Kvalitetsredovisning Rytmus Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Malmö"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Rytmus Malmö Foto: Mats Linde

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde Undervisning och studiero 7.5 Utvecklingsområde Ange 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde Utvecklingsområde 2

3 1. Information om huvudmannen Rytmus startades i Stockholm 1993 som en av Sveriges första friskolor och finns i dag även i Göteborg, Malmö, Norrköping och Örebro. På Rytmus läser du estetiska programmet och väljer mellan inriktning musik och inriktning media. Rytmus ägs av AcadeMedia. På Rytmus möts eleven av en inbjudande, kreativ och utvecklande miljö där hen enkelt får kontakt med sin omgivning och respekteras för den hen är. Lärarna är kunniga, kompetenta och engagerade och många av dem är aktiva inom musik- och mediebranschen. På Rytmus har elever för vana att stanna kvar efter lektionstid då vi har stort förtroende för våra elever och erbjuder därför både generösa öppettider och tillgång till lokaler och utrustning. Kort sagt: hos oss har varje elev möjlighet att förverkliga sina idéer när de faller på. På Rytmus genomförs ofta så kallade Clinics, vilket är gästspel och föreläsningar med artister, musiker, musikproducenter eller andra verksamma inom branschen. På så sätt får eleven lära sig om branschen, av branschen. Eftersom utbildningen bygger på samverkan av karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen kommer eleven ha utvecklat sina talanger och samtidigt vara högskoleförberedd. Med Rytmus behöver eleven helt enkelt inte välja mellan en gymnasieutbildning och möjligheten att hålla på med musik och media. 2. Information om vår skola Rytmus Malmö startades Två år senare flyttade skolan in i dagens lokaler. På tidningen Arbetets gamla redaktionslokaler på Barkgatan 8 i Malmö totalrenoverades insidan för att passa skolans behov. Sedan dess har skolan bedrivit sin verksamhet mitt i kulturkvarteren kring Möllevångstorget. Skolan har under året inlett samarbete med många av de kulturaktörer som finns i grannskapet, exempelvis stadsarkivet, Kulturhuset Mazetti, Studio Möllan, kulturbiografen Panora samt den anrika rockklubben Kulturbolaget. Den geografiska placeringen mitt i Malmös kulturkvarter passar därför skolans kulturprofil perfekt. För mig som rektor har ett av mina stora mål varit att öka antalet samarbetspartners i närområdet och ovan nämnda samarbetspartners är exempel på detta. Under kommande läsår kommer vi att fördjupa samarbete med Kulturskolan Mazetti och även inleda flera nya spännande samarbeten. På Rytmus Malmö startar alla elever i åk 3 företag genom Ung Företagsamhet (UF). På två år har Rytmus Malmö blivit en förebild för många andra skolor som vill att eleverna får med sig entreprenöriella verktyg inom kulturområdet. De lärare som arbetat med UF är inbjudna att hålla föreläsningar på UFs rikskonferens för UF- lärare. Många av elevernas företagsidéer är idéburna och kontrasterar till de företag som startas på andra UF- skolor. Inte sällan skapar eleverna kontakter med aktörer som skolan sedan fortsätter att samarbeta med. Exempel på detta är t.e.x när elever vid en välgörenhetsgala ivolverade Behrang Miri och barn från en grannskola, Möllevångsskolan. Under året kommer Möllevångsskolan ha ett samarbete med Rytmus som en direkt följd av UF- företagets engagemang. Ett annat exempel är när ett företag spelade in singer/songwritern Kristian Anttila, som sedan som en en följd av elevernas initiativ höll en clinic för hela skolan. Skolans arbete med UF symboliserar de verktyg vi vill att våra elever ska ha med sig från Rytmus. Oavsett vilken väg de väljer vill vi att de ska ha med sig modet att våga, lusten att skapa och kunskapen att genomföra.

4 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolans personal har under läsåret bestått av 12.5 lärartjänster fördelade på 17 personer. Merparten av lärarna har sysselsättningsgrad på mellan %. Förutom lärare har skolan haft tre studiecoacher anställda. Studiecoachernas huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med specifika elever i behov av särskilt stöd. Skolan består även av administratör 80 %, rektor 100 %, kurator 20 %, specialpedagog 20 %. Skolpsykolog, sjuksköterska samt skolläkare hyrs in i varierande omfattning. Under läsåret har en musiklärare, Mattias Forsvall och en kärnämneslärare, Lena Bergström innehaft försteläraruppdrag. De har tillsammans drivit en satsning på kollegialt lärande med metoden cocoaching som verktyg. Lena Bergström har dessutom drivit och ansvarat för skolans mentorskap. Mattias Forsvall har haft ansvar för att driva utvecklingsfrågor inom IKT. Lärarkårens behörighet är mycket hög. En vikarierande musiklärare saknade legitimation, i övrigt är alla skolans lärare legitimerade. Omsättningen på lärare har varit mycket låg. De senaste fyra åren har endast två lärare lämnat och ersatts av nya. Detta ger goda förutsättningar för att arbeta med kontinuitet i kvalitetsarbetet. Under året hade skolan ett helt nytt elevhälsoteam (EHT), bestående av vikarierande kurator, vikarierande specialpedagog och i övrigt nyanställd personal på skolan. Det faktum att alla var nya tillsammans med låg tjänstgöringsgrad gjorde att EHT fick lägga en hel del av sin tid på att formera sig som grupp. Under året gjordes också bedömningen att EHT behövde mer tid och inför nästa läsår är anställningsgraden högre. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 12,5 96,0 10,0 Rytmus totalt 105,0 77,6 10,7 (Siffror hämtade från SIRIS.) 3.2 Elever Alla elever på Rytmus Malmö läser det estetiska programmet med inriktning musik. Eleverna kan välja tre studievägar, av skolan kallat grenar, Musikproduktion, instrument/sång och singer/songwriter. Beroende på vilken gren eleverna väljer skiljer sig sammansättningen i programfördjupningen något. Ungefär hälften av skolans elever kommer från Malmö Stad och hälften pendlar in från övriga Skåne. Skolan har även haft en utbytesstudent från USA under året. Skolan har 60 studieplatser per årskurs, men pga det demografiska läget med små elevkullar har inte alla studieplatser fyllts. Detta innebär i sin tur att det är stor skillnad i intagningspoäng mellan den med högst meritvärde och den med lägst. Detta ger utmaningar i form av att anpassa undervisningen så att alla elever finner den utmanande. Program Åk1 Åk2 Åk3 Estetiska programmet Skolan totalt

5 4. Viktiga händelser under året Ny rektor I samband med läsårsstart fick skolan en ny rektor. Efter sex år som rektor tackade Lena Gartmark för sig och lämnade över till Martin Thuvesson som tidigare varit musiklärare och ämneslagsledare på skolan. Ämnesintegrerade projekt Skolan har under året periodvis lämnat den traditionella schemastrukturen och arbetat helt ämnesöverskridande under samlade skoldagar. Syftet har varit att låta eleverna få en mindre splittrad skoldag, både när det gäller schemastruktur och ämnesinnehåll. Alla årskurser hade ett längre projekt med flera kurser som innehåll. Rytmus gungar Första skolveckan för terminen inleddes med ett årskursintegrerat projekt där skolan delades in i 15 ensembler. På en vecka repade de nya ettorna ihop med tvåor och treor, diskuterade hur en inkluderande skola är, skillnaden på kunskap och information samt lärde känna skolan och dess omgivningar. Veckan avslutades med en stor konsert där alla skolans elever vid något tillfälle stod på scen. IKT - en till en Året som gick innebar en storsatsning på IT inom skolan. Merparten av eleverna (åk 1 och åk 2) har kvitterat ut en dator och personalen introducerades i såväl nytt skoladministrativt system (Schoolsoft) och nya pedagogiska verktyg såsom Google Apps for Education (GAfE) m.fl. Tidigt under skolåret höll Eric Näsström en heldagsworkshop med personalen om GAfE. En implementeringsplan på när lärarna skulle börja använda de nya verktygen och i vilken takt sjösattes med frihet för de lärare som ville pröva sig fram i snabbare takt. Kollegialt lärande - Cocoaching Skolans två förstelärare har som en del av sitt uppdrag ansvarat för en satsning på kollegialt lärande. Metoden som använts har varit direkt inspirerad av John Steinbergs Cocoaching. Förstelärare samt rektor träffade tidigt under året Steinberg med syftet att införa ett formaliserat forum för kollegialt lärande på skolan. Hela lärarkåren har deltagit och haft veckovisa auskultationer av varandras lektioner samt avsatt mötestid för cocoaching d.v.s. ömsesidig coaching efter en viss mall. Lärare har lottats i par och i stor utsträckning fullföljt sina auskultationer och samtal. Fokus på Extra anpassningar Varannan vecka träffas alla lärare och rektor på skolan för att diskutera extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såväl på individ- som gruppnivå. Syftet har varit att lärare delar med sig av goda exempel samt att sprida kunskapen inom kollegiet. Mötena har letts av förstelärare. Mobilfria lektioner I samråd med elever fick lärarna mandatet att begära helt mobilfria lektioner, mobilparkering infördes samt en enkel rutin för hur en lärare beslagtar mobiltelefoner. Verklighetsförankring Under året har skolan haft ett stort antal s.k. Clinics med flera representanter från musikbranschen. En clinic är en gästföreläsning med stora möjligheter för publiken att bryta in med frågor och vara med att påverka innehållet. Några exempel på gästföreläsare under året är Robert Wells, Anders Bagge, Frank Ådahl, Babian, Solala m.fl. Som ett annat exempel på att skolan vill skapa verkliga mål för eleverna kan nämnas avgångselevernas musikaliska avslutning, Live Night på KB. Live Night är elevernas stora avslutningskonsert och ingick i det ämnesövergripande projektet Redo för Branschen där slutmålet var att presentera sig själv som

6 artist på den anrika rockscenen KB samt i ett rockmagasin kallat Live Night Magazine. Live Night på KB blev en stor succé med över 400 besökare. Samarbete med Lunds Universitet Skolan har även haft ett samarbete med Musikhögskolan i Malmös lärarutbildning, Lunds Universitet där lärarstudenterna läste en del av sin kurs Utvärdering på Rytmus. Studenterna fick ta del av ett axplock av Rytmus Malmös elevenkätsvar. Enkätsvaren kompletterades med kvalitativa intervjuer av skolans personal och elever. Efter djupanalyser och intervjuer fick studenterna föreslå fiktiva utvecklingsprojekt för skolan. Nominerat till Årets UF- skola i Skåne För andra året läste skolans alla elever i åk 3 kurserna Gymnasiearbete och Entreprenörskap genom att starta ett företag med hjälp av Ung Företagsamhet. Ung Företagsamhet använder ofta eleverna på Rytmus Malmö som ett föredöme när det gäller att skapa alternativa företagsidéer med kreativiteten i centrum. Som ett kvitto på detta nominerades Rytmus Malmö, i konkurrens med 63 andra skolor, som en av tre skolor till Årets UF- skola i Skåne. Bra blir Bäst Under slutet av det gångna året har skolan inlett ett omfattande utvecklingsarbete kallat Bra blir Bäst (BBB). Det är ett projekt som syftar till att vi på skolan utvecklar och inför arbetssätt och rutiner för att höja kvaliteten. Arbetet utgår från medarbetarnas kompetens och lösningar i arbetet. Målet är att öka måluppfyllelsen, att stärka det kollegiala lärandet och att erbjuda en delaktighet för alla medarbetare i skolans utvecklingsarbete. Under slutet av det gångna verksamhetsåret har en omfattande självskattning med hjälp av ett värderingsverktyg för framgångsrika skolor mynnat ut i utvecklingsområden för läsåret 15/16. Live Night på KB 26 maj Foto Mats Linde

7 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Skolans kvalitetsarbete bedrivs genom såväl ständiga förbättringar som kan genomföras från vecka till vecka samt ett långsiktigt kvalitetsarbete som bedrivs på längre sikt. Skolan har utformat en struktur för såväl det kortsiktiga förbättringsarbetet som det långsiktiga. När det gäller det kortsiktiga finns främst två forum för kollegialt lärande som driver utvecklingen. Varannan vecka träffas hela kollegiet för att diskutera extra anpassningar och dess effekt på såväl individ- som gruppnivå. Åtgärderna följs upp på nästkommande möte och åtgärdernas effekt mäts och utvärderas. En annan metod som används för kollegial utveckling är veckovisa cocoachingträffar där lärarna en gång i veckan auskulterar och blir auskulterad i en undervisningssituation. Mötestid avsätts för kollegial

8 reflektion kring auskultationslektionerna. Det långsiktiga kvalitetsarbetet bedrivs genom att skolledning tillsammans med personal går igenom NKI, NMI och formella resultat. Kollegiet väljer ut ett antal resultat som sedan lyfts med elever. Även djupintervjuer genomförs med vissa elever för att ta reda på deras reflektioner kring resultaten. I slutet av varje läsår fastställs nya prioriterade utvecklingsområden utifrån de analyser som är gjorda. Under året användes dessutom ett ramverk för analys inom ramen för BBB för att fastställa utvecklingsområden. Analysen byggde på självskattning av verksamheten av varje medarbetare samt medarbetare i grupp. Det resultat som grupperna kom fram till jämfördes med skolans andra resultat och nya utvecklingsområden inför nästa läsår togs fram Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret har skolan haft en uppföljning på en interngranskning som genomfördes föregående läsår där huvudman samt kvalitetsansvariga från AcadeMedia under två dagar var på skolan där dessa gick igenom dokumentation, rutiner samt genomförde omfattande intervjuer med elever, rektor, lärare och elevhälsoteamet. Interngranskningen kom fram till att skolan måste stärka sina rutiner kring dokumentation i elevhälsan samt att skolans lokaler behöver luftkylning sommartid. Kylning av lokaler finns med i en planerad ombyggnation av skolans lokaler planerad till slutet av läsåret 15/ Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Rektors tillgänglighet är mycket god. Arbetsrummet ligger i direkt anslutning till elevernas gemensamma utrymme. Rektorn vistas även ute bland eleverna för att aktivt ta del av deras synpunkter på skolan. Eleverna har också möjlighet att framföra klagomål via sin mentor och det vilar i de fallen på mentorns ansvar att informera rektor om klagomålen. Praktiskt går det oftast till så att elever eller föräldrar pratar direkt med rektorn, men även genom skolans samråd och länk på hemsidan ges möjlighet till klagomål. 6. Vårt värdegrundsarbete 6.1 Vision och värdegrund: På Rytmus erbjuder vi en kreativ gemenskap som utvecklas utifrån ett gemensamt intresse för musiken. Detta intresse utgör grunden för ett lustfyllt lärande och är en viktig ingrediens i målet att alla elever ska klara sin utbildning. Rytmus ska vara det naturliga valet för den som vill studera musik på gymnasiet. Utbildning sker i samklang med hur svenskt och internationellt yrkesliv utvecklas. Vi vill att våra elever under sina tre år skaffar sig mod och självinsikt, så att de under och efter utbildningen blir alltmer självgående, initiativtagande och kreativt skapande individer.

9 Rytmus Malmö satsar på ämnesöverskridande och skapande projekt där eleverna själva har en drivande roll medan lärarna på skolan driver på och vägleder. På Rytmus sker mycket av lärandet i samspel med partners såväl i som utanför skolan. Detta för att öka elevernas förmåga att tillägna sig andra verksamheters och kulturers uttryckssätt och värderingar. Vidare vill vi att man som elev på Rytmus vågar ta vara på sig själv, att acceptans för och nyfikenhet på olikheter präglar det dagliga umgänget på skolan. Vi vill dessutom att eleven under sin tid på Rytmus Malmö utvecklar sin förmåga till skapande verksamhet. Det ger dem verktyg för personlig utveckling och självförverkligande liksom modet att våga, lusten att skapa och kunskapen att genomföra. 6.2 Skolans värdegrundsarbete På Rytmus Malmö hänger värdegrund och kunskapssyn tätt samman. Varje läsår tar avstamp i värdegrundsarbete genom att alla elever arbetar och upplever tillsammans i årskursblandade grupper. Musiken och skapandet är i centrum liksom workshops och engagerade diskussioner kring likabehandling och värdegrund. Med de demokratiska grundvärderingarna om allas lika värde som självklar grund samtalar vi kring bemötande, respekt, hjälpsamhet och nyfikenhet. Äldre elever och lärare är aktiva förebilder för de yngre eleverna och en nyfikenhet på olikheter och nya perspektiv präglar sedan det dagliga umgänget på skolan. Denna grundsyn präglar många av de aktiviteter vi gör under läsåret i samarbete med aktörer som Amnesty, Sverige 3.0 med Navid Modiri, clinics av olika slag och inte minst projekt där ämnen som samhällskunskap, historia, svenska och engelska går in i musiken och musikens och konstens roll för samhällsutvecklingen är ett återkommande tema. Denna ämnesöverskridande kunskapssyn har vuxit sig starkare för varje år tack vara gemensamma projekt, samarbete inom mentorskapet, kollegialt lärande och att lärarna känner varandra väl och arbetar tätt ihop med täta möten, såväl formella som de informella möten som ständigt uppstår i ett gemensamt arbetsrum. Undervisningen präglas av en kunskapssyn, som bygger på förståelse för sammanhang, förklaringsmodeller, analys, källhantering och perspektiv, snarare än faktainlärning och traditionell strikt uppdelning i varje ämne för sig. Den trygga skolmiljön diskuteras ständigt med elever med avstamp i introveckan. Skolmiljön och kulturen som skapar den präglas av elever och lärare som ser varandra, hälsar på varandra, hjälper varandra, uppmärksammar när någon är ensam, ledsen eller frånvarande. Detta blir inte minst tydligt under våra många konserter då klimatet är generöst, tillåtande och stöttande. Under året görs även regelbundna genomgångar av den fysiska miljön av skolans skyddsombud och såväl elevers som lärares idéer kring utvecklande av skolmiljön hörsammas och idéer förverkligas. Konkreta exempel är utformningen av avskilda hörnor för samarbete i mindre grupper, ett välkomnande bibliotek och fika/frukt- stunder i samband med större konserter eller workshops. Även arbetet kring vår plan mot diskriminering och kränkande behandling präglas av de goda relationer som finns mellan personalen och eleverna. Denna plan tas fram i diskussioner i klassrum, möten, samrådet och inte minst samtal i korridorerna osv. Samrådet består av tre förtroendevalda elever från varje årskurs, skolledning och lärarrepresentanter. Samrådsmötena präglas av ett mycket öppet klimat och eleverna tar sitt uppdrag på stort allvar, eftersom de blir lyssnade på och känner att de är med och skapar sin skola. Samrådet sammanträder ca tre gånger per termin. Vi vill vara

