Dnr ROS11/70:1. Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun utvärderingen för Oxelösunds kommun

Transkript

1 Dnr ROS11/70:1 Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun utvärderingen för Oxelösunds kommun

2 Dnr 2/15 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Mål Omfattning Referenser Slutsatser Handlingsprogram ett lagkrav Olyckor och risker i vår region Riskbild Naturrelaterade olyckor Kriser och Extraordinära händelser Människors skydd mot olyckor Statistik för vår region Skydd mot olyckor Slutsats/förslag Kort sammanfattning av mål inom området för perioden En sammanfattning av området Utbildning och information Skolverksamhet Utveckling av systematiskt säkerhetsarbete Myndighetsutövning Tillsynsprocessen Bemötandeenkät/Nöjd kund index (NKI) Tillståndshantering enligt Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE) Bostadshus Stöd till andra förvaltningar och myndigheter inom området brand/risk Sotning Automatlarm Säkerhetsronder Skadebegränsande Planering, organisering, och ledning av räddningsinsats Minska antalet bostadsbränder Utveckla och anpassa metoder Analys Initiera och medverka till minskat antal anlagda bränder Olycksundersökning och utvärdering av insatser Kommunens krishantering Slutsats/förslag Kort sammanfattning av mål inom området för perioden En sammanfattning av området Sårbarhetsanalys Övning Händelser som föranlett krisledning Styrel Fotona där ingen fotograf är angiven är lånade från kommunens webbplats.

3 Dnr 3/15 1 Inledning Handlingsprogrammet för en säkrare och tryggare kommun sträcker sig över 4 år. Det här är en sammanfattning av utvärderingen av handlingsprogrammet för Det inleds med en kort beskrivning av riskbilden i vår region och sen är det uppdelat per område i handlingsprogrammet. Om du vill läsa om arbetet med handlingsprogrammet, gå till och sök på handlingsprogram för säkerhet och trygget. 1.1 Syfte Syftet med det här dokumentet är att ge en snabb inblick i nuläget inför revideringen av kommande fyraårsperiod för det nya handlingsprogrammet. 1.2 Mål Målet är att du som läser det här upplever att du har en bas att stå på och att du kan fatta beslut om de förslag som arbetsgruppen kommer att leverera inför revideringen av det nya handlingsprogrammet. 1.3 Omfattning Utvärderingen omfattar de arbetsområden vilket handlingsprogrammet är indelat i och frågorna rör Oxelösunds kommun. Sörmlandskustens räddningstjänst Oxelösunds kommun har genom civilrättsliga avtal en gemensam organisation med Nyköping, Trosa och Gnesta som arbetar med säkerhet och trygghet. Därför är vissa frågor specifika för Oxelösund och andra gemensamma för regionen Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. 1.4 Referenser Oxelösunds handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun.

4 Dnr 4/15 2 Slutsatser De kapitel som funnits med i föregående handlingsprogram bör även fortsättningsvis finnas med i handlingsprogram för en tryggare och säkrare kommun. Socialstyrelsens dödsorsaksregister tillsammans med de siffror som MSB:s enkätundersökning Trygghet och säkerhet i vardagen 2010 och även andra utvärderingar och omvärldsanalyser visar att vattensäkerhet och suicid är två områden som skulle kunna belysas i kommunens fortsatta säkerhetsarbete. Vinster kan då nås både vad det gäller minskat mänskligt lidande och samhällsekonomiskt. Även fortsättningsvis bör även fallskadeområdet belysas. I fortsatt arbete behöver även följande beaktas: Långsiktiga verksamhetsplaner kopplat till målen i handlingsprogrammet. Syftet med dessa är bl.a. ökad samordning mellan insatser och bättre underlag för prognostisering och uppföljning. Exempel på planer kan vara plan för övningsverksamhet (rtj), tillsyn och för krisledningsövningar. Fortsatt arbete med systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete, säkerhetsutbildning (t.ex. sjukvård, första hjälpen, risk/brand) för kommunens personal. Vilken roll har Sörmlandskustens räddningstjänst och övriga delar i kommunen i respektive kapitel? Vem äger målet och vem är resurs? Aktualiteten hos beskrivna målgrupper, exempelvis +65. Hur beskrivs denna i övrigt arbete med äldresäkerhet? 3 Handlingsprogram ett lagkrav Alla kommuner måste enligt lag ha planer och handlingsprogram för sitt säkerhetsarbete. Handlingsprogrammet ska vara ett övergripande styrdokument som påvisar kommunens viljeinriktning och ambitionsnivå gällande trygghet och säkerhetsfrågor.

5 Dnr 5/15 4 Olyckor och risker i vår region Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta har tillsammans en befolkning på ca invånare. Just nu ökar invånarantalet för alla kommunerna. Vi har en högre andel äldre medborgare än riksgenomsnittet, dessutom beräknas andelen äldre öka. Statistiken är hämtad från MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet personer besvarade enkäten. Läs mer på MSB:s webbplats. 40 procent har gått en kurs i olycksförebyggande arbete. 39 procent av gruppen år uppger att de aldrig använder halkskydd på skorna när det är halt eller isigt. 54 procent uppger att de har gått en kurs i första hjälpen. 12 procent anger att de har varit med om en trafikolycka. 33 procent uppger att de inte har tillgång till något släckredskap i bostaden. 3 procent svarade att de någon gång under de senaste 5 åren har varit med om en naturolycka (t ex översvämning, ras, skred). 17 % av barn i Sverige kan inte simma 25 % har räddat ett barn ur vattnet Statistiken kommer från Trygg Hansas undersökning 2011 då de intervjuade 1002 föräldrar mellan år. Läs mer på Trygg Hansas webbplats. 4.1 Riskbild Oxelösunds kommuns riskbild är till stort kopplad till järnverket (SSAB och AGA) och hamnen. SSAB och AGA bedriver en sådan verksamhet att de klassas som så kallat Seveso-företag (en olycka skulle kunna resultera i omfattande konsekvenser för liv, hälsa och miljö). SSAB och AGA omfattas på grund av de risker som hanteras av bestämmelserna i 2 kap 4 i Lagen om skydd mot olyckor och det är Länsstyrelsen som beslutar vilka som omfattas av denna bestämmelse. Trosa, Nyköping och Oxelösund har alla en kuststräcka mot Östersjön med skärgårdsmiljö som lockar många båtburna turister men innebär också en exponering mot de fartygstransporter som passerar i farlederna utanför. Det finns även lagkrav på oljeskyddsplan.

6 Dnr 6/ Naturrelaterade olyckor Vid snörika vintrar kan järnvägen drabbas av förseningar och inställda tåg medan risken också ökar för fler trafikolyckor. Samhället och kommunen påverkas och utsätts för påfrestningar när snö och kyla ska hanteras från vägar, cykelvägar, trottoarer, hustak, med mera för att i största möjliga mån förebygga att olyckor inträffar. 4.3 Kriser och Extraordinära händelser Kommunen har ett geografiskt ansvar för att samordna de insatser som behöver göras vid en extraordinär händelse. Väderrelaterade händelser kan vara så pass omfattande att de slår ut olika samhällsviktiga funktioner som drickvatten-, värme- och elförsörjning vilket är det mest vitala för att olika samhällsfunktioner ska fungera. Även andra händelser kan orsaka långvariga avbrott i leveranser av dessa funktioner vilket ger stora följdeffekter på samhällsviktiga verksamheter som vård och omsorg, skola, kommunikation, betalsystem, drivmedelsförsörjning, livsmedel, mm. Sådana händelser innebär en kris eller extraordinär händelse som kommunen ska vara förberedd för att klara av att hantera. 4.4 Människors skydd mot olyckor Såväl sannolikheten för att en olycka ska ske som konsekvensen av den påverkas av nivån på skyddet mot olyckor. Skyddet kan utgöras av människors egen förmåga att förhindra och agera vid olyckor, samt av tekniska installationer i den fysiska miljön.

7 Dnr 7/ Statistik för vår region Statistiken i tabellen är hämtad från IDA som står för Indikatorer, Data och Analys vilket är Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps statistikverktyg. Samtliga siffror är från 2010 utom Trafikolycka och Fall som är från Nyköping Gnesta Oxelösund Trosa Totalt antal/år Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Trafikolycka vårdade på sjukhus Fall Suicid 35* Förgiftning 148* *Sörmlands län enligt dödsorsaksregistret socialstyrelsen Fotografer: Bild 1: Helen Scheibe Bild 2: Lasse Skog Bild 3: Fredrik Laaksonen

8 Dnr 8/15 5 Skydd mot olyckor 5.1 Slutsats/förslag Utbildningar, informationer och att finnas/synas är viktigt och väldigt uppskattat och ska därför fortsätta att utvecklas. Nedan visas några områden som kan utvecklas under nästkommande period: Målgruppsanpassning av insatser mot äldre och andra riskgrupper samt utsatta geografiska områden samt utveckla samarbete mellan räddningstjänsten och andra verksamheter i kommunen. Utredning av införande av barn HLR/Sjukvård. Utbildningsinsatser mot Åk4. Arbetet i området äldresäkerhet med t.ex. utbildning, brandvarnarkontroll etc. Interaktivt utbildningspaket och uppföljningsverktyg för systematiskt säkerhetsarbete för kommunala verksamheter. Fortsatta insatser mot bostäder. Här kan arbetet delas upp i bostadstillsyner, områdestillsyner och trapphustillsyner. En naturlig fortsättning på radhusinventeringen är att insatser genomförs i Oxelösund och Nyköping efter arbetet i Trosa är genomfört. Utförande och resurssättning av säsongsbaserade insatser riktade mot camping, gästhamnar och evenemang. Tydligare uppföljning av utbildning vid säkerhetsronder och tillsyner inom kommunal verksamhet. Säkerhetsronderna behöver samordnas med tillsynsplanen som finns för brandtillsyn. Förändring av nuvarande tjänstegarantier inom tillsyn och tillstånd. Utveckla beskrivningen av Sotning och uppföljningen av denna i handlingsprogrammet. Utveckla beskrivningen av Lag om brandfarlig och explosiv vara i handlingsprogrammet. Fortsatt fokus på att utveckla samarbetet i plan och byggprocess. Uppföljning av anlagda bränder bör fortsatt ske, på vilket sätt det ska ske i fortsättningen bör tas fram. Mätning av mediantider bör vara med i kommande handlingsprogram. Området olycksundersökning bör utvecklas och fortsatt vara med i handlingsprogrammet tillsammans med brandorsaksutredning. Målen behöver omarbetas samt verksamhetsanpassas. Det innebär att räddningstjänsten ska utföra: o Övningsverksamhet o Grundläggande utbildning o Kompetensutbildningar (Rökdykarledare mfl) o Genomföra x antal insatser o Leda x antal insatser Hotet för kvalitén på verksamheten är den stora personalomsättningen i utryckningsstyrkorna i Oxelösund som har varit under perioden, i princip har halva personalstyrkan omsatts. Det som kan bli negativt i en förlängning är att de som slutar är de som nyligen kommit in i organisationen.

9 Dnr 9/15 Statistiken är hämtad från MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet personer besvarade enkäten. Läs mer på MSB:s webbplats. ca 4 procent av Sveriges befolkning uppger att de under de senaste 5 åren har varit med om en brand. 92 procent uppger att de har brandvarnare 54% uppger att de har gått en kurs i första hjälpen. 33 % har inte tillgång till något släckredskap i bostaden 60 % uppger att de inte har gått en kurs i olycksförebyggande arbete (t ex brandskydd). Det är mer än dubbelt så stor andel kvinnor som bedömer sin förmåga att hantera en brandsläckare som dåliga än män, medan dubbelt så många män bedömer sin förmåga som mycket bra jämfört med kvinnor 5.2 Kort sammanfattning av mål inom området för perioden Kommuninvånare äldre än 65 år samt personer med ur säkerhetssynpunkt allvarliga funktionshinder ska utgöra en prioriterad grupp inom vårt olycksförebyggande arbete Årligen ska 10% av kommuninnevånarna nås vid arrangerad utbildning & information Räddningstjänsten ska initiera och medverka till att antalet anlagda bränder minskar Räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna utifrån en grundberedskap kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Räddningstjänsten ska fortsatt sträva efter att minska antalet samt konsekvensen av bränder i bostäder Långsiktig plan, effektivare process och uppföljning av tillsyn LSO/LBE Grönare räddningstjänst Riskinventering inom förskola, skola och äldreboende med konceptet säkerhetsronder Skydd mot olyckor Nej Delvis Genomfört

10 Dnr 10/ En sammanfattning av området Före Utbildning och information När målgruppen +65 drabbats av räddningsinsatser har räddningstjänsten försökt följa upp orsak/fanns fungerande brandvarnaren. Ska målgruppen fortsatt vara en prioriterad grupp behöver uppföljning ske strukturerat samt besluta om förebyggande hembesök ska genomföras. Antalet utbildningar i Oxelösund har varit och är fortfarande väldigt begränsat i antal och omfattning. Utbildning av kommunens egen personal behöver utvecklas dels ur ett myndighetsperspektiv (brand) och ur egen ambition (t ex sjukvård). Inom vård och omsorg utbildas årligen ett antal sommarvikarier. Vissa strökurser för ordinarie personal förekommer. Avtalet om hetarbetsutbildningar för SSAB är förlängt. Utbildningar för andra externa verksamheter förekommer, dock i begränsad omfattning Skolverksamhet Skolverksamheten genomförs enligt handlingsprogrammet där 6-åringar och 7:e-klassare deltar i skolans säkerhetsdagar. Räddningstjänsten har varit och är snabba på att erbjuda information och samtal i samband med händelser på skolor t ex bustryckningar och anlagda bränder Utveckling av systematiskt säkerhetsarbete 13-åringar lär sig att släcka brand i kläder. Fotat av Fredrik Laaksonen vid Skolans säkerhetsdagar Räddningstjänsten har lett en process i att lära och arbeta in Systematiskt Säkerhetsarbete på en gymnasieskola respektive en förskola i en av kommunerna i regionen. Arbetssättet skulle kunna förfinas och erbjudas fler verksamheter. 5.4 Myndighetsutövning Tillsynsprocessen En flerårig tillsynsplan och processbeskrivning av brandtillsyn har tagits fram och fastställts Tillsyn genomförs numera utifrån en fristbaserad modell (årsfrister beroende på typ av verksamhet) istället för teman (t ex övernattningar, brandfarlig vara etc). Den skriftliga redogörelsen för brandskydd tas i dagsläget in i samband med tillsyn istället för att hanteras separat och enligt frister.

11 Dnr 11/ Bemötandeenkät/Nöjd kund index (NKI) Räddningstjänstens bemötande vid brandtillsyn i privata företag mäts bland annat av organisationen Stockholm Business Alliance. Årets mätning gav NKI värdet 78, 100-gradig skala, för Sörmlandskustens räddningstjänst (tidigare 81). Förbättringsmöjligheter finns inom informationen och blanketter på webbplatsen. Enligt förhandsinformation från mätföretaget skiljer sig betygen väldigt lite mellan olika större räddningstjänster i årets mätning. Under 2011 har handläggare som bedriver brandtillsyn genomgått en utbildning via Sveriges Kommuner och Landsting som kallas Förenkla helt enkelt. För att komplettera SBA-mätningen genomförs också en webbenkät som skickas ut månadsvis efter genomfört ärende av typen: tillstånd brandfarlig eller explosiv vara, brandtillsyn och säkerhetsronder. Första resultaten från dessa mätningar kommer under hösten Tillståndshantering enligt Lag om brandfarlig och explosiv vara (LBE) Under hösten 2010 kom den nya lagstiftningen för brandfarlig och explosiv vara. Avtal skrivits med respektive kommun för att reglera handläggningen Lagstiftningen innehåller följande nyheter: anställd i annan kommun kan fatta beslut på delegation explosiv vara handläggs av kommunen istället för Polisen tillfälliga undantag ersätts med samråd 3 mån handläggningstid för tillstånd med möjlighet till förlängning med max 3 ytterligare månader Tillståndshantering enligt LBE har kartlagts för att effektivisera och skapa möjligheter för uppföljning av tjänstegaranti inom brandfarlig vara Bostadshus Fokus för tillsynsverksamheten har utökats till att även omfatta tillsyn och rådgivning kring brandskydd i bostadshus. I Oxelösund genomförs trapphustillsyner tillsammans med fastighetsförvaltare under hösten 2011 tillsammans med kontroller av räddningstjänstens tillgänglighet i dessa områden. Trapphustillsyn innebär att räddningstjänsten i högre bebyggelse kontrollerar brandgasventilation, dörrar i anslutning till trapphuset och eventuella hinder eller brännbart material i trapphuset. Under 2010 har en radhusinventering genomförts i Gnesta tillsammans med Samhällsbyggnad med syfte att kartlägga lätta konstruktioner i vindsbjälklaget och ge råd kring hur brandskyddet kan förbättras i aktuellt bestånd och i framtida byggnationer. En fortsättning av detta arbete är ett under nästa handlingsprogramsperiod genomföra liknande arbete i Oxelösund.

12 Dnr 12/ Stöd till andra förvaltningar och myndigheter inom området brand/risk Utveckling av räddningstjänstens roll i planprocessen = bättre tillvaratagande av bredden inom organisationen då vi svarar på remisser ur perspektiven: brottsförebyggande, krishantering, brand/risk och insats i alla våra kommuner. För att skapa ökad förståelse för perspektivet insats genomfördes under hösten 2010 en temadag kring brandvattenförsörjning och stegutrymning för deltagare från Samhällsbyggnad och Teknik i våra kommuner. Processkartläggning och utveckling av räddningstjänstens roll har genomförts för serveringstillstånd och byggprocess Sotning Vid Länsstyrelsens tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor 2010 framfördes synpunkter kring kommunens uppföljning av sotningsentreprenörens verksamhet. Under 2011 kommer formerna för detta att tas fram gemensamt mellan Oxelösund, Gnesta, Trosa kommun och Sörmlandskustens räddningstjänst. 5.5 Automatlarm Av de automatiska brandlarm som kommer in till räddningstjänsten är minst 95% felaktiga, sk onödiga larm. Arbetsområdet resursförstärkts och diverse åtgärder genomförts utifrån följande målsättningar: att inom en fyraårsperiod sänka antalet onödiga larm med 35 %. att skapa en effektiv organisation för att hantera automatlarm före, under och efter inträffat larm. att ägare/innehavare tar sitt fulla ansvar för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket även omfattar automatlarmshanteringen. målsättningen att sänka antalet larm med 35 % under en fyraårsperiod har inte nåtts men vi ser effekt av genomfört arbete inom övriga målsättningar. Fortsatt arbete inom automatlarmsområdet kommer att fokuseras kring att räddningstjänsten går från en servande uppgift i Nyköping och Oxelösund till en rådgivande och kontrollerande funktion, tydligare uppföljning av dessa larm och förändrad larmorganisation/respons från räddningstjänsten Säkerhetsronder För att öka riskmedvetenheten och engagemanget för säkerhets- och trygghetsfrågor i Oxelösund har säkerhetsronder genomförts som försöksverksamhet hos ett fåtal verksamheter. Sörmlandskustens räddningstjänst har under försöksverksamheten initierat och samordnat ronderna. Fortsatt arbete med säkerhetsronder i Oxelösund håller på att utredas och beslut väntas under hösten 2011.

13 Dnr 13/ Skadebegränsande Under Planering, organisering, och ledning av räddningsinsats Målet består av flera olika delmål, såsom att göra en snabb och säker insats, utrustning, kompetens, kommunikation, samordning, ledning osv = att vi ska genomföra övningsverksamheten på ett sådant sätt att uppföljning av kvalitén blir enklare. En bättre samordning och struktur av olika utvärderingar behövs för att målet ska vara med i kommande program Minska antalet bostadsbränder Under perioden har antalet bostadsbränder (utvecklade och tillbud) legat på en relativt låg nivå. En viss avvikelse är att under 2010 ökade antalet tillbud, dock sjönk antalet utvecklade bränder. Hittills under 2011(tom 28/8) pekar det mot en minskning av både tillbud och utvecklade bränder. Mikael Lundberg är brandman i Oxelösund. Här syns han vid vårens lördagsövning på Björshult. Foto: Annica Nilsson Uppföljning av bränder i bostäder samt vid t ex lyfthjälp avseende brandvarnare inte skett på ett strukturerat sätt, i många fall framgår det inte ur insatsrapporteringen om brandvarnare fanns och om den fungerade. Arbetssättet behöver utvecklas Utveckla och anpassa metoder Nya släcksystem, skärsläckare och CAFS har införts i organisationen. Denna resurs har använts vid flera tillfällen i Oxelösund. 5.7 Analys Efter Initiera och medverka till minskat antal anlagda bränder Vi har följt upp var anlagda bränder inträffar. Avsikten är att försöka se om något specifikt område är speciellt utsatt samt kunna göra förebyggande insatser på olika sätt. Under den gångna perioden går det inte se en tydlig tendens att något område är speciellt utsatt. Den vanligaste platsen som brand anläggs är omkring skolor. Uppföljning av anlagda bränder bör fortsatt ske, hur det ska ske i fortsättningen bör utvärderas Olycksundersökning och utvärdering av insatser Mätning av ankomstider har förändrats och vi mäter nu mediantider.

14 Dnr 14/15 6 Kommunens krishantering 6.1 Slutsats/förslag Öka medvetenhet om kriser och sårbarheter i den kommunala verksamheten. Utveckla metoder Intensifiera arbetet med sårbarhetsanalyser Bättre följa upp dessa analyser Nå längre ut i organisationen med sårbarhetsanalyser, utbildningar och övningar 6.2 Kort sammanfattning av mål inom området för perioden Risk och sårbarhetsanalyser Krisledningsplanen med larmlistor och checklistor ska regelbundet uppdateras. Ledningsgruppen ska vara förberedd för insats genom utbildning, övning och information. Krishantering Nej Delvis Genomfört 6.3 En sammanfattning av området Krisplaneringen baseras på den ordinarie organisationens grundförmåga Beredskapsplaneringen inriktas mot att säkra viktiga samhällsfunktioner genom förebyggande arbete och förberedelser för skadebegränsande åtgärder. 6.4 Sårbarhetsanalys Sårbarhetsanalyser utgör en av grunderna i kommunens planering för hur extraordinära händelser ska hanteras. De genomförs vid verksamheter som måste kunna upprätthållas under alla förhållanden. Sårbarhetsanalys = en analys av hur sårbart samhället är vid en särskild händelse. Målet är att identifiera sårbarheten vid vissa scenarier, att motivera till att undanröja eller minimera risker och att mildra effekterna av en inträffad händelse. Analyserna förväntas medföra medvetenhet och ansvarskänsla för säkerhetsfrågorna i respektive verksamhet = säkerhetsfrågorna finns med i vardagen/risker undanröjs/planer tas fram för att möta eventuella oönskade händelser och utbildningar/övningar genomförs. Sårbarhetsanalyser har genomförts för Kommunledning, Vård och Omsorg och Kommunföretagen.

15 Dnr 15/ Övning Kommunen ska ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse. Delar av krisledningsstaben och funktionschefer har deltagit i en av länsstyrelsen anordnad krisledningsövning under året. 6.6 Händelser som föranlett krisledning Ingen händelse har krävt att lagen om extraordinära händelser behövt tillämpas. Störningar som inneburit att en lägre nivå av krisledning har förekommit: Pandemihot, avbrott i dricksvattenförsörjningen är några exempel. 6.7 Styrel El är en färskvara som inte kan lagras storskaligt Om produktionen inte räcker till får vi el-brist och då kan hela elsystemet kollapsa. Regeringen har beslutat att införa ett system för att styra elen till prioriterade användare, Styrel-projektet. Projektet omfattar identifiering av samhällsviktig verksamhet i kommunen och frslag till prioriteringsordning av tillgänglig el till distributionsområden med samhällsviktig verksamhet utifrån en värdering av sammanlagda intressen inom respektive område. Samverkan med Vattenfall som är nätägare har tyvärr varit en aning trögt och projektet har inte gått att genomföra enligt intentionerna utan är något fördröjt. Foto: Lasse Skog