Ökad individualisering och/eller kollaborativt lärande?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad individualisering och/eller kollaborativt lärande?"

Transkript

1 Lärarutbildningen Distansutbildning av lärare Examensarbete 5p SÄLII:2 HT 2003 Ökad individualisering och/eller kollaborativt lärande? - en studie och analys av erfarenheter av datorn som stöd för lärare/elever i yrkesinriktade gymnasiekurser Författare: Maritha Nergell Handledare: Anders Lindh Examinator: Anders Lindh

2 SAMMANFATTNING Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e- postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv. Sökord: datorstöd, vuxenutbildning, individualisering, individuellt lärande, kollaborativt lärande 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH BAKGRUND INLEDNING BAKGRUND SYFTE, PROBLEMSTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNING SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING METOD URVAL METODVAL, (HERMENEUTISK - AKTIONSFORSKNING) UNDERSÖKTA GRUPPER ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT - STUDIEINRIKTNINGAR LÄROPLAN RIKTLINJER - KURSPLANER KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER FÖR KURSEN PERSONALADMINISTRATION KURSMÅL OCH BETYGSKRITERIER FÖR KURSEN PROJEKT OCH FÖRETAGANDE DEFINITIONER AV BEGREPP OCH TERMER FLEXIBELT LÄRANDE SKOLANS MÖJLIGHETER/KAPACITET INDIVIDUELLT OCH KOLLABORATIVT LÄRANDE GENOMFÖRANDE OCH UPPLÄGGNING STUDIEPLANER FÖR PA-GRUPPERNA STUDIEPLAN FÖR SMK17-GRUPPEN OCH PA-GRUPPEN I PROJEKT OCH FÖRETAGANDE UNDERSÖKNINGSRESULTAT GRUPPERNAS STUDIEFÖRUTSÄTTNINGAR RESULTAT OCH RESULTATJÄMFÖRELSE JÄMFÖRELSE MED PA-GRUPPEN PA-GRUPPERS RESULTAT DISKUSSION OCH SLUTSATSER AVSLUTNING REFERENSER OCH BILAGOR LITTERATURFÖRTECKNING SKRIFTLIGA OCH MUNTLIGA KÄLLOR WEBBADRESSER BILAGOR

4 1 Inledning och Bakgrund 1.1 Inledning Detta examensarbete har skrivits inom ramen för 40p-utbildningen i det s.k. SÄL-programmet vid Malmö högskola. Arbetet har skrivits som en studie och en analys av hur jag själv som lärare har kunnat använda modern informationsteknik (främst e-postkommunikation) för att kommunicera och handleda vuxenstuderande i två yrkesinriktade kurser. De kurser som fokuseras tillhör handels- och administrationsämnena och presenteras kortfattat senare i arbetet. Upprinnelsen till valet av tema för examensarbetet är författarens stora intresse för den utveckling som har skett inom IT. Den ökade e-postkommunikationen i samhället i stort och de olika konferensplattformar 1 som marknaden erbjuder möjliggör såväl individuella studier som studier i grupp. Det individuella och det kollaborativa lärandet 2 utgör därför också två aspekter som närmare studeras. Flexibiliteten i tid och rum ökar om man också i lärarrollen i ökad utsträckning använder tillgänglig modern teknik i mötet med sina elever. En fråga som ställs är också om eleverna verkligen uppnår lika bra, bättre, eller sämre resultat i de studiemiljöer som presenteras och vad man som lärare kan göra för att förebygga eventuella hinder/problem. 1.2 Bakgrund Att studera på distans har man kunnat göra i många år utan den moderna informationstekniken. Det välkända korrespondensinstitutet Hermods som fyllde 100 år 1998 är ett välkänt exempel på ett utbildningsföretag som hyllade principen att möjliggöra studier oberoende av tid och rum. Att sitta hemma och läsa sina korrespondensbrev och lösa studieuppgifter och skicka brevledes till sina lärare var, under en lång tid den enda reella möjligheten för många vuxna att kunna fortbilda sig. I boken När världen vidgas Hermodsstudenter berättar (1998) berättar sjutton personer om sina Hermods-studier på realskole- eller gymnasienivå. De vittnar om att det var svårt att, som vuxenstuderande, ta ledigt från arbetet. I barnfamiljer kunde det också, liksom idag, vara svårt att få tiden att räcka till och man kunde ofta inte vara borta från hemmet för tidsmässigt längre studieperioder. Ofta kunde också studierna innebära stora uppoffringar rent ekonomiskt. Att förbättra sina kunskaper i t ex matematik, svenska och engelska genom korrespondenskurser innebar hög flexibilitet i tid och rum, samt låga kostnader för att delta i utbildningen. Att ta en ingenjörsexamen genom korrespondensstudier på NKI-skolan var också under 1960-talet fullt möjligt (se ett av många exempel i Bilaga 1). 1 Program som installeras för kommunikation på nätet, t ex FirstClass; PingPong; LUVIT m. fl. 2 Kollaborativt lärande innebär att elever samarbetar och tillsammans löser problem och konflikter 4

5 Idag kan vi spara våra e-postbrev och sortera dem i mappar i vårt datorarkiv. De finns då tillgängliga för reflektion och analys om vi har använt oss av kommunikationen i ett visst syfte som t ex i ett utbildningssammanhang. Det är just så som jag har valt att sortera och arkivera min e-post från den kommunikation som jag har haft med mina elever. Det är också i det arkivet som jag har samlat resultaten av deras arbeten och jag kan också följa varje enskild elevs eller elevgrupps lärprocess genom att gå tillbaka till dessa brev. Den pedagogiska principen för nätbaserade studier via e-post är dock i grunden densamma som för korrespondensstudier brevledes. Läraren och eleven kommunicerar kring uppgifter och lösningar, ställer frågor och besvarar frågor, samt informerar varandra på olika sätt. Vi kan idag också, via e-post, nå såväl enskilda elever som elevgrupper simultant med samma information och samma informationsmängd förutsatt att tekniken fungerar hos alla parter. Tyvärr vet vi att så inte alltid är fallet och då måste vi gardera oss genom att återgå till gamla beprövade metoder för kommunikation d v s öga-för-öga; postbefordrade brev; telefon eller fax. Dagens nya mobiltelefoner kommer också att i framtiden ge ökade möjligheter. Detta kan tyckas vara självklarheter för dem som är väl bevandrade i teknikens mysterier, men det är viktigt att lyfta fram just dessa perspektiv om vi vill öka vår kunskap om hur pass omvälvande förändringarna har varit och fortfarande är oberoende av om vi är studerande eller inte. Det finns fortfarande hem och skolor som saknar de datortekniska lösningar som vi här refererar till. Den datorkapacitet som finns tillgänglig för eleverna kan både vara tekniskt bristfällig och starkt föråldrad trots alla pengar som har satsats i olika projekt för att stimulera en ökad användning av t ex IT i skolan 4. Ibland är det också den bristfälliga tillgängligheten till datorer som är det stora problemet. De elever, som kanske helt saknar möjligheter att använda någon annan dator än skolans, kan då få vissa problem att följa undervisningen i den takt som de mer resursstarka eleverna kan göra. 4 Projekt ITiS är avslutat och Myndigheten för Skolutveckling har, fr.o.m. 1 mars, 2003, övertagit ansvaret för att driva IT i skolan vidare, se hemsidan 5

6 2 Syfte, problemställningar och avgränsning 2.1 Syfte och problemställningar Syftet med mitt arbete är att visa på de möjligheter som finns till såväl individuellt som kollaborativt lärande i yrkesinriktade kurser på gymnasienivå. Mina frågeställningar är för det första: kan en ökad teknikanvändning, där jag som lärare medvetet använder mig av tekniken (här främst e-postkommunnikation) för att förstärka lärarrollen, leda till att elevens lärande i högre grad blir individualiserat? kan en ökad teknikanvändning, där jag som lärare medvetet använder mig av tekniken (här främst e-postkommunikation) för att förstärka lärarrollen, även leda till ett ökat kollaborativt lärande? Jag vill också analysera hur kommunikationsflödet mellan mig och eleverna ser ut för att finna orsaker till varför elever ändå ibland gör tvärtom, d v s misstolkar given information och går sin egen väg. Det händer ju även i klassrumsundervisning, men det skrivna ordet har ändå större tyngd. Jag kommer att under metoddelen, punkt 5 närmare definiera begreppen individualisering och kollaborativt lärande, samt ge en referensram till vad Skolverket uttrycker i sina styrdokument, se punkt Avgränsning Arbetet kommer inte att belysa de olika konferensplattformar som används i distansutbildningar och med vars hjälp man kan ha en samtidig (synkron) kommunikation eller en asynkron (ej samtidig) kommunikation. Man brukar också tala om synkrona och asynkrona överföringar av data och menar då med vilken hastighet information skickas via t ex modem för att i sin tur möjliggöra t ex chat som är en samtidig form av kommunikation på nätet. Det är istället kommunikationen i sig hur den sker och varför den sker som också är intressant att belysa i mina studier. De fallstudier som görs har hämtats från min egen praktik på en gymnasieskola som erbjuder yrkesinriktade utbildningar för vuxna. Trots att det är gymnasiekurser enligt Skolverkets kursplaner som erbjuds kan man inte överföra resonemang och slutsatser till vilken annan skola som helst då förutsättningarna och resurserna ofta är helt olika om man gör jämförelser med andra vuxengymnasier. Vissa generella antaganden om att likartade resultat kan uppnås om förutsättningarna och förhållandena i stort sett är desamma som i min resultatredovisning kan göras, men då med iakttagande av viss försiktighet. 6

7 3 Metod Urval 3.1 Metodval, (hermeneutisk - aktionsforskning) Friedrich Ast ( ) och Schleimacher ( ) har skänkt eftervärlden begreppet den hermeneutiska cirkeln som bör uppfattas som en bild av hur tänkande, förståelse och tolkning fungerar. I sin grundbetydelse har speciellt två sidor betonats starkt kunskapsbildningen ses som en dialektisk rörelse mellan del och helhet och förståelsens oundgänglighet i förståelseprocessen 5. Radnitzky (1970) utvecklade förståelse- och tolkningsprocessen ytterligare och ansåg att förståelsens utveckling mer liknade en spiral än en cirkel. Den hermeneutiska cirkeln kan vara ond genom att ständigt bekräfta sig själv. Ny och motstridig information kan omtolkas så att den stämmer med förförståelsen. Alla alternativa tolkningar kan då avfärdas utan vidare prövning. Spiralen däremot betecknar den fruktbara öppna cirkeln som istället innebär att förståelsen förändras i harmoni med förändringar i kunskapsprocessen. Förståelseprocessen omdefinierar sig själv för att ge större bredd och precisering. Min förhoppning är att jag själv i den här processen kan förhålla mig till det här arbetet på ett sådant sätt att jag kan ifrågasätta de svar jag får och fortsätta mitt sökande efter nya svar. Min forskningsmetod ansluter till de definitioner som Cohen & Manion (1989) gav: d v s att den är en forskning på platsen i syfte att bearbeta ett konkret problem som finns i en här-och-nu-situation. 6 I aktionsforskningen använder man sig av olika tekniker som t ex enkäter, intervjuer och fallstudier. I mitt arbete har jag använt mig av fallstudier, där olika grupper jämförs, texter och data tolkas och slutsatser dras. Några intervjuer och utvärderingsresultat finns också. Aktionsforskningens validitet avgörs inte i teorier utan i praxis och den har också en kontinuerlig karaktär, d v s de nya rönen utgör underlag för ny forskning, nya rön, en ständig rörelse framåt för större förståelse och ständiga förbättringar. Det innebär att mitt arbete på något sätt kommer att fortsätta även om förhållandena och förutsättningarna kan skifta Eget förhållningssätt Min egen syn på lärandet är att jag ansluter mig till det konstruktivistiska tänkandet om att det är varje individ som bär ansvaret för sitt lärande. Som lärare kan jag stödja och underlätta lärprocessen genom att diskutera och vägleda individen till olika kunskapskällor och genom att befrämja möjligheterna till aktivt meningsutbyte. Resultatet bör bli fördjupade egna reflektioner och förhoppningsvis ny kunskap. 3.2 Undersökta grupper De elevgrupper som jag har undersökt utgörs av två primärgrupper vuxenstuderande på gymnasienivå som har läst ämnet Personaladministration (7-8 elever) respektive Projekt och Företagande (20 elever), samt en sekundärgrupp på 2 elever som läste Personaladministration. 5 sidan 80, Tolkning förståelse vetande av Per-Johan Ödman 6 sidan 14 i introduktion till Forskningsmetodik, Judith Bell 7

8 Eleverna har studerat på KunskapsNätet AB, som är ett privat utbildningsföretag som startade för åtta år sedan. Skolan har inriktat sig på Komvuxutbildningar och yrkesinriktade påbyggnadsutbildningar. Företaget bildades av ett antal före detta anställda i AMU och fick genom ett förmånligt s.k. skilsmässoavtal från AMU möjlighet att etablera sig utan att behöva ta några lån. Företaget har dessutom haft ett antal trogna f d AMU-kunder som har köpt ett antal olika kurser och program genom åren. KunskapsNätet har från sina olika kurspaket utexaminerat cirka 2000 elever. De elever som studerade vid skolan när jag genomförde min undersökning deltog i sina respektive utbildningsinriktningar i ett kurspaket som hade köpts av Botkyrka kommun inom ramen för Kunskapslyftet. De elevgrupper som den här studien fokuserar studerade på KunskapsNätet under höstterminen En grupp, benämnd PA-gruppen, läste Personaladministration och hade totalt 33 schemalagda lektionstimmar för 50p. Den andra gruppen, som läste med inriktning mot Service Management och Kommunikation, (benämnd SMK17 i texten), hade som ett av sina ämnen att läsa 50p i Projekt och Företagande. De hade lika många lektionstimmar som PAgruppen. Båda grupperna fick en traditionell klassrumsundervisning och sedvanliga gruppövningar under dessa timmar. PA-gruppens elever läste också Projekt och Företagande, 50p med hälften så mycket undervisningstid (16,5 timmar) som SMK17- gruppen. PA-gruppen hade nätbaserad undervisning och träffar under 1 ½ timme en gång i veckan. SMK17-gruppen, som läste Projekt och Företagande, hade dock så stora kunskapsbrister från föregående termin att all undervisningstid i klassrummet gick åt till att successivt träna alla i projektmetodik. Jag såg som enda utväg för att nå kursmålen att också handleda alla eleverna i deras respektive projekt via nätet. Eleverna hade haft en mycket lättsam och föga krävande vårtermin som de nu plötsligt insåg hade givit dem litet väl få direkt användbara kunskaper för att kunna planera och genomföra de projekt som skulle avsluta utbildningen. PA-gruppen hade också en parallellgrupp, som jag har valt att kalla PA-distans eftersom den utgörs av 2 elever som ville läsa Personaladministration som tillvalsämne och fick göra det så gott som helt och hållet på distans. Dessa elever träffade jag varannan vecka min och i övrigt genomförde vi all övrig information/kommunikation i kursen via nätet. Ovannämnda grupper läste yrkesinriktade kurser som skulle leda fram till arbeten som ekonomiassistenter, marknadsassistenter eller personalassistenter. Det som förenade två grupper var att båda skulle lära sig projektmetodiken och praktiskt genomföra ett projekt med anknytning till deras respektive val av yrkesinriktning. Den tredje gruppen (2 elever) läste sitt ämne som ett tillvalsämne. 8

9 4 Övergripande styrdokument - Studieinriktningar 4.1 Läroplan Riktlinjer - Kursplaner I den läroplan som finns för de frivilliga läroformerna (Lpf94) anges som en av skolans huvuduppgifter bl a att: eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens (s 39) 7. Det innebär att en lärare bör sträva efter att bedriva sin undervisning på ett sådant sätt att eleverna både får självständiga uppgifter och ges tillfällen att arbeta i grupp. I riktlinjerna uttrycks också att läraren skall utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (s 45). Vilket i praktiken innebär att du som lärare bör ha möjlighet att verkligen lära känna varje enskild elev tillräckligt väl för att i lärarrollen kunna ha den kunskapen som grund för planering och uppläggning av undervisningen. Det anges också att läraren skall: organisera arbetet så att eleven: utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat ansvar samverka med andra lärare i arbetet på att nå utbildningsmålen I riktlinjerna ger man tydliga anvisningar om att det är varje elev som står i centrum. I samtliga punkter utom en har man skrivit något om samverkan/samarbete för att nå utbildningsmålen och då är det lärarna som skall samarbeta. Borde det inte finnas något i riktlinjerna som anger att läraren skall organisera arbetet på ett sådant sätt att det också ställs krav på ett gemensamt ansvarstagande och samarbete mellan eleverna så att utbildningsmålen nås. Den starka fokuseringen på individen ställer därmed oerhört stora krav på lärarna som dessutom har att hantera stora elevgrupper, tidsmässigt mycket komprimerade studieplaner och en mycket stor administrativ arbetsbörda förutom den pedagogiska gärningen. Den senare tycks få ta allt mindre tid i anspråk. 7 Lärarens handbok - Skollag, Läroplaner, Yrkesetiska principer 9

10 Även om skolans huvuduppgift anges vara att utveckla både ett individuellt och ett gemensamt ansvarstagande för ett kollaborativt lärande 8 så poängteras detta inte alls i de riktlinjer som anges. Man kan då börja fundera på vilka konsekvenser detta får när skolledare/lärare skall tolka reglerna och utveckla en verksamhet utan att bryta mot läroplanens intentioner. Är det verkligen så att man kan tillgodose varje elevs individuella behov med traditionella undervisningsmetoder med tanke på att de resurser som tidigare fanns idag är kraftigt reducerade? Bör man inte istället fundera över om en ökad IT-användning kan bli ett sätt för både skolledning och lärare att vinna tillbaka det minskade tidsutrymme som i praktiken ges till bl a den lärarkategori som jag själv tillhör, gymnasielärare för vuxenstuderande, att undervisa enligt gymnasieskolans olika kursplaner? Jag har valt att lyfta fram dessa frågor redan här eftersom jag har en stark tro på att elev- och lärardatorer kommer att bli betraktade som lika naturliga individuella hjälpmedel som mobiltelefonen och att allt fler elever och även lärare i skolor runt om i landet kommer att arbeta i allt större utsträckning hemma vid sina datorer. Den nya lärarrollen måste därför bli mer flexibel och lärarens datapedagogiska kunskaper måste öka väsentligt och med det avser jag inte enbart den tekniska färdigheten utan i lika hög grad kunskaper, insikter om hur lärande med stöd av IT-tekniken kan organiseras för att bli kvalitativt bra Kursmål och betygskriterier för kursen Personaladministration De kursmål som anges i SKOLFS: 2 000:11, inrättad , för kursen ADM1209 Personaladministration 50p, är att: Kursen skall ge kunskaper om löneadministration och om lagar och avtal inom det personaladministrativa området. Kursen skall även ge en orientering om personalplanering och personalvård De mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs liksom betygskriterier framgår av Bilaga Kursmål och betygskriterier för kursen Projekt och Företagande Kursmålen som anges i SKOLFS: 2 000:14 för kursen ARL1202 Projekt och företagande 50p, är att: Kursen skall stimulera intresset för och ge kunskaper om entreprenörskap, företagande och om projekt som arbetsform. Kursen skall ge erfarenhet av att arbeta i projekt utifrån en verksamhets- eller affärsidé och av att söka kunskap genom kontakter med företag, myndigheter och organisationer. De mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs liksom betygskriterier framgår av Bilaga 3. 8 Definition av begreppet kollaborativt lärande, se punkten

