Årsrapport. Effektrapport & årsredovisning friends.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport. Effektrapport & årsredovisning 2013. friends.se"

Transkript

1 Årsrapport Effektrapport & årsredovisning 2013 friends.se

2 2

3 En bra vän ser mig när jag gömmer mig i mig själv FRIENDS HAR EN MYCKET VIKTIGT UPPGIFT. Livsviktig faktiskt, för hundra tusentals barn och unga som varje år blir kränkta på skolan, i omklädningsrummet eller på nätet. Stiftelsen Friends arbetar mot mobbning, diskriminering och kränkningar i skolor, förskolor och idrottsföreningar. Det gör vi långsiktigt genom forskning, utbildning och rådgivning. Dessutom bedriver vi opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang. Ett litet ord gör stor skillnad Hej symboliserar vänskap och gemenskap, ett första kliv bort från mobbning. En hälsning i korridoren, att sätta sig bredvid någon i matsalen. Att säga Hej gör stor skillnad. Friends Årsrapport Inledning: Lars Arrhenius och Sara Damber 6 Vilket stort misstag jag är om mobbning 8 Samma rättigheter olika behov 10 Alla vuxna i kampen mot mobbning 12 Kompetens och hjärta 13 Med akademisk förankring 14 Praktiknära utveckling 15 Tala högt för kunskap och engagemang 16 Omtänksam och vågsam på Frestaskolan 18 Friends ut i världen 19 Friends 2013: Kvalitet och internationalisering 20 Om Friends rapportering 21 Minskar Friends mobbning? 23 Arbetar Friends effektivt i enighet med uppdraget? 25 Har Friends det som krävs för betydande effekt? 28 Friends skapar systemförändring 30 Årsredovisning 34 Index: FRII Effektrapport 35 Tack! 3

4 Det går att förändra Under 2013 har frågor om kränkningar och diskriminering i skolan, förskolan och idrotts - föreningar legat högt på den mediala agendan. Skolmyndigheterna har fortsatt att rikta kritik mot skolornas arbete mot kränkande behandling och Riksrevisionen har granskat statens tillsyn och hittat brister. 4 I Friends egen kartläggning ser vi att nästan var femte elev blivit kränkt av en annan elev det senaste året, och sju procent av någon vuxen i skolan. Samtidigt har var tredje ung i åldern år blivit kränkt via mobil, dator eller surfplatta. Det motsvarar över unga. Det är mörka fakta. Men det går att förändra. Det som krävs är att vi alla engagerar oss och tar mod till oss att bli en del av lösningen barn och unga 2013 VAR ETT MYCKET HÄNDELSERIKT ÅR för Friends. Men det allra viktigaste från året är dock inte en enskild händelse, utan något som händer hela tiden att Friends utbildare är ute i skolor, förskolor och idrottsföreningar över hela landet, träffar skolledare, lärare, ledare och föräldrar. Framför allt är vi stolta över att ha mött och utbildat nästan barn och unga under året. Det är i mötet med vuxna på platser där barn ägnar sin tid som vi utför vårt uppdrag att arbeta långsiktigt mot mobbning, diskriminering och kränkningar. Vi vet av erfarenhet att våra program fungerar, men under 2013 har vi också genomfört en stor effektmätning som gett oss mer detaljerad information. Nästan elever och 40 skolor har deltagit och mätningen visar att Friendsprogrammet minskar mobbningen med 24 procent efter ett år. Friends International Center Under 2013 har vi flyttat till nya fina lokaler precis bredvid Friends Arena i Solna och inlett det långsiktiga arbetet tillsammans med nationalarenan att skapa en plats som visar vägen mot Friends vision ett samhälle där barn växer upp i trygghet och jämlikhet. Vi har också invigt Friends International Center Against Bullying, i en ceremoni med barn- och äldreministern Maria Larsson. Centret ska bedriva forskning och metodutveckling, men kommer också att vara kärnan i den internationella expansion som Friends påbörjat under året. Därför är centret en milstolpe i Friends historia, början på ett helt nytt kapitel i organisationens liv. För att sprida kunskap måste vi också samla kunskap och det kommer vi att göra på Friends International Center. Med stöd från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har vi inlett ett samarbete med Stockholms universitet. Under fem år genomförs etnografiska studier om hur mobbning uppstår och uppfattas av barn och unga. Forskningen förmedlas kontinuerligt till oss för metodutveckling och på så sätt minskar vi avståndet mellan forskning och verksamhet som möter barnen. Centrets verksamhet är forskning, utbildning och rådgivning och dess intressenter finns lika mycket utanför Sveriges gränser som inom. Under det gångna året har vi lanserat Friendsprogrammet på engelska och startat samarbeten både nära och långt bort. Från Skandinavien till södra Afrika, via Nordamerika. Att fortsätta utveckla centret och Friends internationella arbete är två av de stora utmaningarna för 2014.

5 Det självklara valet Friends målsättning för 2018 ligger fast. Vi ska vara det självklara valet för aktörer som vill stoppa mobbning. Friends International Center Against Bullying är ett internationellt centrum för barnets rättigheter som genererar forskning, utbildning och rådgivning. Friends är en ledande samhällsdebattör och opinionsbildare, en respekterad remissinstans inte bara i Sverige. Friends är ett föredöme inom CSR för samverkan med idéburna organisationer, forskning och näringsliv. För att nå dit ska vi under 2014 göra fler utbildningsinsatser, med fokus på vårt flaggskepp Friendsprogrammet. Vi ska samla fler, både sponsorer och privata givare, kring kampen mot mobbning. Centret ska genomföra sina första konferenser och forskningsseminarium. Vi ska utveckla fler strategiska partnerskap för opinionsbildning, starta en expertpanel av barn och unga som en referens i Friends verksamhet, samt fortsätta arbetet för att vara Sveriges mest attraktiva arbetsplats. Det är lätt och så oändligt svårt. Det krävs att vi tar ställning. Lars Arrhenius, generalsekreterare Växa upp i trygghet och jämlikhet För att nå vår vision måste vi alla engagera oss, vuxna på alla nivåer och platser i samhället. Och för våra ögon måste vi hela tiden ha barn och unga, våra viktigaste intressenter. Freya är ett av alla barn som hört av sig till Friends genom åren. Hon säger jag fattar inte varför folk behandlar vissa som skit när det är så lätt att låta bli. Det är lätt och så oändligt svårt. Det krävs att vi tar ställning. Att vi säger ifrån när någon kränks, att vi inte skrattar åt skämt som inte är skämt, att vi inte blundar för elaka kommentarer. Det krävs att vi agerar. För det börjar med dig och mig tillsammans kan vi stoppa mobbning. Det börjar med dig och mig tillsammans kan vi stoppa mobbning. Sara Damber, grundare och ordförande 5 Lars Arrhenius, generalsekreterare Sara Damber, grundare och ordförande

6 Folk har skrivit vilket stort misstag jag är VART FEMTE BARN I GRUNDSKOLAN och vart tionde på gymnasiet har blivit kränkta av en annan elev. Det visar Friends kartläggning 2013 där barn svarade på frågor. Bland de elever som blivit kränkta är det vanligt att de blivit det flera gånger. Just uttrycket mobbning används inte i lagstiftningen och därför inte heller i Friends enkäter, men vanligtvis brukar mobbning definieras som upprepade kränkningar. Verbala kränkningar och psykiska kränkningar är den vanligaste sortens kränkningar både i grundskolan och på gymnasiet. Det kan handla om elaka ord, blickar eller miner som skapar en känsla av utanförskap för den utsatte. Men även fysiska kränkningar förekommer. En tredjedel av de som blivit kränkta i årskurs 3-6 har blivit det genom slag eller tafsningar från andra elever på skolan. Fysiska kränkningar minskar med åldern. Det är inte bara barn som kränker eller mobbar andra barn. Sju procent av barnen i kartläggningen upplever att de har blivit kränkta av en vuxen anställd i skolan det senaste året. 30 % har ingen vuxen att prata med om de skulle råka ut för något på nätet Trygghet i skolan 85 % trivs i skolan 20 % känner sig ensamma ibland Varannan elev i årskurs 6-9 eller på gymnasiet tycker inte att personalen säger till om de ser att en elev behandlas illa Varför blir man kränkt? 1. Fritidsintressen, klädstil, musiksmak, sport etc. 2. Kön (vilket kön man har eller hur man förväntas vara som tjej/kille) Hur många barn är mobbade i Sverige? Mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar. Enligt Skolverket är cirka 7-8 procent av barn och unga utsatta, vilket motsvarar ungefär barn och unga i Sverige. Andelen barn som är mobbade har legat relativt konstant sedan 1990-talet. I vilken ålder är mobbning vanligast? Enligt vår kartläggning så är upprepade kränkningar, det som vanligen brukar klassas som mobbning, vanligast i årskurs 3-6. Vad är det för skillnad på mobbning och kränkningar? Ofta brukar man prata om att mobbning är upprepade kränkningar. En person som kränkts vid flera tillfällen kan med andra ord definieras som mobbad. Men det finns ingen gräns för när kränkningarna övergår i mobbning utan det är individens uppfattning och känsla som definierar om personen är mobbad eller inte. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om en elev bara blir kränkt vid ett enskilt tillfälle så är det allvarligt. 6 Kränkningar i skolan och på nätet 17 % har blivit kränkta av en annan elev det senaste året 7 % har blivit kränkta av någon i personalen 9 % har varit med om att en bild eller film på dem har spridits på nätet mot deras vilja 3. Etnicitet Skolans otryggaste platser 1. Toaletter 2. Omklädningsrum 3. Korridor/matsal/skolgård (beroende på ålder) Varför uppstår mobbning? Det finns inget enkelt svar på den frågan utan det rör sig om komplexa processer i relationer mellan människor. Olika mobbningsfall har olika orsaker. Däremot är det aldrig den utsattes fel att man blir mobbad. För att förstå varför mobbning uppstår behöver man titta både med ett individ-, grupp-, organisations- och samhällsperspektiv och se vad det är som kan ha orsakat just det mobbningsfallet.

7 Går det att stoppa mobbning? Ja, Friends är övertygade om att det går att stoppa mobbning. Ute på förskolor, skolor och idrottsföreningar ser vi vad det är som fungerar och som gör att mobbningen minskar. Vi tror på ett helhetsperspektiv där både skola eller idrottsförening, föräldrar och barn engagerar sig. Detta finns det även stöd för i forskningen. Det är viktigt att trygghetsfrågan prioriteras i skolor och idrottsföreningar och det är något som möjliggörs när kommuner och huvudmän väljer att frigöra resurser för detta. Förebyggande och långsiktigt Friends arbetar för att stoppa mobbning genom att stödja skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet. Vi arbetar förebyggande och långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Vi är idag närmare 40 anställda med det gemensamt att alla har stor erfarenhet av arbete med barn och unga som pedagoger, lärare, idrottstränare, beteendevetare och liknande. Genom fyra regionkontor finns Friends representerade i hela landet och har sedan starten 1997 samarbetat med ungefär skolor. Finansiering Friends är en stiftelse med 90-konto tilldelat av Svensk Insamlingskontroll. Vi är icke-vinstdrivande och helt utan statliga bidrag. Friends finansieras genom stöd från företag, stiftelser och privatpersoner samt via arvoden för de utbildningar vi genomför. De insamlade medlen möjliggör en subventionering för de skolor och idrottsföreningar som vi samarbetar med. Det möjliggör även att Friends kan sprida kunskap och engagemang kring frågor som rör barns trygghet i samhället. Friends vision Ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Friends uppdrag Att stoppa all mobbning i svenska skolor och idrottsföreningar. Det gör vi långsiktigt genom utbildning, rådgivning och uppföljning. Dessutom bedriver vi opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang. Kränkning av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier, eller genom kränkande behandling. På Friends beskriver vi kränkning som när man känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas eller blir orättvist behandlad av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker barns eller elevers värdighet och som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Mobbning är när en eller flera medvetet utsätter en person för upprepade/systematiska kränkningar. Ofta förekommer en maktrelation där den som är utsatt har svårt att försvara sig. 7

8 Samma rättighet olika behov Friends finns för att skapa ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Alla barn har samma rätt till en trygg skolgång och en säker fritid men alla barn har inte samma behov. Därför är Friends utbildningar anpassade till hur olika verksamheter ser ut och efter vad barn i olika åldrar och livssitua - tioner behöver för att kunna ta del av sin rätt till trygghet och gemenskap. Ellen Mirstam 8 FÖR ATT KUNNA UTFÖRA UPPDRAGET så effektivt som möjligt tar Friends in kunskap från flera håll och en av de viktigaste källorna är barn själva. Det arbetssättet får stöd av FN:s barnrättskommitté, som granskar hur barns rättigheter respekteras och skyddas i de stater som anslutit sig till FN:s barnkonvention. Kommittén har reagerat på förekomsten av mobbning och kränkningar i svenska skolor, i idrottsföreningar och på virtuella mötesplatser. Deras rekommendation till Sverige är att barnen ska göras delaktiga i det förebyggande arbetet. Det ligger i linje med barnkonventionens artikel 12 som säger att barn ska delta i relevanta beslutsprocesser och med Friends grundläggande värderingar som säger att varje individ har rätt att bli lyssnad på. Friends utbildare finns ute på skolor och träffar barn varje dag och det är självklart att vi lyssnar på, och lär oss av dem precis som vi lyssnar på skolpersonalen som vi utbildar och utvecklas i dialog med forskare. Friends finns idag i skolan, förskolan och inom idrotten. Dessutom arbetar Friends i utvecklingsprojekt där kränkingar på nätet och situationen för ensamkommande flyktingbarn adresseras. Viktigaste intressenter Barn och unga är Friends främsta intressenter. Men de är inte en homogen grupp, där alla är lika. Friends jobbar med barn från för skolan till gymnasiet; i skolan, idrottsföreningar och på internet. I utvecklingsprojektet Hej Sverige arbetar Friends, tillsammans med UNHCR, med attityder och kunskap om barn som rest över halva jordklotet för att söka asyl i Sverige. Friends framgång bygger på förmånen att få lära i dialog med en mängd barn och unga, i olika åldrar och situationer. Förskolan: Ellen Mirstam, 3 år Ellen går på en förskola på Kungsholmen i Stockholm. Hon och kompisen Maya är vakna när de andra barnen sover och reflekterar kring vänskap och förskolan. Det är roligt att ha samling och leka. Jag tänker aldrig sova mer på förskolan. Är det roligt att vara vaken? Ja, det är bara jag och Maya! Hon är min bästa kompis. Jag vet inte varför hon är bäst, men jag vill leka med henne ibland. Man kan leka bebis. Då är jag mamman och Maya är bebis. Om Rut är med så är hon flickan och om Mats är med så är han storasyster. Kan man längta efter sin kompis? Jag längtar efter Rut och Kembel. Jag längtar efter mamma, men det känns bra ändå. Hon hämtar mig sen, efter jobbet.

9 Theodor Handreck Diana Mohammedi Skolan: Theodor Handreck, 10 år Theodor går i årskurs fyra på en skola i Ängelholm och är kompisstödjare i sin klass. På Theodors skola börjar eleverna i en ny klass när de börjar fyran. Det är många fler som är vänner nu när de har hängt mer med varandra och vi har satt upp regler i de lekar som vi leker ofta. En bra kompis är någon som är snäll, inte säger något taskigt om någon annans kläder och delar med sig. Som till exempel idag när vi skulle ta med ägg för att måla, då var det en person som hade förstört sina ägg men jag hade två. Då fick han ett av mig. Idrott: Gustav Longo, 12 år Gustav pratar med oss just innan han går ut på fotbollsplanen. Det som är kul med fotboll är att skjuta, göra mål och vänner! Det är viktigt att man spelar schysst och är en bra kompis när man spelar. Man ska till exempel säga bra spelat till de andra när de gör något bra. Det händer ju att folk blir arga och kanske säger något dåligt. Då ska man säga till direkt. Då kan man ju också påminna den personen om att vi jobbar med Friends. Gustav Longo Josefa Söderström Nätet: Josefa Söderström, 15 år Josefa, 15 år, spelar det onlinebaserade strategispelet League of Legends. Hon spelar ofta på samma plats som sina kompisar, lägger upp strategin tillsammans och samarbetar genom hela spelet. Onlinespel är ett av hennes största intressen så det sociala livet på internet är viktig. Många tror att man inte kan gilla onlinespel som tjej. Att man bara ska gilla smink och sånt. Och så tycker en del att man är geek om man spelar. Men jag bryr mig inte om det. Det bästa med att spela är att det är socialt och kul. Med en chattfunktion kan man prata med okända spelare. De flesta är schyssta, men då och då stöter man på någon som beter sig illa. Ofta skriver de typ noob, alltså nybörjare. Hej Sverige : Diana Mohammedi, 17 år Diana, 17 år, har varit i Sverige i drygt ett år och läser språkintroduktion i Uppsala. Diana gillar att lära sig, men tycker däremot att det är svårt att få vänner i skolan. Jag känner mig väldigt ensam där. Ingen pratar med mig och jag får alltid sitta ensam i matsalen. Det är få som känner till hur det kan vara att fly. Få vågar också ta kontakt med någon som har flytt och kommit ny till Sverige. Det bästa man kan göra för att ändra på det är att vara nyfiken och ställa frågor. Om man är ny någonstans är man oftast lite blyg. Då kan det hjälpa att få frågor eller att någon annan bara vågar prata med en och öppna upp sig först. 9

10 Alla vuxna i kampen mot mobbning 10 Tack vare våra nyckelintressenters mod, kunskap och engagemang har Friends under 17 år kunnat göra skillnad för barn och unga. De som bidrar till Friends arbete gör det på olika sätt, utifrån sina unika styrkor. Sara Damber FRIENDS UPPDRAG INNEBÄR att använda den kraft och energi som bildas i mötet mellan flera olika intressenter för att stoppa mobbning. Genom utbildning, opinionsbildning och forskning flyttar vi tillsammans fram positionerna för barns rätt till en trygg uppväxt. Utan stöd från vuxna som verkligen bryr sig hade det inte varit möjligt. De som stödjer Friends har sin hemvist i olika sfärer. Det har visat sig vara en framgångsfaktor. Det är vår övertygelse att socialt engagemang och viljan att förändra vardagen för barn som utsätts för mobbning inte känner några sektoriella gränser. Därför har vi medvetet arbetat för att engagera starka personer och verksamheter med olika bakgrunder och erfarenheter. Dessa nyckelpersoner och de verksamheter som de representerar har axlat de roller som passar dem bäst och gör det möjligt för Friends att fortsätta kampen mot mobbning. Styrelse: Sara Damber, social entreprenör, grundare av Friends och Co-Founder av Reach for Change Sara grundade Friends som 19-åring. Sedan dess har hon arbetat på Regeringskansliet, drivit uppmärksammade samverkansprojekt och startat den internationella organisationen Reach for Change. Jag skapade Friends utifrån en övertygelse om att vi alla kan göra något för att förändra världen till det bättre. Ett litet hej kan vara det som vänder utanförskap till trygghet och tillhörighet. Min resa som social entreprenör har fortsatt, men allt började med insikten om att en röst räknas. Stina Götbrink Postkodlotteriet: Stina Götbrink, välgörenhetschef Genom stöd till både kärnverksamheten, och specialprojekt som Hej Sverige, möjliggör Postkodlotteriet Friends arbete. Inget barn borde ha magont på grund av mobbning. Friends spelar en viktig roll ute i landets skolor för att mobilisera alla vuxna att bli delaktiga i att förebygga mobbning. Molly Sandén Ambassadör: Molly Sandén, artist och programledare Molly var utsatt för mobbning som tonåring och det har fått henne att vilja agera för att hjälpa andra blev hon ambassadör för Friends. På en danskurs jag gick fick jag blickar och blev utfryst. När vi skulle dela upp oss blev jag sist vald, så jag har känt ångesten av att inte vara trygg i sin kropp. Någon sa att jag såg ut som en gris. Då kände jag att jag inte ville sticka ut, så att folk inte skulle ha någon anledning att hacka på mig. Om jag som ambassadör för Friends kan hjälpa en enda person att få ett bättre självförtroende och slippa gå igenom det jag gick igenom så är det värt det.

11 Astrid Söderbergh Widding Akademien: Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet Samarbetet med Friends är en viktig del i satsningen på strategiska partnerskap för Stockholms universitet. Stockholms universitet bedriver framstående forskning och Friends arbetar med metodutveckling och utbildning. Tillsammans kan vi bidra till samhällsnyttig kunskapsutveckling inom ett område som rör alla. Michael Wolf Pedagog: Bodil Westergren, skolkurator Bodil har arbetat med Friendsprogrammet på Villaskolan sedan Villaskolan är Ängelholms största skola med 24 klasser och 540 elever F-6. Jag märker att Friendsprogrammet gör skillnad. Det utgör en rejäl grund i vårt värdegrundsarbete. Genom åren har vi implementerat programmet på ett sätt som passar oss, anpassat det till våra förutsättningar och gjort det till vårt. Tidigare arbetade vi mer med akuta situationer, men tillsammans med Friends har vi hittat sätt att jobba förebyggande med en tydlig struktur för att involvera elever och skolans personal. Det märks resultat bland eleverna. En sak som gör oss unika är att hela skolan genomsyras av ett intresse för de här frågorna. Vi har hittat ett sätt att säkerställa att det inte är så personbundet utan alla är med och bidrar. Niklas Boström Bodil Westergren Medarbetare: Niklas Boström, medarbetare Niklas håller utbildningar för vuxna och barn i skolan och idrottsföreningar i syfte att ge kunskap om hur de kan skapa en trygg miljö för barn och ungdomar. Det ger ett stort värde för mig att känna att jag verkligen gör skillnad i min yrkesroll. Vårt arbetssätt bygger på att vi kartlägger de verksamheter vi jobbar med. Det gör att vi tydligt kan se att våra utbildningar förbättrar skolor och idrottsföreningars situation. Det vi gör ger effekt! Swedbank: Michael Wolf, VD och koncernchef Under 2013 flyttade Friends huvudkontor till Arenastaden i Solna, när nationalarenan som tack vare Swedbank är döpt efter Friends. Vi vill vara engagerade i samhället och vi har stöttat Friends länge. Mobbningsfrågor i skolvärlden, men också i idrottsvärlden, är något som vi måste våga lyfta. Vi signalerar med namnet på den fantastiska nationalarenan att vi bryr oss och att vi vill att arenan ska vara en trygg plats för familjer att titta på idrott och andra event. Vi känner att det här kommer att öka värdet för oss. Vi tror att det skapar ett större engagemang i samhället för de här frågorna, och att man också kommer att koppla Swedbank till detta engagemang. Och det kan nog också på marginalen leda till nya kunder och en ökad förståelse för en problematik som ändå kostar samhället rätt mycket. 11

12 Friends kärnverksamhet utbildning Kompetens och hjärta Under 2013 har Friends genomfört över 900 utbildningar över hela landet. Med kunskap och kompetens har Friends erbjudit stöd och utveckling till över vuxna i skolor, förskolor och idrottsföreningar. 12 DET STÄNDIGA UTVECKLINGSARBETET sker med utgångspunkt i forskning och i samverkan med skolor, förskolor och idrottsföreningar. Samtidigt, ute på skolor och i idrottsföreningar, genomförs utbildningarna av Friends kloka utbildare, som bär med sig den specifika kompetens som krävs för att hjälpa vuxen- världen att ta sitt ansvar för barns och ungas trygghet. Åsa Gustafsson har arbetat som utbildare sedan Uppdraget är att ge stöd åt skolor, förskolor och idrottsföreningar, och hjälpa till att navigera rätt, i relation till behoven så väl som till de gällande styrdokumenten. Det vi erbjuder är inte ett plus i kanten för skolorna utan snarare ett sätt att hjälpa skolan att fullfölja sitt uppdrag. Det talas mycket om brister i skolor och förskolor men, det är viktigt att också lyfta den erfarenhet och kunskap som finns i skolorna. Min roll är att samordna engagemanget för trygghet, erbjuda struktur och systematik för att underlätta skolans arbete. Eftersom alla skolor har sina unika förutsättningar är ingen dag den andra lik för Åsa. Det är en omväxlande och stimulerande vardag men, det saknas inte utmaningar och genom åren har Åsa fått bred erfarenhet av att ta i svåra frågor. Det gäller att våga ta i det som är svårt och vara beredd på att det kommer att blåsa ibland. Det kan handla om att bemöta fördomar men även om att stötta skolor i att våga se det som inte fungerar. Det kan vara väldigt utmanande att peka ut ett problem på en skola för någon som har jobbat där i många år. Jag måste kunna göra det på ett schysst sätt men aldrig lägga locket på och blunda för någon obehaglig sanning. Samtidigt lyssnar en bra utbildare till de tankar som finns även om de är ifrågasättande eller avvaktande. Åsas långa erfarenhet som utbildare i kombination med erfarenhet från förskolan är en framgångsfaktor i många situationer. På många skolor frågar de, hur gör andra? Då är det viktigt att kunna dela med sig av goda exempel. Det gäller också att känna till vardagen i verksamheten och gå in i utbildningen med ett stort mått av ödmjukhet. Det är ju ingen skrivbordsprodukt som vi serverar! Åsa har i likhet med flera andra på Friends studerat genusvetenskap och har ett intresse för att förstå och motverka normer. Vi har länge arbetat med att problematisera och synliggöra genusnormer och i samarbete med UNHCR har vi även genomfört projektet Hej Sverige där vi utvecklar vårt antirasistiska arbete. Däremot ser vi att vi behöver ge stöd i frågor som gäller att barn diskrimineras eller trakasseras utifrån funktionshinder och där behöver vi utvecklas. En styrka internt är att inte säga att vi är experter på allt utan vi är ödmjuka och vill lära oss mer. Vi är ambitiösa och siktar högt men måste bevaka att det är genomförbart. Friends utbildningar innehåller ofta en kortare föreläsning eller föreställning för att skapa plats för de svåra frågorna och uppmuntra till reflektion. Efter en monolog på en gymnasieskola såg jag hur en elev dröjde sig kvar i lokalen. När de andra hade gått kom han fram till mig och började prata om högt och lågt. Efter ett tag berättade han att han var en social person, en kille som tog plats och hade kompisar. Vad ingen förstod var hur ensam han kände sig. Han saknade en bästa vän och upplevde att det aldrig var någon som verkligen förstod honom. Det berörde mig djupt, inte för att det är den värsta utsatthet jag sett, utan för att det han pratade Åsas utbildningstips Lyssna på eleverna. De har bra idéer och viktig kunskap. Försök skapa ett klimat där alla är trygga och får ta plats på lika villkor. Inled gruppträffar med en runda där alla kommer till tals. Då har alla fått prata och alla har lyssnat. Det sätter bra ton. Alla grupper är olika och det är en utmaning att känna in det. Det krävs fingertoppskänsla och intresse för människor. om var så fundamentalt. Att vara nära en annan människa är ett så starkt behov vi har.

13 Friends International Center Against Bullying Med akademisk förankring En av årets stora händelser var invigningen av Friends International Center Against Bullying. Centret är en mötesplats för alla som arbetar mot mobbning. Vid centret utbildas lärare och nationella och internationella konferenser samlar experter i mobbningsfrågor. Utöver detta erbjuds rådgivning för skolor, förskolor och idrottsföreningar kring mobbning och trygghet. FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP måste man samla kunskap. Mobbning är ett globalt problem och vi kan lära oss mycket av varandra, säger Lars Arrhenius. Verksamheten omfattar ett nära samarbete med forskare vid Stockholms universitet. Med forskningssamarbetet kan vi fortlöpande ta till oss ny forskning. Vår styrka är att vi dagligen befinner oss ute på skolor och träffar elever, lärare och rektorer, så vi kan ge inspel från praktiken till forskarna. Vi vill leda utvecklingen för hur man jobbar effektivt med att förebygga mobbning och centret möjliggör det. Forskningen sker på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och handlar om hur mobbning i skolan uppstår och uppfattas av barn och unga. Även om det tar tid att publicera en vetenskaplig artikel så får Friends genom samarbetet kontinuerlig tillgång till resultaten. I ett femårigt projekt kommer två doktorander att jobba heltid med att forska om mobbning under ledning av professor Ann-Christin Cederborg. Forskningen handlar om hur mobbning uppstår och uppfattas av barn och unga. Den kunskap vi tar fram förmedlas kontinuerligt till Friends som i sin tur genomför metodutveckling av sina utbildningsprogram om mobbning. Att minska avståndet mellan forskning och verksamheter som möter barnen är en hjärtefråga för mig, säger Ann-Christin. Samarbetet innebär att Friends metoder blir ytterligare förankrade i forskning. Verksamhet vid Friends Center Centret har tre grundpelare forskning, utbildning och rådgivning. Forskning: Sker på Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Resultaten av forskningen ligger till grund för Friends metodutveckling. Utbildning: Centret står värd för konferenser och håller utbildningar kring mobbning. Syftet är att utbyta kunskap om mobbning både på nationell och internationell nivå. Utbildningsdelen omfattar även kurser för lärare, föreningar och andra intressenter kring förebyggande mobbningsarbete. Rådgivning: Skolor, förskolor och idrottsföreningar kan vända sig till Friends International Center Against Bullying för rådgivning och stöd från Friends experter. Barn- och äldreminister Maria Larsson klipper band på invigningen av Friends International Center Against Bullying i september

14 Hej Sverige Praktiknära utveckling En viktig del av Friends utvecklingsarbete är att undersöka. Utbildningarna förankras i relevanta teorier och ramverk tillsammans med akademiska världen, och parallellt bedrivs ett praktiknära utvecklingsarbete för att hitta nya insikter och se nya perspektiv. Genom att adressera aktuella och angelägna frågor i projekt bygger vi upp ny kunskap i verksamheten. Barn som flyr HEJ SVERIGE ÄR DET SENASTE stora utvecklingsprojektet, där Friends förmedlar ensamkommande flyktingbarns erfarenheter. Arbetet med att motverka fördomar och öka förståelsen för olikheter har också visat på en stor törst bland Sveriges högstadieskolor efter utbildning, material och program som berör just dessa aspekter av trygghetsarbetet. Öppna för samtal om lika värde Förra året kom ensamkommande barn till Sverige. Merparten kommer från Afghanistan, men ett ökande antal är från Syrien. 16 procent var flickor. 82 procent av de barn vars ärende prövades förra året fick uppehållstillstånd i Sverige och 401 ensamkommande barn fick avslag på sin ansökan. 14 Kan du föreställa dig att jag har färdats i 36 timmar under en lastbil utan mat eller vatten. Kan du föreställa dig att jag har hängt därunder medan små hårda stenar slår upp i ansiktet. Hur ont det gör under alla dessa timmar. Kan du förstå att man bara vill ge upp och släppa taget. Ali, 17 år Under 2013 anlände cirka ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Deras berättelser är starka och skakar om. Men de har lärt oss mycket. Friends uppdrag är att bidra till en trygg skola för alla elever, oavsett bakgrund så det två år långa samarbetet med UNHCR, FN:s flyktingorgan, där vi fått ta del av ensamkommande flyktingbarns berättelser, har försett oss med viktig kunskap. Berättelserna handlar inte bara om traumatiska resor utan även om hur det blev sedan, när de kom fram. För många har mötet med det svenska samhället i allmänhet och skolan i synnerhet, inneburit ytterligare en påfrestning. För många unga och vuxna som inte delar dessa barns erfarenheter är det svårt att förstå och relatera till vad de varit med om. För att ändra på det har vi skapat en plattform för dessa berättelser att spridas och så långt det är möjligt förstås av andra. Genom att berätta några av dessa barns historier på ett pedagogiskt, inspirerande och gripande sätt, öppnar vi upp för ett samtal om människors olika bakgrund och lika värde. Vi vill väcka nyfikenhet för varandras olikheter och skapa samtal om identitetsskapande, tillhörighet och ömsesidig respekt. Projektets material har gått ut till landets åttondeklassare och deras lärare och ska fungera som en ingång för att skapa en trygg och inkluderande miljö i skolan, med respekt för alla barns lika värde, bakgrund och historia. Inom ramen för utvecklingsprojektet har Friends även tagit fram en lärarhandledning, där det finns underlag för att jobba mer djupgående med klassen gällande frågor om fördomar, identitet och att vara ny. Lärdomarna från projektet har gjort oss bättre rustade för att möta barn och unga med olika bakgrund. Genom vårt samarbete med UNHCR och genom de fantastiska möten vi haft med unga som rest en lång och farlig väg för att komma till Sverige, har vi lärt oss mer om vad som krävs för att vi ska kunna bidra till ett inkluderande klimat i skolan och på fritiden.

15 Friends opinionsbildning Tala högt för kunskap och engagemang Barn idag är mer mediavana än någonsin och de möter fler budskap än någon generation tidigare. Även vuxna hämtar en stor del av sin information från medier och vilka frågor som hamnar på den politiska agendan avgörs många gånger av löpsedlar och granskande reportage. Medierna är med andra ord en drivkraft och en grundpelare i demokratin. Därför är det viktigt att Friends är med och sprider sina värderingar i det kommunikativa landskapet. FRIENDS OPINIONSBILDNING HAR TVÅ DELAR. En del som syftar till att sätta frågor om mobbning och likabehandling på den politiska kartan och säkerställa att beslutsfattare har barns bästa för ögonen. Under 2013 skrev vi en rad debattartiklar, agerade sakkunniga i medier och deltog i debatten via bloggar och sociala medier. Den andra delen handlar om att sprida goda värderingar och skapa ett samtal om vänskap och tolerans bland barn, föräldrar och skolpersonal. Här spelar våra ambassadörer en viktig roll. Under året har vi välkomnat Molly Sandén som ambassadör och samlat personer i en manifestation mot mobbning på Skansen där bland annat Yohio och Ulrik Munther framträdde, varvat med tal av utbildningsminister Jan Björklund och Jonas Gardell. För att sprida kunskap om mobbning använder Friends dagens alla möjligheter i form av media och kommunikation. I det moderna kommunikationssamhället finns en uppsjö av kanaler som vi kan använda för att nå ut med vårt budskap, men oavsett vilket forum vi finns i är vårt mål alltid detsamma: stoppa mobbningen och se till att alla barn får en trygg skolgång och fritid. Syftet med Friends opinionsbildning Mobbning kommer aldrig att försvinna av sig själv. Det krävs politiska beslut och handlingskraft hos enskilda vuxna för att barn inte ska utsättas för kränkningar. Friends opinionsbildning handlar om att få alla att förstå problemen och att inspirera för att alla sedan ska agera utifrån sina möjligheter. Insamling som engagemang Friends använder också mark - nads föring för insamling. Insamlingen har dubbla syften dels att samla in pengar så att Friends kan fortsätta utveckla arbetet med barn och unga, och dels att ge vuxna och barn en chans att engagera sig i och ta ställning för kampen mot mobbning. Både pengarna och det aktiva stödet är ovärderligt för Friends arbete. 15

16 Omtänksam och vågsam på Frestaskolan Radikal minskning av kränkningar med Friendsprogrammet Målmedvetenhet, gott ledarskap, involverade elever och stöd från Friends har varit framgångsfaktorerna för Frestaskolan som på bara ett år har minskat förekomsten av kränkningar. Andelen elever som blivit kränkta har gått från 24 till 15 procent och arbetet för trygghet fortsätter! 16 PÅ FRESTASKOLAN HAR LIVSKUNSKAP och god sammanhållning mellan elever och personal alltid varit högt prioriterat, men när de blev Friendsskola 2012 och gjorde sin första kartläggning blev förbättringsområdena tydliga. Toaletter, omklädningsrum och skolgård behövde åtgärdas. Sagt och gjort. På rekordtid har Frestaskolan förbättrat tryggheten för eleverna. Vi har åtgärdat problemen genom att sätta haspar på toalettdörrarna istället för lås, ingen behöver oroa sig för att dörren ska gå i baklås eller slitas upp. Vi har också sett till att ha en vuxen med i omklädningsrummen och satsat stort på att alltid ha tillräckligt med personal ute på rasterna, säger Sicci Heijmer, biträdande rektor. De konkreta åtgärderna i den fysiska miljön har kombinerats med ett intensivt värdegrundsarbete. Friendsmätningen som gjordes efter ett års arbete, alltså 2013, visade tydligt hur åtgärderna haft effekt och att andelen elever som blivit kränkta av andra elever hade minskat från 24 till 15 procent. När jag fick se resultatet av enkäten hade jag svårt att ta till mig förbättringen. Jag stirrade mig blind på det som fortfarande inte var bra så det var skönt att få prata med Friends utbildare om resultatet. Då kände jag mig väldigt stolt. Det var roligt att känna att vi verkligen hade gjort det bättre för barnen. Målsättningen är nu att upprätthålla arbetet och intensifiera det där det behövs. Vi behöver jobba mer med stämningen på fotbollsplanen eftersom det ibland kan bli hetsigt. Barnen kommer alltid till oss om det händer något men vi behöver bli bättre på att vara där i tid. Sicci har en tydlig idé om vad vuxna måste göra för att skapa trygghet och gemenskap. Jag tror att vi pratar sönder barn idag. Vi pratar och pratar, till slut slutar de lyssna. De vet vad de får och inte får. Men varför gör de då inte som vi har sagt? Jo, för att de gör som vi gör. Om vi vuxna inte är vänliga eller går runt och är irriterade så smittar det av sig. Vi måste respektera barnen. Om jag står och pratar med ett barn får jag inte låta mig avbrytas av en annan vuxen. Vuxna gör ofta så och då är det inte svårt att förstå varför barn kan få svårt att lyssna på varandra. Friends mätning visar på tydliga resultat och Frestaskolan har upplevt mätningen som ett värdefullt verktyg. Inte minst har det blivit ett kvitto på personalens goda arbete. Den ger även viktig information om elevernas situation. Jag är glad att det är många som känner att de har en vuxen att prata med. Det är också färre som upplever att de har blivit kränkta av en vuxen. När det gäller kränkningar på internet är resultaten inte lika positiva och det hänger ihop med att vi har gjort en IT-satsning i år och behöver komma ikapp med hur vi ska jobba med det. Pedagogerna på Frestaskolan är nöjda med arbetet och har varit involverade i både planering och genomförande. De lyfter särskilt fram trygghetsveckan som ett viktigt inslag. För många av oss lärare är det så att de har så mycket att ta hand om och så ligger trygghetsarbetet som någonting tungt över alltihop. Det som fungerade så bra den här gången var att lärarna fick tid att planera och hade möjlighet att vara med och göra upplägget, säger Paula Mattsson lärare i årskurs fyra som arbetar i trygghets gruppen och agerade sammankallande till trygghetsveckan.

17 Trygghetsveckan var uppskattad även bland eleverna. Vi gjorde bland annat en övning som gick ut på att alla skulle sitta i en ring utom en som skulle stå i mitten. Den personen skulle gå fram till folk och säga: Ursäkta, kan jag få sitta här? och då skulle den personen resa sig upp, erbjuda sin plats och den som frågat skulle tacka och sätta sig. Det låter ju dötrist men när jag försökte avsluta efter 45 minuter skrek de rakt ut. Det är häftigt när man som lärare får en så stark och oväntad effekt. Det som uppskattades var att bli utvald, säger Paula. material att leka med och fler rastvakter har gjort det tryggare i skolan. Lärarna har koncentrerat sig mer på skolsakerna istället för att bara fixa kaffemaskiner och hålla på med sitt eget. Dom engagerar sig mer i eleverna kan man säga, säger Martin. De förklarar att alla kan göra mycket för att vara bra kompisar och bidra till en god stämning utan mobbning. Att vara kompisstödjare skapar extra motivation. Det är roligt att jobba med Friends. Det känns som att jag kan förändra så himla mycket mot mobbning. Jag tänker lite extra på vad jag gör och så där, till exempel fråga de som verkar vara utanför om de vill vara med och så, säger Alice. Det är bara att säga ett ord så blir någon lycklig. Typ hej. Och om någon är dum och skriker eller så kan man själv vara den rätta personen och inte göra det tillbaka, fyller Martin i. Det gäller att vara omtänksam och vågsam. En kompisstödjare måste våga prata med den som sitter ensam. Det går att fråga hur den mår, men det är kanske inte så bra att fråga varför den inte är med andra. Då kan det kännas dumt. Det är bättre att samla ihop alla, de som är ensamma och alla andra för att köra burken eller kull. Då blir det ju ett helt gäng som alla har kul tillsammans, säger Axel. Friends mätning på Frestaskolan Effekten av Frestaskolans arbete visar sig tydligt när Friends kartläggning genomfördes efter ett år med Friendsprogrammet. Det händer dåliga saker på skolan också. Det känns ju jättejobbigt om någon skriker åt en. Jag är kort, och ibland skriker folk jävla dvärg. Men för det mesta är det bra stämning och jag trivs. Även om alla inte alltid säger hej så bryr sig alla om varandra, fortsätter Axel. Rektorn, pedagogerna och eleverna på Frestaskolan ger en samstämmig bild: Det har blivit bättre. Alla talar om medvetna strategier och fokuserar på det som de själva kan göra för att bidra. Och det är precis vad Friendsprogrammet går ut på: ledare, personal och elever ska känna sig stärkta i sin egen strävan efter trygghet och gemenskap. Arbetet med kompisstödjare är en frivillig del av Friendsprogrammet. På Frestaskolan har det fungerat som ett effektivt forum för elevernas inflytande över likabehandlingsarbetet. Alice Hassbring årskurs två, Axel Karlsson årskurs fem och Martin Öberg årskurs tre är några av kompisstödjarna på Frestaskolan. De tycker att stämningen har blivit märkbart bättre det senaste året. Det första man gör när man kommer till skolan är att skratta, säger Martin. Alla tre är överens om att hasparna på toaletterna, mer Antal elever Har roligt i skolan 80% 85% Säger vill vuxna om någon behandlas illa 70% 81% Har blivit kränkt av en elev 24% 15% Har blivit kränkt av en vuxen 6% 3% 17

18 Friends ut i världen Med Friends International Center Against Bullying har stiftelsen Friends gett sig in i kampen mot kränkningar och mobbning, även utanför Sveriges gränser. Centret är det första i sitt slag i världen och målsättningen är att bilda en knytpunkt för både forskning och praktik, som ska föra hela fältet framåt. 18 MITT ARBETE HAR TAGIT MIG ÖVER HELA VÄRLDEN, och jag vet att barn och unga utsätts för kränkningar och mobbning överallt. Det är ett globalt problem och Friends erfarenhet och metoder har potential att skapa en trygg vardag för elever från Kalifornien till Kyoto via Kinshasa, säger Sara Damber, grundare och ordförande för Friends. Jag har alltid haft en vision om Friends i världen och efter 17 år av hårt arbete, utveckling och lärdomar i Sverige är det äntligen dags. Det gör mig lycklig och jag ser fram emot den här nya utmaningen för Friends, fortsätter Sara. Två forskningsprojekt har startat och Friends håller sin första stora konferens under våren Samtidigt förs samtal med ideella organisationer, offentliga institutioner och privata aktörer kring möjligheten att starta och driva verksamhet med Friends metoder i länder som USA, Norge, Danmark, Sydafrika, Namibia och Botswana. Vi möter mycket stort intresse för vår verksamhet i Sveriges skolor, förskolor och idrottsföreningar. Tillsammans med praktiknära forskning har vi verkligen något att erbjuda de aktörer internationellt som vill ta ställning mot mobbning och kränkningar, och för barns och ungas trygghet, säger Lars Arrhenius. Bullycide Under de senaste åren har vi sett flera internationellt uppmärksammade fall av mobbning som lett till inte bara självmord, utan också skolskjutningar. Det engelska ordet bullycide är en kombination av orden bullying och suicide/homicide, och har uppkommit för att beskriva den mest långtgående effekten av mobbning som sker utan att vuxna och samhället tar ansvar. Sambandet mellan mobbning och självmord har påvisats av bland andra Yale School of Medicine. World Health Organization, WHO, har påvisat att förebyggande, skolbaserade program har störst effekt, och har efterlyst just den typen av arbete som nu startats på Friends International Center Against Bullying.

19 Friends 2013: Kvalitet och internationalisering I oktober 2013 var Lars Arrhenius och jag i Johannesburg, Sydafrika. I en vecka arbetade vi med utbildningsdepartement och organisationer i Sydafrika, Namibia och Botswana. Ämnet för diskussionen var hur vi i ett gemensamt projekt skulle kunna utveckla metoder för lärare att motverka diskriminering i klassrummet och skapa ett inkluderande för hållningssätt. Målet är en metod som ska gå att använda i många länder och vila på mänskliga rättigheter. PLATSEN FÖR MÖTET ÄR ETT KONFERENSRUM på ett hotell i Johannesburg. Vi som sitter i rummet har så olika bakgrund. Våra länder har så olika historia och förutsättningar vad gäller utbildning och ekonomi, politisk samtid. Och när vi utbyter erfarenheter är det så tydligt att vi har oerhört mycket att lära av varandra. De övriga deltagarna uppskattar Friends expertis inom ett svårt område. Att vi har fokuserat på att förebygga kränkningar och mobbning, och ingenting annat, i 17 år har gjort oss till experter med stor erfarenhet och kunskap. I de här samtalen i Johannesburg står det plötsligt klart för mig den självklara nödvändigheten i Friends stundande internationalisering. Vårt gemensamma mål är inte bara ett samhälle, utan många samhällen en hel värld där barn och unga får växa upp i trygghet och jämlikhet. För att nå dit måste vi samarbeta med aktörer från andra länder. Ska vi bli effektiva i vårt arbete måste vi lyssna på vad omvärlden har att lära oss och själva sprida vår kunskap till andra. Hjärtat i Friends arbete är utbildningar i svenska skolor och idrottsföreningar. Det är här vi har byggt upp erfarenhet och evidens för våra metoder. Under 2013 har vi inlett ett femårigt samarbete med Stockholms universitet för att ytterligare fördjupa kunskapen, som är grunden för förändringsarbetet. Under det gångna året har vi också för andra gången genomfört en effektmätning som ska hjälpa oss svara på frågan: Minskar mobbningen med Friends?. Vi har frågat våra viktigaste intressenter barn och unga själva om deras upplevelser i skolan. Nästan barn i 40 FEM KVALITETSHÖJANDE INSATSER 2013: Öppnandet av Friends International Center Against Bullying, ett kunskapscentrum för forskning, utbildning och rådgivning Starten av ett femårigt samarbete med Stockholms universitet för att öka kunskapen om mobbning Genomförandet av utbildningskampanjen Hej Sverige, i samarbete med UNHCR Viktiga kunskapsinsamlingar om kränkningar av barn och unga inom idrotten och attityder mot ensamkommande flyktingbarn hos unga Implementerandet av mätning som visar Friendsprogrammets effekt som 2013 visar en minskning av mobbning med 24 procent efter ett år med Friendsprogrammet skolor har deltagit i mätningen, och sammantaget ser vi en minskning av upprepade kränkningar, alltså mobbning, med 24 procent. Det är glädjande resultat. Glädjande för att det innebär att ungefär 340 barn inte behöver genomgå den förödande upplevelse som mobbning innebär. Det är en enorm vinst både för individen och samhället. Det är också glädjande att se att vårt flaggskepp fungerar. På följande sidor finner du resultat från de mätningar och uppföljningar vi gjort av arbetet Vi är stolta över resultaten, men vi nöjer oss inte. Arbetet fortsätter för att utveckla metoder och samarbeten, att belägga resultat och finna nya samband, att arbeta med fler skolor, nå fler arenor där barn och unga finns! Carolina Engström, chef utbildning och utveckling KVALITETSPRIORITERINGAR 2014 Utveckla och kvalitetssäkra Friends Centers verksamhet vad gäller forskning, seminarier, konferenser och rådgivning Utveckla effektmätningen och kvalitetssäkringen av Friendsprogammet Ta fram strategi för Friends närvaro internationellt Utveckla Friends säljverksamhet för att nå ut till fler skolor, förskolor och idrottsföreningar 19

20 Om Friends rapportering Friends var den första ideella organisationen i Sverige som rapporterade enligt Global Reporting Initiative, GRI. Det var 2010 och arbetet lärde oss mycket, inte minst om hur vi kan involvera våra intressenter när vi definierar vad som är viktigt att rapportera. GRI erbjuder vägledning när det kommer till mätning och rapportering, och det gör även FRII:s nya ramverk för effektrapportering. Vår upplevelse av att för - hålla oss till dessa båda ramverk är att de stödjer och stärker varandra. Genom att rapportera enligt båda har vi som organisation ett gott stöd. MÅLET FÖR FRIENDS RAPPORTERING ÄR dock inte att följa ramverken. Vår målsättning sträcker sig längre än till att mäta effekten av vårt arbete, vi vill veta vad vi kan göra bättre i framtiden. Därför kan vi inte lämna något åt slumpen när det gäller rapportering utan måste arbeta med varje komponent. När vi definierar innehållet i vår rapportering utgår vi från vad som är viktigt för våra intressenter. Vi är även måna om att rapportera på ett sådant sätt att vi hela tiden knyter an till vår kontext och berätta det som är relevant för det som vi faktiskt vill uppnå: en tryggare tillvaro för barn. Samverkan med andra organisationer är en viktig del av det arbete vi gör för att förhålla oss till den samtida kontexten och ta in kunskap om aktuella frågor. Det finns en uppsjö av ämnen som Friends skulle kunna rapportera på men vi har valt att fokusera på det som våra intressenter tycker är mest väsentligt och svara så uttömmande som möjligt på dessa frågor: För att rapportera med god kvalitet har vi hämtat vägledning från ramverken och strävar ständigt efter att ge en balanserad bild av vår verksamhet genom att berätta om utmaningar likväl som framgångar. Det är också en viktig utmaning för oss att skapa jämförbarhet och möjlighet för våra intressenter att följa vår utveckling från år till år. Där tror vi att FRII:s mall för effektrapportering kommer att vara ett viktigt hjälpmedel. Vi strävar efter transparens och ser det som vårt ansvar att alltid beskriva vår verksamhet på ett tillgängligt sätt utan att förenkla eller förlora komplexitet. Friends är medlemmar i FRII och har ett 90-konto som delas ut av Svensk Insamlingskontroll. Som medlemmar är Friends skyldig att rapportera enligt FRII:s kvalitetskod. På sidan 34 hittar du ett register som visar hur årsrapporten kan läsas utifrån FRII:s effektrapporteringsmall. 20 Minskar Friends mobbningen? Arbetar Friends effektivt i enlighet med uppdraget? Har Friends det som krävs för att ha betydande effekt?

En bra vän ser mig när jag gömmer mig i mig själv

En bra vän ser mig när jag gömmer mig i mig själv Årsrapport 2 En bra vän ser mig när jag gömmer mig i mig själv FRIENDS HAR EN MYCKET VIKTIGT UPPGIFT. Livsviktig faktiskt, för hundra tusentals barn och unga som varje år blir kränkta på skolan, i omklädningsrummet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Carolina Engström Jacob Flärdh Asepgren Om Friends Grundades 1997 av Sara Damber - eldsjälen med egen erfarenhet av mobbning. Icke-vinstdrivande organisation

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Friends utbildningar

Friends utbildningar Friends utbildningar Innehåll Förord 3 Om Friends 4 Friends i skolan 6 Friends nätutbildningar 12 Friends i förskolan 13 Friends i idrotten 14 Kontaktuppgifter 15 2 Förord Barns rättigheter och vuxnas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fyllinge Verksamhetsområde Fyllinge förskola BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Pedagoger och barn på Fyllinge förskola med hjälp

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. ProAros vision: Alltid bästa möjliga möte. Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017 Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 2(5) 1. Vision På förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället strävar vi efter

Läs mer

kortversion Tuböleskolan

kortversion Tuböleskolan kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

www.friends.se Karin Dungmar

www.friends.se Karin Dungmar Karin Dungmar Innehåll Presentation av föreläsare, Friends och skolans uppdrag Varför föräldrautbildning? Om att skapa ett vi Övning: Tala lyssna Övning: Case Ansvarsordning Var kan jag vända mig till

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY FÖRSKOLA 2011 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Långsiktiga mål 3 Främjande och förebyggande arbete 4 Kartläggning av trygghet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan Hållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum 2014-01-03 1 (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Rektor Eva Andersson Rektor Eva Andersson 2015-01-28 1 (5) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Likabehandlingsplan Tillvägagångssätt vid kränkningar och mobbning

Likabehandlingsplan Tillvägagångssätt vid kränkningar och mobbning Likabehandlingsplan Tillvägagångssätt vid kränkningar och mobbning Tove Risberg Inger Palmér Tyresö Förskola och Skola Innehållsförteckning Varför likabehandlingsplan Vision Kartläggning Nulägesanalys

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA 2009/2010 Vårt gemensamma arbete på Svensby skola skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 24 januari 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan Fågelbo och fritidshemmet

Läs mer

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Likabehandlingsplan (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Hösten 2010 Förskolans långsiktiga mål och vår policy Vi vill att alla ska

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 20131101-20141031 Stockslycke förskola avdelning Månskenet 1 Innehåll Inledning 2 Mål 2 Syfte 2 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5år 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5år

Läs mer

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Syfte Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16

Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16 Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/16 Grunduppgifter Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogiska ombud. Vår vision Alla barn ska känna sig trygga och bemötas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer