprodukter från stallinredningen (gäller framför allt zink). Förekomst av metaller s. 56 f: Tabell 6-7: Tabellerna tillför ingen ny fakta mer än att de visar på variationen av årsmedelvärden. Tabell 8: Lägsta och högsta medelhalt från litteraturgenomgång av sex studier av metaller i komposterbart hushållsavfall. Det är olyckligt att inget medianvärde presenteras, utan endast min-max. Tabellen ger därmed ingen uppfattning om det är många min -värden och ett fåtal max, eller tvärtom. Hur ser fördelningen egentligen ut, finns det en förskjutning mot min eller maxvärden? Definition på komposterbart hushållsavfall saknas i tabelltexten. Inkluderas även trädgårdsavfall? Om trädgårdsavfall inkluderas, så kommer detta troligen att negativt påverka kvaliteten då trädgårdsavfall ofta innehåller mindre mängder växtnäringsämnen och ofta högre halter av vissa metaller än vad matavfall gör. Trädgårdsavfall, utöver fallfrukt, rötas dessutom sällan vid samrötningsanläggningar. Det vill säga, det är osäkert om siffrorna i tabell 8 är representativa för det matavfall som används vid samrötningsanläggningar. Förekomst av organiska ämnen s. 57: Det är olyckligt att det i detta sammanhang inte nämns något om fenolerna och dess nedbrytning under rötningsprocessen (jämför med sid 58). 16 (22)

17 Bilaga 1 Behandlat Livsmedelsavfall s. 61 andra stycket, tredje meningen: Gödslats med organiska gödselmedel texten borde kompletteras med ej hygieniserade organiska gödselmedel ( ), för att inte förleda läsaren att tro att alla organiska gödselmedel sprider patogener. Alla ABP-substrat, liknande till exempel kycklingen som nämns i texten, ska ju hygiensieras enligt europeiska förordningar. Patogenerna avdödas innan biogödsel, som innehåller animaliska biprodukter, används på åkermark. Kap 5 Bedömning av potentialen för hållbar återföring Det är anmärkningsvärt att Naturvårdsverket valt att lyfta ut biogödsel ur den fördjupade samhällsekonomiska analysen av potentialen för hållbar återföring av fosfor. I en fördjupad samhällsekonomisk studie hade möjlighet funnits att belysa fler av de positiva aspekter som källsortering av matavfall bär med sig, så som till exempel ökad sortering av förpackningsmaterial, minskad klimatpåverkan, ökad medvetenhet om avfallsgenerering, fler arbetstillfällen mm. Skälen till att inte inkludera biogödsel i den fördjupade analysen är oklara. Menar Naturvårdsverket att de inte ser goda möjligheter att öka den hållbara återföringen av fosfor från matavfall och andra rena, källsorterade avfallsströmmar? Detta är ett märkligt ställningstagande då vi kan notera att antalet kommuner som inför eller planerar att införa källsortering av matavfall ständigt ökar, att de kommuner som redan infört källsortering vill förbättra utsorteringsgraden med bibehållen kvalitet och att det i SOU 2012:56 Mot det hållbara samhället föreslogs obligatorisk utsortering av matavfall i hela Sverige samt att nästan 100 procent av all producerad biogödsel under 2012 användes som gödselmedel på åkermark 15. Kapitel Biologiska behandlingsrester Kompost och biogödsel Sid 61, andra stycket: Notera att 99 procent av den producerade biogödseln 2012 användes som gödselmedel på åkermark 16. Den mängd som inte användes på åkermark har oftast uppstått vid fasseparering av biogödseln, och där den fasta fasen antingen förbränns eller komposteras. Biologiska behandlingsrester Sid 85: Kompost och biogödsel, matavfall Notera att Avfall Sverige och Energimyndighetens siffror avseende producerad mängd biogödsel inte är direkt jämförbara. Energimyndighetens siffror inkluderar fler anläggningar än Avfall Sveriges uppgifter. Energimyndighetens uppgifter baseras på data från både Avfall Sverige och Energigas Sverige. 15 Svensk avfallshantering, 2013, Avfall Sverige Produktion och användning av biogas år 2012, Energimyndigheten (22)