11 5 Definitioner av begrepp och termer 5.1 Flexibelt lärande skolans möjligheter/kapacitet Eftersom jag, genom tidigare studier, 9 har kunskaper om den teoretiska basen för distanslärandets utveckling i Sverige, har jag nu gradvis ägnat mig åt att omsätta mina kunskaper i den praktiska vardagen. Påpekas bör därför att begreppet distanslärande inte längre används i så hög utsträckning som tidigare utan har ersatts av begreppet flexibelt lärande och man hör också begreppet blended learning 10 i allt högre omfattning.. Anledningen till att ordet distans inte längre används är att man inte vill markera avstånd från eleven vare sig i tid eller rum utan man vill snarare ange närhet. Med eleven i centrum är det därför naturligt att det handlar om elevens frihet att studera utifrån egna villkor i tid och rum, men att läraren/handledaren skall vara tillgänglig/nära trots geografiska avstånd. Betraktar man tidigare definitioner och distanslärandet utifrån perspektivet vanlig användare/elev och mottagare av information, samt som utbildningsanordnare/arrangör så kan man ganska tydligt urskilja att man har använt och använder begreppen för att tala om: a) i t ex vilken utbildningsform man erbjuder en viss aktivitet. John A Bååth (1998) myntade bl. a. begreppen Närundervisning och Distansundervisning (NU och DU) för att tydliggöra utbildningsformen som sådan i renodlad form DU eller i blandform NU/DU. b) när man vill betona den pedagogiska processen flexibelt lärande d v s att lärandet i sig kan ske oberoende av tid och rum c) när man vill framhålla att lärandet sker med hjälp av modern teknik e-learning d) när man vill betona tekniken i sig som media - IKT informations- och kommunikationsteknik e) Det öppna lärandet - den öppna högskolan syftar på att öka möjligheterna för alla medborgare i ett samhälle att delta även i högre utbildningar och den nya tekniken skall möjliggöra deltagande trots olika hinder p g a avstånd, brist på egen utrustning (finns idag lärcentra); etnisk bakgrund, familje- och arbetssituation, handikapp o s v Distum 11 som arbetade med att utveckla begreppen förtydligade på följande sätt: Flexibel utbildning på distans betecknar således ett flertal sätt att organisera utbildning som för den studerande karaktäriseras av möjlighet att: bedriva studier och ta del av undervisning hemifrån/på annan ort än utbildningsorganisatörens påbörja och ta del av undervisning vid olika tidpunkter 9 Distanspedagogik 20p 4 stycken 5p-kurser genomförda En utbildningsform som erbjuder en eller flera fysiska träffar varvat med distansstudier och flera multimediala tekniska lösningar, videokonferenser, onlinebaserade gruppaktiviteter 11 Distum upphörde vid årsskiftet 2000/2001 och Sveriges Nätuniversitet bildades i mars 2002; Källa: egen rapport för Distums räkning december

12 bedriva studier i olika takt välja att arbeta enskilt eller tillsammans med andra samt att utbildningsanordnaren för sådana studier utvecklar/anpassar undervisande material utvecklar/anpassar studiestödjande material utvecklar/anpassar examinationsformer utnyttjar informations- och kommunikationsteknik för att överbrygga distans i tid och rum är tillgänglig under studietiden för att: 1. Vägleda studierna 2. Stödja bearbetning och kommunikation 3. Ge en administrativ struktur för studierna I mitt arbete som lärare på KunskapsNätet förde jag, när jag började på skolan i januari 2002, diskussioner om möjligheterna att erbjuda de elever som själva ville det viss handledning på distans. Skolans rektor var intresserad av att utöka användandet av IT i elevernas och lärarnas arbete. Han ville gärna hitta nya grepp för att stimulera eleverna till flexibla studier där datorn kunde utgöra en möjlighet både för lärare och elever. Detta utvecklades också senare under året till att bli ett sätt att erbjuda de elever som ville läsa tillvalsämnen möjligheter att i övervägande grad studera tillvalsämnet genom en uppläggning med vissa fysiska träffar och däremellan kommunikation via e-post. Skolan hade ett väl utvecklat Intranät där varje elev hade möjlighet att ta del av kursplaner, dokumentation och diskussioner som fördes i de olika grupperna. Även lärarna hade sitt Intranät där vi kunde få en överblick över t ex den planering kollegorna gjorde för t ex prov, närvaro/frånvaro, interna administrativa rutiner, lärarkonferenser osv. Intranätet användes kanske inte vare sig av elever eller lärare i så stor utsträckning som var önskvärt, enligt rektorn, men jag tyckte ändå att skolan hade en klar utvecklingstanke och stora ambitioner. Datortätheten i förhållande till elev- och lärarantalet var dock inte så högt. Jag hade aldrig kunnat arbeta flexibelt som lärare på skolan om jag inte själv hade haft tillgång till en dator hemma med hög kapacitet och en snabb uppkoppling. Skolans datorer fanns inte disponibla så att varje lärare hade tillgång till egen dator utan det var minst två-tre lärare för varje dator. Intranätet, och de inbyggda möjligheterna till kommunikation som hade utvecklats där, var ett utvecklingsarbete som skolans datalärare hade gjort. Genom att de hade olika specialiseringar kunde de bygga en både bra och ändamålsenlig lösning som passade skolans inriktning och de elever/lärare som arbetade där. Skolan hade tre datasalar. En med ett 30-tal datorer med uppdaterade programvaror i Microsofts Officeprogram, Macromedias och Adobes program för media, kommunikation och bildhantering, SPCSs bokförings- och personaladministrativa program. Dessutom fanns det ytterligare en datasal med lika många datorer, men med något sämre kapacitet på datorerna, samt en sal med ett 10-tal datorer som alltid fanns tillgängliga för elevernas egna arbeten och grupparbeten. Eleverna hade inga portabla datorer, men ett villkor för att de skulle få möjlighet till distansstudier var att de hade en egen dator hemma med möjlighet till uppkoppling. 12

13 5.2 Individuellt och kollaborativt lärande Många utbildare utgår idag från en konstruktivistisk syn på lärande. Man menar att det inte finns någon absolut och objektiv sanning att lära in utan sanningen är istället unik för varje människa. Allt nytt som människan lär sig formas av och passas in i det som hon redan vet. En lärmiljö i konstruktivistisk anda tar således fasta på det personliga draget i individens lärande och öppnar upp för de studerande att bygga kunskaperna på sin egen grund av erfarenheter och kunskaper (Holmström, 2002) Det konstruktivistiska synsättet kan ställas mot det objektivistiska. I det senare perspektivet betonas en objektiv sanning samt att denna sanning med fördel kan överföras från lärare till studerande. En objektivist skulle då fundera på hur man klokast arrangerar en miljö för informationsöverföring, repetition övning och feedback. Papert (1980) som är konstruktivist skulle betona vikten av att erbjuda en välkomnande miljö, valmöjligheter och mångfald, medan Dewey (The John Dewey Learning Academy), som ett exempel på en annan konstruktivist, skulle sträva mot en miljö där man som individ får utlopp för bl a sina estetiska intressen, sin nyfikenhet och sina sociala behov. Även om konstruktivismen också betonar det sociala sammanhanget i hög grad så vilar ändå den konstruktivistiska idén på tänkandet att lärandet är en högst individuell process. Gardner (2001) har, genom sitt teoretiska bidrag om olika lärstilar, valt att fokusera på det individuella i lärandet genom att betona att olika individer har olika sätt att ta in, bearbeta och lagra information. Som utbildningsarrangör försöker man då skapa en miljö som ger utrymme för mångfald, variation och valmöjligheter. Det här tänkandet stämmer mycket väl in på det tänkande som jag själv utgick ifrån när jag planerade för och gjorde mina studieplaner för de grupper som skulle erbjudas distansbaserade alternativ. Gunilla Jedeskog (2001) skriver i en av sina utvärderingsrapporter Maila mig sen att: Bland de intentioner som lärarna gav uttryck för ingår individualisering av undervisningen. Arbetsuppgifter och arbetssätt differentierades dock sällan med hänsyn till den enskilde elevens förmåga. Alla elever förutsattes istället tillämpa samma arbetssätt och att arbeta med samma eller mycket likartade uppgifter. Individualiseringen handlade till stor del om enskilt arbete, d v s isolering, vilket ledde till att dialog med andra elever och lärare för att bearbeta erfarenheter och skapa förståelse riskerade att försummas (s 9). En fråga att söka svar på i den egna forskningen är därför att se om jag själv och mina egna elever har samma erfarenheter. Dillenbourg och Schneider (1995) beskriver i en artikel som handlar om det kollaborativa lärandet på webben att ett nytt lärande måste ses som en förändrad tankestruktur eller ett förändrat beteendemönster. Genom det kollaborativa lärandet, menar författarna, skall deltagarna lära sig att tänka interaktivt, inte bara manipulera, utan samspela med varandra. Det kollaborativa lärandet är effektivt bara under vissa speciella omständigheter. 13

14 Det skall vara en liten grupp och ingen skall hamna utanför. Gruppen skall också vara heterogen, d.v.s. åsikterna ska gå isär men inom gränserna för gemensamma intressen och gemensam förståelse. Uppgiften skall vara av en viss karaktär och gruppmedlemmarna ska lösa ett problem tillsammans (t ex en projektuppgift/grupparbete). Möten för problemlösning skall äga rum för alla samtidigt. Dillenbourg och Schneider anser också att en rad mekanismer måste träda i kraft för att kollaborativt lärande ska bli framgångsrikt: uppgiften som ska lösas måste lämna utrymme för oenighet eller missförstånd, kanske i form av en konflikt av något slag eller en meningsskiljaktighet ett alternativ förslag måste komma upp annars kommer inte deltagarna att överge sina egna alternativ deltagarna måste presentera egna förklaringar som innehåller någon form av reflektion nya begrepp blir en del i deltagarnas egna tankestrukturer deltagarna tar del av andras åsikter den kognitiva bördan delas, d v s man hjälps åt att samtidigt och interaktivt lösa problemet man arbetar ömsesidigt för att alla skall delta aktivt man arbetar utifrån en social grund med turtagning, återupprättande av kommunikation och försöker undvika missförstånd. Artikelförfattarna menar till slut att det är oerhört svårt att få till stånd ett kollaborativt lärande i webbmiljö eftersom det stora hindret ofta är kommunikationsförmedlingen som inte alltid fungerar tillfredsställande. Man tenderar också att jämka och anpassa sina inlägg så spontaniteten i åsiktsutbytet uteblir. I och med det minskar chanserna till ett gemensamt lärande. Om det nu är på det sätt som författarna menar så undrar jag, på vilket sätt kan läraren genom sin handledning få igång konstruktiva meningsutbyten mellan eleverna utan att riskera att trampa på alltför många ömma tår eftersom ett visst mått av provokation kanske måste komma till stånd? 14

15 6 Genomförande och uppläggning 6.1 Studieplaner för PA-grupperna Den studieplan som utarbetades för den grupp på 7 elever (1 hoppade av fick jobb) som skulle läsa med inriktning Personaladministration innehöll 11 lektionspass om 3 timmar per pass. De områden som skulle behandlas innehöll mycket lagtext i arbetsrätt och många arbetslivsrelaterade frågor. Det fanns många övningsexempel och rättsfall att ge eleverna för att lösa enskilt och/eller i grupp. Eleverna skulle också få en orientering om personaladministrativa system och skulle helst prova på att arbeta i ett modernt lönesystem. Den lektionstid som eleverna fick var mycket snålt tilltagen och krävde en rejäl egen arbetsinsats på den tid som inte var schemalagd och en stor del av studierna fick ske på kvällstid. Kursen genomfördes dock som en traditionell kurs eftersom jag hade eleverna även i andra ämnen och träffade dem ganska ofta. Handledning och diskussioner/frågor hanns med i och med att jag också träffade många av eleverna i skolans korridorer under dagens lopp. De var ju inte heller till antalet så många varför den disponibla tiden, trots att den var knappt tilltagen, ändå räckte till. Ytterligare två elever i en parallellgrupp (som skulle utbildas till ekonomiassistenter) ville också läsa ADM1209-kursen (PA) fast som tillval. De erbjöds då en uppläggning som innebar lektionstid från 30 min till min (varierade beroende på att både jag och eleverna ofta skulle hinna äta lunch samtidigt) varannan vecka sammanlagt 5 gånger. All övrig kommunikation skedde nätbaserat. Det fanns ingen möjlighet för dessa elever att studera tillsammans med den andra gruppen. PA-gruppen läste också ADM B som innebar att de bl.a. skulle lära sig att arbeta med projektmetodiken som grund i ett eget projekt och som för deras del skulle var relaterat till någon personaladministrativ fråga. Den ursprungliga planeringen var att de skulle studera tillsammans med den elevgrupp på 20 elever som studerade med inriktning mot att bli marknadsassistenter. Efter ett inledande lektionspass märkte dock både eleverna och jag att det inte fungerade för grupperna att studera tillsammans. Det fanns elever bland de blivande marknadsassistenterna som uppvisade sådana attityder mot PA-eleverna att det blev låsningar i diskussionerna. Jag valde därför att separera grupperna igen och erbjöd PA-eleverna att läsa 1 1/2 timme varje vecka då jag också handledde dem i projekten. Marknadsassistentgruppen blev jag därefter tvungen att handleda helt och hållet via nätet. 6.2 Studieplan för SMK17-gruppen och PA-gruppen i Projekt och Företagande Kursen som de här eleverna skulle läsa heter ARL1202 Projekt och Företagande och är inrättad (SKOLFS: 2000:14). De kursmål som eleverna skulle uppnå var bl a att kunna planera, genomföra, dokumentera, redovisa och utvärdera projekt. De skulle ge förslag till finansiering och marknadsföring av projekt, kunna söka, bedöma och använda information från organisationer, myndigheter och företag. De skulle också kunna utveckla förmågan att skapa ett effektivt arbetsklimat och kunna samarbeta. De skulle också hinna skaffa sig grundläggande kunskaper om entreprenörskap och om projekt som medel för utveckling. 15

16 Med andra ord kursuppläggningen för SMK17-gruppen var identisk med den uppläggning som PA-gruppen läste, men projekten i sig visade sig bli så väsensskilda att det hade varit en omöjlig uppgift att låta eleverna ha sina lektioner samtidigt. Någon mer schematid fanns inte disponibel så den lösning som gjordes, d v s att dela på grupperna igen blev den enda möjliga. Handledning av den stora gruppen på disponibel lektionstid blev också en omöjlig uppgift på den korta tid som var anslagen så handledning via nätet blev den lösning som jag och därigenom skolan kunde erbjuda eleverna. 16

17 7 Undersökningsresultat 7.1 Gruppernas studieförutsättningar Det material som jag har utgått ifrån när jag har jämfört rubricerade grupper finns sammanställda i Bilagorna 4 och 5. Jag har sammanställt data beträffande antalet projektmöten, antalet mottagna och skickade mail, eget/dubbelt, eller nästan enbart en kollegas handledning, analys av arbetsprocesser som har funnits i respektive projektgrupp och klass, projektresultaten i form av skrivna och också muntligt presenterade projektrapporter, samt resultat från ett prov i vardera klassen (samma prov) 12, samt de slutgiltiga betygsresultaten efter sammanvägning av prov och projektarbeten SMK17-gruppens studieförutsättningar De projektarbeten som eleverna i SMK17-gruppen skulle göra inom ramen för kursen krävde ett ämnesövergripande samarbete mellan fyra lärare. I arbetslaget ingick läraren i Media & Kommunikation som hade huvudämnet Media & Kommunikation, 100p. Den läraren fungerade inte alls i sin handledarfunktion vilket gjorde många elever besvikna och gav både mig och övriga lärare merarbete och svår gränsdragningsproblematik. Med det menar jag att just denna lärare klart hade uttalat att det var han som skulle handleda de elever som på något sätt skulle göra ett projektarbete som handlade om marknadsundersökningar eller intervjuer m m. Dessvärre fungerade han inte i det här samarbetet över ämnesgränserna och gentemot eleverna så som det var tänkt. En annan lärare i teamet hade lektioner i Företagsekonomi, 50p. Eleverna skulle ju lära sig att göra kalkyler och budgetar. Ytterligare en lärare hade ämnet Människan socialt och kulturellt, 50p och skulle genom sitt ämne bidra med litet vidgade kunskaper inom samhällsliv och utveckling. Arbetet med de sistnämnda lärarna fungerade utmärkt PA-gruppens studieförutsättningar I PA-gruppen fanns inte den här problematiken eftersom eleverna var få till antalet och de skulle läsa Projekt och Företagande, 50p inom ramen för sitt huvudämne som var ADM B. Eleverna och jag träffades ofta och eleverna visste att om det var något så kunde de alltid maila och få svar. Den handledning som krävdes skedde utan några som helst problem. 7.2 Resultat och resultatjämförelse Resultat kan redovisas och jämföras på många olika sätt. Mitt huvudfokus är dock att dels undersöka om det individuella lärandet ökar eller minskar om jag som lärare använder datorstöd för kommunikation med eleverna, dels om jag kan urskilja att ett ökat kollaborativt lärande i grupperna har ägt rum genom den kommunikation som jag har kunnat verifiera har ägt rum via mailkontakter. 12 Provet genomfördes vid samma tillfälle för båda klasserna 17

18 7.2.1 SMK-17 gruppens projekt 13 I projekten Alternativ Stockholmsguide (2 elever), Jarowski Business TV (1 elev) och Start av handelsbolag (3 elever) ville eleverna själva att jag skulle vara deras handledare. Naturligtvis följde den andra läraren deras arbete också, men han hade inte någon handledningstid för dessa elever. För projekten JOTIS, STRIX-fältundersökning samt B.U.F., fick jag successivt ta hand om en hel del handledning p g a eleverna inte fick tillräcklig hjälp av min kollega. För projektet Huller om Buller hade jag en hel del handledning både i början och i slutet av projektet. Här gav min kollega feedback till eleven under sin lektionstid vad gäller undersökningsmetod, men i övrigt ingenting. Projektet Rock n Roll hade jag inte mycket kontakt med då eleven för det mesta var frånvarande på lektionerna, men skrev bra på prov och när han var på plats under lektionerna ställde han många frågor och var aktiv. Han klarade sig med andra ord bra själv. Bli Lotta på 2000-talet var ett projekt som min kollega i Media & Kommunikation hade huvudansvar att handleda i. Tyvärr släppte han greppet om de samarbetsproblem som uppstod i gruppen. En av eleverna i gruppen blev mobbad och höll på att få underkänt även för mig. Hon skrev dock mycket bra på provtillfälle två (omprovet) då hon hade fått möjlighet att komma i balans och fick stöd både av mig och klassföreståndaren (läraren som också hade eleverna i Människan Socialt och Kulturellt) Handledning i tre SMK17-projekt För de tre grupper som jag hade möjlighet att handleda hela tiden kan jag i efterhand se att handledningen via nätet har givit dem bra möjligheter att litet undan för undan arbeta sig igenom projektets olika faser. Protokollförda möten som jag har kunnat ta del av över nätet gjorde att jag kunde fånga upp eventuella problem i tid. Många kontakter via mailen, svar på frågor och nya frågor med svar, har lett fram till bra projektresultat. Utvärdering av projekten skedde utifrån en mall, se Bilaga 6. Den elev som arbetade i projektet Jarowski Business TV var projektledare på riktigt, d v s om hon hade haft ett eget företag så kunde hon ha tagit betalt för sitt arbete. Nu genomförde hon ett s k skarpt projekt med en uppdragsgivare (annan än skolan) och hon kunde därför använda sig av möjligheten att kommunicera med sin projektgrupp i företaget via konferensplattformen Projektplatsen. Jag hade lösenordet till detta forum och kunde på så sätt följa elevens arbete. Det gav mig en mycket bra information om på vilken kunskapsnivå den här eleven låg. Jag hade stora möjligheter att handleda henne. Projektresultatet blev mycket bra. Det fanns många tillfällen att iaktta såväl den individuella lärprocessen som den kollaborativa, d v s den process som hon hade med sin uppdragsgivare. Den process som hon hade med klassen och klasskamraterna var också bra, men var inte lika viktig för henne. 13 Förklaringar på projektförkortningar, se Bilaga 4 18

19 Alternativ Stockholmsguide, var ett projekt som till att börja med inte fick så stor respons. Projektidén verkade vid första påseende litet galen, men både jag och även eleverna i klassen tyckte att dessa mogna elever, två herrar i medelåldern, nog själva kunde få avgöra vad de ville ägna tiden åt. De visade så högt engagemang och vilja att driva projektet att åtminstone jag gärna ville hjälpa dem. När det gäller kunskapsnivå så kunde skillnaden mellan eleverna knappast ha varit större. Den ena eleven hade från start en MVG-nivå, den andra en IG-nivå. Detta visade provresultaten. Projektet genomfördes på ett aktivt sätt och resulterade i att dessa elever lyckades marknadsföra sig i media (en artikel i tidningen Upp och Ner), samt fick komma till TV4 för en intervju. Projektet blev med andra ord en framgång och jag har varken förr eller senare sett en elev utvecklas så snabbt som IG-eleven gjorde. Efter omprov skrev han godkänt resultat. Han och hans kamrat uppvisade dock ett projektresultat som låg på MVG-nivån. Utan att tveka kunde den tidigare svaga eleven genom sitt sätt att kommunicera i media och sedan redovisa projektresultaten verifiera en kunskapsnivå motsvarande väl godkänt. Mycket bra samarbete mellan eleverna, bra kommunikation med mig som handledare och ett starkt individuellt engagemang för uppgiften gav resultat. Även klassen stöttade projektet helhjärtat. Ett projekt, som handlade om att ta fram och lansera en produkt, hette Start av handelsbolag Waterbag. Produkten som eleverna designade och tog fram var en tygpåse för stora PET-flaskor. De tre eleverna tyckte att det fanns ett behov av en sådan tygpåse för att bära med sig vattenflaskor på sommaren eller när man skulle vandra i naturen. De tre tjejerna i den här gruppen var i ungefär samma ålder. De var kreativa och nyfikna. De frågade mycket via mail, fick många svar och jobbade mycket intensivt tillsammans. Deras kunskapsnivåer var ganska jämna, en på godkänd-nivå och två på väl godkänd-nivå. Deras slutprodukt blev mycket bra, deras projektrapport blev också bra, men hamnade på en VGnivå eftersom deras analysarbete inte var tillräckligt bra. Gruppen samarbetade mycket bra och gruppen hade aldrig någon konflikt. De var mycket motiverade och sökte svar på många frågor Delad handledning i SMK17-projekt För de projekt där jag ökade min handledningstid mer än överenskommet kommer jag här att redovisa två av projekten. I det ena projektet hade eleverna, en kille och en tjej, valt ett ämne som var för svårt för den kunskapsnivå som de befann sig på. Både jag och min kollega försökte att få dem att ändra inriktning, men de ville inte. De satte igång sitt projekt som handlade om att baserat på enkäter/intervjuer ställa frågor till barn/ungdomar om deras syn på framtiden. Eleverna hade inte riktigt de metodkunskaper som krävdes för att kunna genomföra den här typen av undersökning på ett trovärdigt sätt. De ville inte tro oss utan satte igång och blev mycket nedslagna när det visade sig att de skolor som de kontaktade inte ville ta dem på allvar utan frågade efter kunskaper som de ju helt enkelt inte hade, och heller inte hade någon som helst möjlighet att få inom ramen för den kurs de nu deltog i. 19

20 Det intressanta som hände här, och som jag först i efterhand har kunnat se ett påtagligt bevis för, är att kontakterna via mailen var mycket intensiva. Den manlige eleven skickade många mail som kopior till mig där han försökte ge sken av att vara aktiv, men där det faktiska innehållet och de resultat som redovisades var mycket klent underbyggda. Det berodde inte på att eleverna inte hade lärt sig projektmetodiken för båda hade skrivit bra på provet (VG), utan snarare på att de inte ville överge sin projektidé och helt enkelt inte fick fram några data. Eleverna sinsemellan blev också osams och min kollega och eleverna fick en öppen konflikt som gjorde att de inte kunde kommunicera med varandra. Den kvinnliga eleven hade ingen egen dator utan sökte istället upp mig företrädesvis i korridorerna för att prata när helst hon fick syn på mig. Trots många diskussioner gick det inte att få eleverna att inse att deras projektidé var helt fel och att de inte skulle hinna bli klara i tid om de insisterade. Trots detta ville de inte ge upp och med en kraftansträngning kunde vi rädda deras projekt till en G-nivå. Innehållet i deras rapport var dock mycket torftigt då resultatredovisningen var mycket bristfällig. 14 Om det fanns något individuellt lärande i det här fallet så var det nog i så fall ganska negativt, men på sikt förmodligen konstruktivt. Det kollaborativa lärandet fungerade inte alls och hade inte gjort det vare sig möjligheten till stöd via mail hade funnits eller ej. Möjligtvis kan man hävda att eleverna hade blivit lämnade helt i sticket om inte möjligheten att skicka mail hade funnits som en ventil. Eleverna lyckades ju ändå få ett godkänt resultat av mig. Min kollega underkände dock deras resultat. Innehållsmässigt var ju resultatet relaterat till hans ämne och jag kunde bara ge honom rätt i det omdömet, men för egen del kunde jag inte underkänna eleverna då de ju rent projektmetodiskt hade redovisat allt utom just ett resultat som man kunde tro på. Deras provresultat fick helt klart en större tyngd för min slutbedömning än det resultat som redovisades i projektet. I projektet STRIX en fältundersökning fungerade handledningen bra när den väl kom igång. Eleverna fick visst stöd av min kollega på lektionstid i början av projektet, men fick under en längre tid ingen hjälp alls vilket gjorde att de hamnade i tidsnöd. När jag upptäckte det uppmanade jag dem att maila sina frågor till mig också så att de åtminstone kunde komma framåt i projektet. Kunskapsnivåerna i gruppen var mycket olika, liksom åldrar. Den äldsta damen hade mycket bestämda åsikter och de två unga tjejerna var båda nyfikna och kreativa. De senare behövde styras och den uppgiften tog den äldre damen på sig. Resultatet blev inte bra då hon dessutom hade missuppfattat hur projektrapporten skulle presenteras och vad som skulle finnas med i den. När de unga tjejerna upptäckte att de hade blivit styrda åt fel håll av den äldre damen uppstod en konflikt i gruppen. Jag hade ett samtal med dem efter lektionstid och redde ut problemet. Projektresultatet blev så småningom ett VG-resultat trots att de två unga tjejerna inte uppnådde mer än G-nivån. Den äldre damen kunde under senare delen av projekttiden på ett bra sätt samarbeta med de yngre tjejerna och blev också mer mottaglig för den handledning som jag hade möjlighet att ge dem alla via mailen. 14 utvärdering av projektrapporterna skedde mot en mall som jag hade tagit fram, se Bilaga 6 20

21 7.3 Jämförelse med PA-gruppen I PA-gruppen (7 elever), där jag hade lektioner, d v s träffade eleverna för genomgångar och feedback, fungerade återkopplingen öga för öga. En av projektgrupperna, som bestod av fem elever, fungerade mycket bra. Jag var inledningsvis oroad över att de inte skulle klara av att vara så många i gruppen, men de var så otroligt engagerade i sin uppgift och hade så roligt tillsammans att mina farhågor kom på skam. Deras resultat blev mycket bra. De två eleverna som arbetade tillsammans i ett annat projekt levde sitt eget liv. De redovisade vad de gjorde och var dessemellan ganska fåmälda. Ibland undrade jag litet försynt om de trodde att de skulle bli klara i tid och fick alltid svaret jodå, det blir vi följt av några suckar. Om jag jämför PA-gruppens resultat med SMK17-gruppernas projektresultat så finns det när det gäller resultatet i sig rent kvalitativt inga stora skillnader. Där det skiljer sig är i deras sätt att efter kursen och i samband med resultatredovisningen uttrycka att de tyckte att det hade varit så roligt att arbeta i projekt. Så uttryckte sig eleverna i PA-gruppen i samband med avslutningen. Eleverna i SMK17-projekten hade blandade erfarenheter och några grupper uttryckte stor tillfredsställelse med sina resultat i samband med avslutningen, medan några grupper var djupt besvikna. Inte så mycket över resultaten som att samarbetet inte hade fungerat i en del grupper. När jag jämför på det här sättet så skulle man kunna dra slutsatsen att det kollaborativa lärandet fungerar bäst när eleverna har lektioner. Men då drar man förhastade slutsatser. Sett ur det konstruktivistiska perspektivet så är lärandet en högst individuell process och då kan det innebära att eleverna genom att uttrycka missnöje har varit involverade i en konstruktiv lärprocess om än med en negativ upplevelse av själva lärandet. Möjligheter till ökad social samvaro behöver alltså inte innebära att eleverna lär sig mer, men det kan innebära att risken för negativa upplevelser minskar även om jag inte är övertygad om det i det här fallet. Det förekom ju en hel del konflikter i SMK17-gruppernas projekt vilket ju enligt Dillenbourg och Schneider utgör en mekanism för att det kollaborativa lärandet skall bli framgångsrikt. 7.4 PA-gruppers resultat Den PA-grupp på sju elever som jag undervisade och redovisade resultat från under punkten 7.2 läste också Personaladministration, 50 p. Ämnet är mycket omfattande och det krävs en hel del inläsning av t.ex. fakta, lagtexter för att de skall kunna lösa övningsuppgifter och förstå vad de läser. Den här gruppen flickor hade möjligheten att koppla sin projektuppgift till PA-ämnet och kunde på så sätt få motivation i sitt projektarbete. De gjorde mycket bra ifrån sig på lektionerna och hann lösa de flesta övningsuppgifterna på lektionstid. Att de var få i gruppen gjorde att jag kunde ha en mycket konstruktiv dialog med alla eleverna. Hade de varit fler hade det blivit mycket svårare. 21

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Flexibel utbildning på distans

Flexibel utbildning på distans folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning 101220 och lärare 110103 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

ARBETSPLAN 1 2013-2014

ARBETSPLAN 1 2013-2014 ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (13) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR NTI, El och El-automation Möte med ledning 101201

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR NTI, El och El-automation Möte med ledning 101201 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR NTI, El och El-automation Möte med ledning 101201 Utbildningarna är granskade av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin Granskningsmötet

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Kvalitetsredovisning 06

Kvalitetsredovisning 06 Kvalitetsredovisning 06 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 230 elever.

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1 HOFORS KOMMUN Björkhagsskolan 2003-04-15 Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1. Inledning En stor del av vår verksamhet regleras av statliga styrdokument i form av lagar och förordningar,

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Rapport från utvärdering av sfi Återbesök Omsorgslyftet 15 maj 2012

Rapport från utvärdering av sfi Återbesök Omsorgslyftet 15 maj 2012 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (6) 2012-08-24XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ANNA SUNDBOM Rapport från utvärdering av sfi Återbesök Omsorgslyftet 15 maj

Läs mer