Tertialrapport 1 år 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tertialrapport 1 år 2014"

Transkript

1 Utbildningsnämnden Tertialrapport 1 år 2014 Sammanställning alla enheter UN:s mål: Borgholms barn är trygga i alla våra verksamheter NKI för elever och föräldrar i T För femte gången har vi i våra elev- och föräldraenkäter haft med tre s.k. NKI-frågor. NKI står för Nöjd kund-index där 100 är max. Frågorna handlar om hur nöjd man är med skolans/förskolans verksamhet, hur väl den uppfyller ens förväntningar och hur nära en perfekt skola/förskola den kommer. I diagrammet kan man avläsa NKI-värdena för fem år (2010 genomfördes ingen enkät) NKI för elever i åk 3, 5 och 8 år Svarsfrekvensen för eleverna var i år hela 90 %, en klar ökning från förra årets 75 %. 1

2 NKI för föräldrar i åk 1, 3, 5 och 8 år Antalet svarande minskade sedan förra året, från 163 till NKI för föräldrar till 2- och 5-åringar i förskolan år Totalt Centrala Norr Söder Antalet svarande var i fjol 35, i år 38. Köpings skola Där vi kan se ett något mer spritt resultat är inom området kunskap om mål och resultat, och elevens nyfikenhet och egen delaktighet i sitt skolarbete. När vi jämför elevernas och föräldrars resultat ger de samma bild. Lågt antal föräldrar som har svarat. Resultaten vad gäller personal och elevers/föräldrars nöjdhet hamnar på den övre halvan, kan förbättras ytterligare. Området trygghet ligger inom ett acceptabelt område både vad gäller elever och föräldrar, dock finns det enstaka elever och föräldrar som uttrycker att de inte vet/ är osäkra på vart de ska vända sig om barnet blir behandlat illa. När det gäller området stöd och hjälp i undervisningen anser såväl föräldrar som elever att det finns. Inom området målarbete och elevens delaktighet finns en spridning inom svarsalternativen. En liknande spridning i svaren finns för elever och föräldrar. Vi måste arbeta med detta kollegialt för att öka vår kompetens. Vi ska bli bättre på att kommunicera och tydliggöra området med målarbetet tillsammans med elever och 2

3 föräldrar. Det låga antalet föräldrar som svarat kan bero på att de har flera barn som går i skolan och bara får en svarsmöjlighet på enkäten i sitt mail. Vem är ansvarig Vad ska göras / Hur ska det göras? När ska det göras? Rektor Vt 2015 Vi ska utveckla vårt arbete med att tyddliggöra målarbetet. Vi gör det genom att ha återkommande planerade pedagogiska och didaktiska diskussioner. Inplaneras kalendariet för a-lagsplaneringarna och studiedagar under läsåret Södra området Gärdslösa: Att skolgården var mycket begränsad och avsaknaden av lekredskap p.g.a. ombyggnation ser vi som en trolig orsak till en något lägre siffra mot förra året. Alla föräldrar måste kunna svara på enkäten för alla sina barn på respektive skola. Nu får man bara en länk och kan bara svara för ett barn. Enkäten bör revideras så att alla uppgifter är aktuella, ex. första frågan där Runstens skola fortfarande finns med. Rälla: Ombyggnad av skolan och oron för säkerheten har kanske påverkat resultatet. 3:orna i kommunen är överlag nöjda medan 5:orna är ngt mindre nöjda. Ändå ett helt ok. resultat. Elevresultaten för Gärdslösa och Rälla är förhållandevis bra med en NKI på ca. 80 %. Att Gärdslösa har ett något lägre resultat beror troligen på att man har haft en mycket begränsad skolgård med få lekredskap p.g.a. ombyggnationen. Av enkätsvaren kan man utläsa att elever och föräldrar är i stort nöjda med sin skola. Vi har blivit bättre på att visa resultatet av enkätundersökningen för elever och föräldrar. Man får då tillfälle att samtala om frågorna i klasserna. I Rälla hade vi också en redovisning för föräldrarna på det första föräldramötet på hösten, tyvärr hann vi inte med det i Gärdslösa. Det gav också tillfälle till många bra diskussioner. Jag tror att man är mer motiverad att fylla i en enkät om man får ta del av resultaten. Ett problem som vi upptäckt är att föräldrar som har flera barn på skolan endast kan fylla i en enkät. Det kan bli missvisande. I förskolan brukar vi ha svårt att få enkäten ifylld trots att personalen försöker att påminna och även erbjuder en dator. Glädjande nog hade vi i år fått in 16 svar i södra ro. Av dem kan man utläsa att man i stort är nöjd med förskolans arbete. En pappersenkät med lite färre frågor tror jag skulle öka på antalet ifyllda enkäter. Har man för få svar är det svårt att analysera och dra några slutsatser. Det borde framgå i enkätredovisningen inte bara hur många som har svarat utan också hur många det skulle varit totalt om alla svarat. Förvaltningen centralt Rektor/Mentor Förvaltningen centralt Revidera enkäten (Runstens skola) Redovisa enkätsvaren till elever och föräldrar Ordna så att det finns en länk/barn till föräldrarna. Till nästa gång Innan sommaren Till nästa gång 3

4 Förvaltningen centralt Göra en förenklad enkät i pappersform till förskolans föräldrar Till nästa gång Slottsskolan Varför är föräldrar och elever på högstadiet mindre nöjda? Det är stor skillnad hur vi hanterar information mellan hem och skola. Exempelvis veckobrev. Detta vara en orsak till lägre NKI. Slottsskolan får periodvis ett dåligt rykte av olika anledningar. Det kan handla om exempelvis droger. Många föräldrar är dessutom väldigt kritiska till satsningen på ipads. Vi behöver skapa en positivare bild av vår skola. Vi gör redan idag individuella informationslösningar men kan bli bättre på att skapa hållbara system som fungerar för alla. Det kan handla om att vi på hemsidan eller Googlesites kortfattat beskriver aktuellt arbetsområde, läxor och övrig information. För att skapa en positivare bild av den nya tekniken kan vi från skoan hålla i workshops för föräldrarna. Där man visar på goda exempel och hur vi använder tekniken i undervisningen. Det är positivt att fler elever i årskurs 8 är nöjda med skolans verksamhet över tid även om jag önskar att ännu fler är ska känna sig nöjda. Det är också positivt att så många har svarat på enkäten eftersom det då ger ett säkrare resultat. Min bild stämmer väl med resultatet. Fler elever än förra året engagerar sig i skolarbetet och miljön på skolan har blivit tryggare och stämningen mycket mjukare. Trygghetsgruppen är mycket aktiv och engagerad vilket betyder mycket för tryggheten. När man ser resultaten för NKI hos föräldrarna måste vi analysera vad vi kan göra för att även höja den siffran. Vi behöver bli bättre på att informerar föräldrarna om vad vi gör på skolan. Det är en sak som framkommer när jag som rektor träffar föräldrarna på föräldraråd. Information är svårt. Något riktigt positivt som om att våra ungdomspoliser kan tolkas negativt om föräldrarna inte vet att det ingår som ett förebyggande arbete för polisen när de besöker skolan. Föräldrar kan tro att något allvarligt har hänt. Detta var ett exempel på något negativt som kom upp på föräldraråd och som vi genom information kunde klargöra och vända till något positivt. Tonåringar generellt är inte speciellt intresserade av att berätta om sina skolupplevelser. Själv försöker jag vara en närvarande rektor som vistas ute bland eleverna när tiden finns. Vi för spontana diskussioner om elevernas framtidsdrömmar och betydelsen av att göra sitt bästa i skolan. Jag deltar numera alltid vid elevråden. Representanterna imponerar med sitt engagemang för vår skola. Under elevråden får man en mycket bra bild på vad eleverna tycker är viktigt. Jag träffar föräldrar både vid planerade möten, spontana kontakter och vid föräldramöten och under föräldraråden. Vid föräldraråden får jag en mycket bra bild av vad föräldrarna tycker om skolan och utifrån det kan vi förbättra oss. Tillsammans med lärare och övrig personal jobbar vi enträget med att få eleverna att känna sig trygga. En skola där eleverna känner sig sedda, respekterade och värdefulla skapar starka och trygga individer. Det är vår skyldighet att göra allt vi kan för att ge eleverna denna grund att stå på. Ibland är samhällets förväntningar stora på att skolan ska ta ett stort uppfostrande ansvar men personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet. Därför blir ett samarbete med hemmet viktigt. Kontinuerligt arbete som kräver att vi alla drar åt samma håll. 4

5 Eleverna ska få delaktighet och inflytande samtidigt som vi kräver att de tar ansvar för sina studier och för skolans inre och yttre miljö. Information och möten får betydelse för hur trygga föräldrarna känner sig med skolan. Både genom centrala enkäter och interna undersökningar som trygghetsgruppen genomför. Diskussioner om trygghet både på EHM, i arbetslaget och i skolans ledningsgrupp och på Apt. Centrala förskolorna Trubbel med länken att svara på. Har man registrerat sig en gång gick det inte att svara för ev barn nr 2. Få svar vilket gör det svårt att dra slutsatser. Trots detta hög NKI. Är det fel åldersgrupper vi vänder oss till? 2-åringarna har skolats in under ht året innan. Som vårdnadshavare är det omsorgen man tänker på först och främst i denna ålder. 5-åringarna, deras vårdnadshavare är på väg att möta skolans värld, kan det vara så att man inte svarar pga detta. Viktoriaskolan Fritids Med tanke på bristande personaltäthet hinner vi inte tillgodose alla barns behov under dagen. Detta anser vi speglas i denna enkät. I alla styrdokument står det att vi ska möta barnet där det befinner sig kunskapsmässigt. I vår verksamhet är det en stor utmaning. Mycket beror på att vi idag har en barngrupp som består av många individualister. Skola När man tittar i de olika enkäterna och analyserar resultaten så verkar de flesta elever som svarat från Viktoriaskolan nöjda. Trivsel, trygghet, arbetsro och delaktighet har höga värden, vilket vi finner glädjande. NKI för elever i år 3, 5, 8: Intressant är att NKI:t sjunker ju äldre eleverna blir. Är det skoltrötthet som sätter in? Resultaten varierar, upp ett år för att sjunka nästa. Om vi tittar på vår skola tycker flertalet att det är lugnt på lektionerna men det finns de som inte håller med. I frågan om eleverna är bra behandlade av klasskamraterna så upplever alla att de är det. Vem anser man vara sin kamrat, hur tänker de? Mina kompisar är snälla men han/hon som inte är min kompis är inte det. År 5: I stort sett alla har svarat, 2 st var inte i skolan den dagen. 1. Frågan om elever får vara med att planera är det en handfull elever som inte tycker att de får det. 5

6 2. 2 st får inte veta hur det går för dem i skolan. Här finns det en möjlighet att utveckla. 3. Tankar på att synliggöra mål, vad de ska kunna för att nå upp till de olika kriterierna. Det kom upp flera tankar kring detta. 4. På frågan om eleverna är nöjda med personalen så är ca 70 % nöjda. 5. Rastvakter är det många som har synpunkter om. Många upplever att det inte finns personal ute, vi tycker att vi har jobbat med detta, det finns personal ute, vi funderar på om det har blivit en grej, att det ska påpekas om rastvakterna. Föräldrar: Det är 30 st föräldrar som har svarat på enkäten. Detta innebär att ca 30 % som svarat st uppger att barnen inte känner sig trygga i skolan. Diskussion runt vilka föräldrar som har svarat, är det de som har synpunkter, kan det vara så att de som är nöjda inte svarat alls på enkäten? 2. På frågan om mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan är det fyra som uppger att barnet inte tycker det. 3. Att föräldrarnas synpunkter inte känns viktiga vid samtal är det 2 st som upplever att detta inte stämmer, 2 st vet inte. Kan det vara så att de som inte vet litar och upplever skolan som bra? 4. 3 st upplever att skolan inte är ett stöd för föräldrarna. Vilket stöd pratas det om här? Angående målen är det 3 st som upplever att de inte får information om kunskapskraven. 5. På frågan om rektorn så är det 14 st som upplever att rektorn inte bryr sig om vad föräldrar och eleverna tycker. Den tidigare ledningsorganisationen var inte tillfredsställande. 6. Ang. om föräldrarna är nöjda med skolans verksamhet är det 13 som är nöjda vilket innebär ca 50 %. 7. Ang. den nästa sista frågan är det ung hälften som upplever att förväntningarna levs upp till i hög grad. Kommentarerna från föräldrarna: flera ang. 1B och om enskilda elever och deras behov. Tillgängliga lärare, mycket positivt kring personalen. Enkäten bör skickas ut på ett annat sätt, vi upplevde att det var otydligt vem som beställt den. Frågan är vilket värde det ligger i hela enkäten på grund av svarsfrekvensen. Det är glädjande att ett mycket stort antal av eleverna på skolan upplever trivsel, trygghet och ansvarskänsla samt känner sig bra behandlade av kamrater och känner ett engagemang från personalen. Under en stor del av läsåret som gått har Viktoriaskolan haft en ledningsorganisation som inte har gynnat verksamheten. Detta visar sig bl a i en del föräldrars missnöje med rektors engagemang i elevers och föräldrars åsikter. Arbetet i verksamheten, däribland med elever och föräldrar, har inte varit tillfredsställande. Situationen i årskurs ett har varit orolig med personal som varit/är sjukskrivna. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd har också varit tufft under läsåret och har präglat vardagen hos både elever, föräldrar och personal. Skolan har anställt en lärare terminen ut i årskurs 1 som ska finnas där för kontinuiteten i den ordinarie lärarens frånvaro. Elevhälsan är inkopplade och arbetar utifrån sin profession. Arbetet kring årskurs ett fortsätter i form av lektionsbesök, handledning av personalen, utveckling av arbetssätten, fortsatt stöd till enskilda elever och samarbete med föräldrar. I årskurs fem har arbetet också präglats av ett hårt arbete kring grupper/elever i behov av särskilt stöd. Ett område där jag kan se en utvecklingspotential är elevers inflytande över sitt skolarbete. Det är något som vi ska ha med oss inför nästa läsår att diskutera/arbeta med. 6

7 Det kan vara så att föräldrarnas svarsfrekvens inte är så hög som den skulle kunna vara p g a att föräldrar, som har flera barn, bara kan svara på enkäten en gång via länken. Det är viktigt att förmedla ut allt positivt som händer på skolan. Föräldrarna är mycket viktiga i skolan för att våra elever ska lyckas så bra som möjligt. Ett sätt att sprida positiva saker i skolan kan vara att hitta ett forum där föräldrar och andra kan ta del av det som händer på skolan. Rektor/Elevhälsan/Lärare Lärare Analys av läget i årskurs 1, se till att arbetet fortsätter i en positiv utveckling. Lyssna in föräldrarnas tankar/funderingar genom frågor/diskussioner. Återkoppla resultaten på NKI till föräldrarna. Under resterande del av lå 13/14 och början av lå 14/15 På föräldramöten höstterminen 2014 Rektor/Elevhälsan/Lärare Rektor/Arbetslagsledare Den ansvarige för utskicken av enkäterna. Se till att eleverna i nuvarande årskurs fem får en bra start på Slottsskolan till hösten, t ex utifrån klassindelningar och mer omfattande överlämningar för vissa elever. Initiera diskussioner kring hur vi ska öka elevernas inflytande över undervisningen. Skicka en länk för varje barn. Rektor Fortsätta med bloggen Rektor har ordet. Efter föräldramöten höstterminen 2014 och vid höstterminens slut. Våren 2014 Höstterminen 2014 Vårterminen 2015 Under läsåret 2014/2015 Åkerboskolan Det är få svar på förskolan. NKI från elever i åk 8 har minskat i den här undersökningen Det är genomgående ett högt NKI från föräldrar. Det gäller även föräldrar till elever i åk 8. Det låga värdet för elever i åk 8 måste undersökas mer om det är ett trendbrott eller ett enskilt år som får lägre värde. Mentor Rektor Förskolechef Elev NKI följs upp i mentorssamtal Återkoppling föräldraråd Förändrade frågor och ev fågor via mail till föräldrar på förskolan Lå 14/15 Lå 14/15 Ht 14 7

8 Barns och elevers trygghet i T Upplevd trygghet Elever i skolan Föräldrar till elever Föräldrar i förskolan Köpings skola Barnen upplever en stor trygghet. Det vi kan se är att några få av eleverna uppger att de inte vet var de ska vända sig om de blir illa behandlade. En liten okunskap (några få personer) finns om vart man vänder sig om man blir illa behandlad/ om ens barn blir illa behandlat. Det är inte acceptabelt att den okunskapen finns. Elever och föräldrar måste involveras mer i arbetet med Likabehandlingsplanen. För att höja resultatet ytterligare ska vi under nästa läsår planera in gemensamt arbete med värdegrundsarbete i klasserna och i åldersblandade grupper. Vem är ansvarig Vad ska göras? / Hur ska det göras? När ska det göras? Rektor/pedagoger Teman med värdegrundsarbete Innan läsårsstart planeras in i vårat pedagogiska årshjul. Pedagoger Rektor/lärare Åldersblandade grupper och faddergrupper används alltid inom varje gemensamt temaarbete. Likabehandlingsplan tas upp på föräldramöten. Läsåret Läsåret Trygghetsgruppen Likabehandlingsplanen ska utarbetas på elevspråk Avstämning vid höstterminens slut. Utvärdering vt 2015 Södra området Gärdslösa: Vi upplever att eleverna känner sig trygga och trivs, vilket vi fått bekräftat vid den färska enkäten som genomförts på uppdrag av trygghetsgruppen. Rälla: Positivt 8

9 Det är glädjande att se att elevernas upplevda trygghet har ökat något år för år! Vi har genom åren sett att det har betydelse med gemensamma aktiviteter i tvärgrupper på skolan. Då får de yngre barnen jobba med de äldre under en temadag vilket gör att man lär känna varandra bättre. Rektor/Lärare Planera in minst ett temaarbete per termin i tvärgrupper I början av varje termin Slottsskolan Positiv tendens. Organiserat skåpen annorlunda. Ett arbetsrum kommer finnas i övre korridoren vilket ytterligare kan skapa trygghet på hela skolan. Trygghetsgruppen på skolan har undersökt vilka platser på skolan som upplevs som otrygga. Det handlar bland annat om matsalen, omklädningsrum i idrottshallen, övre korridoren och runt biljardbordet. Vi har tillsammans med eleverna diskuterat fram lämpliga åtgärder på dessa platser. Vi har idag ett mer genomtänkt schema för matvakt och rastvakt. Vi upplever att vi har en tryggare i år. Det framkommer både i samtal och i enkäter. Trots det finns det alltid nya saker som vi kan göra för att trygga våra elever. När trygghetsgruppen kommer fram till vilka otrygga platser elever upplever som otrygga kan vi alltid göra något för att förbättra detta. Under föräldraråden kan också föräldrarna föra fram klassernas tankar och idéer. Något som tenderar att öka över tid är kränkningar som sker digitalt, inte minst under fritiden. Här måste både föräldrar och skolan vara observanta men också tydligt markera vad som är rätt och fel. Våra ungdomspliser informerar också eleverna om vad man får och inte får göra. Under tonårstiden är goda kamratrelationer otroligt viktiga för att man ska trivas i skolan. Vi måste vara observanta på utanförskap. Detta gäller naturligtvis alla våra elever men vi bör särskilt uppmärksamma våra nyanlända elever som inte har samma möjlighet att kommunicera med sina klasskamrater. För elevernas trygghet bär vi alla ett stort ansvar och det är viktigt att vi alla jobbar för tryggheten på skolan. Vår likabehandlingsplan är en grund för vardagsarbetet men ett respektfullt bemötande mellan oss som vistas på skolan är avgörande för hur vi trivs. Utifrån de mål som finns i läroplanen och i Likabehandlingsplane n arbetar vi med trygghet i vardagen Likabehandlingsplanen utvärderas varje år och skrivs om med nya mål varje år. Enkäter och intervjuer genomförs. Centrala förskolorna Det viktigaste för vårdnadshavare är att barnen får omsorg. Att det finns en dialog personal/vårdnadshavare emellan. Bemötande från personal, att de ser varje barn och att vårdnadshavare vet att sitt barn har det bra på förskolan ger resultat. Heldagsinskolningar där vårdnadshavare är med och får inblick i hur en dag ser ut skapar trygghet. Trygga föräldrar, trygga barn. 9

10 Viktoriaskolan Resultatet tyder på att vi arbetar på rätt sätt och att det ger resultat. Det är viktigt att vi fortsätter på samma spår. Det ser ut att vara ett bra resultat i kommunen. Det är ett väldigt positivt resultat för oss på Viktoriaskolan. Självklart jobbar vi vidare med att bibehålla detta resultat och siktar mot 100 %. Det är mycket positivt att se att elevernas upplevda trygghet har ett så bra resultat. Vi värderar trygghet mycket högt i verksamheten. Efter arbetet som vi gjort under året utifrån föräldrars, personals och politikers syn på vad verksamheten ska genomsyras av, så kommer trygghet fram som en tydlig gemensam nämnare. Vi har överlag trygga elever i vår verksamhet men strävan är alltid att nå 100 %. På Viktoriaskolan står arbetet med trygghet i fokus. Vi har en Trygghetsgrupp som aktivt arbetar för detta på skolan. Vi har under läsåret avsatt tid på gemensamma möten för att ta upp frågor/diskussioner kring trygghet/trivsel/värdegrundsfrågor. Arbetet med att utveckla Trygghetsgruppens arbete pågår ständigt. Arbetet i Trygghetsgruppen värderas högt. Vi har under läsåret försökt att få en tydlig röd tråd mellan Trygghetsgruppen, Kamratstödjare/Fritidsstödjare, Elevråd och Klassråd så att eleverna ska känna att de blir lyssnade på. Det är viktigt att återkoppla resultaten kring trygghet till föräldrar. Vi har under läsåret arbetat med fadderverksamhet (förskoleklass-treor, ettor-fyror, tvåor och femmor). Vi ser att detta har positiva effekter på tryggheten hos eleverna. Detta arbete finns inplanerat i skolans årshjul. Rektor/Trygghetsgruppen Bibehålla det fina arbete som pågår kring trygghet och ytterligare utveckla det Läsåret 2014/2015 Rektor Klasslärare Juni 2015 Tiden för arbetet i trygghetsgruppen inryms i den ordinarie arbetstiden. Återkoppla resultaten kring trygghet på föräldramötena Läsåret 2014/2015 På föräldramötena höstterminen 2014 Åkerboskolan Eleverna och föräldrar upplever en hög trygghet på skolan. 10

11 För att behålla det goda resultatet bör vi fortsätta med insatser som ger tryggheten. Exempel på tryggheten är att många elever har sina elevskåp olåsta, det är ingen som är rädd att man ska ta saker från varandra. Värdegrundsgruppen Arbetslag Trygghetsgruppen Nätverksträffar med Linnéuniversitet fortsätter Värdegrundsgruppen har egna punkter på arbetsplatsträffar Äldre elever lär yngre elever om tex IT. Det har genomförts bla i samband med att skolan fått nya datorer. Trygghetsgruppen arbetar systematiskt mot kränkande behandling. Löpande under läsåret. Elevers frånvaro i T I april gjordes en mätning av elevers frånvaro hittills under terminen (7 januari-11 april). Totalt var det 140 elever (motsvarande 17 %) som hade varit frånvarande mer än 15 % av tiden i samtliga skolor. Tio elever hade mer än 50 % frånvaro. Frånvaron var jämnt fördelad mellan pojkar och flickor. Eftersom det är första gången vi gör en mätning över hela kommunen kan vi inte göra några jämförelser över tid. Det är också första terminen som alla skolor registrerat frånvaron i Edwise. Ta en titt på antalet minuter som eleverna varit frånvarande. Det kan variera mycket även om procentsatsen är ganska lika. I vissa fall lär det handla om i vilken mån man registrerat frånvaro och närvaro i Edwise. I andra fall kan det handla om elever som flyttat från skolan under terminen. Elevernas namn är borttagna men ni kan säkert identifiera dem på klassnivå. På skolnivå: Viktoria 26 elever (17 %) Gärdslösa 5 elever (9 %) Rälla 4 elever (9 %) Köping 8 elever (9 %) Slotts 63 elever (22 %) Åkerbo 34 elever (20 %) Finns det i siffrorna uppgifter som ni inte kände till? Finns det klasser med särskilt hög frånvaro? Finns det anledning till någon form av åtgärder? Behöver mer göras för att registreringen i Edwise ska fungera fullt ut? Hur använder ni den policy som är antagen av nämnden? Köpings skola Frånvaron gäller mest elever med specifika svårigheter/diagnoser. Stödjande Arbete pågår med familjerna. Viss frånvaro beror på att det fortfarande inte är helt löst med vilka lärare som ska ha rapporteringsskyldigheten. Arbete pågår med insatser för några specifika elever med stor frånvaro, i vissa fall är också soc inblandade. Andra exempel är arbete där lärare, specialpedagog och rektor ingår i arbetet med att öka närvaron. Vem är ansvarig Vad ska göras?/ Hur ska det göras? När ska det göras? 11

