Granskning av hur Knivsta kommun tar emot och utbildar nyanlända UN-2014/383

Transkript

1 Ordförandeförslag Diarienummer UN-2014/383 Utbildningsnämnden Granskning av hur Knivsta kommun tar emot och utbildar nyanlända UN-2014/383 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna den genomförda granskningen av hur kommunen tar emot och utbildar nyanlända elever i grundskolan, samt att uppdra till förvaltningen och berörda verksamheter att återkomma till nämnden med en handlingsplan för arbetet med föreslagna förbättringsområden. Göran Nilsson ordförande

2 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Kerstin Eskhult Datum UN-2014/383 Verksamhetscontroller Strategiskt ledningsstöd Utbildningsnämnden Granskning av hur Knivsta kommun tar emot och utbildar nyanlända UN-2014/383 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna den genomförda granskningen av hur kommunen tar emot och utbildar nyanlända elever i grundskolan, samt att uppdra till förvaltningen och berörda verksamheter att återkomma till nämnden med en handlingsplan för arbetet med föreslagna förbättringsområden. Sammanfattning Knivsta kommun tar emot nyanlända elever i två av kommunens skolor där förberedelseklasser, s.k. internationella klasser inrättats. Verksamheten är förhållandevis ny men fungerar ändå väl utifrån de förutsättningar som är. Resultatet av granskningen redovisas i en rapport som ger en beskrivning av hur verksamheten fungerar samt i en bedömning ger förslag på ett antal förbättringsområden. Bakgrund I enlighet med utbildningsnämndens internkontrollplan för lå 2014/2015 har en granskning av hur kommunen tar emot och utbildar nyanlända elever i grundskolan genomförts. Granskningen syftar till att säkerställa att kommunen följer de lagar, förordningar och allmänna råd som gäller vid mottagande och utbildning av nyanlända elever. Arbetet redovisas i en rapport, som ger en beskrivning av nyanlända elevers skolgång samt lyfter förbättringsområden för att säkerställa en god kvalitet i verksamheten. Bedömningen utgår från gällande lagstiftning och styrdokument inom området. Ekonomisk konsekvensanalys De flesta förslagen på förbättringar är inte kopplade till någon merkostnad utan snarare till ett förändrat arbetssätt. En mottagningsenhet kan komma att innebära en viss kostnad, beroende på hur en sådan enhet organiseras.

3 Sida 2 av 3 Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg utbildningschef

4 Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Mottagande och utbildning av nyanlända elever på verkar i högsta grad de barn som är berörda. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? De förbättringsområden som är föreslagna utgår från barnens/elevernas bästa och kommer att innebära en kvalitetsstärkning i verksamheten. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar. Granskningen har av tidsskäl inte besökt de förberedelseklasser som finns i kommunen.

5 MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER Granskning av hur Knivsta kommun tar emot och utbildar nyanlända Utbildningsnämnden 3 december 2014 rev

6 MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER Granskning av hur Knivsta kommun tar emot och utbildar nyanlända elever i grundskolan. SAMMANFATTNING Knivsta kommun tar emot nyanlända elever i två av kommunens skolor där förberedelseklasser, s.k. internationella klasser inrättats. Verksamheten är förhållandevis ny men fungerar ändå väl utifrån de förutsättningar som är. Efter genomförd granskning har följande förbättringsområden framkommit: För att förbättra informationen till skolorna och göra mottagandet så bra som möjligt bör en mottagningsenhet inrättas i kommunen. Arbeta för att ett samarbete kring nyanlända elever upprättas mellan socialtjänsten och skolan. Kommunens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever behöver kompletteras med rutiner för hur skolorna ska arbeta. Ett samarbete mellan skolorna och personalen i de internationella klasserna behöver komma till stånd. I den viktiga kartläggningen av elevernas kunskaper bör samma kartläggningsverktyg användas. Dokumentationen, på elevnivå och verksamhetsnivå, måste systematiseras. Förberedelseklassen räknas som en särskild undervisningsgrupp och en placering i klassen måste vara beslutad av rektor. Detsamma gäller om eleverna har en anpassad studiegång. I Utbildning för nyanlända (Ds 2013:6) betonas vikten av att eleverna skyndsamt får en placering och tillhörighet till en ordinarie undervisningsgrupp. Rutiner för att den placeringen sker bör arbetas fram. En placering i förberedelseklass bör inte vara mer än i ett läsår. Varje elev ska därför ha en plan för utskolning från förberedelseklassen och inskolning i den ordinarie undervisningen. INLEDNING I enlighet med utbildningsnämndens internkontrollplan för lå 2014/2015 har en granskning av hur kommunen tar emot och utbildar nyanlända elever genomförts. 1

