SprängNytt. Årets Bergsprängare?...sida 23. Börje... sida 4. Tummen upp för elektroniksprängkaplsar. ...sida 15. Nr. 1 Januari

Transkript

1 SprängNytt Nr. 1 Januari årgång Årets Bergsprängare?...sida 23 Börje sida 4 Tummen upp för elektroniksprängkaplsar i Karlshamn......sida 15 SprängNytt 1/2010 1

2 Innehåll Börje lämnar över stafettpinnen Sid 4 Största satsningen sedan tunnelbanan Sid 7 Bilfinger Berger bygger Vasatunneln Sid 8 En globetrotter har landat i Gyttorp Sid 12 Ola drog högsta lottovinsten Sid 14 Tummen upp för elektroniksprängkapslar i Karlshamn Sid 15 Innbjudan till SHOTPlus-i utbildning Sid 21 Vem blir Årets Bergsprängare 2009? Sid 23 Transport av sprengte steinmasser Sid 26 En trygghetsnarkomans bekännelser Sid 32 Sprängkurser våren 2010 Sid 34 Stig O. Olofssons bortgång Sid 34 Gnejs från Blekinge blir väg i Kaliningrad Sid 18 Ansvarig utgivare: Jeffery Court Redaktör: Thor Andersen Layout & Produktion: EMEA Marketing Communications SprängNytt 1/2010 2

3 Hej och välkomna till år 2010! 2009 var som alla vet, ett besvärligt år för sten och anläggningssektorn, över i stort sett hela världen. Under året som gick, genomfördes en omfattande omdaningsprocess för vår verksamhet. En process som i sin tur ledde till en del tuffa beslut, som vi ansåg oss tvingade att genomföra. Det primära för den här processen, var att säkerställa oss som en stark och pålitlig leverantör av sprängämnen och sprängteknisk service, till våra nordiska kunder för en lång tid framöver. Ett resultat av det här programmet, är att vi nu har en ny försäljningsorganisation i Sverige, med några för branschen redan bekanta ansikten. Någonting som presenteras mera i sin helhet längre fram i tidningen. Den här organisationen, besitter en unik mix av erfarenheter och kunskaper, vad beträffar gruvbrytning, anlägg och tunneldrivning, inom den nordiska och den internationella marknaden. Som alltid så kommer vi fortsättningsvis att sätta fokus på totallösningar för våra kunder. I den här utgåvan kan Ni läsa om hur vi försöker hjälpa våra kunder utveckla nya infrastrukturella tunnlar i Stockholmsregionen, genom att erbjuda förbättrad lönsamhet och bättre resultat i och med användandet av vårt elektroniska tändsystem, i-kon. Jeff Court Vice President Nordics I det här numret av Sprängnytt, hittar Ni även ett nomineringsformulär för 2010 års Bergsprängare. Jag önskar att så många som möjligt, tar tillfället i akt och sänder in förslag på den person som Ni tycker besitter extraordinära kunskaper och som gjort någonting utöver det vanliga inom vårt gemensamma gebit. Avslutningsvis vill jag säga, att vi går in i det nya året, med hopp om en snar återhämtning för den industriella sektorn och jag önskar er alla det bästa i er strävan att utveckla bergsprängningsbranchen. All återkopping som Ni kan ge oss, för att vi ska kunna bli en ännu bättre sprängämnes och sprängteknisk leverantör, är högt uppskattad. En god fortsättning på det nya året! Jeff Court SprängNytt 1/2010 3

4 Börje lämnar öve SprängNytt 1/2010 4

5 r stafettpinnen TEXT / BILD LARS WESTERLUND I 33 år var han verksam inom Orica Mining Services. Men den sista maj lämnade Börje Lindell, 62 år, över stafettpinnen till yngre krafter. Nu kan Börje istället ägna sig åt sin passion för fiske. Det är absolut ingen hobby utan det handlar mer om galenskap, säger han. Sprängnytt möter Börje Lindell vid Sågforsen i Öreälven. Här står han och fiskar ute i älven med sitt flugspö, medan taxen Manne entusiastiskt följer husses fiskafänge från stranden. Taxen Manne följer nästan alltid med Börje Lindell på hans fisketurer. Han njuter verkligen av det här livet, berättar Börje. Efter att med van hand ha rensat den havsöring som han fått tidigare denna dag, tillagar Börje den över en öppen eld. Ofta har jag med mig min fru Sonja på fisketurerna, men idag finns hon i Örnsköldsvik hemma hos vår son eftersom de väntar tillökning i familjen. Han poängterar dock att han och Sonja har lite olika synsätt på fisket. Jag kan fiska i en hel vecka utan att få något, medan hon vill ha minst en fisk varje timme. Manne däremot är lika tålmodig som Börje och han har skinn på nosen Nyligen blev han attackerad av två vargar hemma i Gyttorp, men lyckades smita iväg från dem. Jag fick också se vargarna stående bara 15 meter från vårt garage. Genom åren har Börje Lindell fiskat både här och där. Bland annat i Mongoliet, Alaska, på Island och runt om i Mellanamerika. Men allra bäst trivs jag med fisket vid Dammån i Jämtland. Vi har sedan tio år tillbaka en timrad stuga i Hallen där jag och Sonja tillbringar mycket tid. Flerspråkig Börje Lindell föddes och växte upp i Gamla Karleby i Österbotten. Hans far ålänning, därav det svenska namnet Lindell, medan hans mor var finska. När Börje var fem år flyttade familjen till Fagersta där pappan fick jobb vid järnverket. Sedan bar det av till Basttjärn och under Börjes uppväxt flyttade familjen runt bland ett flertal gruvsamhällen i Bergsslagen. När jag började skolan pratade jag Börje Lindell fiskar havsöring i Öre älv. enbart finska. Svenskan kom dock fort. Sedan har jobbet inneburit att jag förbättrat min engelska och även haft förmånen att få lära mig spanska och någorlunda ryska. Fick jobb i Zinkgruvan Efter realskolan började Börje direkt som skogsarbetare. Detta arbetade han med fram till dess han var 18 år. Då fick han arbete som gruvarbetare i Zinkgruvan. Där arbetade han bland annat med ort- och stigortsdrivning samt schaktsänkning. Efter gruvarbetartiden jobbade Börje åt en mängd olika entreprenadföretag, bland andra Bergendahl och Höckert, Nya Asfalt och Vägbolaget, med tunnelprojekt och försiktig ovanjordssprängning sökte Börje jobb som servicetekniker hos Nitro Nobel. Avdelningschefen Birger Roos såg att den här mannen hade potential och tog in honom i sitt team. Och det visade sig att Roos gjort ett riktigt fynd. Fyra år i Panama I mitten av 1970-talet hade Nitro Nobel startat ett dotterbolag i Panama som SprängNytt 1/2010 5