18 Bilaga 1 Notera även här att nästan 100 procent av all producerad biogödsel för 2012 användes som gödselmedel på åkermark. Kapitel 5.9 Samlad bedömning av potential för hållbar återföring av fosfor Tredje stycket s. 90: Av det insamlade och behandlade matavfallet och livsmedelsavfallet som blir till biogödsel, så används nästan 100 procent som gödselmedel på åkermark (siffror för 2012). Därmed är det fel att säga fosfor från denna fraktion endast marginellt används som gödselmedel idag. Naturvårdsverket nämner att innehållet av föroreningar i matavfall från hushåll och avfall från livsmedelsindustrin måste minska för att återföringen ska bli hållbarare, vilket är korrekt. Men denna kvalitetsförbättring måste ske högre upp i kedjan, hos livsmedelsproducenterna, och inte hos avfallsbehandlarna som återvinner växtnäringen. Fjärde stycket s. 91: Naturvårdsverket nämner att det förebyggande arbetet är nödvändigt för ökad potential för återföring av fosfor. Avfall Sverige instämmer i detta. Men förslaget från Naturvårdsverket motarbetar uppströmsarbetet då det riskerar att slå undan möjligheterna att använda källsorterat matavfall som substrat i samrötningsanläggningar. Risken finns att matavfallet istället kommer att förbrännas. s.92: Till samhällsnyttan kan även inkluderas en ökad medvetenhet om källsortering av förpackningsmaterial, något som Avfall Sverige noterat i bland annat plockanalysundersökningar 17. Införs källsortering av matavfall hos hushållen så ökar oftast utsorteringen av förpackningsmaterial, och restavfallet minskar. Tendenser ses även att avfallsmängden totalt minskar. Vi rör oss helt enkelt uppåt i EU:s avfallshierarki. Systemstudier har även bland annat visat att, sortera ut och röta matavfall är en kostnadseffektiv åtgärd för att minska klimatpåverkan från avfallssystemet, vilket är en stor samhällsnytta. Kap 6 Förslag till författning Det finns egentligen inget behov av haltbegränsningar för metaller då tillförseln till mark styrs av begränsningarna i maximal tillförsel till åkermark (tabell 17, sid 109). Men liksom Svenskt Vatten så instämmer Avfall Sverige i att det likväl kan finnas behov av haltgränsvärden för att hindra användning av biogödsel där uppenbart överhalter föreligger. Avfall Sverige delar Naturvårdsverkets syn på att gränsvärden bör skärpas successivt. Denna skärpning är dock nästan uteslutande beroende av den allmänna nedgången av föroreningsnivåer i livsmedlen. Därför anser Avfall Sverige att det inte är realistiskt att redan nu fastlägga kraven för åren 2023 och Dessa skärpningar bör istället ske när man vet att åtgärder för att förbättra livsmedlens kvalitet införts och fått genomslag i samhället. 17 Nationell kartläggning av hushållens kärl- och säckavfall, U2011:04, Avfall Sverige (22)

19 Bilaga 1 Kapitel 6.1 Utgångspunkter och avvägningar Kommentar till Generationsmålets strecksats om att kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Avfall Sverige vill återigen påpeka att biogödseln, med dagens metoder, aldrig kan bli renare än de substrat som används. Substrat till samrötningsanläggningarna kommer företrädesvis från livsmedels- och foderkedjan (tabell 2). Tabell 2. Substrat till samrötningsanläggningar år 2012, ton våtvikt. Data kommer från Energimyndigheten, 2013 Substrat Mängd Matavfall Gödsel Livsmedelsindustri Slakteri inkl verksamhetsslam Energigrödor Övrigt Totalt Avfall Sverige vill bara påpeka att Naturvårdsverket har gjort avsteg från uppdraget genom att lyfta ut stallgödsel ur författningsförslaget. Kapitel 6.3 Förslaget i korthet Tillämpningsområde I uppdraget skulle även stallgödsel ingå, men utredningen konstaterar att kunskapen om stallgödselns innehåll är dålig samt att den ekonomiska bördan på jordbruket skulle bli för stor om stallgödsel skulle omfattas av reglerna. Om stallgödsel undantas, så kommer de stora flödena av växtnäring (tillsammans med mineralgödseln) falla utanför utredningens förslag till reglering, medan flödena på marginalen regleras. Arealen som idag biogödslas är < 1 procent av Sveriges totala åkerareal. Se även figur 1 på sid 29 i Naturvårdsverkets redovisning av hållbar återföring av fosfor samt tabell 1 i detta remissvar. Avfall Sverige avstyrker förslaget att undanta biogödsel från förordningen om stallgödsel utgör mer än 80 våtviktprocent av ingående substrat. Notera att med förslaget så undantas övriga 20 procent av ingående substrat all form av uppströmsarbete, gränsvärden för tillförsel av metall etc. Smittskydd Avfall Sverige instämmer i Naturvårdsverkets bedömning om att kraven på hygieniserande behandling för biogödsel och kompost bör hänvisas till gällande europeisk lagstiftning. Gränsvärden för metaller och organiska ämnen Avfall Sverige har inget att anföra mot förslagen på högsta innehåll av metaller i biogödsel (bilaga 2, del 1, Naturvårdsverkets utredning). 19 (22)

20 Bilaga 1 Avfall Sverige önskar att författningstexten hade varit tydligare om båda förslagen till gränsvärde (mg/kg TS samt mg/kg fosfor) ska uppfyllas eller inte. Nu framgår detta först i kommentarerna till författningstexten. Avfall Sverige vill även påminna om att för handelsgödsel (fosfor) finns ett gränsvärde för kadmium som är cirka tre gånger högre än gränsvärdet som föreslås gälla för biogödsel. Avfall Sverige instämmer i att gränsvärden bör skärpas successivt, men att de årtal (2023 och 2030) och värden som Naturvårdsverket föreslår är orealistiska. Hinner andra åtgärder för att förbättra livsmedlens kvalitet verkligen få denna effekt på så kort tid? Avfall Sverige avstyrker förslagen om högsta tillåtna tillförsel av metaller till åkermark (bilaga 3 till detta remissvar), och då särskilt föreslaget gränsvärde för kadmium som kraftigt kommer att begränsa möjligheterna till användning av biogödseln som ett organiskt gödselmedel. Det substrat som främst kommer att påverka biogödselns kadmium-kvalitet är matavfall. Analyser av data från 14 samrötningsanläggningar visar ett tydligt samband mellan andel matavfall i substraten och problem att klara gränsvärdet för kadmium. Avslutningsvis så vill Avfall Sverige påpeka att Naturvårdsverket konstaterar att stallgödsel ibland kan ha höga halter av zink och koppar, vilket påverkar biogödselns kvalitet negativt. Därför är det anmärkningsvärt att stallgödsel som sprids utan behandling i en biogasanläggning eller biogödsel från en biogasanläggning som behandlar mer än 80 procent stallgödsel undantas från de föreslagna reglerna. Gränsvärden för tillförsel av näringsämnen Avfall Sverige instämmer i Naturvårdsverkets bedömning att låta tillförseln av näringsämnen (fosfor och ammoniumkväve) harmonisera med SJVFS 2004:62. Förbyggande åtgärder Avfall Sverige avstyrker författningsförslaget angående att upprätta en årlig plan för förebyggande åtgärder, då förslaget är otydligt på vilken nivå och detaljrikedom som detta ska genomgöras. Avfall Sverige ifrågasätter även om det är rimligt att samrötningsanläggningarna ska stå för denna typ av förebyggande återgärder borde inte detta uppdrag istället ligga på Livsmedelsverket och livsmedels- och foderproducenterna? Innehållsdeklaration Avfall Sverige vill bara informera om att detta redan sker för certifierad biogödsel (Certifierad återvinning/spcr 120). 20 (22)

21 Bilaga 1 Provtagning och analys Avfall Sverige är oroliga för att det kan infinna sig en form av godtycklighet med nuvarande skrivning i författningsförslaget - vem har bevisbördan för om provtagning behövs eller ej? Avfall Sverige vill informera om att analys av biogödsel redan sker för certifierad biogödsel (Certifierad återvinning/spcr 120). Författningsförslaget är dock otydligt skrivet omfattas även biogödsel från samrötningsanläggningar av provtagning och analys av organiska ämnen, även om det inte finns något gränsvärde att förhålla sig till? Information Avfall Sverige ifrågasätter syftet med informationsplikten. På vilket sätt bidrar detta till mer hållbar återföring, som lagstiftningen i övrigt inte beaktar? Risken är att kravet endast kommer att öka den administrativa bördan för den som använder sig av fosforfraktionen samt hos tillsynsmyndigheten. Det är mer relevant med krav på spårbarhet. Ikraftträdande med mera Avfall Sverige stödjer tanken om översyn 10 år efter ett eventuellt ikraftträdande, alltså 2025, och i samband med denna översyn bör gränsvärdena för föroreningar och tillförsel ses över om det har framkommit ny kunskap eller åtgärder uppströms som kan motivera skärpningar istället för att införa striktare gränsvärden på fastställda årtal. Kapitel 6.4 Förslag till gränsvärden för metaller och organiska ämnen Om Naturvårdsverket önskar uppnå system i balans, så kan det uppnås på andra sätt än genom gränsvärden som till stora delar bromsar användandet av till exempel matavfall som substrat vid samrötningsanläggningar. Redan idag tillämpar till exempel Svenskt Sigill ett krav att deras medlemmar vid användning av certifierad biogödsel skall upprätta en kadmiumbalans och där ingen ackumulation av kadmium får ske. Resultat risker för hälsa Avfall Sverige instämmer i Naturvårdsverkets bedömning att halterna av kadmium i spannmål och potatis bör minska för folkhälsans skull. Vid en minskning så ökar även kvaliteten på biogödseln. Men, detta är ingen fråga som återvinningsbranschen har rådighet över. Det är andra aktörer som har rådighet över detta uppströmsarbete, så som t ex livsmedelsverket och livsmedelsindustrin. De kan direkt påverka livsmedlens kvalitet och därmed folkhälsan, genom t ex gränsvärden för metallinnehåll i livsmedel, sortval, etc. Resultat upptag av oönskade ämnen i växter efter gödsling Det hade varit önskvärt om utredningen även innehöll aspekter rörande markorganismerna vid spridning av biogödsel. En sammanställning av nordiska fältförsök från visade 18 Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden. B2012:02, Avfall Sverige (22)