7 Granskningen syftar till att säkerställa att kommunen följer de lagar, förordningar och allmänna råd som gäller vid mottagande och utbildning av nyanlända elever. Granskningen pekar på starka sidor men också förbättringsområden, för att säkerställa en god kvalitet i verksamheten. Genomförande Granskningen har följt samma metod som används vid kommunens övriga granskningar och tillsyner, med insamling av verksamhetsdokument samt intervjuer av rektorer, lärarpersonal, integrationssamordnare och chef för elevhälsan. Arbetet redovisas i en rapport, som ger en beskrivning av verksamheten samt en bedömning som utgår från gällande lagstiftning och styrdokument inom området. Aktuella styrdokument Mottagande av nyanlända elever i skolan regleras av följande styrdokument; Skollagen 29 kap 2, bosättning Skollagen 3 kap 8 10, barns och elevers utveckling mot målen Skollagen 3 kap 11 12, särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång Skollagen 10 kap 7, modersmålsundervisning Skolförordningen 4 kap 1a, mottagande av nyanlända elever Skolförordningen 5 kap 4, studiehandledning, 7 och 10, modersmålsundervisning och 14, svenska som andraspråk Läroplan, Lgr 11 med kursplaner Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i Knivsta kommun Att bana väg för nyanländas lärande, Skolverket 2014 Planeras, genomförs och anpassas undervisningen efter den nyanlända elevens förutsättningar och behov? Arbetar skolan för att ge eleven tillit till den egna förmågan, motivation och inflytande? (Skolinspektionen rapport 2014:03) Granskningsområden Mottagande Introduktion Individuell planering Undervisningen Kompetensutveckling Uppföljning och utvärdering 2

8 Organisation Verksamheten i grundskolan ska organiseras så att eleverna i huvudsak har en sammanhållen och gemensam studiegång. Undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och förutsättningar. Det gäller även nyanlända elever, som kan behöva särskilda åtgärder för att få bra förutsättningar för sitt lärande. Skolan har en skyldighet att erbjuda skolgång för alla inflyttade elever inom 4 veckor. Hur man organiserar undervisningen, gör gruppindelningar av elever, till exempel förberedelseklasser, är inte specifikt reglerat inom ramen för skolans författningar, utan blir en fråga för skolans rektor att fatta beslut om. I kommunen finns två förberedelseklasser, s.k. Internationella klasser, vid Thunmanskolan och Segerstaskolan. Förberedelseklassen räknas som en särskild undervisningsgrupp. Sammanfattning av genomförda intervjuer Skolledningen vid Segerstaskolan Bakgrundsfakta Under förra läsåret anlände åtta elever från Somalia som nu går i Internationella klassen (IK). På skolan har 31 procent av eleverna ett annat modersmål. Organisationen för nyanlända elever är klasstillhörighet i ordinarie klass samt undervisning i IK. Bedömning av klassplacering och undervisning sker när eleverna kommer. I IK arbetar en speciallärare med SVA-kompetens samt en handledare/tolk Placering på Segerstaskolan sker främst utifrån ålder, åk F 6. När det gäller klass 6 kan det bero lite på var eleven bor och familjesituationen om placeringen i stället blir på Thunmanskolan. Informationen till verksamheten när eleverna anländer Skolan får information om nyanlända elever från utbildningskontoret, men ofta med kort framförhållning. Det finns inga klara informationsvägar och informationen kan komma från vem som helst. Informationen om elevernas bakgrund, traumatisering mm. är också bristfällig, vilket gör det svårt att möta eleverna på rätt sätt. Skolan har heller ingen kontakt med socialtjänsten eller kommunens integrationssamordnare kring nyanlända. Det gör att arbetet med att ta emot dessa elever är mycket svårplanerat. Rektor menar att det skulle behövas en särskild mottagningsenhet i kommunen. Det skulle vara en stor hjälp för planeringen, exempelvis att få veta om familjerna ska flytta vidare eller stanna i kommunen. 3

9 Kommunens gemensamma riktlinjer Riktlinjerna är en god tanke men inget stöd och inget som rektor använder. Det finns ingen gemensam struktur i hanteringen och riktlinjerna hjälper heller inte till att skapa struktur. Vi har fått uppfinna hjulet själva, enligt rektor. Introduktion Specialpedagogen och handledaren i IK ansvarar för introduktionen av de nyanlända eleverna, När eleven börjar får han/hon också en klasstillhörighet. Så snart som möjligt integreras eleven i sin ordinarie klass i vissa ämnen och denna integrering ökar allt eftersom. Föräldrarna är med vid introduktionen så länge de tycker att det behövs, vilket brukar vara 5 6 dagar. Det är en trygghet för både barn och föräldrar. Bedömningen av skolplacering Idag kommer eleverna till den IK automatiskt. Den ska finnas hela tiden, med resurser för att ta emot elever, även om det kan betyda att ekonomin blir lidande. Det skulle kunna vara så att eleverna placeras på andra skolor och att den skolan sedan ansöker om plats i IK, men förutsättningarna för det tillvägagångssättet finns inte idag. Kartläggning Rektorn skulle behöva ett stöd i den första kartläggningen vad gäller hela familjesituationen. Den pedagogiska kartläggningen däremot klarar skolan själva av med ett kartläggningsmaterial från Linköping. I början av april 2014 gick personalen en kurs i Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever, ledd av två lärare från Linköpings kommun. Viktiga aspekter i kartläggningen är synen på eleven som utgår från elevens kunskaper, förmågor och styrkor. Kartläggningen är en process som måste få ta tid och sker i samarbete med modersmålslärare. Kartläggning av föräldrars bakgrund genomförs med hjälp av tolk samt biståndshandläggare, under första dagen. En första kartläggning av elevernas bakgrund genomförs med hjälp av tolk under första veckan, men är en fortlöpande process hela tiden. Samarbete med andra parter Rektor har inget samarbete med socialtjänsten eller kontakt med integrationssamordnaren kring nyanlända elever. En del av eleverna har kontakt med socialtjänsten och den kontakten har i så fall specialpedagogen. Rektor upplever att det inte finns några broar mellan socialtjänsten och skolan. 4

10 Individuell planering och undervisning Eleverna undervisas i skolans alla ämnen, och undervisningen är mycket individuellt utformad för varje elev. Alla elever behöver stöd för sin utveckling, några behöver särskilt stöd under vissa perioder, andra under hela sin skoltid. Om behov av särskilt stöd finns upprättas ett åtgärdsprogram. För att hjälpa eleverna att nå sina mål kommer en resurslärare i matte, svenska och engelska att arbeta i klassen. Några av eleverna kommer också att få arbeta med ett datoriserat träningsprogram som syftar till att förbättra arbetsminnet hos elever med koncentrationssvårigheter. Studiehandledning på elevernas modersmål sker genom den somaliska läraren/handledaren som finns på plats. Kompetens för verksamheten Läraren i IK är en duktig speciallärare med SVA-kompetens, och hon brinner för de här barnen. Hon kommer, att tillsammans med skolans specialpedagog samt ytterligare två lärare, gå en kurs på Uppsala universitet i arbetet med nyanländas lärande. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Rektor har koll på nuläget, men ser svårigheter i att planera för framtiden. Regelbundna avstämningsmöten sker med specialpedagogen. Ingen dokumentation av dessa möten har gjorts ännu, men kommer att ske framöver. Dokumentation sker också utifrån varje elev, där man kan följa elevernas utveckling. Skolans arbete med nyanlända elever beskrivs i den årliga verksamhetsberättelsen och finns med bland identifierade utvecklingsområden. Skolledningen vid Thunmanskolan Bakgrundsfakta IK startade under vårterminen Just nu är det nio elever som kommer från olika länder som går i klassen. I klassen arbetar en för läsåret ny pedagog med SVA-behörighet samt en lärare med utländsk lärarutbildning i matematik och arabiska och med somaliska som modersmål. Han ansvarar också för viss studiehandledning på skolan. Dessutom finns en elevassistent på 80 procent i klassen fram till jul. Det är främst elever i högstadieåldern med några överåriga som går i Thunmanskolans internationella klass. Elevgruppen är för tillfället permanent. Eleverna i IK har inga placeringar i ordinarie klasser, men det är tänkt att de ska få det så småningom. Planen är att eleverna ska ha skaffat sig grundläggande språkkunskaper innan de får sin klassplacering. 5

11 Informationen till verksamheten när eleverna anländer Oftast är det boendet för ensamkommande flyktingar, som hör av sig till skolan när de har ett barn som ska börja sin skolgång i kommunen. De elever som nu finns i klassen kommer från två enskilda boenden i kommunen. Rektor, som också är ny på skolan, säger att man använder det arbetssätt som fanns tidigare när nya elever anländer till klassen. Det sker genom introduktionssamtal, där en kartläggning ska göras. Ibland har eleven fått en god man men ibland har det inte utsetts någon. Skolan vill inte ha samtal med elev som inte har god man med sig. Under hösten har skolan träffat elev, god man och representant för boendet för att informera om skolgången och det liknar i många delar ett utvecklingssamtal. Den övriga klassen behöver också förberedas. Kommunens gemensamma riktlinjer Skolan försöker att följa de kommunala riktlinjerna. Kartläggning Det är läraren i IK som gör den pedagogiska kartläggningen. Skolan har ännu inte hittat någon bra modell, men verksamheten har tänkt sig att rådfråga CIS (Centrum för introduktion i skola, Uppsala) om råd. Rektor vet att Segerstaskolan använder Linköpingsmodellen, men inget direkt samarbete mellan skolorna är upprättat. Samarbete med andra parter Skolan samarbetar med boendet och elevernas gode man. Hittills finns inget samarbete med socialtjänsten och skolans elevhälsoteam kopplas in om det är något särskilt. Samarbete sker också med CIS, som hjälper till med kunskapsbedömningar. Skolan söker också andra skolor med internationella klasser att nätverka med. Individuell planering och undervisning Klassläraren i IK ansvarar för planering och undervisning. Undervisning sker främst i svenska och lite i matematik och engelska, medan de övriga ämnen kommer senare. I dagsläget kan skolan inte erbjuda studiehandledning fullt ut för nyanlända elever. Samtal pågår med Modersmålscentrum i Uppsala. I framtiden är det tänkt att varje elev ska få studiehandledning ett par timmar per vecka. Det ska gälla för eleverna i IK och de ca åtta elever som finns utplacerade i ordinarie klasser. Nu får dessa elever undervisning i svenska som andraspråk samt stöd från skolans speciallärare. Rektor skulle hellre vilja att eleverna i IK blev utplacerade i ordinarie klasser med speciallärarstöd, svenska som andraspråk och studiehandledning. Det finns inga åtgärdsprogram skrivna för eleverna i internationella klassen. 6

12 Kompetens för verksamheten Läraren i IK har SVA-kompetens. Hon kommer, att tillsammans ytterligare två lärare, gå en kurs på Uppsala universitet i arbetet med nyanländas lärande. Rektor ska delta i fortbildning via rektorsutbildningen. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Rektor och läraren i IK försöker ha regelbundna möten, men dokumentationen brister. Rektor menar också att det är också viktigt att verksamheten finns med i skolans verksamhetsberättelse. Övrigt som framkom vid intervjun Rektor saknar samordning mellan de olika skolorna och andra verksamheter inom kommunen. Det gäller både information om traumatiska händelser som eleverna varit med om, samt en mer permanent insats av kurator och psykolog på skolan. Skolan behöver en del grundinformation för att kunna bedriva utbildning och idag är informationen från bl.a. boendena ganska knapphändig även om kontakten är god. Själva pappershanteringen, administrationen, kring nyanlända elever behöver också skötas annorlunda på skolan. Enligt rektor får de nyanlända eleverna ingen ordinarie skolpeng utan det kommer en klumpsumma till skolan. Rektorn vet inte varifrån de kommer, men eleverna kostar ungefär tre gånger så mycket som en vanlig elev. Rektor ställer sig också frågan hur mycket studiehandledning som eleverna behöver, vad som kan anses rimligt. Om det handlar om 10 timmar per vecka och elev, kommer skolan att ha svårt att erbjuda det som ekonomin ser ut nu. Skolan kommer inom kort att ha en brandövning och rektor är orolig för hur eleverna kommer att reagera. Lärarpersonalen vid Segerstaskolans och Thunmanskolans internationella klasser Bakgrundsfakta På Segerstaskolan finns fyra elever i internationella klassen (IK) samt ytterligare en elev som går i en annan klass, men även deltar i undervisningen i IK. Thunmanskolan har åtta elever i IK, där fem är ensamkommande flyktingbarn som bor på ett boende samt tre syskon från samma familj. På Segersta deltar eleverna i IK i olika grad i sina ordinarie klasser, medan eleverna på Thunman inte har någon klasstillhörighet annat än i IK. 7

13 Ingen av skolorna har fattat beslut om anpassad studiegång eller placering i särskild undervisningsgrupp för eleverna i IK. Verksamheten är medveten om att sådana beslut eventuellt skulle behöva fattas. I de båda klasserna finns lärare med SVA-kompetens på heltid. Bägge verksamheterna har även tillgång till en tolk med modersmålet somaliska. På Thunmanskolan är tolken lärarutbildad och undervisar en del i matematik. Tolken på Segersta är inte med hela dagarna. Under vårterminen var tolken ofta med i verksamheten, men då barnen blir allt bättre på svenska så behövs han främst i kontakten med barnens föräldrar. Psykologkompetens i elevhälsoteamet finns också att tillgå vid behov i bägge klasserna. Lärarna tycker att den kompetens som finns i klasserna räcker just nu. Om det kommer fler elever kan ytterligare SVA-kompetens behövas. Bägge lärarna kommer också att delta i en utbildning kring nyanländas lärande anordnad av Uppsala universitet. Mottagande och introduktion Informationen inför att eleverna kommer är knapphändig och sker med kort varsel. På Segerstaskolan finns biståndshandläggare med i en första kartläggning för att ta reda på vad eleven har varit med om, elevens tidigare skolgång och om eleven kan läsa och skriva. Eleverna som kommer till Thunmanskolan är äldre och där sker ett första möte tillsammans med representanter från boendet, eleven och elevens gode man, om en sådan finns utsedd. Det är önskvärt att verksamheten kan få information i god tid för att göra mottagandet av eleverna så bra som möjligt. Kommunens riktlinjer för mottagande av nyanlända är kända men används inte i praktiken. Riktlinjerna handlar om ett annat tillvägagångssätt än det som nu är fallet i kommunen, eftersom eleverna inte placeras på andra skolor än Thunman och Segersta. Lärarna är överens om att kommunen borde inrätta en övergripande funktion som tar emot nyanlända elever. En sådan enhet skulle ha ansvar för information men även för en medicinsk kartläggning. I dag får de elever som finns på ett boende ett erbjudande om hälsoundersökning via Cosmos. När eleverna börjar i IK på Segersta är familjen med i klassen så länge de vill, vilket brukar bli ca 5-6 dagar. Den tolk som finns knuten till klassen har också fått rollen som vägledare in i samhället för föräldrarna. På Thunmanskolan finns tre elever från samma familj och föräldrarna kommer ibland till skolan. Läraren på Segersta har haft kontakt med kommunens integrationssamordnare och en psykolog med anledning av några enskilda elever. Ingen av lärarna har något samarbete med andra parter i samhället. Möte mellan lärarna i skolornas IK har ägt rum, men inget organiserat samarbete finns ännu. 8

14 Kartläggning och individuell planering För att kunna kartlägga elevernas kunskaper har Segerstaskolan köpt ett kartläggningsverktyg som är framtaget av Linköpings kommun. Vid kartläggningen har man använt bakgrundsdelen i verktyget och då lagt upp en plan för respektive barn. Verktyget är utformat för en kontinuerlig uppföljning och inte något som sker vid enstaka tillfällen och det fungerar bra. Skolverket håller på att arbeta fram ett kartläggningsmaterial, men Linköpingsmodellen är mer processinriktat. Läraren på Thunmanskolan har tittat på verktyget och tror att man skulle kunna ha användning av det på liknande sätt. Ännu finns inget utarbetat samarbete mellan de internationella klasserna på Thunman och Segersta, men kontakt är tagen. På Segerstaskolan sker den individuella planeringen av undervisningen i samarbete med läraren för den klass där eleven har sin placering. Detta för att se vilka delar av klassundervisningen som eleven kan vara med i och lite kring de arbetssätt den ordinarie klassen använder, så att läraren i internationella klassen kan anknyta till det och förbereda eleven. Undervisningen utgår från förskolepedagogiken med mycket bilder och kroppspråk. Eleverna i internationella klassen deltar i sina ordinarie klassers undervisning i ämnena idrott och musik samt delvis också i slöjd. Pojkarna är även med och spelar fotboll på rasterna vilket gör att de kommer in i gemenskapen på ett annat sätt än flickorna. Man försöker att skapa en hållbar men flexibel organisation med en tydlig röd tråd. Eleverna i IK på Thunmanskolan är äldre och får en klassplacering på högstadiet och därmed flera lärare. Det har inneburit att eleverna än så länge har hela sin skolgång i IK. Undervisningen koncentreras till svenska språket men inslag av SO och matematik finns med. Läraren gör en bedömning av elevens kunskaper i svenska inför en kommande klassplacering och deltagande i den klassens undervisning. Även här är det främst i idrott som eleverna börjar delta. En organiserad studiehandledning finns inte på någon av skolorna, då eleverna fortfarande arbetar med att tillägna sig det svenska vardagsspråket. Studiehandledning blir en senare fråga när kunskapsinlärningen är på en annan nivå. Vissa av eleverna får studiehandledning vid sin modersmålsundervisning. Barnen på Segersta går på fritids och eleverna på Thunman har besökt fritidsklubben, vilket är väldigt bra för deras utveckling och lärande. Uppföljning och utvärdering Bägge skolorna har tagit emot nyanlända elever sedan tidigare. En organisation med förberedelseklasser, kallade internationella klasser, infördes i kommunen under 2013 och Läraren på Segersta har varit med i klassen från början medan läraren på Thunmanskolan började i augusti. 9

