Slutrapport Design för den mänskliga sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Design för den mänskliga sektorn"

Transkript

1 Slutrapport Design för den mänskliga sektorn Sammanfattning i bild och text Certec har under 3 år haft ett årligt stöd på 1 miljoner kronor per år från Sparbanksstiftelsen Skåne för att utveckla Design för den mänskliga sektorn. De tidigare åren har redovisats var för sig. Denna slutredovisning innehåller en del ackumulerat men utgör framför allt en särredovisning av det sista året. Den mänskliga sektorn skiljer sig från andra sektorers bl a genom att man där arbetar direkt med och för andra människor. Utan att vara kollega utgör där den ena människan den andra människans arbetsmiljö med alla de konsekvenser detta har.

2 Att det alltid finns minst två parter på plats i den mänskliga sektorn skapar andra strukturer, logiker och karakteristika än i sektorer inriktade på exempelvis konstruktion och design, tillverkning, transport, förvaltning, turism, etc. Tekniska inslag kan ha stor betydelse för verksamheten. Personalen görs ofta ansvarig för dessa, oberoende av om personalen kunnat påverka designen eller ej. Så här kan tillstånds- och resursfördelningen se ut för en person med funktionsnedsättning (bild: Camilla Nordgren). Det är minst sagt många instanser och handläggare som skall kontaktas, och 1) delaktigheten är (avsedd att vara) stor. 2) Hanterbarheten och 3) begripligheten fallerar emellertid för den berörda. Eftersom alla tre faktorerna är en förutsättning för Antonovskijs KASAM, Känsla Av SAMmanhang, är det inte så konstigt att det finns en utbredd känsla av vanmakt. Också hos personalen. Förändringar behövs.

3 I den mänskliga sektorn påverkas minst två (ofta flera) parter av den tekniska designen. Långa kedjor av människor (M) och icke-människor (IM, exempelvis teknik) påverkar på ett komplext sätt utan att den ena inverkan alltid är urskiljbar från den andra. Både de kollektiva och enskilda nivåerna behöver beaktas samtidigt. De sju särdrag för den mänskliga sektorn som vi urskiljt och som presenteras närmare i redovisningen är - att minst två parter söker mening, ofta olika mening - att här och nu dominerar - att resultaten ofta är immateriella (med senare materiella konsekvenser) - att den av verksamheten berörda människan ofta är i beroendeställning - att personalen har en stark kvinnodominans - hur omvärldens uppfattning av verksamheten kan tränga sig på - hur personalgruppers särintressen kan stå i konflikt mot de berördas

4 Ur Design för den mänskliga sektorn har det vuxit fram en närbesläktad ansats: TeMA, Teknisk och Mänsklig Assistans, som också den beviljats ett initialt stöd från Sparbanksstiftelsen Skåne. Det försöker bl a genom frigörande teknik visa på en mångfald av olika möjliga kombinationer av människa-och-teknik och i några olika verksamheter introducera drömmaskiner för att få fram föreställningar om vad som i grunden kan förändra den mänskliga sektorn, både som den upplevs av dem som verksamheten är till för och av personalen. Det är inte otänkbart att en iphone som programmerats att kunna göra en dröm verklig kan komma att bli en drömmaskin i något sammanhang. Men det är då inte iphonen i sig som är det viktigaste utan hur själva drömmens förverkligande förändrar den mänskliga sektorn funktioner. Sådana förändringar kan utgöra början på en spiral som förbättrar både förutsättningar och utväxling av den mänskliga sektorn.

5 För Christel som personlig assistent till Emma (med en svår hjärnskada) blev Minimetern den drömmaskin som möjliggjorde för henne att uppleva mål och mening i arbetet och varje dag komma ett steg vidare. Allt detta har möjliggjorts genom den Minimeter med vilken Emma nu kan svara ja eller nej. Hon styr genom huvudvridning ett rullande klot åt höger (ja) eller vänster (nej) under tydlig bildoch ljudåterkoppling.

6 På TryckoLera, en daglig verksamhet, kom drömmaskinen att heta Isaac. Den skapades som en personlig digital assistent för människor som inte kunde tala med ord men kanske med bilder? Det visade sig att de kunde just det. Nu, 15 år senare, har personalen och brukarna sammanlagt bilder lagrade och de används! En bildproduktion på i genomsnitt bilder per år säger mycket om den upplevda användvärdheten. Isaac har i grunden förändrat hela verksamheten, inte minst dess arbetsmiljö.

7 Spridning av konceptet Design för den mänskliga sektorn I denna redovisning läggs stort utrymme på att beskriva den mångfald av aktiviteter som berörts av Design för den mänskliga sektorn. Kanske är det bara 50 människor som berörts direkt och på djupet, men runt dessa finns det minst 500 personer som också påverkas. Lägger vi till det konferenser/motsvarande är det minst som mött Design för den mänskliga sektorn och Sparbanksstiftelsen Skåne. Via Internet har det tillkommit åtminstone (Certec har en årig tradition av Internetanvändning inom den mänskliga sektorn). Därtill kommer massmedia-effekter som gör att kanske vid det här laget åtminstone hört talas om design för den mänskliga sektorn.

8 Särdrag för den mänskliga sektorn Vi har identifierat sju särdrag för den mänskliga sektorn: 1. Mening: Människor söker mening på alla arbetsplatser, men den mänskliga sektorn utmärker sig genom att där finns det alltid minst två meningssökande parter (föremålet för verksamheten, den direkt berörda människan själv, och personalen). Ofta söker dessa båda parter olika mening i det uträttade arbetet. Det får i sin tur konsekvenser både för arbetsmiljö, ansvar och ledningsfunktioner inte bara för sådant arbete som utförs i privatpersoners hushåll utan också i övrigt inom exempelvis vård, skola och omsorg. Inom stora delar av den mänskliga sektorn pågår det omvälvande förändringar beroende på en ändrad tidsanda. Exempel: Undersökningar av vad som motiverar hemtjänstpersonal att fortsätta sitt arbete tyder på att återkopplingen från de berörda är det mest sammanhållande kittet. Hur kan hemtjänst och äldreomsorg designas för att ge bästa möjligheter till relevant återkoppling, och hur hjälper återkopplingen till att skapa möten mellan meningssökandet hos personal och berörda omsorgstagare? 2. Här och nu är dominant i den mänskliga sektorn, både för dess arbetsmiljö och dess resultat. Hur kan man i designen av arbetsmiljön och dess tekniska inslag ta hänsyn till behovet av improvisationsmöjligheter utifrån här och nu? Exempel: Ett av de ständiga stressmomenten i verksamheter och hemmiljöer är osäkerheten om huruvida färdtjänst/motsvarande hämtar och lämnar rätt person på rätt plats vid rätt tid. Hur ska återkopplingskedjorna se ut för att minimera osäkerheter för alla parter och ändå tillåta improvisation för att rädda också olycksfall i arbetet? 3. Resultaten i den mänskliga sektorn består sällan av produkter (även om försöken av att mäta produktion i den mänskliga sektorn är omfattande) utan av i grunden immateriella resultat för de av verksamheten berörda människorna: nya kunskaper, känslor, normer, ökad trygghet, lust, mod, gemenskap, välbefinnande, framtidshopp, mindre ont och bättre hälsa. Också för personalens del dominerar resultat av immateriell karaktär, och det finns starka samband mellan vad som är bra för den berörda (patienten, eleven, omsorgstagaren) och vad som är bra för personalen. Att de immateriella effekterna i sin förlängning också har en uttalat materiell betydelse förändrar inte att det finns mycket att vinna på att erkänna och analysera resultat utifrån deras egentliga immateriella grunder. Exempel: I skolsammanhang blir det allt tydligare hur vi lär som vi lever hur datorn, internet och mobiltelefonen har fått avgörande betydelse för vilket arbete som överhuvudtaget kan bedrivas i skolan, varför och hur. Dessas inverkan på arbetet i skolan har varit vida större än effekterna av politiska beslut om ändrade läroplaner eller ändrade arbetsförutsättningar för skolpersonal. Men hur de i grunden har påverkat de immateriella resultaten av arbete i skolan är dåligt analyserat. 4. Föremålet för handlingen, brukaren, är ofta den mest beroende. Det gäller både inom vård, skola och omsorg. Hur långt empowerment-andan än drivs, finns det ett beroende både av de professionella och av samhällets solidaritet och stöd. Även detta bidrar till den mänskliga sektorns särdrag. Exempel: Brukarens initiativ och 1) delaktighet har numera en avgörande betydelse för möjligheten att få tillgång till samhällsresurser. Detta är väsensskilt från den tidigare

9 auktoritära tilldelningen som följde på en viss funktionsnedsättning. Men att 2) begripa och 3) hantera ett ständigt föränderligt resurssystem har blivit i det närmaste oöverstigligt för brukarna med ständiga frustrationer som följd också för personalen. Delaktighet, begriplighet och hanterbarhet ingår alla som förutsättningar för Antonovskijs KASAM, Känsla av SAMmanhang. Hur påverkas personalen av denna obalans mellan brukarnas tre KASAM-faktorer? 5. Könsfördelningen inom den mänskliga sektorn uppvisar för dess flesta grenar en uttalad kvinnodominans. Likväl har den mänskliga sektorn hämtat sina tekniska system från mansdominerade arbetsplatser. Exempel: det behöver studeras långt mer än vi kunnat göra här vilka tekniska stödsystem som kan motverka ohälsa och främja hälsa på kvinnodominerade arbetsplatser inom den mänskliga sektorn. 6. Omvärldsuppfattningar och reaktioner på den mänskliga sektorn har också ett starkt inflytande på den upplevda arbetsmiljön. Även statusen hos dem som är föremål för verksamheten inverkar inom socialtjänsten är det uppenbart hur personalens status följer den berörda gruppens status. Exempel: Maktövergrepp inom äldreomsorgen eller rapporter från skolan om (o)kunskap hos elever eller lärare påverkar alla personalens självuppfattning. 7. Yrkesstolthet. Det är ett rimligt särintresse att vilja hävda legitimiteten för den egna gruppen i den egna verksamheten, även när denna kommer i konflikt med de av verksamheten berörda människornas särintressen. Att arbeta med och för andra människor kan och bör inte glorifieras till en självutplåning. Men det är inte alltid lätt att värna yrkesstoltheten. Exempel: Vissa barn som far illa får inte den hjälp de har rätt till. Jag känner mig ofta som en svikare, säger Lotta Tronders, socialsekreterare i Spånga-Tensta (DN 12/9, 2008).

10 Något om det vetenskapliga sammanhanget Design och designforskningsmetodik utgår från att människor påverkar varandra inte bara direkt utan också genom artefakter (allt av människor skapat). Lika otvetydigt som att människan och kulturen påverkar vilka artefakter som skapas och slår rot och vilka egenskaper de har [1], lika otvetydigt är det att när väl artefakterna är där så utövar även de sin påverkan. I dag lever vi med långa kedjor av människa - människa - teknik - människa - teknik - teknik, och det är inte alltid det går att skilja den ena aktanten, människan, från den andra aktanten, tekniken *2]. Endast när en artefakt är ready-to-hand är det som om föremålet försvinner och blir lika självklart som luften eller ljuset. Då behöver man inte fundera över formen för ett samspel det bara finns där. I andra änden finns de artefakter som upplevs så främmande att de genom sin blotta existens får den mänskliga sektorn att halta och ibland rentav slira av vägen. Artefakter kommer och går men i förhållande till tankar och kulturströmningar är de ändå relativt tröga. De fungerar därför inte så sällan som normsättare och normbevarare technology is society made durable *5+. Suchman är den som både 1987 och 2006 markerar hur i grunden problematiskt det är att få en ny artefakt att make sense *3+, *4] men hur man kan arbeta för att ge både människor och artefakter rimliga förutsättningar att var för sig lära sig av varandra. För den mänskliga sektorn kräver detta en grundläggande insyn i människonära design [5]. 1. Castells, M. (1997). The Information Age. Economy, Society and Culture. Vol II: The Power of Identity. UK: Blackwell Publishers. 2. Latour, B. (1991). Technology is society made durable. In Law J. A Sociology of Monsters: Essays on Power, Technology, and Domination. Sociological Review Monograph, 38. UK: Routledge, Suchman, L. (1987). Plans and situated actions: the problem of human-machine communication. New York: Cambridge University Press. 4. Suchman, L. (2007). Human-Machine Reconfiguration. New York: Cambridge University Press. 5. Jönsson, B. et al. (2005). Människonära design/ Design Side by Side. Sweden: Studentlitteratur.

11 Speciella aktiviteter under året Design för den mänskliga sektorn -perspektiven finns numera med i allt arbete på Certec. Det som redovisas här är bara det som går att urskilja mot den allmänna bakgrunden (vilken troligen är det i sig viktigaste). 1. Perspektivet finns med i all vår utbildning. Till utbildningen hör också de längre examensarbeten som teknologer gör som slutfas av sina studier till civilingenjörer. Vi vill här nämna tre som ligger mitt inne i den mänskliga sektorn: Cobra av Susanne Lindbladh. Det är ett förflyttningshjälpmedel specialdesignat för en pojke med rörelsehinder för att han skall kunna ta sig till skolan på egen hand. Skolvägen är 1,5 km och det finns cykelbana hela vägen. Familjen har under en längre tid försökt hitta ett hjälpmedel som passar sonen men utan framgång. En Cobra gör stor skillnad, för pojken, för familjen och för skolan. Kvalitativt badande för människor med demens av Hanna Johansson och Karl Lindqvist är det andra exemplet. Resultatet blev ett badkar utformat för att vara igenkännbart, kännas tryggt och stimulera genom vattenmassage och tydliga visuella intryck sådant som vi inte klarar att göra direkt människa-till-människa men som tveklöst påverkar hur långt vi kan nå fram till varandra, vilka upplevelserna kan bli och hur också arbetstillfredsställelsen kan utvecklas. Användbarhet på Spenshult av Lisa Winge. Arbetet riktar in sig på utvärdering av möjligheter att hantera vardagsföremål (livsmedelsförpackningar, tablettburkar) om man har en nedsatt handfunktion. Ett exempel på vad en nyss fördigutbildad industridesigner kan åstadkomma inom den mänskliga sektorn utifrån ett sommararbete något kortare än ett examensarbete återfinns i Visa vid Vigs ängar. Där redovisas designidéer som uppkommit genom Anna Perssons deltagande på ett boende för människor med demens. Vägledande genom Peter Wallers licentiatuppsats Den utsträckta TV:n ett exempel ur praktiken som handlar om vad TV-tittandet kan fylla för funktioner för äldre i ett gemensamt boende, var bl a hur samspelet mellan de boende och personalen kunde förändras utifrån ett annorlunda TV-tittande. Också det ett exempel på Design för den mänskliga sektorn. Alla rapporterna är givetvis fritt tillgängliga på internet. 2. Perspektivet finns också med i alla våra projekt, exempelvis Minimetern omnämnt i bildsammanfattningen som ett redskap för svårt hjärnskadade människor. Varje förändring av deras förmåga att ta initiativ eller ge återkoppling påverkar hela den mänskliga sektorn omkring dem, och exemplena är många på omvälvande förändringar, se Minimetern finns med i många funktionshinderssammanhang och på många utbildningar.

12 3. I alla de externa sammanhang där Certec medverkat under året har design för den mänskliga sektorn -perspektivet funnits med, antingen Design för den mänskliga sektorn varit föreläsningstitel eller ej. Exempel på sammanhang: Sölvesborg den 21 augusti (400 pensionärer) Ystadstrakten den 17 september personalen på Vigs ängar (20) Ven 24 september all personalen på en mindre öppenvårdsenhet i Skåne (30) Stockholm 4 oktober Design för den mänskliga sektorn på Vetenskapsrådets etikkonferens (100) Stockholm den 10 oktober - Design för den mänskliga sektorn på Socialstyrelsens framtidsdagar (400) Stockholm den 11 oktober - Design för den mänskliga sektorn på Hjälpmedelsinstitutets ID-dagar (50) Lund den 17 oktober - Design för den mänskliga sektorn genomsyrade Certec informerar (400) Stockholm den 25 oktober - Design för den mänskliga sektorn på Äldreomsorgsdagarna (1200 personal) Furuboda den 30 oktober - Design för den mänskliga sektorn för personalen (30) Lund den 30 oktober - 31 oktober, 2007: projektet Ord i rättan tid hade en workshop på Certec (11) Göteborg den 12 november dialog om Design för den mänskliga sektorn med V Götalandsregionen (10) Jönköping den 22 november Design för den mänskliga sektorn på framträdande plats för lärare (600) Stockholm den 6 februari - Design för den mänskliga sektorn på Solstickanseminarium. äldreseminarium (150) Lund den 8 februari Att vilja varandras framgång på Kommunförbundet Skåne-konferens (250) Lund den 10 mars (jfr Göteborg 12 november) fortsatt dialog med V Götalandsregionen Örenäs den 8 maj redovisning för Sparbanksstiftelsen Skåne (40) KIF MätKart maj, 300 deltagare - Design för den mänskliga sektorn utifrån Kartor för alla - också för dem som inte ser så bra 4. I forskningsprogram: Design för den mänskliga sektorn är ett forskningsprogram i sig men det ingår också som en väsentlig del inom exempelvis forskningsområdet Äldre och design. Vissa nedslag har berörts under punkter ovan, men här kommer som belysning några mer djupgående: Hösten 2007 initierade Certec tillsammans med Finlands Vetenskapsakademi ett internationellt arbete om hur man kan öka livskvalitén för människor med demenssjukdom, närmare bestämt hur de kan involveras i processer för att ta fram nya tekniska tillämpningar eller utforma livsmiljöer. Bakgrunden är dels det ökade intresset för design på detta område bland arkitekter, designerns, ingenjörer, samhällsvetenskapliga forskare och hos dem som planerar för äldreboenden och hemsjukvård, dels det ökade antalet människor som drabbas av sjukdomen. Man

13 beräknar att det idag finns omkring 5,5 miljoner i EU och att denna siffra kommer att fördubblas fram till år Samtidigt som stora resurser sätts in för att bota demenssjukdomar så kan mycket göras för att förbättra livet för dem som drabbas. Ett faktum är att många idag lever med sin sjukdom under flera årtionden, ofta hemma, särskilt i sjukdomens inledningsfas. Personer med demenssjukdom har hittills inte varit involverade i designprocesser. När deras röst har hörts så är det via anhöriga eller andra närstående. En konsekvens av detta är att det framförallt är vårdarnas behov och problem som fokuserats. Å andra sidan kallas demenssjukdom för de anhörigas sjukdom eftersom den drabbar inte bara den enskilda personen utan hela familjen eller vänskapskretsen. Syftet med detta projekt har varit att tillsammans med forskare med olika bakgrund visa på de försök som faktiskt gjorts för att ge röst åt dem som drabbats av demenssjukdom och visa på exempel där man involverat dem i designprocesser av olika slag. Det har alltså handlat om hur andra som finns runt omkring personen ska kunna förstå och kommunicera för en mer utvecklad relation och vilken roll teknik och design kan spela här. Resultatet publiceras i en antologi i november 2008 av IOS Press med titeln: Dementia, Design & Technology. Time to get involved! Tio författare från Skandinavien, Storbritannien och Österrike medverkar mot bakgrund av sin kompetens inom datavetenskap, arbetsterapi, sociologi och arkitektur. Ett annat exempel på hur design för den mänskliga sektorn kommit in i äldreområdet återfinns i nya affärslösningar för det moderna äldrelivet. Hösten 2007 genomfördes en behovsinventering avseende det moderna äldrelivet. Syftet var att utforska vilka krav aktiva ålderspensionärer som inte upplever sig som gamla ställer på omsorgsgivare och vilka insatser de själva är beredda att göra. Projektet tar fasta på behovet av affärslösningar sannolikt relevanta för dem som vill bo kvar i sina egna kvarter och vara delaktiga i utformningen av den service de behöver för att förbli oberoende så länge som möjligt. Utifrån Socialstyrelsens statistik bedömer vi att detta berör mer än 75 % av äldrebefolkningen och att dessa behov går långt utöver äldreomsorgens uppdrag. En grupp kvinnor i åldern år organiserade i en forskningscirkel i Adolf Fredriks församling i samverkan med forskare och teknisk expertis vid Certec. Genomförandet bygger på arbetsmöten och analyser och fokusgrupper. Resultaten visar att den service människor i den tredje åldern idag blir erbjudna inte fyller deras behov av service eller hjälper till att lösa deras problem. En förklaring kan vara det faktum att den tredje åldern i sig är en ny livsfas som inte existerat tidigare. Den service samhället erbjuder i form av hemtjänst och fixar-malte är framförallt utformad utifrån de behov man har i den fjärde åldern och är starkt präglad av servicegivarnas perspektiv. Den service andra företag och organisationer skulle kunna bidra med är än så länge ett oskrivet blad. Det finns företag och organisationer som går i bräschen men de är få. Här bör nämnas Attendo Care AB, Inview, företag inom Träoch möbelindustriförbundet och Svenska kyrkan.

14 Den tredje ålderns behov präglas av kravet på fortsatt oberoende och att själv få välja vad man vill ha hjälp med. I den livsfasen är man mer pragmatisk och mer bekväm än tidigare och väljer gärna bort det man tidigare satte en ära i att göra själv. Särskilt kvinnor har slutat vara duktiga. I den tredje åldern är det här samma person som bestämmer, betalar och använder service eller tekniska hjälpmedel. I den fjärde åldern lämnar man ofta över till någon annan att bestämma och betala. Man har i tredje åldern behov av att köpa tjänster med hjälp av bra teknik. Kontrollen och utformningen av kravspecifikationen måste ligga i händerna på de äldre människor som är föremål för servicen och/eller som är delaktig i organiseringen av den. Tekniken ska bygga på generell standardteknik men det finns även ett stort behov av evolutionära innovationer som förutsätter användarnas medverkan. IT är centralt här för att kunna fortsätta vara delaktig i samhället. 5. I Bokform: hittills föreligger i bokform bara kapitlet Kvalitet i den mänskliga sektorn i antologin Den omätbara kvaliteten, Norstedts Akademiska förlag, 2007 (utkommen hösten 2007). Vi är inte främmande för att längre fram också sikta på en bok om Design för den mänskliga sektorn. I så fall kommer givetvis Sparbanksstiftelsen Skåne att få en framträdande apostrofering.

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006

Patientforum UMAS & rigföreningrening 23 mars 2006 Strax ska Britt Östlund tala om teknik, design och äldre människor? m Patientforum UMAS & Malmö Anhörigf rigföreningrening 23 mars 2006 Britt Östlund Certec Institutionen för f r designvetenskaper Lunds

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

IHT. IHT Bollnäs. IHT Bollnäs. IHT Bollnäs. IHT Bollnäs. IHT Bollnäs. Vem är handikappad? Vem är handikappad?

IHT. IHT Bollnäs. IHT Bollnäs. IHT Bollnäs. IHT Bollnäs. IHT Bollnäs. Vem är handikappad? Vem är handikappad? Teknik för mänskliga behov på människors villkor Design med funktionshindrade som resurs www.iht.se Hans Persson, doktorand vid MDI-gruppen på KTH, Heden 112, 8210 e-post: hans.persson@iht.se Vem är handikappad?

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Adelin Nzomwita Juni 2010 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B Datavetenskap Internetteknologi

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

En handbok för chefer och personalansvariga

En handbok för chefer och personalansvariga Att synliggöra yrkesverksamma anhöriga på din arbetsplats En sammanfattning av: En handbok för chefer och personalansvariga Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

2. Skolhuset som bas för projektet hur har det fungerat?

2. Skolhuset som bas för projektet hur har det fungerat? 1 Under 2009 har vi utvärderat Äldre, Boende, Designprojektet. Samtidigt har en diskussion kommit igång med kyrkorådet om hur den pågående verksamheten kan utvecklas. Mer information om detta kommer i

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Assistansersättning och skattefrågor kring personliga assistenters medverkan vid resor med den assistansberättigade

Assistansersättning och skattefrågor kring personliga assistenters medverkan vid resor med den assistansberättigade Skatteverket Humana Assistans AB Att: Harald Wessman Box 184 701 43 Örebro Assistansersättning och skattefrågor kring personliga assistenters medverkan vid resor med den assistansberättigade Ni har i brev

Läs mer

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte

PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte ÖMSESIDIGT LÄRANDE FÖR STUDENTER, PATIENTER OCH PERSONAL PM - Patientsäkerhet i förebyggande syfte Förberett för: Pia Kinhult, Region Skåne Bearbetat av: Lars Lindmark, Jidoka Innovation AB Tomas Kirkhorn,

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Anor från 1700-talet

Anor från 1700-talet Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2015-04-08, kl. 09:00 12:00 Beslutande Anna Kumpula Kostet, V Johny Lantto, S Anita Sköld, M Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer