-NYTT. i nnb e t a 1e s på postgiro Innhold

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "-NYTT. i nnb e t a 1e s på postgiro 85 60 71-6. Innhold"

Transkript

1 isen NYTT MEDLEMSBLAD FÖR FÖRENINGEN NORDI S KA PA PPERSHlSl'ORIKER BULLE1'IN OF THE ASSOCiATION OF SCANDINAfTtN PAPER DISTORlANS MITTEILUNGEN VON DEM VEREIN NORDlSCllER PAPIERHISTORIKER Ärg N" l Re d a k t0r: Gunnar Chris t ie Na sberg, Drammensveie n 4 ~ N-0255 Oslo? Ansvarig utgivare : J a n Olof RUden, S: t Eriksgat an 1 30 C 3 tro J to ckho1m,"~ rs avg i f t : uek 60 for e n keltp ersoner og hembygdsfören i n gar 8 ~K 90 fo r institusjoner/fir maer i nnb e t a 1e s på postgiro Innhold Forskergrupper som kva 1 i t etssirkler. Bo Rudin: De j a pans k e paprersbomberna. S. 7 Rol f Da h10: Il Fapir s kal var e i mange hundreo r!!! 8.3 Kurt K. Karl sson: Några ord om pappe r skon s erv e r i n g i F i nland i da g. s.8 Jan Olof Ruden : Två TTl01erna pappersbruksvisor. S.77 Gösta Linds t röm S./~ Invi tas j on t i1 NJCH -10. Det 10. medlemsffi0te i Oslo., For s kergrupper so ~ kvalitetssir k1er "Kv a litetssirkler!! er smt1. grupp er, d e r hver enkelt me d sin kunnskap birlrar ti1 et felles resultat.,:};il1(e1 te for ske r grupper har i t y~ i sk i'orm,",j ennomf0rt op pga v el" me d varige r esult ater til f 01ge. Utv i klinge n inne n ~. a p i r historisk forskning har f or en stor del be s tått i k ontakt få p e rson e r i me 11 0mo Det n ordiske s a marbeid utgj0r her en kva l ite t s s i r k e l inn e n den interna sj ona le samme n heng o Derfor er lti0 t e n e h vert arille t år av h", lt avgj 0ren e betych1ing for d e t som s a ml et kan oppnåes. Vi håpe r på g od oppslutnin g til Oslo-ffi0tet i j uni

2 De j apanska p a ppersbomberna. 1 Värl dens f ör sta interkonti nentala missiler. Av Bo RudinA Termen "interkontinentala balli s tiska missiler" framkall ar tankar på hypermoderna helvete smaskin e r som j agar fram i rymden med flerdubbl a ljudhasti gheten f ör a tt träffa sina mål h undrata ls mil f r ån startplatsen. Allmänt anses de t nog a t t dessa missiler ä r ett resultat a v efterkrigst i dens v ansinnesrustningar, men faktum är att det redan under andra v ä rldskriget konstruerades en inter k ontinental miss i l i Jap an. Tanken var att sprängladdningar s kull e f öras över Stilla oceanen med hjälp av b a llong. Histori en om dessa b a llonger, en a v de mest bisarra oc h okända episoderna unde r andra vär lds kriget, har utretts a v major Robert C. Mi ke sh som tillbringat tio år med a t t utforska proj e ktet. Smi thsonian Institute Press publicerade 1973 hans rapport på vil ken denna arti kel bygger. (Japan' s World Wa r II Balloon Bomb Attacks on rorth Americ a. ) Efter de ödesdigra f örlusterna vid Midway sökte de japanska militärerna desperat efter ett vapen s om kunde s lå direkt mot d e n ame r i kanska kontinenten. Den ide s om de förde fram kunde inte h a varit enklare - skicka upp bal longer försedda med bomber och låta v indarna föra dem över o c e anen t i ll USA. När bomberna fäl l des skulle de åstadkomma personska dor, brändor och allmänt kaos, v a r tanken. TvååriBt kons t r uktionsarbete över två å r gick å t till konstruktion och prov a v ball onger, bomber och en automatisk f ä l l ningsanordning. Avsevärd tid ä gn a de s också åt att studera vindarna över oceanen. Allt f ör att kunna v a ra säker på att ballongerna med sin d ödsbringande last verkligen skulle nå fram till sitt mål. En mekanisk anordn ing för att hå lla b all ongen svävande över mi n sta godt a gbara fly ghöjd måste också konstr uer as med tanke på de beräknade sextio t immar som fär den över oceanen skulle ta. Problemet att kompensera för stigning då ballongen utsattes f ör var ma uppåtgående vindar och det motsatta förhållandet då nattkylan kom, löste s genom en enkel, en ~enialisk metod. Ett antal sandsackar fäs tes i en r ing under ballongen och stod i förbindelse med säkringar som utlöstes av ett litet v tbatteri. En aneroidbarometer detonerade på elektrisk väg plugga r som släppte ut sand närhels t ballongen kom för lågt. S ndsäckarna beräknades räcka til ls b allongen gott och väl befann sig över amerikanskt område. Då skulle de å t erstående pluggarna lösgöra två f emkilos brandbomber och en f emtonki los antipersonbombo Vikten avgörande f aktor För ballonghölje t var vikten e n avgörande faktor och man prov a de först med e t t hölje bestående av gummerat i l ke, men det visade s i g vara a lldele s för t ungt. Det sega, t unna och lätt~ ja anska ha n dg~ or d e Eappe:et var daremot perfekt f or andama let. Papperet skulle gör as av handpappersmakare från hela J apan och råmeterialet skulle vara kozo, vars långa, starka fibrer lämpade sig bäst. Ett problem var att få samma papperskvalitet me d så många leverant örer. Ett annat att få pappe r e t gastä t t; både v axni ng oc h gummerin g pr ovades, men befanns vara för tungao För att täta s karvarna mellan arken använ de man sig av e t t bindemedel framställt aven sla gs potatis. Bi ndeme dle t, kallat k on nyaku-nor i, färgades också för att de som limm de skarva rn s kulle s e att dessa verkligen fick t i ll r äc~-

3 l igt med lim för a t t bli gastä ta. Ytvi kten på det papper s om anv än des var c a 15 g/m och arken laminerade s korsvis för att öka s tyrkan. Därefte r doppades de i en sodalö snin g f ör bli mjuka r e och efte r v a ttenavsköljning i e n gl y cerinlösni n g. Denna gl ycer ini ösning e rsat tes snart aven bestående av kalciwnklor i d, militäre n h a de n ämligen behov av glyce r inet i ammunitionstillverkningen. 600 a rk i varje ballong Varj e ballong b ~ sto d a v 600 se arat a ark som måste klistr a s samman utan r isk f ör gasläcka. St ora golvy tor krävdes f ö r s lutmonteri n gen och de flickor som v ar sysse l satta med detta arbe t e var s trängt t i llsagda att inte bär a hårnål ar, att inte ha f ör vass a fingernagla r etc. Alla omgi vande v ä ggar v a r ink l ä dd a med pappe r f ör att inga vassa kanter s kull A ~ i v a hål. För att kontrollera ballongernas t äthe t kräv des stora lokaler av en idro tt~ arena s storlek och f lera s~d an a jättehus byggdes också, vilket naturligtvis ytterligare fördyrade ballongerna. För ett sådant t ä t he tsprov fylld e s ballongen med luft med e tt t ryck av 1 ~0 m v a ttenpelare och förseglad es. Ef t e r 24 timmar k ontrolle r ades den f ör e ven tuella läckor och om d en befanns vara t ä t förså gs den me d ett skyddan de lage r a v l a ck. Den arbetskraft som sysselsatte s med b a l longtil l verkningen bestod till större delen a v skolungd om. Under krige t var skol dagen kort för att s å An ga som mö jligt s kulle kunna delta i krigsansträngn i ngarna och många j apaner h ar deltagit i ballongtillverkningen utan att få veta vad slutdrodukten skull e användas till..' TIen f örsta ballongen uppt äckt e s 4 november fly t ande i v a ttne t utanför San Pedro i Kalifornien. Av de mer än ballonger som sändes upp h a r endast?85 d okumenter a t s som landade i UuA. Den enda ~irekta skada de å stadk om var n å gra smärra skogsbränder i v ä stra de l en a v USA, men t yvärr do~ s ex persone r n är de aven ollckshandelse rålcade komma å t en s t ör tad b allong med b omberna f ortfa r ande intakta. Den t r a gis ka händel sen i n t r äff ade i ett rekreat i on s område i n ä r he t en av Oreg on. Marke n ägs av Weyerhauser & Co om också r å kar v ar a pappersmakareo

4 Ro l f D ahl~: " PAP I R SKAL VARE I MANGE HUNDREAR! " De t er allt id vanskelig å vite noe om fremtiden. Vi har allered e f å tt fork l art at påstandene om den relativt korte levetid s om vii bli mange av var tids böker til del, er korrekte, fordi de er basert på kunnskaper om dekjemiske prosesser i papiret. De rfor er det faktisk også mulig å legge papiret inn i en slags tidsma skin ved å öke hastigheten på de kjemiske nedbrytnings prosessene. Resultate t aven slik behandling er deprimerende. Det e r ikke akseptabelt at böker skal gå til grunne i löpet av e t å rhundre. Et pap~rdokument bör normalt vare i flere hundreår f ör det trenger konservering. Den kunnskap vi har fått om nedbrytningsprosesser i papiret, virker skremmende dersom en tror a t våre s kriftlige kulturytringer er noe som har verdi, og s6m hör bli tat t vare på for fremtiden. Me n vi har all grunn til å beholde vår skepsis når det gjelder de f les te andre påstander om fremtiden. Hvis en söker et fellestr e kk i påstander om fremtiden, har jeg vanskelig for å peke på noe a nne t enn at de fleste av fort idens påstander tok pinlig f e il når d e blir konfrontert med det som faktisk skjedde etterpå. En må spörre om det finnes noen pålitelige metoder for å si noe sikke rt om fremtiden som ikke er hasert på naturvitenskapelig e metoder. Hvis en önsker å vite noe om hvilke av vår tids dokumenter som k a n tenkes å bli brukt og ha betydning i fremtiden, finnes det altså bare e tt svar: Dette vet vi ikke. Men vi kan bruke fortieen s om e t speil for å läre litt om de prosesser som förer til a t noe blir betydningsfullt - og at annet blir skjult i glemsel e ns barmhjertige slör. I det klassiske Athen vandret en mann rundt uten noe som den gang gav status. Han skrev aldri et ord, og han kunne aldri kreve honorar for at noen skulle delta på hans seminarer for å l äre alt om alt. Mannen hadde klumpnese og visste ikke en gang hvordan han skulle bli kvitt sin ufordragelige kone. Av alle godt betalte vismenn idatidens Athen er det bare den lutfattig e Sokrate s som ettertiden husker. Det var ikke lett å leve uten kopieringsmaskiner. Vi har alle kolleger i när eller fjern fortid hvis misgjerninger vi kanskje f öler l itt ansvar for. Mine kolleger i biblioteket i Alexandria henvtte t ikke bare tvilsomme metoder for åsarnie inn flest mul l g böke r fra den da kjente verden. I mange av tilfellene fik k d e fat t i eneste eksisterende eksempiar. Men verst av alt var d e res h a ng til standardiserte formater som oppbevaringssystemet for papyrusruller förte til. Når klassiske tekster er i nndelt i så utrolig mange böker, skyldes det rett og slett hyl les yst e me t som lignet på vår tids vinstativ. Bibliotekarene i Alexandria redigerte teksten i bökene, kopierte den reviderte tekst inn på e n standardrulle av papyrus, la den inn i stativet, kaste t originalen og overlot til oss å lese den versjon de sel v hadde valgt. Sannsynligvis inneholdt vers jonen på standard f ormatet både utelatelser og tillegg i forhold til teksten s om forsvant. Jeg tror det er lenge siden nnen kunne opptre så

5 egenrnektig me d bökene. Uro i e n utka nt a ven r omersk p r ovins l ike etter begynnelse n av vår tidsregning burde etter all sannsynlighe t ikke gitt näring t il trykkpre ssene. I h vert fal l i kke etter datidens o pplyste menns og kvi nners mening. Men f akt isk förte den til vanlig bruk av boke n i d e n kodeksform vi anser som den normale. Denne boke n som for t ell e r om d e nne uroen, var for l ang f or en papyrusrulle Det bid ra til at bokrul lene ble erstatte t me d den bokform som er vanl ig i dag. Det er vel heller ikke tilfeldig at denne bo ken ble det förste produkt s om Gutenberg solgte i ukollegial konkurranse med de profesjonelle skriverne. Bibelens lengde f r e mtvang en annen f ysisk form enn bokrullene. Hi storie n e r f ull av s l ike usannsynligheter. Det ene ste sikre e r visst at det som er ment som e t ve rk for fremtide n, i mange t ilfelle blir glemt, s e lv blant ekspertene som forsöker å leve i f ortiden. J e g ska l ikke tre~t e noen med flere e ksempler på det som er m i~t hovedpoe ng: Det e r umulig for samtiden å vurde re hva som har het ydning f or fremt iden, og hva s om uhönnhörlig blir glemt. v i kan ikke foregripe de historiske prosess er, som er styrt av andre prinsipper enn naturvitenskapens lover. Fölgelig er det også umulig for produsentene av höker å vite sikke rt hva som bör bevares for fremtiden. Denne usikkerhet bör i hvert fall före til e n viss s k e psis hvis noen tror at et trykk ikke vii ha bet ydning. Oft e er det den uanseelige hegynnelse til noe som blir betydningsfullt for ettertiden. Dagens historike re vii utviisomt h e vde at det viktigste er å f å en mest mulig komplett samling av kilder. Sanns ynligvis vii ogs å frerntidige generas joner innta et slikt standpunkt. Be t yr det at det vii väre uansvarlig av a l l e utgivere å bruke annet papir e nn det som vii ha e n meget l ang levetid för styrk e n i papiret blir svekket? Mi tt svar er i prinsippe t e t ubetinget ja! De flest e oppbeva ringsins titusjone r vii ha svårt vanske l ig for å g jennomf ö r e konser veringstiltak for d e n enorme bokmas se SOm allerede er i f e rd med å gå til grunne. Manuelle metoder k a n med store omkostni nger bare redd e en l i t e n brökdel av vår f e l l es bokskatt. Dette er prose sse r som er basert på behandling med väsker, og s om må utfö r e s av et höy t kvalifise r t pe rsonale i d e t i lfe l le hvor en kan tillate seg å hruke måneders innsats for å bevar e et e nke lt verk. Det finnes me toder som kan stanse ne d brytnings p r osesse n uten a t papiret får tilbak e noe av sin opprinnel i g e sty rke. nisse metodene kan brukes t il behandling aven r e kke böker -på e n gang, men d a brukes det s värt gift. i ge stof fer s om trenge r inn i böke ne etter at d e er blit t p l assert i et v a k uumkamme r. En må h a e t tilnärme t absol utt vakuum for at den mest kjente me toden som blir brukt ved Library of Congress i USA, skal virke. Me todene e r teknisk avans erte og dyre. Etter hvert som svove ldioksyd fra atmos f ären t r e nger inn i papiret, vii nedbrytningen starte igjen. En ny me tade s om visstnok både avsyrer og öker s t yrken i papire t, er u nder utprövning i England. Metode n e r ikke-reve rsibel, og det e r ennå usikkert om en kan anvende de n som en måsseprosess. Forelöpig kan ingen satse på at nåtidens trykk skal reddes av f rerntidens teknologi.

6 Som sagt er det fort s att svärt vanskelig å vite om det vii bl i praktisk mul i g å redde fortidens trykkproduksjon for kommende generasjo ner. Som ma t erie lle gje nstander representerer den verdier som vanskelig l ar s e g overföre til a ndre media som mikrofilm og dig i tale l agringsformer. Og en skal også väre oppme rksom på at slike nye media som skal redde det intellektuelle innhold i publikasjonene, i seg selv representerer svärt vanskelige probl emer f or d e institusjoner som skal oppbevare dem som arkival i a. Forelöpig er det ikke markert noen vil~e fra norske mynd i gheters s ide til å sikre et fremtidig nasjonalbibl iotek magasiner som vii bremse den nedbr~~ingsprosess som langsomt, men s ikkert förer store deler av det nasjonale trykkarkiv frem til ödeleggelse. Ansvaret f o r at dagens trykk skaloverleve lnn i fremtiden, er det bare prod u s e nte ne som har mulighet til å ta på seg. Det kan väre grunn til å still e spörsmålet om det kan bli et offentlig ansva r å bevare produkter som er laget av selvödeleggende materiaier. Er d e t et offentlig ansvar å rette opp konsekvensene av at et for l a g ö n sker å spare 10 öre pr. 100 gram bok ved å henvtte et s vreholdig papir istedenfor et permanent papir? Tidl i ger e var det e t aksiom at trefritt papir var hedre enn trehol dig pa pir. Sl ike e nkle sannheter blir sjelden stående uten noen f o rm for mod ifikasjoner. Det viktigste er at papiret ikke i nneholder syre eller svovelforbindelser som etter hvert danner svovelsyre, og som nedbryter fiberstrukturen i paplret. Det er i kke utenkelig at det kan lages papir som i nneholder noen trema s se, men som likevei kan få en vesentlig l e nger levetid enn det sure, treholdige papi r et som ikke bör benyttes til seriöse publ ikas j oner. Hvis fremtldig forskning kan bekrefte at slikt t reholdig papir kan oppbevares like lenge som trefritt og syrefritt pa pir, vii det väre en gledelig nyhet. Det er en rekke positivt ladede begreper som kan brukes om det papiret s om vi I ha en mer akseptabel varighe t for oppbevaringsinstitusjonene. Noe n vii snakke om syrefritt papir. Nöytrallimt papir, alkal inpapir og permanent papir er andre be tegnelser som b l i r brukt i denne sammenhengen. ISO har fareslått at den amerikansk e standarden for permanent papir skal danne utgangspunktet f or en internasjonal standard, og flere norske organer har stöttet dette forslaget. Den ame rikanske standarden krever b l. a. at pa pire t har en minimum ph på 7,5 målt ved kald ekstraks jon. Papiret skal tåle minst 30 dobbeltbrettinge r mot fiherretni ngen me d 1 kg strekk. Det skal ha minst 50 gram rivemotstand. Mi n imum alkal inreserve skal tilsvare 2% kalsiumkarbonato Kals i umkar bonat e r et ~illig råstoff, som en gje rne kan spandere nok av s lik a t det oannes en buffer mot syredanne lse i papiret. Spör.smålet e r bare om d e t også bör defineres en maksimumsgrense for ~nsk e lig innblanding aven slik komponent. Permanent papir ska l ette r den ame rikanske standarden ikke inneholde innbl anding av tremasse eller ubleke t cellulose. En fremtidig i nte rnas j onal s t andard bör dessuten spesifisere maksimumsnivåer for vannlöselige klorider og sulfater, og permanent papir bör ikke inneholde vesentlige mengder med optiske blekernidler.

7 Hv i s e n i kke önsker å ve lge d en log i ske, me n höyst r adikal e lösning at a l le t rykk i f r emtiden k ommer på pa pir s om fyl l er k r avene i standarder f or perma nent papi r, kan en selvfölgelig f ölge anbefalingene i den ame r i kanske standarden. Liste n ove r publikas jone r s om bör trykkes på p e rmanent papir, er l ang. De n ne vner v ikt i ge sk j önnlitte räre og faglitte räre verke r, vite n skapel i ge tidsskrift e r, monografier og opptrykk av slike, s a m l e de utgaver, leks ika, ordböker, bibliografier, adre sseböker, ind ekser, a bst r aktorgane r og andre referanseböker s om skal o pphevares i lengre pe rioder, publikasjoner som primärt er be r e g net f or b ibliot ekbruk og publikas joner som ikke egne r seg for o verföring til fil m e ller maskinleselige media. Det e r höyst tvils omt om alle vi I bl i enige om hvordan slike anbefalinge r skal anvendes i praksis. Jeg har forsök~ å summere opp den pri nsipielle holdn i ng i tre ord: alle seriöse publikasjoner. De t e r i hvert fall e t prinsipp som forfatter og forlegger bör o p pnå e nighe t om. Me n historikerne kan allerede her med full r e tt be klage at my e verdifullt materiale vii gå tapt selv ve d en slik forsiktig praksis. Det k a n ogs å t e nke s andre met oder som e r mer orientert mot bedr ift sökonomis k e vurde ringer, når en skal ta standpunkt til om et skrift skal t rykkes på s e lvödeleggende elle r permanent pa pir. Et viktig problem for markedsavde lingene i forlagene er publ i kums innarbeidede vente og se-holdning til bokkjöp. De fleste regner med at ette r e t par år kan en kjöpe de fleste bö ker på s alg. S l ike profet i er er selvoppfyllende. Derfor komme r også de f leste böker på salg etter e t par år. Hvis f orlagene i fre mtide n bevisst satser på at förste opplag t rykkes på godt papir, vii motivas jonen t il å sikre seg et eksemplar med samlerverdi s t imulere omsetningshastigheten. Inge n ekte boksa ml e r vii ha råd t il å vente et par år för en sikrer s e g ~ t a v de verdifulle e ksemplarene. Hvis en velger e n s lik modell f o r produksjo nen av böke r, vii en i hvert fall ha s i kre t a t noen e k sempla r e r aven bok overlevere s til f remtidens bru~ere. Tngen tekst vii g å tapt d e rsom sene re,.uendre de o pplag trykkes på selvöde l e gge nde pa pir og med d årligere og rime ligere utst y r. En s l ik strategi hö r väre aksept abel for oppbevaringsinstitus jonene, og den vii f orhåpe nt lig vis g i f orlagene ökonomi s k moti vas j on til å k omme seg ut av det u f öret s om bransje n har kommet i n n i ve d at s pranget me l lom prorluksjonsverdi og utsal gspris målt i a ntal l kroner h a r blitt for höyt. Det er en grense f or kval ite t s s enkni ng hvis bokbransjen fortsatt öns ker å fungere s om en gaveprodus e r e nde v irksomhet. Mange bokk j öpere ha r opplevd at d e n nedre gre nse e r passert. Institusjone lle k jöp e re ve t a llerede at besparelser på noen få kroner p å f orlagets h å nd före r t i lla ngt höyer e utg i fter for kjöpe rne i form av repa r a s j o ne r o g i nd i v iduell i nn b inding, s om s elvsagt er l angt dyrer e e nn d e t e n kan oppnå me d solid masseproduksjon av graf i s k e p r odukter. Når et produkt s om bö ke r har en synkende grensepri s, l ö nner det seg å lage e t produkt som ikke påf örer kjö perne höye r e utgifter tfl r e parasjon e nn innkjöpsprisen. Jeg skjönner godt at mange forle ggere vi I möte nye krav til kval iteten på deres produkter med ökonomiske innvendinger. I

8 7 alt for lang tid ha r ma nge av d e m forsökt å spare og spare på småbelöp og oppnådd å g j öre sine produkt er til noe som er l ite attraktivt for ma nge a v de private kjöpe rne, og til noe som er uökonomisk og l ite anve ndelige for i nstitusjonelle kjöpere. Kan det ikke väre grunn ti l å g ripe denne utfordringen som noe annet enn en litt pinl i g på pekning på manglende kvalitet? Er ikke tiden s nart inne t il at bokbransjen kommer lit t på offensiven? Den bör t a mål a v seg t il å sikre seg en större del av publikums kjöppekraft. Det er små midler som skal til för en kan markedsföre norske böker som kvalitetsprodukte r. Nivået i gra fisk formg i vn i ng l igger slett ikke dårlig an. Forhåpentligvis er også man us kriptene aven slik kvalitet at de fleste böker fortjener å bli presente rt i en materiell stand som egner seg for å bli beva r t i lang tid fremover. Bokbransjen og bibliotekene burde kunne bli enige om norme r for en mi nstekval i tet f or s e r i öse publikasjoner. Slike seriöse publikasjo ner bör trykkes på et papir som tilfredsstiller minstekravene i den amerikanske standarden for permane nt papir. Dessuten bör de b indes inn med syrefrie mate rialer, og innbindingen bör ha e n kval i tet som gjör det mulig for flere å lese hoken uten at d e n fa lle r sammen ved bruk. Alle seriöse böker hör trådheftes slik a t de ka n repareres og bindes om etter l engre t.ids slitasje. Böker som tilfredsstiller slike krav, kan f.eks. merkes med et k va litetssymbol som er kjöpere ns garanti for at boken er et kval i t e t sprod ukt som tilfredsstille r minimumskravene til et g odt p r odukt. At forlaget har gitt publikasjonen en slik fysi s k u t f ormning, vii også väre en forsikring om at det er en bok som er verd å eie. En slik praksis kunne kansk j e gi en del av f o r lage ne tilbake noe av den trove rdighet de e r i ferd med å miste hos bokkjöperne. Det er den papirbe arbeide nde industris ansvar å sikre at fremtidens bibl i oteka r er ikke blir sitte nde med d e t enorwe ansvar som b ibliotekekarene i Alexandria påtok seg. De avgjorde hvi lke böker som ble sle t t et f r a vår felle s hukommelse, og hvilke som fikk overl eve '. Skån mine kolleger for slike avgjörelser i fremtiden. Intet me nneske kan ta ansvaret f or slike avgjöre lser. Hvis vi tror at dagens trykkproduksjon representerer verdier som kan h a be t ydning for fremtidige generasjoner, må produsentene av dem ta ansvare t for å sikre at de ikke utsle tter seg selv.

9 8 Någr a ord om pap perskons ervering i Finland 1 dag. Av Kurt K. Karlsson. De t bör genast från början påpekas att undert. ej är n ågon fackman på området, utan att här endast nedtecknats vissa detaljer, s om fra m kommit vid åhörandet av f öredr ag och vid några exkursioner. Yr ke s folk har alltså ingenting att hänta här. Konservatorfolket har, s åsom de flesta andra yrkesgrupper sitt e get förbund och sina egna föreningar. Den finska sektionen lär ha 135 medlemmar och e gen tidning. De t nordiska konservatorförbundet NKF hade senaste sommar firat sin 35 åriga tillvaro vid s in tion de kongress i juni 1985 i Hfors. Undertecknads klockarkärlek till papperskonservering härör egentligen från min verksamhet inom filatelin. Man har nu och då frågat mig om hj ä lp vid skador på frimärken. Felen har då varit t. ex. gammalt lim, tejv.rester, f ä rg från underliggande fårgkartong, lack och dylikt som man tyckt att jag skulle veta n å got om genom min forntida kemistutbildning. Tyvärr har hjälpen ofta varit klen och sämst när fr4gorna gällt s. k. stockfläckar = rötskador. Under de 14 å r jag suttit på härv arande Riksarkiv och s tuderat, har en hel de l gammalt papper passerat f örb i mina händer och jag har inte kunnat förbise det stora behov a v papperskonservering bland en del av detta material som förefinnes och som ytterligare ökar genom slitning vid hantering. Man lär ha för något år sedan gjort en överslagsberäkning och kommit till att det i RA finns bortåt 4 hyllkm material, som skulle tarva någon form av konservering. Med nuvarande personal och resurser hinner man med ca i% av detta per å r, vilket betyder att personalen d ä r har ett evighetsarbete framför sig. Man kan p å stå, att konservering av papper i a n spr å kslös f orm tog vid år 1892 i och me d a t t Riksarkivet (då kal l at Statsarkivet) annonserad e e f t er en "nykter och k unn i g b okbindargesäl l ". I bokbinder iets tecken gick sedan i h uvudsak a r betet vidare med repa r ation av trasiga böc ker. År fick en kvinnl i g, lån gvari g b okbindare på RA t ill~äll e.. a tt besöka. koll e ~ er i Sv e r~ge for att s e v~lka f örfaranden man där an vände och för st därefter kan man tala om någon verkl i g papperskonse rvering i nutida bemär kelse. Sparsamhet och över h e ten s ov e t skap om arbe tets verkliga värde f ördröjde länge utveckl ingen. Skoln i ng av ny personal skedde på kurser, där personer s om a r b e tade på området verkade som f öreläsare. I dag har RA sex p a ppers k onservator er i arbete, Universitetsbiblioteket har också några, l ikaså p å kyrkans b okreparationsver kstad i Pieksämäki. Därtill har var je a v l andets 7 landsar k i v någon form av papperskonservatorer elle r b okbi ndare av olika kvalifikati on. En mome n t an uppv ärdering fic k konservatoryrke t indi rekt genom över svämningskatastrofen i Firenze 1 966, då de fle s ta länder sän de personalhj ä l p dit. Så även Finland, som s ände 3 pers oner, ur s pru ngl igen kanske i nte så h ögkvalificer ade, men d e f ick där den bästa tänkbara lärdom i detta internationella läger - av dem finns ännu t vå kvar på RA, en har hunnit bli persionerad. Be träffande å tervärten av nya konservatorer kan en viss förbä ttring skönjas. På Yrkesutbildnings styrelsens initiativ startades h östen 1984 i Hfors' satellitstad Vanda en treårig, finskspråkig kurs för sex olika arter ell er linjer a v konservering, bland dem också en för papperskonservering. Skolans officiella namn är "Vantaan k ä si j a t a i

10 deteollisuusoppilaitos" (översatt: Vanda hand- och konstindustriella lärove rk). Skolan drives i kommunal regi, men är också statsunderstödd. Bristen på fast anställda lärare gör, att tillfälliga föreläsare anskaffas utifrån. Även undert. hade nöjet att i två dagar prata om vattenmärken. Dessa e lever utgör en liten, men en saklig första början till facklig utbildning i denna bransch. Om man i anseende till vårt relativt gynnsamma klimat frånser konservatorns uppgifter för det pr e ventiva skyddet för bok- och pappersmaterialet (d.v.s. uppbevaring på brandsäkert, ventilerat ställe, vid jämn temp. och relativ luftfuktighet genom året) så bör man ej helt förg lömma det ökande hotet s om luftens tilltagande försurning utgör. Denna fara som redan gör sig märkbar utomhus i naturen, kan också i akttagas inomhus på såve l oorganiskt som organiskt material o I vissa länder har man forsökt bekämpa detta med inblåsning av torra, svagt alkaliska pulver, t.ex. bikarbonater, men sådant l å ter sig svårligen utför3s i gamla byggnader vilka e j äro därtill utrustade. Framtiden f å r utvisa huru detta s kall mot arbetas. Finlands RA :s k onserva t or ers h uv uduppgifter är att försöka å terstella vad som 3kada ts av vatten, r öta, brand eller slitage. I princip gäller det då att bevara och återställa, me n inte att försköna e l ler retuschera. Arbe tet börj a r alltid med rengöring. Om det er fråga om lumppapper med skrift eller tryck, och det ifrågavarande bladet ännu håller ihop, är följande förfarande en regelrätt tvättning med vatten, med tillsats av n ågot svagt tvättme del. Om objektet redan är sönderfallet (brand eller röta) eller annars h å ller på att f alla i sär, kan här följa e tt t å l a modsprövande pusslespel som kan ta dagar och v e ckor. HanterinGe n av papper frå n tiden efte r de t trämassan togs i bruk, gör behandlin8en i vått tillstå nd s ynner ligen svår och måst a s å lund a utför as med stor f örs i k ti ~ het så att ark e t ej går i sär. Tramass etiden (börjande c a 1 860) sammanföll också i stort se t t med ibruktagandet a v hart s l i mning av papp'er, varvid man till limningens utfåilande använde alun, som med tiden gör papperet s urt. Surheten skall då mä tas och om den underskri der ph 5 s å b ör även en neu traliseri n g f öretagas. Härvid anvä nde s kal c ium- eller ma gnesiumb ikarh onat er i v a tte n eller bar iumhy droxid i me tan ol. Vid rötskador kan det vara bra att desinficera papperet, var t i ll a nvändes v i s sa feno lpr e p ~ r at : De t r eng jorda och nautrali serade arket - e l ler dess å terståend e delar - blir sedan vanli~en limmat på j a panpa pper med sta rkelse - eller me t y l c e l l ulosa ~ kli ster. Det har bliv i t a l l t vanligare att sedan bädda in d e t t a me l lan t vå genoms kinli ga polyetenfilme r, v ilka smältas f ast med en speciel l lödkolv e l l er s ammanfogas i en s ärskild l aminer ingsmaski n. Så d an lami n ering f örbättrar textens l ä sning, d e s s mikrofot ograf ering ell er duplicering med kopieapparat. De t är en all män rege l a tt a l l a förb ättri ngar och å tgä r der man företar, ä ven bör kunna borttagas om man v i d ett senare skede kanske kommer på nya, b ä t t re metoder. Dylika laminer ingsförfaranden kunna s j ä l vfallet göras på flera olika s å tt beroende på skadans a r t. Om konserveringen gä l ler kartor med vattenfärger, sådana de vanl igen var f örr, måste färgerna f örst fixeras innan vattenbehandling kan f ö retagas. Tekniken går framåt på alla områden och nya konserveringsmetoder är också på kommande. Man väntar sig IDl,cket a v ett nytt neutralisationså mne, diety lzink, som redan tagit i bruk i USA vid neutralisation av stora mängder material på en gång.

11 10 I Danmark, Norge och även på Sveriges RA har man tagit i bruk en arkform-liknande pappersutfyllningsmaskin. På dess viraduk lägges det skadade arket - det gäller alltid ark där vissa delar fattas - sedan fylles arkformen med en massasuspension innehållande en lämplig mängd fibrer av samma färg och slag som det skadade arket, varefter man likasom gör ett nytt ark. De tillsatta fibrerna söka sig till hålen i det skadade papperet, som sedan uppguskas och torkas. Metoden fordrar övning, men kan ge ett gott resultat. En sådan är också att vänta till Finlands RA. Källor: Pirkko Pirilä. Föredrag, hållet 7. Lj för II Suomen KemistiseuraII "Konservering igår och idag". Hfors ISBN o - 9. Kurt K. Karlsson. "Om frimärks papperets beständighet. lr Fenno-Scandia s. 55. Hfors, april 1986.

12 Två moderna pappersbruksvisor. Av Jan Olof Rud~n. Som komplettering till NPH-Nytt 1980:1, där äldre pappersmakarvisor presenteras följer här två moderna motsvarigheter. Perspektivet är dock ett annat: det är fabriksarbetaren som talar i Ryd0 bruks pappersbruksvisa och någon från orten, d v s utanför bruket, som beskärmar sig över stanken från sulfatmasseframställningen på Wifstawarf. Den senare visan har jag blivit uppmärksam~ad på av Rune Svensk, som meddelar den i sin Wifstavarf 1982, en industrihistorisk dokumentation (Sundsvall 1984). Där anges även melodin som är den kända "Sandels kanon" (bl.a. sjungen av Edvard Fersson). Från samma tid, 1910, är Rydöbruks pappersbruksvisa upptecknad. Den finns bevarad i Museet i Varberg, signum Vfu~ Det saknas melodiangivelse, men t ex Glucks melodi använd av Anna Maria Lenngren till "Pojkarna" passar bra. Ett annat förslag är "1 låga ryttartorpet", en skillingtrycksmelodi. För dessa två anvisningar tackar jag Eva Danielson, Svensk Visarkivg Wistavarf, strax norr om Sundsvall, ingångsatte sulfatfabrikation av massa år Rydö, Torups socken Halmstads härad, anlades som handpappersbruk 18?8. Visan är som sagt från ca 1910, då modern fabriksdrift gjort sträng boskillnad mellan arbetsledare och arbetare. Redan mycket tidigt under cellulo~ saepoken observerade man den moderna industrins avigsida). nämligen dess inverkan på miljön, som nu blivit det stora debattä mnet. Denna visa, vars upphovsman vi inte med säkerhet kunnat spåra, skrevs någon gång omkring 1907 tror man. Visan har presenterats i cirkeln av fru Naima Bolin, Strandvik, som i sin tur fått den av sin syster, fru Annette Tj ä rnström, Nacksta. I skriften "Medelpad" Nr. 1/ 1973 med underrubriken rrnorrland I LAGOR och andra visor från MEDEL FAD"samlade och kommenterade av Helge Andersson och utgiven av Medelpads F'ornminnesförening finns en vers ur visan medtagen på sid. 19 j ämte en variant, som handlar om Fagervik. Den angivna melodin är också en helt annan. Anmärkas bör, att Fagervik tillverkade sulfitmassa, som inte alls luktar illa jämfört med sulfatlukten från Vivstavarv - och numera Ostrand. Den i v i san omnämnde HäggIund var länsman Eric Hägglund, Söråker, som en tid var rik sdagsman. "Bladen" i vers 2 syfter på tidningarna.

13 IL Melodi: Sandels kanon ~ il I :J J j I r :OJ JIJ :J )J J j Jil I l. Hör hit. mi-na vän-ner och lyssna på det-ta. Om nå-got nl 2. Den luk-ten 80m är ut-av al-la be - handlad. I riks-da ~n dir ). En her-re 1 Tyskland gjort en upp-f 1n- ning, han vil-le ta 4. Nu bön-der-na bor-ta 1 Häs-sjö de kla-ga.. och flån sl-na 5. Ja. än-nu det luktar av s j älvaste fanken och lng-en kan 6. Där slutar min vi- sa och tyat-nar JIl1n tung-a. J ag hop-pas nl, J J Ull J J l; J. :1 I J J J IJ J J I l. kän-ner j ag nu vlll be --rät - ta. Må' vi-aa.n e.1 bris-ta ut 2. blev den av Hägg-lund ut - a n - dad.och "bla-den~ de haft ett e 3. bort den för-u - tan nå. "n vin-ning. Men kan ni er tän- ka så'nt 4. bo -n1ng-ar a l - l a de dra-ga. Där. läm-nas 1 stlc-ket båd" 5. tå - la den gräsl1 - sa stanken. Nu vll - ja de flyt - ta. ty 6. hört den bå.d"gam - la och ung.. a. Nu öns - kar jag blott. 14åt-te ~ ;l ; J I ffi :OJ I OJ J J I F J )IJ J J I j il l. 1 nå-gon skarv.den hand-lar 0111 luk-ten 1- f rån V1vsta - varv. 2. vin-ner-l igt svarv om. luk-ten 8 0m kom-mer i - från Vi. vsta -varv. 3. his-ke-l1gt slarv. Han fick ej ta bort den i-från V1Vsta - varv. 4. plo-gar och harv. när luk-ten den kom-mer 1 - f rån Vlvsta - varv. 5. in-te en s parv kan s tan-na för l uk-ten i.-från Vlvsta -varv. 6. den gå i arv. så l äng-e det l uk-tar i - från Vivsta _ varv.

14 RYn öbruig3 FA F r!tit Sm~lrASVISA Långt ner i S5dra Småland, d~r Nissan flyter fram, D~r h5jer sig ett pappersbruk, men fy f5r sj~lva fan. Det sorgligt ~r att h5ra, men v~rre ~r att se Och, sedan till att jobba i ett sådant Helvete. Om någon 5n skar veta vad detta bruket finns, Så skall det heta RYDö, om jag ej illa minns. Och om det någon lyster, och ni vill h5ra till, Så skal jag ~ven nämna, om sj~lva Gubben GHILL. Så kallas Disponenten som uppå Ryd5 går. Man s5ker oss att plåga det mesta han f5rmår. Att man beh5ver frukta det kan ni nog f5rstå. Ty med en k~pp i handen, han st~ndigt brukar gå. Två Ingeni5rer gå r d~r, de spr~tter av och ann, De ryta och komderar av bara själva Fan. Den ene heter Spr~tt man, Den andre kallas Flyg. Ja, tiden h~r på Ryd5, ja, den är ganska dryg. Om Spr~tt man jag vill n~mna, och om hans strama s ~ tt. Han ~r s å styv i nacken som om han svalt en k~pp. Går man till pappersbruket där f å r man honom se. Ibland så ar han nykter, men oftast är han sne. Här finns ju många andra som jag uppräkna kan. Vi skola dem ej g15mma, de skol a få sin dom. iden skull vi dem då g15mma, nog d5mer Satan dem. Han har dem noga räknat, han känner dem igen. Och nar vi fått likviden och vi till Torup gå Och k5per oss en liter, ibland kanhända två, Då g15mmer vi bekymmer, då bliver allting gott, När vi har vatt på "busan" och några busar fått. Vem denna visa diktat det säger jag ju ej. Ty då skall de herrarna ju retas ut på mej. Men ett jag 5nskar säga att visan den är sann Ty det kan ju bevisas av minst trehundra man.

15 1'1 c, W. GLver;. '~ B l [f-j J J IiF~ 17l, l. Jag minns den Iju - va ti. den, Jag Då o skul den och fri den Tätt minns den som i går, DA las' ten var en folj - de mi - na spår, häx-a Och sorgen snart forsvann, DA allt ut-om min Iilx - a ' Jag lätt och lull - tigt fann. I la.. rytbutorpet. :If D - AT - D 9 1c ) Il) j ) J l J I l )s )' Ii J. ) j l lå -94 ryl-kr-id,.- ~i vij },ii - ria, Hun-1Ul- ~",. Di'-,.,-, J. J j r J i- J I i J J tf J. JM,I V, laij '" en - SaM 11I,,:;r ,; so"" snö..w- JUn -hns få'rg, Och ~. E - Al - _ /xi. - fwn D F ~ r la) 1eJ); ).., )I OJ. lag flu på. lin. -.",1. Em _ fir va,. je Ä7 ~ Iron.Ipan1t, D ~ '. ~, V ~ J ~ ). I ) )' ) } J, I SDlY -sn. rd - i spi - os," i),n rå. - a. VI! - ijin. Jrfl.JV7., Oc/t

16 /:; Gösta. Lindström har av Gösta Liljedahls fond utsetts till stipendiat 1987 för hans forskning om pappersbruken i Virserum och vid Ernån samt för hans pedagogiska verksamhet. Stipendiet utdelades den 22 januari på Gösta Liljedahls födelsedag. Dett a va r fem t e gången ett stipendium ur fonden utdelades. Tidigare stipendiater är Erik Witting, Jan AppelQuist, Bo Rudin och Richard Ärlin. Fonden har till uppgift att stödja pappershistorisk forskning, särskilt svensk. Detta innebär dock ej att endast svenskar kan söka stipendium eller att "forskning" skall tas i bokstavlig bemärkelse. Nästa ansökningstillfälle är senast den 31 december 1987 för utdelning den 22 januari Ansökan riktas till Jan Olof Rud~n, S:t Eriksgatan 130 c, S-Il3 43 STOCKHOl.M. Fonden behöver för sin verksamhet bidrag frän enskilda och organisationer. Tänk på att 100 kronor till fonden i stället för blommor vid uppvaktningar kan ge btittre utdelning. Fondens postgirokonto är Jan Olof Rud~n

17 INVITASJON TIL NPH-10. DET 10. MEDLEMSM0TE I OSLO 12. TIL 14. JUNI Denne gang kommer NPHs med1emsm0te ti1 å holdes i Oslo. Tidspunktet for start er lagt opp slik at alle som så vi1 kan komme ti1 Oslo med nattog om morgenen 12. juni. (Det gje1der Bergen, Kj0benhavn, Stockholm og Trondheim, men ikke G0teborg (toget fra Kj0benhavn suser forbi), for derfra må man komme aftenen f0re.) Hotellprisen er NOK 375,00 per d0gn ink1. frokost i enkeltrum m/dus j og NOK 250,00 per d0gn og person ink1. frokost i dobbe1trum m/dusj. DE SOM 0NSKER A KOMME TIL HOTELLET 11. JUNI MA ANGI DET pa POSTGIROKUPONGEN. Påme1de1se skjer ved at man innsetter avgiften NOK 30,00 på NORSK POST GIROKONTO NR (Föreningen Nordiska Pappershistoriker, Avd. Norge). En slik postgiro kan sen des fra alle land i Norden uten ekstra omkostning. Det går også bra å girere fra egen postgirokonto. Hvis to medlemmer vi 1 de1e rum (da blir m0teutgiftene lavere), er vi takknem1ige om de vi1 sende en felles postgiro med NOK 60,00 og tyde1ig angivel se av navnene og 0nske om dobbe1trum på talongen. De som kommer med med f01gende beta ler en avgift NOK 35,00 og angir på kupongen at de 0nsker dobbe1trum. Vi er glade for de påme1de1ser som kommer f0re 1. mars, men SISTE FRIST FOR pameldelse ER 24. MARS Vi kommer ti1 å bo på Linne Hotel, og har va1gt week-end av to grunner: 1. medlemmene beh0ver ikke å s0ke om så lang tjenestefri og 2. Oslo-hote11ene er så dyre i den 0vrige del av uken. PROGRAM. Fredag 12. juni kl Ved Papirindustriens Forskningsinstitutt. Institutt1ederen E. B0hmer inn1eder. Derefter b1.a. foredrag om 1agringsbestandighet, og om Det som har skjedd i papirfremsti11 ingen de siste 15 år ti1 slutt omvisning på instituttet. Lunch på instituttet avslutter. Efter lunchen drar vi ti1 Riksarkivet. Efter at programmet der er klart, holder vi med1emsm0te på Riksarkivet. Vi drar så ti1 hotellet for inn sjekking, og derefter middag på Linne Hotel. L0rdag 13. juni. på morgenen bes0ker vi Kon-Tiki-museet. Derefter Kroepe1insam1ingen, som er Verdens mest omfattende samling av Sti11ehavs-skrifter. så enkel lunch på Folkemuseet. Derefter bes0k på Folkemuseet med b1.a. Ibsens arbeidsrum. Ti1 slutt middag på Folkemuseets restaurant. S0ndag 14. juni. Norsk Pressemuseum. Lunch der og avslutning av NPH-10 ved tiden. For dem som er interessert: Sonja Henies-Nie1s Onstads museum er på gangavstand fra Pressemuseet. Avreise: Ti1 Bergen el , ti1 G0teborg 17.00, ti1 Kj0benhavn per båt og per tog 22.35, ti1 Stockholm el og ti1 Trondheim el De påme1dte vi' få ti1sendt detaljert program med kart mm. PS. NOK 30,00, 35,00 eller 60,00 ti1 NORSK POSTGIRO

18 LÄ G GPOJKE GUSKARE f\1ästare 17 EN FILM OM HANDGJORT PAPPER AV NILS OLOF HEDENSKOG Mitt första möte med handgjort papper blev omtumlande. Papper, en alldeles självklar slit-och-släng-vara i vår dagliga närhet, fick plötsligt liv och innebörd.jag gick i lära för Georg Anzelius på Tumba pappersbruk och Tör yrkesmännen nere i lessebo. Med facination såg jag hur pappret växte fram ur deras händer och verktyg, Tör att så småningom pressas och torkas. Det monotona hantverket (man formar ca 2000 ark per dag) beskrev en slags kontemplativ arbetsro som verkade vara mycket otidsenlig. Jag bestämde mig för att göra en film om det jag såg. Manus, regi och klipp: Foto och klipp: Lj udläggning: Mi x: Lj ussättning: Nils Olof Hedenskog Stefan Kull änger Sven Olov Heed Per Carleson Peter Holthausen Per Carleson Peter Holthausen/ Studio Lagnö Fil mmi xa rna Nils Melander/Filmteknik 23 min, 16mm, färg, opt. ljud. Finns även på VHS. Produktion: Nils Olof Hedenskog och Filmverkstan med stöd av Sveriges Tekniska Museum Distribution FilmCentrum tel

19 If Tidskrift för teknik-, industri- och arbetarh istoria TE KN IK Il KULTUR är en ny tidskrift som under 1986 utkom moo fyra nummer. Avsikten har varit att via en enkelt hållen tidskrift berätta om det som händer Inom teknik-, industri- och arbetarhistoria och Industriminnesvård, bl a, och det som I första hand berör museerna, kulturminnesvården och hemby\jisvården men även alla andraallmänt intresser~ ~ sbna frbr. Perspektivet breddas succesivt. BI a hoppas r edaktionen p~ att kunna utöka det rent teknikhistoriska mater ialet. Till redektlonen har repr esentanter för olika universitetsämnen (t ex lce- och läroomshistoria, ekonomisk historia, teknikhistoria och etnologi) knutits for att bevaka ett brooare omrb och därigenom kunna t~ka In nagra av de vita fl~kar som finns I gränslandet mellan museerna, universiteten och fria forskningsinstitutioner som t ex FA- rb t, Arbetslivscentrum och Arbetarrörelsens arkiv. VI hoppas att det skall ge full utdelning under TEKNIK la KULTUR ges ut av Föreningen Teknik & Kultur, bakom vilken står bl a De teknik- & Industrihistoriska museernas samarbetsr&j (Tl MSA), Den nordiska samarbetsorganisationen (W The International Commi ttee for The Conservation of the Industrial Heritage (T ICCIH) och Svenska Museiföreningen samt en långrad enskilda medlemmar. Redaktör och ansvarig utgivare är Bengt Nyström med bred erfarenhet av museiarbete och industrl- och kulturminnesvård och bl a chef för Sveriges Tekniska Museum. Under 1987 utkommer TEKNIK la KULTUR med fyra nummer. Som alla kulturtidskrifter dras den under en uppby(}jjl6dsfas med vissa ekonomiska problem. Gör därför ~ här - om du är Intresser~ ~ tidskriften och dess äm nesomrbn : Bli medlem i for,nlngen Teknik & Kultur' Du stodjer darmed utgivnin gen av tidskriften och erhå.11er automatiskt prenumeration av tidskriften. Och litet mera! Medlemskap för 1987: 100 kr för enskild medlem 250 kr för institutionella medlemmar Prenumeration för 1987: l 00 ~ r för privatpersoner 120 kr för Institution 200 kr i stödprenumeratlon Enklast: Sätt In beloppet p~ postgiro med angivande av namn, ooress osv. Tidskriften. Teknik & Kultur. Föreningen Teknik & Kultur. Dalagatan 78 A <i Stockholm. tel ~<i.

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

Allsang med Terje og Ann-Kristin

Allsang med Terje og Ann-Kristin Allsang med Terje og Ann-Kristin E - dur DE NÆRE TING DITT SINN MONNE FLYVE SÅ VIDE OMKRING DET ER SOM DU GLEMMER DE NÆRE TING DET ER SOM DU ALDRI EN TIME HAR FRED DU LENGTER BESTANDIG ET ANNET STED DU

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli Lag 1 Gud är h e lig och rättvis Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli straffad. Rättfärdigh e t och rätt är din trons

Läs mer

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan.

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan. Ryttarbrev Nu är det dags för andra delen av Vintermästerskapen 2014 och vi hoppas att ni är lika laddade som vi är! Nedan följer information som är viktigt att alla tar del utav. VÄGBESKRIVNING: Från

Läs mer

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun 1(5) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen är att delar av gällande detaljplaner

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens bästa helg Unge Ledere 8-10 april 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen begynte med gaver og teambuilding Vi lyssnade till och dansade med Karin Fevaag Larsen

Läs mer

Møt sommeren med stil!

Møt sommeren med stil! Møt sommeren med stil! PREMIER verdt opptil RIG 8000,- A! PREMIER verdt opptil REKrutteringskampanje P7-8 (25 april - 5 juni, ) Produktpakke for bare kr 85,-! 1 85,- start i katalog 7 ELLER 8 verdi 757,-

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

HANDLEDNING FÖR LÄRARE HANDLEDNING FÖR LÄRARE Om föreställningen Den här föreställningen är producerad i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola och Uppsala stadsteater inom ramen för deras barnteaterprojekt. Barnteaterprojektet

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29 Medlemsmöte 16/8-08 Bilagor 1 D a g o r d n i n g 2 N ä r v arolista 1 M ö t e t s ö p p n a n d e J o j j e f ö r k l arar mötet öppnat. 2 Fo r m a l i a M ö t e t b eslutar a t t : J o j j e v al s t

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare 40-50 nationer Världens kanske 10:e största Antal deltagare sedan 2000: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - En kartläggning av kostigarna i organisationen görs med metoden ACAS Adaptive Competence Assessment Survey Kostigarna = de informella vägarna för kompetensöverföring

Läs mer

Datum 2015-04-08. TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun

Datum 2015-04-08. TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun 1(6) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:337 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen avser till att göra det möjligt

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk Stadsfullmäktige 34 28.04.2014 Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk FGE 34 639/00/01/00/2010 Koncern- och stadsutvecklingssektionen 20 Beredning: stadsjurist Ben Weizmann, finansdirektör

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Kirsti Paajanen Resa: Rom-Tuscia Datum: 140419-26 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: Urgammal, superartig man som hade bemödat sig lära namnen på oss alla. Fint!

Läs mer

Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab

Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab Numa Petersons handels- och fabriksaktiebolag Svensson, August Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab Stockholm 1903 EOD Miljoner

Läs mer

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

Scener ur Mozarts liv

Scener ur Mozarts liv Alet Lotzng Scene u Mozats lv Aangemang Chstan Lunggen SATB + Pano calluna musk h Soan Alt Bas.. Scene u Mozats lv N 5 Scene u Mozats lv Vän - ska Vän - ska Vän - ska.. n kä - lek kan # kä - lek kan kä

Läs mer

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är

Läs mer

Pilgrimsfärd. en musikör Text och musik: Lasse Dahlberg fritt efter Geoffrey Chausers Canterbury Tales i svensk översättning av Britt G Hallqvist

Pilgrimsfärd. en musikör Text och musik: Lasse Dahlberg fritt efter Geoffrey Chausers Canterbury Tales i svensk översättning av Britt G Hallqvist Pilgrimsfärd en musikör ext musik: Lasse ahlberg fritt efter eoffrey Chausers Canterbury ales i svensk översättning av ritt Hallqvist Kör kluster ndas in alla tar sin ton så att det blir ett kluster av

Läs mer

Att större akuta reparationer. Ansvarsfrihet fiir styrelsen

Att större akuta reparationer. Ansvarsfrihet fiir styrelsen Åmöte Smtillighete Bkbdet 24 ktbe 2012 Plt :Håktpkl mtl 1 Vl v dtide ch eketee ii tämm Till dde vlde Mget Eic ch till eketee vlde Mgu Tte 2 Vl v juteigmä Till juteigmä vlde Åke Glud ch Cut Gutv 3 Mötet

Läs mer

Svan käl la våt mark spark

Svan käl la våt mark spark Svan käl la våt mark spark Bevarande av biologisk mångfald Återställande av landskapsbild Främjande av friluftslivet Rening av dagvatten Bio lo gisk mångfald inom sta dens gränser Be grep pet våtmarkspark

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet www.kits.se Kits Frisörgymsium Nytäkde och kvlitet Stimulerde miljö på Mgsisgt Kits Frisör är e lite friskol med 90 elever som erbjuder e kretiv och ispirerde miljö. Utbildige är yrkesförberedde, håller

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100

Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100 Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100 En unik universal-dimmermottagare för fjärrstyrning av husets dimringsbara ledlampor (230 V), energisparlampor (CFL/ESL), glödlampor, halogenlampor, induktiva

Läs mer

37 sånger med rörelser och lekar för små barn

37 sånger med rörelser och lekar för små barn 37 sånger med rörelser och lekar för små barn T. + M.: Zandra Adolfsson Refr.: B Vi bygger en båt. En jät te båt, för Gudhar har Dm7 G7 C /A sagt att detskallregska reg-na na, som en flod, en båt. En B

Läs mer

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet.

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och  lägger ut  sidor på I nternet. Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet. För at t flyt t a filerna behövs et t program, et t så kallat " filt ransport program".

Läs mer

FRILUFTLIV OCH TURISM

FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTSLIV OCH TURISM Nationella miljömål Kommunala mål Riksintressen Övriga intressanta områden Karta 10 Friluftsliv och turism FRILUFTSLIV friluftsliv och turism FRILUFTSLIV OCH

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8)

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8) Soprano 1 Soprano 2 lto Basso 1 Basso 2 Text musik: Carl Michael Bellman 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 ck, ck, b ck, ck, rr: Eva Toller 2006 ck, att vid så -stång-en att vid så -stång-en b att vid så -stång-en att

Läs mer

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Anvisningar När människor får församlingens uppdrag att som förtroendevalda eller som anställda

Läs mer

IVar genomfordes projektel? 2 O1 3/4 0 N. IFrån odl m ed IT ~ I och med. c. Sammanfattning av projektet. Jordbruks verket L-..J _... -" I.

IVar genomfordes projektel? 2 O1 3/4 0 N. IFrån odl m ed IT ~ I och med. c. Sammanfattning av projektet. Jordbruks verket L-..J _... - I. .- PROJEKTSTÖO Jordbruks verket _... -" I ~ - slutrapport ---- r., l.. Du ska anv ända blan ketten för att skriva en slutrapport so m c esanve r ge nomförande t och resunater av proje ktet. Jordbruksverke

Läs mer

De är snart Om 7 dagar är de sommarlov i Sverige och alla barn får sommarlov ha ett härligt sommarlov. PS, titta inte på baksidan!

De är snart Om 7 dagar är de sommarlov i Sverige och alla barn får sommarlov ha ett härligt sommarlov. PS, titta inte på baksidan! Kapitel 1 Ljuden Arga Johanna spände ögonen i både Erik och Karl. -Sluta upp med det där genast. -Men, sa Erik och Karl, vi gör ju ingenting. -Hör du det där ljudet, säger Erik till Karl. Det låter som

Läs mer

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt)

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt) Litteratur Strategi och offentligt ledarskap (10 hp) Busch Tor, Johnsen Erik, Klausen Kurt Klaudi och Vanebo Jan Ole, red. (2005): Modernisering av offentlig sektor. Utfordringer, metoder og dilemmaer.

Läs mer

L iv e t s b ö r ja n

L iv e t s b ö r ja n L iv e t s b ö r ja n H u r h a r liv e t F R Ä M S T 4 O L I K A H Y P O T E S E R u p p k o m m it? S K A P E LS E TE O R IN : G U D S K A P A D E L I V U R A LS TR IN G S TE OR IN : L I V K A N U P

Läs mer

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups. Kompass till samhällskunskap 50 Maria Eliasson Gunilla Nolervik I din hand häller du ett läromedel frän Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet frän klassrummet. lärare och elever hjälper

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Arrangør I Paris: PARIS CHIC ved Nathalie KARATAS, 24h/24 hotline Tel: 0033-(0)6 85 900 800

Arrangør I Paris: PARIS CHIC ved Nathalie KARATAS, 24h/24 hotline Tel: 0033-(0)6 85 900 800 ÅSHEIM SKOLEKORPS TIL PARIS 26.-30.06.2012 68 PERSONER TOTALT Guider Carina Andersson Tel: 0033-(0)6 21 59 02 50 Britt Marie De La Rue Tel: 0033-(0)6 11 20 06 97 Arrangør I Paris: PARIS CHIC ved Nathalie

Läs mer

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trivselregler Brf Ronnebyga rden Trivselregler Brf Ronnebyga rden Hej nya, eller gamla granne! Har du ta nkt pa att vi a ger ett hus ihop? Ra ttare sagt ett hus fra n 1936. Det a r ju riktigt ha ftigt. I huset har vi en bostadsra ttsfo

Läs mer

Vatten och avlopp. i Hörby och Höörs kommun. Information till dig som vill ansluta till kommunens vatten och avlopp

Vatten och avlopp. i Hörby och Höörs kommun. Information till dig som vill ansluta till kommunens vatten och avlopp Vatten och avlopp i Hörby och Höörs kommun Information till dig som vill ansluta till kommunens vatten och avlopp Tomtgräns/förbindelsepunkt Servisven l Servisledning Fas ghetsägarens ansvar Mi skåne Va

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

01 S: se saken ä den att eh (0,3) pt (0,4) nä man ä ung 02 å frisk (0,2) dä ä ett friskt jöre i skogen,

01 S: se saken ä den att eh (0,3) pt (0,4) nä man ä ung 02 å frisk (0,2) dä ä ett friskt jöre i skogen, 01 S: se saken ä den att eh (0,3) pt (0,4) nä man ä ung 02 å frisk (0,2) dä ä ett friskt jöre i skogen, 01 I: ja:? 02 (0,3) 03 S: å senn på dåm (0,6) eh: spikte'n läkta si. 04 (0,5) ((fortsätter)) 01

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Sammanställning av uppfödarenkät.

Sammanställning av uppfödarenkät. Sammanställning av uppfödarenkät. 1 = Stämmer 5 = Stämmer inte Antal svar: 47 1. Lagottohanar har bra könsdrift 1 26 55 % 2 13 28 % 3 4 9 % 4 3 6 % 5 1 2 % 2. Lagottohanar har lätt för att para tikar 1

Läs mer

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag.

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag. Samhällsservice Cecilia och Jo han har en dotter som är 3 år. Hon he ter Astrid och går på förskolan. En dag när Cecilia hämtar Astrid ser hon det här anslaget. Jag förstår anslag. SOMMARFEST! Alla föräldrar

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Fritid för dig med funktionsnedsättning!

Fritid för dig med funktionsnedsättning! Fritid för dig med funktionsnedsättning! F r i tide n ä r DIN tid, använd den v ä l, e f ter din vilja och förmåga! Fritidens betydelse I denna folder finner du olika föreningar och organisationer i Malmö

Läs mer

Papper. Både papper och papyrus är exempel på vad vi brukar kalla för skrivmaterial. Andra sorters skrivmaterial är pergament,vaxtavlor och lertavlor.

Papper. Både papper och papyrus är exempel på vad vi brukar kalla för skrivmaterial. Andra sorters skrivmaterial är pergament,vaxtavlor och lertavlor. Papper Det vi kallar papper kännetecknas av att fibrerna i ett material, till exempel bomull, först skiljs från varandra och sedan filtas ihop igen. Enligt den definitionen har papper tillverkats i ungefär

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan

Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan Att förebygga naturolyckor en fråga om samverkan Tillsammans mot en säkrare värld Ett omfattande FN-arbete pågår för att förebygga naturolyckor och naturkatastrofer och minimera effekterna av dem. Vid

Läs mer

Programblad för Valdshult och Öreryd

Programblad för Valdshult och Öreryd Programblad för Valdshult och Öreryd Juli Oktober 2015 Pastorn har ordet Tillfället kommer inte igen. Vi som har fått rutin på att vakna om morgnarna, alltså vi som lever idag, vi har ju blivit ganska

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Räddningsverkets målorganisation

Räddningsverkets målorganisation Räddningsnämnden 18 27.05.2014 Räddningsverkets målorganisation RADD 18 Faktorer som bestämmer det regionala räddningsverkets må lorganisati on Räddningsverkets målorganisation bestäms för sin del av förp

Läs mer

Ludwig van Beethoven symf 9 Tema "An die Freude" Konsertmaterial för elevorkester arr. Jan Alm

Ludwig van Beethoven symf 9 Tema An die Freude Konsertmaterial för elevorkester arr. Jan Alm Ludwig van Beethoven sym 9 Tema "An die Freude" Konsertmaterial ör elevorkester arr. an Alm De a är e arbetsmaterial som kan användas å olika sä, allte er behov och möjligheter. A Melodi utan legato ör

Läs mer

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför? Emj www.mf.smj Smällsm fö u Emf uvcl d slml sm mlm ll läudvs smällsus. Syf ä lv övd fösåls fö u smällsm fu. Ml båd s c s fösåls fö u d s u Sv. Ml bså v fy s övd uf sm bdl usdl, bsmd, fsmd c ffl m. Uf bsvs

Läs mer

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än l v M Tl på v ll omp T OP Mo D m k u f. lo k o oc gg f å y l T J, m h mobl vg! D lk h komm å ho kk? V gå! Jg h US 7 gåg föu på fvl, m å o jg mglåg få c, u vll jg å lg fm, jj! Och h jg u kk jg få uogf Hy

Läs mer

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna LUCIASÅNGEN Natten går tunga fjät runt gård och stuva Kring jord som soln förlät, skuggorna ruva Då i vårt mörka hus Stiger med tända ljus Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Natten var stor och

Läs mer

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen,

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, och inan borde is y n n e rh e t a n vänd a s o ld a

Läs mer

SeniorNet Södermalm. Va ra kunskaper om o vervakning och integritet. Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet

SeniorNet Södermalm. Va ra kunskaper om o vervakning och integritet. Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet Va ra kunskaper om o vervakning och Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet Integritetsrapport framtagen pa uppdrag av F-Secure Artiklar som skrivits i flera tidningar de senaste veckorna

Läs mer

Bedömningens Betydelse. Kerstin Sors

Bedömningens Betydelse. Kerstin Sors Bedömningens Betydelse Kerstin Sors Olika bedömningssystem Individrelaterat Eleven jämförs med eleven själv Normrelaterat Eleven jämförs med en normalgrupp Kriterierelaterat Eleven jämförs med i förväg

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik

F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik U n g re n ä s s a n s 1 4 0 0 -ta le t P å n y ttfö d e ls e a v a n tik e n (rinascita) a n v ä n d e s fö r s t a v d e n ita lie n s k a k o n s t h is

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Oslo den 30 oktober 2014

Oslo den 30 oktober 2014 Oslo den 30 oktober 2014 Connect är en ideell organisation som matchar entreprenörer med kompetens och kapital från näringslivet. Därigenom förkortar vi deras väg till verkliga och varaktiga resultat.

Läs mer

MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN

MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN Social- och hälsovårdsn. 71 18.06.2014 Social- och hälsovårdsn. 34 19.03.2015 MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN SOHÄN 18.06.2014 71 Beredning: Chef för handikappvård

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

Berättarstunden. Termin 5: Bibellabbet. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial. Innehåll Termin 5 Bibellabbet

Berättarstunden. Termin 5: Bibellabbet. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial. Innehåll Termin 5 Bibellabbet Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 5: Bibellabbet Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 5 Bibellabbet Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion 6

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer