Slutrapport Design för den mänskliga sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Design för den mänskliga sektorn"

Transkript

1 Slutrapport Design för den mänskliga sektorn Sammanfattning i bild och text Certec har under 3 år haft ett årligt stöd på 1 miljoner kronor per år från Sparbanksstiftelsen Skåne för att utveckla Design för den mänskliga sektorn. De tidigare åren har redovisats var för sig. Denna slutredovisning innehåller en del ackumulerat men utgör framför allt en särredovisning av det sista året. Den mänskliga sektorn skiljer sig från andra sektorers bl a genom att man där arbetar direkt med och för andra människor. Utan att vara kollega utgör där den ena människan den andra människans arbetsmiljö med alla de konsekvenser detta har.

2 Att det alltid finns minst två parter på plats i den mänskliga sektorn skapar andra strukturer, logiker och karakteristika än i sektorer inriktade på exempelvis konstruktion och design, tillverkning, transport, förvaltning, turism, etc. Tekniska inslag kan ha stor betydelse för verksamheten. Personalen görs ofta ansvarig för dessa, oberoende av om personalen kunnat påverka designen eller ej. Så här kan tillstånds- och resursfördelningen se ut för en person med funktionsnedsättning (bild: Camilla Nordgren). Det är minst sagt många instanser och handläggare som skall kontaktas, och 1) delaktigheten är (avsedd att vara) stor. 2) Hanterbarheten och 3) begripligheten fallerar emellertid för den berörda. Eftersom alla tre faktorerna är en förutsättning för Antonovskijs KASAM, Känsla Av SAMmanhang, är det inte så konstigt att det finns en utbredd känsla av vanmakt. Också hos personalen. Förändringar behövs.

3 I den mänskliga sektorn påverkas minst två (ofta flera) parter av den tekniska designen. Långa kedjor av människor (M) och icke-människor (IM, exempelvis teknik) påverkar på ett komplext sätt utan att den ena inverkan alltid är urskiljbar från den andra. Både de kollektiva och enskilda nivåerna behöver beaktas samtidigt. De sju särdrag för den mänskliga sektorn som vi urskiljt och som presenteras närmare i redovisningen är - att minst två parter söker mening, ofta olika mening - att här och nu dominerar - att resultaten ofta är immateriella (med senare materiella konsekvenser) - att den av verksamheten berörda människan ofta är i beroendeställning - att personalen har en stark kvinnodominans - hur omvärldens uppfattning av verksamheten kan tränga sig på - hur personalgruppers särintressen kan stå i konflikt mot de berördas

4 Ur Design för den mänskliga sektorn har det vuxit fram en närbesläktad ansats: TeMA, Teknisk och Mänsklig Assistans, som också den beviljats ett initialt stöd från Sparbanksstiftelsen Skåne. Det försöker bl a genom frigörande teknik visa på en mångfald av olika möjliga kombinationer av människa-och-teknik och i några olika verksamheter introducera drömmaskiner för att få fram föreställningar om vad som i grunden kan förändra den mänskliga sektorn, både som den upplevs av dem som verksamheten är till för och av personalen. Det är inte otänkbart att en iphone som programmerats att kunna göra en dröm verklig kan komma att bli en drömmaskin i något sammanhang. Men det är då inte iphonen i sig som är det viktigaste utan hur själva drömmens förverkligande förändrar den mänskliga sektorn funktioner. Sådana förändringar kan utgöra början på en spiral som förbättrar både förutsättningar och utväxling av den mänskliga sektorn.

5 För Christel som personlig assistent till Emma (med en svår hjärnskada) blev Minimetern den drömmaskin som möjliggjorde för henne att uppleva mål och mening i arbetet och varje dag komma ett steg vidare. Allt detta har möjliggjorts genom den Minimeter med vilken Emma nu kan svara ja eller nej. Hon styr genom huvudvridning ett rullande klot åt höger (ja) eller vänster (nej) under tydlig bildoch ljudåterkoppling.

6 På TryckoLera, en daglig verksamhet, kom drömmaskinen att heta Isaac. Den skapades som en personlig digital assistent för människor som inte kunde tala med ord men kanske med bilder? Det visade sig att de kunde just det. Nu, 15 år senare, har personalen och brukarna sammanlagt bilder lagrade och de används! En bildproduktion på i genomsnitt bilder per år säger mycket om den upplevda användvärdheten. Isaac har i grunden förändrat hela verksamheten, inte minst dess arbetsmiljö.

7 Spridning av konceptet Design för den mänskliga sektorn I denna redovisning läggs stort utrymme på att beskriva den mångfald av aktiviteter som berörts av Design för den mänskliga sektorn. Kanske är det bara 50 människor som berörts direkt och på djupet, men runt dessa finns det minst 500 personer som också påverkas. Lägger vi till det konferenser/motsvarande är det minst som mött Design för den mänskliga sektorn och Sparbanksstiftelsen Skåne. Via Internet har det tillkommit åtminstone (Certec har en årig tradition av Internetanvändning inom den mänskliga sektorn). Därtill kommer massmedia-effekter som gör att kanske vid det här laget åtminstone hört talas om design för den mänskliga sektorn.

8 Särdrag för den mänskliga sektorn Vi har identifierat sju särdrag för den mänskliga sektorn: 1. Mening: Människor söker mening på alla arbetsplatser, men den mänskliga sektorn utmärker sig genom att där finns det alltid minst två meningssökande parter (föremålet för verksamheten, den direkt berörda människan själv, och personalen). Ofta söker dessa båda parter olika mening i det uträttade arbetet. Det får i sin tur konsekvenser både för arbetsmiljö, ansvar och ledningsfunktioner inte bara för sådant arbete som utförs i privatpersoners hushåll utan också i övrigt inom exempelvis vård, skola och omsorg. Inom stora delar av den mänskliga sektorn pågår det omvälvande förändringar beroende på en ändrad tidsanda. Exempel: Undersökningar av vad som motiverar hemtjänstpersonal att fortsätta sitt arbete tyder på att återkopplingen från de berörda är det mest sammanhållande kittet. Hur kan hemtjänst och äldreomsorg designas för att ge bästa möjligheter till relevant återkoppling, och hur hjälper återkopplingen till att skapa möten mellan meningssökandet hos personal och berörda omsorgstagare? 2. Här och nu är dominant i den mänskliga sektorn, både för dess arbetsmiljö och dess resultat. Hur kan man i designen av arbetsmiljön och dess tekniska inslag ta hänsyn till behovet av improvisationsmöjligheter utifrån här och nu? Exempel: Ett av de ständiga stressmomenten i verksamheter och hemmiljöer är osäkerheten om huruvida färdtjänst/motsvarande hämtar och lämnar rätt person på rätt plats vid rätt tid. Hur ska återkopplingskedjorna se ut för att minimera osäkerheter för alla parter och ändå tillåta improvisation för att rädda också olycksfall i arbetet? 3. Resultaten i den mänskliga sektorn består sällan av produkter (även om försöken av att mäta produktion i den mänskliga sektorn är omfattande) utan av i grunden immateriella resultat för de av verksamheten berörda människorna: nya kunskaper, känslor, normer, ökad trygghet, lust, mod, gemenskap, välbefinnande, framtidshopp, mindre ont och bättre hälsa. Också för personalens del dominerar resultat av immateriell karaktär, och det finns starka samband mellan vad som är bra för den berörda (patienten, eleven, omsorgstagaren) och vad som är bra för personalen. Att de immateriella effekterna i sin förlängning också har en uttalat materiell betydelse förändrar inte att det finns mycket att vinna på att erkänna och analysera resultat utifrån deras egentliga immateriella grunder. Exempel: I skolsammanhang blir det allt tydligare hur vi lär som vi lever hur datorn, internet och mobiltelefonen har fått avgörande betydelse för vilket arbete som överhuvudtaget kan bedrivas i skolan, varför och hur. Dessas inverkan på arbetet i skolan har varit vida större än effekterna av politiska beslut om ändrade läroplaner eller ändrade arbetsförutsättningar för skolpersonal. Men hur de i grunden har påverkat de immateriella resultaten av arbete i skolan är dåligt analyserat. 4. Föremålet för handlingen, brukaren, är ofta den mest beroende. Det gäller både inom vård, skola och omsorg. Hur långt empowerment-andan än drivs, finns det ett beroende både av de professionella och av samhällets solidaritet och stöd. Även detta bidrar till den mänskliga sektorns särdrag. Exempel: Brukarens initiativ och 1) delaktighet har numera en avgörande betydelse för möjligheten att få tillgång till samhällsresurser. Detta är väsensskilt från den tidigare

9 auktoritära tilldelningen som följde på en viss funktionsnedsättning. Men att 2) begripa och 3) hantera ett ständigt föränderligt resurssystem har blivit i det närmaste oöverstigligt för brukarna med ständiga frustrationer som följd också för personalen. Delaktighet, begriplighet och hanterbarhet ingår alla som förutsättningar för Antonovskijs KASAM, Känsla av SAMmanhang. Hur påverkas personalen av denna obalans mellan brukarnas tre KASAM-faktorer? 5. Könsfördelningen inom den mänskliga sektorn uppvisar för dess flesta grenar en uttalad kvinnodominans. Likväl har den mänskliga sektorn hämtat sina tekniska system från mansdominerade arbetsplatser. Exempel: det behöver studeras långt mer än vi kunnat göra här vilka tekniska stödsystem som kan motverka ohälsa och främja hälsa på kvinnodominerade arbetsplatser inom den mänskliga sektorn. 6. Omvärldsuppfattningar och reaktioner på den mänskliga sektorn har också ett starkt inflytande på den upplevda arbetsmiljön. Även statusen hos dem som är föremål för verksamheten inverkar inom socialtjänsten är det uppenbart hur personalens status följer den berörda gruppens status. Exempel: Maktövergrepp inom äldreomsorgen eller rapporter från skolan om (o)kunskap hos elever eller lärare påverkar alla personalens självuppfattning. 7. Yrkesstolthet. Det är ett rimligt särintresse att vilja hävda legitimiteten för den egna gruppen i den egna verksamheten, även när denna kommer i konflikt med de av verksamheten berörda människornas särintressen. Att arbeta med och för andra människor kan och bör inte glorifieras till en självutplåning. Men det är inte alltid lätt att värna yrkesstoltheten. Exempel: Vissa barn som far illa får inte den hjälp de har rätt till. Jag känner mig ofta som en svikare, säger Lotta Tronders, socialsekreterare i Spånga-Tensta (DN 12/9, 2008).

10 Något om det vetenskapliga sammanhanget Design och designforskningsmetodik utgår från att människor påverkar varandra inte bara direkt utan också genom artefakter (allt av människor skapat). Lika otvetydigt som att människan och kulturen påverkar vilka artefakter som skapas och slår rot och vilka egenskaper de har [1], lika otvetydigt är det att när väl artefakterna är där så utövar även de sin påverkan. I dag lever vi med långa kedjor av människa - människa - teknik - människa - teknik - teknik, och det är inte alltid det går att skilja den ena aktanten, människan, från den andra aktanten, tekniken *2]. Endast när en artefakt är ready-to-hand är det som om föremålet försvinner och blir lika självklart som luften eller ljuset. Då behöver man inte fundera över formen för ett samspel det bara finns där. I andra änden finns de artefakter som upplevs så främmande att de genom sin blotta existens får den mänskliga sektorn att halta och ibland rentav slira av vägen. Artefakter kommer och går men i förhållande till tankar och kulturströmningar är de ändå relativt tröga. De fungerar därför inte så sällan som normsättare och normbevarare technology is society made durable *5+. Suchman är den som både 1987 och 2006 markerar hur i grunden problematiskt det är att få en ny artefakt att make sense *3+, *4] men hur man kan arbeta för att ge både människor och artefakter rimliga förutsättningar att var för sig lära sig av varandra. För den mänskliga sektorn kräver detta en grundläggande insyn i människonära design [5]. 1. Castells, M. (1997). The Information Age. Economy, Society and Culture. Vol II: The Power of Identity. UK: Blackwell Publishers. 2. Latour, B. (1991). Technology is society made durable. In Law J. A Sociology of Monsters: Essays on Power, Technology, and Domination. Sociological Review Monograph, 38. UK: Routledge, Suchman, L. (1987). Plans and situated actions: the problem of human-machine communication. New York: Cambridge University Press. 4. Suchman, L. (2007). Human-Machine Reconfiguration. New York: Cambridge University Press. 5. Jönsson, B. et al. (2005). Människonära design/ Design Side by Side. Sweden: Studentlitteratur.

11 Speciella aktiviteter under året Design för den mänskliga sektorn -perspektiven finns numera med i allt arbete på Certec. Det som redovisas här är bara det som går att urskilja mot den allmänna bakgrunden (vilken troligen är det i sig viktigaste). 1. Perspektivet finns med i all vår utbildning. Till utbildningen hör också de längre examensarbeten som teknologer gör som slutfas av sina studier till civilingenjörer. Vi vill här nämna tre som ligger mitt inne i den mänskliga sektorn: Cobra av Susanne Lindbladh. Det är ett förflyttningshjälpmedel specialdesignat för en pojke med rörelsehinder för att han skall kunna ta sig till skolan på egen hand. Skolvägen är 1,5 km och det finns cykelbana hela vägen. Familjen har under en längre tid försökt hitta ett hjälpmedel som passar sonen men utan framgång. En Cobra gör stor skillnad, för pojken, för familjen och för skolan. Kvalitativt badande för människor med demens av Hanna Johansson och Karl Lindqvist är det andra exemplet. Resultatet blev ett badkar utformat för att vara igenkännbart, kännas tryggt och stimulera genom vattenmassage och tydliga visuella intryck sådant som vi inte klarar att göra direkt människa-till-människa men som tveklöst påverkar hur långt vi kan nå fram till varandra, vilka upplevelserna kan bli och hur också arbetstillfredsställelsen kan utvecklas. Användbarhet på Spenshult av Lisa Winge. Arbetet riktar in sig på utvärdering av möjligheter att hantera vardagsföremål (livsmedelsförpackningar, tablettburkar) om man har en nedsatt handfunktion. Ett exempel på vad en nyss fördigutbildad industridesigner kan åstadkomma inom den mänskliga sektorn utifrån ett sommararbete något kortare än ett examensarbete återfinns i Visa vid Vigs ängar. Där redovisas designidéer som uppkommit genom Anna Perssons deltagande på ett boende för människor med demens. Vägledande genom Peter Wallers licentiatuppsats Den utsträckta TV:n ett exempel ur praktiken som handlar om vad TV-tittandet kan fylla för funktioner för äldre i ett gemensamt boende, var bl a hur samspelet mellan de boende och personalen kunde förändras utifrån ett annorlunda TV-tittande. Också det ett exempel på Design för den mänskliga sektorn. Alla rapporterna är givetvis fritt tillgängliga på internet. 2. Perspektivet finns också med i alla våra projekt, exempelvis Minimetern omnämnt i bildsammanfattningen som ett redskap för svårt hjärnskadade människor. Varje förändring av deras förmåga att ta initiativ eller ge återkoppling påverkar hela den mänskliga sektorn omkring dem, och exemplena är många på omvälvande förändringar, se Minimetern finns med i många funktionshinderssammanhang och på många utbildningar.

12 3. I alla de externa sammanhang där Certec medverkat under året har design för den mänskliga sektorn -perspektivet funnits med, antingen Design för den mänskliga sektorn varit föreläsningstitel eller ej. Exempel på sammanhang: Sölvesborg den 21 augusti (400 pensionärer) Ystadstrakten den 17 september personalen på Vigs ängar (20) Ven 24 september all personalen på en mindre öppenvårdsenhet i Skåne (30) Stockholm 4 oktober Design för den mänskliga sektorn på Vetenskapsrådets etikkonferens (100) Stockholm den 10 oktober - Design för den mänskliga sektorn på Socialstyrelsens framtidsdagar (400) Stockholm den 11 oktober - Design för den mänskliga sektorn på Hjälpmedelsinstitutets ID-dagar (50) Lund den 17 oktober - Design för den mänskliga sektorn genomsyrade Certec informerar (400) Stockholm den 25 oktober - Design för den mänskliga sektorn på Äldreomsorgsdagarna (1200 personal) Furuboda den 30 oktober - Design för den mänskliga sektorn för personalen (30) Lund den 30 oktober - 31 oktober, 2007: projektet Ord i rättan tid hade en workshop på Certec (11) Göteborg den 12 november dialog om Design för den mänskliga sektorn med V Götalandsregionen (10) Jönköping den 22 november Design för den mänskliga sektorn på framträdande plats för lärare (600) Stockholm den 6 februari - Design för den mänskliga sektorn på Solstickanseminarium. äldreseminarium (150) Lund den 8 februari Att vilja varandras framgång på Kommunförbundet Skåne-konferens (250) Lund den 10 mars (jfr Göteborg 12 november) fortsatt dialog med V Götalandsregionen Örenäs den 8 maj redovisning för Sparbanksstiftelsen Skåne (40) KIF MätKart maj, 300 deltagare - Design för den mänskliga sektorn utifrån Kartor för alla - också för dem som inte ser så bra 4. I forskningsprogram: Design för den mänskliga sektorn är ett forskningsprogram i sig men det ingår också som en väsentlig del inom exempelvis forskningsområdet Äldre och design. Vissa nedslag har berörts under punkter ovan, men här kommer som belysning några mer djupgående: Hösten 2007 initierade Certec tillsammans med Finlands Vetenskapsakademi ett internationellt arbete om hur man kan öka livskvalitén för människor med demenssjukdom, närmare bestämt hur de kan involveras i processer för att ta fram nya tekniska tillämpningar eller utforma livsmiljöer. Bakgrunden är dels det ökade intresset för design på detta område bland arkitekter, designerns, ingenjörer, samhällsvetenskapliga forskare och hos dem som planerar för äldreboenden och hemsjukvård, dels det ökade antalet människor som drabbas av sjukdomen. Man

13 beräknar att det idag finns omkring 5,5 miljoner i EU och att denna siffra kommer att fördubblas fram till år Samtidigt som stora resurser sätts in för att bota demenssjukdomar så kan mycket göras för att förbättra livet för dem som drabbas. Ett faktum är att många idag lever med sin sjukdom under flera årtionden, ofta hemma, särskilt i sjukdomens inledningsfas. Personer med demenssjukdom har hittills inte varit involverade i designprocesser. När deras röst har hörts så är det via anhöriga eller andra närstående. En konsekvens av detta är att det framförallt är vårdarnas behov och problem som fokuserats. Å andra sidan kallas demenssjukdom för de anhörigas sjukdom eftersom den drabbar inte bara den enskilda personen utan hela familjen eller vänskapskretsen. Syftet med detta projekt har varit att tillsammans med forskare med olika bakgrund visa på de försök som faktiskt gjorts för att ge röst åt dem som drabbats av demenssjukdom och visa på exempel där man involverat dem i designprocesser av olika slag. Det har alltså handlat om hur andra som finns runt omkring personen ska kunna förstå och kommunicera för en mer utvecklad relation och vilken roll teknik och design kan spela här. Resultatet publiceras i en antologi i november 2008 av IOS Press med titeln: Dementia, Design & Technology. Time to get involved! Tio författare från Skandinavien, Storbritannien och Österrike medverkar mot bakgrund av sin kompetens inom datavetenskap, arbetsterapi, sociologi och arkitektur. Ett annat exempel på hur design för den mänskliga sektorn kommit in i äldreområdet återfinns i nya affärslösningar för det moderna äldrelivet. Hösten 2007 genomfördes en behovsinventering avseende det moderna äldrelivet. Syftet var att utforska vilka krav aktiva ålderspensionärer som inte upplever sig som gamla ställer på omsorgsgivare och vilka insatser de själva är beredda att göra. Projektet tar fasta på behovet av affärslösningar sannolikt relevanta för dem som vill bo kvar i sina egna kvarter och vara delaktiga i utformningen av den service de behöver för att förbli oberoende så länge som möjligt. Utifrån Socialstyrelsens statistik bedömer vi att detta berör mer än 75 % av äldrebefolkningen och att dessa behov går långt utöver äldreomsorgens uppdrag. En grupp kvinnor i åldern år organiserade i en forskningscirkel i Adolf Fredriks församling i samverkan med forskare och teknisk expertis vid Certec. Genomförandet bygger på arbetsmöten och analyser och fokusgrupper. Resultaten visar att den service människor i den tredje åldern idag blir erbjudna inte fyller deras behov av service eller hjälper till att lösa deras problem. En förklaring kan vara det faktum att den tredje åldern i sig är en ny livsfas som inte existerat tidigare. Den service samhället erbjuder i form av hemtjänst och fixar-malte är framförallt utformad utifrån de behov man har i den fjärde åldern och är starkt präglad av servicegivarnas perspektiv. Den service andra företag och organisationer skulle kunna bidra med är än så länge ett oskrivet blad. Det finns företag och organisationer som går i bräschen men de är få. Här bör nämnas Attendo Care AB, Inview, företag inom Träoch möbelindustriförbundet och Svenska kyrkan.

14 Den tredje ålderns behov präglas av kravet på fortsatt oberoende och att själv få välja vad man vill ha hjälp med. I den livsfasen är man mer pragmatisk och mer bekväm än tidigare och väljer gärna bort det man tidigare satte en ära i att göra själv. Särskilt kvinnor har slutat vara duktiga. I den tredje åldern är det här samma person som bestämmer, betalar och använder service eller tekniska hjälpmedel. I den fjärde åldern lämnar man ofta över till någon annan att bestämma och betala. Man har i tredje åldern behov av att köpa tjänster med hjälp av bra teknik. Kontrollen och utformningen av kravspecifikationen måste ligga i händerna på de äldre människor som är föremål för servicen och/eller som är delaktig i organiseringen av den. Tekniken ska bygga på generell standardteknik men det finns även ett stort behov av evolutionära innovationer som förutsätter användarnas medverkan. IT är centralt här för att kunna fortsätta vara delaktig i samhället. 5. I Bokform: hittills föreligger i bokform bara kapitlet Kvalitet i den mänskliga sektorn i antologin Den omätbara kvaliteten, Norstedts Akademiska förlag, 2007 (utkommen hösten 2007). Vi är inte främmande för att längre fram också sikta på en bok om Design för den mänskliga sektorn. I så fall kommer givetvis Sparbanksstiftelsen Skåne att få en framträdande apostrofering.

Teknisk och Mänsklig Assistans

Teknisk och Mänsklig Assistans Teknisk och Mänsklig Assistans Teknisk och Mänsklig Assistans TeMA, 25 september 2008 Bodil Jönsson och Per-Olof Hedvall Det finns så många negativa bilder av människor och teknik. Ibland går teknikutvecklingen

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006 Strax ska Britt Östlund tala om teknik, design och äldre människor? m Patientforum UMAS & Malmö Anhörigf rigföreningrening 23 mars 2006 Britt Östlund Certec Institutionen för f r designvetenskaper Lunds

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende Hjälpmedelsinstitutet, 2002 Text: Arbetsgruppen SmartLab Illustrationer: Lennart Gustavsson

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Hur skapar vi arbetsglädje i äldreomsorgen?

Hur skapar vi arbetsglädje i äldreomsorgen? Hur skapar vi arbetsglädje i äldreomsorgen? E1 65 år 1 853 189 = 19% av befolkningen 65 år 2 343 795 år 2030 År 2012 År 2030 Yngre äldre 65-74 år 1 017 847 1 101 644 Äldre 75-84 år 556 522 864 154 Wondmeneh,

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Vad gör socionomerna för skillnad i den psykiatriska vården? Artikel i Socialvetenskaplig Tidskrift 2014:2. FoUU-dagen Gunilla Framme

Vad gör socionomerna för skillnad i den psykiatriska vården? Artikel i Socialvetenskaplig Tidskrift 2014:2. FoUU-dagen Gunilla Framme Vad gör socionomerna för skillnad i den psykiatriska vården? Artikel i Socialvetenskaplig Tidskrift 2014:2 FoUU-dagen 2016-03-17 Gunilla Framme En föränderlig yrkesroll Förlorade uppgifter: Vår roll har

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje

Läs mer

Lärande OCH Design Bodil Jönsson, professor, Certec

Lärande OCH Design Bodil Jönsson, professor, Certec Snart börjar föreläsningen! Lärande OCH Design Bodil Jönsson, professor, Certec Design? OCH? Och varför alls den sammansättningen? 1 2 Text Text + bild (100 Kbyte) genom länkning Text + samma bild infogad

Läs mer

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

ÄLDRE BOENDE DESIGN. ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt

ÄLDRE BOENDE DESIGN. ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt ÄLDRE BOENDE DESIGN ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt ÄLDRE BOENDE DESIGN är ett projekt med inriktning mot diakoni, forskning och utveckling i samarbete mellan Adolf Fredriks församling i Stockholm

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Att skotta framför dörren SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 2 SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 Inledning Under de senaste åren har

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Helsingborgs stad

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Helsingborgs stad Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Helsingborgs stad Välkomna till Suntarbetslivs podd. I dag ska vi prata om samverkan. Och med oss har vi två riktiga eldsjälar som jobbar med arbetsmiljöfrågor

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

En kyrka för alla. Så här vill kyrkorna arbeta för att människor med funktionsnedsättning ska kunna vara med i kyrkan

En kyrka för alla. Så här vill kyrkorna arbeta för att människor med funktionsnedsättning ska kunna vara med i kyrkan En kyrka för alla Så här vill kyrkorna arbeta för att människor med funktionsnedsättning ska kunna vara med i kyrkan Föreningen Furuboda och Sveriges Kristna Råd Sveriges Kristna Råd 172 99 SUNDBYBERG

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Syfte Att undersöka och få en ökad förståelse för hur utbildningen påverkar

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Ektorpsskolans lokala arbetsplan EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,

Läs mer

Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion

Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer