Götapriset 2011 nominerade socialfondsprojekt

Transkript

1 Götapriset 2011 nominerade socialfondsprojekt

2

3 GötaPriset Ära, pengar och uppmärksamhet GötaPriset har sedan 1989 delats ut till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor. Förutom äran belönas det vinnande projektet med en prischeck på kronor. Ytterligare kronor delas mellan tre till fem projekt som belönas med hedersomnämnanden. I år har åtta socialfondsprojekt nominerats till GötaPriset. Spl.nu har skrivit om dessa och den här broschyren innehåller ett sammandrag av artiklarna. När anmälningstiden gick ut hade 379 utvecklingsprojekt skickats in. Bland dem har 52 projekt gått vidare. I september granskas de nominerades uppsatser där de beskriver sitt projekt och vilka lärdomar man dragit. Fem bidrag går sedan vidare till finalen på Kvalitetsmässan på GöteborgsOperan den 15 november Vinnaren får kronor plus äran och en del uppmärksamhet. Innehåll: Kompetensbron Sidan 4 Innovation till kommande generationer Navigator/CoMCenter Sidan 5 Etablerade verktyg på nya sätt Mimer Jobbpunkt Väst Sidan 6 Ett annat liv när dygnet vänds rätt Mötesplats Dalaberg Sidan 7 Behov och handling går hand-i-hand Samba Sidan 10 Miljön största framgångsfaktorn Lysa Sidan 11 Språkträning är livslång framgång Varalyftet Sidan 12 Entreprenörsskolan lever vidare Tage Sidan 13 TA och GE är hela namnet Om Socialfonden Sidan 14

4 4 Kompetensbron Innovation till kommande generationer Kompetensbron testar innovativa metoder som ska underlätta generationsväxlingen. Invanda mönster, för hur kommunala verksamheter utvecklas, utmanas. 113 kommunanställda har bidragit med idéer och erfarenheter. Vi planerar en idéskrift som också andra kommuner kan använda. En verktygslåda som visar vad vi gjort och hur andra kan göra, säger projektledare Charlotte Haglund. Projektet står på två ben, där det ena är hur vi ska fånga unga människors intresse för de kommunala jobben, och det andra, hur vi överför kompetens till nya medarbetare och nya generationer. Samtidigt som samhället förändras står vi inför nya utmaningar där ny teknik öppnar upp för sociala medier, mötesplatser och nätverk på internet, säger Charlotte Haglund och understryker behovet av utbildningsinsatser, kompetenstillvaratagande och innovativa lösningar som ska locka unga välutbildade till att vilja jobba i den offentliga sektorn. I dag är vi inte ungdomars förstahandsval då de väljer yrke och framtid. Vad beror det på och hur stärker vi vårt varumärke? Charlotte Haglund vill att kommunanställda ska vara stolta och synas. Vi måste öppna för mångfald och anställa människor som speglar närsamhällets invånare. I kommunen pratar vi ofta om mångfalds- och jämställdhetsperspektivet. Men vi ser inte mycket av det i det dagliga arbetet Ett interaktivt spel har skapats på Internet kring hur kommunen fungerar, den politiska processen, vad de olika nämnderna och styrelserna gör och hur den politiska styrningen går till. Spelet följer en familj under en dag, från tidig morgon till sen kväll. Internet är hörnstenen i vårt arbete men vi har också workshops, studieresor, utvärderingar, utbildningar och mycket mer i vår verktygslåda som också andra kommuner kan använda sig utav. Just nu är trycket stort och vi får dagligen samtal och inbjudningar. Det är fantastiskt roligt och spännande, säger Charlotte Haglund. Att finna verktyg för hur vi för över kunskap till nya medarbetare och framtida generationer är viktigt och jättespännande. Det förutsätter lagarbete och kräver nätverksbyggande. Fakta: Programområde 1 Kompetensförsörjning Projektägare: Kommunstyrelsens förvaltning Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektet pågår året ut 2011 Projektledare Charlotte Haglund arbetar nära kommunens informatör, Ylva Tottar, som hjälper till att bygga nätverk och utvecklar kommunens hemsida som uppdateras kontinuerligt. Foto: Robert Sandström

5 Navigator/CoMCenter Etablerade verktyg på nya sätt 5 Projekt Navigator/CoMCenter lotsar långtidsarbetslösa till studier och jobb som för dem närmare arbetsmarknaden. Vi vidareutvecklar mötet mellan arbetsgivare och samhälle med partnerskap, dialog och samverkan. Det är vår modell för att möta företagare och andra arbetsgivare vid frukostmöten och ömsesidiga studiebesök. Ibland med kort varsel, säger projektledaren Füsun Uzuner. Hemligheten är flexibilitet, för att matcha behov och kompetens. Detta måste ske i nära samarbete med företagen. Nya strukturer för tillväxt behövs. Det är lätt att bli andfådd om man enbart jobbar på individnivå. I projektet ställs frågorna: Vilka utbildningar talar vi om, med män respektive kvinnor? Vilka frågor ställer vi till kvinnor respektive män? Vi tar också den diskussionen med socialtjänsten, om vilka deltagare de skickar till oss, och till vilken aktivitet. Vi undersöker också hur informationsmaterialet ser ut ur ett könsperspektiv. Jämställdhet ska vara konkret och enkelt, inte för mycket teori. Vi blandar yngre deltagare med äldre. Det leder till bra diskussioner och erfarenhetsutbyten och mångfald i åldrar, språk och kulturer. Inkludering istället för exkludering, säger Sofia Broberg, projektsamordnare. Navigator/CoMCenters verktyg är välkända och etablerade. Det som är nytt och innovativt är inte vilka verktyg som används, utan hur. Vi har fasta planer för när olika aktiviteter ska inträffa, till exempel en yrkesutbildning eller ett studiebesök. Men sedan är vi flexibla när det gäller vilken typ av utbildning som behövs, eller vilket sorts företag vi vill få hit på besök. Sofia Broberg, projektsamordnare, och Füsun Uzuner, projektledare, gillar prototypen till en designad lampa som tillverkats av deltagarna i Produktion och Marknadsföringskursen och som ska säljas på Tradera och Blocket. Foto: Gunilla Ivarsson Utbildningar som köpts in är fastighetsskötsel, hotell, handel och lokalvård. Det är jätteviktigt att utnyttja den flexibilitet som finns i projektarbete i förhållande till ordinarie verksamhet, men det förutsätter ändå fasta ramar. Ramavtalet för offentlig upphandling bidrar till att flexibiliteten kan utnyttjas för att matcha behov och tillgång. Avgörande för framgång, när ett projekt är så flexibelt, är att hitta knepet för att hålla fast vid den röda tråden, inte förfalla till låt gå-principer. Fakta: Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projektägare: IFO Arbetsmarknadsenheten Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektet avslutades 30 april 2011.

6 6 Mimer Jobbpunkt Väst Ett annat liv när dygnet vänds rätt Mimer Jobbpunkt Väst redovisar ett resultat i linje med kvalificerade yrkesutbildningar. Det kungörs stolt i entrén till projektets lokaler på ett industriområde i Västerås västra stadsdelar. Av 500 deltagare har 355 fått fast anställning, börjat studera eller startat eget. Det är ett resultat som får de flesta att häpna, säger personalchef Wivecka Ljungh på kommunala bostadsbolaget Mimer i Västerås i vars fastighetsbolag var femte västeråsare bor. Det är viktigt att ha ett jobb att gå till. Det erbjuder ett annat liv än när man vänder på dygnet, säger projektledaren Bernt Gustavsson och betonar hur ett arbete kan motverka utanförskap beslutade bostadsbolaget Mimer att arbetslösa hyresgäster skulle få hjälp att hitta en väg till ett meningsfullt jobb. En arbetsgrupp med representanter för Västerås stad, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten tillsattes. Det tvååriga Växtkraft Mål 3-projektet kom att omfatta tre år där det tredje året finansierades med stöd från Västerås stad. En tredje EU-ansökan har skickats in. Projektet har utvecklats, från att arbeta i små grupper med högst tio personer i varje grupp med som mest 50 personer per år till ett stort projekt där målet nu är att det ska utvecklas till ett fast jobbcentrum för Västerås västra stadsdelar. Många arbetsgivare i Västerås höjer på ögonbrynen när Mimer, det kommunala bostadsbolaget, hjälper arbetslösa. Med åren har de insett nyttan och värdet och i dag vänder de sig till projektet när de ska nyanställa personal. Till praktik och pröva på-jobb? Nej, riktiga jobb! Vi jobbar inte med praktikplatser, utan ser till att folk får jobb genom att matcha företagens rekryteringsbehov med de arbetssökande. Fokus flyttades från bostäderna till hyresgästerna, miljö, trivsel, trygghet och säkerhet. Fakta: Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projektägare: Jobbpunkt Väst Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektet pågår till 31 oktober 2011 Framgångsrika. Mimers personalchef Wivecka Ljungh ses här med ESF-projektets ledning, Bernt Gustavsson, Urban Kumlin och Joni Lindholm. Foto: Robert Sandström

7 Mötesplats Dalaberg Behov och handling går hand-i-hand 7 Mötesplats Dalaberg gör mycket för lite pengar och vägen från behov till handling är kort. Dalaberg i Uddevalla är en stadsdel med stort utanförskap; låga inkomster, hög arbetslöshet och hög andel invånare med utländsk bakgrund. Kartläggningar visar att utflyttningen är stor och att otryggheten ökat, liksom den ekonomiska och etniska segregationen. Mötesplats Dalabergs uppdrag är glasklart: Att bryta utanförskapet och höja sysselsättningen. Inte bara med regelrätta jobb, för många i Dalaberg har lång väg att gå för att bli anställningsbara. Det kräver språkservice, språklig överlappning, tolkservice och språkcirklar. Framgångsfaktorerna är många och responsen positiv. Nackdelar? Regelverket blir alltmer omfattande och till hinder för den snabbhet och flexibilitet vi behöver ha i våra aktiviteter. Deltagarna behöver stå stadigt i samhället. Det är svårt när samma arbetslösa kvinna går med fyra olika visitkort i fickan från handläggarna på Arbetsförmedlingen, säger projektledare Nina Andersson. Hur kan en så låg budget, 5,5 miljoner kronor för tre år, räcka till så många aktiviteter? Projektledaren Nina Andersson: Nomineringen till Götapriset 2011 känns jättekul! Ibland är projektarbete tungt, då betyder en nominering mycket för självkänslan. Man behöver uppmuntran. Foto: Gunilla Ivarsson Vi försöker använda befintliga resurser så långt som möjligt, och slippa ersättningar till dyra föreläsare. Det ingår ju i vårdcentralens ordinarie arbetsuppgifter att informera. Det använder vi oss av i kurser och utbildningar, säger Nina Andersson. Mötesplats Dalaberg har tre - fyra fasta medarbetare. Dessutom får de hjälp av ett tjugotal personer som jobbar med olika kurser och aktiviteter i projektet, samtidigt som de själva deltar i projektet och får kompetensutveckling. Den röda tråden är att ta till vara på allas kompetens. Fakta: Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projektägare: Kommunledningskontoret, UTA Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektet pågår året ut 2012

8 Håll dig informerad! Susanna Alkoski Ájtte Fjäll- och Samemuseum Totalkrock - Svenska EU-politikers syn på EU-stödet Romerna för en tidlös kamp i tiden

9 Socialfonden har ändrat synen på den sociala ekonomin SKL:s ESF-representant: Man måste få misslyckas LO slår vakt om nationellt perspektiv i ESF

10 10 Samba Miljön största framgångsfaktorn Miljön har varit den viktigaste framgångsfaktorn, säger Paul Nilsson, projektledare för socialfondsprojektet Samba vars lokaler och omgivningar i skånska Burlöv kring Kronetorps Mölla har bidragit till rehabiliteringen. Sveriges näst minsta kommun till ytan, med invånare och en urbaniserad miljö, har många invånare med rötter i andra länder. Genom samverkan mellan olika myndigheter har projektet vänt sig till dem som står långt från arbetsmarknaden. Samba, som bygger på samverkan och vill vara en bro mot arbete, stödjer individer ur ett helhetsperspektiv. Ortens företagarföreningar finns med i styrgruppen. Vi står inte med mössan i hand och ber företagen att göra en social gärning. Vi arbetar mer som säljare och för en kontinuerlig dialog med olika företag. Våra ben i verksamheten är rehabilitering, rekrytering och det individuella perspektivet. Helhetsbilden styr. Projektet synliggör ofta en social problematik som får hög prioritet då samverkan är möjlig. Med deltagarens godkännande kopplas resurser från flera myndigheter samman. På så sätt vinner man tid och det ger individerna bättre stöd. Det finns inga färdiga scheman för Sambaprojektets deltagare. Aktiviteterna läggs upp utifrån varje deltagares förutsättningar och behov. Ett smörgåsbord dukas upp, med allt från jobbsökarkurser till friskvård, hantverk och kultur. Eftersom många av dem vi jobbar med har dålig hälsa är friskvård och kultur fasta och viktiga inslag, säger Paul Nilsson. Det har inte blivit så många deltagare som målen angav. Många har krävt mer tid än planerat. Men det arbete som lades ned under förprojekteringen har gett positiva erfarenheter och nu planeras det för hur verksamheten ska bli bestående. Vi vet vad personal med adekvat kompetens betyder när de brinner för sitt uppdrag, och att vår snabbhet har bidragit till goda resultat. Det är viktigt att skyndsamt kunna tillmötesgå önskemål från såväl deltagare som samverkansparter och arbetsgivare. Fakta: Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projektägare: Burlövs Kommun Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektet pågår till 31 oktober 2012 Vår viktigaste framgångsfaktor är miljön, säger Paul Nilsson. Det syns att vi inte är någon myndighet, och deltagarna trivs i kulturmiljön vid Kronetorps Mölla. Foto: Magnus Johnsson

11 Lysa Språkträning är livslång framgång 11 LYSA-modellen, där åtta västsvenska kommuner med Vårgårda i spetsen har samarbetat i två år för att rusta invandrare för jobb, studier och ett liv i det svenska samhället, har gett resultat över förväntan. Så bra att det förlängdes sex månader för att kunna spridas runt om i landet. Målgruppen för projektet har varit flyktingar och invandrare. Tre fjärdedelar har varit kvinnor. I många fall har de varit lång tid i Sverige, men fastnat i ett ekorrhjul av arbetslöshet, åtgärder och försörjningsstöd efter genomgången SFI-utbildning (svenska för invandrare). I deras fall har praktikplatserna oftast upplevts som meningslösa då de inte lett till någon fortsättning. Man tror att de som kommer till Sverige har något att bygga på från tidigare. Så är det inte alltid. Ofta har LYSA-deltagarna varit utestängda från arbetsmarknaden i det gamla hemlandet också. Flera, speciellt kvinnorna har kort eller ingen utbildning alls. En del är analfabeter, säger projektledarna Christer Lundqvist och Tage Lindström. Så var det till exempel för Bahie Farjadi. Bahie har sex barn och blev bortgift i 14-årsåldern. När hon kom till Sverige 1997, från den kurdiska delen av Iran, var hon analfabet och saknade helt skolutbildning. De första tio åren i hennes nya land fylldes av bidragsberoende och praktikplatser som aldrig ledde vidare. Hon hade också svårigheter att tillgodogöra sig SFI-kurserna. Min dotter såg en annons i tidningen om LYSA-projektet. Hon tjatade på mig att jag skulle anmäla mig. Jag var tveksam, hur skulle jag kunna lära mig ett yrke? Jag som knappt kunde läsa! Bahie sökte och kom snart in på en yrkesutbildning till personlig assistent med språkoch färdighetsträning. Det var tufft och jobbigt, men gav resultat. Bahie Farjadi arbetar nu som personlig assistent efter att ha deltagit i LYSAprojektet: Jag har nått mitt mål, jag bestämde att jag ville jobba med att hjälpa människor och komma ut i samhället. Foto: Gunilla Ivarsson När Bahie var klar med utbildningen sommaren 2009 fick hon timvikariat som personlig assistent. Efter några kompletterande omvårdnadskurser har hon nu fast anställning som personlig assistent åt en svensk man. Vad är det som har gjort LYSA-modellen så framgångsrik? Projektutvärderingen pekar bland annat på: lokal förankring med god kännedom om målgruppen, erfarenheter och kontakter från tidigare projekt, att utbildningen är behovsinriktad och arbetsplatsförlagd med bra handledare och språkstödjare. En viktig framgångsfaktor är också samverkan mellan de åtta kommunerna i Västsverige. Fakta: Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projektägare: Vuxenutbildningen Vårgårda kommun Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektperiod: till

12 12 VaraLyftet Entreprenörsskolan lever vidare Att jobba med projekt i fungerande ordinarie verksamhet är som att landa med ett rymdskepp. Ibland känner man sig som en alien. Det säger Linda Carlsson, processledare för socialfondsprojektet Entreprenörsskolan i Vara. I Vara finns en utpräglad entreprenörsanda. Antalet företag i kommunen är stort i förhållande till invånarantalet. Genom att utbilda unga i entreprenörskap ökar förutsättningarna för att Vara även i framtiden blir en god plats för företagande. Ur det perspektivet är det logiskt att ett av VaraLyftets tre stödben är en Entreprenörsskola för unga som drivs i samverkan mellan kommunen, Arbetsförmedlingen, närings- och föreningslivet och Coompanion Skaraborg. Andra benet är ett miljöprojekt och tredje benet själva arbetsmetoden: en väg in, där kommunens olika delar samverkar med externa aktörer. På så sätt undviks att individen kommer i kläm mellan olika handläggare. Arbetsmetoderna gör projektet speciellt, att leta efter den unga entreprenörsandan med hjälp av en egen utbildning, skapa relationer, arbeta med vägledningsteam som bygger broar mellan olika myndigheter för att mellanrum inte ska uppstå är några exempel, säger projektledaren Maria Lindkvist. Maria Lindkvist lyfter också fram den breda målgruppen. Vi riktar oss till ALLA arbetslösa unga, inte enbart deltagare som kommer hit via socialtjänsten. Första steget, utbildning i entreprenörskap, är klar och färdigbyggd. I den finns flera spår, olika steg på vägen från nybörjare till entreprenör, som organisation och planering, initiativtagande och beslutsfattande, kreativitet, respekt och ansvar, teamwork, flexibilitet, förändring och jämställdhet. Att tampas med praktiska problem, lagar och rigorösa regler kring skrotbilshanteringen har varit största utmaningen, tycker Kjell Lindström, handledare i miljö- och skrotbilsprojektet inom VaraLyftet. En annan utmaning, säger Maria Lindkvist, är att samtidigt starta projektaktiviteterna som deltagarna kommer på plats och verksamheten byggs upp Vägledningsteamet med samarbetet mellan olika parter och de relationsskapande arbetsmetoderna kommer att leva vidare i Vara kommun när projekttiden är över. Det spåret kommer VaraLyftet att lämna efter sig, tror Maria Lindkvist. Och målgruppen kommer alltid att finnas, liksom behovet. Vara är en framåt kommun. Det är ingen tillfällighet att vi fått det här projektet och att det går bra. Fakta: Projektledaren Maria Lindkvist har dottern Fanny med sig på jobbet. Många deltagare har också barn och därför har upplägg och tider i VaraLyftet anpassats till småbarnsföräldrar. Foto: Gunilla Ivarsson Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projektägare: Arbetsmarknadsenheten Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektet pågår till 31 mars 2013

13 Tage TA och GE är hela namnet 13 TAGE var en individuell livsskola där kost, hälsa, samarbetsövningar, praktik, privatekonomi, kreativt arbete, företagsamhet och arbetssökande varvades med föreläsningar och samhällsdiskussioner långt innan det blev ett socialfondsprojekt. Jag är mycket besviken över det svala intresset och det dåliga stödet från kommunen. Ungdomarna som står längst bort från arbetsmarknaden behöver den här chansen, säger verksamhetschef Mia Edin på Företagsbolaget i Gällivare där hon är verksam i dag. Projektet byggde på en förstudie som kallades Inga unga utanför, men kom att stöta på problem redan från början. Vi hade inte byggt upp goda relationer med bland andra socialförvaltningen under förstudietiden. Det var därför svårt att få ungdomar anvisade till projektet i den utsträckning som det var tänkt, säger Mia Edin. Till sist fick vi de som stod längst bort från arbetsmarknaden. Eftersom alla andra insatser gått bet trodde ingen att vi skulle lyckas med dem. Vi fick också svårigheter med att få in medfinansieringen och kände oss motarbetade på alla sätt. Några av deltagarna dök heller aldrig upp och det påverkade budgeten negativt, säger Mia Edin. Mia Edin säger att hon hört sjuttioelvatusen varianter av bortförklaringar till varför ungdomar inte har anvisats till projektet. Oftast påstods det att det inte fanns några ungdomar, eller att det i alla fall inte fanns några som skulle klara av TAGE. Vid projekttidens slut hade 50 procent av ungdomarna arbete eller börjat studera. Djupintervjuer med deltagarna visade att de över lag var mycket positiva till projektet. Men någon fortsättning blev det inte eftersom Gällivare kommun inte ville finansiera det. Jag har aldrig någonsin varit så besviken. Många ungdomar fick gå tillbaka till ruta ett, till den plats där de befann sig innan. Kommunen lovade att fortsätta hjälpa dem, men vad det blev av det vet jag inte. Jag har aldrig fått några svar då jag frågat om vad som har gjorts. Man får inte ingjuta hopp hos unga människor och sedan inte uppfylla förväntningarna. Så får man inte behandla människor, säger Mia Edin som alltjämt brinner för ungdomarna och gärna sett att projektet hade förlängts. Fakta: Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud Projektägare: Företagarnas Företagsbolag i Gällivare Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektet pågick till 31 augusti 2010 Mia Edin, verksamhetschef på Företagsbolaget i Gällivare, är besviken över kommunens svala intresse och dåliga stöd till socialfondsprojektet TAGE. Trots att hälften av ungdomarna gick till fast arbete eller studier fick det ingen fortsättning. Foto: Robert Sandström

14 14 Europeiska socialfonden - ESF Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Socialfonden instiftades i Rom-fördraget för den Europeiska Gemenskapen Då som nu är målet att möta strukturomvandlingar samt minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Under perioden uppgår Socialfondens budget till ungefär 75 miljarder euro runtom i EU. Socialfonden i Sverige Socialfonden har finansierat över projekt i Sverige med drygt en miljon deltagare sedan Grovt räknat har alltså var sjätte svensk i arbetsför ålder kompetensutvecklat sig inom ramen för ett ESF-projekt. Svenska ESF-rådet har haft ansvaret för Socialfondens svenska program sedan år Socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Arbetet är uppdelat i två olika programområden, Programområde 1 Kompetensförsörjning, och Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud. Alla projekt med stöd från Socialfonden ska arbeta för att utveckla jämställdhet och göra arbetslivet tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Mer information om Socialfonden och hur du söker projektmedel finns på Svenska ESF-rådets hemsida: esf.se. Under perioden har Sverige tilldelats 6,2 miljarder kronor ur Socialfonden. Sverige kommer att bidra med minst lika mycket i offentliga medel. Svenska ESFrådet räknar med att fördela detta belopp mellan cirka projekt med över deltagare. Redaktion: Redaktör: Owe Ivarsson Idé: Robert Sandström Layout: Jonas Arevärn, WestStudios Denna broschyr innehåller sammandrag av artiklar som tidigare publicerats på spl.nu. Intervjuerna är gjorda av Robert Sandström, Gunilla Ivarsson och Kicki Stridh. Tryck: UrbanPrint

15

16 Bara vinster i SPeLs VERKTYGSLÅDA Handledning Planeringsverktyg Upphandling Lärande utvärdering Lärande miljöer Ägarskap och styrning Strategisk påverkan Innovativ verksamhet Samverkan