10 överens om målen och de åtgärder som vidtas för att nå målen ska vara konkreta och handla om det vi gör i undervisning, projekt och clinics. Vi arbetar för en helhetssyn i allt vi gör. Undervisning, clinics, elevhälsoarbete och mentorskap hänger ihop. Planen skrivs med utgångspunkt i det vi gör under året och de mål vi tar fram tillsammans med eleverna. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Andel elever med examen inom tre år 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* Estetiska programmet 71,4 78,0 13,7 14,0 15,3 15,4 60,0 Skolan totalt 71,4 78,0 13,7 14,0 15,3 15,4 60,0 Rytmus totalt 86,3 89,4 15,1 15,5 15,9 16,3 71,3 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg.

11 Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Nej Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre I tabellen över betygsresultaten innebär streck (- ) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella prov- betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,2% 79,2% 16,7% ENGENG ,1% 35,5% 48,4% MATMAT01b 50 0% 72,0% 28,0% MATMAT02b 4 0% 50,0% 50,0% MATMAT03b 1 0% 100% 0% SVESVE ,7% 28,6% 60,7% SVESVE ,3% 50,0% 43,8% SVASVA01 5 0% 40,0% 60,0%

12 Tabellen ovan anger alla de elever som skrivit nationella prov och fått ett betyg i kursen. Det innebär att de elever som inte skrivit ett komplett nationellt prov inte finns med i statistiken. B, Värdegrundsresultat Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan 83% 86% 71% 92% 89% 80% 96% 96% 90% 69% 64% 61% 85% 80% 71% 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar.

13 Tabellen ovan anger NKI (nöjd kundindex), rekommendationsgrad, studiemiljö samt undervisning. Siffrorna baseras på den stora elevenkät som genomförs varje år. NKI baseras på frågor som rör elevens upplevelse av skolan i förhållande till förväntningar och i förhållande till en ideal skola. Siffrorna ovan visar att Rytmus Malmö ligger en bra bit över rikssnittet för Academedias gymnasieskolor samt i paritet eller bättre än snittet för Rytmus Sverige. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer.

14 0 % = För få resultat. Tabellen ovan visar elevernas syn på sin utbildning två år efter avslutade studier. Svarsfrekvensen är relativt låg vilket också genererat två tomma staplar med för få svar. Noterbart är också att siffrorna speglar de elever som gick ut år 2012 och baserar sig således på upplevelser av skolan år Siffrorna visar att skolan ligger en bit över rikssnittet för Academedias gymnasieskolor, och något under snittet för Rytmus gymnasieskolor i Sverige.

15 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och Studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Undervisningskvalitet Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan 72% Rytmus Sverige 59% Academedia totalt 62% Studiero Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan 69% åk 1 94% åk 2 59% åk 3 55% Inför årets arbete med studiero som både var ett centralt fokusområde och ett lokalt prioriterat fokusområde sattes målet upp att 80% skulle uppleva att de fick arbetsro i skolan. Som siffrorna anger ovan är detta mål endast uppnått i en årskurs. 69 procent är en ökning jämfört med de 60 % som upplevde att de kunde få arbetsro i skolan året dessförinnan. Det är också bättre än Rytmus nationellt som har ett snitt på 61 %. 7.5 Utvecklingsområde 2, Verklighetsbaserat lärande Med tesen att ju mer motiverade elever vi har desto bättre presterar de i sin skolsituation valde vi inför läsåret att fokusera på att skapa verkliga situationer som motiverar elever till högre närvaro och högre måluppfyllelse. Föregående år var andel gymnasieexamen 71 %. Det övergripande målet har varit att höja andel elever som tar gymnasieexamen. När vi summerar året ser vi att 78 % nått gymnasieexamen. I lokala arbetsplanen anges att måluppfyllelsen förväntas öka på lång sikt och att årets resultat bör betraktas som ett mått på om de förändringar i arbetssätt för eleverna som genomförts är rätt väg att gå.

16 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat Andel elever med gymnasieexamen ökar från 71 % till 78 % mot föregående läsår. Genomsnittligt betygspoäng ökar även det jämfört med föregående år från 15.1 till Resultatet pekar på att de åtgärder vi har satt in under året är i rätt riktning. Vi ser att både andelen elever som tar gymnasieexamen samt snittet för dem som tar examen ökar. Detta måste tolkas som att alla elever, oavsett prestationsnivå, når ett högre resultat. Under året har flera satsningar på ökad måluppfyllelse genomförts. Bland annat har skolan fokuserat mer på att låta personalen dela med sig av extra anpassningar genom kontinuerliga möten där anpassningar och deras effekt följts upp. Detta kollegiala utbyte har bidragit till en ökad medvetenhet kring lämpliga anpassningar. Det har också ökat medvetenheten om att elever som inte lyckas i ett ämne mycket väl kan lyckas i ett annat likande ämne. Det är då lättare att utvärdera metod och vad som fött framgång och applicera metoden på jämförbart ämne. Skolan har även infört striktare och tydligare riktlinjer för vad som gäller när man prövar en kurs respektive hanterar rester inom ramen för en kurs. Den elev som saknar enstaka kunskapskrav i en kurs har numera som regel två veckor på sig i anslutning till avslutad kurs att hantera dessa, annars sätts F på hela kursen och hela kursen måste då prövas. Tidigare har en generös hållning till hur länge man kan komplettera enstaka kunskapskrav lett till en kultur där man gärna skjuter upp uppgifter för länge. Den nya rutinen har lett till en markant positiv skillnad i hur många som avslutar sina kurser i tid. Som en del av den nya rutinen har även rutiner för prövningar förändrats då eleven inte längre på eget initiativ behöver ansöka om prövning utan skolan förväntar sig att alla ska klara sin studiegång och eleverna erbjuds en prövning i kurser de ej klarat. Andel gymnasieexamen är ju av givna skäl bara resultat som representerar en årskurs och med tanke på skolans litenhet (och därmed ett ganska litet urval elever) bör vi vara försiktiga med att dra allt för långtgående slutsatser. Dock är det en stark övertygelse om att ovanstående bidragit till den positiva utvecklingen. När vi blickar framåt ser vi att vi har stora utmaningar inför nästa år. Vi noterar att vi mycket sällan lyckas vända en elevs studieresultat som har med sig för många F in i åk 3 och ser därför vikten av att fånga upp eleverna i tid. Vi ser även vikten av att stötta de elever i åk 3 som av olika anledningar inte är mogna för det mer självständiga arbete som kurserna i åk 3 ofta innebär. Inför nästa läsår ser vi därför ett stort behov av att lyckas vända trenden för elever som börjar åk 3 för att ytterligare höja måluppfyllelsen. Vi behöver också arbeta med att stärka elevernas självbild när de upplever att de har misslyckats. Det faktum att skolans måluppfyllelse fortfarande ligger en bra bit under rikssnittet samt den självklara målsättningen att alla elever ska nå målen gör att vi fortsatt behöver fokusera på att höja andel elever som upplever att de kan få studiero/arbetsro i skolan då vi i stor utsträckning ser att denna siffra korrelerar med studieresultaten. En annan faktor som är avgörande för att vi inte lyckas få de resultat vi vill ha är för låg närvaro hos vissa elever. Vi har en del av eleverna som har svårt att motivera sig till att gå till skolan och detta är givetvis en grundförutsättning för att lyckas i skolan.

17 B, Värdegrundsresultat Som tabellen visar ligger skolan mycket högt när det gäller värdegrundsresultat. 96% känner sig trygga. 85% upplever att de har möjlighet att utöva inflytande över deras utbildning. 92% upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Bilden stämmer väl överens med det intryck man får när man pratar med elever och lärare. Lärarna är mycket måna om att alla elever ska ha det bra och att alla ska synas. Skolan arbetar aktivt med att alla elever ska stå på scen, inte bara vissa utvalda. Skolans arbete med ett aktivt mentorskap är också en bidragande orsak. En siffra sticker ut något och det är den upplevda arbetsron. 69% upplever att de får studiero/arbetsro och även om siffran är högre än Academedias rikssnitt och Rytmus totalt så är det där vi måste sätta in åtgärder. Siffran korrelerar starkt med andel gymnasieexamen som ligger under rikssnittet. Ett vidare resonemang kring arbetsro kommer under punkt 8.4. För att bibehålla de höga resultaten behöver skolan fortsätta arbeta med ett aktivt mentorskap, ett aktivt samråd och i varje kurs låta eleverna vara delaktiga i utformandet av kursernas planering. En brist som inte framgår i något resultat är att det stora antal gästföreläsningar som genomfördes under året dominerades av män med svensk bakgrund. Detta påpekades av de studenter som genomförde kursen utvärdering under året. Att föreläsningarna dominerats av män är helt omedvetet, men skolan behöver inför kommande år medvetet arbeta med att få en bättre mångfald bland föreläsarna, både när det gäller kön och etnicitet. 8.2 Upplevd kvalitet Elevenkätens resultat pekar på att våra elever är mycket nöjda med sin skola. NKI (Nöjd kundindex) har ökat från 73 till 78 och jämfört med AcadeMedias rikssnitt på 66 bör det betraktas som ett mått på mycket hög nöjdhet. Att skolan höjt sitt resultat beror till stor del på att vår nya åk 1 är väldigt nöjda med sin start på utbildningen. Detta syns när man delar upp resultaten per klass. Årskurs 1 har NKI på 85 jämfört med årskurs 2 som har 72. Detta är en stor skillnad med tanke på att eleverna går på samma skola och till stor del har samma lärare. Efter djupintervjuer med elever från årskurs 1 nämner de årets nyhet Rytmus gungar som en anledning till varför de kom bra in i sin studietid. Lärare vittnar om att normen i klassen har blivit att man studerar i skolan. De åtgärder som sattes in tidigt för att öka studieron/arbetsron i skolans lärmiljöer har varit extra effektiva för en grupp som vid tillfället för åtgärderna inte hittat sin identitet än. Åtgärderna visade vid enkättillfället marginell effekt på övriga årskurser har haft stor effekt på den grupp elever som inte redan hade en gemensam studiekultur. Upplevelsen är dock att åtgärderna gett effekt på även årskurs 2 och 3, men att förändring tog något längre tid. En annan mer slumpartad åtgärd som visat sig ha positiv effekt på åk 1 var att klassen blev för liten för att dela på två, men väl stor för att vara en grupp. För att möta det speciella behov som uppstod så anställdes en elevassistent som, tillsammans med undervisande lärare, har följt klassen i all teoretisk undervisning. När eleverna har arbetat självständigt har assistenten följt med en del av klassen och den undervisande läraren varit med de övriga. Att det alltid varit två vuxna i klassrummet vid helklassaktiviteter har varit en starkt bidragande faktor till det positiva klimatet. Dessa erfarenheter är viktiga för oss och vi har med dem in i planeringen av kommande år. Ovanstående har varit bidragande till att den nya klassen trivs bra och gett höga värden i elevenkäten. Även när det gäller rekommendationsgrad och trivsel är det skillnader mellan årskurserna. Här är dock skillnaderna mindre och kan delvis förklaras med att motivationen går upp och ner och årskurs två upplevs som en tid med hög arbetsbelastning och sviktande motivation av många. De möten som uteslutande handlar om extra anpassningar har som högsta syfte att ge en