15 Ansvariga lärare har regelbunden avstämning med sin rektor samt möten med EHT 1 varje vecka. Undervisningen och elevernas resultat dokumenteras kontinuerligt. Verksamheten på Segerstaskolan finns också kortfattat beskriven i skolans verksamhetsberättelse. Det finns ingen färdig plan för hur eleverna skolas ut från de internationella klasserna till sina ordinarie klasser. Utskolningen planeras utifrån den enskilda eleven och hur snabbt språkinlärningen går framåt. För att eleverna inte ska bli kvar i internationella klassen är det viktigt att barnen träffar andra barn och skaffar förebilder i den ordinarie klassen. På Thunmanskolan sker övergången antingen helt på en gång eller så skolas eleverna in succesivt i sina klasser. För att mottagandet ska bli bra kommer också elevernas individuella dokumentation att lämnas till mottagande klasser. Kommunens integrationssamordnare Uppdragsbeskrivning Driver ett projekt sedan 1 april, med uppdrag att inventera det integrationsarbete som görs i kommunen, både vad gäller flyktingmottagning och integrationsarbete för vuxna och barn. Projektet pågår fram till sista mars Målet är att ta fram förslag på hur integrationsarbetet ska gå tillväga och hur ansvarsfördelningen bör se ut. En del av projektet innebär att ta fram riktlinjer och rutiner för integrationsarbetet samt att skapa arenor för samverkan mellan olika aktörer internt och externt. Samordnarens roll i mottagandet av nyanlända När en nyanländ anvisas till Knivsta av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket, kommer information om detta till samordnaren. Samordnaren informerar då skolan och andra berörda. Asylsökande samt personer med uppehållstillstånd (nyanlända) kan också bosätta sig i kommunen på eget bevåg. Då är det inte självklart att kommunen alls får vetskap om dem. Dessa elever kommer då ofta till skolan som första kontakt med kommunen. En anvisning från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket sker genom att samordnaren tillfrågas om det finns en lämplig bostad till personen/familjen. Om det finns så genomförs anvisningen snabbt och ofta finns personen/familjen på plats inom dagar eller någon vecka. Ett dilemma är att rektorerna ofta saknar information om när det kommer nyanlända elever och vilken plan som finns för dem, medan socialtjänsten inte kan ge ut sina uppgifter utan föräldrarnas medgivande. På något sätt behöver föräldrarna informeras om att det är bra om informationen kan delas mellan olika myndigheter. Strukturer för detta måste skapas. 1 Skolans elevhälsoteam 10

16 Samordnaren har ingen individkontakt i nuläget. I och med att det är mycket svårt att få loss bostäder till flyktingar har kommunen inte kunnat acceptera de anvisningar som man räknade med i överenskommelsen med Migrationsverket. Riktlinjer och/eller rutiner Knivsta kommun har tagit fram riktlinjer för mottagande av nyanlända elever. En revidering av riktlinjerna behöver göras och den beräknas vara klar till terminsstarten i januari Riktlinjerna kommer att bli tydligare och bli mer specifika för Knivsta, även fast de fortfarande bygger på Skolverkets allmänna råd. Bland annat har skolsköterskorna känt att de i sitt arbete behöver tydligare angivelser i riktlinjerna. Innan riktlinjerna antas ska de gå ut på remiss till rektorer och personal inom skolorna som kommer att beröras. Arbetet med revideringen sker i samarbete med chefen för elevhälsan. Information Om integrationssamordnaren får kunskap om en anvisad familj som kommunen kan ta emot, informeras alla berörda. För att underlätta informationen bör ett mottagningskontor inrättas för alla, oavsett bakgrund, som flyttar till Knivsta, menar integrationssamordnaren. Allmän information om kommunens verksamheter finns på hemsidan och kan översättas via en översättningsfunktion. Dessutom bör det finnas broschyrer och blanketter i pappersform på olika språk. Uppföljning och utvärdering Det pågående projektet är en fortsättning på projektet kring ensamkommande flyktingbarn. Kommunens ledningsgrupp utgör styrgrupp för projektet. Vilken styrgrupp som projektet skulle ha var inte klart när projektet startade. Hittills har projektledaren/samordnaren träffat styrgruppen en gång och upplevelsen är att en tydlig styrning har saknats. Detta blir bättre nu när styrgruppen finns. Chefen för elevhälsan är ett bollplank i arbetet, men är inte en del av projektet Projektet kommer att redovisas i styrgruppen i mars Innan dess kommer en delrapport att skrivas under oktober månad. Styrgruppen bestämmer i vilken politisk instans som projektrapporten ska tas upp. Övrigt som framkom vid intervjun Det finns en mycket stor okunskap i kommunen om hur olika verksamheter i kommunen påverkas av den ökade invandringen. Mycket vilja finns, men också en frustration över att man inte vet vem som gör vad eller vem som kan förväntas göra vad. Det finns ingen i kommunen idag som har uppdraget att ge nyanlända den information som behövs. Det finns inte heller ekonomiska resurser nog så att berörda personer inom olika verksamheter kan gå på välbehövlig fortbildning. I den kommande projektrapporten kommer det att föreslås att kommunen inrättar en mottagningsenhet för nyanlända i kommunen. 11

