Skolelevers drogvanor i Norsjö kommun 2008

Transkript

1 NORSJÖ KOMMUN Skolelevers drogvanor i Norsjö kommun 28 Undersökning av drogvanor bland elever i grundskolans år 9 och gymnasieskolans årskurs 2

2 Förord Den drogvaneundersökning som genomförts ingår som ett led i Norsjö kommuns strävan att förebygga droganvändning bland barn och ungdomar. Resultatet utgör således ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet att utveckla ett samordnat och långsiktigt drogförebyggande arbete i kommunen. Jag som arbetat med att sammanställa denna undersökning vill främst tacka de elever som medverkat. Jag vill också tacka personal vid Norsjöskolan och Norsjö gymnasium som praktiskt hjälpt till på ett eller annat sätt. Värdefullt stöd i arbetet har Elin Andersson och Ulla Stenlund, samt samarbetspartnerna i Skellefteå (FRIS) varit. Ett speciellt tack till Stig Berggren. Stort tack till er alla! Norsjö Mari-Louise Skoogh Folkhälsosamordnare Kommunledningskontoret

3 Sammanfattning För sjätte året i rad har Norsjö kommun deltagit i Skellefteå kommuns årliga drogvaneundersökning. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om drogvanor bland eleverna samt hur elevers sociala situation i skolan ser ut. Resultatet används som underlag i det förebyggande arbetet i kommunen. Undersökningen är en totalundersökning, och har genomförts bland elever i år 9 och i gymnasieskolans årskurs 2 i Norsjö kommun. Samtliga klasser inom dessa årskurser har deltagit i undersökningen. Det är dock viktigt att känna till att denna undersökning inte med säkerhet visar den korrekta verkligheten inom kommunen, undersökningen ska mer ses som en resurs och ett medel för att närma sig en gemensam bild hos ungdomar. Resultatet från denna undersökning jämförs med föregående års resultat samt i förekommande fall med resultat från Skellefteå kommun, och med undersökningar på riksnivå. Det jämförelsematerial som använts i denna rapport kommer från den riksundersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomfört i mars månad år 27 av rikets år 9 och gymnasiets årskurs 2. Skellefteås undersökning genomfördes vid samma tillfälle som Norsjö 28. Grundskolan Majoriteten av eleverna (7 procent) i år 9 trivs bra eller mycket bra i skolan. 28 procent säger sig trivas varken bra eller dåligt i skolan. Andelen som känt sig mobbad under högstadietiden har minskat med 6 procentenheter från föregående år. Andelen elever som skolkar har minskat från år 25 men fortfarande säger sig 3 procent av eleverna att de brukar vara borta från skolan utan anledning. De elever i år 9 som är medlem i någon förening/organisation trivs bättre i skolan, skolkar i mindre utsträckning samt att färre är tobaks- och alkoholkonsumenter än icke medlemmar. Positivt är att andelen elever som är föreningsmedlem har ökat med 13 procentenheter från föregående år. Det är flickorna som står för ökningen. Resultat visar att tobaksbruket bland elever i år 9 minskar. 2 procent av eleverna uppger att de röker någon gång eller dagligen, vilket ligger under riskgenomsnittet. Fortfarande är det fler flickor (24 procent) än pojkar som röker (16 procent). När det gäller snus ser vi också en minskning från föregående år samt att det i år är fler pojkar (24 procent) än flickor (14 procent) som använder snus. 26 procent av eleverna i år 9 på Norsjöskolan röker eller snusar vilket är en minskning med 15 procentenheter från föregående år. Debutåldern har dock sjunkit med 1 år när det gäller tobak och är nu nere i 12 år. Det finns en mycket klar koppling mellan tobaksbruk, sociala faktorer, alkohol och narkotika i denna undersökning. Korstabulering visar att tobaksbrukare är överrepresenterade beträffande skolk, alkoholkonsument, lust att prova narkotika och att bli erbjuden narkotika. Tyvärr visar undersökningsresultatet att det inte är särskilt svårt för elever att få tag på tobak trots att de inte är 18 år, då eleverna själva säger sig få tag på tobak via föräldrar och köper själv sin tobak. Andelen som köper själv eller får från föräldrarna har ökat från föregående år.

4 Andelen elever som uppgett att de dricker alkohol fortsätter att minska. I år är det 37 procent av eleverna som uppger att de är konsumenter vilket innebär en minskning med 2 procentenheter från 23. Flickorna dricker fortfarande alkohol i större utsträckning än pojkarna. Debutåldern för berusning har även den liksom tobak sjunkit med 1 år från föregående år och ligger nu på 13 år. 15 procent av elever upplever att deras föräldrar tillåter att de dricker alkohol och det är ett stort problem i det lokala drogförebyggande arbetet. Enligt resultatet är föräldrarna mer tillåtande mot pojkar än mot flickor. Över tid har examen angetts som det vanligaste debuttillfälle, följt av nyår. Skillnad från tidigare år är att midsommar har ökat. Flickornas alkoholkonsumtion domineras av alkoläsk/starkcider följt av sprit. Folköl, starköl och spritdrickande har minskat, däremot har starkcider/alkoläsk ökat bland pojkarna. När det gäller hemtillverkad sprit är det en tydlig fallande tendens över tid. Att vara nykter i trafiken är inte självklart för alla elever vilket är mycket oroande. I år 9 uppger 13 procent av eleverna att de åkt med berusad förare och 6 procent har kört själv. Vilket är som föregående års siffror, dock är det fler pojkar än flickor som både åkt och kört berusad. Korstabuleringar visar att tobaksbrukare är överrepresenterade när det gäller lust att prova narkotika och att bli erbjuden narkotika. Andelen elever som känner till någon som kan erbjuda dem narkotika har ökad något. Betydligt fler elever i år 9 har blivit erbjudna narkotika i årets undersökning (11 procent) än föregående år (3 procent), vilket är mycket oroande. 37 procent av eleverna i år 9 har uppgett att den brukar spela för pengar, vilket ligger ungefärligen som för tidigare år. Eleverna säger att de spela kort (ej Internet) och köper lotter. Gymnasieskolan Trivsel är fortsatt mycket hög på Norsjö gymnasium. 97 procent av eleverna i gymnasiets årskurs 2 trivs bra eller mycket bra i skolan. Ingen har uppgett att de trivs dåligt i skolan. Endast 3 procent har uppgett att de känt sig mobbad under gymnasietiden någon gång. När det gäller skolk har andelen minskat med 29 procentenheter från föregående år. När det gäller föreningsanslutna elever är detta den högsta mätningen sedan start (69 procent). Flickorna har ökat med 2 procentenheter sedan föregående år. Korstabuleringar i årskurs 2 på gymnasiet visar skillnad på de elever som är föreningsmedlem och inte föreningsmedlemmar när det gäller tobaks -alkoholbruk samt skolk. Medlemmar är i mindre utsträckning tobaksbrukare och alkoholkonsumenter samt skolkar mindre än de som inte är medlem i någon förening. Tobaksbruket bland elever i gymnasiets årskurs 2 har ökat markant från år 23 (25 procentenheter). Det finns ett genusperspektiv då flickor överstiger pojkarnas siffror för både cigarett- och snusbruk. Majoriteten av tobaksbrukarna säger sig få tobak via kompis och 2 procent uppger att de får tobak via förälder. 27 procent köper själv sin tobak. 55 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet dricker alkohol, vilket är en minskning från 26 med 19 procentenheter. Värt att nämna är att 93 procent av tobaksbrukarna i årskurs 2 är alkoholkonsumenter. Enligt resultatet uppger 19 procent att de får alkohol via förälder. 5

5 procent av dem som konsumerar har den uppfattningen att deras föräldrar tillåter att de dricker alkohol. Andelen som dricker hemtillverkad sprit fortsätter att minska. Frågor kring alkohol och motorfordon visa att 21 procent åkt med berusad förare vilket är en minskning med 8 procentenheter från procent av eleverna uppger att de själva kört berusade, vilket även det innebär en minskning med 5 procentenheter. Även här ses en stark koppling mellan tobaksbruk och negativa sociala faktorer, alkohol och narkotika. Tobaksbrukare är överrepresenterade när det gäller skolk, alkoholkonsument, lust att prova narkotika och blivit erbjuden narkotika. Däremot trivs tobaksbrukare något bättre i skolan än den som inte använder tobak. När det gäller narkotika har 14 procent av eleverna blivit erbjuden narkotika och 21 procent känner till någon som kan erbjuda dem. Resultatet visar att andelen pojkar som spelat om pengar har ökat med 3 procentenheter från föregående år, medans flickorna minskat sitt spelande. Totalt har 41 procent spelat om pengar. Majoriteten av eleverna säger sig spela kort, (ej internet) köper lotter eller annat spel (tips, trav etc.). Endast 8 procent uppger att spelat för 3 kr eller mer.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. SYFTE 1 3. METOD Enkäten Genomförande Etiska aspekter 2 4. UNDERLAGET 3 5. DEFINITIONER 3 6. RESULTAT Grundskolan årskurs Elevernas sociala situation Elevernas droganvändning 7 Tobak 7 Alkohol 9 Narkotika 12 Andra berusningssätt.13 Föräldrars förhållningssätt 13 Spel om pengar Gymnasiets årskurs Elevernas sociala situation Elevernas droganvändning 16 Tobak 16 Alkohol 17 Narkotika 19 Andra berusningssätt.2 Föräldrars förhållningssätt 2 Spel om pengar 2 7. OLIKA SAMBAND DISKUSSION TABELLBILAGA

7 1. Inledning Norsjö kommun har sedan 23 genomfört en årlig undersökning av skolelevers sociala situation i skolan, tobaks-, alkohol-, narkotika och dopingvanor i Norsjö kommun. Det är elever i grundskolans år 9 och gymnasiets årskurs 2 som varit målgrupp för enkätundersökningen som ingår i Skellefteå kommuns årliga drogvaneundersökning. Skellefteås undersökning genomfördes vid samma tillfälle som Norsjö. Undersökningen har genomförts med i stort sett samma frågeställningar under alla år och följer väsentliga delar av de studier över hela riket som sedan 1971 genomförts av Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Jämförelser har gjorts (där det är möjligt) med resultat av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) samt med Skellefteå kommuns undersökning 28 bland elever i år 9. Kommunens undersökning ger en mer preciserad lägesbeskrivning beträffande ungdomars drogvanor för kommunerna i stort och CAN:s resultat ger mer en beskrivning av grova utvecklingstendenser Resultatet från undersökningen har använts och kommer att användas som en viktig del i underlaget för det drogförebyggande arbetet i kommunen. 2. Syfte Drogvaneundersökningens övergripande syfte är att kartlägga drogvanor bland elever i grundskolans år 9 och i gymnasiets årskurs 2. Detta är ett led i Norsjö kommuns strävan att öka sin kunskap om droganvändningen samt att förebygga droganvändning bland ungdomar. Till det övergripande syftet hör följande syften: Att redovisa droganvändningen bland elever i år 9 och årskurs 2 på gymnasieskolan i kommunen. Att jämföra det lokala förhållandet vad gäller drogvanor i år 9 med både Malå och Skellefteå kommun samt med CAN:s resultat för riket. Att jämföra det lokala förhållandet vad gäller drogvanor i gymnasiets årskurs 2 med Skellefteå kommun samt med CAN:s resultat för riket. Att använda resultatet som ett jämförelsematerial för att kunna visa på trender över tid. Att redovisa drogvanerapporten för föräldrar till elever i grundskolans år 9 och i gymnasiets årskurs 2. Att redovisa drogvanerapporten bland tjänstemän och politiker i kommunen. Att visa på och förstärka att det är många elever som är drogfria. 1

8 3. Metod 3.1 Enkäten Metodiken och frågeställningarna är väl beprövade och anses generellt skapa en hög validitet i resultatet. Frågorna togs fram inför 1995 års undersökning i Skellefteå kommun av den ansvariga projektgruppen i Skellefteå tillsammans med Institutet Ungdom och Framtid. Samma frågeformuleringar har i princip använts för att möjliggöra jämförelser och se eventuella förändringar och tendenser över tid. För att skapa god validitet i drogvaneundersökningen och för att kunna möjliggöra jämförelser samt för att kunna se eventuella förändringar och trender över tid är det av betydelse att tillämpa samma metodik och ungefär samma frågeställningar från år till år. Även detta år genomfördes undersökningen under veckorna Alla frågor har haft bundna svarsalternativ och några har haft flera svarsalternativ. Undersökningen har genomförts med samma frågeställningar som för år 27. År 24 har frågan om man snusar fått två svarsalternativ, ja dagligen och ja någon gång, vilket gör att vi inte kan jämföra 23 års resultat i frågan med de senare undersökningars resultat. 25 har frågor rörande alkohol och motorfordon samt elevers spelvanor tillkommit samt att frågor rörande föräldrars attityder och medvetenhet lades till Genomförande FRIS lämnade ut enkäterna till folkhälsosamordnaren i Norsjö som i sin tur delade ut dem till respektive skola. På gymnasieskolan lämnades muntlig och skriftlig information till respektive mentor om undersökningens syfte, att deltagandet var anonymt och frivilligt samt hur enkäten skulle besvaras. På högstadiet fick arbetslag nio ta del av samma information. Undersökningen har pågått i klassrum under lektionstid och eleverna har enskilt och anonymt besvarat frågorna. Lärare har blivit ombedda att finnas tillgänglig i klassrummet för att ge information och för att kunna besvara eventuella frågor från eleverna. Förtryckta kuvert har medföljt enkäten och efter ifyllandet har lärarna uppmanats lägga besvarade enkäter i kuverten och försegla dem för att bevara anonymiteten. Folkhälsosamordnaren har sedan hämtat alla enkäter på skolexpeditionerna och lämnat dem vidare till Fritidskontoret i Skellefteå. Skellefteå kommun har ansvarat för att skanna enkätsvaren och sedan fört in dem i statistikprogrammet Analysen, därefter har svaren bifogats som fil och skickats med e-post till Norsjö. Sedan har processen efterföljts med att bearbeta siffrorna i Analysen och i Excel. Denna undersökning har samtidigt genomförts i Skellefteå, Malå och Sorsele kommun. 3.3 Etiska aspekter Då det etiska ansvaret vilar på den som utfört drogvaneundersökningen har respektive skola informerats om vikten att informera eleverna om undersökningens syfte, att deltagandet var anonymt. Om någon elev inte ville besvara enkäten skulle eleven informeras om att det var frivilligt att fylla i den. Inför sammanställandet av föreliggande rapport har utvalda delar av resultatet diskuterats med representanter inom kommunens samrådsgrupp. 2

9 4. Underlaget Drogvaneundersökning som genomförts är en totalundersökning bland elever i grundskolans år 9 samt gymnasieskolans årskurs 2. Undersökningsobjektet har i Norsjö utgjorts av samtliga elever i dessa årskurser, både flickor och pojkar. Elever som inte var närvarande vid undersökningstillfället har inte haft möjlighet att fylla i enkätformuläret vid ett senare tillfälle. Tabell 1. Totala antalet deltagande elever samt bortfall i 28 års undersökning Antal deltagande elever Bortfall antal Bortfall andel i procent ,5 År 9 Åk ,3 Vid granskning av resultatet framkom att det både finns ett externt- och internt bortfall 1. Troligtvis beror externt bortfall på frånvaro till följd av exempelvis sjukdom. Förklaringen till interna bortfallet kan bero på att någon elev missat en fråga, haft svårigheter med att uppfatta den, eller medvetet inte velat avslöja hur det förhåller sig och därför avstått att besvara frågan. Risk för såkallade mätfel kan vara större om frågor gäller känsliga områden, exempelvis alkohol- eller narkotikavanor. Vetenskapliga undersökningar gällande alkoholkonsumtion och liknande har visat att det finns en viss tendens att över- respektive underskatta sin konsumtion. Sådana fel förekommer sannolikt även i denna rapportering, vilket innebär att resultaten bör användas med försiktighet och i sitt rätta sammanhang 2. Eftersom undersökningen i Norsjö innebär jämförelse över tiden, torde dessa fel vara likartade och därmed inte påverka möjligheterna att göra jämförelse och dra slutsatser från resultaten. Frågeställningarna är delvis anpassade till CAN: s riksundersökning, för att möjliggöra jämförelser. Vid tolkning av resultatet bör beaktas att eleverna i Norsjös undersökning varit några månader yngre än eleverna i riksundersökningen, eftersom Norsjös elever besvarat enkäten under oktober månad och eleverna i CAN: s undersökning, i mars månad. 5. Definitioner Social situation Mobbing är en definition utifrån elevens egen tolkning och här är det den egna känslan som styr. Eleven bedömer själv om han eller hon känner sig/känt sig mobbad. Om en elev är borta från skolan utan giltig anledning definieras detta som skolk. Med föreningstillhörighet menas vilken förening/organisation eleven tillhör i kategorierna idrott, ideell organisation, ideell miljöorganisation, politiskt parti/ungdomsförbund och annan organisation. 1 Med externt bortfall menas elever som ingick i urvalet men som inte deltagit i undersökningen, med internt bortfall menas bortfall av svar på enstaka frågor. 2 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Drogutvecklingen i Sverige: Rapport 23. Rapport nr 71. Stockholm 23. 3

10 Tobak Elever som svarat att de röker eller snusar, någon gång eller dagligen, definieras som tobaksbrukare. Endast de som uppgivit att de röker alternativt snusar någon gång eller dagligen räknas när det gäller vid vilken ålder de använde tobak för första gången. Alkohol Vad som menas med alkoholkonsumtion kan variera. I denna rapport används benämningen konsumtion, vilket innebär att alkohol används ibland, varje helg, eller oftare. Med högkonsument avses elever som dricker alkohol varje helg eller oftare. Med starkcider avses även alkoläsk och med hembränt avses hemtillverkad sprit. De elever som svarat att de någon gång har varit berusade har räknats när det gäller ålder för första berusningstillfället. I denna rapport betraktas alkoholkonsumtion bland ungdomar under 18 år som missbruk. Begreppet motorfordon används i frågan om alkohol och trafik. Med motorfordon avses moped, skoter, bil etc. Narkotika All icke medicinsk användning av narkotika definieras som missbruk 3. De dopingpreparat som enligt dopningsmedelslagstiftningen klassificerats som förbjudna medel definieras också som missbruk om det sker i icke medicinsk användning. Endast de som svarat att de använt narkotika räknas, när det gäller ålder för första missbrukstillfället. Spel Spel om pengar är enligt lag förbjudet under 18 år. Föräldrar Samtliga frågor gällande föräldrar bygger på elevernas egen uppfattning. Blanka svar De elever som inte angivit svar eller markerat flera alternativ där bara ett svarsalternativ varit tillåtet, redovisas som blanka. Skydds- och riskfaktorer Detta är begrepp som oftast används då man pratar om barna utsatthet under uppväxten. Exempel på skyddsfaktorer är tydliga och kärleksfullt föräldraskap samt ett utvecklat socialt nätverk. Exempel på riskfaktorer kan vara avsaknad av goda förebilder, skolk, missbruk i familjen samt tillgång på droger. För mer ingående definition hänvisas ni till statens folkhälsoinstitut. Rikssnittet Det som i rapporten definieras som rikssnittet kommer från den riksundersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen (CAN) gjorde bland rikets år 9 och årskurs 2 i gymnasiet i mars månad Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt är att de påverkar centrala nervsystemet. I Sverige betecknas all icke medicinsk användning av narkotika som missbruk (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Drogutvecklingen i Sverige: Rapport 23. Rapport nr 71. Stockholm, 23). 4

11 6. RESULTAT Grundskolans år 9 I detta kapitel redovisas de övergripande resultaten för hela materialet när det gäller år 9. Där det är möjligt görs jämförelser med resultaten från CAN: s riksundersökning (centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gjord under våren 27 och Skellefteå kommuns drogvaneundersökning 28 för år 9. Av etiska skäl och för att bevara anonymiteten presenteras inte alla svar som framkommit i undersökningen Elevernas sociala situation Diagram 1. Hur trivs du i skolan? (Andel/procent som trivs mycket bra/bra) Pojkar Flickor Diagrammet ovan visar att majoriteten (7 procent) av eleverna i år 9 trivs mycket bra eller bra i skolan vilket är en minskning över tid med 12 procentenheter. Andelen elever som uppger att de trivs dåligt ligger på 2 procent, vilket är minskning från föregående år. 28 procent uppger att det varken trivs bra eller dåligt i skolan. Diagram 2. Har du känt dig mobbad under och innan högstadietiden? (Andel/procent som känt sig mobbad någon gång och ofta) Under högst. Innan högst

12 Diagrammet på föregående sida visar en minskning med 6 procentenheter från föregående år när det gäller andelen elever som känt sig mobbad under högstadietiden. Resultatet visar att det är en större andel flickor (28 procent) än pojkar (8 procent) som känt sig utsatta. Inga elever uppger att de känt sig mobbad ofta. Endast en marginell skillnad mellan andelen elever som känt sig mobbade innan högstadietiden från föregående år. Diagram 3. Brukar du vara borta från skolan utan giltig anledning? (Andel/procent som skolkat ibland/ofta) Pojkar Flickor I årets undersökning har 3 procent av eleverna i år 9 angivit att de i bland brukar vara borta från skolan utan giltig anledning, vilket är en liten försämring från föregående år. Motsvarande andel i riksundersökningen är 5 procent. Fler pojkar än tidigare uppger att de skolkar ibland medan flickornas frånvaro minskat. Diagram 4. Förenings-/organisationsmedverkan (Andel/procent) Pojkar Flickor Diagrammet visar andelen elever som är medlem i förening eller organisation (67 procent). Totalresultatet är 13 procentenheter högre än föregående år och det är flickornas anslutning som ökat mest. 6

13 6.1.2 Elevernas droganvändning I detta avsnitt redovisas resultatet under respektive drog (tobak, alkohol, narkotika och andra berusningssätt), både för den totala gruppen elever samt i de avseenden där flickors och pojkars drogvanor skiljer sig åt. I förekommande fall görs en jämförelse med Skellefteå kommuns drogvaneundersökning 28 samt CAN: s rapport gjord under våren 27. I bilagan visas det kompletta materialet som inte framgår av rapporten. Tobak Diagram 5. Rökare (Andel/procent som röker någon gång eller dagligen) Pojkar Flickor Diagrammet ovan visar att andelen rökare har minskat från föregående år med 9 procentenheter (någon gång och dagligen). Totalt ligger nivån på 2 procent. Resultatet fortsätter att visa på ett könsperspektiv, det är fler flickor (24 procent) än pojkar (16 procent) som uppger att de röker. I Skellefteå uppger 19 procent av eleverna att de röker och CAN: s riksgenomsnitt visar på 23 procent. Diagram 6. Snusare (Andel/procent som snusar någon gång eller dagligen) Pojkar Flickor 7

14 I diagrammet på föregående sida visas att andelen elever som uppger att de snusar (någon gång och dagligen) i år 9 minskat från föregående år med 12 procentenheter. Rikssnittet för pojkar som snusar är 17 procent och i Norsjö är andelen 24 procent. För flickor är motsvarande siffror 5 procent för riket och 14 procent i Norsjö. I Skellefteå ligger andelen snusande flickor på 1 procent och pojkar på 12 procent. 26 procent av eleverna i år 9 på Norsjöskolan röker eller snusar vilket är en minskning med 15 procentenheter från föregående år. Undersökningen visar att debutåldern för de som röker är någon månad lägre i år (12,8 år) i jämförelse med år 25 (13,1 år). Debutåldern för snusare har sjunkit med 1 år och ligger i dag i snitt på 11,8 år. Diagram 7. Vart eleverna får tag på tobak? (Andel/procent av konsumenterna) Köper själv Från kompis Från förälder Från annan Diagrammet visar att majoriteten av eleverna säger sig få tag på tobak från kompisar eller från någon annan person. 14 procent av eleverna som är tobaksbrukare i år 9 köper själv sin tobak. 8

15 Alkohol Diagram 8. Konsument Alkohol (Andel/procent som dricker någon gång/varje helg/oftare) Pojkar Flickor Ovanstående diagram visar att (37 procent) av eleverna i år 9 dricker alkohol, vilket innebär en minskning över tid med 2 procentenheter sedan år 23. Fortfarande ses skillnader mellan könen, andelen flickor (41 procent) som konsumerar alkohol i år 9 är högre än för pojkar (32 procent). Enligt CAN: s undersökning 27 är andelen elever som dricker alkohol i riket avsevärt högre, 64 procent. I Skellefteå dricker totalt 28 procent av eleverna alkohol. Resultat från årets undersökning visar också att 28 procent av alkoholkonsumenterna någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig berusad vilket är 45 procentenheter lägre än för år 27. Liksom tidigare år visar resultatet att de konsumeras av alla alkoholsorter. Flickorna alkoholkonsumtion domineras av alkoläsk/starkcider följt av sprit. Folköl, starköl och spritdrickande har minskat, däremot har starkcider/alkoläsk ökat bland pojkarna. När det gäller hemtillverkad sprit är det en tydlig fallande tendens över tid. Andelen elever som någon gång druckit hembränt har minskat från 23, från 24 procent till årets 9 procent. Diagram 9. När tror du att de flesta ungdomar alkoholdebuterat? (Andel/procent) Alkohol debut Examen Nyår Annat Midsommar Valborg Lucia Hallow een 9

16 Över tid har examen angetts som det vanligaste debuttillfälle, följt av nyår. Skillnad från tidigare år är att midsommar och valborg ökat. Undersökningen visar att snittåldern för alkoholberusning har blivit lägre från föregående år, från 14,2 år till årets 13, 1 år. Diagram 1. Vart eleverna får tag på alkohol? (Andel/procent av dem som konsumerar) Köper själv Från kompis Från förälder Från annan Diagrammet ovan visar tydligt att majoriteten av eleverna i år 9 säger sig få tag på alkohol från kompisar. Från någon annan person har minskat kraftigt från föregående år. Totalt 1 procent säger att de får sin alkohol via föräldrar vilket är en ökning med 4 procentenheter. 1 procent av konsumenterna har uppgett att de köper alkohol själv. Diagram 11. Åkt motorfordon med berusad förare (Andel/procent) Pojkar Flickor Resultatet från årets undersökning visar att totalt 13 procent av eleverna åkt motorfordon med en berusad förare, vilket är en minskning med 7 procentenheter från år 26. Andelen flickor som åkt med berusad förare har minskat från föregående år. 1

17 Diagram 12. Själv kört motorfordon berusad. (Andel/procent) Pojkar Flickor Andelen elever som uppger att de själva framfört ett motorfordon berusad är densamma som föregående år. Den neråtgående trenden som tidigare visats bland pojkar har i årets undersökning vänt uppåt. 11

18 Narkotika Diagram 13. Elever som haft lust att prova narkotika (Andel/procent) Totalt Andelen elever i år 9 som har haft lust att prova narkotika har minskat med 3 procentenheter från föregående år. Fler pojkar än flickor har uppgett att de haft lust att prova narkotika. Diagram 14. Elever som blivit erbjuden narkotika samt känner till någon som kan erbjuda narkotika (Andel/procent) Erbjuden narkotika Känner ngn som kan erbjuda Diagrammet ovan visar att andelen som blivit erbjuden narkotika åter igen ökar. Fler flickor än pojkar har blivit erbjuden. Andelen elever som känner till någon som kan erbjuda narkotika visar även den en ökning, det är något fler flickor än pojkar som känner någon som kan erbjud narkotika. 18 procent av eleverna känner till någon i sin egen ålder som använt eller använder narkotika, vilket är en ökning från föregående år. Det är fler flickor än pojkar som känner till någon. 12

19 Andra berusningssätt Tabletter Kombinationen alkohol och läkemedel i syfte att berusa sig är inget okänt fenomen i Norsjö. Dopning Resultatet visar även i år att ingen elev i år 9 uppgett att de använt sig av dopningspreparat. Föräldrarnas förhållningssätt För tredje året ställs frågor om elevernas uppfattning angående om deras föräldrar känner till att de dricker alkohol samt deras uppfattning om föräldrarna tillåter att de dricker alkohol. Resultatet visar att 55 procent av konsumerande eleverna i årets undersökning har den uppfattningen att deras föräldrar inte känner till att de dricker alkohol, motsvarande siffra föregående år visade på 63 procent. 15 procent av dem som konsumerar har den uppfattningen att deras föräldrar tillåter att de dricker vilket är något lägre än förra mätningen år 27 (18 procent). Andelen elever som uppger att deras föräldrar alltid vet var de är under fredags och lördagskvällar ligger på 52 procent. Spel om pengar Diagram 15. Elever som spelat om pengar (Andel/procent) Totalt Diagrammet ovan visar att andelen elever i år 9 ökat något när det gäller spel om pengar från föregående år. Något fler pojkar som uppger att de spelar om pengar än flickor. Majoriteten har spelat för mindre än 5 kronor de senaste 3 dagarna och det är kortspel och lotter som dominerar. 13

20 6.2 Gymnasiets årskurs 2 I detta avsnitt presenteras övergripande resultat för gymnasiets årskurs 2. Redovisningen följer samma upplägg som för år 9 och även här presenteras av etiska skäl och för att bevara anonymiteten inta alla svar som framkommit. Där det är möjligt görs jämförelser med resultaten från CAN: s riksundersökning (centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gjord under våren 27 och Skellefteå kommuns drogvaneundersökning 28 för årskurs 2 på gymnasiet. Den första frågan i undersökningen handlade om boendesituation, resultatet visar att nio av tio elever bor hemma Elevernas sociala situation Diagram 16. Hur trivs du i skolan? (Andel/procent som trivs mycket bra/bra) Totalt På Norsjö gymnasium är trivseln fortsatt hög, 97 procent av eleverna i årskurs 2 uppger att de trivs bra/mycket bra i skolan. Ingen elev har uppgett att de mår dåligt i skolan. 3 procent uppger att de trivs varken bra eller dåligt i skolan. Diagram 17. Har du känt dig mobbad under och innan gymnasietiden? (Andel/procent) Under gymn. Innan gymn

21 Resultatet på föregående sida visar att fler elever har känt sig mobbad innan gymnasietiden än under. Andelen elever som känt sig mobbad under gymnasietiden har minskat med 18 procentenheter sedan 26. Ingen elev uppger att de känt sig mobbad ofta. Diagram 18. Brukar du vara borta från skolan utan giltig anledning? (Andel/procent som skolkar ibland/ofta) Totalt Andelen elever som är borta från skolan utan giltig anledning är i år 31 procent. Skolk sker ibland, ingen har svarat att det sker ofta. Något fler flickor än pojkar uppger att de brukar skolka. CAN: s riksundersökning visar på att 71 procent av eleverna skolkar. Diagram 19. Förenings-/organisationsmedverkan (Andel/procent) Pojkar Flickor Diagrammet ovan visar att i årets undersökning för årskurs 2 på gymnasiet att totalt 69 procent av eleverna är medlem i någon förening eller organisation, vilket är den högsta mätningen över tid. Resultatet visar att andelen förenings- organisationsanslutna flickor ökat med 2 procentenheter sedan föregående år. För Skellefteå visar andelen föreningsanslutning på 59 procent. 15