18 likvärdig utbildning där alla elever ges samma möjligheter. All personal deltar på möten och såväl rent pedagogiska utmaningar som sociala utmaningar lyfts på mötet. Mötet resulterar inte bara i att åtgärder genomförs på grupp- och individnivå utan bidrar även till att det allmänna förhållningssättet är att vi i alla lägen arbetar för en inkluderande skola. En annan starkt bidragande orsak till att eleverna i stort trivs så bra som de gör på Rytmus år efter år är det aktiva mentorskap som skolan arbetat med. Det består av tydliga målsättningar för varje årskurs och innefattar tydliga riktlinjer för utvecklingssamtal, mentorstiders innehåll samt hur man förhåller sig till mentorskapet. Tack vare mycket låg personalomsättning och en ihärdig tro på mentorskapets kraft förfinas arbetet år efter år. I samtal med elever vittnar de även om att de känner sig sedda av lärarna på skolan. De elever som uttrycker det allra starkast är de elever som byter till Rytmus Malmö från andra skolor. Framöver behöver skolan fortsätta fokusera på att den upplevda studieron och trivselgraden även är hög bland skolans nya elever. Av ovanstående analys kommer vi arbeta efter tesen att grupper är som mest påverkbara när de är nya och vi kommer därför lägga mycket energi på att ha höga förväntningar på eleverna redan från dag Ändamålsenlig kvalité Ändamålsenlig kvalité mäts genom intervjuer med elever som gick ut två år innan intervjutillfället. Det innebär att de siffror som presenteras gäller de elever som gick ut från skolan Tyvärr är underlaget för Rytmus Malmö på denna enkät mycket lågt. Färre än tio personer har svarat vilket innebär att resultatet inte är fullt tillförlitligt Vissa frågor har för få svar för att generera ett resultat över huvud taget. Generellt kan man genom dessa siffror se att Rytmus Malmö ligger i paritet med Rytmus totalt och något över rikssnittet. 8.4 Undervisningskvalitet och studiero Undervisningskvalitet I den lokala arbetsplanen angavs att målsättningen var att höja andelen elever som upplever att lärarna informerar dem hur det går i skolarbetet från 75% till 80%. Istället noterar vi en liten nedgång till 72%. Fortfarande ligger Rytmus Malmö både en bra bit över både Rytmus totalt och AcadeMedia totalt. Våra förväntningar var att elevernas upplevelse av att de informerades om hur det går i skolan skulle öka tack vare att vi fick nya verktyg att använda oss av. Under året har en stor satsning på att löpande föra in matrisbedömningar i det webbaserade skoladministrationssystemet Schoolsoft genomförts. Nedgången förvånar något, men får oss att reflektera över om vi lägger fokus på ett verktyg som inte passar eleverna. En annan reflektion är att tillfället för elevenkätens genomförande var när systemet fortfarande var relativt nytt, både för elever och lärare. Eftersom Rytmus Malmö tidigare satsat mycket på att eleverna ska veta var de ligger i förhållande till målen kan det också vara frågan inte prioriterats i samma utsträckning som våra lokalt prioriterade mål. Sammantaget görs slutsatsen att det är något tidigt att utvärdera huruvida satsningen gett effekt eller inte, men vi bör bevaka så att siffran inte fortsätter att sjunka framöver.

19 Studiero/arbetsro Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan 69% åk 1 94% åk 2 59% åk 3 55% Ökad studiero var inte bara ett centralt prioriterat utvecklingsområde utan även ett av skolans lokalt prioriterade fokusområden då vi såg stor korrelation mellan studiero och formella resultat. Redan föregående år hade skolan hög trivsel, rekommendationsgrad och NKI. Dock stack upplevelsen av Studiero tillsammans med de formella resultaten ut som markant sämre. Totalt ser vi att eleverna i allt större utsträckning upplever att de får arbetsro på skolan. Även de elever som svarat att de inte alls får arbetsro har blivit markant färre. Skillnaden är mycket stor mellan årskurserna där nästan alla i åk 1 upplever att de får arbetsro, men bara drygt hälften i åk 2 och 3. Direkt i samband med läsårsstart togs en diskussion kring mobiltelefoners användning under lektionstid. Denna diskussion med lärare och elevrepresentanter resulterade i att läraren fick mandat att samla in synliga mobiltelefoner när som helst. I djupintervjuer med elever upplevs detta som positivt för arbetsron i klassrummet. Mobiltelefoners närvaro på lektioner har successivt under året blivit en icke- fråga då alla har klart för sig vad som gäller. Tidigt under läsåret har även personaltätheten på lektioner förstärkts markant. Under föregående år satsades mycket resurser på frivilliga studieverkstäder som inte blev särskilt välbesökta. Slutsatsen drogs att personalen bör vara närvarande där eleverna är och bidra till att lektionerna blir så effektiva som möjligt. Detta har resulterat att det oftast är två ur personalen i klassrummet under teoretisk undervisning. Detta har som ovan nämnts gett störst effekt i åk 1. Omedelbart när resultaten från elevenkäten kom sattes åtgärder in för att stärka närvaro och vikten av att komma i tid, då det ansågs som en av de största anledningar till avsaknaden av studiero. Diskussioner i klassen kring upplevelser av att bli störd och respekt för varandra initierades av lärare och rektor. Samtidigt inleddes en ny närvaropolicy där grundtesen var att det ska märkas när du är borta. Elever och lärare uppmanades att höra av sig till klasskamrater och sina elever om de inte var i skolan. Oavsett om de var sjuka eller borta av annan anledningen skulle de veta att de var saknade. Även föräldrar informerades om skolans oro för ökad frånvaro och en funktion med omedelbara sms till vårdnadshavare vid frånvaro aktiverades i Schoolsoft. En månad efter nya närvaropolicyn infördes hade den totala närvaron ökat med ca 10 procent. Satsningen gav alltså effekt och givetvis även bättre förutsättningar för elever och lärare att arbeta mot en högre måluppfyllelse. Närvaro kommer att vara ett fortsatt fokus för skolans utveckling framöver. En specifik satsning på den gruppen som inte upplever att den får studiero kommer också att genomföras. 8.5 Utvecklingsområde 2, Verklighetsbaserat lärande Med tesen att ju mer motiverade elever vi har desto bättre presterar de i sin skolsituation valde vi inför läsåret att fokusera på att skapa verkliga situationer som motiverar elever till högre närvaro och högre måluppfyllelse. Föregående år var andel gymnasieexamen 71 %. Det övergripande målet har varit att höja andel elever som tar gymnasieexamen. När vi summerar året ser vi att 78 % nått gymnasieexamen. I lokala arbetsplanen anges att måluppfyllelsen förväntas öka på lång sikt och att årets resultat bör betraktas som ett mått på om de förändringar i arbetssätt för eleverna som genomförts är rätt väg att gå. Ett antal projekt med för eleverna relevanta mål är genomförda. Som kulturstärkande åtgärd har dessa varit lyckade. Framförallt Live Night på KB som blev en stor succé.

20 Flertalet av eleverna i åk 3 höjde sig till en musikalisk nivå som vi inte sett tidigare. I vissa fall ledde detta också till att deras betyg i musikkurser blev högre. Under LIve Night förskjöts alla elevers skoldag till kvällen, vilket ger den långsiktiga effekten att elever från åk 1 och 2 har sin musikaliska målbild klar inför åk 3. När det gäller motivation är den här typen av målbilder helt avgörande. Förutom Live Night har ett antal andra projekt genomförts med verkliga mål. Projekten är genomförda, men effekten är givetvis svår att mäta på kort sikt. Skolan kommer att fortsätta på den inslagna vägen att skapa projekt som känns meningsfulla för eleverna då det är vår absoluta övertygelse att det ger mer motiverade elever. Effekten i form av höjd måluppfyllelse och ökad delaktighet förväntas öka över tid. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Skolan står inför utmaningar kommande läsår. Vi ser att upplevd studiero/arbetsro, närvaro och formella resultat skiljer sig åt mellan de olika årskurserna. Skillnaden mellan blivande åk 2 och åk3 är markanta. Vi drar slutsatsen att de åtgärder som sattes in för ökad studiero/arbetsro och närvaro gav störst effekt på dåvarande åk 1 eftersom de inte hade ett arv av en sämre skolkultur med sig från tidigare årskurs. Vi drar då slutsatsen att grupper är mest påverkbara innan de fått en identitet. Vi behöver därför arbeta aktivt med skolkulturen både bland nya och befintliga elever. Då skolan tar in en större årskurs än vi gjort tidigare och nästan hälften av eleverna på skolan går i åk 1 kommer arbetet med dessa nya elever vara helt avgörande för vilken studiekultur som blir rådande på skolan framöver. Blivande åk 3 kommer behöva extraordinära insatser för att höja sina studieresultat, i synnerhet då erfarenheten säger att det är svårt att vända sviktande studieresultat in i åk 3. Detta kommer generera ett eget utvecklingsområde. Utökad EHT För att möta de utmaningar vi står inför samt förskjuta elevhälsans arbete från åtgärdande till hälsofrämjande och förebyggande har elevhälsan utökats. Kuratorsresursen ökas från 20 % till 50 % varav en del av tiden kommer att användas till att leda elevhälsan mot tydligare rutiner samt ökad delaktighet i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Skolan har sedan starten haft mycket höga resultat på värdegrundsmålen. Eleverna känner sig trygga, sedda och delaktiga. Vi behöver bibehålla det arbete som görs och bevaka att vi även framöver har elever som känner sig trygga och delaktiga. Arbetet med extra anpassningar som en naturlig del av varje lärares planering och undervisning behöver fortsätta. De möten som äger rum varannan vecka och enkom fokuserar på extra anpassningar kommer fortsätta. Under dessa möten kommer vi behöva bli bättre på att fokusera på om anpassningarna gav effekt eller inte. Skolan kommer under året ha en lärare som innehar försteläraruppdrag. Läraren fortsätter att

21 ansvara för det kollegiala lärandet med inriktning på frågor inom IKT. Han kommer bl.a. jobba med att skolans personal använder de digitala verktygen på ett sådant sätt att eleverna kan känna igen sig från ämne till ämne. Ett av forumen för detta arbeta är att leda den grupp inom BBB som arbetar med Formativ bedömning genom kollegialt lärande som nämns nedan. Sammanfattningsvis är eleverna mycket nöjda med sin skola. Fortfarande ligger Rytmus under rikssnittet både när det gäller andel gymnasieexamen och upplevd studiero. Det är därför givet att utvecklingsområden framöver kommer att ligga på åtgärder som gynnar studiekulturen och studieresultaten. Utvecklingsprojektet BBB (Bra blir Bäst) kommer att fortsätta under året. Det utvärderingsverktyg som användes för en självskattning av verksamheten under slutet av verksamhetsåret 13/14 mynnade ut i tre förbättringsområden. Arbetsgrupper kommer att tillsättas inom dessa områden och ta fram utvecklingsförslag. Områdena som fastställts är: 1. Studiekultur Den ambitiöse esteten Verka för tydligt arbetsfokus och arbetsro i klassrum och musikrum med tydliga rutiner för /formalisering av täta uppföljningar, synliggörande av elevens kunskapande/görande/process. 2. Formativ bedömning genom kollegialt lärande I det kollegiala lärandet arbeta för fördjupad ämnessamverkan och bra digitala verktyg för formativ bedömning. 3. Informationsflöden Tydligare kalenderrutiner och bättre framförhållning, se till att alla nås av korrekt information i god tid. 10. Nya utvecklingsområden De arbetsgrupper som formeras inom ramen för BBB kommer att arbeta mot skolans övergripande prioriterade mål. Vilka grupper som arbetar mot vilka mål är beskrivet i arbetssätt nedan. 9.1 Utvecklingsområde 1, Ökad studiero/arbetsro Målet att minst 80 procent av eleverna ska uppleva att de får studiero/arbetsro i skolan uppnåddes endast i åk 1 under 14/15. Grundförutsättningen för god inlärning är att eleverna upplever att de kan få arbetsro i skolan. Därför kvarstår målet att minst 80% av eleverna ska uppleva att de får arbetsro i skolan (jämfört med dagens 69%) Arbetssätt Skolan kommer att, tillsammans med elever, lyfta frågan om en god arbetsmiljö. Vi kommer att fortsätta att ha hög personalnärvaro lektionstid samt arbeta för en tydlig gemensam hållning kring ordning på lektioner. BBB- gruppen som arbetar med den ambitiöse esteten kommer att arbeta mot bl.a. denna målsättning.

22 9.2 Utvecklingsområde 2, Ökad närvaro Under läsåret 15/16 var den totala närvaron 78 %. Det är en liten del elever som står för stora delar av frånvaron. Det finns förstås ett givet samband mellan hög frånvaro och låga studieresultat. Som ett led i att höja måluppfyllelsen kommer skolan där för att arbeta för att höja den totala närvaron från 78 till 90 procent. Det överordnade målet är att höja måluppfyllelsen Arbetssätt Genom att aktivt och tidigt höra av sig till de elever som är hemma vill vi förskjuta normen till att det är självklart att man är i skolan. Genom ett aktivt samarbete med EHT främja närvaro och förebygga hemmasittarproblematik. 9.3 Utvecklingsområde 3, Fokus Måluppfyllelse åk 3 Vi har tidigare misslyckats med att vända elevers kunskapsresultat om de har haft för många F med sig in i åk % av eleverna i åk 3 har redan för många underkända betyg med sig in i åk 3 för att kunna tillgodoräkna sig en gymnasieexamen. Lägg därtill ca 20% till som klarat åk 1 och 2 med knapp marginal. Vår målsättning är att alla som inte redan läser reducerat program (90%) ska klara gymnasieexamen och för att det ska ske krävs extraordinära insatser Arbetssätt För varje elev som riskerar att inte nå gymnasieexamen kommer en individuell planering upprättas. Ett fåtal lärare arbetar med klassen och gemensamma studiepass läggs in i schemat. Mentorslaget i åk 3 arbetar tillsammans med studie- yrkesvägledare för att tidigt göra eleverna fullt medvetna om vad som krävs för gymnasieexamen. Arbetsgruppen som arbetar med formativ bedömning genom kollegialt lärande kommer att verka för att måluppfyllelsen höjs genom täta återkopplingar till eleverna.

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm Kvalitetsredovisning 2014-2015 Sjölins Gymnasium Södermalm Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 4 3.1 Personal 4 3.2 Elever 5 4.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING

Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING Kvalitetsredovisning 2014-2015 KLARA GYMNASIUM, LINKÖPING Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar 4 3.1 Personal 4 3.2 Elever 4 4.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Göteborg Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Göteborg Innehållsförteckning Rytmus... 1 Göteborg... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. ProCivitas Privata Gymnasium, Växjö

Kvalitetsredovisning 2014-2015. ProCivitas Privata Gymnasium, Växjö Kvalitetsredovisning 2014-2015 ProCivitas Privata Gymnasium, Växjö Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Rev 2014-06-23 1 (10) Sandeplanskolan Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-06-23 2 (10) Innehållsförteckning 1. Lagstöd och definition 3 2. Övergripande

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Killebäckskolan sal B 105, kl 18.00-20.00 Närvarande: Pär Jonsson, rektor Föräldrarepresentanter: åk 5- Anuska Acosta, åk 6- Linda Eliasson, åk 7- Ursula

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 15/16 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Gävle. Kvalitetsrapport

Gävle. Kvalitetsrapport Gävle Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 23-24 Innehåll Inledning Beskrivning av grundfakta för Plusgymnasiet Gävle... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever...

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Sundsvall

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Sundsvall Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Sundsvall Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga

Läs mer

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november

ELEVHANDBOK. tisdag 20 augusti fredag 20 december Höstlov: v. 44, måndag 28okt fredag 1 november Studiedag/ utvecklingssamtalsdag 6 november ELEVHANDBOK Besöksadress: Åsgatan 15, Falun Postadress: Box 127 791 23 Falun Skolans telefonnummer: 023-584 20 Sjukanmälan telefon: 023-584 57 Fax: 023-150 52 E-post: Se respektive mentor Följande ifylles

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2 Innehållsförteckning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium SundsvallInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport...

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Norrköping. Kvalitetsrapport

Norrköping. Kvalitetsrapport Norrköping Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Norrköping... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 4

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg ASPERO Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 14/15 ASPERO Kontakt Kristina Haeffner rektor 0725 17 77 99 Madeleine Dahlqvist administratör 031 337 89 00 För övrig personal se

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer