Kvalitetsredovisning ProCivitas Privata Gymnasium i Lund

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ProCivitas Privata Gymnasium i Lund

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde 1; Undervisningskvalitet och studiero 7.5 Utvecklingsområde 2; Värdegrunden 7.6 Utvecklingsområde 3; Måluppfyllelse 7.7 Utvecklingsområde 4; Skolmat 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden

3 1. Information om huvudmannen ProCivitas Privata Gymnasium AB är ett fristående gymnasieföretag inom AcadeMedia. Vi erbjuder studieförberedande utbildningar vid fyra skolor Helsingborg (start 1997), Växjö (start 1999), Malmö (start 2002) och Lund (2014). Inom ProCivitas har vi som ambition att vara Sveriges Bästa Gymnasieskola. Vi lägger stor kraft och möda för att skapa en bästa tänkbara miljö som attraherar engagerade och välutbildade lärare och studiemotiverade elever. Denna kombination ger ProCivitas en stabil plattform. Skolan har en stark koppling till det lokala näringslivet. Genom gästföreläsningar och en egen mentor till varje elev skapar vi en drivkraft hos våra elever. Detta tar sig bl.a. utryck i att vi vid ett flertal tillfällen under senare år blivit Svenska Mästare i Ung Företagsamhet och har erhållit en rad andra utmärkelser. Skolmiljön är ett högt prioriterat område och eleverna - som vi ser som kunder - har mycket att säga till om på skolan. Det existerar mycket sällan skadegörelse och det råder ordning och reda på skolorna, något som vi ser som en självklar förutsättning för goda studieresultat. 2. Information om vår skola ProCivitas Privata Gymnasium i Lund är den fjärde och nystartade av skolorna. Skolan är belägen mitt i Lunds universitetsområde med närhet till både forskning och universitetsstudier, vilket stämmer väl överens med våra ambitioner om att ge skolans elever de allra bästa förutsättningarna för att lyckas i sina studier och framtida yrke. Vår vision är att vara Sveriges bästa gymnasieskola. Detta genom att tillhandahålla en kvalitativ utbildning som möter upp de krav samhället ställer. Utöver studiekultur och resultat lägger vi stor vikt vid värdegrunden och implementerar den i vårt dagliga arbete. Att arbeta med ett helhetstänk kring eleven genomsyrar all undervisning och övrig tid på skolan. På vår skola arbetar vi även utifrån ett hållbarhetsperspektiv från elevhälsa till miljö. Vi arbetar för att i vår vardag ha ett hållbarhetsperspektiv där vi värnar om den fysiska miljön. Detta genom att minimera utskrifter, källsortera och välja närproducerad mat. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal På ProCivitas i Lund har det under läsåret varit anställt 5 heltidstjänster av pedagoger vilket ger personaltäthet på 16 pedagoger per elev. Samtliga pedagoger har full behörighet och undervisat i dess ämne. Då skolan har haft sitt första verksamhetsår har vi endast anställt behörig personal från början. I rekryteringsfasen fanns många sökande till varje tjänst vilket resulterade i ett brett utbud. Trots full behörighet har delar av personalstyrkan under året gått

4 kompletterande utbildningar och på så sätt ökat sin profession ytterligare. Skolan har under detta år inte tilldelats någon förstelärare men troligtvis kommer detta inför läsår Utöver detta har skolan en elevvårdshälsa bestående av skolsköterska, skolläkare och SYV haft en tjänstegrad av 75 %. Kurator, skolpsykolog och specialpedagog har funnits tillgängligt via avtal med Skolpool. Skolsköterskan och kuratorn finns på skolan varje vecka övriga kallas vid behov. Dock finns det 3 inplanerade läkarmottagningar per termin. Skolsköterska och läkare har daglig mailkontakt för konsultation. Hela elevhälsteamet träffas ca 2 ggr per termin eller vid behov. Det förebyggande arbetet sker genom att vi screenar alla nya elever redan första veckan på höstterminen så att vi vet hur vi ska prioritera. Vårt främsta verktyg här är hälsosamtalen som genomförs med alla elever. Där går vi igenom t ex kost, motion, sex, alkohol, datoranvändning, sociala medier, stress, sömn, hemsituationen skolsituationen och mycket mer. Elevhälsan är alltid tillgänglig via mail eller sms för att eventuella ohälsotecken inte ska bli större utan eleverna ska känna sig sedda och bekräftade. Kuratorn håller föreläsningar om stress, självbild, att man inte kan vara glad jämnt men att det inte behöver betyda att man inte mår bra, det är ok att känna sig ledsen. Utöver elevhälsa och pedagoger finns även en skolvärdinna tillgänglig för eleverna på skolan. Hon för många samtal med elever och är våra öron och ögon på hur våra elever mår. En del i skolvärdinnans uppdrag är att servera frukost på skolan. För oss är detta en del i vår pedagogiska helhetside, att unga och vuxna sätter dagen tillsammans och att man i de återkommande och spontana samtal som sker skapar hållbara relationer och bad som stärker kultur såväl som individ och gemenskap. 3.2 Elever Skolan har tre program, Samhällsvetenskapliga, Naturvetenskapliga med inriktningarna Natur och Samhälle och Ekonomiprogrammet med inriktningarna Ekonomi och Juridik. Eleverna är fördelade på följande vis, Ekonomi 34 elever, Samhälle 31 elever och Natur 15 elever. Skolans elever är mestadels inresande till Lund med en spridning i norr från Höganäs till i söder Ystad. Fördelningen mellan flickor och pojkar är Som gemensam nämnare för elevgruppen är studieinriktade ungdomar som i förlängningen kan tänka sig universitetsstudier. Då både inom Sverige men även på utländska universitet. Program Åk1 Åk2 Åk3 Ekonomiprogrammet 34 Naturvetenskapsprogrammet 15 Samhällsvetenskapsprogrammet 31 Skolan totalt

5 4. Viktiga händelser under året Under läsåret har uppbyggnaden av skolan stått i fokus, pedagogiskt såväl som fysiskt. Vi har byggt upp ett EHT och rutiner för hela verksamheten, och arbetat med att skapa känslan av att våga utmana sig själv från individ till organisation. Till stöd har vi haft föreläsningar och workshop. På vägen har vi haft pedagogiska möten där vi format tankar om pedagogiska plattformar till verklighet. Syftet för vår pedagogiska plattform är att skapa grundstruktur i skolan som sedan användas som ram för att konkretisera innehåll och utförande i programförklaringar för de tre programmen EK/NA/SA. Diskussioner om pedagogik har skrivits in i plattformen och på så sätt samlat våra gemensamma tankar kring hur vi ska bedriva undervisningen. Kunskaperna har satts in i ett sammanhang för att eleverna bättre ska förstå dem. Detta genom att pedagogerna kopplat kurserna till verkligheten, elevernas framtida yrke, aktuell forskning, elevernas verklighet med mera. Vi har även haft regelbundna föreläsningar av både ämnesspecifik karaktär till livskunskap såsom stresshantering. Personalen på skolan har under första verksamhetsåret tagit del av forskning via kurser och på så sätt kontinuerligt uppdaterat sina pedagogiska metoder. Digitala verktyg såsom Google classroom, Schoolsoft, DigiExam och EdQu har valts som pedagogiska hjälpmedel och använts under hela verksamhetsåret. Vi har under vårt första läsår fokuserat kring inkludering. Vi har i olika forum diskuterat vikten av omtänksamhet, acceptans och social kompetens. Under vårt första läsår har detta resulterat i att vi inte haft ett fall av mobbing eller kränkande behandling. Vi tror på direkt korrigering och arbetat med samtal varje gång vi uppfattat osämja eller liknande. Direktkonfrontation har blivit ett verktyg som implementerats från början. Som tillägg har vi och är vi duktiga på att ge positiv respons och omedelbart beröm vid fina insatser. Eleven känner omedelbar stolthet över att ha medverkat till en god psykosocial miljö vilket främjar både trivsel och trygghet. Vi har deltagit i gemensamma aktiviteter såsom Recentiorsfesten med samtliga ettor inom ProCivitas. Utöver det var vi på elevläger i Kolboda där eleverna fick möjlighet att lära känna varandra och även vi dem. Under detta tredagarsläger fick eleverna samarbeta i många olika aktiviteter där alla fick komma till sin rätt och bidra med något. Utöver detta har eleverna satt igång kårverksamhet med ett flertal utskott där vem som helst av eleverna ska känna sig välkommen att delta i. Ett utskott har administrerat film- och spelkvällar. Under detta tillfälle har eleverna utanför skolarbetet kunna nätverka och funnit beröringspunkter så vänskap har utvecklats. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

6 Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI-undersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat.

7 Då vi är en nystartad skola påbörjades vårt systematiska kvalitetsarbete i augusti genom att personal och elever tog fram de ordningsregler skolan skulle arbeta efter. Ordningsreglerna blev senare under hösten en del i skolans Plan mot kränkande behandling. I november gjorde skolan en första betygsprognos och i januari genomfördes kund- och medarbetarmätningar, som sedan analyserades av rektor i samråd med personal och elevråd. Beroende på utfall skapas här åtgärdsplaner vid behov, vilket dock inte var fallet för oss i år. I mars togs en ny betygsprognos fram och i april genomfördes en undervisningsutvärdering, som en första pilot av obligatoriska uppföljningar som kommer att ske två ggr per termin framöver. Fortlöpande under hela läsåret har också ett system för måluppfyllelse använts för eleverna - EWS eller Early warning system - ett system som indikerar så fort en elev riskerar att inte nå förväntad måluppfyllelse. Samtliga lärare på skolan fyller i detta varje vecka och det har även lyfts vid varje veckomöte. Utöver våra större och återkommande undersökningar följer vi verksamheten genom utvärderingar vid terminsslut och i våra utvecklingssamtal med eleverna. Det som kommer fram här dokumenteras hos respektive klasscoach, för att sedan tas vidare på våra interna möten där vi diskuterar fram lösningar och sätter ansvariga för de olika områdena. Vi har också haft en stående punkt på vår dagordning som heter Uppföljning för att ständigt ha fokus på löpande analys av vårt förändringsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet på skolan omfattar även olika former av individuella uppföljningar och möten i skilda forum. Skolans elevråd har haft möten varje månad. Mötena är formella med kallelser, dagordning och protokoll så att inget ska falla utanför ramen. Skolan har också haft återkommande möten med en inbjuden föräldrarkår som erbjuds som arena för delaktighet och samverkan. Dessa möten har haft en frekvens på två möten per termin. Medarbetarsamtalen sker två ggr per år och dokumenteras/hanteras av rektor. De åsikter som behöver lyftas upp på gruppnivå tas även de på gemensamma möten. Skulle det vara av enskild karaktär sätts möte för återkoppling mellan medarbetare och rektor. Personalkonferenser är ett annat forum för diskussion av bl. a löpande kvalitetsfrågor. Det som tas upp här är de punkter vi gemensamt har kommit fram till att vi bör förbättra under våra regelbundna möten. Vi utvärderar även våra arrangemang, studiebesök och föreläsare. På så sätt tar vi till vara på vad elever tycker och kan vidareutveckla kvalitet och utformning på det vi inkluderar i skolans undervisning Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Detta

8 gäller både interna- och externa granskningar och oavsett om granskningarna rör det pedagogiska arbetet, arbetsmiljö, miljö och hälsa o.s.v. Då skolan endast har genomfört ett läsår har ännu ingen extern granskning skett Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. På skolan intranät finns dokument för anmälan av klagomål och denna är tillgänglig för både personal, elever och vårdnadshavare. Det finns också många andra vägar för klagomål att nå mottagaren ofta sker dessa muntligt och utan formaliteter. I alla lägen hanteras klagomålen på samma sätt: klagomålen diskuteras och analyseras och sedan återkopplas responsen till avsändaren. Skulle elev eller vårdnadshavare ha synpunkter på verksamheten tar elev eller vårdnadshavare kontakt med sin klasscoach alternativt annan lärare. Läraren ansvarar för att informationen dokumenteras och skickar till rektor. Blankett för klagomål går att ladda ner från hemsidan och mailas in till rektor. Rektor ansvarar för att nödvändiga åtgärder vidtas och eventuella brister rättas till. Rektor ansvarar för hanteringen och att allt dokumenteras. Rektor eller den rektor utser ger nödvändig återkoppling till elev/målsman samt att detta dokumenteras. Vid ärenden av allvarligare art eller där elev/målsman ej är nöjda med hanteringen ska rektor tillse att huvudmannen informeras. Huvudmannen beslutar hur synpunkterna ska hanteras. Årligen samlas alla synpunkter in för att analyseras, skapa åtgärdsplaner och sedan sker uppföljning. Detta ligger som grund för skolans utvecklingsarbete. 6. Vårt värdegrundsarbete På ProCivitas i Lund har vi arbetat med inkludering och acceptans under läsåret som gått. I alla kurser lyfts värdegrunden, då både genom tvärgrupper där elever lär sig samarbeta med alla och kunskap gällande allas lika värde. Vi arbetar med nolltolerans av exkludering och arbetar genom samtal direkt vi uppmärksammar något. Vi arbetar för kommunikation elever emellan, vi tror på att direkt konfrontation ger bästa effekt. Detta innefattar även vårdnadshavare som vid eventuellt behov kopplas in omedelbart. Som mindre skola har vi valt att arbeta med främjande åtgärder, från många vuxna i vardagen (med t ex skolvärdinna och rektor som äter frukost med eleverna) till fysisk översyn av skolan med elevråd och skyddsombud för att minimera platser där diskriminering och kränkning kan ske samt lägervistelse för alla åk 1 elever för att skapa gemenskap och lära känna varandra. Genom de undersökningar som görs ser vi att vi har högt värde på trygghet. Dock nöjer vi oss inte förrän vi har 100 % trygghet på skolan. När våra mätningar är gjorda analyserar vi detta, både inom personalgruppen och i elevrådet. Skulle vi uppmärksamma något som har med

9 kränkande behandling alternativt diskriminerande karaktär att göra skapas en handlingsplan skyndsamt. En anmälan görs till huvudman och förloppet dokumenteras samt följs upp med en satt regelbundenhet. Föräldrakåren informeras också kontinuerligt om hur skolans psykiska miljö är. Inom föräldrakåren kommer även utbildning ske, då i form av stressjukdomar och droger. På så sätt kan skola och hem samverka för en optimal elevhälsa och ett gynnsamt värdegrundsarbete. Vi har en likabehandlingsplan som uppdateras kontinuerligt och där eleverna har stort inflytande, främst via elevrådet men också genom avsatta dagar för temat. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Då skolan startade 2014 saknas dock avgående treor, varför inga siffror avseende examen eller slutbetyg kan redovisas. Om vi däremot ser till de kursbetyg eleverna fick efter årskurs 1 känner vi att målet med 100 % måluppfyllelse ligger nära: Endast fem kursbetyg nådde inte full måluppfyllelse. De elever detta innefattar har redan en åtgärdsplan knuten till sig och vi arbetar under andra läsåret för att eliminera betyget F för samtliga elever. Övriga kurser ligger på resultat vi är ytterst nöjda med. Eleverna har tagit sig an sin undervisning på bästa sätt vilket har resulterat till bra betyg. Vi tror att den studieteknik vi implementerar och arbetar på i årskurs 1 för eleverna resulterar i dessa resultat.

10 Om vi ser till korelationen mellan NP och betyg är denna hög inom samtliga kurser och ämnen, undantaget sva01 där en av eleverna fick ett lägre betyg och en ett högre. I sve01 har vi flest elever som fått ett lägre betyg än vad de presterat på NP och där är också andelen som fick ett högre betyg hög. Överensstämmelse nationella prov-betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,3 % 97,4% 1,3 % MATMAT01b 64 7,8 % 90,6% 1,6 % MATMAT02c 15 0 % 93,3% 6,7 % SVESVE ,8% 69,2% 17,9% SVASVA ,0% 0 % 50,0% Arbetssätt Skolan har arbetat med att sätta höga förväntningar på eleverna. Detta genom att tydligt kommunicera vad vi kräver av eleven i engagemang och tid. Vi har arbetat kursöverskridande och optimerat olika delmoment genom att noggrant sett över kursernas olika moment och samkört vissa delar. Skolan har bjudit in många föreläsare, då både inom kurser men även i personlig utveckling då ett av skolans mål är att eleven ska efter utbildningen vara en samhällsduglig medborgare. Pedagoger emellan har arbetat med att dela med sig av kunskap och erfarenheter. De har skapat en plattform som ska underlätta deras arbete och på så sätt generera mer till för eleven och dess utveckling ur ett formativt perspektiv. Vi har arbetat med ett system, EWS, där pedagogerna varje vecka följer elevers måluppfyllelse i form av tre färgkoder där grönt indikerar att måluppfyllelse nås, gult där eleven riskerar att inte nå målen och rött där eleven i stunden inte har nått målen i de moment som avverkats. Detta finns på ett lättöverskådligt Excel ark som ligger på Google DOCs som ett delat dokument. Uppföljning av målen Arbetet följs upp genom utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, EWS, enkäter, externa undersökningar och måluppfyllelse i form av kursbetyg. Resultat Vi har generellt hög måluppfyllelse i samtliga kurser. I de få kurser vi har betyget F har de i de flesta fallen rört sig om fel programval, vilket föranlett till att vi har tre elever som valt om till nästa läsår samt sjukdom. Vi kan koppla de goda resultaten med att vi lagt många undervisningstimmar i matematik och svenska. Vi kan också se resultat av att vi under läsåret haft effektiva studietekniker för eleverna. Eleverna har fått i tidigt skede lära sig att göra tidsbudget över sina studier. Alla elever har ombetts portionera ut sina hemstudier inför prov och inlämningar så djupinlärning har varit i fokus istället för kortare inlärning i form av intensiv inläsning med kort varsel. Vi har haft kortare läxprov så vi på så sätt kan se att eleven följer förväntad utveckling. Detta i kombination med ett överskådligt program över måluppfyllelse, EWS, har gjort att vi snabbt har kunnat sätta in extra insatser och elever har uppmärksammats på situationen och i det formativa arbetet också förstått att mer studier krävts.

11 Inom Upplevd kvalitet följer vi upp elevernas bild av lärarnas arbete och här kan vi i årets undersökning se att 91 % anser att lärare gör det tydligt för elever vad denne behöver kunna för att nå de olika betygen och 94 % av eleverna tycker att deras lärare hjälper dem i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för dem. På frågan om eleven bedömer att dess lärare informerar om hur det går i skolarbetet är svaret att 88 % anser att så är fallet. 94 % tycker att lärare gör så att de får lust att lära mig mer. B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium 88 % 85 % 71 % 90 % 92 % 80 % 97 % 98 % 90 % 91 % 83 % 61 % 93 % 87 % 71 % Arbetssätt Vi har arbetat med kommunikation på skolan från dag ett. Vi är nära våra elever under hela skoldagen. Under frukost och lunch finns vi till hans i samtal. Vår skolvärdinna arbetar också med att hålla kommunikationen mellan alla vid liv. Vi integrerar allas lika värde och rätt till åsikter i klassrummet, i undervisningen och i föreläsare. Vi hjälper våra elever att bli trygga och starka i sig själv genom mycket positiv kritik, både genom deras resultat men även för deras person. Varje gång en elev har utmärkt sig på ett positivt sätt har vi uppmärksammat det offentligt via sociala medier och i skolan. Uppföljning av målen Vårt mål vid skolstart var att vi inte skulle ha ett enda ärende av kränkande behandling eller mobbing av något slag. Detta har vi följt upp via enkäter, utvecklingssamtal och externa undersökningar. Resultat Då skolan inte har något fall av kränkande behandling eller diskriminering anser vi att vårt mål här är uppfyllt. Vi har i vår kommunikation tydliggjort upprepade gånger att exkludering inte är accepterat och att alla har lika rätt till våra åsikter och tankar. Då det funnits tendenser eller oro för mobbing har rektor informerats omedelbart, då både av elever och personal. Rektor har då omedelbart tagit kontakt med berörda och missförstånd har klarats ut och ärendet har kunnat avslutas. Rektor har även haft regelbunden kontakt med vårdnadshavare till elever som vi uppfattat som ensamma till en början.

12 När det gäller övriga värdegrundsresultat har vi väldigt höga värden men fortfarande en bit kvar att arbeta med. 93 % tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter. 91 % av eleverna upplever att de får studiero vilket är markant högre än AcadeMedias skolor totalt som har 61 %. 97 % anser sig som trygga på skolan och 90 % av eleverna anser att personalen på skolan tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. 80 % av eleverna anser att elever på skolan behandlar varandra med respekt 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Skola ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Arbetssätt Skolan har högt värde av upplevd kvalitet. Vi har arbetat från början med att skapa en trygg och stimulerande miljö för såväl elever som medarbetare. Då vi är en mindre enhet har vi tät kommunikation mellan elev-elev, elev-personal och personal-personal. Detta möjliggör att vi har en kultur där alla syns och blir hörda. Vi sätter eleven i fokus i allt vi företar oss. Arbetar fram goda studieförutsättningar genom ett genomgående hållbart tänk. Det rör sig om kontakt med vårdnadshavare, näringsrik frukost och lunch, formativ bedömning, elevkår, föräldrakår, elevhälsoteam, elevarrangemang, elevläger, föreläsare, studiebesök, studieresor och kommande mentorsprogram. Uppföljning av målen Vi följer upp via undersökningar och utvecklingssamtal. Eftersom vi är en mindre enhet är vi också nära eleverna och har lätt för att uppfatta den upplevda kvalitén dagligen i våra möten.

13 Resultat Som nystartad enhet upplever vi att de mål vi satte från början i princip är uppnådda. Vi ser att NMI och NKI överensstämmer och att vi ligger över koncernens sammanlagda skolors resultat. För den saken kommer vi inte tappa fart då vi vet att alla frågor är levande dagligen och behöver tas upp med jämna mellanrum. Vi har lyckats skapa en skola där alla känner sig sedda och viktiga. Det gäller både personal och elev. Vi värnar om varandras kompetens och visar prov på demokrati i det vardagliga arbetet. Vi har ett sammanlagt värde av att 86 % av våra elever upplever god kvalitet på sin utbildning. Rekommendationsgraden är högre och når 94 %. Vid mätningar på nöjd medarbetar index har vi ett värde av 79 %. Skolan som arbetsplats har ett attraktionsvärde av 91 % och ledarindex fick ett utfall på 86 %. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Då skolan är nystartad saknas dessa resultat. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Arbetssätt Eleverna får kontinuerligt information om hur det går i de olika kurserna. Dels genom interaktiva verktyg där eleven kan läsa sina resultat men även i dialog med pedagogerna. Detta både under pågående formativ bedömning i undervisningen fortlöpande gång men även under utvecklingssamtal. Då vi arbetar med EWS kan vem som helst på skolan ge information om hur det ser ut i de olika kurserna för eleven. Arbetsro sätts efter regler. Vi är tydliga i vad vi förväntar oss. Skulle en elev störa under lektionstid hänvisas denne till ett speciellt klassrum bredvid rektorns rum. Pedagogen skickar ett mail till rektor som gång två tar kontakt med vårdnadshavaren. Då kallas dessa till möte och eleven får stå till svars för sitt uppträdande samt ger det elever en möjlighet att ta upp eventuella problem som förorsakar störning i klassrummet. Uppföljning Vi följer upp via elevråd, undersökningar och i regelbundna veckomöte. Resultat I den undersökning Markör gjorde anser 8,2 att de blir informerade om hur det går för eleven i skolarbetet. 8,3 anser att de har arbetsro i skolan.

14 Slutsats Vi behöver arbeta mer med att få eleverna till ökat intresse att följa sin progression på alla de interaktiva verktyg vi har till hands. Detta är en mognad som dels kommer med åldern sedan måste pedagogerna vara än tydligare i sin kommunikation gentemot eleven så den hela tiden vet hur denne ligger till i alla kurserna. Studiero är alltid en punkt att arbeta med. Vi pratar om detta vid varje möte och rektor försöker stötta upp då pedagogen känner att det behövs. Det kan vara som punktinsats där rektor deltar i klassrummet, men vi har även arbetat på längre sikt där vi har tagit kontakt med vårdnadshavare. 7.5 Utvecklingsområde 2: Värdegrunden Arbetssätt Vi arbetar med nolltolerans av exkludering. Det gör vi genom tvärgrupper i klassrummet. Pedagoger sätter samman elever i olika konstellationer för att skapa gemenskap eleverna emellan. Vi är tillåtande av aktiviteter som är förenande. Det har förekommit filmkvällar, galamiddagar och andra aktiviteter för sammanhållning som skapar gemenskap och ett bra klimat. Vi diskuterar och umgås med eleverna under frukost, luncher och raster. Vi arbetar för att vara goda förebilder genom att prata och intressera oss för alla på skolan. Uppföljning Målet för en god värdegrund kan vi mäta dels i de undersökningar som görs men även i samtalet med eleven. Då både under utvecklingssamtal men även under skoltid. I elevrådet har vi en stående punkt som heter Trygghet. Då varje klass är representerad får vi en god bild av hur skolan mår under dessa regelbundna möten. Resultat På en 10 gradig skala har ProCivitas i Lund ett medel på 9,5 på trygghet. Eleverna får även svara på om de tycker att personalen tar ansvar för att alla ska bli respekterade på skolan, här var medel 9,2. På frågan om elever behandlar varandra med respekt blev värdet 8,4. Än högre var resultatet på frågan om hur nöjd man är som elev i helhet med sin skola, där svarade 97 % att de är nöjda. Slutsats Vi anser att vi uppnått ett bra resultat med den höga trivselgrad och trygghet/ värdegrund vi får i mätningarna. Vårt mål var att skapa en skola med inkludering och trygghet, vilket vi har lyckats med. Det är med uppsatta regler och återkoppling vi nått detta. Vi har aldrig låtit något eller någon falla utanför ramen för vad som är accepterat utan att det har lett till konsekvens. Eleverna har lärt sig att de får stå för vad de säger och gör. Vi har också varit bra på att regelbundet gett positiv återkoppling så fort vi ser förändring i positiv riktning. Detta har även gjorts till vårdnadshavare då vi tror på att förändring i positiv riktning måste uppmärksammas, både från skola och hem. Mäter vi oss mot koncernens samtliga gymnasieskolor ligger vi en bit över då de har 80 % och vi 97 %. En del i vår framgång kan vara vår litenhet. Vi är en mindre skola som har nära till varje elev.

15 7.6 Utvecklingsområde 3: Måluppfyllelse Arbetssätt VI har under läsåret lagt fler timmar på kurserna i matematik. Detta genom utlagda timmar varje dag på schemat men även stödundervisning varje vecka som varit närvarokontrollerad för alla de elever vi sett haft för dåliga förkunskaper alternativt tappat under läsårets gång. Vi har också en gång i veckan haft uppe de elever till diskussion som riskerar att inte nå målen. Systemet EWS där färgkoder snabbt säger om en elev riskerar att inte uppnå måluppfyllelse är ett levande dokument som speglar statusen av elevers måluppfyllelse används. Pedagogerna arbetar också genom kollegialt lärande och delar med sig av både struktur och andra för eleven positiva hjälpmedel. Det kan till exempel vara uppbyggnaden av plattformerna i Google classroom. Här har eleven full översikt av pågående kurser, resultat, genomgångar, Powerpoint med mera. Pedagogerna har även arbetat formativt vilket gör att eleven och dess vårdnadshavare vet exakt hur den ligger till resultatmässigt och har också kunnat göra något åt detta i god tid. Möte med vårdnadshavare där pedagog och rektor upprättat en handlingsplan med uppföljning har också varit förekommande. Uppföljning Uppföljning sker dels genom Nationella prov som ska korrelera med slutbetyg men även slutbetygen i sig. Resultat Av de nationella proven i svenska, engelska och matematik har vi måluppfyllelse med 97 %. Betygsmässigt har vi Slutsats Av att döma resultaten anser vi att det är tiden i de olika kurserna samt pedagogernas kunskaper som ger oss detta positiva utfall. Pedagogerna har också med rektor reagerat snabbt vid de tillfällen en elev faller utanför ramarna på grund av sjukdom eller icke förståelse. Tidiga möten med vårdnadshavare har varit positivt då eleven känt stöd både från hem och skola då den måste lägga mer tid alternativt stödundervisning för att nå målen. 7.7 Utvecklingsområde 4: Skolmat Arbetssätt Vi anser att det är viktigt att vi håller hög kvalité på maten. Därför har vi valt att ha catering från en leverantör vi provade ut innan skolstart med elevkåren från ProCivitas i Malmö. Maten vi valt är av premiumkvalité och varje dag serveras ett vegetariskt alternativ samt sex olika typer av grönsaker/ sallad och nybakat bröd. Vi har också serverat frukost varje morgon till de elever som önskar. Vår skolvärdinna har under läsåret på fredagar bakat till efterrätt och på så sätt skapat en fantastiskt trevlig matsituation för alla på skolan. Uppföljning Vi följer upp maten via undersökningen Nöjd Kund Index och via matråd och elevråd.

16 Resultat När vi gjorde undersökningen fick vi på den 10 gradiga skalan ett medelvärde på 7,1. Detta gäller då enkom lunchen. Under elevråd har även punkter Skolmat varit en diskussionspunkt. Elever har känt att maten är emellanåt för vuxen, det vill säga att maten är kryddig och annorlunda. Slutsats Vid diskussioner i elevrådet är man överens om att alla har olika förutsättningar att ta sig an en ny typ av mat. Vi bjöd in leverantörerna på matrådet där eleverna fick framföra sina skolkamraters åsikter och man kom gemensamt fram till att öka det vegetariska alternativet då dessa rätter är mycket omtyckta. Så idag serveras 30 % vegetariskt och 70 % vanlig kost. Detta har lett till att eleverna tycker att maten blivit bättre. Angående frukosten har den varit oerhört positiv. Elever har kommit med buss och tåg tidigare för att i lugn och ro sitta ner tillsammans med kompisar och personal och äta frukost. Detta har blivit en viktig stund för personalen att känna av stämningen på skolan. Även en bra temperaturmätare på stress och andra hälsorisker. Positivt är också att eleverna tar sig an kunskap bättre då de både har näring från första lektion samt att de är i tid, slipper stressfaktorn in i klassrummet. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet - Kunskapsresultat Som skola har vi som mål att nå måluppfyllelse till 100 %. Då vi än så länge endast har kursbetyg för årskurs ett kan vi enbart analysera dessa och inte total måluppfyllelse av examensmål. Skolan har många studiemotiverade elever som tar ansvar för sin egen utveckling och vår ambition är att möta dem med rimliga förväntningar när det gäller engagemang och tid på studier. Vi har 100 % behörighet hos våra pedagoger vilket gör att de i sin profession hanterar elevers utveckling på det allra bästa sätt. Genom mycket utlagt tid på matematik har vi sett att i princip alla klarade av målen i Ma 1 b, Ma 1 c och Ma 2 c. Detta har genererat positiv inställning gentemot elevens inställning till sitt lärande och övriga kurser har gått bra i och med detta positiva resultat på kurserna inom matematik. Vi tror att det finns en mental positiv effekt när eleven klarar just matematik då detta i samhället har varit en diskussion som ansetts varit svår att lösa. Vi har också arbetat gränsöverskridande med pedagoger från olika program. På så sätt tillgodogör sig eleven olika typer av dialog vid problemlösning. Vi har även arbetat med universitetsstudenter som haft extraundervisning. Detta har varit både uppskattat och framgångsrikt då de vi bjudit in själva fortfarande är studenter med en yngre attityd som kan möta våra elever på ytterligare ett plan. När vi analyserar korrelationen mellan kursbetyg och nationella prov ser vi som tidigare nämnts en hög överensstämmelse inom framförallt engelska och matematik. Dock omfattar de nationella proven i matematikkurserna inte alla moment, varför variationen är något större här. I de moment som proven inte omfattar är det annan examination som ligger till grund för

17 bedömning och som vägs in i den slutgiltiga betygssättningen. För kurserna i svenska är variationen däremot större men inte anmärkningsvärd. För att lyckas har vi i varje enskild kurs lutat oss mot den forskning om inlärning och minnesteknik som finns samt tagit till oss att nya inlärningsmoment fäster bättre då sättet det presenteras på varieras. Varje lärare i varje enskild kurs har haft följande frågor att ställa sig inför en lektion; Hur länge kan den aktuella klassens koncentration hållas uppe? Vilken tid på dagen ska genomgångar av olika karaktärer hållas? Hur ska genomgången utformas för att appellera till elevens intresse? Vilka moment kan på bästa sätt främja minnet så att moment fastnar? Hur ska moment repeteras? Hur ska lektionens början, mitt och sluta vara? Vårt arbete med måluppfyllelse har genomsyrat organisation och strukturer på skolan. Innan rektor påbörjat schemaarbetet har tankar om var de olika kursernas lektioner diskuterats. Praktiska moment har lagts senare under dagen, såsom laborationer. Större genomgångar inom matematik och fysik har förlagts under förmiddag. Inför nästa läsårs schemaläggning kommer vi utvärdera kursernas placering samt takt och omfattning för att få en optimal inlärning hos eleverna. Vår restaurang har erbjudit frukost varje morgon samt fruktfat och vattenmaskin som står till elevernas förfogande dagligen. Detta tror vi har resulterat till bra studieresultat genom att eleverna inte är hungriga samt att de stressat ner inför dagens första lektion. Förutsättningarna för elevernas kunskapsinlärning har på detta sätt varit mer fördelaktiga. Som skola har vi bjudit in många föreläsare då vi ser att lusten till mer kunskap ökar då samspelet mellan skolan och näringslivet blir tydligare för eleven. I dessa möten växer också eleven som individ och känner ett större och större ansvar för sin egen kunskapsinhämtning. Vi bemöter dem på ett vuxet sätt vilket genererar att eleven bemöter oss på samma sätt men även sig själv, det vill säga att eleven tar sig själv på större allvar och växer i det. Alla pedagoger har en formativ bedömning. Detta diskuteras med rektor på medarbetarsamtal. Diskussioner rör sig kring på vilket sätt pedagogen arbetar och hur pedagogen kan utveckla sin formativa bedömning ännu mer. Rektor vill också säkerställa att rättvis bedömning sker och följer upp detta kring diskussioner, då både under medarbetarsamtal och i grupp. Jämför vi oss på koncernnivå har vi resultat som ligger långt över. Vi tror på en närvarande rektor, högutbildad personal och tät kommunikation är nyckel till vår framgång. Som tidigare nämnts är vi en mindre enhet och vi kommer utmanas i att fortsätta arbeta i lika utvecklad takt då skolan växer nästa läsår till dubbel storlek. Samma gäller att utveckla ett kollegialt lärande för gamla såväl nya medarbetare under kommande läsår. För att bibehålla samma kvalité tänker vi arbeta utifrån att vår pedagogiska plattform är ett levande dokument där gamla som nya medarbetare kontinuerligt fyller på med nyvunnen erfarenhet samt ny forskning. Rektor kommer auskultera genom att vara elev för en dag i varje klass. Detta kommer ge insikt i både kursers utformning och pedagogiska metoder men även logistik vad det gäller tillräckligt långa raster och fysik miljö. Pedagogerna förväntas variera sin

18 undervisning för optimal inlärning samt att se till att de ordningsregler skolan har kring förberedelse och studiero infrias varje dag. Att aldrig ge avkall på detta gör att kulturen för studieintresset inte upphör. Och vi tror på höga förväntningar, goda pedagoger och studiemotivation ger den bästa måluppfyllelsen. 8.2 Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Vi hade som mål att 100 % av våra elever skulle känna studiero och trygghet hos oss. Vi kom nästan i mål då 97 % av våra elever upplever trygghet. I Markörs undersökning ser vi att det är en elev som valt alternativet 4-6 på den 10-gradiga skalan. Detta kan vara en elev som kom in långt senare och kände sig fortfarande ny och otrygg när undersökningen gjordes. Trots det låga värdet tar vi det på allvar att vi inte uppnådde 100 %. Samtidigt känner vi oss stolta över att så många elever känner trygghet inom skolans väggar. En av faktorerna är en mycket närvarande rektor som ställer höga krav på inkludering av samtliga på skolan. All övrig personal rör sig ute i verksamheten och är synlig dagligen vilket skapar relationer. Detta i sin tur skapar trygghet hos eleverna att våga ta kontakt i ett mycket tidigt skede. Det kan ha rört sig om att elever uppmärksammat att någon inte deltar i lika hör utsträckning som andra. Då har vi som personal pratat med vederbörande och fått bekräftat att ingen mobbing eller utfrysning existerar utan det har varit av personlig karaktär att elever tycker om att vara ifred. Vår lyhördhet inför elevers önskemål gör också att de är villiga till att ta ansvar för deras skolmiljö. Deras synpunkter är viktiga för oss och det känner de genom att se ser att vi tar upp de punkter som de vill ha förändrat i den mån det är möjligt. Eleverna har själv skapat traditioner i form av filmkvällar och andra gemensamma aktiviteter. Detta är också inkluderande och skapar bra relationer elever emellan. Personal finns alltid på plats kvällstid vid aktiviteterna. Jämför man skolan resultat med koncernens ser vi att vi ligger över i alla resultat. En del till framgången kan vara att vi är en mindre enhet och har en något högre personaltäthet i början. Vi kommer under nästa läsår utöka till dubbelt antal. Detta är en utmaning för oss då vi ska vidhålla våra relationer med befintliga elever och nykomna. För att sammanbinda gamla och nya elever planeras aktiviteter av elevkåren. Dessa diskuteras först med personal och rektor. Sedan kommer personalen planera in gemensamma kontaktytor där det på ett naturligt sätt blir kommunikation mellan de nya eleverna sinsemellan men även mellan årskurserna. Vid varje ny årskurs åker också alla elever på läger tillsammans med personalen. Detta gör att vänskap skapas och vi som personal får en chans att lära känna eleverna. Detta kommer vi fortsätta med fortlöpande då vi ser de positiva effekterna av uppbyggnad för sedan trygghet på skolan. En annan faktor som vi tror skapar trygghet för eleverna är att skolan har en föräldrakår. I denna informerar vi och har diskussioner kring undervisning, utveckling och trygghet. På så sätt går inte elever mellan skolan och hemmet utan det finns en transparens mellan dessa genom den kommunikation som råder under mötena. Eleverna vet vad de har att förhålla sig till och vårdnadshavare har genom denna plattform lättare att ta kontakt med skolan och ledningen vid oro eller misstanke om otrivsel eller annan störning.

19 Elever känner också trygghet på grund av att personalen står upp som en vuxen förebild. De ser samarbete pedagoger och personal emellan. De känner trygghet i att alla inom skolan står för samma åsikter angående nolltolerans av exkludering. Detta genomsyrar lektioner och raster. Elever känner sig trygga i att söka stöd hos alla då vi alltid arbetar med att ha nära kontakt och ett öppet klimat gentemot varandra. Då skolan inte har något fall av kränkande behandling eller diskriminering anser vi att vårt mål här är uppfyllt. Vi har i vår kommunikation tydliggjort upprepade gånger att exkludering inte är accepterat och att alla har lika rätt till våra åsikter och tankar. Då det funnits tendenser eller oro för mobbing har rektor informerats omedelbart, då både av elever och personal. Rektor har då omedelbart tagit kontakt med berörda och missförstånd har klarats ut och ärendet har kunnat avslutas. Rektor har även haft regelbunden kontakt med vårdnadshavare till elever som vi uppfattat som ensamma till en början. 8.3 Upplevd kvalitet Några av anledningarna till vårt resultat av NKI mätningar tror vi är vår dagliga täta kommunikation och verksamhetens omfattning. Rektor har från uppstart varit tydlig i sina förväntningar att alla ska mötas med respekt. Detta gäller elev-elev, elev-personal och personal-personal. Vi har också från första verksamhets dag bestämt oss för att förhålla oss till eleverna som om de vore vuxna. Detta tror vi skapar högre själv- och ansvarskänsla, både för den fysiska och psykiska arbetsmiljön och elevens studieresultat. Vi har arbetat för att eleven ska förstå att den blir hörd på genom att lyfta de önskemål som funnits varje gång. Vid eventuella avslag har också utförliga förklaringar legat som grund för en acceptans hos eleven vid ett nekande svar. Föräldrarkår och kommunikationen med vårdnadshavare individuellt medverkar till ett samspel mellan hem och skola. Eleven känner att denne har ett omfattande stöd men även förväntningar från de båda hållen som då också är av samma karaktär. Genom vår skolvärdinna får vi ett behagligt klimat elever och personal emellan. Restaurangen är en naturlig samlingsplats för frukost och lunch. Här avverkas många synpunkter, önskemål och förändringsarbete via dialoger vilket skapar en god miljö för både eleven och personalen. Rektor arbetar för att vara en närvarande skolledare. Är synlig i verksamheten och kommunikativ. Lyssnar in pedagogers önskemål om förändring och önskemål samt ger positiv input. Då verksamheten växer till dubbel storlek kommer nya medarbetare till kommande läsår. Det kommer krävas tydlig ledning och förväntan på de nyanställda så de känner sig delaktiga i direkt anslutning till skolstart. Det kommer ske via gemensam konferensresa innan skolåret påbörjas. Jämför vi oss med koncernens resultat finner vi att vi ligger över i alla kategorier. Det tror vi beror på att vi är i en uppstart fas samt att vi har tydliga förväntningar på varandra dagligen. Dock skulle vi kunna nå ännu högre värde både i NMI och NKI. Anledningen till att vi inte nått hela vägen är dels för att det har funnits många praktiska saker som har krävt resurser i form av tid.

20 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse 9.1 Funktionell kvalitet - Kunskapsresultat Vi kommer arbeta i större omfattning när det gäller studieteknik. Vi kommer att begränsa oss till färre studietekniker så eleven kan vara mottagligare för det vi erbjuder. Schemalagd närvaro för extraundervisning kommer ske i större utsträckning då vi till nästa läsår inte kommer kunna erbjuda exakt lika många extra timmar i de olika kurserna som idag är schemalagda. För att vidmakthålla de resultat vi har och få ännu högre resultat och måluppfyllelse kommer vi under nästa läsår ha en pedagog som är pedagogisk ansvarig. Denne ska screena alla pedagogers IT-kunskaper så vi kan använda alla IT-verktyg såsom Schoolsoft, Google classroom, Gmail och övriga pedagogiska interaktiva hjälpmedel. Detta ska ligga som en grund för skolans uppbyggnad och sedan utveckling. Allt som elever presterar ska digitalt finnas i matriser då detta ska ligga till grund för en säkerhet att inga delmoment eller uppfyllda mål ska tappas bort vid eventuellt bortfall av pedagog. 9.2 Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Vi kommer under nästkommande läsår att implementera samma förhållningssätt för våra nya elever. Vi kommer också att behöva arbeta med de elever vi har nästa år i årskurs två som har under år ett varit skolans enda elever. Det blir en utmaning att vidhålla den positiva kultur vi nu satt. Det blir också viktigt för oss att de nyanställda pedagogerna arbetar på likdanande sätt. Detta kommer vi garantera genom att ha fortlöpande diskussioner på möte om vårt förhållningssätt samt kommer rektor ha en betydande roll via samtal och uppföljning i och utanför klassrummet. Rektor kommer ställa höga krav både på sig själv och på skolans personal när det gäller kränkning och mobbing. 9.3 Utvecklingsområde 1; Rutiner Vi kommer under nästa läsår att fokusera på att skapa rutiner för våra respektive program. Programförklaringar kommer att utarbetas i detalj, både hur varje program ska arbeta mot sitt mål samt en tidsaxel över vad programmet har att erbjuda per termin Arbetssätt Mötestid kommer per program att planeras in på läsårsschemat. Varje program ska presentera under arbetsplatsförlagda möte vad man diskuterat. Rektor kommer under ett par gånger per termin sitta med i de pedagogiska möten som hålls programvis och ämnesvis. Vi kommer lägga stor vikt vid att ha väl fungerande arbetslag som organiserar och tar ansvar för ämnen och tema och samordna detta på bästa sätt och ta ansvar för elevers studiesociala situation Åtgärd

21 En skoladministratör kommer arbeta heltid och bistå rektor och personal med alla strukturella rutiner. Arbetsplatsförlagda möte införs i kalendariet vid skolstart med en mötesfrekvens varje månad. Utöver detta inför i arbetslag pedagogiska möten en gång i vecka. Skolans alla utbildningsrelaterade avvikelser sköts av skoladministratören i samråd med näringslivskoordinatorn och rektor så att dessa sprids jämt över läsårets alla veckor. 9.4 Utvecklingsområde; Pedagogiskt ledarskap I den nya skollagen (2010:800) framtonas rektors roll som pedagogisk ledare. Rektor bär i sitt uppdrag ansvar för elevernas resultat och måluppfyllelse samt för lärarnas kompetensutveckling. Rektors roll har alltså en mer aktiv roll ur dessa två aspekter när de gäller pedagogiskt ledarskap Arbetssätt Rektor ska i större utsträckning arbeta som pedagogisk ledare. Detta kommer dels ske genom att vi nästkommande läsår har anställt en skoladministratör på heltid. Hon kommer verka för att skapa rutiner och på så sätt frigöra tid för rektors utvecklingsarbete med pedagogiken på skolan. För oss är goda resultat inte endast höga meritvärde utan även höga resultat i de sociala målen. Vi kommer fortsätta att genomsyra skolans undervisning och övrig tid av inkludering, rutiner och struktur. Med detta menas genomtänk schemaläggning, bra mötesrutiner där samtliga blir hörda och ett kollegialt lärande. En samstämmighet mellan rektor och personal upprättas genom god och öppen dialog. Rektor är transparant och låter personal ta del av skolans alla delar. På så sätt fördelas allt ansvar på skolans alla anställda och alla känner sig förtrogen med skolans riktlinjer och vision Åtgärd Rektor ska skapa visioner och balansera ett relationsriktat ledarskap mellan rektor personal och personal elev. Alla skolans personal ska samlas kring en gemensam vision vilket är ökad attraktion, vilket ska nås av kvalité och samsyn av skolans uppdrag. Rektor kommer auskultera och sedan föra pedagogiska samtal med pedagogerna. Genom dessa kommer rektor sammanfatta pedagogernas arbete och föra in det som bör delas i den pedagogiska plattformen. Rektor kommer också införa kollegialt lärande för att både pedagogerna ska utvecklas men även för att tidoptimera sitt arbete. 10. Nya utvecklingsområden Inför läsåret kommer vi påbörja arbetet med att utveckla en i tiden mer anpassad plan för att möta elever med olika typer av skriv- och lässvårigheter. Genom elevhälsoteam, specialpedagog, skolläkare och pedagoger ska vi skapa en plattform för att få eleven så självständig det går i sin diagnos.