22 6.2.2 Elevernas droganvändning Även för gymnasiet redovisas resultatet under respektive drog (tobak, alkohol, narkotika och andra berusningssätt), dels för den totala gruppen samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan flickor och pojkar. I förekommande fall görs en jämförelse med CAN: s och Skellefteås drogvaneundersökning. Tobak Diagram 2. Rökare (Andel/procent som röker någon gång eller dagligen) Pojkar Flickor I gymnasiets årskurs 2 ses tydliga könsskillnader beträffande rökning. Över tid har andel som röker ökat med 14 procentenheter (23-28). Toppnotering kan ses detta år. 43 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna uppger att de röker någon gång. Ingen av eleverna säger sig vara dagligrökare. Skellefteå redovisar att 28 procent av eleverna röker någon gång/dagligen. Enligt CAN: s riksundersökning röker 41 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna som röker cigarettdebuterade i åldern 14 år. I år är lägsta ålder för cigarettdebut bland eleverna 11 år, där andelen är 11 procent. Diagram 21. Snusare (Andel/procent som snusar någon gång eller dagligen) Pojkar Flickor

23 Totalt snusar 41 procent av eleverna i gymnasiets årskurs 2, vilket är ökning över tid med 3 procentenheter. I Skellefteå snusar 18 procent av flickorna och 27 procent av pojkarna. I Norsjö säger 43 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de snusar någon gång/dagligen. I CAN:s riksundersökning är motsvarande siffra 11 procent för flickor och 28 för pojkar. Totalt har tobaksbruket ökat med 25 procentenheter över tid från Genusperspektiv kan ses då flickorna är överrepresenterade då det gäller tobaksbruk. 52 procent av eleverna snusar eller röker. Diagram 22. Vart eleverna får tag på Tobak (Andel/procent av konsumenterna) Köper själv Från kompis Från förälder Från annan Undersökningsresultatet visar att majoriteten av eleverna får tag på tobak från kompis följt av annan person eller köper själv. Fler pojkar (5 procent) än flickor (11 procent) uppger att de köper sin tobak själv. 2 procent av konsumenterna uppger att de får tobak via förälder. Alkohol Diagram 23. Konsument Alkohol (Andel/procent som dricker ibland, varje helg eller oftare) Pojkar Flickor

24 I årets undersökning uppger 55 procent av eleverna i gymnasiets årskurs 2 att de är alkoholkonsumenter, vilket är en minskning med 19 procentenheter från år 26. Över tid kan ett könsperspektiv utläsas när det gäller andelen som dricker alkohol och berusning. Skellefteå redovisar att 65 procent av eleverna dricker alkohol och enligt CAN: s riksundersökning är andelen konsumenter 84 procent. Resultatet visar att 52 procent av konsumenterna någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade (motsvarade siffra 25 var 69 procent). Vid svarstillfället angav 5 procent av konsumenterna att de hade druckit alkohol den senaste månaden. Över tid ses skillnader mellan flickors och pojkars dryckesmönster. Flickorna har konsumerat starkcider/alkoläsk och sprit mest och pojkarna har valt starköl och sprit. Lite annorlunda ser det ut i år. Flickor konsumerar mest starkcider/alkoläsk, följt av starköl och sprit och Pojkar konsumerar mest av starkcider/alkoläsk och sprit. Folkölet har minskat något. Andelen som dricker hemtillverkad sprit fortsätter att minska. Snittåldern för alkoholberusning för elever i årskurs 2 på gymnasiet är över tid 14 år. Lägsta ålder för alkoholberusning är i årets undersökning 13 år. Över tid uppfattas examen och nyår som vanligaste debuttillfällena. Diagram 24. Vart eleverna får tag på alkohol? (Andel/procent av konsumenterna) Köper själv Från kompis Från förälder Från annan Majoriteten av eleverna som konsumerar alkohol säger sig få tag på alkohol från kompisar följt av annan person, vilket även elever i årskurs 9 angivit. Enligt resultatet uppger 19 procent av eleverna att de får sin alkohol via föräldrar. 18

25 Diagram 25. Alkohol och fordonstrafik. (Andel/procent) 35 3 Åkt med berusad förare Kört berusad Resultatet visar att 21 procent av eleverna någon gång åkt motorfordon med en berusad förare, fler flickor än pojkar. I Skellefteå är andelen 2 procent. Diagrammet ovan visar att 7 procent av eleverna kört berusade. Skellefteå redovisar att 15 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet kört motorfordon berusad. Narkotika Diagram 26. Elever som blivit erbjuden narkotika samt känner till någon som kan erbjuda narkotika (Andel/procent) 3 25 Erbjuden narkotika Känner ngn som kan erbjuda I diagrammet framgår att andelen elever som blivit erbjuden narkotika har ökat över tid, från 6 procent år 23 till 14 procent år 28. I årets undersökning har färre elever blivit erbjuden narkotika än föregående år. Kännedom om någon som kan erbjuda narkotika har ökat över tid med 1 procentenheter. Resultatet visar också att det är 31 procent av eleverna som känner till någon i sin egen ålder som använt eller använder narkotika. På frågan om elever har haft lust att prova narkotika, svarade 1 procent att de har haft lust, motsvarande siffra 27 var 3 procent. 19

26 Andra berusningssätt Tabletter Ingen elev i årskurs 2 på gymnasiet har uppgivit att de berusat sig på detta sätt. Dopning Resultatet visar även i år att ingen elev i årskurs 2 uppgett att de använt sig av dopingpreparat. Föräldrarnas förhållningssätt Frågor är ställda om elevernas uppfattning angående om deras föräldrar känner till att de dricker alkohol samt deras uppfattning om föräldrarna tillåter att de dricker alkohol. Resultatet visar att 32 procent av de konsumerande eleverna i årets undersökning har den uppfattningen att deras föräldrar inte känner till att de dricker alkohol, motsvarande siffra föregående år visade på 3 procent. 5 procent av dem som konsumerar har den uppfattningen att deras föräldrar tillåter att de dricker, vilket är något högre än förra mätningen år 27 (48 procent). Andelen elever som uppger att deras föräldrar alltid vet var de är under fredags och lördagskvällar ligger på 48 procent. Spel om pengar Diagram 27. Elever som spelat om pengar (Andel/procent) Pojkar Flickor Diagrammet visar att andelen pojkar som spelat om pengar har ökat med 3 procentenheter från föregående år. I gymnasiets årskurs 2 som spelat om pengar är 41 procent. Motsvarande andelen i Skellefteå är 46 procent. Flickorna köper lotter och pojkarna redovisar att de spelar kort (ej Internet), köper lotter och övriga spel (trav, tipset etc.). Andelen elever som spelat för mer än 3 kronor senaste månaden är 8 procent. 2

27 7. OLIKA SAMBAND Här redovisas olika korstabuleringar av riskfaktorer för att finna eventuella samband. Diagram 28. Betydelse av medlemskap i förening (år.9 Andel/procent) Medlem Ej medlem 2 1 Trivsel Tobak Konsument Skolk Diagrammet visar att föreningsmedlemskap fungerar som skyddsfaktor. Korstabuleringar visar att elever som i år 9 som är medlem i någon förening/organisation trivs bättre i skolan. De använder också tobak och alkohol i mindre utsträckning samt skolkar mindre än de som inte är medlem i förening. Diagram 29. Betydelse av medlemskap i förening (åk.2, gymnasiet. Andel/procent) Medlem Ej medlem 2 Trivsel Tobak Konsument Skolk Även när det gäller gymnasiets åk. 2 visar föreningsmedlemskap fungerar som skyddsfaktor. Korstabuleringar visar att elever som är medlem i någon förening/organisation använder tobak och alkohol i mindre utsträckning samt skolkar mindre än de som inte är medlem i förening. Endast marginell skillnad när det gäller trivsel. 21

28 Diagram 3. Tobakens inverkan (år.9 Andel/procent) Trivsel Skolk Konsument Lust att prova nark. Ej anv tobak Anv tobak Erbj. narkotika Det finns en tydlig koppling mellan tobaksbruk och negativa sociala faktorer. Elever i år 9 som använder tobak trivs sämre i skolan och skolkar betydligt mera. Tobaksanvändarna är i betydligt större utsträckning alkoholkonsumenter (86 procent) och har haft lust att prova narkotika, skillnaden finns även mellan de som blivit erbjuden narkotika. Diagram 31. Tobakens inverkan (åk.2, gymnasiet. Andel/procent) Trivsel Skolk Konsument Lust att prova nark. Ej anv tobak Anv tobak Erbj. narkotika Även vid detta stadium finns en tydlig koppling mellan tobaksbruk och negativa sociala faktorer. Elever i årskurs 2 på gymnasiet som använder tobak skolkar betydligt mera. Tobaksanvändarna är i betydligt större utsträckning alkoholkonsumenter (93 procent), några fler har haft lust att prova narkotika och det är tobaksanvändarna som blivit erbjuden narkotika. Endast marginell skillnad när det gäller trivsel. 22

29 8. DISKUSSION Inledning I drogvaneundersökningen deltar de elever som finns i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Norsjö kommun. Drogvaneundersökningen är ett viktigt instrument för att bl.a. kunna studera ungdomars drogvanor. Undersökningen speglar inte säkert den korrekta verkligheten inom kommunen, utan den ska mer ses som en resurs och ett medel för att närma sig en gemensam bild av drogvanor hos ungdomar. I diskussion tillsammans med ungdomar kan vi bl.a. få vetskap om hur ungdomars utsatthet för droger kan minskas och deras benägenhet att vilja använda droger. Resultatet bör användas som underlag för hälsofrämjande och förebyggande arbete exempelvis i nämnder och styrelser, i folkhälsorådet, föreningar och i kommunens samrådsgrupp bestående av polis, socialtjänst, skola och fritidsgård. Social situation Barns och ungdomars uppväxtvillkor är starkt förknippat med deras hälsa. Dålig trivsel i skolan, mobbing och skolk utgör riskfaktorer för elever och påverkar ytterst skolresultatet. Viktiga aspekter av skolmiljön t.ex. elevernas möjlighet att utöva inflytande över skolarbete, skolans fysiska utformning och det psykosociala klimatet mellan elever och mellan elever och skolans personal anses ha mätbara effekter på barns/ungdomars subjektiva hälsa 4. Trivseln är fortfarande hög bland eleverna i årskurs 9 (7 procent) och i gymnasiets årskurs 2 (97 procent). Andelen elever som känt sig mobbade har sjunkit vilket kanske hör ihop med hög trivsel. Vad vi kan fråga oss är, vad kan ytterligare göras för att öka tryggheten i skolan? Skolk kan vara en varningssignal på att andra saker i ungdomars tillvaro inte står rätt till och det är därför av största vikt att vara uppmärksam och sätta in tidiga åtgärder för elever som skolkar. Andelen elever som skolkar har minskat från år 25 men fortfarande är siffrorna häpnadsväckande. Positivt är att andelen föreningsanslutna elever ökar igen efter en neråtgående trend. Det är tjejerna som står för ökningen. Tobak Även i år finns det en mycket klar koppling mellan tobaksbruk, sociala faktorer, alkohol och narkotika i undersökningen. Korstabulering visar att tobaksbrukare är överrepresenterade beträffande skolk, alkoholkonsumtion och lusten att prova narkotika. En tidig tobaksanvändning är en stor och välkänd riskfaktor när det gäller normbrytande beteende, och det är viktigt att vi håller våra ungdomar tobaksfria. Viktigt att påpeka är att 86 procent av tobaksbrukarna i år 9 och 93 procent i årskurs 2 är alkoholkonsumenter. Debutåldern för tobak har sjunkit med 1 år från föregående år och är nu nere på 12 år. Sedan toppnoteringarna 25 ser vi en minskning när det gäller både rökning och snusning i år 9. En oroande ökning (25 procentenheter) över tid från i årskurs 2 när det gäller tobaksbruk (cigarett, snus) kan avläsas. Ett genusperspektiv kan ses då flickorna överrepresenterar då det gäller tobaksbruk. En fråga vi kan ställa oss här är, vad är det som gör att eleverna börjar använda tobak under gymnasietiden då de tidigare varit tobaksfria? Den prishöjning på tobak som gjordes i januari 28, verkar inte ha haft någon större inverkan när det gäller ungdomars tobaksbruk då vi tittar på gymnasiets siffror. 4 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport

30 Fortfarande visar resultatet på att det inte är särskilt svårt att köpa sin tobak själv trots att de är under 18 år. Köpmännen måste här ta ett större ansvar när det gäller att kolla ålder. Även andra insatser inom kommunens ansvar och att öka föräldramedvetandet bör göras. Alkohol Ett allmänt tillåtande samhällsklimat till alkoholen gör att utsattheten för unga människor är hög. Många föräldrar och andra vuxna har ett tillåtande förhållningssätt gentemot ungdomsdrickandet vilket försvårar det förebyggande arbetet. Alkoholen används idag som måltidsdryck på ett annat sätt än tidigare i alla kulturer och sammanhang. Idrotten är ett exempel som idag kan kopplas ihop med alkoholen via arenor, evenemang etc. Eftersom föreningslivet visar sig vara en skyddsfaktor är det viktigt att de i större utsträckning driver en restriktiv hållning vad gäller alkohol. Genom exempelvis att föreningarna har en väl förankrad drogpolicy som även tillämpas mot gymnasieelever. Det finns även ett viktigt samband mellan barns alkoholvanor och föräldrars attityder och värderingar, vilket är ett starkt skäl för att engagera föräldrar i det förebyggande arbetet. Resultatet visar att andelen elever i år 9 som konsumerar alkohol minskat över tid med 2 procentenheter. Negativt i undersökningen är att snittåldern även för alkoholberusning minskat med 1 år och den är nu nere på 13 år. Över tid kan ett genusperspektiv utläsas, det är fler flickor än pojkar när det gäller alkoholkonsumtion och berusning. Över tid har examen angetts som det vanligaste debuttillfälle, följt av nyår. Skillnad från tidigare år är att midsommar har ökat. Att ungdomar börjar dricka vid låg ålder är oroande. Den som dricker mycket och ofta i unga år kan enligt forskning snabbt utveckla ett beroende. Tonåringar har svårt att bedöma konsekvenserna av sitt drickande och de har svårare att märka när de blir berusade och blir ofta påverkade mycket fort. Andelen som druckit sig berusad i år 9 har minskat drastiskt från föregående år, från 73 procent till 28 procent. Det finns elever som uppgett att de köpt alkohol själv också att elever får tag på alkohol via föräldrar. Även här måste insatser göras av köpmännen, inom kommunen, föräldrar, polis etc. Även i årets undersökning framkom oroande resultat gällande attityder kring alkohol och trafik, attityden kan speglas till samhället i övrigt. Det är skrämmande att det inte är självklart för alla elever att inte vara nykter i trafiken. Trots att många insatser av olika aktörer gjorts visar resultatet att ungdomarna fortfarande inte är medvetna om risker och konsekvenser. Viktigt att poängtera är att lagstiftningen här jämställer moped och skoter med bil. Inom detta område måste en kraftsamling ske. Här vilar ett stort ansvar på föräldrar och andra vuxna som möte ungdomar att tydliggöra risker och konsekvenser för detta beteende, och att själva rannsaka sitt förhållningssätt till alkohol och motorfordon. Narkotika Närheten till narkotika är i dag en verklighet för många av våra elever. Mycket oroande är att den minskning som visats tidigare när det gäller utsattheten av narkotika visar i årets undersökning på en ökning. Känslan är att det finns fler än tidigare som använder narkotika i Norsjö. Som tidigare nämnts i diskussionen visar korstabulering att tobaksbrukare är överrepresenterade när det gäller lust att prova narkotika vilket är en riskfaktor. Eftersom vi vet att tobak kan vara en inkörsport till narkotika är det oerhört viktigt att vi håller våra ungdomar tobaksfria. Viktigt i det förebyggande arbetet är att vara medveten om att det finns flera arenor där narkotika finns tillgängligt, exempelvis Internet. Om vi ska nå den nollvision som finns när det gäller narkotika måste insatser göras för att minska tillgång och efterfrågan av flera olika aktörer som exempelvis polis, sociala, skola, fritid m.fl. 24

31 Föräldrar Familjen och föräldrarna har en stor betydelse som skydd för att de unga inte ska hamna snett i tillvaron och som stöd om det ändå händer. Vi vet idag att en rad risk- och skyddsfaktorer påverkar de unga när det gäller normbrytande beteende. Det handlar nästa alltid om faktorer som samverkar. Vissa av dem är av samhällskaraktär, andra är knutna till skolmiljön och ytterligare viktiga faktorer handlar om familjen och fritiden. Till detta kommer individuella och personliga förutsättningar. 3 Föräldrars restriktiva hållning i drogfrågor påverkar ungdomars drogvanor i en positiv riktning och gör att de nyttjar droger i mindre utsträckning. Att elever som får tag på tobak och alkohol via sina föräldrar bör ses som brister i föräldraansvaret. Att dessutom många elever upplever att deras föräldrar tillåter att de dricker alkohol är ett stort problem i det lokala drogförebyggande arbetet. Enligt resultatet är föräldrarna mer tillåtande mot pojkar än mot flickor. Föräldrarna måste här ta ett större ansvar och behålla sitt uttalade restriktiva förhållningssätt till droger även när ungdomarna börjar gymnasiet. Utsattheten när det gäller alkohol och droger är lika stor oavsett vart man bor, därför är det av stor betydelse att föräldrarna blir medvetna om olika riskfyllda miljöer och arenor som finns. Dagens ungdomar är mera rörliga och kontaktnätet har blivit mera globalt i och med Internet och mobiltelefonerna. Dagens populäraste Community (mötesplats på Internet) i Västerbotten är Apberget där vuxenvärlden oftast har dålig insyn, vilket ger ungdomar möjlighet att inte bara sprida positiva budskap. Där finns både bilder på påverkade ungdomar, tips på festplatser samt narkotikaliberala påståenden. Det förekommer även mobbning och kränkningar vid de olika Communitys och SMS. Internet erbjuder även en möjlighet att spela om pengar, framförallt poker. Vi kan inte stoppa utvecklingen och det finns ingen anledning att gör det heller utan det vi måste fråga oss är, hur får vi föräldrar och andra vuxna att skaffa sig mer kunskap och insyn i denna värld? Föreningar, organisationer, fritidsgård, skolan m.fl. kan göra mycket för att bereda föräldrar möjlighet att diskutera sig samman kring olika frågor som har med tobak, alkohol och andra normbrytande beteenden. Det finns många olika evidensbaserade metoder för hur skolan kan arbeta för att främja hälsan och för att förebygga tobaks- och alkoholbruk. Norsjöskolan tillämpar sedan 25 ÖPP (Örebro Prevention Program) för att påverka föräldrar med riktade och precisa budskap om alkohol och ungdomar 5. Budskapet handlar om föräldrars attityd gentemot ungdomsdrickande, om vikten av att inte bjuda minderåriga på alkohol hemma och att inte köpa ut osv. Oavsett vilka metoder som används, måste det förebyggande arbetet ske kontinuerligt och en röd tråd måste gå genom alla stadier, från förskolan till gymnasiet. 3 Folkhälsoinstitutet 26, lokalt arbete mot alkohol och narkotika 5 ÖPP ett forskningsförankrat preventionsprojekt för högstadiet. 25