6 skötte försäljningen i Mellanamerika. Den verksamheten leddes av Stig Olofsson. När denne valde att flytta till Nitro Nobels kontor i Malaysia 1982 fick Börje Lindell erbjudandet att ta över ruljansen i Mellanamerika. Sonja är intresserad av äventyr och hon nappade direkt på att flytta dit. Det var en rolig utmaning för hela familjen. I fyra år, fram till 1986, varade äventyret. Då avvecklade Nitro Nobel kontoret i Panama och försäljningen på den marknaden skulle Börje istället sköta från Gyttorp. Blev försäljningschef 1988 lämnade Börje uppdraget i Mellanamerika för att bli regiontekniker för Nitro Nobel i Bergslagen. Året därpå utsågs han till regionchef för Bergslagen och efter en tid genomfördes en omorganisation där Börje blev regionchef för Mellansverige avancerade han till försäljningschef och behöll samtidigt uppdraget som regionchef för Mellansverige. Suget efter utlandsjobb växte sig starkt igen och 2001 packade familjen Lindell resväskan och begav sig till Moskva. Där blev Börje vd för Dyno Nobels ryska dotterbolag, som varit verksamt på den marknaden sedan 1980-talet. Från tiden i Ryssland bär jag med mig många historier om märkliga problem och riskfyllda resor. Här fick jag börja jobba mycket tidigt på morgonen eftersom gamla Sovjetunionen sträcker sig över tio tidszoner. 46 år, Hans, 45 år och Dan, 37 år. Hans är anställd hos Voglers som borrare. Dan har varit sprängare innan han blev produktchef hos Hägglunds i Örnsköldsvik och Anders arbetar i produktionen i Gyttorp. Nu får det vara slut med pratet. Dags att ge sig ut i älven igen. Sprängnytt drar sig tillbaka från Öreälven och en av Orica Mining Services största profiler genom tiderna. När vi kommit en bit på väg i bilen, plingar det till i mobiltelefonen. Börje har fångat ytterligare en havsöring och skickar bilden som han tagit med mobilkameran. Inget tjafs 2004 valde han att komma hem igen. Den här gången till ett arbete som regionchef för södra Sverige. Med glädje ser Börje tillbaka på sina 33 år i Orica Mining Services tjänst. Jag har haft förmånen att få lära känna många härliga människor. Bland sprängarna är det raka rör och inget tjafs, konstaterar han. Han har fått vara med om lanseringen av Non-el, emulsionssprängämnen och nu senast av elektroniska sprängkapslar. Det har varit spännande tekniska språng som betytt mycket för arbetsmiljön, säkerheten och effektiviteten. Börje och Sonja har tre söner; Anders, Börje Lindell tillreder en nyfångad havsöring. SprängNytt 1/2010 6

7 Största satsningen sedan tunnelbanan TEXT LARS WESTERLUND BILD BANVERKET Den 24 januari i år startade Banverket bygget av Citybanan, som är den största järnvägssatsningen i Stockholm sedan tunnelbanan byggdes. Idag finns bara ett dubbelspår genom Stockholm, den så kallade getingmidjan. Nu byggs ytterligare ett dubbelspår i en sex kilometer lång tunnel. Efter många om och men godkände regeringen i december 2008 Citybanans järnvägsplan och detaljplan. Det innebar att bygget av järnvägen, stationerna och tunnlarna kunde starta. Ett projekt som kommer att kosta cirka 16 miljarder kronor och som mest sysselsätter personer ska Citybanan kunna tas i bruk. Förutom den sex kilometer långa huvudtunneln ingår också sex arbetstunnlar i projektet, liksom bygget av två nya stationer Stockholms City och Odenplan. 48 tåg i timmen Citybanan ska trafikeras av pendeltågen, som idag utgör 60 procent av tågtrafiken i Stockholm. Övriga tåg kommer att köra på dagens två spår via Stockholms central. Citybanan är en förutsättning om man vill utöka trafiken på nästan alla banor för tåg till och från Stockholm. Eftersom 80 procent av all persontrafik med tåg passerar Stockholm får den en mycket stor betydelse. Citybanan kommer att ge plats för 24 tåg per timme och riktning, vilket skapar möjlighet för 48 tåg i timmen. Mest komplicerade infrastrukturprojektet Sprängningsarbetena beräknas ta fyra år och den totala mängden bortschaktade bergmassor motsvarar 30 Hötorgsskrapor. Citybanan är utan tvekan ett av de mest komplicerade infrastrukturprojektet som genomförs i Sverige i modern tid. En stor utmaning är kunna slinga sig fram mellan en stor mängd ledningstunnlar och tunnelbanans linjer. I flera korsningar är bergtäckningen mycket liten, mellan två och sju meter. Största djupet under markytan blir 40 meter, vilket kräver upp till 3 procent lutning. Strävan är att tunnelbanan ska vara i full drift under hela byggtiden, förutom planerade uppehåll på Blå linjen mellan Rådhuset och Kungsträdgården mellan juni och oktober i år samt 2011 och SprängNytt 1/2010 7

8 Bilfinger Berger bygger Vasatunneln TEXT / BILD LARS WESTERLUND På Citybanan tog det tyska företaget Bilfinger Berger hem entreprenaden Odenplan och Vasatunneln. Tunneln blir två kilometer lång och totalt ska Bilfinger Berger ta ut kubikmeter berg ur 4,5 kilometer tunnel inklusive arbets- och servicetunnlar. Största utmaningen för oss blir att hantera korsningen med alla befintliga tunnlar som finns i berget sedan tidigare, säger Andreas Groten, chef för Bilfinger Bergers teknikavdelning. Projektingenjör Bernd Ifland, arbetsplaneraren Linus Nyqvist och tunnelchef Gustav Neges Bilfinger Berger är en internationell koncern med anställda. De driver projekt i alla världsdelar och sitt Skandinavienkontor har de i Göteborg. I Sverige har Bilfinger Berger tidigare bland annat byggt en del av Götatunneln och Malmö Citytunnel. I mars etablerade de sin byggarbetsplats vid Norra Stationsgatan i Stockholm och i slutet av 2012 ska de vara färdiga med Vasatunneln. Ordern för entreprenaderna Vasatunneln och station Odenplan ligger på 1,1 miljarder kronor. Annorlunda organisation Nio milstolpar har satts upp för tunnelbygget som utförs av Bilfinger Berger som en utförandeentreprenad. Det innebär att ersättningsformen är löpande räkning med fast arvode och mängdreglering för transporter av bergmassor. Storleken på projektet har inneburit att Bilfinger Berger valt en något annorlunda organisation än vad som är vanligt vid tunnelbyggen. För detta projekt har de tre avdelningar. En för ekonomi, en för produktion och så en teknisk avdelning. Det är med andra ord mer specialiserat än vad det brukar vara, konstaterar Linus Nyqvist. Totalt ska cirka 150 man arbeta med tunneldrivningen. De flesta av dem kommer från Tyskland. Går under Essingeleden När Sprängnytt kommer på besök har Bilfinger Berger nästan gjort klart förskärningen till arbetstunneln på Tomteboda. Som underentreprenörer har de här anlitat Bellmans Åkeri & Entreprenad och Svensk Bergsprängning i Norrtälje. Vid förskärningen har de fått gå varligt fram eftersom tunneln både SprängNytt 1/2010 8