17 En nyanländ person kan definieras på olika sätt - antingen som nyss hitkommen (Skolverkets definition) eller som någon som har uppehållstillstånd och etableringsersättning (definition Migrationsverket, Arbetsförmedlingen). Etableringsersättningen accepteras inte av Knivstabostäder som inkomst för att få en bostad, enligt integrationssamordnaren. De nyanlända måste därför kontakta socialtjänsten för att kunna få en bostad via det kommunala bostadsbolaget, och därmed finnas med i ett belastningsregister och den situationen påverkar även de nyanlända eleverna. Integrationen måste bli en lika naturlig del i samhället som bibliotek och förskola. Det måste också finnas resurser för att leva upp till beslutet att ta emot fler nyanlända i kommunen, och även en generell ökad förståelse om vad beslutet faktiskt innebär. Chefen för elevhälsan Riktlinjer och rutiner när eleverna anländer. Det finns nationella riktlinjer från Skolverket och Knivsta kommun har egna som är under revidering. Chefen för elevhälsan uttrycker en önskan om en generell information om olika bakgrundsfaktorer för nyanlända. Hon tycker också att elevhälsans roll och därmed hennes roll behöver förtydligas i arbetet med nyanlända elever. Två förhållningssätt kan användas kring nyanlända elever; Antingen kan man se på eleverna som något väldigt speciellt eller se på dem som vilka barn som helst. I Knivsta är det snarare det senare förhållningssättet som gäller. För att öka kompetensen inom området kommer integrationssamordnaren, chefen för elevhälsan och de berörda rektorerna att gå kursen Att leda nyanländas lärande, som är en del i rektorsutbildningen. Universitet har en liknande kurs mer riktad mot lärare, där lärare på Segersta och Thunman kommer att delta. Kommunens gemensamma riktlinjer Kommunens riktlinjer är under omarbetning, då de behöver vara mer omfattande. En mer generell information om hur det är att vara asylsökande, papperslös osv. bör ingå i riktlinjerna. Chefen för elevhälsan håller tillsammans med kommunens integrationssamordnare på att titta på hur andra kommuner arbetar. Elevhälsans roll vid mottagande av nyanlända elever Elevhälsan har samma roll för dessa barn som för andra barn. Det kan finnas barn vars stödbehov är att de inte förstår svenska och andra barn som behöver betydligt mer stöd. I den medicinska elevhälsan tar eleverna tre gånger så mycket tid som andra barn. De nyanlända barnen behöver mer tid hos både skolläkare och skolsköterska och är personalkrävande på ett annat sätt, bl.a. behövs vaccinationsbedömningar, samt att tolk är närvarande. 12

18 Informationen inför att elever flyttar till kommunen Familjer som kommer via Arbetsförmedlingen eller anvisas av Migrationsverket har uppehållstillstånd. Såväl asylsökande som personer med uppehållstillstånd kan välja att flytta till Knivsta. Vem som helst kan starta ett asylboende utan att informera kommunen, vilket gör det svårt för kommunen att planera och veta hur många asylsökande som förväntas att komma. Vissa strukturer måste finnas, men samtidigt måste det finnas flexibilitet. Vi måste lära oss att leva i osäkerhet. Elevhälsans dialog/kontakt med familjerna De nyanlända familjerna har ingen kontakt med elevhälsan, utan kommer direkt till skolan, där rektor avgör om elevhälsan ska kopplas in. Bedömning av elevernas skolplacering Elevhälsan finns inte med i den bedömningen. Skolplacering görs huvudsakligen utifrån ålder, vilket innebär att yngre elever kommer till Segersta och äldre elever till Thunman. Introduktion Rektor ansvarar för elevernas mottagande på skolan och i förberedelseklasserna (IK). Elevhälsoteamet kan medverka vid den pedagogiska kartläggning och kartläggningen och i stödprocessen. Samarbete mellan olika parter Integrationssamordnaren, chefen för elevhälsan, ansvariga rektorer, skolchef och socialtjänst samarbetar kring nyanlända elever. Samarbetet fungerar bra trots otydliga strukturer och riktlinjer. I framtiden bör även samarbete med nya närvårdskoordinatorn upprättas. Det är viktigt att alla professioner finns med men att var och en sköter sina egna frågor och inte går in i varandras områden. Elevhälsans roll vid uppföljning och utvärdering av mottagandet Utvärdering av det övergripande arbetet bör göras vid årets slut. En diskussion om hur uppföljningen ska ske kommer att göras vid den kommande utbildningen. Elevhälsans chef försöker hålla sig uppdaterad med vad som händer på nationell nivå vad gäller förslag till riktlinjer och stöd som kan komma att införas. Det är viktigt att kommunen är med och bevakar vilka pengar och vilket stöd som finns att få. Kommunen fortsätter med arbetet kring samordning och riktlinjer. Det skulle också behövas en generell kompetens om vad det innebär att vara asylsökande i kommunen. 13

19 Sammanfattande diskussion Mottagande och introduktion Kommunen har även tidigare tagit emot nyanlända elever, men under senare år har antalet elever ökat. Införandet av två förberedelseklasser ger verksamheten en möjlighet till mottagande och undervisning för eleverna från det att de flyttar till kommunen. Nyanlända elever ska enligt elevhälsan betraktas som vilka inflyttade elever som helst. Mottagandet av eleverna ställer dock olika krav på verksamheten, vilket man möter med att placera eleverna på de två skolor där förberedelseklasserna finns. Placeringen på skolorna sker i stort sett enbart utifrån ålder. Kommunen har tagit fram riktlinjer för mottagande av nyanlända elever och dessa utgår från Skolverkets allmänna råd. Skolorna vet att riktlinjerna finns, men de används inte som avsett. Riktlinjerna utgör en grund för en del av mottagandet av nyanlända elever, men behöver kompletteras med rutiner för hur skolorna ska arbeta. Samtliga intervjuade framhåller att en tidig information skulle göra mottagandet bättre, särskilt när det kommer elever med traumatiska upplevelser. Samtliga intervjuade önskar också att en samlad mottagningsenhet inrättas för alla nyanlända till kommunen. Enheten skulle samordna information mellan olika verksamheter och svara för att integrationen fungerar bättre. Individuell planering Den individuella planeringen utgår från att en kartläggning görs av elevens läsoch skrivförmåga och språkkunskaper, men även kring elevernas bakgrund och tidigare upplevelser. Det finns ingen samordning mellan Segerstaskolan och Thunmanskolan vad gäller hur kartläggningen genomförs. Huvudmannen bör ta ansvar för ett kommungemensamt verktyg för att göra kartläggningen likvärdig. Tillgången på tolkar är viktig för att nå ett gott resultat. Det är viktigt att de nyanlända eleverna inte slentrianmässigt placeras i en förberedelseklass eller grupp utan att det görs en individuell bedömning utifrån vad som är bäst för eleven i fråga. 2 Undervisningen Undervisningen av de nyanlända eleverna sker i huvudsak i förberedelseklasserna (IK), vilka räknas som särskilda undervisningsgrupper. Rektor ska fatta ett beslut om placering och eventuellt om anpassad studiegång 2 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 14

20 för de elever som går i en särskild undervisningsgrupp. 3 Inga sådana beslut fanns när granskningen genomfördes. Eleverna bör också ha en klasstillhörighet i ordinarie klass där en viss del av undervisningen kan ske. I utbildningsdepartementets promemoria 4 står att eleven skyndsamt ska få en tillhörighet till den undervisningsgrupp som han eller hon normalt ska undervisas i. Utgångspunkten är att eleven ska delta i den ordinarie undervisningen i möjligaste mån och så tidigt det bedöms rimligt. För de yngre eleverna med klasslärare fungerar detta och eleverna kan delta i undervisningen i praktisk-estetiska ämnen. De äldre eleverna, där flera lärare undervisar i klasserna, har inte fått någon placering i ordinarie klass. För att underlätta integrationen av de äldre eleverna bör rutiner för att ge eleverna en klasstillhörighet tas fram. Tillgången till studiehandledning 5 för eleverna är varierande beroende på elevernas olika kunskapsnivåer men även på tillgången av handledare. Kompetensutveckling Lärarna i de internationella klasserna har SVA-kompetens, och god erfarenhet av att arbeta med nyanlända elever. En planerad fortbildning i att undervisa nyanlända inleds under hösten. I bägge klasserna finns tillgång till personal med somaliska som modersmål. Uppföljning och utvärdering Skolans ansvar att följa upp och utvärdera undervisningen, elevernas utveckling och skolsituation omfattar alla elever. Bestämmelserna om den individuella utvecklingsplanen, IUP, för elever i grundskolan gäller alla elever utan undantag. 6 Rektorerna träffar regelbundet lärarna i de internationella klasserna och följer deras arbete. Verksamheten och elevernas kunskapsutveckling dokumenteras men inte på ett systematiserat sätt. Kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete gäller även för en särskild undervisningsgrupp. 7 I utbildningsdepartementets promemoria 8 föreslås att elevernas tid i förberedelseklass inte får överstiga ett år annat än vid särskilda och synnerliga skäl. Det innebär att en utskolningsplan för varje elev måste finnas. Ingen tydlig plan för elevernas utskolning från de internationella klasserna finns framtagen. 3 SL 3 kap Utbildning för nyanlända elever, mottagande och skolgång ( Ds 2013:6) 5 SFS 5 kap 4 6 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 7 SL 4 kap Utbildning för nyanlända elever, mottagande och skolgång ( Ds 2013:6) 15

21 Verksamheten i de två internationella klasserna bör uppmärksammas i respektive skolas verksamhetsberättelse samt i kommunens kvalitetsredovisning. 9 Kerstin Eskhult verksamhetscontroller Anna Landerholm verksamhetscontroller 9 Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 16