KURSINFORMATION DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 TERMIN 1, LÄKARPROGRAMMET

Transkript

1 HT11 (111003) KURSINFORMATION DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 TERMIN 1, LÄKARPROGRAMMET DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1) Moment 1 - "Utveckling - från ägg till embryo" Moment 2 - "Matsmältning och ämnesomsättning" Moment 3 - "Primärvård" Moment 4 - "Integrering med slutexamination" INTEGRERADE DELMOMENT TILLHÖRANDE UPPTAKTEN Vetenskaplig utveckling (VetU) (bibliotekskunskap och informationsteknologi samt en Word- och en Excel-övning)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EXPEDITIONER OCH KONTAKT... 3! VÄLKOMMEN... 4! KURSINFORMATION... 4! ATT STUDERA VID KI... 4! STUDENTHÄLSAN... 5! LIKABEHANDLING, MÅNGFALD & FUNKTIONSHINDER... 5! STUDENTINFLYTANDE... 5! KURSRÅD... 6! RIS OCH ROS till DFM1s lärare... 6! TEMAKOLLEGIUM 1, Den Friska Människan... 6! TERMINENS INNEHÅLL... 6! DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1)... 7! INDELNING I MOMENT OCH AVSNITT... 7! KURSLITTERATUR... 8! GRUPPINDELNING... 9! KOM I TID VISA HÄNSYN... 9! FRÅGEJOUR och SEMINARIER... 9! PROJEKTARBETEN... 9! GRUPPARBETEN OCH DISKUSSIONER... 10! GRUPPMIKROSKOPERINGAR... 10! LABORATIONER... 11! "VETENSKAPLIG STRIMMA"... 12! BIBLIOTEKSUNDERVISNING MED LITTERATURSÖKNING... 13! IT-KUNSKAP... 14! ATT CITERA OCH REFERERA PÅ ETT KORREKT SÄTT... 14! FUSK...14! PRIMÄRVÅRDEN (PV)... 15! FORSKNINGSINFORMATION... 15! TILLGODORÄKNANDE och DISPENS... 15! EXAMINATION... 16! NÄRVARO, ID-KONTROLL OCH URKUNDSFÖRFALSKNING... 16! QUIZ OCH SKRIFTLIGA DUGGOR... 16! TENTAMEN... 16! OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN TILL RESTDUGGA/RESTTENTA:... 17! KÄNNS DET JOBBIGT? ÄR DET SVÅRT ATT HÄNGA MED?... 17! STUDIEPOÄNG... 17! KARTA... 18! SCHEMAN och LÄRARE MBB... 19! 2

3 EXPEDITIONER OCH KONTAKT Kursexpedition för medicinsk biokemi (överbyggande och moment 2): Scheelelaboratoriet, Tomtebodav. 6, plan 3, Karolinska Institutet, Stockholm. Studierektor för MBB (kemi) och kursansvarig för kursen Den Friska Människan 1, Universitetslektor Åke Rökaeus, tel: Mail: Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kursadministratör: Susie Björkholm, tel: Mail: Öppet: Mån-fre , eller enligt anslag. Kursexpedition för anatomi (avsnitt 1 och första delen av avsnitt 3): Berzeliuslaboratoriet, plan 6, Berzelius väg 3. Karolinska Institutet, Stockholm. Öppet: Mån-fre samt mån-tor fre eller enligt anslag. Studierektor (anatomi): Professor Jonas Broman, tel: Mail: jonas.broman@ki.se Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kursadministratör: Liz Strandelin, tel: Mail: liz.strandelin@ki.se Moment 1 och avsnitt 2 (Cell- och utvecklingsbiologi): Studierektor (cellbiologi): Utbildningschef Matti Nikkola, tel: Mail: matti.nikkola@ki.se. Utbildningshandläggare: Anna Jarelöv Palm, tel: Mail: anna.jarelov.palm@ki.se Kursexpedition för histologi (avsnitt 2 och första delen av avsnitt 3): Berzeliuslaboratoriet, plan 6, Berzelius väg 3. Karolinska Institutet, Stockholm. Öppet: Mån-fre samt mån-tor fre eller enligt anslag. Studierektor (histologi): Professor Björn Meister tel: Mail: bjorn.meister@ki.se. Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kursadministratör: Ingrid Blomgren, tel: Mail: ingrid.blomgren@ki.se Kursexpedition för fysiologi (sista delen av avsnitt 3): von Eulers väg 4a, Karolinska Institutet, Stockholm. Öppet: Mån-tor samt , fre Studierektor: Universitetslektor Mats Rundgren tel: Mail: mats.rundgren@ki.se. Träffas efter anmälan på kursexpeditionen. Kontaktlärare Prefekt Stefan Eriksson. Mail: stefan.eriksson@ki.se Kursadministratör: Sofia Pettersson, tel: Mail kursexp: fyskursexp@ki.se Primärvården (PV) Centrum för allmänmedicin (CeFAM): Alfred Nobels allé 12, Huddinge Ansvarig grundutbildning PV studierektor: Helena Salminen. Mail: helena.salminen@ki.se Terminsansvarig T1: Charlotte Leanderson. Mail: charlotteleanderson@hotmail.com Administratör: Anna Maria Nordvall. Tel Mail: anna-maria.nordvall@ki.se Karolinska Institutet Universitetsbibliotek (KIB) Berzelius väg 7B, Karolinska Institutet, Stockholm. Kontaktpersoner: Lotta Janson, tel: Mail: lotta.janson@ki.se och Lotta Mathiesen, tel: Mail: lotta.mathiesen@ki.se. 3

4 VÄLKOMMEN Hjärtligt välkommen till Karolinska Institutet och termin 1 på läkarutbildningen! Vi hoppas att du skall trivas hos oss! På webben hittar du allmän information om regler och riktlinjer som berör dig som student ( På denna sida hittar du länkar till bl.a. studenträtt tentamensregler; disciplinärenden fusk osv. Kursinformationen som du håller i din hand innehåller mer specifik information som du har nytta av under den första terminens studier och framförallt under kursen Den Friska Människan 1 (DFM1), varför det är viktigt att du läser den noga. KURSINFORMATION Tider och platser för de olika undervisningsmomenten under DFM1 anges i schemat. Av olika anledningar kan det uppstå förändringar i schemat under pågående kurs. Löpande information under terminens gång meddelas från våra kursexpeditioner till er via den studentmail som ni blir uppkopplade till i början av terminen. Läs därför regelbundet din studentmail. Vid schemaändringar får du via mail information om vilken ändring som skett. Du hittar schemat under webbadressen: Alla ändringar i schemat, som sker efter kursstarten, gulmarkeras. En kopia av schemat anslås också på tavlan i Scheelelaboratoriet utanför kursexpeditionen (plan 3). Om något är oklart får du gärna ta kontakt med relevant kursexpedition eller kursledningen (se sid 3). Nedanstående länk tar dig till kurswebbens starsida. Kurswebben är organiserad i moment och avsnitt, på samma sätt som kursen (se sid 7). ATT STUDERA VID KI Du som nu för första gången inleder universitetsstudier kommer kanske till en början att känna dig ovan vid sådana studier. Kanske kommer du direkt från gymnasiet eller har jobbat några år. Då kan den höga studietakten ibland bli chockerande. Men även du som tidigare har studerat vid andra högskolor har kanske till en början svårt att vänja dig vid de studieformer som tillämpas på KI. Många studenter upplever studietakten som hög innan man utvecklat ett studiesätt som fungerar och speciellt vanligt är detta i samband med starten av terminens huvudkurs Den friska människan 1 (DFM1) (se nedan). De flesta brukar dock, oavsett tidigare erfarenheter, finna sig tillrätta relativt omgående med KI:s undervisningsformer. Om du får problem, eller om ni inom gruppen får problem, bör du/ni ta kontakt med din studievägledare, Isabel Johnson tel , adress Berzelius väg 3 och/eller kursansvarig för DFM1 Åke Rökaeus tel: För att du ska uppleva din studiesituation som meningsfull och positiv är det viktigt att du tillägnar dig goda studievanor. När du ska lära dig ett nytt kunskapsområde bör du skaffa dig en översikt, innan du går in på detaljer. Det är också bra att försöka förstå hur företeelser hänger samman och att relatera nya kunskaper till det du redan behärskar. För att inlärningsprocessen ska bli effektiv är det nödvändigt att man tar sig tid för bearbetning och reflektion av det lästa, eftersom det grundläggande för god inlärning är att förstå och integrera istället för att mekaniskt lära sig utantill utan att förstå helheten. 4

5 God studieteknik är viktigt men inte hela nyckeln till framgångsrika och resultatgivande studier. Vilken är din egen studiestrategi? Hur påverkar olika strategier studieresultaten? Vilken betydelse har nyfikenhet, motivation, intresse och trivseln? Detta är viktiga saker för dig att reflektera över. För att du skall uppnå maximal inlärning vid våra olika undervisningsmoment är det viktigt att du får in rutinen att förbereda dig så mycket som möjligt innan t.ex. en föreläsning (skaffa dig en översikt genom att du bekantar dig med bilder och text). STUDENTHÄLSAN Studenthälsan är ett komplement till landstingets hälso- och sjukvård och ger dig tillgång till företagsläkare, företagssköterska, kurator, sjukgymnast och psykiatriker. Till Studenthälsan kan du vända dig med hälsofrågor som är relaterade till dina studier eller om du känner att du behöver prata med någon om hur du har det under studietiden. Studenthälsan erbjuder även gruppverksamhet och seminarier kring frågor som talängslan, stress, prestationskrav m.m. Huvudmottagningen finns på Campus Huddinge, Blickagången 7, plan 5 och i Solna finns en mindre filialmottagning på Berzelius väg 1, plan 5. För aktuell information om öppettider, tidsbokning och vad som är på gång i övrigt, se ki.se/studenthalsan. STUDENTPRÄST Studentprästen Anders Mattsson tar emot för enskilda samtal under tystnadsplikt. Det kan röra sig om vad som helst (tel ; anders.mattsson@svenskakyrkan.se). LIKABEHANDLING, MÅNGFALD & FUNKTIONSHINDER Om du under termin 1 tycker att du bemötts på ett icke korrekt sätt av kurskamrater eller lärare, skall du inte tveka att ta kontakt med jämställdhetsombuden på de institutioner som deltar i undervisningen på termin 1 eller det oberoende studentombudet (för namn, telefon och se: Om du har funktionshinder av något slag (t.ex. dyslexi) kan du få hjälp och information om det extra stöd du kan erbjudas genom att du kontaktar Tina Teljstedt (tel ; Tina.Teljstedt@ki.se). Tina Teljstedt utfärdar intyg om ditt funktionshinder och vilka stödåtgärder som du eventuellt rekommenderas. Detta ska du i förekommande fall snarast inlämna till Susie Björkholm (kursadministratör för DFM1). I alla dessa frågor kan du också alltid vända dig till kursansvarig för kursen DFM1 Åke Rökaeus. STUDENTINFLYTANDE Regelbundet under kursen DFM1 hålls kursrådsmöten, där upplägget och innehållet av avsnitten diskuteras. Det går också att skicka till kursansvarig för DFM1 Åke Rökaeus 5

6 eller övriga ansvariga lärare. Tveka inte att enskilt höra av dig med konstruktiv feedback när som helst under kursen. KURSRÅD Kort efter det inledande internatet ska varje storgrupp om studenter (se stycket Gruppindelning ) utse en ordinarie representant till ett kursråd (totalt 10 representanter; praktiskt är om varje storgrupp också utser en reserv som då kan delta om den ordinarie representanten får förhinder). Val sker vanligen på introduktionsinternatet eller efter något tillfälle då MF informerat kort (se schemat). Vid kursrådsmötena framför kursrepresentanterna kursens synpunkter (positiva och negativa) till ansvariga lärare på avsnittet. Minnesanteckningar skrivs av någon studentrepresentant och som informell ordförande fungerar kursansvarig för DFM1 Åke Rökaeus. Två av kursrådsrepresentanterna adjungeras att delta i temakollegiet för Den friska människan (se nedan) för att där framföra kursens synpunkter på undervisningen och delta i ett kontinuerligt utvecklingsarbete av temat "Den friska människan". Val av dessa två representanter till temakollegiet sker bland kursrådsrepresentanter och vid första kursrådsmötet. RIS OCH ROS till DFM1s lärare En webbaserad Ris och ros-enkät för konstruktiv feedback i realtid finns att nå via kurswebben: TEMAKOLLEGIUM 1, Den Friska Människan Temakollegiet DFM ansvarar för och koordinerar undervisningen på de enskilda delkurserna Upptakten, DFM1, DFM2 och DFM3. I temakollegiet redovisas undervisningens innehåll och utformning, på de enskilda delkurserna samt resultat av examination och utvärdering av dessa. Den detaljerade planeringen av de olika delkurserna sker dock av olika lärarkollegier. Ordf. i Temakollegiet DFM: Adj. professor Greger Lindberg, Institutionen för Medicin. Huddinge (MedH) enheten för gastroenterologi och hepatologi (E-post: greger.lindberg@ki.se). TERMINENS INNEHÅLL För att du senare ska kunna tillägna dig kliniska kunskaper på bästa sätt, är det viktigt att du förstår hur kroppen är uppbyggd på molekylär och cellulär nivå samt hur olika organsystem fungerar. Dessa kunskaper är också nödvändiga för att du ska kunna förstå patologiska och farmakologiska resonemang under de kommande terminerna under det prekliniska stadiet (Temat - Den sjuka människan) men också för dina fortsatta studier under Stadium B och C. Tyngdpunkten under denna första termin ligger dock på den friska människan och kursen Den Friska Människan 1 (DFM1). Syftet med DFM1 är att ge dig en sammanhängande bild av människans struktur och funktion från molekylär nivå till vävnadsnivå samt att studera funktionssystemen matsmältning och ämnesomsättning. Under kursen vill vi ta dig med på en resa in i cellernas fantastiska värld, där atomer och molekyler fogas samman till alla de livsviktiga kemiska föreningar som gör att vår kropp kan fungera. Vi vill göra dig nyfiken på hur kroppen, med alla sina organ och vävnader, kan utvecklas ur en enda cell det befruktade ägget. Vi vill att du ska fascineras av hur arvsmassan styr synteser av komplicerade ämnen och reglerar det enzymatiska maskineri som ger varje celltyp dess karakteristiska struktur och funktion. Vi vill att du ska förstå hur 6

7 cellerna tillgodoser sitt behov av energi energi som sedan används för bildning av viktiga biomolekyler, transport av joner, muskelkontraktion, m.m. Vi vill väcka ditt intresse för hur celler och organ kan skicka budskap till varandra. Vi vill också hjälpa dig att förstå hur sjukdom uppkommer genom störningar i någon av alla dessa biologiska processer. Vi vill också få dig att förstå hur matsmältningsorganens struktur och funktion och intag av olika näringsämnen skapar förutsättningar för den fortsatta normala cellulära metabolismen men också leder till patologiska konsekvenser. Sist men inte minst vill vi få dig att förstå hur ämnesomsättningen sker och regleras i kroppen vid olika tillstånd och hur rubbningar i dessa processer kan leda till sjukdomar som t.ex. diabetes och åderförkalkning. Integrerat med dina basala ämnesstudier kommer du i primärvården (PV) att möta patienter med kopplingar till det du just studerar eller kommer att studera under terminen. För att kunna sätta in dessa nya insikter i sitt sammanhang, behöver du vissa basala kunskaper i anatomi och fysiologi, kunskaper som du förväntas få under det inledande avsnittet (1) Systematisk anatomi (SA). Där är det meningen att du ska lära dig anatomiska termer och begrepp som du kommer att använda senare under kursen och få en översikt av den mänskliga anatomin ur ett funktionellt perspektiv. Integrerat med kursen DFM1 löper den "Vetenskapliga utvecklingen" (VetU) i form av en strimma och du kommer under DFM1-kursen genomföra de avslutande VetU-momenten som tillhör Upptaktskursen: information om KI:s bibliotek (KIB), litteratursökning och informationsteknologi (IT) samt en Word- och en Excel-övning. Syftet med dessa delmoment är att underlätta dina studier under terminen, utveckla dig professionellt, främja och utveckla dina möjligheter till ett livslångt lärande och vetenskaplig kompetens. En närmare beskrivning av VetU under termin 1 hittar du på kurswebben. Förutom ovanstående delmoment, som tillhör Upptaktskursen, genomförs DFM1-specifika delmoment med samma grundläggande vetenskapliga mål (se stycket Vetenskaplig strimma ). DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1) Information om kursens mål, arbetsformer, examination och litteratur återfinns i kursplanen på kurswebben. Nedan följer kompletterande information om DFM1-kursen som är indelad i fyra moment och fem avsnitt med en eller flera ansvariga huvudlärare. Undervisningen omfattar föreläsningar, självstudier med lärartillgång, seminarier, diskussioner, projektarbeten, grupparbeten, gruppmikroskoperingar, preparatdemonstrationer, laborationer, patientkontakt inom primärvården och inslag av vetenskaplig utveckling (VetU). INDELNING I MOMENT OCH AVSNITT Moment 1: Utveckling - från ägg till embryo 1. Systematisk anatomi Ansvariga: Stefan Plantman och Jonas Broman (Neuro). 2. Cellbiologi och utvecklingsbiologi Ansvarig: Matti Nikkola (CMB). Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning 3. Matsmältningskanalens struktur och funktion Ansvariga: Jonas Broman och Björn Meister (Neuro), Åke Rökaeus (MBB) och Stefan Eriksson (FyFa). 4. Kroppens ämnesomsättning. Ansvarig: Åke Rökaeus (MBB). 7

8 5. Integrerande projektarbeten och näringslära. Ansvariga: Stefan Eriksson (FyFa) och Åke Rökaeus (MBB). Moment 3: Primärvård. Ansvariga: Charlotte Leandersson (NVS) och Helena Salminen (NVS) Moment 4: Integrering och slutexamination. Ansvariga: Åke Rökaeus (MBB), Jonas Broman och Björn Meister (Neuro), Matti Nikkola (CMB) samt Stefan Eriksson (FyFa). KURSLITTERATUR Allmän information om kurslitteratur Kurslitteraturen är basen för kursen. De böcker som är obligatoriska (se nedan) eller som vi rekommenderar framgår av kursplanen och finns vanligtvis att köpa i Medicinska Bokhandeln i Berzeliuslaboratoriet, KI samt att låna eller läsa på KI:s bibliotek (KIB). Enstaka böcker finns också som s.k. e-bok ( elektroniska böcker ). OBS! Med "obligatorisk" kurslitteratur menas att det är dessa böcker som vi framförallt använder oss av och hänvisar till, men man måste dock inte köpa just dessa böcker. Det är inlärningsmålen och ditt intresse som bör styra ditt val av litteratur och inte om vi av olika anledningar kallar viss litteratur för "obligatorisk" och annan litteratur för rekommenderad eller alternativ litteratur. Avsnitt 1 - systematisk anatomi (SA) SA är det första av flera anatomiavsnitt under temat DFM. Vi kommer att i första hand rekommendera Moore & Dalley, Clinically Oriented Anatomy, LWW 6th ed för dina anatomistudier. Detta är en omfattande bok med många fina bilder. OBS denna bok är dock inte nödvändig redan till SA-avsnittet, men rekommenderas i samband med avsnitt 3 (Matsmältningskanalen ) senare under DFM1. Under både termin 2 och 3 kommer du att ha stor nytta av denna typ av bok. Under SA-avsnittet utdelas kompendier på kursexpeditionen i samband med första gruppövningen. De räcker långt under SA-avsnittet, men kompendier kan inte ersätta en bra bok för dina senare anatomistudier. Som "Obligatorisk" kurslitteratur på SA-avsnittet rekommenderas: Feneis, H. et al. Anatomisk Bildordbok (Liber), Sverige, 2006 (ISBN ). Den uppfattas som ett bra komplement på SA-avsnittet, men OBS den kan på intet sätt ersätta de fullständiga böckerna för dina senare studier. Avsnitt 2-5 (moment 1 och 2) Den "obligatorisk" kurslitteratur framgår av kursplanen (se appendix). Det är de böcker som vi i första hand rekommenderar och kommer att hänvisa till i undervisningen på DFM1. Kompletterande och/eller alternativ litteratur finns, bl.a. på Karolinska Institutets bibliotek (KIB), och vi vill uppmana till läsning också av dessa böcker, t.ex. i samband med projektarbeten. Ibland finns också litteraturen som elektroniska böcker se webben (KIB). I övrigt rekommenderas kompendiematerialet som utdelas eller försäljs till självkostnadspris, laborationskompendier, seminarieuppgifter, fallbeskrivningar samt, metabolismschema, m.m. Kompendiematerial utdelas (avsnitt 1 o 3), kan laddas ned från webben (avsnitt 2) eller säljs av kursexpeditionen några dagar innan moment 2s början (för tid och plats se schemat). Vissa av de senare dokumenten kommer också att kunna erhållas som pdf-filer på kurswebben för DFM1: 8

9 GRUPPINDELNING Kursen är indelad i 40 grupper med tre eller vanligen fyra studenter i varje grupp. Vid olika undervisningsmoment slås vanligen två, tre eller fyra sådana grupper ihop (se schemat). Den enskilde studenten tillhör i normalfallet samma grupp under hela termin 1. Gruppindelningen baseras på personinformation som lämnas vid förregistreringen och utförs av internatsansvariga med målsättningen att få så blandade grupper som möjligt. I normalfallet görs inga byten under termin 1. Efter termin 1 kan man till kursledningen för termin 2 anmäla om man vill byta grupp. KOM I TID VISA HÄNSYN Av hänsyn till lärare och föreläsare samt dina kurskamrater kom i tid till undervisningen! Kommer du för sent till en föreläsning eller annat undervisningsmoment, smyg in, stäng dörren försiktigt och sätt dej längst bak/där du stör minst. FRÅGEJOUR och SEMINARIER Frågejour är ett nytt moment fr.o.m. VT10, som ersätter ett tidigare moment kallat självstudier med lärartillgång. Frågejour finns innan många av seminarierna och då finns en lärare tillgänglig på plats och ev. också via telefon för att svara på dina eller gruppens frågor om ni kört fast. OBS läraren svarar inte på den typ av frågor som lätt kan fås från böcker. Läraren diskuterar och leder i första hand. Seminarier hålls i grupprum enligt schemat. OBS! På grund av begränsad plats i grupprummen kan du endast delta vid de tillfällen då du är schemalagd om du inte byter med någon kurskamrat. För att seminarierna ska ge bästa möjliga utbyte, bör alla vara väl förberedda och kunna redogöra för uppgifterna vid seminariet. Detta är mycket viktigt för att det skall bli en meningsfull diskussion och inte bara någon form av miniföreläsning. Seminarierna är också bra tillfällen att ställa frågor på sådant som känns oklart och som man kanske inte vågar fråga om under föreläsningarna. Seminarieuppgifterna finns utlagda på kurswebben: PROJEKTARBETEN Projektarbetena syftar till en aktiverande inlärning i grupp med undantag för arbetet under avsnitt 2 som utförs individuellt och redovisas skriftligt. Med utgångspunkt från ett patientfall, en klinisk frågeställning eller ett humanbiologiskt problem arbetar gruppen sig fram till vad var och en behöver lära sig för att klara problemet och för att kunna redovisa det för t.ex. en nyantagen student, som ännu ej gått DFM1 kursen. Den skriftliga redovisningen under avsnitt 2 kombineras med bedömning av IT-kompetens i Word (se nedan). De olika projektarbetena introduceras genom olika föreläsningar. Under det första projektarbetet under avsnitt 4, som utföres i grupp, hjälper dessutom lärare till med att strukturera arbetet i gruppen. I princip skall detta arbete innehålla en fas med "brainstorming", där idéer kring projektet skrivs ner, en fas med inlärning, användning och integrering av faktakunskaper och en fas där redovisningen planeras och i vissa fall skrivs. På kurswebben hittar du ytterligare tips om arbetsformer. Information om projektarbetena med bl.a. frågeställningarna samt artikellänkar finns utlagda på kurswebben under avsnitt 4 resp. 5. 9

10 Projektarbetena under avsnitt 4 och 5 avslutas med muntlig redovisning (se nedan); projektarbetet som utföres under avsnitt 2 utföres dock enskilt och redovisas skriftligen. Några viktiga principer bakom detta sätt att arbeta: Nyinhämtad kunskap skall baseras på gammal kunskap i så stor utsträckning som möjligt - måste individualiseras. Gruppmedlemmarna skall lära varandra - det effektivaste sättet att lära sig något är att lära ut det. Litteraturen och Internet skall användas som redskap för att besvara ställda frågor - det skall alltså inte främst vara kursbokens innehåll och uppläggning som styr inlärningen. Eftersom tillgång till referenslitteratur, olika kursböcker men framförallt olika vetenskapliga artiklar, är en förutsättning för arbetet så sker detta oftast i grupprummen på KI:s bibliotek (KIB) eller i grupprum i KIB s närhet eller i Scheelelab. Rummen är bokade för detta ändamål i enlighet med schemat och vid dessa tider finns också lärare tillgängliga för hjälp med arbetet. Grupprummen och bibliotekets resurser kan användas också vid andra tider när det är möjligt. Uppgifter för projektarbeten och mer information om genomförande och redovisning kommer att meddelas efterhand. Redovisning av projektarbeten är obligatoriskt och krävs för godkänd kurs. OBS om examinatorn bedömer dina kunskaper som otillräckliga kan du individuellt även underkännas vid dessa redovisningar. De tre projektarbetena under moment 2 syftar också till att träna gruppdynamik och kommunikation samt förmåga till muntlig presentation. GRUPPARBETEN OCH DISKUSSIONER Grupparbeten förekommer under anatomistudierna på avsnitt 1 och 3. Under grupparbetena på arbetar grupperna relativt självständigt med väldefinierade frågeställningar i rum enligt schemat. Diskussioner förekommer under avsnitt 2 och är en variant på seminarium. GRUPPMIKROSKOPERINGAR Histologiundervisning i form av lärarledda demonstrationer förekommer under avsnitt 2 och 3. Undervisningen sker bl.a. genom projektion av histologiska preparat via videokamera på TV-skärm och äger rum i mikroskoperingssalar på plan 6 i Berzeliuslaboratoriet (Berzelius väg 3). Under demonstrationerna slås vanligen tre eller fyra labbgrupper samman. Gruppindelningen anslås också på termin 1:s anslagstavla i Berzeliuslaboratoriet, plan 6. En nyckel till ett skåp innehållande en låda med mikroskopiska preparat utkvitteras per två studenter. Preparaten används för enskild mikroskopering. Studenterna är välkomna att använda undervisningslokalerna för enskild mikroskopering, när det inte pågår schemalagd undervisning. Observera att lokalerna inte bara används för läkarutbildningen. Lokalerna är tillgängliga kl , även lördag och söndag. Koder får inte lämnas ut till utomstående. Det finns ett webbaserat program om mikroskopet, histologiska preparat och vävnadshistologi ( och om matsmältningsorganens histologi ( Länkar till dessa program finns på DFM1-kursens hemsida under moment 2 (avsnitt 3 länkar). 10

11 LABORATIONER På kemilaboratorierna i Scheelelab, plan 2, genomförs tre obligatoriska laborationer (digestion, kolhydrater, lipider). OBS! Laborationerna ingår i målen för kursen, och frågor på de laborationer som ingått i kursavsnitt 3 och 4 kan därför förekomma på den skriftliga duggan (moment 2) liksom på den skriftliga tentamen (moment 4). Vid allt laborativt arbete SKA arbetsrock användas. Vi tillhandahåller för utlåning en enklare arbets-/skyddsrock av korttidskaraktär som räcker hela terminen. Vill du ta med en egen rock under denna kurs och vid nästa termins laboration, så går det bra. Att arbeta på laboratorium innebär alltid att utsätta sig för vissa risker. Det är därför viktigt att du läser igenom avsnittet Säkerhet på kurslab (ingår som del i kompendiematerialet Välkommen till kurslab ) innan du börjar laborera. All förtäring (mat eller dryck), matlagning, rökning, snusning, tuggummituggning etc. är förbjuden på laboratoriet. Eventuellt medhavd matlåda, flaskor med vatten el. dyl. får inte tas med in på lab. Kläder och väskor ska under laborationen förvaras i skåp som du får låna under laborationskursen Skåpen står i källarkorridoren, ta med eget hänglås och sätt en lapp med ditt namn, kurs och termin i plastfickan på skåpdörren. OBS! Arbetsrocken får ej användas utanför kurslabben p.g.a. kontaminerings- och smittorisk. Ta därför av dig rocken om du sätter dig vid datorerna eller borden utanför kurslab. Den första laborationsföreläsningen Säkerhet på kurslab är obligatorisk eftersom generella säkerhetsföreskrifter gås igenom. Dessutom föregås varje laboration av en katedral lab-föreläsning som hålls av den labansvarige läraren. Dessa föreläsningar syftar till att ge en bakgrund till laborationen och dess frågeställningar samt att sätta in dessa i ett större sammanhang. Vissa säkerhetsaspekter som blir aktuella under laborationen gås också igenom. Det är viktigt att du efter föreläsningen studerar laborationskompendiet för att vara ordentligt förberedd inför labben. Varje labdag inleds med ett seminarium (labgenomgång) inne på lab. Dessa seminarier leds av en amanuens och har flerdubbel funktion: dels förhör på lab-kompendiet, dels en noggrann genomgång av praktiska moment som förekommer under labben och dels att uppmärksamma specifika säkerhetsfrågor. Varje dag, efter det praktiska laborerandets slut, tar studenterna kontakt med "sin" amanuens och går gruppvis igenom dagens arbete, diskuterar problem och oklara punkter. Först efter denna genomgång kan studenten lämna laboratoriet. Denna avslutande genomgång av en laboration fungerar också som förhör, och detta liksom den muntliga labuppföljningen alt. den skriftliga laborationsredogörelsen (se Välkommen till kurslab), måste vara godkänd för att laborationen ska vara godkänd. OBS! Laborationerna är obligatoriska - se därför alltid till att du blir avprickad på närvarolistan, både i samband med starten och innan du lämnar labbet för dagen. Laboration Digestionslab Obligatorisk muntlig redovisning nov (se schemat) Kolhydratlab Obligatorisk muntlig redovisning nov (se schemat) Lipidlab Skickas senast* Onsdag 30 nov kl *I normalfallet ska lab-redogörelsen återsändas till er från läraren senast en vecka efter ovanstående datum. Underkända rapporter ska då omedelbart åtgärdas. Den korrigerade lab- 11

12 redogörelsen ska återsändas för ny granskning till din amanuens inom en vecka (märk filen enligt ovan men med tillägget korr före namnet). En säkerhetskopia ska också skickas till Laborationsredogörelser som skickats in för sent kommer endast i undantagsfall att granskas före vecka 51. Godkänd lab-kurs För godkänd laborationskurs krävs: 1. närvaro vid den första laborationsföreläsningen; Säkerhet på kurslab 2. närvaro vid säkerhetsgenomgången på kurslab 3. närvaro och aktivt deltagande i laborationerna 4. godkända kunskaper vid avslutande genomgångar på kurslab 5. godkänd laborationsredogörelse (Obs! gäller både innehåll och utformning se Välkommen till kurslab) och aktivt deltagande på de obligatoriska muntliga labuppföljningarna. Frånvaro från den första obligatoriska laborationsföreläsningen Säkerhet på kurslab, liksom den efterföljande säkerhetsgenomgången på kurslab, innebär att du måste göra restuppgifter för att få delta i kommande laborationer. Personal på kurslaboratoriet (amanuenslab) Agneta Nordberg Laboratorieassistent Susanne Rothstein Laboratorieassistent Trådlöst nätverk på kurslab + kursdatorerna KIs trådlösa nätverk (KI-WLAN), som ni fått separat information om från IT-centrum, kan även nås från MBBs undervisningsavdelning, Scheelelaboratoriet (plan 2 och 3). Utanför kurslab finns det några datorer som du kan använda för att skriva laborationsredogörelsen på. Dessutom finns en scanner för att scanna originaldata. "VETENSKAPLIG STRIMMA" De allmänna målen för den grundläggande högskoleutbildningen skall enligt 1 kap. 9 högskolelagen utöver kunskaper och färdigheter ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning förmåga att självständigt lösa problem förmåga att följa kunskapsutvecklingen förmåga att delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Under kursen DFM1 på läkarutbildningen har vi en egen "Vetenskaplig strimma" (momenten ligger utspridda under kursen), som syftar till att förmedla kunskaper och förhållningssätt som är relevanta för ovanstående allmänna målsättning. I nedanstående undervisningsmoment, varav vissa tidigare omnämnts, är denna allmänna målsättning speciellt tydlig men finns givetvis också med som en röd tråd i många andra undervisningsmoment t.ex. grupparbeten och seminarier: 12

13 Laborationer (digestion, kolhydrat och lipid) med formaliserad laborationsredogörelse (lipidlab) som skall utformas på ett sätt som liknar det i traditionella vetenskapliga publikationer Projektarbete 1 ( olika genetiska sjukdomar ) individuella litteraturstudier och sammanställning av resultat i form av en skriftlig sammanställning som skall hålla vetenskapligt publikationsformat Projektarbete 2 ( kolesterol ) litteraturstudier i grupp och sammanställning av resultat till en gemensam muntlig presentation Projektarbete 3 ( lever ) litteraturstudier och informationssökning på Internet, samt sammanställning av resultaten till en gemensam muntlig presentation med efterföljande diskussion Projektarbete 4 ( metabola syndromet ) litteraturstudier och informationssökning på Internet och sammanställning av resultaten till en gemensam muntlig presentation och efterföljande diskussion Frågor på den skriftliga tentamen som skall besvaras med utgångspunkt från en vetenskaplig artikel eller ett patientfall som ingår i frågematerialet. Metoder som förmedlas inom ramen för upptaktskursen: Data-/IT-undervisningen (Word, Excel) Biblioteksundervisningen litteratursökning, informationssökning i olika typer av databaser, samt genomgång av hur man skriver referenser enligt ett etablerat system (Vancouver) Föreläsning om försöksdesign Hur vet vi egentligen vad vi vet och vad beror skillnaden på? Introduktion till studiedesign och biostatistik som också utgör ett utmärkt tillfälle till vikten av ett vetenskapligt förhållningssätt och översikt av metoder du behöver till examensarbetet efter termin 6. BIBLIOTEKSUNDERVISNING MED LITTERATURSÖKNING Medicinsk vetenskap utvecklas snabbt. Det är viktigt att du som läkare följer kunskapsutvecklingen och att du snabbt kan hitta och värdera såväl vetenskapliga artiklar som patientinformation. Framstegen inom både de prekliniska och kliniska ämnesområdena publiceras nästan uteslutande i internationella vetenskapliga tidskrifter, som finns tillgängliga via KI:s bibliotek (KIB). Via biblioteket finns också möjligheter att söka i en mängd databaser. Undervisningen i litteratursökning och i hur du hittar vetenskaplig information/artiklar ges i bibliotekets datorsalar och sker i anslutning till projektarbetet under avsnitt 2 ("Litt.sökning. + bibl." i schemat). Syftet med KIBs del av projektarbetet är att förmedla grunderna i medicinsk informationssökning och visa några viktiga informationsresurser som är relevanta för projektarbetet. Dessutom ges en introduktion till PubMed, världens största medicinska databas. Undervisningen i litteratursökning tar ca 2 timmar. Litteratursökningen i biblioteket föregås av en introduktion till litteratursökning och då projektarbetet är avslutat ges generell återkoppling (i föreläsningsform) på det som visat sig svårt för ett flertal studenter. Lån: Lånetiden för kursböcker är 7 dagar. För övrig litteratur är lånetiden tre veckor. Ett lån kan förlängas hur många gånger som helst så långe ingen annan önskar boken. De flesta tidskrifter finns elektroniskt på nätet. Vill du komma åt dem utanför campus så ska du logga in på bibliotekets hemsida ( Inloggningen hittar du uppe i högra hörnet på hemsidan. 13

14 Behöver du hjälp med att hitta en bok, artikel eller annan information så är du alltid välkommen till biblioteket. Det går också bra att kontakta oss via telefon, e-post eller chat. För mer information se: Läsplatser och grupprum: KIB finns både i Solna och Huddinge och lokalerna på båda campus är tillgängliga för dig som student. På biblioteket i Solna har du tillgång till två tysta läsesalar med 30 respektive 20 platser. Det finns dessutom en datorsal med 20 platser. Därutöver finns det ett antal läsplatser och datorer utspridda i biblioteket. Varken läsplatserna eller datorerna kan bokas. I Solna finns 15 grupprum med datorer. Grupprummen bokas på webben eller via KIB:s kundtjänst. Du måste bekräfta dina bokningar (en bokning = 60 min) senast 15 minuter efter starttiden, men tidigast samma dag som bokningen avser. På biblioteket finns ett resursrum som kan bokas av studenter med tillstånd. I detta rum finns datorer med talsyntes, scanner, särskilda rättstavningsprogram för dyslektiker samt anpassad skärm för synskadade. Öppettider: KIB Solna och KIB Huddinge är öppet mån-tors. kl , fre. kl och lör. kl (Begränsad service efter och på lördagar.) IT-KUNSKAP Under din utbildning på KI och som verksam läkare krävs det att du kan använda datorer och behärska MS Office eller motsvarande. Information om vad KI centralt kan erbjuda dig i form av datasalar, student-e-post o.s.v. skickas ut innan terminens början och hittas också på webben: Det finns också datorer utanför kurslabben där man kan skriva sina labbrapporter. Under termin 1 kommer du att erbjudas frivillig basal undervisning i Word (skapa innehållsförteckning, gör bildtext, infoga sidnummer osv.) och Excel. Mer information hittar du på kurswebben: Läkarprogrammet/VetU/VetU i termin 1 I det skriftliga individuella projektarbetet som utförs på avsnitt 2 under DFM1 ska du visa att du behärskar basal kunskap i word. Detta arbete, som är obligatoriskt, och kommer också att bedömas utifrån kompetens i att hantera Word enligt givna instruktioner. ATT CITERA OCH REFERERA PÅ ETT KORREKT SÄTT I detta sammanhang kan det vara värt att poängtera att förutom att skriva referenser på ett korrekt sätt, så får du endast använda bilder i ditt arbete för vilka upphovsmannen har gett sitt godkännande. Många bilder är märkta med så kallade Creative Common licenser. Dessa anger tydligt vilka rättigheter som gäller för bilder. Om man kopierar textavsnitt, citerar, från någon annan författare, så skall detta markeras med citattecken. Att inkorporera textstycken i sin egen text utan att det framgår är urkundsförfalskning och olagligt. Misstänker vi detta så testar vi det som inlämnats med Urkund. För mer info om att citera och referera på ett korrekt sätt, se webben t.ex.: FUSK "Enligt högskoleförordningen (1993:100), 10 kap. 1 är fusk när studenten "med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas". Försök till vilseledande kan ta sig olika former. Nedan anges några exempel på vad KI anser kan vara försök att vilseleda: - att kopiera text från Internet eller andra källor utan att källhänvisa 14

15 - att otillåtet samarbeta med annan student (till exempel att studiekamraters svar är identiska trots att uppgiften är individuell) - att kopiera en annan students uppsats eller annat skriftligt arbete PRIMÄRVÅRDEN (PV) Målsättning för undervisning inom primärvården för termin 1 hittar du på PV s sida på kurswebben; FORSKNINGSINFORMATION Karolinska Institutet är Sveriges enda medicinska universitet med en omfattande undervisning och forskning. Dessa två verksamheter hänger mycket intimt samman och de är förutsättningar för varandra. Alla lärare under kursen är också forskare, antingen doktorander eller disputerade forskare. Många läkarstuderande har under åren påbörjat forskarstudier parallellt med den vanliga utbildningen. Under terminens gång kan du själv söka beskrivningar av olika lärare/forskares projekt genom att läsa på följande webbadresser: MBB: CMB: Neuro: FyFa: Biovetenskaper och näringslära: Blir du då intresserad av något projekt, skall du inte tveka att ta kontakt med den som håller i projektet, eller med kursexpeditionen, kursledningen eller studierektorer. Passa också på att fråga dina lärare under terminens gång. TILLGODORÄKNANDE och DISPENS Om du har läst t.ex. anatomi, biokemi, cellbiologi, histologi/vävnadsbiologi, embryologi/utvecklingsbiologi, magtarmkanalens fysiologi eller näringslära på högskolenivå, har du möjlighet att ansöka om att få tillgodoräkna dig dessa studier. För att du skall få tillgodoräknande måste du snarast skicka en skriftlig ansökan om detta till Åke Rökaeus (se stycket Expeditioner och kontakt ) innan terminsstart om det gäller större delar av kursen, men absolut senast två veckor innan ett enskilt obligatoriskt undervisningsmoment. Till ansökan (för blankett och information se (programwebb, nyantagen) webbadress: skall du bifoga intyg som styrker dina tidigare studieresultat, men också kursplaner med angivande av kurslitteratur samt detaljerade kursbeskrivningar med specifika kunskapskrav och/eller godkänd labrapport. Dessutom skall du jämföra de detaljerade lärandemålen för kursen Den Friska Människan 1 och för var och ett tala om på vilken tidigare kurs som du inhämtat motsvarande kunskap (se instruktioner på webben). Om du tidigare gjort en likartad laboration som du vill slippa göra om, kan du i stället för att söka tillgodoräknande söka dispens och bifoga kopia på labrapport samt kursplan för kursen där du utfört laborationen och ett LADOK-utdrag. 15

16 EXAMINATION I kursen "Den friska människan 1" ingår tre obligatoriska webb-baserade quiz (se nedan) och två skriftliga duggor med efterföljande obligatoriska självrättning. För att kursen skall vara godkänd fordras deltagande och godkända resultat på quizen och duggorna samt godkända laborationer och projektarbeten. I övrigt krävs godkänt deltagande och uppgifter inom ramen för PV. NÄRVARO, ID-KONTROLL OCH URKUNDSFÖRFALSKNING Vid de obligatoriska delmomenten på kursen upptas närvaro genom att du vanligen signerar en lista. Vid tentamen och skriftliga duggor är du skyldig att på motsvarande sätt signera framsidan på varje skrivpass. Dessutom måste du kunna identifiera dig med godkänd IDhandling (KI-kortet gäller ej) vid olika skriftliga examinationer, men ID-kontroll kan också förekomma vid de andra obligatoriska undervisningsmomenten. OBS!! att signera någon kurskamrats närvaro är URKUNDSFÖRFALSKNING, ett brott som kan ge fängelse. QUIZ OCH SKRIFTLIGA DUGGOR Quiz är webb-baserade examinationer som det är obligatoriskt att delta i. Quiz förekommer på de kortare undervisningsavsnitten. Quizet på avsnitt 1 är en anonym självevaluering. De två quizen på avsnitt 3 är IT-baserade duggor som ej är anonyma och du behöver 50% för att få godkänt. Vid underkänt anordnas restförhör obligatorisk anmälan till dessa restförhör (se nedan). Duggorna är skriftliga delförhör som förekommer på de längre undervisningsavsnitten (2 och 4) och omfattar kurslitteratur och information som har förmedlats i samband med olika undervisningsmoment på avsnitten enligt de specificerade lärandemålen. Obs. i duggorna ingår också ett efterföljande obligatoriskt delmoment med självrättning (i storsal eller i seminarieform). I duggan på avsnitt 2 ingår också ett efterföljande delmoment Cellslöjd. Även på de skriftliga duggorna krävs 50% för godkänt och frågorna är vanligen något enklare än på sluttentamen. De detaljerade lärandemålen uppdateras inför varje termin och kommer successivt att tillhandahållas för de olika avsnitten och momenten. Är något oklart så fråga den som är ansvarig för kursavsnittet (se stycket Indelning i moment och avsnitt )! En restdugga (ibland skriftlig, men vanligen muntlig i grupper om 9 studenter) finns schemalagd efter varje skriftlig dugga. Dessutom finns ett restduggatillfälle (muntligt/skriftligt) före ordinarie tentamen och före resttentamen i augusti. Se nedan ang. anmälan till resttillfälle. TENTAMEN Den skriftliga integrerade sluttentamen omfattar hela kursen "Den friska människan 1" och äger rum måndagen den 9 jan Den delas in i ett förmiddagspass mellan kl , ett pass mellan och ett tredje pass mellan Resttentamina äger rum i feb-april, augusti och januari (vid datum som meddelas senare). Obligatorisk föranmälan till resttentamen (se nedan). Gamla tentamina från DFM1 finns att läsa på webben under moment 4 (OBS du måste logga in): För deltagande i den skriftliga tentamen krävs i princip godkänd DFM1-kurs, d.v.s. att samtliga obligatoriska delmoment på kursen DFM1 skall vara godkända (se ovan). Har man ej godkänd kurs kan man få dispens. Dispens beviljas ej för de två duggorna på avsnitt 2 och 4, samt teoriquizet på avsnitt 3, men för enstaka andra moment (t.ex. laborationer, projektarbeten), beviljas vanligtvis dispens. OBS! Oavklarade delmoment/dagar från PV utgör inget hinder för deltagande i tentamen för DFM1. 16

17 OBS! För godkänd tentamen krävs dels minst 60% av maxpoängen men också minst 50% av maxpoängen på frågorna från delavsnitten 2, 3+5 samt 4, man kan alltså inte taktikläsa och strunta i något avsnitt. Vid underkänt skriver man om hela den integrerade tentamen. OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN TILL RESTDUGGA/RESTTENTA: Till resttillfällena är det obligatoriskt med föranmälan senast kl tre arbetsdagar innan provtillfället. Se meddelandesidan på kurswebbens anslagstavla ( för hur du ska anmäla dej: antingen via en anmälningsenkät som det då finns länk till eller direkt till berörd kursadministratör. Har tidig anmälan skett till provtillfälle och du sedan av olika skäl bestämmer dej för att inte delta skall avanmälan snarast ske. OBS! Har du funktionshinder som ger dej rätt till förlängd skrivtid, eller andra stödåtgärder i samband med skriftlig examination, måste intyget inlämnas i god tid till Susie Björkholm och anmälan till provtillfälle ske senast 15 arbetsdagar innan. KÄNNS DET JOBBIGT? ÄR DET SVÅRT ATT HÄNGA MED? Ta kontakt med kursledningen om du märker att du har svårt att klara av något eller några kursmoment, t.ex. om dina förkunskaper känns för svaga! Speciellt viktigt är det att du snarast kontaktar Åke Rökaeus (kursansvarig för kursen DFM1) och/eller Isabel Johnson på studievägledningen om du har problem av allvarlig art vid muntlig redovisning. Du bör då också kontakta Studenthälsan och anmäla dig till deras kurs i att Våga tala i grupp. Se även studenthälsans tips om Balans i studierna : STUDIEPOÄNG De 30 poängen för terminen fördelas enligt följande lista. När alla delmoment inom ett kursmoment är avklarat inrapporteras detta i LADOK och blir känt bl.a. för CSN. OBS! Om du har beviljats tillgodoräknande för tidigare studier reduceras dina avklarade poäng gentemot CSN men ej för programmet (bokförs som TG). Du kan själv gå in på Ladok på webb ( Student>Ladok på webb) för att se vilka kursmoment som är inrapporterade för dej): Upptakten (de första 3 veckorna + PU-dagarna +VetU momenten under DFM1) 6 hp Den friska människan 1 Moment 1 - Utveckling från ägg till embryo Moment 2 - Matsmältning och ämnesomsättning Moment 3 Primärvård Moment 4 - Integrering och slutexamination 5,5 hp 11 hp 1,5 hp 6 hp OBS! Samtliga delmoment måste vara godkända för att poängen för momenten i DFM1 skall redovisas i LADOK (se nedan). Enskilda delmoment redovisas ej. Dessa delmoment måste du själv hålla reda på t.ex. i tabellen nedan. OBS även om samtliga delmoment inom ett kursmoment är godkända så kan det bland ta ett par veckor beroende på arbetsbelastning innan resultaten inrapporteras i LADOK. När det gäller PV har du ansvaret att skicka in dina närvarolappar från vårdcentralen. Först när dessa inkommit kan kursmomentet bokföras i LADOK. 17

18 Moment/Avsnitt Namn på delmomentet Avsnitt 1 Avsnitt 2 Avsnitt 3 Avsnitt 4 Avsnitt 5 Moment 3 Moment 4 Datum Webb-baserat quiz (självevaluering) Projektarbete - skriftligt Skriftlig dugga + rättningsseminarium Cellslöjd Webb-baserat preparatquiz (IT-baserad dugga) Föreläsning: säkerhet på kurslab Utkvittering av labbutrustning + säkerhet Digestionslaboration (enzym) - laboration - genomgång Webb-baserat teoriquiz (IT-baserad dugga) Kolhydrat-laboration - laboration - genomgång Lipid-laboration - laboration - GC - labrapport Projektarbete Kolesterol Skriftlig dugga + rättningsseminarium Återlämning av labutrustning Projektarbete Lever Projektarbete Metabola syndromet 4 PV-dagar* Skriftlig tentamen/examination Poäng bokförs i LADOK 5,5hp 11hp 1,5 hp 6 hp *OBS! mycket viktigt att du skyndsamt tar igen ( restar ) oavklarade PV-dagar under moment 3 OBS du kontaktar de ansvariga för PV och/eller din vårdcentral för information om hur och när du skall ta igen en dag. KARTA 18

19 SCHEMAN och LÄRARE MBB 19