9 Här byggs arbetstunneln på Norra Stationsgatan. SprängNytt 1/2010 9

10 Arbetstunneln vid Tomteboda hamnar under järnvägen. Denna högautomatiserade borrigg från Sandvik ska användas vid bygget av Vasatunneln. SprängNytt 1/

11 går in under en järnväg som används för godstransport och in under Essingeleden. Vi har två skjuttider varje dag och då får vi stoppa trafiken på Essingeleden i högst tio minuter. Hittills har vi klarat oss med stopp på 1,5 minut. Denna arbetstunnel och främst den arbetstunnel som Bilfinger Berger bygger vid Norra Stationsgatan, kommer att användas för utlastning av allt berg. Ursprungligen fanns planer på att även ha möjlighet till utlastning vid Odenplan. Något som ledde till starka protester från närboende. Istället har man nu hittat en mindre komplicerad lösning, till en lägre kostnad och som ger betydligt mindre omgivningspåverkan. Aporna gillar inte sprängningar När det gäller miljöfrågorna har stort fokus lagts på en analys som ska visa på att man inte riskerar att sänka grundvattnet. På arbetsplatsen är det till och med så hårda miljökrav att borrkaxpåsarna måste läggas i en container. Det är ganska tungt att släpa dem dit, men det blir betydligt mindre damm på byggarbetsplatsen, konstaterar Linus Nyqvist Intill tunnelpåslaget i Tomteboda finns det inte många boende. Däremot ligger Karolinska Institutet i närheten. Där bedrivs en omfattande forskning med djurförsök och djuren kan lätt bli störda av vibrationer och buller. En tjänst som alla som bor och verkar i närheten av Citybanan kan beställa är att bli uppringda 30 minuter innan en sprängning. Bulkemulsion är det som gäller i sprängämnesväg. Totalt kommer Bilfinger Berger att använda cirka en miljon kilo av detta under tunnelbygget. För dessa leveranser står Orica Mining. Och vad gäller sprängkapslar använder vi oss av NONEL-LP-serien, som innehåller många intervall, vilket ger möjlighet att sprida den momentana laddningen, avslutar Linus Nyqvist. Försiktig sprängning är det som gäller under bron på Essingeleden. Arbetsplanerare Linus Nyqvist i samspråk med arbetsledaren Erwin Partoll. SprängNytt 1/

12 En globetrotter ha SprängNytt 1/

13 r landat i Gyttorp TEXT LARS WESTERLUND BILD LARS FRÄNBERG Att i en kort artikel berätta om det liv Orica Mining Services nye key account manager och regionchef för norra Sverige levt är inte lätt. Han är full av mustiga historier från resor i över 80 länder och har arbetat med allt från att baka till att vara affärsområdeschef inom Sandvik. Jag lägger nu rätt mycket av min fritid på att skriva en bok om mitt liv, berättar Lars Texas Frändberg. Rötterna har 57-årige Lars Texas Frändberg i byn Östbjörka, som ligger tolv kilometer norr om Rättvik. Hans far arbetade inom den svenska handelsflottan och ibland kunde pappan vara borta ett helt år. Som barn fick jag följa med honom på en del resor, bland annat till England och Island. Förmodligen fick jag mitt intresse för att resa från honom, säger Lars Frändberg. Efter grundskolan var Lars skoltrött och började arbeta som bagare. I bageriet blev Lars kvar i fyra år. Jag lärde mig att ta ansvar och att kunna stiga upp tidigt på mornarna. Egenskaper som jag har haft stor nytta av senare i livet. Efter lumpen valde han att fortsätta på den militära banan och 1973 skickades han till Sinaihalvön för att ansluta till den svenska FNstyrkan som var stationerad där. Det var också en mycket nyttig upplevelse och jag är fortfarande engagerad i civilförsvaret. Bergarbetare i Dalhalla När han kom tillbaka från livet i öknen fick Lars jobb som bergarbetare i kalkstensbrottet Dalhalla. Under nio år körde han truck, borrade och sprängde var skoltröttheten som bortblåst och Lars valde att utbilda sig till bergsingenjör vid Bergsskolan i Filipstad. Direkt efter skolan rekryterades han som ansvarig för försäljning av Skegas infodringar till gruvkvarnar på den afrikanska marknaden samt i Polen. Det blev otaliga resor till platser i Afrika som man aldrig hört talas om tidigare. Efter några år på Skega bar det av till Italien. Närmare bestämt till Armco Grinding Systems som tillverkar stålkulor till gruvkvarnar. Även här var det Afrika som gällde samt några länder i Europa. Byggde oljelager i Saudiarabien 1989 blev Lars driftsansvarig hos ABV Rock Group i Saudiarabien, vilka genomförde ett gigantiskt bygge av underjordiska lager för gas och olja. Detta var under det första Gulfkriget och på himlen såg vi miliserna komma farande. Han blev erbjuden att stanna i ytterligare två år. Visserligen trivdes jag mycket bra, men istället valde jag och min dåvarande fru oss för att flytta hem och skaffa barn. Nu tog Lars anställning hos Dyno Nobel som ansvarig för marknaden i Mellanöstern. Jag hade även hand om försäljningen till Turkiet och Iran och länderna i Stillahavsasien. Hamnade hos Sandvik 2001 lämnade han Dyno Nobel för att bli marknadschef hos företaget Reflex som var världsledande på att mäta borrhål. Familjen fanns kvar i Nora. Företaget hade sitt kontor i Stockholm och Lars reste världen runt för Reflex räkning. Om jag tittar i backspegeln kan jag konstatera att det inte var ett bra upplägg för ett rikt familjeliv Det blev tre år hos Reflex och sedan började Lars arbeta som affärsområdeschef hos Hagby-Asahi vilka tillverkade kärnborriggar. När sedan Sandvik köpte Hagby-Asahi blev Lars global produktchef hos Sandvik. Till och med 2008 gick affärerna lysande och han och hans kollegor sålde omkring 100 borriggar per år. Så slog lågkonjunkturen till. Första halvan av 2009 sålde vi bara fyra borriggar. Sandvik är ett av de svenska företag som drabbats hårdast av lågkonjunkturen. Totalt har koncernen tvingats avskeda 7000 personer. En av dem var Lars Frändberg som nu sökte två olika jobb. Det ena som samhällsbyggnadschef vid Rättviks kommun och det andra som key account manager och regionchef för Orica Mining Services. Jag fick båda och kände mer för att komma tillbaka till Orica Mining Services. Att jag och mina två söner bor i Nora hjälpte också till att fatta det beslutet. Mycket hade hänt med det Dyno Nobel som han lämnade för närmare ett decennium sedan. Nya ägare och en ny mer strukturerad organisation. Jag kände mig mycket välkommen tillbaka när jag började den 1 augusti. Fått ihop ett bra team Som key account manager ansvarar Lars för Orica Mining Services största kunder i Sverige, bland andra Boliden, Skanska och NCC. Det senaste året har Orica Mining förlorat ett flertal medarbetare och Lars har fått lägga mycket krut på att hitta nya förmågor. Nu har vi lyckats få ihop ett mycket bra team. Till regionen norra Sverige har man rekryterat en ny serviceingenjör, Ola Sällström, som Sprängnytt porträtterar i en annan artikel i tidningen. Han tar hand om underjordsjobben medan vår andre serviceingenjör, Jan Johansson koncentrerar sig på ovanjordsjobben. Själv finns jag också i norr ett par dagar per vecka. SprängNytt 1/

14 Bygger en sommarstuga Lars Frändbergs stora privata projekt är att bygga en sommarstuga i Östbjörka. Här får han god hjälp av sönerna Jens, 17, och Jesper 15 år. Förutom dem har Lars också dottern Anna, 29 år, som tidigare bott i Australien och Canada, men som nyligen flyttat med sin kanadensiske man till Rättvik En stor del av sin fritid använder Lars till att skriva en bok om sitt rika liv. Under nästa år räknar jag med ett ge ut den. När han var ung fiskade och jagade han mycket. Det blir mindre av den varan nu men att fiska laxöring på vintern brukar han hinna med, liksom att sommartid ta en tur med sin Harley Davidson Heritage Springer 1450-kubikare. Jag lyssnar också mycket på musik. Har aldrig missat en konsert i Sverige med Bod Dylan och Eric Clapton, avslutar Lars Frändberg. Lars Frändberg, Orica Minings Services nye key account manager och regionchef för norra Sverige. Ola drog högsta lottovinsten TEXT LARS WESTERLUND BILD SANNA SÄLLSTRÖM 42-årige Ola Sällström är det senaste tillskottet i Orica Mining Services team i norra Sverige. I september flyttade han från Kiruna till Skellefteå för att härifrån arbeta som servicetekniker och försäljningsingenjör för underjordsjobben. För mig känns det här som att ha vunnit den högsta lottovinsten, berättar han. Ola Sällström är uppväxt i Kiruna och som så många andra Kirunabor började han sin yrkesbana i LKAB:s gruva. Det skedde efter de tekniska gymnasieåren. Sedan valde han att vidareutbilda sig vid Komvux för att få behörighet att söka en universitetsutbildning på distans i ekonomi. Men den utbildningen avslutade jag tyvärr aldrig eftersom mitt hus brann ner till grunden. Det tog sedan två år att reda ut, berättar han. Forskning och utveckling Istället återvände Ola till gruvan för att bli laddare. Efter ett år i LKAB:s tjänst tog Kimit över laddningen i gruvan och Ola hamnade på deras lönelista. Jag hade ungefär samma arbetsuppgifter hos Kimit, förutom att jag också fick genomföra en del försökssalvor med minibulk i Nordkalks kalkbrott på Gotland. Sedan 2004 har Ola Sällström arbetat inom LKAB med forskning och utveckling i sprängteknik. Och de senaste åren har jag samarbetat intimt med forskare vid Luleå tekniska universitet. Han och den österrikiske doktoranden Matthias Wimmer har bland annat fördjupat sig i hur salvor accelererar. Vi har då till exempel använt oss av 3D-fotografering. En riktig problemlösare Åren med FoU hos LKAB har gett Ola Sällström mycket inspiration i att fördjupa sig i teknikens värld. Jag är en innovativ person som älskar problem och som njuter av att komma på kluriga lösningar Redan för två år sedan fick Ola Sällström förfrågan om att börja hos Orica Mining Services i Skellefteå. Den gången var resten av familjen inte alls på hugget. Fast vi började då prata om möjligheten att flytta söderut och när jag nu fick frågan igen var både min fru Pia och vår tolvåriga dotter Sanna med på noterna. Under de första månaderna på sitt nya jobb har Ola Sällström gjort en mängd arbetsplatsbesök för att lära sig mer om den teknik som används i underjordsgruvorna i Skelleftefältet. Brytmetoderna är ju helt annorlunda här än i Malmfältet, konstaterar han. Helt kommer familjen Sällström dock inte att lämna Kiruna. Vi har ju familjerna kvar däruppe och så har vi en stuga efter Nikkaluoktavägen som jag renoverat, renoverat och renoverat, avslutar Ola Sällström. SprängNytt 1/

15 Tummen upp för elektroniksprängkaplsar i Karlshamn TEXT / BILD LARS WESTERLUND Schweden Splitt AB genomför för närvarande ett omfattade försök med kombinationen bulkemulsion och elektroniksprängkapslar vid sin bergtäkt i Sillerydshamnen i Karlshamn. När vi väl lärt oss behärska tekniken är nog detta det ultimata sättet att spränga, säger Schweden Splitts vd Ilja Berkenbos. I-kon-salvan har just gått i Stillerydshamnen När Sprängnytt kommer på besök i Stillerydshamnen är det full aktivitet på berget. Här finns Anders Julsrud, från Bergteknik i Svanskog AB, som sedan 2003 skött losshållningen i täkten och Orica Mining Services mannar Thomas Geidby, Peter Lundqvist, Dennis Persson och Berndt Wernby. Sex ton sprängämnen pumpar de ner i hålen och sedan kopplar Thomas Geidby samman elektroniksprängkapslarna med hjälp av Oricas sprängkapselsystem I-kon. Innan det är dags att skjuta sätter sig han och Anders Julsrud i Thomas bil och provskjuter salvan i datorn. Provsprängningen fungerar perfekt och så är det dags att utföra den i verkligheten. Mannarna tar skydd bakom en stor traktorskopa och så går salvan. Thomas Geidby, Orica Mining Services, sätter ut elektroniksprängkapslar. Tummen upp Sprängarna går ut och tittar på hur salvan gått och de är nöjda med styckefallet. Schweden Splitts kvalitets- och miljöansvarige Emelie Bosson dyker upp och hon gör tummen upp. Emelie har nämligen fått Ilja Berkenbos, vd för Schweden Splitt AB. SprängNytt 1/

16 En viktig anledning till att Schweden Splitt valt att testa bulkemulsion och elektroniksprängkapslar är att de inom de närmaste åren räknar med att anlägga den nya täkten Västerport som ligger cirka 500 meter närmare staden. Då kommer det med all sannolikhet att ställas betydligt högre miljökrav på oss än vad som är fallet idag. Därför är det viktigt att vi redan nu kan köra in oss på den teknik som ska användas där, avslutar Ilja Berkenbos. Anders Julsrud, Bergteknik i Svanskog och Thomas Geidby, Orica Mining Services genomför en provsprängning i datorn. siffrorna från vibrationsmätningen. Bara 120 meter från sprängplatsen ligger Eons gaslager och därför är det mycket viktigt att klara gränsvärdena. På Eons kontor har man den här gången uppmätt värdet 3,8 mm/s. I borrhål på 10 meters djup landade man på 4,9 mm/s och på 60 meters djup på 4,8 mm/s, vilket är långt under gränsvärdena. Bättre och bättre för varje salva Totalt kommer Schweden Splitt att genomföra ett 20-tal provsprängningar med bulkemulsion och elektroniksprängkapslar innan de tar ställning till hur man ska bedriva sprängningsarbetena i framtiden. De testar också olika sprängämnesleverantörer. Vad vi sett hittills är att vi klarar alla gränsvärden och att styckefallet också blir minst lika bra som med konventionell teknik, berättar Ilja Berkenbos. Han konstaterar att resultatet blivit bättre och bättre för varje salva. Vid årsskiftet räknar vi med att ha utvärderat totalekonomin för det här sättet att spränga. Dennis Persson, Orica Mining Services, laddar ett borrhål. Berndt Wernby och Thomas Geidby, Orica Mining Services i samspråk med Anders Julsrud, Bergteknik i Svanskog. SprängNytt 1/

