IdrottsAB utredningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IdrottsAB utredningen"

Transkript

1 IdrottsAB utredningen Angående upplåtande förenings rösträtt Utredningen: RF:s Juridiska kommitté (JurK) med Thomas Karlsson som projektledare Lämnad 7 december 2010 Remiss: Remissinstanser: Remisstid: Behandling: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstaganden, beslutat att utredningen skickas på remiss till SF och DF. Remissvaren ska ha inkommit till RF:s kansli senast den 14 februari Efter remisstidens utgång kommer RS att behandla utredningens förslag och inkomna remissvar och till RF stämman i maj 2011 framlägga förslag för beslut.

2 Jurk:s uppdrag från RS angående upplåtande förenings rösträtt i IdrottsAB, m.m. Sammanfattning Juridiska kommittén (JurK) har uppfattat uppdraget enligt följande: 1. att analysera konsekvenserna av nuvarande utformning av rösträttsregeln för IdrottsAB 2. att analysera konsekvenserna av ett borttagande av nuvarande rösträttsregel, samt 3. att spegla argument för och emot att låta SF själva få bestämma om eventuell rösträttsregel är önskvärd och i så fall dess utformning och omfattning JurK har analyserat nuvarande rösträttsregel (mer än hälften av röstetalet) med utgångspunkt från att den är ifrågasatt, framförallt av de två motionerande förbunden, Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet. JurK har funnit att bestämmelsen sannolikt har en hämmande effekt, i vart fall om ett av syftena med IdrottsAB är att möjliggöra tillgång till externt riskkapital. Däremot ger JurK:s underlag för analysen av konsekvenserna av nuvarande rösträttsregel inte ett entydigt svar på om det är just denna regel som medfört att det idag endast finns cirka 25 IdrottsAB. JurK kan se både för- och nackdelar med att inskränka, eller helt slopa, den formella möjlighet till inflytande för upplåtande förening över IdrottsAB, som följer med den nuvarande rösträttsregeln. JurK är emellertid av den uppfattningen att den upplåtande föreningen på något sätt även framdeles bör ha en möjlighet att genom ett aktieägande ha insyn i och i viss mån kunna kontrollera IdrottsAB:s verksamhet i de för idrotten grundläggande värderingarna. Dessa värderingar kallas fortsättningsvis idrottens kärnvärden. För JurK är det därför ett naturligt led i denna insyns- och kontrollfunktion att upplåtande förening har ett aktieägande i det IdrottsAB som deltar i SF:s idrottsverksamhet på föreningens serieplats. Uppgiften är då att finna en acceptabel miniminivå på aktieägandet, för att säkerställa de idrottsliga kärnvärdena i IdrottsAB:s verksamhet. JurK anser också i syfte att uppnå en för svensk idrott enhetlig styrning - att skyddet för idrottens kärnvärden även fortsättningsvis kräver en reglering av IdrottsAB på RF-nivån. Det finns annars en uppenbar risk att den svenska idrotten utvecklas i olika (icke önskvärda) riktningar, och därmed ytterligare fjärmas från varandra. JurK:s förslag innebär således ett fortsatt gemensamt regelverk i RF:s stadgar, som en miniminivå för IdrottsAB:s verksamhet. Den nivån får sedan respektive SF avvika från endast i skärpande riktning i sitt eget regelverk. Mot bakgrund av sina ställningstaganden har JurK analyserat om det finns någon annan nivå för aktieägandet än den nuvarande, som på motsvarande sätt skulle kunna säkerställa idrottens kärnvärden. Här har JurK, förutom en modell utan något krav på aktieägande, i huvudsak resonerat kring två miniminivåer för föreningens ägande med utgångspunkt från Aktiebolagslagen (ABL), frånsett den nuvarande med rösträttsmajoritet (mer än hälften). Sammanfattningsvis, antingen att föreningen måste äga aktier i IdrottsAB som ger rätt till mer än en tredjedel av röstetalet, vilket ger möjlighet att förhindra ändringar i bolagsordningen, eller minst en tiondel av röstetalet, det s.k. minoritetsskyddet som ger rätt att påkalla att en bolagsstämma ska hållas. Minoritetsskyddsnivån (tio procent) ger enligt JurK:s uppfattning inte något inflytande för föreningen över IdrottsAB och dess verksamhet. 2

3 Däremot har JurK som ett realistiskt alternativ till nuvarande regel stannat för att rekommendera en modell som bygger på att upplåtande förening äger aktier som ger mer än en tredjedel av det sammanlagda röstetalet i IdrottsAB. Modellen bygger på att respektive SF åläggs, via RF:s stadgar, att granska och godkänna att bolagsordningen uppfyller de krav som idrottens regelverk ställer upp för IdrottsAB. Samtidigt bör det i upplåtelseavtalet mellan föreningen och bolaget ställas krav på att såväl bolagsordningen som ändringar i den inte kan genomföras utan att berört SF uttryckligen har godkänt bolagsordningen eller ändringen. Därmed kan de idrottsliga kärnvärdena säkerställas enligt JurK:s uppfattning. JurK tror att en sådan regel borde kunna locka fler investorer att investera i ett IdrottsAB, eftersom en sådan miniminivå för föreningens aktieägande innebär att annan än föreningen ges möjlighet till ett avgörande inflytande på bolagsstämman i IdrottsAB. Om en enskild investor skaffar sig mer än hälften av rösterna är det således denne som förfogar över denna möjlighet på bolagsstämman. Föreningens aktieägande innebär dock att investorn inte utan föreningens samtycke kan fatta beslut om att ändra den av SF godkända bolagsordningen för IdrottsAB. Bakgrund De motionerande förbunden Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet yrkade att RF:s stadgar skall ändras så att SF ges rätt att i sina stadgar föreskriva omfattningen av upplåtande förenings aktieinnehav respektive rösträtt på bolagsstämma. Motionärernas förslag, för tillgodoseende av deras yrkande, var att slopa det nedan i nästa avsnitt understrukna i aktuell regel. I sitt utlåtande över motionen anförde RS att konsekvenserna av att ta bort rösträttsregeln inte har analyserats genomgående, och att en sådan analys först måste genomföras innan det nuvarande regelverket omprövas. RS yrkade mot denna bakgrund att stämman skulle avslå motionen. Så blev också stämmobeslutet. Under debatten framförde fotbollens representant Sune Hellströmer ett tilläggsyrkande, som stämman biföll, och som i två avseenden kompletterar den analys som RS åtagit sig att utföra. Mot denna bakgrund, nämligen den gemensamma motionen till stämman 2009, RS utlåtande över motionen med bilagor, och stämmans protokollerade beslut, bilaga 1, har JurK avgränsat/definierat RS, och sitt, uppdrag enligt nedan. Uppdragets omfattning I fortsättningen används begreppet rösträttsregeln när JurK avser den föreskrift i RF:s stadgar som kräver att upplåtande förening måste ha rösträttsmajoritet på IdrottsAB:s bolagsstämma. JurK har uppfattat att uppdraget innebär: 1. att analysera konsekvenserna av den nuvarande utformningen av rösträttsregeln (följer av RF-stämmans bifall till Sune Hellströmers tilläggsyrkande) 2. att analysera konsekvenserna av ett borttagande av nuvarande rösträttsregel (följer av det av RF-stämman bifallna RS-utlåtandet) 3. att spegla argument för och emot att låta SF själva få bestämma om eventuell rösträttsregel är önskvärd och i så fall dess utformning och omfattning (följer av bifallet till Hellströmers tilläggsyrkande) 3

4 JurK konstaterar därmed att uppdraget inte omfattar att analysera för- och nackdelar med företeelsen IdrottsAB, eller den särskilda regeln i 11 kap 3 b i RF:s stadgar om SF:s möjligheter att bedriva delar av sin verksamhet i IdrottsAB. I bilaga 2 finns det relevanta regelverket med kommentarer. Rösträttsregeln återfinns i 11 kap 3 a 1 st i RF:s stadgar och lyder som följer: Förenings IdrottsAB Under förutsättning att SF:s stadgar medger det får förening upplåta rättigheten att delta i SF:s tävlingsverksamhet till ett IdrottsAB. Med förenings IdrottsAB avses ett aktiebolag som till huvudsaklig del har till ändamål att bedriva idrottslig verksamhet och därtill naturligt anknytande verksamhet och i vilket upplåtande förening har röstmajoritet på bolagsstämma. 1. En analys av konsekvenserna av nuvarande rösträttsregel m.m. Till grund för analysen av konsekvenserna av nuvarande rösträttsregel har JurK haft dels de svar på enkäter inför stämman 2009 från SF som infört regler för IdrottsAB (7 st) och från de föreningar som då bedrev verksamhet i IdrottsAB, dels de svar som inkommit efter en under år 2010 genomförd enkät. Den senaste enkäten riktar sig, till skillnad mot den förra, till de elitföreningar som inte driver verksamhet i IdrottsAB, i förhoppning om att finna svar på varför dessa inte valt den vägen. Av de svar som inkommit på den senaste föreningsenkäten är rösträttsregeln inte en frekvent angiven omständighet för att inte driva verksamheten i IdrottsAB. En sammanfattning av utfallet av enkäten återfinns i bilaga 3. Ett mönster kan dock skönjas av enkätsvaren. IdrottsAB uppfattas vara en möjlig/önskvärd väg om det med självklarhet innebär ekonomiska fördelar jämfört med fortsatt föreningsdrift. Antingen inom ramen för de nuvarande reglerna, eller efter eventuella förändringar av dessa, såväl idrottens som samhällets. Det står ganska klart att det är de ekonomiska incitamenten som är avgörande. På frågorna 2. Under vilka förutsättningar tror ni att det kan bli aktuellt för er förening att överväga ett IdrottsAB? / 4. Vilka är enligt er uppfattning de avgörande omständigheterna för att ni och övriga föreningar inom er idrott inte bildar IdrottsAB i större grad än vad som är fallet? i enkäten är den genomgående undertonen i svaren ekonomi. Ordalydelsen i svaren spänner från behov av kapital/riskkapital över om det ger bättre ekonomiska förutsättningar till effekter av dagens/framtidens skatte- och avgiftsregler. I det senare fallet anges i några svar mer konkreta effekter, och oftast handlar det då om pensionsavsättningsmöjligheterna som ges inom ramen för den ideella föreningen (om den är allmännyttig), men inte för IdrottsAB. När det gäller skatte- och avgiftsreglerna är det många svarande som synes medvetna om de förändringsförslag som framförts i betänkandena Moderniserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65) och Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) under 2009, eftersom många anger att förändringar i den riktning som däri föreslås kan bli den omständigheten som tvingar fram ett IdrottsAB. Ytterligare frågor som ställdes i enkäten 2010, vars svar har relevans för analysen av konsekvenserna av nuvarande rösträttsregel är; 3. Om det är regelverket som gjort att er förening inte valt IdrottsAB, vilka förändringar i regelverket skulle i så fall kunna få er att överväga att bilda ett IdrottsAB? 4. Hur ser ni på det specifika kravet att föreningen måste ha röstmajoritet i bolaget? Är det bra som det är eller skulle ni helst se att denna begränsningsregel avskaffas? 4

5 Syftet med frågorna var främst att försöka få svar på om det föreligger någon slags allmän uppfattning bland berörda lagelitföreningar om den nuvarande rösträttsregeln har hämmande effekter. JurK konstaterar att det inte föreligger någon sådan allmän uppfattning. I vart fall inte enligt enkätsvaren. Möjligen finns mer allmänna uppfattningar inom respektive idrott. Däremot synes uppfattningen att regeln ska slopas vara mer utbredd inom ishockeyn än inom fotbollen.. Av enkätsvaren från ishockeyföreningarna sex från Elitserien, fyra från HockeyAllsvenskan framgår att fem anser att regeln ska slopas, tre att den ska vara kvar. En förening att det ska krävas 100 procent föreningsägande. Av enkätsvaren från fotbollsföreningarna nio från Herrallsvenskan, sju från Damallsvenskan, och en från Superettan - framgår att ingen förening anser att regeln ska slopas, en att den ska luckras upp, och tolv att den ska behållas. Sammanfattningsvis kan noteras att rösträttsregeln visserligen nämns som hämmande för bildandet av IdrottsAB, vilket enligt JurK:s uppfattning också får anses vara en rimlig utgångspunkt, jämfört med om investorernas ägande hade tillåtits vara obegränsat. Även motionärerna har hänvisat till diskussioner med sina elitföreningar som menar att så är fallet. Men å andra sidan har JurK av enkätsvaren kunnat konstatera att rösträttsregeln, eller dess utformning, inte synes uppfattas som en sådan hämmande faktor som ensam gör att berörda lagelitföreningar avstår från att använda sig av IdrottsAB. Således ger underlaget för analysen av konsekvenserna av nuvarande rösträttsregel inte ett entydigt svar på om det är just denna regel som medfört att det idag endast finns cirka 25 verksamma IdrottsAB. 2. Konsekvenserna av att helt slopa rösträttsregeln Inledning Att identifiera möjliga konsekvenser av ett borttagande av nuvarande rösträttsregel har JurK ansett vara huvuduppgiften för uppdraget och RS stämmouppdrag. Uppgiften får anses följa av den uppfattning RS redovisade i sitt yttrande till RF-stämman 2009 med anledning av det uppdrag om främst kartläggning av befintliga IdrottsAB som RS fått av stämman Som underlag för denna huvuduppgift har JurK haft dels bakgrundsmaterialet till det grundläggande stämmobeslutet 1999, d v s främst Bolagiseringsutredningens (egentligen Alternativ Associationsform för idrottslig verksamhet ) PM, dels tidigare nämnt enkätmaterial. Utifrån detta har JurK försökt identifiera hypotetiska konsekvenser av ett borttagande av rösträttsregeln. Givetvis kan det finnas fler konsekvenser som har förbisetts. Inledningsvis slår JurK fast att en förening som inte har röstmajoritet i IdrottsAB vid bolagsstämma inte längre kan garanteras ett dominerande inflytande över bolagets dagliga skötsel. Vid stämman utses styrelsen, som i sin tur utser den verkställande direktören. En annan majoritetsägare kan alltså få ett avgörande inflytande över föreningens IdrottsAB. Därmed alls inte sagt att föreningen behöver förlora allt inflytande över sitt IdrottsAB. JurK kommer i den här rapporten använda sig av begreppet idrottens kärnvärden. Innebörden av detta begrepp är inte helt entydigt. JurK lägger i det begreppet in de värden som redovisas som Idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund i 1 kap. RF:s stadgar. JurK har som utgångspunkt att en idrottsförening och dess IdrottsAB är och ska vara ömsesidigt beroende av varandra. IdrottsAB kan förhoppningsvis enklare skaffa de finansiärer som behövs för att kunna bedriva elitverksamheten på en hög (kommersiell och professionell) nivå, samtidigt som IdrottsAB är helt beroende av att föreningen har och behåller sin tävlingslicens, vilket torde innebära att det finns ett betydande intresse för 5

6 IdrottsAB att även värna om föreningens verksamhet. Normalt sett torde det inte heller finnas någon inbyggd konflikt mellan IdrottsAB:s och föreningens mål. IdrottsAB har också ett naturligt intresse av att verksamheten bedrivs i enlighet med idrottens regelverk och dess kärnvärden. Varken finansiärer eller supportrar har något intresse av en idrottslig verksamhet som inte vilar på dessa grunder. Men det kan naturligtvis inte uteslutas att förening och IdrottsAB i en uppkommen situation gör olika prioriteringar. Och när det händer, är det viktigt att det interna styrkeförhållandet redan är klart uttalat. De idrottsliga kärnvärdena kan alltid säkerställas i och med att SF vid misskötsamhet kan ifrågasätta och till sist (i tillämpliga fall) dra in den upplåtande föreningens elitlicens, eller rätten för IdrottsAB att delta i idrottsverksamheten. En indragen elitlicens etc. slår hårt inte bara mot den upplåtande föreningen utan i än högre grad mot föreningens IdrottsAB. Utan licensen saknar IdrottsAB existensberättigande. Med dagens krav på röstmajoritet säkerställs ett inflytande över den dagliga verksamheten i IdrottsAB. Med sjunkande grad av ägande, minskar det inflytandet. Men i och med det ömsesidiga beroendet kommer föreningen alltid oberoende av eget ägande - att ha ett visst inflytande över bolaget och dess verksamhet. JurK kommer senare att redovisa olika alternativ för hur ett sådant inflytande ska kunna säkerställas i rimlig mån. Inget ägande Ingen avtalsupplåtelse baserad på idrottens regelverk JurK har som utgångspunkt försökt att bedöma om det är tillräckligt att föreningen faktiskt är bärare av rätten till serietillhörigheten, för att säkra de idrottsliga kärnvärdena. Räcker det för att IdrottsAB ska anses vara tillräckligt kontrollerat ur ett formellt juridiskt perspektiv, och även utifrån en bedömning av ett idrottspolitiskt perspektiv? En sådan modell är nästan helt diametral till nuvarande regelverk, om det bortses från en modell där det överhuvudtaget inte finns något krav på att ett IdrottsAB ska ha någon koppling/relation till en idrottsförening som är innehavare av en serieplats (eller mera korrekt rätten att delta i ett SF:s tävlingsverksamhet). Vilka blir då de mest uppenbara konsekvenserna av att helt slopa såväl en rösträttsregel, som kravet på en avtalsrelation? Som en positiv effekt torde följa ett faktiskt ökat inflöde av externt riskkapital. Dessutom har JurK stött på åsikten att dagens rösträttsregel innebär en risk för att medlemmarna i den majoritetsägande föreningen utan större insikt i bolagsvärdens verklighet på föreningens årsmöte kan fatta avgörande beslut för IdrottsAB:s framtida verksamhet. T.ex. genom att påverka/styra verksamheten/styrelsesammansättningen i IdrottsAB. Genom att helt slopa rösträttsregeln kan sådana möjligheter på föreningens årsmöte förhindras, om så önskas. I stället kommer sådana beslut att kontrolleras av majoritetsägaren/investorn på IdrottsAB:s bolagsstämma. Utan någon form av formell koppling mellan IdrottsAB och upplåtande förening och dess SF riskeras samtidigt som en negativ effekt att de rent idrottsliga besluten kan komma att tas med främst ekonomiska utgångspunkter, utan större hänsyn till de idrottsliga intressena som bl. a. följer av upplåtande förenings medlemmars och supportrars önskemål och engagemang. Teoretiskt skulle t.ex. en investor kunna besluta att flytta idrottsverksamheten till en för denne mer lönsam ort. Eller söka kortsiktig lönsamhet genom att realisera bolagets tillgångar, d v s främst de attraktiva idrottsutövarna. Men som tidigare nämnts tror JurK inte att den här risken behöver överdrivas, eftersom förening och IdrottsAB bör ha ett gemensamt intresse av att den idrottsliga verksamheten bedrivs på ett juridiskt och idrottsligt korrekt sätt. Som en annan negativ effekt sett utifrån idrottsrörelsens perspektiv - finns en risk för att de som är beredda att investera i ett IdrottsAB vill utnyttja idrottens goda renommé för att 6

7 förbättra sitt eget (i verksamheter som kan uppfattas som skadliga för idrottsrörelsen). Exempelvis aktieägare från porrindustrin, kriminella organisationer, eller extrema politiska grupperingar. Men den risken kan man aldrig säkert skydda sig ifrån. En ytterligare befarad negativ effekt kan bli att den svenska lagelitidrotten kan komma att styras och utvecklas utifrån utländska investorers vilja, inriktning och kultur, utan den idag mer eller mindre naturliga kopplingen till upplåtande förening, och därmed till den svenska organisatoriska grundstrukturen och de svenska idrottspolitiska värderingarna som trots allt får anses följa med dagens regelverk. Den svenska folkrörelsemodellen riskerar att få stryka på foten. Det samspel som trots allt förutsätts med dagens regler, och som kan påstås innebära en naturlig koppling mellan bredd och ungdom i upplåtande förening och elitverksamheten i IdrottsAB, riskeras. Det ska redan här noteras att JurK:s nämnda effekter av modellen utan krav på ägande och avtalsskydd för idrottens kärnvärden, inträder i varierande grad även vid andra modeller med ett lägre rösträttskrav än idag, JurK:s uppfattning är således att det inte är tillräckligt att föreningen är bärare av rätten till serietillhörigheten som enda krav för upplåtelse till IdrottsAB. Den eventuella kontrollfunktion/påverkansmöjlighet avseende idrottens kärnvärden blir med den som enda koppling svag. Utan andra kontrollregler skulle en upplåtelse kunna ske på så lång tid att det i realiteten innebär att investorn ensam bestämmer över och utvecklar IdrottsAB:s verksamhet. En avtalsreglering baserad på idrottens tvingande regler Med bortseende av de behandlade positiva och negativa effekterna av ett slopande av rösträttsregeln i föregående avsnitt, återstår att analysera om det på någon annan väg är möjligt att säkra idrottens kärnvärden. D v s om det finns någon annan modell som säkrar kontrollen av de idrottsliga kärnvärden som JurK anser måste skyddas i IdrottsAB:s verksamhet, och som inte bygger på föreningens aktieägande i sitt IdrottsAB. För JurK står det klart att det åtminstone krävs regler för IdrottsAB på någon idrottslig nivå som ett minimum, och att dessa i sin tur minst ställer krav på ett avtalsförhållande mellan upplåtande förening och IdrottsAB, som garanterar ett godtagbart skydd för idrottens kärnvärden. Det blir i princip den enda möjligheten att från idrottspolitiska utgångspunkter påverka och kontrollera bolaget, så att det s a s håller sig inom ramen för vad respektive SF vid var tid finner önskvärt, eller är skyldigt att bevaka enligt RF:s stämmobeslut m.m. JurK konstaterar att det ursprungliga förslaget till reglering av upplåtelse av serieplats från förening till IdrottsAB inte innehöll något krav på föreningsägande i IdrottsAB. Bolagiseringsutredningen föreslog ett regelverk som får anses vara identiskt med det nu gällande, frånsett rösträttsregeln. Rösträttsregeln lanserades under remissbehandlingen av utredningens förslag, bl.a. av Svenska Fotbollförbundet. Den utsattes för stort medieintresse inför RF-stämman 1999, samt var föremål för en omfattande debatt under stämman. Stämman beslöt dock att ta med rösträttsregeln i regelverket. Bolagiseringsutredningens utgångspunkter var att respektive SF själv skulle få avgöra eventuellt ägarinflytande, och ansåg att upplåtelsens säkerställande av det JurK i detta dokument valt att kalla idrottens kärnvärden skulle kunna ske genom ett reglerat avtalsförhållande. De övergripande reglerna i RF:s stadgar skulle ändå i realiteten innebära en tillräcklig kontroll av IdrottsAB och dess verksamhet från SF:s sida, samt ge vissa möjligheter för föreningen att påverka. JurK konstaterar att Bolagiseringsutredningens uppfattning i de flesta delar torde vara riktig. 7

8 RF:s nuvarande regelverk för IdrottsAB, även utan nuvarande rösträttsregel, anser JurK vara utformat för att omfatta och bevara idrottens kärnvärden även för den elitverksamhet som tillåts bedrivas i IdrottsAB. JurK anser dock att regelverket i en renodlad avtalsmodell bör kompletteras med ytterligare tvingande bestämmelser som säkerställer upplåtande förenings insyn och kontrollmöjligheter i IdrottsAB:s verksamhet genom en rätt till styrelserepresentation. JurK återkommer till detta nedan där den modell JurK förordar presenteras. Denna modell jämfört med dagens regler ger främst följande antaganden om fördelar och nackdelar, frånsett de som nämndes i tidigare avsnitt angående en modell baserad enbart på föreningen som bärare av spelrättigheten (rätten att delta i SF:s tävlingsverksamhet). De främsta fördelarna med modellen är att aktierna i IdrottsAB kan bli tillgängliga i sin helhet för externt ägande en investor som sitter på rösträttsmajoriteten d v s mer än hälften kan själv bestämma vilka som ska väljas till styrelsen m.m. samt om vinstutdelning (en given ekonomisk möjlighet ur investorns synvinkel) nyemissioner och andra instrument för att få tillgång till framtida riskkapital för IdrottsAB:s verksamhet inte hämmas av att någon föreningens rösträttsnivå alltid måste upprätthållas De främsta befarade nackdelarna är att ett fritt ägt IdrottsAB möjligen gradvis kan segla iväg på kommersialismens hav så länge avtalet om upplåtelsetiden är gällande det ställer stora krav (kompetens- och resursmässigt) på att föreningen aktivt bevakar att IdrottsAB lever upp till vad som avtalats såvitt gäller bedrivandet av den idrottsliga verksamheten. En analys av enkätsvaren inför stämman 2009 visade att de flesta av de då verksamma IdrottsAB hade tillkommit i ett ekonomiskt läge då bolagsbildningen bedömdes vara så gott som det enda realistiska alternativet till föreningens konkurs. Av främst medieuppgifter sedan dess synes inte denna realitet ha förändrats i något avgörande avseende. Om en framtida upplåtelse tillåts regleras genom enbart en avtalsuppgörelse är risken uppenbar att föreningen kommer att befinna sig i ett underläge gentemot IdrottsAB. Det kan befaras att föreningens kraft eller vilja att ställa krav utifrån de idrottsliga kärnvärdena därmed är mindre. Föreningens prioriterade mål kanske är att bli av med sin ekonomiskt tärande elitverksamhet för att överleva, eller inskränker sig till att försäkra sig om en årlig licensavgift eller liknande för upplåtelsen. Det är inte osannolikt att en sådan utgångspunkt leder till att intresset i föreningen för IdrottsAB:s elitverksamhet marginaliseras, liksom att motsvarande kommer att gälla IdrottsAB:s intresse för föreningens ungdoms-/breddverksamhet, inklusive idrottens kärnvärden. Frånsett vad som kan vara avtalat mellan föreningen och IdrottsAB är sannolikt föreningens primära intresse därutöver att veta att serieplatsen (rätten att delta i SF:s tävlingsverksamhet) tillhör den. Och för IdrottsAB antagligen att föreningen håller sig vid liv och faktiskt fortsättningsvis bedriver idrottslig verksamhet inom den ifrågavarande idrotten (i vart fall enligt kraven i nuvarande regelverk). En sådan utveckling tror JurK inte är idrottspolitiskt önskvärd. För att motverka den utvecklingen och för att bevara föreningens engagemang i sin elitverksamhet behövs enligt JurK:s uppfattning krav på ett visst eget ägande i det egna IdrottsAB. Ett alternativ som består i endast ett till innehållet reglerat upplåtelseavtal skulle i och för sig kunna vara en godtagbar 8

9 lösning, men JurK kommer nedan att förorda ett alternativ som innebär en kombination av ägande och tvingande villkor i upplåtelseavtalet. Ägande av aktier kan nämligen enligt JurK:s uppfattning ge ett inflytande och skyldigheter - som ett avtalsförhållande inte fullt ut kan kompensera. 3. Argument för och emot en frivillig rösträttsregel på SF nivå Motionärernas principiella utgångspunkt är att en rösträttsregel till sin karaktär är av arten att beslutas på SF-nivå. Rösträttsregeln skulle nämligen kunna jämföras med en uttrycklig tävlingsregel, d v s en regel som reglerar förutsättningar för deltagande i respektive SF:s tävlingsverksamhet. Utifrån ett sådant synsätt borde SF enligt rådande principer själva få avgöra om och i så fall hur en rösträttsregel ska utformas. Motionärernas uttalade utgångspunkt för sitt förslag var att rösträttsregeln hämmar investorernas vilja att satsa i ett IdrottsAB, eftersom man inte uppnår den reella beslutanderätten. För att ge investorerna maximalt incitament borde det inte finnas någon reglering alls. Varken på RF-, SF- eller föreningsnivån. Inte ens för att värna de idrottsliga kärnvärdena, då ju dessa måste betraktas som styrande, och därmed företagsekonomiskt hämmande. En rimlig utgångspunkt för JurK blir ju därmed att om en dispositiv rösträttsregel på SF-nivån införs, så kommer den på längre sikt att slopas, i syfte att eliminera dess hämmande effekter för anskaffandet av riskkapital. JurK:s uppfattning är därför att idrottens kärnvärden även fortsättningsvis måste regleras/skyddas på RF-nivån för en enhetlig styrning av alla SF:s verksamheter. Även de som tillåter IdrottsAB i sin tävlingsverksamhet. JurK befarar annars att den svenska idrotten riskerar att utvecklas i olika riktningar, och därmed ytterligare fjärmas från varandra. Utgångspunkten är således att JurK förordar ett gemensamt regelverk på RF-nivån som en miniminivå för IdrottsAB:s verksamhet. Den nivån får sedan respektive SF avvika från endast i skärpande riktning i sitt eget regelverk. 4. En modell baserad på IdrottsAB:s bolagsordning mer än en tredjedelsregel Som nämnts tidigare har JurK under uppdraget även diskuterat och analyserat en eventuell alternativ rösträttsregel, även om det möjligen går utöver uppdraget. JurK har kommit att fastna för en modell som borde innebära ökade incitament för investorer, men som ändå innebär att föreningen har ett fortsatt ägande i IdrottsAB, och som enligt JurK:s uppfattning medför att den önskvärda kopplingen mellan IdrottsAB och idrottsrörelsens olika nivåer behålls på samma sätt som idag. JurK har då tagit fasta på det minoritetsskydd som finns i aktiebolagslagen för ändring av bolagsordningen. Nämligen det JurK motsatsvis nedan kallar mer än en tredjedelsregel. Den baseras på aktiebolagslagens krav att det krävs minst två tredjedelar av röstetalet på bolagsstämma för att kunna ändra bolagets bolagsordning. Med mer än en tredjedel av röstetalet kan man på bolagsstämman således förhindra sådana beslut. Modellen bygger på att IdrottsAB, i samband med att man godkänns och tillåts överta förenings serieplats (rätt att delta i SF:s tävlingsverksamhet), i det av JurK förordade avtalet med föreningen och/eller respektive SF åtar sig att följa idrottens regelverk, och samtidigt får sin bolagsordning godkänd av SF. Effekter av olika omfattning av aktieägande Innan JurK presenterar sin modell till förändrad rösträttsregel i IdrottsAB, mer än en tredjedelsregeln, ska JurK kort nämna de rösträttsnivåer som ger olika rättigheter enligt aktiebolagslagen. 9

10 Eftersom aktiebolagslagen tillåter att ett aktiebolag utger aktier med olika röstvärde vid bolagsstämma så kan gränsvärdena uppnås på olika sätt, utan att ägandet av antalet aktier når upp till dessa gränser. Enligt aktiebolagslagen är det tillåtet med ett rösträttsförhållande 1 till 10 mellan olika typer av aktier med samma nominella värde. D v s att det som oftast kallas A- aktier ges ett rösträttsvärde som maximalt är tio gånger högre än B-aktier. Genom innehav av A-aktier kan man ibland behålla röstmajoriteten på en bolagsstämma och därmed makten över bolaget - trots att antalet B-aktier ägda av andra vida överstiger det antal som utgörs av A-aktier. Det avgörs av hur många A- respektive B-aktier som emmiterats. Man kan grovt skilja på fyra nivåer i aktiebolagslagen. Minst nio tiondelar, mer än hälften, minst två tredjedelar, samt minst en tiondel. Minst nio tiondelar skulle innebära ytterligare inskränkning i det fria ägandet jämfört med dagens regelverk, och är inte aktuell för JurK:s uppdrag. Nivån mer än hälften är nuvarande regel. Med rösträttsmajoritet på bolagsstämman kan föreningen formellt helt kontrollera IdrottsAB, förutom bolagsordningens innehåll, om man rätt använder den. Det kan idag alltid påstås att de formella besluten på en bolagsstämma i IdrottsAB är fattade utifrån föreningens vilja, även om föreningen av något skäl fått vika sig. De beslut som kan fattas på bolagsstämman med rösträttsmajoriteten inskränker sig enligt aktiebolagslagen till att utse styrelse och bestämma om vinstutdelning. En majoritetsägare kan sedan indirekt styra den dagliga idrottsverksamheten i IdrottsAB genom att utnyttja sin styrelse att utse sin kandidat för VD-posten. Nivån minst en tiondel (minoritetsregeln) ger enligt JurK:s uppfattning inte tillräckliga möjligheter till skydd för idrottens kärnvärden. Återstår nivån minst två tredjedelar, vilken krävs för att ett AB:s bolagsordning ska kunna ändras på bolagsstämma. Det är denna nivå JurK tagit fasta på för sin modell. Mer än en tredjedelsregeln Om det primära syftet med en ändring av rösträttsregeln är att öka utrymmet för den del av aktierna som kan erbjudas till försäljning, d v s som inte behöver ägas av upplåtande förening, tror JurK att en rösträttsregel som förhindrar ändring av IdrottsAB:s bolagsordning skulle kunna vara en alternativ väg. Ett sådant system innebär samtidigt att investor kan vara den faktiske majoritetsägaren. Det ska i detta sammanhang noteras att det åtminstone av medierapporteringar synes som att flera av dagens föreningar med IdrottsAB säkerligen skulle ha sålt ut ytterligare av sitt aktieinnehav om det hade varit tillåtet, för att rädda en pressad ekonomisk situation för sin koncern. JurK tror därför att det för många föreningar med IdrottsAB blir frestande att välja den vägen om det öppnas för att sälja ytterligare delar av sitt aktieägande. Det kan inom en inte alltför avlägsen framtid dock innebära att föreningen återigen inte längre äger några säljbara aktier. JurK antar nämligen att många föreningars aktieägande relativt snabbt kommer att anpassas till gällande miniminivå, oavsett om den ligger på mer än en tredjedel eller noll. Dessutom synes normalt föreningens ekonomiska möjligheter att delta i emissioner, eller i andra typer av finansiella instrument för anskaffande av ytterligare riskkapital till IdrottsAB, vara begränsade. JurK har fått bekräftat av Bolagsverket att verket i princip accepterar hur detaljerat innehåll som helst i en bolagsordning för en beskrivning av ett aktiebolags verksamhet m.m. Därmed skulle de tvingande åligganden för IdrottsAB och nödvändiga mellanhavanden mellan IdrottsAB och upplåtande förening som följer av regelverket också kunna skrivas in i 10

11 bolagsordningen, helt eller delvis. Alternativet är att det i bolagsordningen endast hänvisas till idrottens regelverk, och anges att bolaget är skyldigt att följa detta i sin verksamhet. Ett exempel på hur en sådan bolagsordning skulle kunna se ut avseende skyddet för de idrottsliga kärnvärdena m.m. för att SF ska godkänna den, och sedermera Bolagsverket godkänna och registrera den, finns i bilaga 4. Genom denna modell uppnås att investor har möjlighet att bli majoritetsägare av IdrottsAB, och därmed ensam kan besluta om tillsättning av styrelsen, och via den och av den utsedd VD ha såväl den formella som faktiska möjligheten att fatta beslut om IdrottsAB:s löpande verksamhet, inom ramen för gällande bolagsordning. Och den är ju utformad i enlighet med det idrottsliga regelverket för IdrottsAB. Sanktionsregeln vid brott mot bolagsordningens reglering kan teoretiskt finnas inom ramen för respektive SF:s regler för beviljande av elitlicens, där sådana används. D v s att sådan inte beviljas/dras in om IdrottsAB:s tidigare av SF godkänd bolagsordning har ändrats utöver tillåtet. Någon kompletteringsregel med sanktioner för det fall bolagsordningen formellt är riktig, men verksamheten bedrivs i strid mot den, behövs inte. Följs inte bolagsordningen och därmed idrottens regler för IdrottsAB upphör nämligen bolaget per definition att vara ett IdrottsAB. Därmed återkallar SF omedelbart tillståndet för upplåtelsen av spelrättigheten (rätten att delta i SF:s tävlingsverksamhet), och bolagets kommersiella verksamhet omöjliggörs. Genom denna modell kommer upplåtande förening även fortsättningsvis att inneha en relativt stor andel av röstetalet, mer än en tredjedel. Om IdrottsAB:s aktiestock består av A- och B- aktier i det maximalt tillåtna rösträttsförhållandet ett till tio, skulle ett mindre antal aktier än en tredjedel av aktiestocken räcka om A-aktier innehas av föreningen - för att kunna förhindra ändringar av den av SF godkända och av Bolagsverket registrerade bolagsordningen. Formellt finns det ju dock inget som hindrar föreningen från att gå med på otillåtna ändringar i den, men utan SF:s godkännande kommer ju inte Bolagsverket att godkänna ändringen. Att SF efter ett sådant otillåtet agerande återkallar tillståndet för IdrottsAB/inte beviljar elitlicens (i förekommande fall) torde vara självklart. Spelrätten/elitlicensen måste trots allt utgöra den egentliga förutsättningen för investorns intresse. Modellen kan därför betraktas som självkontrollerande, då såväl upplåtande förening som IdrottsAB har det vitala intresset att uppfylla kraven för elitlicens etc, liksom att motsvarande borde vara för handen för en seriös investor. Om däremot en investor har andra syften, t ex kortsiktiga vinstintressen, finns givetvis en uppenbar risk för att denne säljer av tillgångarna i IdrottsAB, d v s främst spelartruppen. För en sådan investor torde spelrätt/elitlicens för kommande spelsäsong sakna betydelse. Att införa en tvingande regel i idrottens regelverk för att förhindra ett sådant agerande torde inte vara lämpligt. Det får i stället ankomma på respektive SF och/eller upplåtande förening att i bolagsordningen eller i avtal med investorer införa skyddsregler för ett sådant agerande. I mer än en tredjedelsregeln behålls de nödvändiga kontrollfunktionerna för idrottens kärnvärden, motsvarande dagens. Ägarkopplingen mellan föreningen och IdrottsAB behålls då föreningen måste äga aktier med en relativt stor andel av röstetalet. Och investorn blir majoritetsägare i såväl formell som faktisk mening. Huruvida denna modell ökar investorers intresse att ekonomiskt satsa i IdrottsAB har JurK inte kompetens att bedöma. De psykologiska faktorerna av att faktiskt kunna bestämma om IdrottsAB:s löpande verksamhet, och att kunna benämna sig majoritetsägare, bör dock enligt 11

12 JurK:s uppfattning kunna leda till att åtminstone de investorer med ett idrottsintresse kan finna denna modell mer tilltalande än den med dagens rösträttsregel. Behov av nya krav i RF:s regelverk Föreningens representation i IdrottsAB:s styrelse JurK har vid sina analyser av en förändring av nuvarande rösträttsregel funnit ett behov av kompletterande regler i RF:s regelverk. Behovet föranleds av att om mer än tredjedelsregeln utnyttjas till fullo medför det att föreningen till följd av enbart sitt aktieinnehav inte längre har en formell möjlighet att på ett avgörande sätt påverka inflytandet i IdrottsAB:s verksamhet. JurK anser att föreningens ägande ska ges ett visst inflytande. Framförallt för att säkerställa att föreningen ges möjligheter till den naturliga kännedom (insyn) om IdrottsAB:s verksamhet som följer av ledamotskap i en styrelse. JurK har utgått från miniminivån på rösträttsinnehav, och föreslår en obligatorisk skyldighet - för föreningen att utse minst en tredjedel av antalet styrelseledamöter i IdrottsAB:s styrelse. En sådan regel ska införas i RF:s regelverk. Antalet styrelseledamöter utsedda av föreningen innebär dock inget hinder för av majoritetsägaren utsedda ledamöter att överrösta föreningens representanter, om inte föreningen lyckats förhandla fram ett aktieägaravtal med majoritetsägaren om att vissa beslut av styrelsen kräver viss kvalificerad majoritet. Det senare är dock upp till respektive SF/förening att överväga en reglering om. JurK vill i detta sammanhang erinra om att av föreningen utsedd ledamot inte med nödvändighet är detsamma som att föreningens representanter också är styrelseledamöter i föreningen. Kompetens att verka i en bolagsstyrelse bör vara vägledande. Regler som förhindrar ett kringgående av idrottens regelverk Genom JurK:s förslag till en mer än en tredjedelsregel kommer SF att ha ansvaret att, förutom att granska själva upplåtelseavtalet mellan förening och IdrottsAB, också åläggas motsvarande kontrollfunktion avseende bolagsordningen och ändringar däri. Som nämnts ovan kommer nämligen inte Bolagsverket att godkänna bolagsordningen eller ändringar i denna om SF:s godkännande saknas. Från redogörelsen ovan kan noteras att det genom olika avtalsuppgörelser mellan förening och majoritetsägare (aktieägaravtal) kan finnas möjligheter för ett IdrottsAB att inför respektive SF i det fördolda agera på ett icke avsett sätt utifrån idrottens regelverk. För att förhindra sådana ageranden, eller i vart fall frånkänna dem juridiska verkan gentemot regelverket, bör en generell och extensiv regel införas i RF:s regelverk. En sådan skulle kunna lyda på följande sätt: Alla ändringar av SF godkänt upplåtelseavtal och godkänd bolagsordning skall godkännas av SF för att äga giltighet. Det är inte tillåtet att genom andra överenskommelser, mellan parterna eller i förhållande till tredje man, kringgå de tvingande reglerna i RF:s och SF:s regelverk. Ett förslag till ny lydelse av regler för IdrottsAB finns i bilaga 5. Styrmöjligheter för aktiernas ägande Bolagsverket har invänt mot att det i bolagsordningen anges att upplåtande förening måste vara ägare av mer än en tredjedel av röstetalet, med hänvisning till att en sådan reglering strider mot aktiebolagslagen (att binda innehavet av aktier). Verket menade att samtliga aktier formellt måste vara fria för överlåtelse. I stället hänvisade verket till möjligheten att använda av aktiebolagslagen reglerade tre förbehållsregler för att skydda IdrottsAB:s intressen. Gemensamt för dessa är att de måste regleras i bolagsordningen, och därför sedermera inte kan ändras mot föreningens vilja, enligt JurK:s modell. 12

13 JurK har funnit att dessa förbehållsregler är av karaktären att det bör ankomma på respektive SF och/eller upplåtande förening att avgöra om de ska tillämpas. De förbehållsregler som lagen anvisar är samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembudsförbehåll. Samtliga kan användas av bolag som inte är s.k. avstämningsbolag, d v s främst privata bolag med ett fåtal ägare. Hembudsförbehållet kan som enda möjlighet även användas av publika bolag med ett stort antal aktieägare. D v s sådana vars aktier är föremål för en handel på någon handelsplats. Sådana är regelmässigt avstämningsbolag. Ingen av dessa kan förhindra av säljaren önskade aktieöverlåtelser. Däremot har bolaget möjligheter att styra till vem överlåtelserna ska få ske samt, om det är reglerat i bolagsordningen, villkoren för detta. Det borde vara möjligt att i bolagsordningen göra en hänvisning till specificerade godkända köpare, vilken i sista hand skulle kunna vara respektive SF, i avsikt att inte SF:s idrott ska förlora i renommé genom att förknippas med t ex porrindustrin. Oavsett om sådan hänvisning i bolagsordningen till specificerade köpare gjorts eller inte så måste ju bolagets hänvisning ske till köpare som förväntas ha råd att betala i bolagsordningen angivet pris, eller av säljaren begärt pris. Annars blir det i slutändan ändå den oönskade ägaren. I och med att investor har rösträttsmajoriteten kan ju inte föreningen ens på bolagsstämma hindra överlåtelsen med stöd av bolagsordningen om köpare inte är direkt utpekad som oönskad i densamma. D v s att om det inte regleras i bolagsordningen att det krävs minst två tredjedelar av röstetalet på bolagsstämma för beslut om samtycke eller förköp så kan föreningen formellt inte hindra bolagets godkännande av säljarens val av köpare. Men om det är reglerat i bolagsordningen vilka som ska ha rätt att köpa och till vilka villkor så torde investorn inte kunna utnyttja sin röstmajoritet till att avvika från regleringen i bolagsordningen utan konsekvenser utifrån idrottens regelverk. Samtyckesförbehåll Ett samtyckesförbehåll innebär att en säljare av i bolagsordningen definierad typ av aktier måste inhämta bolagets tillstånd att sälja till i ansökan angiven köpare. De villkor som bolaget uppställer för att ge tillstånd ska framgå av bolagsordningen, inklusive eventuell prissättning vid överlåtelsen. Om bolaget vägrar att ge samtycke till angiven köpare ska annan köpare anvisas, om säljaren begärt detta i sin ansökan. Genom denna reglering kan man redan i bolagsordningen försöka definiera vilka typer av icke önskvärd verksamhet/ägare IdrottsAB inte vill förknippas med, och sedan hänvisa till denna reglering när man avvisar en sådan köpare. Om SF t ex har en egen regel/policy om vad man inte accepterar att deras föreningar förknippas med så borde en motsvarande skrivning kunna intas i bolagsordningens förbehållsregel. Förköpsförbehåll innebär att aktier kan förhindras att hamna i orätta händer, genom att det är förutbestämt i bolagsordningen vilka som ska ha rätt att erbjudas att förköpa utbjudna aktier till försäljning, och till vilka villkor. Hembudsförbehåll innebär att de aktier som omfattas av hembudet alltid hamnar under kontroll av IdrottsAB:s styrelse, som har att se till att de i bolagsordningen angivna lösningsberättigade sedermera kan ta kontrollen av köparens aktier. Dock går det inte att i bolagsordningen förutbestämma priset på aktierna som vid samtyckes- och förköpsförbehåll - utan det utgörs av det marknadsmässiga pris en köpare fått betala för sina aktier. Det innebär att det kan bli en dyr affär att förvärva aktier för de i bolagsordningen angivna lösningsberättigade. Och skulle aktierna inte lösas av dessa får köparen behålla äganderätten. 13

14 Sammanfattningsvis är det möjligt att genom att använda de enligt aktiebolagslagen erbjudna förbehållen i den av föreningen bevakade bolagsordningen så långt man önskar införa regleringar med avseende på icke önskvärda aktieägare och företeelser som SF/föreningen/IdrottsAB inte vill bli förknippad med. Härigenom kompletteras reglerna för kontrollen av de idrottspolitiska kraven och av de idrottsliga kärnvärdena som följer av JurK:s förslag. 14

15 Bilaga 1 Uppdraget från RF stämman 2009 Protokollsutdrag Motion nr 6 från Sv Fotbollförbundet och Sv Ishockeyförbundet: Ang förenings IdrottsAB. Motion nr 7 från Proletären FF: Idrott åt alla behåll 51-procent regeln Yrkanden: Birgitta Ljung, RS, yrkade bifall till RS förslag (RS yttrande bifogas!!) Sune Hellströmer, Sv Fotbollförbundet, yrkade att RS vid RF-stämman 2011 ska tydligt redovisa utredning och analys av konsekvenserna av nuvarande regelverk för IdrottsAB och därutöver spegla argument för och emot den fråga SvFF och SIF väckt att regelverket för IdrottsAB ska kunna regleras i respektive SF:s stadgar enligt SF:s egna beslut samt att till stämman återkomma med ett förslag till förändringar i nuvarande stadgar. Christer Englund, Sv ishockeyförbundet och Birgitta Ljung, RS, yrkade bifall till Hellströmers tilläggsyrkande. RF-stämman beslutade, i enlighet med RS förslag, att avslå motion nr 6 från Sv Fotbollförbundet och Sv Ishockeyförbundet mot bakgrund av vad som anförs i RS utlåtande över motionen, att motion nr 7 därmed ansågs besvarad; samt att bifalla Hellströmers tilläggsyrkande genom att uppdra till RS att till RFstämman 2011 tydligt redovisa utredning och analys av konsekvenserna av nuvarande regelverk för IdrottsAB och därutöver spegla argument för och emot den fråga SvFF och SIF väckt att regelverket för IdrottsAB ska kunna regleras i respektive SF:s stadgar enligt SF:s egna beslut samt att till stämman återkomma med ett förslag till förändringar i nuvarande stadgar. I debatten deltog: Birgitta Ljung, RS (1), Sune Hellströmer, Fotboll (1) och Christer Englund, Ishockey (1). Motion nr 6 och 7 Sv Fotbollförbundet och Sv Ishockeyförbundet: Ang förenings IdrottsAB (11 kap. 3a RF:s stadgar) Motionärens förslag: att RF-stämman beslutar ändra RF:s stadgar så SF ges rätt att föreskriva omfattningen av upplåtande förenings aktieinnehav respektive rösträtt på IdrottsAB:s bolagsstämma.

16 Proletären FF: Idrott åt alla Behåll 51-procent regeln Motionärens förslag: att RF-stämman beslutar att behålla 51-procentregeln som innebär att föreningarna och dess medlemmar har kontroll på verksamheten. Förslag: RS föreslår att att RF-stämman beslutar avslå motion nr 6 från Sv Fotbollförbundet och Sv Ishockeyförbundet mot bakgrund av vad som anförs i RS utlåtande över motionen; och RF-stämman beslutar att motion nr 7 från Proletären FF därmed får anses besvarad. Riksidrottsstyrelsens utlåtande: RS erhöll vid RF-stämman 2007 uppdraget att kartlägga och analysera förekomsten av bolagsbildningar inom idrotten och utifrån resultatet härav, och vederbörlig remissbehandling, återkomma till senare RF-stämma med eventuella förslag till stadgeändringar. RS uppdrog till RF:s Juridiska Kommitté (JurK) att göra utredningen. Resultatet redovisas i en bilaga (bilaga 1) till detta utlåtand. Motionerande SF:s förslag och dess innebörd Fotbollförbundet och Ishockeyförbundet föreslår i sin gemensamma motion att den nuvarande rösträttsspärren i RF:s regelverk slopas, och att istället respektive SF ges rätt att självständigt föreskriva omfattningen av upplåtande förenings aktieinnehav respektive rösträtt på bolagsstämma. Enligt motionärernas uppfattning är det huvudsakliga skälet till att det idag bara finns 14 verksamma IdrottsAB begränsningsregeln om upplåtande förenings röstmajoritet på bolagsstämma i IdrottsAB, som man anser hämmar investorers vilja till ekonomiska insatser, eftersom de inte ges möjlighet att fatta avgörande beslut för verksamhetens bedrivande. Motionärerna hänvisar också till att det inom flertalet internationellt konkurrerande nationsförbund inte finns några hämmande begränsningsregler för deras bolagsbedrivna idrottsverksamhet. För att kunna stå emot den ökade internationella konkurrensen önskar därför motionärerna att SF ges möjlighet att i sina respektive stadgar öppna för en vidgad extern finansiering av i första hand elitverksamheten. Enligt RS uppfattning står det därmed klart att de motionerande förbunden som huvudmotiv för sitt förslag ser möjligheter till ökad extern finansiering av den i Idrotts-AB bedrivna idrottsverksamheten. Konsekvenserna av att ta bort kravet på att den rättighetsupplåtande föreningen har den yttersta bestämmanderätten över sitt IdrottsAB har inte analyserats genomgående, vare sig

17 inom ramen för det uppdrag RS har sedan stämman 2007, eller fullt ut inom ramen för den s k Bolagiseringsutredningen inför stämman Det är RS uppfattning att en sådan analys måste göras innan det nuvarande regelverket omprövas. Proletären F F :s motion Proletären FF yrkar i sin motion bl a mot bakgrund av parollen Idrott åt alla att nuvarande regel ( 51-procentregeln ) ska behållas innebärande att föreningarna och dess medlemmar har kontroll över verksamheten. Som motiv för detta ges en mängd exempel på vad ett slopande av regeln kan komma att innebära. IdrottsAB:s rättigheter och skyldigheter i respektive SF Fotbollförbundets och Ishockeyförbundets gemensamma motion innehåller ytterligare ett förslag, nämligen att det i RF:s stadgar 11 kap 3 a som ett sista stycke ska anges att IdrottsAB har samma rättigheter och skyldigheter som en medlemsförening, undantaget rösträtt (s k associerad medlem). Då detta får anses vara ett förslag om ett nytt medlemsbegrepp inom ramen för RF:s stadgar, kräver även det, enligt RS uppfattning, en ordentlig konsekvensanalys innan beslut kan tas. Att utan vidare jämställa ett IdrottsAB med medlemsföreningarna inom respektive SF förutom rätten att utöva rösträtt på SF:s stämmor - kan uppfattas som ett stort avsteg från nuvarande principer. Detta förslag förutsätter dessutom inte ytterligare följdbeslut från SF, till skillnad från förslaget avseende rösträttsregeln, utan blir, om stämman bifaller motionen, en bindande regel för alla SF. Förslaget reser en rad frågor, bl a: Vilket är syftet med förslaget? D v s vad uppnås genom förslaget som inte täcks genom dagens reglering av IdrottsAB:s rättigheter och skyldigheter? Är det förenligt med grunderna för den svenska folkrörelseidrotten att låta av externa investorer helägda kommersiella organisationer bli medlemmar, om än associerade och utan rösträtt? Är det rimligt att en förening som avskiljer sin elitverksamhet till ett Idrotts-AB kan sägas få två ingångar i den demokratiska processen inom ett SF, även om den ena stängs vid den slutliga omröstningen. Med hänvisning till ovanstående anser RS att de av Fotbollförbundet och Ishockeyförbundet väckta frågorna kräver ytterligare utredning. Därför föreslår RS att stämmouppdraget från 2007 framöver även innefattar dessa frågor. I det fortsatta uppdraget ska givetvis även de av Proletären FF framförda farhågorna mot en förändring av nuvarande reglering beaktas och analyseras.

Thomas Karlsson. Christer Pallin, RF-Juridik 1

Thomas Karlsson. Christer Pallin, RF-Juridik 1 Thomas Karlsson 1985 - RF:s skattejurist (+ Hammarby IF) 1995 juristerna börjar diskutera den ideella föreningen, för mycket kommersialism? 1997 - Motion till stämman, AIK, Djurgården (x2), Hammarby IF.

Läs mer

IdrottsAB-utredningen

IdrottsAB-utredningen Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM IdrottsAB-utredningen Svenska Fäktförbundets remissvar Sammanfattning Svenska Fäktförbundet vill med kraft avslå utredningens förslag om att enskilda

Läs mer

Motion nr 1. Motion angående AIK FF:s förhållningssätt i den s.k. 51 % -frågan. Bakgrund:

Motion nr 1. Motion angående AIK FF:s förhållningssätt i den s.k. 51 % -frågan. Bakgrund: Motion nr 1 Motion angående AIK FF:s förhållningssätt i den s.k. 51 % -frågan Bakgrund: Den s.k. 51 % -regeln, som i Riksidrottsförbundets (RF) stadgar (11:e kap. 3a ) reglerar i vilken mån externt ägande

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen?

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? GWA ARTIKELSERIE Titel: Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? Rättområde: Bolags- och börsrätt Författare: Bolags- och börsrättsgruppen Emelie Terlinder Datum: 2005-12-19 Nyhetsbrev Ny

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm E-postadress JU.L1@justice.ministry.se Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) har tagit del av Justitiedepartementets

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:32 2018-07-20 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. BESLUT

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Riksidrottsstyrelsen IdrottsAB-utredningen. IdrottsAB-utredningen, angående upplåtande förenings rösträtt

Riksidrottsstyrelsen IdrottsAB-utredningen. IdrottsAB-utredningen, angående upplåtande förenings rösträtt SVENSKA FOTBOLL FÖRBUNDET Solna 2011-02-14 BOX 1216 SE-171 23 SOLNA SWEDEN Riksidrottsstyrelsen Yttrande IdrottsAB-utredningen RÅSUNDA STADION INGÅNG 104 TELEFON 08-735 09 00 TELEFAX 08-735 09 01 IdrottsAB-utredningen,

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019:19 2019-04-29 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. BESLUT

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:04 2017-01-10 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. BESLUT

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:14 2011-05-10 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:30 2013-06-21 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:29 2011-10-16 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:11 2018-03-22 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. I den

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:33 2013-08-18 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2013-08-21.

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:15 2013-02-15 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:32 2015-11-04 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

Närståendetransaktioner. 14 maj 2013 Björn Kristiansson

Närståendetransaktioner. 14 maj 2013 Björn Kristiansson Närståendetransaktioner 14 maj 2013 Björn Kristiansson Definitioner Vad är en närståendetransaktion? Närstående? Varför regler? Befogenhet och behörighet Styrelse och VD företräder bolaget Bolagsstämman

Läs mer

11.4 Svenska E-sportförbundet

11.4 Svenska E-sportförbundet 11.4 Medlemsansökan Svenska E-sportförbundet 11.4 Svenska E-sportförbundet Förslag: RS föreslår att RF-stämman beslutar att i enlighet med RS utlåtande, avslå Svenska E-sportförbundets ansökan om medlemskap.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:47 2013-12-17 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:05 2018-01-17 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 180122.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:08 2007-02-24 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2006:4). Uttalandet offentliggjordes 2007-03-07.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:28 2014-05-28 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:08 2008-02-18 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2008-02-18.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019:27 2019-07-06 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. BESLUT

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:33 2015-11-05 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:48 2014-10-22 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. BESLUT

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:36 2008-10-10 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2008-10-15.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2008:38 2008-10-24 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2008-10-28.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:13 2017-04-07 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:22 2014-04-15 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

ÖSTERSUNDS FK ELITFOTBOLL AB. Publik Aktieförsäljning

ÖSTERSUNDS FK ELITFOTBOLL AB. Publik Aktieförsäljning ÖSTERSUNDS FK ELITFOTBOLL AB Publik Aktieförsäljning Publikt erbjudande om att teckna aktier i Östersunds FK Elitfotboll AB Östersunds FK Elitfotboll AB (publ) erbjuder alla (privatpersoner, företagare

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:05 2014-02-11 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:19 2009-10-16 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2009-10-22.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:35 2017-10-30 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:05 2015-03-08 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:53 2018-12-16 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. BESLUT

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:50 2013-12-23 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2014-06-18.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:13 2012-04-21 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag vilkas

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: ÄRENDET

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: ÄRENDET Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:08 2013-01-24 [Detta uttalande gäller en planerad åtgärd som inte är allmänt känd. Enligt 26 tredje stycket första meningen i stadgarna för Föreningen för god sed på

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:49 2014-10-24 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 17 oktober 2014 en framställning från advokatbyrån XXX som ombud för ett svenskt aktiemarknadsbolag ( Bolaget ). Framställningen

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:23 2015-08-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2015-10-09.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:01 2014-01-04 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2014-01-21.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:26 2009-11-08 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2009-11-10.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:18 2017-05-23 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2017-05-23.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:14 2016-04-21 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:21 2013-03-27 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:46 2016-12-18 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2017-01-13.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:34 2018-08-05 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. BESLUT

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:37 2007-10-02 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2006:4). Uttalandet offentliggjordes 2007-10-17.

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:26 2011-10-09 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2011-10-12.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:20 2012-07-23 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Programmet ses av kommunen som en viljeyttring för Innerstadsbolagets långsiktiga inriktning.

Programmet ses av kommunen som en viljeyttring för Innerstadsbolagets långsiktiga inriktning. Sida 1/6 Aktieägaravtal för Kungsbacka Innerstads AB Mellan Kungsbacka kommun, Fastighetsägarna Göteborg Första regionen ek för och Kungsbacka köpmannaförening har träffats följande avtal angående ägarförhållandena

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:05 2013-01-20 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:08 2012-02-28 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2012-02-29.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:43 2014-09-12 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2014-10-02.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2009:07 2009-03-16 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2009-04-06..

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:10 2013-02-02 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

Ändringar av AB Svenska Bostäders bolagsordning avseende bolagskategori

Ändringar av AB Svenska Bostäders bolagsordning avseende bolagskategori Utlåtande 2004: RI (Dnr 023-4102/2004) Ändringar av AB Svenska Bostäders bolagsordning avseende bolagskategori Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. AB Svenska Bostäders bolagsordning

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:09 2007-03-12 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 11 mars 2007 en framställning från MAQS Law Firm i egenskap av ombud för Cornell Capital Partners, LP. BAKGRUND I

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:41 2016-11-10 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2016-11-14..

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:04 2013-01-16 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:09 2017-02-28 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2017-03-09.

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

Cirkulärnr: 2002:78 Diarienr: 2002/1753. Datum:

Cirkulärnr: 2002:78 Diarienr: 2002/1753. Datum: Cirkulärnr: 2002:78 Diarienr: 2002/1753 Handläggare: Sektion/Enhet: Förbundsjurist Lena Dalman Civilrättssektionen Datum: 2002-08-30 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Kommunala bolag Kommunala

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:19 2016-07-02 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2016-07-05.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:08 2015-04-22 Detta uttalande är, såvitt avser frågan om dispens från budplikt, meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se

Läs mer

Bilaga 3. AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

Bilaga 3. AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER... 1 2. BAKGRUND... 1 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget... 1 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING... 2 5.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019:26 2019-06-25 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. BESLUT

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:01 2015-01-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:24 2017-07-11 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2017-07-17.

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MIDLANDA FLYGPLATS AB

BOLAGSORDNING FÖR MIDLANDA FLYGPLATS AB BOLAGSORDNING FÖR MIDLANDA FLYGPLATS AB Organisationsnummer 556932-4832 Godkänd av kommunfullmäktige i Sundsvall 2013-05-27 Godkänd av kommunfullmäktige i Timrå 2013-05-27 Antagen av bolagsstämma 2013-06-13

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2007:566 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016: KONFIDENTIELLT Aktiemarknadsnämndens uttalande 2016:13 2016-04-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); SFS 2016:121 Utkom från trycket den 1 mars 2016 utfärdad den 18 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

A. Införande av ett incitamentsprogram (Optionsprogram 2018)

A. Införande av ett incitamentsprogram (Optionsprogram 2018) Styrelsens i Isofol Medical AB (publ) ( Bolaget ) förslag att extra bolagsstämman ska besluta om (A.) inrättande av ett incitamentsprogram (Optionsprogram 2018) riktat till vissa nyckelpersoner i Bolaget,

Läs mer

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 19 maj 2011 1. Bakgrund och inledning Styrelsen i ett bolag som bedriver fondverksamhet skall fastställa interna regler där det anges

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget: Punkt 8(c) s i, org. nr. 556313-4583, fullständiga förslag till beslut om utdelning för år 2010, inklusive motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen (2005:551) föreslår att utdelning för 2010

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:29 2012-11-27 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MIDLANDA FASTIGHETER AB

BOLAGSORDNING FÖR MIDLANDA FASTIGHETER AB BOLAGSORDNING FÖR MIDLANDA FASTIGHETER AB Organisationsnummer 556932-4840 Godkänd av kommunfullmäktige i Sundsvall 2013-05-27 Godkänd av kommunfullmäktige i Timrå 2013-05-27 Antagen av bolagsstämma 2013-06-13

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:27 2011-10-09 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2011-10-12.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2018:33 2018-08-08 [Detta uttalande gäller en planerad åtgärd som inte är allmänt känd. Enligt 26 tredje stycket första meningen i stadgarna för Föreningen för god sed på

Läs mer

Bolagsordning för Kvarkenhamnar Aktiebolag

Bolagsordning för Kvarkenhamnar Aktiebolag Bolagsordning för Kvarkenhamnar Aktiebolag Dokumenttyp: Bolagsordning Dokumentansvarig: Kommunledningsstaben Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-06-16 DNR: KS-2014/00536 Bolagsordning för

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet 2014-12-23 KS-2014/1679.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:35 2015-11-12 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2015-11-18.

Läs mer

KONSORTIALAVTAL. Bilaga 3

KONSORTIALAVTAL. Bilaga 3 KONSORTIALAVTAL Bilaga 3 1. Parter Mellan Stockholms kommun genom dess kommunstyrelse ( Stockholms stad ), org nr 212000-0142, Stockholms läns landsting, ( SLL ), 232100-0016 och Kommunförbundet Stockholms

Läs mer