17 Dennis Persson, Orica Mining Services, har intagit en topposition. Peter Lundqvist, Orica Mining Services, i laddtrucken. Schweden Splitt blev mycket nöjda med styckefallet. SprängNytt 1/

18 Gnejs från Blekinge blir väg i Kaliningrad Krossanläggningen i Stillerydshamnen är en av norra Europas mest moderna anläggningar. Sveriges största producent och exportör av kvalitetsmakadam finns i Karlshamn. Det är Schweden Splitt AB vars krossanläggning i Stillerydshamnen har en kapacitet på 1,5 miljoner ton årligen. Vi hoppas nu kunna etablera en ny bergtäkt i Västerport som ska ge oss tillgång till ytterligare 6-7 miljoner ton berg, berättar Mats Svensson, produktionschef vid Schweden Splitt. TEXT / BILD LARS WESTERLUND Berggrunden i de västra kustnära delarna av Karlshamns kommun utgörs av en finkornig, ljust grå granitisk bergart, Blekinge kustgnejs, som är en mycket bra råvara för produktion av kvalitetsmakadam. Schweden Splitt AB i Karlshamn bildades 1993 och etablerade 1995 bergtäkten i Stillerydshamnen där det idag arbetar ett 40-tal personer. Företaget ägs numera av Basalt- Actien-Gesellschaft som har sitt säte i Linz, Tyskland. Moderbolaget är störst i Tyskland på asfalt- och krossprodukter. Schweden Splitts affärsidé är att utnyttja det faktum att det inte finns något urberg lämpligt för produktion av kvalitetsmakadam inom det södra Östersjöområdet. 90 procent av våra produkter exporteras till Danmark, Tyskland, Polen och länderna i Baltikum, säger Mats Svensson. Kvalitetsmakadam från Stillerydshamnen har bland annat använts till den 40 mil långa östersjömotorvägen från Lübeck till Stettin och till Danmark har de levererat ballast och asfalt bland annat till bygget av Minimetron i Köpenhamn. För närvarande säljer vi mycket till Kaliningrad där det genomförs ett flertal stora vägbyggen, berättar Schweden Splitts vd Ilja Berkenbos. Mats Svensson, produktionschef, Schweden Splitt AB. SprängNytt 1/

19 Lastar ton per timme Krossanläggningen i Stillerydshamnen är en av norra Europas mest moderna anläggningar. Den har kapacitet att producera cirka 1,5 miljoner ton årligen. Huvuddelen av bolagets produkter skeppas med båt till de olika marknaderna. Utlastningen till fartygen sker med en fartygsutlastare som är förbunden med lagret vid krossanläggningen via ett 760 meter långt transportband. Upp till ton per timme kan lastas på en båt, berättar Mats Svensson. Blir vd i Ryssland Schweden Splitt har tecknat ett avtal med Karlshamns kommun om att grovplanera ett större framtida handels- och industriområde, Västerport, som ligger i direkt anslutning till Sillerydshamnen. Ilja Berkenbos har varit vd för Schweden Splitt i sju år och vid årsskiftet kommer han även att bli vd för koncernens ryska dotterbolag. Jag kommer då att finnas i Ryssland tre av månadens veckor och en vecka finns jag här i Karlshamn. Ilja kommer att utgå från ett kontor i S:t Petersburg medan bergtäkterna finns i ryska Karelen. Dessa täkter har en årsvolym på cirka 3 miljoner ton berg, avslutar Ilja Berkenbos.. Utlastning av en salva i Stillerydshamnen. Besprutning av en salva i Stillerydshamnen. SprängNytt 1/

20 Kontakta din lokala Orica representant för ytterligare information. Se också våra nya internetsidor: SprängNytt 1/

21 Inbjudan Utbildning SHOTPlus -i - Radisson SAS Arlanda, Stockholm 4-5 Februari 2010 SprängNytt 1/

22 Program/Information 4 Februari Februari Samling och kaffe serveras Presentation av SHOTPlus -i programvaran Lunch Workshops: Vi designar sprängplan Middag forts... workshop Lunch Vi går igenom hur SHOTPlus -i kan användas för tändmedelsystem: i-kon och Nonel/Exel. Hur kan vi använda SHOTPlus -i i tunnel? Kaffe serveras kl samt under dessa 2 dagar. Kursavgift: 4000:-SEK/per deltagare Plats: Utbildning och workshops hålls på Radisson SAS Arlandia vid Arlanda Flygplats, Stockholm 4-5 Februari Logi: Boka ditt rum på Radisson SAS Arlandia, Stockholm Tele: Fax: Refererar till Orica Mining Services för att erhålla vårt pris: enkelrum: 1450:-/natt inkl.frukost Du betalar själv för logi när du checkar ut. Orica Mining Services tar inga logi-kostnader. Programvara SHOTPlus-i Installation av programvaran SHOTPlus -i i Din LapTop bör ske några dagar innan kurstart. Du kan själv ladda ned programvaran genom att i anmälan ange Din adress så sänder vi produktnyckel och instruktioner så snart betalning för kursen erhållits. Betalning:Betalning skall vara oss tillhanda senast 15 dagar efter bekräftelse om deltagande. Licens för SHOTPlus -i: Vi ger Dig 3 månaders fri SHOTPlus -i Licens som en del av utbildningen. Vid betalning var god ange: Namn på deltagare Fakturanummer. Namn på Deltagare Väljer Du att teckna en 1 årig licens vid kursanmälan erhåller du 50% rabatt. (ordinarie pris SEK 5 500:-/år) Denna rabatt kan endast erhållas vid betald kursanmälan. Jag önskar en 1 årig licens med 50% rabatt Min för nedladdningsintruktioner:...@......@... Sänd Faktura till följande adress: Kundnummer: Vi accepterar att avbokning av deltagande gjord efter den 15 januari 2010, eller att deltagare ej anländer till kursen,medför en kostnad av 50% av kursavgiften. Hotellreservation avbokas av deltagare då Orica Mining Services icke ansvarar för logikostnader.... den.../ Jag/vi bokar logi själva Jag önskar hjälp med logi-bokning för... natt mellan februari Namn. Glöm inte Din LapTop för workshops i software SHOTPlus -i! Sänd anmälningsblanketten senast den till : ORICA MINING SERVICES Dyno Nobel Sweden AB, Kurs i SHOTPlus-i Kristina.json.karlsson@orica.com. FAX: Telefon: SprängNytt 1/

23 ÅRETS BERGSPRÄNGARE 2009 Orica Mining Services (Dyno Nobel) instiftade år 1988 ett Bergsprängningsstipendium, som skall utdelas till någon person som har gott anseende i bergsprängningskretsar. Stipendiet som är på kronor utdelas i samband med Bergsprängningskommitténs årsmöte den 10 mars 2009 på Älvsjömässan i Stockholm. Vilka kan få stipendiet? Nominering av kandidater skall grundas på kriterier som exempelvis: Ett gediget yrkeskunnande. Stort intresse för och engagemang i bergsprängningstekniska frågor. Gott anseende i bergsprängningskretsar. Ett mycket väl genomfört sprängningsprojekt. Utveckling av nya metoder, som kommit eller kan komma till allmän användning. Insatser för att utveckla säkerheten vid sprängningsarbeten. Var hittar vi stipendiaterna? Bland folk ute på sprängplatserna - bergsprängare, arbetsledare, platschefer etc liksom personer i utvecklingsprojekt eller inom forskningsinstitutioner. Undantag är anställda i företag som levererar sprängmedel. Var och en som är verksam i branschen har rätt och möjlighet att föreslå en eller flera kandidater! Glöm inte att anmäla er till Bergsprängningskommitténs årsmöte den 09 mars 2010 på Stockholmsmässan i Älvjsö. Inbjudan och program är klara för distribution i mitten av januari och kan fås från Eva Rydén, kanslichef, BK, tel ; eva.ryden@bergsprangningskommitten.se Information om programmet och Anmälan finns också på BKs hemsida SprängNytt 1/

24 Förslag på kandidat till Årets bergsprängare 2009 Namn... Företag... Postadress..... Telefon... Ålder... Förslagsställare Namn Företag... Telefon... Postadress... Skicka ditt förslag senast den 31 januari 2010 till Dyno Nobel Sweden AB, Motivering till Årets Bergsprängare 2009 Att: Britta Albinsson-Funke Gyttorp, NORA Telefon Motivering Din kandidats sammanlagda erfarenhet i branschen: Vilken typ av erfarenhet? Specifika projekt: Referenser: Din motivering: SprängNytt 1/

25 Centra Bulksystem Bulksprängämnet Centra är en produkt med hög energi beräknat på torra och våta borrhål. Sprängämnet kan levereras med anpassade egenskaper utvecklat för att möta de specifika kraven till täckt- och anläggningsbranschen. Kontakta din lokala Orica representant för ytterligare information. Se också våra nya internetsidor: SprängNytt 1/

26 Transport av sprengte steinmasser Vi er nok en gang glade for å kunne presentere noe av det materialet som Institutt for bygg, anlegg og transport ved NTNU jobber med. Mange lesere av SprängNytt er til daglig i nær kontakt med transport av sprengte masser, og de vil i så måte ha god grunn til å lese videre. Artikkelen presenterer på en lettfattelig måte hvilken transport som er vanlig for ulike prosjekter, og hvilke fordeler og ulemper de ulike transportsystemene har. Videre sier den noe om hva som påvirker maksimal transportavstand mellom leverandør og kunde, og hva som påvirker kostnadene internt i et prosjekt? Artikkelen er en del av det arbeidet som forfatteren har gjort som en del av sin Dr. avhandling som omhandler Steinbruddsdrift. Vegard Olsen, Orica Mining Services og NTNU Transport av sprengte steinmasser er en betydelig kostnadspost innen anleggsvirksomheten. Transportavstand og transporttid er i så måte en viktig del av kostnadene for et prosjekt. I de senere årene har også miljøsapektet ved transport, i første rekke i forbindelse med CO2-regnskap, blitt et viktig diskusjonstema og et konkret kriterie ved valg av transportløsninger. I store kvanta foregår transport av sprengte steinmasser i hovedsak i forbindelse med følgende anleggsvirksomhet: Steinbrudd Gruver Tunneler Fjellskjæringer for veg og jernbane Forskjellig transportutstyr er optimalt for de ulike arenaene med tanke på de forutsetningene som styrer driften i hvert enkelt tilfelle. Dette være seg blant annet varighet på prosjekt, årsproduksjon og transportavstand til knuser/tipp. Disse forholdene påvirker i stor grad hvilket transportutstyr det vil lønne seg å investere i. Stort utstyr gir som regel lavere driftskostnad enn mindre utstyr, men stort utstyr krever større investeringer, og likviditetsutfordringer og finanskostnadene kan gjøre valget av mindre utstyr rimeligere sett for hele prosessen under ett. I tillegg til regnskapsmessige og finansielle begrensninger, kan det være foutsetninger ved utformingen av transportvegen som angir en maksimal størrelse. Dette gjelder spesielt for transport på offentlig vei og transport av masser ved tunneldriving. Transportutstyr Basert på de forutsetningene som råder kan man velge mellom mange typer transporttyper og transportsystem. Det finns mange forskjellige størrelser og modeller, og mange leverandører. De mest vanlige transportvariantene for sprengte masser i dag er: Last og bær med hjullaster Stiv truck Leddstyrt dumper Lastebil Transportbånd SprängNytt 1/ Kenneth Johansson, Årets Bergsprängare 2008.

27 Transportutstyr Pluss Minus Last og bær med hjullaster Billig og fleksibelt Små steinbrudd med lav årsproduksjon. Lave investeringskostnader (slipper egne transportenheter). Transport av storstein. Begrenset kapasitet og bare aktuell for korte transportlengder (inntil drøye 100 m transportlengde) Stive trucker Stor lasteevne. Kjører bare anleggsveg. Kostnadseffektivt (billigste hjulalternativ Krever velprepartete dekke. ved store masseflyttingsjobber). Lav relativ lasteevne (Høy dødvekt, Driftsikker. dvs dårlig CO2-regnskap) Leddstyrte dumpere Gode terrengegenskaper. Lav relativ lasteevne (stor dødvekt) Fleksibelt bruksområde. Bare i bruk på anleggsveg. Lastebil Lav investering Gode og billige serviceavtaler. Relativt lav driftsikkerhet. Kan kjøre på offentlig vei. Sårbar for bratte stigninger og Høy relativ lasteevne (liten dødvekt). ujenve såleforhold. Begrenset lasteevne, krever mange enheter ved store jobber. Transportbånd Lave driftsutgifter. Stor invenstering. Lavt enegriforbruk Miljøvennlig. Aktuell i hovedsak for lange Lave lønnskostnader. transportstrekker. Lite fleksibel for variasjon i produksjonsvolum SprängNytt 1/

28 Transportsyklus For å beregne transportkostnader er man avhengig av å vite transportlengden samt utforming og kvalitet på transportstrekningen. I tillegg må man se på hvilken lastemaskin som benyttes, og hvordan laste- og tippeområdet er utformet. En transportsyklus blir ofte inndelt i følgende deler: Lasting Kjøring til tipp Rangering ved tipp Kjøring til røys Rangering ved røys Stopptid for møtende kjøretøy Basert på stigningsforholdet på vegen, vegdekke og trekkraftdiagram for den aktuelle transportenheten kan man estimere maksimale hastigheter og tidforbruk for transporten. Når man vet kjøretiden (inkl. faste tider til å rangere og tippetid) sammen med lastekapasiteten for aktuelt lasteutstyr, kan man beregne det nødvendige antall transportenheter som trengs for å opprettholde en ønsket produksjonskapasitet. Dette kan beregnes ved følgende formel: Figur A Transportkapasitet som funksjon av total syklustid for leddstyrte dumpere. Kjøremekanikk For å kunne avlese maksimal hastighet må man anslå total kjøremotstand. Dette innebærer stigningsprosent på vegen og rullemotstand. Stigningsprosenten finner man enklest fra kart. Rullemotstanden består av indre rullemotstand (hjullager og kraftoverføring) og ytre rullemotstand (deformasjon av dekk samt hardhet og ruhet på underlaget). Den ytre rullemotstanden er den vi kan påvirke ved drift av maskin og valg av vegdekke. man lese ut maksimal hastighet av det aktuelle utstyrets trekkkraftdiagram. Se Figur B. Tilsvarende diagram fins for negativ rullemotstand (nedoverbakke). Timepris Når man har etablert et estimat for transportkapasiteten er det på tide å koble inn kostnadene på utstyret. Lastekapasiteten vil være dimensjonerende for maksimalt antall transportenheter. Med andre ord: Jo fortere man kan laste, jo flere transportenheter kan man sette inn og desto større total transportkapasitet oppnår man. Destod bedre fragmentert røysa er etter sprengning, jo raskere kan man laste og destod større transport-/produksjonskapasitet kan man oppnå. Dersom syklustiden for et gitt transportopplegg økes på grunn av f.eks. ineffektiv rangering eller utilpasset lastestørrelse, vil transportkapasiteten reduseres og kostnadene øke. Figur B viser hvordan transportkapasitet påvirkes av varierende syklustid for leddstyrte dumpere. Tilsvarende kurveforløp gjelder for annet transportutstyr. Lavere trykk i dekkene gir større motstand. I verste fall kan feil trykk utgjøre opptil 2 % på rullemotstanden. Tabell 1 viser rullemotstand for ulike vegdekker. Vegdekke Dårlig vedlikeholdte veier (hullete og sølete) medfører, som vi ser av Tabell 1, høyere rullemotstand. Den største ulempen er likevel reduksjon i hastighet på grunn av ubehagelig kjørekomfort for førerne. De reduserer hastigheten for å reduserer risting samt å spare utstyret for unødige påkjenninger. Når man vet total kjøremotstand (stigning- og rullemotstand) kan Da er det greit å forholde seg til timekostnaden for transportenhetene. Timekostnaden kan deles inn i flere kostnadsposter. Beregningsmodellen som benyttes ved Institutt for bygg, Rullemotstand Fast dekke, glatt og hardt (asphalt eller betong) 1,5 2,0 % Pukkdekke, godt kompaktert 2,5 3,0 % Pukkdekke, middels til løst 3,0 4,0 % Pukkdekke, lost sølete og hullete 4,0 6,0 % Løs sand og grus 6,0 12,0 % Tabell 1 Rullemotstand for ulike vegdekker. anlegg og transport ved NTNU har følgende poster for hjulgående transportenheter: Avskrivning Renter Reparasjon Vedlikehold/Service Driftsstopp Drivstoff Dekk Lønn SprängNytt 1/

29 Transportkostnad Transportkostnaden vil øke med økende transportavstand. Og som nevnt tidligere vil det være rimeligere å transportere steinmassen med maskiner med stor lasteevne. Figur D (neste side) viser dette. Figur E (neste side) illustrerer hvordan den gjennomsnittlige transportkostnaden flater ut ved lange distanser. Etter hvert vil man oppnå en marginalkostnad hvor de faste tidene (lasting og rangering) gir et minimalt tillegg i den gjennomsnittlige kostnaden. Marginalkostnaden viser hvor mye det koster å bare transportere massen. Internt i et steinbrudd vil det være behov for å vurdere transportdistansen etter hvert som et brudd utvides. Løftehøyde til knuser eller avstand til knuser kan øke, og transportkostnaden vil øke tilsvarende. Man vil da måtte vurdere om det er forsvarlig å flytte knuser, eller investere i andre tiltak som kan redusere transportlengden (f.eks. sjakt eller tunnel). Et eksempel på en forenklet beregning av et slikt tilfelle, kan man bruke marginalkostnaden: Figur B Eksempel på hastighetsavlesning i trekkraftdiagram. Fullastet CAT 777 (90 t truck) med 8 % total kjøremotstand, max hastighet 18 km/h. Kostnader til forsikring er ikke med i denne oversikten. For nærmere informasjon vedrørende kostnadsmodellen kontakt artikkelforfatteren. Av Figur C ser en at lønn og drivstoff står for godt og vel halve timekostnaden. Som en kuriositet betyr dette at om bensinprisen reduseres med 10 %, så vil timeprisen reduseres med ca. 3 %, med dagens dieselpriser (p.t. 6 kr/l). Andelene vil variere mellom ulike maskintyper og ulike størrelser. Lønnsandelen vil for eksempel øke med redusert maskinstørrelse ettersom denne vil være konstant for alle maskiner. Den store lønnsandelen bidrar sterkt til at større utstyr, generelt sett gir lavere transportkostnad (kr/tonn). Ser man på en 90 t truck, så er marginalkostnaden for transporten 1,5 kr/tonn per km. Ved en reduksjon av transportlengden på 1 km og en årsproduksjon på f.eks. 2 mill.tonn per år, vil man da forsvare en investering som gir 3 mill.kr i årlige kostnader. Med 10 års avskrivningstid og 7 % rente, vil man da kunne forsvare en utbygging/investering på 21 mill.kr. Nærhet til markedet For å drive kostnadseffektivt er det viktig og optimalisere transporten internt i et steinbrudd eller en gruve. Figur C Eksempel på kostnadsfordeling for stive trucker. SprängNytt 1/

30 Figur D Transportkostnad for anleggstrucker som funksjon av transportavstand (én vei) og lasteevne. kan være en lang prosess. Når man til slutt har fått tilsangn til å etablere et massetak, følger det ofte med opprusting av det generelle vegnettet i nærheten og det bygges ut infrastruktur som vann, avløp, elektrisitet og tele og datanett for at man skal kunne etablere brakkerigger og evt. administrative kontorer. Sett i lys av dette, er det flere massetak som i utgangspunktet er plassert i avskjermede og lite nabofientlige områder, som har opplevd å bli innebygd av boliger og industri, som har benyttet seg av den allerede etablerte infrastrukturen. Strengere miljøkrav (støv, støv, rystelser og sikkerhetssone) oppstår. I noen tilfeller ender visa med at steinbruddet må legge ned og et nytt uttak må etableres i et nytt område lengre vekk fra hovedmarkedet. Dette innebærer økte transportutgifter og økte kostnader for de fleste byggeprosjekter i dette området! I så måte kan man si at politiske og byråkratiske beslutninger har et ansvar for byggekostnadene! Figur E Gjennomsnittlig transportkostnad per km for anleggstrucker som funksjon av transportavstand (én vei) og lasteevne. Effektiv drift gir et godt grunnlag for å kunne levere et godt produkt til en gunstig pris. Men effektiv drift er ikke et kriterie i seg selv som bestemmer om man greier å levere et godt produkt til en akseptabel pris for kunden. Dersom avstanden mellom leverandør og kunde blir for stor, kan det hende at man likevel ikke greier å levere massen til en konkurransedyktig pris. Akseptabel avstand mellom leverandør og kunde øker med verdien, eller etterspørselen, til et produkt. Tabell 2 gir en generell oversikt over hvilke avstander man kan tolerere for ulike bergmasser/steinprodukter. Samfunnskostnader Pukkverk opprettes der det er et kundegrunnlag. Rundt byer og tettsteder vil det i større eller mindre grad, kontinuerlig være et behov for kvalitetspukk til bruk i veger, asfalt og betong. Uttak av forekomster med god nok kvalitet blir da etablert innen en tålelig transportavstand rundt disse stedene, med hensyn til kostnad og miljø (naboer, natur, og kultur). Før oppstart kan skje er det da gjennomført konsekvensanalyse, folkeopplysning, forhandlinger med grunneiere osv. Det vil alltid være noen som er i mot slike inngrep av naturen eller som mener at plasseringen burde vært i noen andres nabolag, og ikke deres, og etablering SprängNytt 1/

31 Metaller og edelstener (Gull, sølv, kobber sink, diamanter osv.) Industrimineraler (kvartsitt, kalkstein, olivin osv.) Naturstein (Larvikitt, marmor osv) Pukk med ekstremkvaliteter Normal pukk til asfalt og betong Pukk til bærelag og fyllinger Dersom mektighet og berggehalt er god nok på forekomsten, er verdien av slike produkter er så stor at de utvinnes i stor grad uansett hvor de forekommer på kloden. Slike forekomster har lavere verdi, og transportkostnadene har betydning. Forekomstene er avhengig av nær tilgang til sjøtransport for å være konkurransedyktige, selv om markedet er globalt. Bergmasse med høy egenvekt, høyt friksjonstall, generelt lav sprøhet og god bestandighet mot nedbrytning osv. vil kunne ha et internasjonalt forretningsgrunnlag hvis markedet er stort og relativt nært over sjø. (Eks: Norge og Nord-Europa) Stort sett transportavstander på land innen km. I land med geologi lik Norge vil slike kvaliteter kunne etableres på nye steder om transportavstanden blir for stor. For eksempel ved veg og jernbaneanlegg, er det ikke uvanlig at man finner nødvendig kvalitet i anleggslinjen, og eksterne steinbrudd og pukkverk blir ikke konkurransedyktige. Tabell 2: Akseptabel transportlengde for bergmasser sett opp mot verdi og etterspørsel. Kontaktinformasjon Vegard Olsen mob: e-post: vegard.olsen@orica.com Vi anbefaler også leseren å besøke følgende nettsteder, som drives av NFF (Norsk Forening for Fjellsprengningsteknikk), hvor man kan finne annen interesasnt informasjon om fjellsprengning. Her kan man også bestille litteratur som omfatter det meste innen sprengningsarbeider i fjell. (engelskspråklig, omfatter tunneldrift, men er i ferd med å bli lagt om for å dekke hele fjellsprengningsbransjen) (Norsk Forening for Fjellsprengningsteknikks nettsted for informasjon til medlemmer og andre interesserte om fjellsprengning og tilknyttede emner) Illustrasjonsfoto SprängNytt 1/

32 En trygghetsnarkomans bekännelse TEXT / BILD LARS WESTERLUND När man fått fart på sitt liv, pengarna rullar in varje månad och folk visar uppskattning för ens arbetsinsats, är det lätt hänt att man fastnar i invanda mönster. Naturligtvis är det bra att ha fungerande rutiner och trygghet i sitt liv. Men samtidigt finns det risk att man blir trygghetsnarkoman. Detta gäller såväl direktören för Orica Mining Services som laddaren i en gruva. Själv är jag också ett offer för detta. Med åren har jag blivit bekväm av mig och ibland orkar jag inte titta längre än näsan räcker. Jag tillbringar ganska många nätter på hotell varje år och undan för undan har min kvalitetsribba höjts när det gäller standarden på rummen. Bättre handlar i det här fallet om antalet stjärnor på någon kvalitetsskala. Men när jag tittar tillbaka kan jag inte dra mig till minnes att jag fått några större kickar på hotellen, trots alla dessa stjärnor. Nyligen fick jag i alla fall en sådan kick. Och det kan jag tacka bristen på hotellrum i Stockholm för. Efter en rundringning visade det sig inte finnas ett enda ledigt rum. Men på ett vandrarhem gick det att ordna en bädd. Med kluvna känslor begav jag mig dit. Det var väl ändå under min värdighet som skribent för Sprängnytt att tillbringa tre nätter på ett vandrarhem. Detta tillhörde något man gjorde i ungdomens glada dagar. Eftersom vandrarhemmet låg på en båt var rummet litet och inte nog med det, lampan på toaletten fungerade inte. När jag påpekade detta för mannen i receptionen meddelade han med lugn röst att den lampan nog aldrig hade fungerat. Mina farhågor inför vistelsen på vandrarhemmet besannades. Nu väntade mig några nätter som säkert skulle ligga i linje med Jesus vandring mot Golgata. Men istället visade det sig att kvällarna på vandrarhemmet skulle ge mig mina bästa hotellminnen på decennier. Bland andra mötte jag den pensionerade sjökaptenen som genom att fortfarande bära sin uniform höll sig fräsch i sinnet. Jag träffade den alkoholiserade handikappade dvärgen som personalen i receptionen ordnade färdtjänst till när han skulle lämna baren på kvällskröken. Jag mötte också lätt förvirrade japanska flickor som hade packat sina resväskor fulla med nudlar för att ha något att äta under sin jordenruntfärd. Nätterna på vandrarhemmet blev den här gången inte bara en tom vila utan istället timmar fyllda av upplevelser. Häromdagen såg jag en belgisk film, Den åttonde dagen, som förstärkte mig i övertygelsen om att man i högre grad måste söka sig utanför de ordinarie spåren. Filmen handlar om en stressad försäljningschef med stora familjeproblem som av en slump möter en utvecklingsstörd ung man. De blir efter många förvecklingar bästa vänner och försäljningschefen lär sig med hans hjälp att hitta tillbaka till sig själv och sin familj. Mångfalden är viktig och den kan ge oss överraskningar som får oss att leva ett rikare liv. Utan respekt för mångfalden av mänskliga tankar och känslor kommer vi ingenvart. SprängNytt 1/