12 Rektor Rektor Vt 2015 Säkerställa att riktlinjerna i frånvarotrappan följs. Att arbetet dokumenteras Under läsåret Under läsåret Södra området Gärdslösa/Rälla: De små skolorna visar/har en hög närvaro. Det har tagit lite tid innan vi har kommit igång med att redovisa frånvaron i Edwise. Men Jan-Erik Karlsson har varit ute på APT och informerat om hur enkelt det är. Denna termin har alla kommit igång och nu gäller det att få in en rutin att göra det varje vecka. Även om vi har en hög närvaro på våra små skolor är det viktigt med att noga följa upp frånvaron. När man upptäcker en hög frånvaro är det viktigt med att ha en bra dialog med hemmet för att hitta eventuella orsaker till frånvaron. Lärare Mentor Rapportera frånvaron i Edwise Slå larm när frånvaron kommer upp i 15% eller mer. Varje vecka Regelbunden koll Slottsskolan Har infört mentorstid i början av skoldagen för årskurs 6 och 7. För att få en samlad skolstart och tidigt på dagen uppmärksamma eventuell frånvaro. Vi har under läsåret inlett en tätare kontakt med socialförvaltningen (SISU). Vår representant är Stina Nilsson. Frånvaron kan ibland bero på sådant som vi som skola har svårt att påverka men vi kan alltid göra vårt yttersta för att dessa elever hittar tillbaka till oss. Ett sådant exempel kan vara vår lilla grupp som i huvudsak består av omotiverade elever. Dessa elever hade troligtvis haft betydligt högre frånvarograd om vi som skola inte gjort denna anpassning. När frånvaron skjuter i höjden tar mentorerna upp det med både elev och föräldrar men även på elevhälsomöten. Känner vi oro kallar skolan till möte med vårdnadshavare. Det är viktigt att orsaken till frånvaron utreds. Handlar det om hög frånvaro utan en naturlig förklaring och åtgärder som satts in inte räcker anmäler vi det till socialförvaltningen för vidare utredning. Ibland är det hög frånvaro p.g.a. sjukdom som ingen kan rå över. I dessa fall får vi försöka hitta olika lösningar så att eleven i mån av ork kan följa undervisningen från hemmet eller genom en anpassad studiegång. Vi har ett gemensamt ansvar att följa de rutiner som finns och vara observanta på tecken som pekar på fel håll. Både vårdnadshavare och elever behöver få tydlig information om hur viktig det är med närvaro för ett lyckat skolresultat. f Under EHM lyfter vi frågan. Vi har rutiner kring ansökan om ledighet. Mentor gör en bedömning av skolresultat innan beslut fattas. Frånvarorapportering varje dag. Oro inför hög frånvaro tas upp på elevhälsomöten. 12

13 Vårdnadshavare måste göra en sjukanmälan. Sms går ut till vårdnadshavare om elev inte kommer till lektion. Informera vårdnadshavare om att ogiltig frånvaro förs in i betyget. Utveckla arbetet mellan soc och skola. Tätare kontakt och återkoppling. Viktoriaskolan En del av den höga frånvaron beror på utlandsresor. Två av dessa barn har även gått i skola utomlands. Vi behöver se över systemet kring registreringen av frånvaro. Man bör särskilja olika typer av frånvaro (giltig/ogiltig). Statistik kan vara missvisande. Det handlar om ett fåtal elever men dessa är under uppsikt av respektive klasslärare och i vissa fall även Elevhälsan. Siffrorna kan även i vissa fall vara missvisande då man fyllt i frånvaro vid beviljad ledighet. Övergången till den nya frånvaroregistreringen i Edwise har inneburit en del problem i början i form av lektioner som inte blivit registrerade, lektioner som har haft flera ansvariga lärare, anledningen till frånvaron har inte alltid kunnat följas upp i statistiken och en viss osäkerhet har funnits hos personalen kring systemet. Från och med nästa läsår utgår jag från att det kommer att fungera bättre. Det är viktigt att det kommer fram vilken frånvaro det handlar om så att skolan kan följa upp med rätt åtgärder. Det är också viktigt att lärarna har tydliga direktiv för när de ska agera. Det är viktigt att ta elevers frånvaro på allvar redan tidigt. Vi från skolans håll måste också vara tydliga med föräldrars ansvar att sjukanmäla sitt barn samt vara restriktiva med elevers ledigheter. Rektor/Lärare Genomgång av frånvarohanteringen. Rektor/arbetslagsledare December 2014 Implementera den reviderade frånvarotrappan I början av höstterminen 2014 I början av höstterminen 2014 Åkerboskolan Daglig uppföljning av elevernas frånvaro. För elever i alla årskurser kollas om frånvaron är anmäld redan i samband med första lektionen. 13

14 Rapporteringen i frånvarosystemet kan förbättras. Genom att elevärenden är en stående punkt på arbetslagens dagordning har vi en god koll på elevernas frånvaro. Vi använder policyn kring frånvaro som utbildningsnämnen och socialnämnden antaget med i flera fall gott resultat. De striktare regelverket kring elevers ledighet har lett till kortare och färre ledigheter för eleverna. Rektor Använda och hänvisa till policyn i än högre grad. Att använda och hänvisa till de siffror som i Edwise vid samtal med föräldrar och elever. Det blir då ett gemensamt och objektivt mått på frånvaron. Simkunnighet I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. i T Klass Antal elever Når ej målen Köpings skola Tidigare år har våra elever i äldre åldrar haft undervisningen i början på läsåret och de yngre under senare delen. Då har de äldre eleverna som riskerar att ej nå målen, kunnat få repeterad undervisning i samma sväng som de yngre. Vi har elever som är nykomna till Sverige och inte har någon tidigare vattenvana. Till nästa år vill kunna vara med och påverka tidsperioden när våra olika elever har simundervisning. För att vid behov ge de äldre barnen extra simundervisning I och med att kommunen nu har ökat mottagandet av antalet flyktingar kommer det också bli ett utökat antal elever inom den gruppen. En stor andel av flyktingarna har nu ett ursprung från Syrien. Dess elever har ingen eller mycket liten vattenvana. I år har flera familjer från våra temporära flyktingförläggningar valt att bosätta sig här. De barnen har inom undervisningen för nyanlända fått simundervisning. Omfattningen av denna borde varit högre. En svårighet har varit att hitta tider i simhallen eftersom de flesta redan var uppbokade. Svårigheten ligger ju i att eftersom vi inte vet OM det blir flyktingförläggningar i Borgholm eller ej, kan vi inte boka upp simtid för dem i förväg Läsåret Ansvarig bokare för simundervisningen. Specifika önskemål till simhallen om vilka perioder under läsåret vår undervisning bör ske. Extra simundervisningsperiod för vissa elever. Rektor Diskussion med simhallen om utrymme för ev. nyanlända skolans simundervisning. Tidig höst 14

15 Läsårets slut Södra området I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen Gä Gä Rä Rä 10 0 Gärdslösa: Vi är glada över att Borgholms kommun satsar på simundervisning för alla elever. Simhallens personal är duktig och pedagogisk. Rälla: Den elev som ej når målen har en vattenrädsla från tidigare år. Föräldrar åker till simhallen för extra träning och eleven följer med 2-3:an och får extra träning med dem. Vi har en bra simkunnighet bland våra elever genom att de regelbundet får åka till simhallen och träna. Kommunens satsning ger resultat! Simkunnigheten är särskilt viktig när vi bor på en ö. Viktigt att man samverkar mellan klasserna så att de elever som behöver extra simträning kan följa med andra klasser när de åker till simhallen. Mentor Elever som riskerar att inte nå målet i simning får åka med andra klasser och träna. Vid planering av simundervisning Slottsskolan I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen 8A 8B 8C 1 9A 9B 9C En elev i 8C har inte nått målen vad gäller simkunnighet. Eleven övar simning kontinuerligt men har ännu inte klarat alla krav. Viktoriaskolan 15

16 I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen 4A B A B 16 0 Kunskapskravet att simma 200 m, varav 50 på rygg, gäller först i år 6. Detta gör det svårt att ge en rättvisande sammanställning redan för år 4 och 5. Samtliga elever deltar vid simtillfällena och kan simma. Vi har bra simkunnighet på Viktoriaskolan. Kanske skulle det vara tydligare att följa upp simkunnigheten i årskurs 6 och 9 där kunskapskraven finns. Åkerboskolan I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen De elever som inte når målen ges extra stöd och extra möjlighet att visa sin simkunnighet. Idrottslärare Extra simundervisning under läsåret Screening läsförståelse i T

17 Denna gång gällde screeningen i alla tre årskurserna läsförståelse, tidigare handlade det också om fonologi och läshastighet. Tidigare har screeningen gjorts i åk 1, nu gjordes den i åk 2. Det är därför svårt att göra en jämförelse i åk 2 och 7, men i åk 5 kan man nu följa utvecklingen under tre år vad gäller läsförståelse. Screeningen i åk 5 gjordes under ht 2013, medan de i åk 2 och 7 gjorts under vt Stöd i analysarbetet Använd dokumentet Stöd i analysarbetet av kommunövergripande screeningar när ni gör era analyser. (Finns klickbart här till vänster.) Köpings skola 17

18 I åk 2 (svenska) har sedan höstterminen funnits specialpedagogiska insatser mot ett antal elever i gruppen. Resultatet från den redovisade screeningen visade att många av eleverna hade lågt Staninevärde (10 elever inom Staninevärde 1-2). Vid en analys av själva testsituationen visade det sig att yttre faktorer kan ha påverkat resultatet negativ för flera elever. Dessa två faktorer tillsammans resulterade i att vi genomförde ett nytt likvärdigt test med de elever som hamnat på St Det test vi utförde var samma screeningtest, men en tidigare utgåva. Det nya testet gjordes ca.1,5 månader efter mättillfället och visade på helt andra resultat. I det nya testet hamnade endast 1 elev av dessa 10 på St Vi anser att åk. 2 är en stor klass Åk 5 Åk. 2 består av 25 elever. En nyanländ elev tillkom till klassen under mars. En omfördelning av resurser på skolan genomfördes i början på april för att möjliggöra lektionstillfällen med två lärare. Åk. 5 insatt sedan tidigare och läsåret ut, extra resurser lästräning för de elever som har St.3. Rektor Ytterligare lärarresurs insatt i åk. Redan utfört 2 (från och med april), inplanerat även för kommande läsår Lärare i klass 2 Dela åk. 2 i mindre arbetsgrupper vid läsning. Kontinuerligt Specialpedagog Specialpedagogiska insatser för Kontinuerligt elev med St under 3 i åk. 2 Fortlöpande kartläggning och tester genomförs i åk 3 med klassen för att säkerställa att eleverna når målen i svenska. Södra området Gärdslösa: Åtgärder för att förbättra resultaten blir att starta upp arbete med materialet En läsande klass. Läsecirkel för personalen kring boken Får man använda sin fantasi av Elin Johansson. Fortsatt arbete med enskild/par och gruppläsning både tyst och högt i klasserna. Frågor av fakta och läsa mellan raderna typ kommer att finnas med. Rälla: Resultatet i åk. 2 blev sämre än förväntat. Screeningen genomfördes sista lektionen på dagen då eleverna var trötta och upplevdes mer som ett uthållighetstest än läsförståelsetest. Viktigt att planera när på dagen testet ska göras! Läsförståelsen är mycket viktig för att lyckas i alla ämnen! Därför bör tidiga insatser för att utveckla läsförståelsen vara högsta prioritet. Helst skulle vi inte ha några elever på det röda fältet! Jag tror att det är viktigt att man redan i förskoleklassen utmanar eleverna och tar vara på deras intresse för läsning. Börjar vi tidigt så bör det få genomslag högre upp. Sedan är det viktigt att hålla i lästräningen genom hela skoltiden annars tappar man! 18

19 Till kommande läsår planerar jag att organisera Gärdslösa skola så att jag bara får en årskurs per klass. På detta sätt hoppas jag att man kan ge alla elever möjlighet att utvecklas ännu bättre. Det är också viktigt att man planerar noga när på dagen man genomför ett sådant här test så att man får en rättvis bild. Resultatet på Rälla åk. 2 drogs troligen ner av att tester genomfördes sista lektionen på dagen när eleverna var trötta. Rektor/Förskoleklasslärare Rektor/Specialpedagog Specialpedagog/Mentor Hur kan vi utmana eleverna så att de kommer igång så snabbt som möjligt med sin läsning. Använda en del av den första planeringsdagen till att introducera materialet En läsande klass Planera in testet under den tid på dagen som eleverna är piggast. Diskutera på planeringsdagarna. 12 augusti Vid planeringen av screeningen Slottsskolan Vi konstaterar att Slottsskolan har många elever med resultatet stanine 1 eller 2. I enskilda samtal med elever efter screeningen framkom att resultaten kan förklaras och förstås på olika sätt. Några elever har läs- och skrivsvårigheter som trots extra provtid fick lågt resultat. En del elever blev väldigt stressade av provsituationen och några valde att läsa noga och långsamt för att inte göra fel. Ett antal elever läste tekniskt snabbt utan att riktigt ta till sig innehållet. Någon hade svårt att fullfölja screeningen på grund av svårigheter med koncentrationen. Vi anser att screeningmaterialet DLS inte ger den information om elevernas läsförståelse som vi behöver för att arbeta vidare. DLS och nationella proven har delvis olika funktioner. DLS är en lägesrapport och ger en kvantitativ information, NP är framåtsyftande och visar vilka lässtrategier eleverna behöver utveckla för att få en djupare läsförståelse. För att kunna utnyttja informationen från DLS och göra en planering över arbetet med läsförståelsen krävs att man gör kvalitativa bedömningar av elevernas resultat. Den informationen har man redan fått via NP. Eftersom åk 6 nu finns på Slottsskolan vore det bättre att sammanställa resultaten på NP med hjälp av varje elevs resultatprofil. En översikt över klassens resultat ( på samma vis som nu görs över DLS-resultaten) skulle ge en bild över vad arbetet i klassen som helhet bör inriktas på. Nätverket i svenska och det specialpedagogiska nätverket behöver kanske träffas för att tillsammans göra en analys och se om det finns komplementerande tester som behöver redovisas för att få en säker bild av läget. Initialt lärare i svenska för att spridas till övrigt kollegium efterhand. Nätverket i svenska och spec. nätverket hade en gemensam träff där läsförståelsen diskuterades och där varje skola bestämde sig för ett upplägg kring lässtrategier för höstterminen För Slottsskolans del kommer det fortsatta arbetet inriktas på lässtrategier när det gäller Arbetet inleds i augusti

20 faktatexter. Arbetet kommer delvis att följas av Linnéuniversitetet. Vid nätverksträffar i september och november Viktoriaskolan Efter diskussioner på svenska- och specnätverken är den allmänna åsikten att dessa screeningar (årskurs 2) är svåra jämfört med de nationella proven i svenska årskurs 3. Bortsett från ett fåtal elever så ser resultaten tillfredsställande ut. Självklart arbetar vi ständigt med att förbättra resultaten. Läsning och läsförståelse är mycket viktigt för den enskilda eleven. Det lägger grunden till övrigt arbete i skolan. I tre av de fyra klasserna på Viktoriaskolan ligger vi glädjande nog över medelvärdet. Det hade varit önskvärt att få ett medelvärde utskrivet för varje skola efter screeningarna för att lätt kunna jämföra över åren på sin enhet. Under det kommande läsåret kommer arbetslagen att arbeta med kompetensutveckling i läsförståelse utifrån boken Att undervisa i läsförståelse. Inom de kommande läsåren är min plan att personalen i de yngre årskurserna på Viktoriaskolan ska kompetensutvecklas i metoden Att skriva sig till läsning. Jag har tagit del av arbetet på skolor som har arbetat med denna metod under ett antal år och hos dessa skolor har detta arbete visat bra resultat. Det finns tre vinster med denna metod som jag ser det. Vi får in IT-verktyget som en naturlig del i undervisningen tidigt, vi skapar kommunikation kring texter mellan elever och vi ser till att elevens motoriska utveckling inte hindrar läsutvecklingen. Jag planerar att introducera detta arbetssätt i förskoleklass och årskurs 1. Eftersom vi vill fokusera på ett utvecklingsprojekt i taget innebär det att starten för kompetensutveckling gällande ASL blir till läsåret 2015/2016. Svenskanätverket genom Eva Hall Atterback och Christina Ohlsson Kompetensutveckling kring läsförståelse genom litteraturläsning, diskussionsfrågor och arbete med eleverna. Under läsåret 2014/2015 Rektor/arbetslagsledare/lärare Slutet på läsåret 2014/2015. Kompetensutveckling av personalen i arbetslag F-3 i Att skriva sig till läsning genom besök på andra skolor, besök av lärare och föreläsare, litteraturläsning och diskussioner. De nyvunna kunskaperna ska leda till en arbetsplan för hur Viktoriaskolans metod ska se ut. Under läsåret 2015/2016 Åkerboskolan 20

21 Den analys lärare och speciallärare gjort bifogas. (Den som eventuellt har problem att öppna dokumenten, t ex i ipad, kan vända sig till Screening 1 Screening 2 Arbetslag Använda analysstödet kontinuerligt vid arbetet med screeningar Pedagogiska planeringar (LPP) i T Beskriv hur ni arbetar med pedagogiska planeringar (LPP). Vilken nytta har ni av dem i det pedagogiska arbetet och i den formativa bedömningen? Skapas planeringarna i Edwise, vilka fördelar/nackdelar ser du med det? Görs de tillgängliga för andra pedagoger, i så fall på vilket sätt? Kopplas de ut till eleverna och hur tar eleverna i så fall emot det? Köpings skola Vi använder inte Edwise. PLL görs till viss del men delges inte till andra. LPP görs inte i tillräcklig omfattning. Kopplingen till elever är inte helt tydlig. Vi bör utveckla arbetet med LPP, och koppla ihop det med vårt arbete att tydliggöra målen för elever och föräldrar. Vem är ansvarig Vad ska göras? / Hur ska det göras? När ska det göras? Ansvariga lärare LPP skrivs för varje gemensamt temaområde vi har. Innan varje temaområde Rektor Arbetet kopplas till vårt målarbete med elever och föräldrar Vid pedagogiska diskussioner på a- lagsmöten/studiedagar. Södra området Gärdslösa/Rälla I matteboken finns en färdig LPP för varje kapitel vilken används. LPP görs däremot på vissa områden i So och No. Men de görs ej i Edwise. LPP görs inte i någon större omfattning i Edwise. Däremot är man noga med att tala om för eleverna vilka mål man har och hur de ska redovisa vad de har lärt sig. Hur dessa LPP:er ser ut kan nog variera. Här får vi titta på om vi kan hitta en enkel mall som kan underlätta arbetet. Sedan kanske man kan dela sina arbeten med varandra på Google. Detta är ett område som vi 21

22 säkert kan utveckla! Rektor Tillsammans med personalen enas om hur en enkel mall ska se ut. Ht. 14. Slottsskolan Vi skriver i LPP: er in hur vi arbetar med det centrala innehållet. LPP: er är bra när elever behöver komma ikapp eftersom det blir tydligt vad de har missat. Elever blir trygga när de vet vad som bedöms. Ingen skapar LPP: er i Edwise (omständigt). Alla delar med sig av sina LPP: er till eleverna, många också till kollegor inom ämnet. Eleverna har ofta svårt att tolka och förstå våra LPP:er. Vi lärare kan bli bättre på att involvera eleverna i innehållet av LPP:n. Det kan i viss mån påverka val av stoff (filmer, uppgifter, texter, redovisningssätt m.m) Min uppgift blir att stödja lärarna i deras arbete med att planera, genomföra, följa upp och bedöma. Jag ska se till att det finns möjlighet att utveckla former så att lärare kan samverka och utbyta kunskaper med varandra. Ett område som jag vill utveckla på skolan är kollegialt lärande. Det handlar om att inspirera, hjälpa och utmana varandra i vardagsarbetet. Genom att diskutera det som sker i klassrummet och hur de egna metoderna påverkar det som sker sätter man igång tankar som kan leda till en utveckling. Det finns oändligt mycket kompetens hos personalen som det verkligen är värt att ta tillvara på. Jag ska även se till att eleverna får ett inflytande över innehåll, arbetsformer och arbetssätt. Jag försöker se till att det finns förutsättningar till att skolan utvecklas. T.ex. genom att ge tid till pedagogiska diskussioner. Under terminen skulle kollegialt lärarande vara genomfört vid minst ett tillfälle. Vid vårt sista Apt ska detta redovisas. Våren 2014 med fortsättning till hösten. Viktoriaskolan Fritids Vi är precis i början på detta arbete, och vi ser många fördelar med att arbeta med LPP (fritidshemmen har PPF). Skola Vi upplever att LPP fyller en bra funktion i SO- och NO-ämnen i årskurs 1-3. Det blir tydligt för eleverna vilka mål som ska uppnås. Det blir också tydligt vad lärarna ska bedöma. Samtidigt tycker vi att för mycket LPP-dokumentation tar mer tid än vad den ger nytta. Dessutom finns målbeskrivelser tydligt skrivet i läroplanen/läromedel. 22

23 Vi kan utveckla vårt arbete kring detta. Vi tycker att det är ett bra hjälpmedel men behöver implementera detta i vår verksamhet. Jag som rektor ska stötta lärarna i deras arbete med att planera, genomföra och följa upp undervisningen samt deras arbete med bedömning. Det är viktigt att både lärare, elever och föräldrar vet vilka målen är som vi arbetar mot. Arbetet med LPP har varit varierande på skolan. En del lärare har jobbat mer med det än andra. Jag anser inte att vi riktigt har implementerat detta arbete på vår skola. Lärarna dokumenterar arbetsområden, centralt innehåll, beskriver vad som ska bedömas och hur det ska gå till men det skrivs inte alltid i en LPP. Lärarna har inte skapat LPP i Edwise utan har delgett varandra på andra sätt. Kollegialt lärande är en framgångsfaktor enligt både Skolverket och den senaste forskningen. I arbetet med LPP är kollegialt lärande en bra metod att använda. Under det gångna läsåret har personalen, både på fritids och i skolan, besökt varandra och reflekterat tillsammans utifrån olika infallsvinklar. Detta har lett till många intressanta och lärorika diskussioner. Rektor/arbetslagsledare/lärare Arbeta fram en tydlighet kring arbetet med LPP. Under läsåret 2014/2015 Rektor/arbetslagsledare/lärare I slutet av läsåret 2014/2015 Kollegialt lärande, utifrån olika infallsvinklar/metoder lär personalen av varandra bl a kring arbetet med LPP Under läsåret 2014/2015 Åkerboskolan Vi använder LPP vid arbetet med eleverna och de kopplas i hög grad till eleverna.lpp är en naturlig del i den formativa bedömningen Vi använder inte mallen i Edwise men utgår från skolverkets Allmänna råd kring Pedagogisk planering. Den nya IT-miljön med Google har lett till att på kort tid har vi LPPer inte bara i dokument. Vi har också klassbloggar med LPP, vi har ämnesrum i bla SO och Ma skapade som hemsidor i Google Sites. Fortsätta att använda den IT-miljö vi har. Likabehandlingsplaner i T En genomgång av kommunens hemsida 31 mars 2014 visar att skolor och förskolors likabehandlingsplaner gäller för nedanstående perioder. Gärdlösa skola, fritids 2013/14 Gärdslösa förskola 2013/14 Rälla skola, fritids 2013/14 23

24 Rälla förskola 2013/14 Näktergalen 2013/14 Viktoria, skola 2013/14 Viktoria, fritids 2013/14 Slottsskolan 2013/14 Köping, skola, fritids, särskola 2013 Åkerbo, skola, fritids 2013 Åkerbo, förskolor 2013/14 Björkviken 2012/13 Hasselbacken 2012/13 Skogsbrynet 2012/13 Pedagogisk omsorg 2012/13 Köpings skola Planen är uppdaterad, datum m.m. inuti planen är aktuella. Det är bara första sidan som inte stämmer. Som ny rektor (mars) måste jag nu sätta mig in i skolans Likabehandlingsarbete. Trygghetsgruppen har ett regelbundet arbete. Jag har inte ännu kunskap om i vilken mån elever och föräldrar är involverade i arbetet. Min känsla är att det kan utvecklas. Vem är ansvarig Vad ska göras? / Hur ska det göras? När ska det göras? Rektor/Trygghetsgrupp Uppdatera datum och medlemmar av Trygghetsgruppen Innan läsårsstart 2014/15 Rektor/Trygghetsgrupp Revidering av planen Hösttermin 2014 Södra området Gärdslösa/Rälla Trygghetsgruppen dokumenterar, analyserar och åtgärdar vid behov. Trygghetsgruppen har lyft vissa områden i Likabehandlingsplanen. Man har tagit upp vissa frågor till diskussion på klassråd gjort enkla uppföljningar för att kolla upp läget. Det är viktigt att Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument som hålls aktuellt hela läsåret och det tycker jag att Trygghetsgruppen har bidragit till. Vi ska nu på en av planeringsdagarna innan sommarlovet utvärdera Likabehandlingsplanen och sedan vid höstterminens början ska vi revidera den. På det sättet får all personal som arbetat med den under året vara med vid utvärderingen och ev. ny personal får var med i diskussionerna när man reviderar den. Rektor/Arbetslagsledare Utvärdera planen och revidera den för kommande läsår. I början av höstterminen 24

25 Slottsskolan Mål som formuleras i likabehandlingsplanen har svårt att få genomslagskraft. Den här terminen har vi därför vänt på upplägget och låter nu istället varje enskild lärare motivera hur de kan jobba mot dessa mål. Det handlar om trygghet, språkbruk och kränkningar på nätet. Trygghetsgruppen sammanställer alla förslag som kommer in och sedan upprättas en plan för fortsatt arbete. Just nu i april så träffade jag föräldrarådet och vi gick igenom arbetet kring Likabehandlingsplanen och våra ordningsregler. Föräldrarna hade möjlighet att lyfta fram sina tankar om trygghet på skolan. Kamratstödjare och elevråd har samlats för att jobba med planen nu i april. Trygghetsgruppen har en stående punkt på arbetsplatsträffar och kan lyfta arbetet med planen när något behöver diskuteras. Nu kommer den att färdigställas med nya de nya mål som vi sätter inför nästa läsår. Kontinuerligt. Rektor, all personal men med trygghetsgruppen som leder arbetet Planen följer vi hela året. Under året följer vi upp och utvärderar för att sätta nya mål inför kommande period. Centrala förskolorna Samtliga förskolor har gjort uppföljning/utvärdering av likabehandlingsplanen som gällde läsår 12/13. Med anledning av förskolechefs sjukskrivning ht-13 publicerades ej nya planen för 13/14 på hemsidan. Uppdaterad likabehandlingsplan för läsår 14/15 skall finnas på hemsidan senast 15/8-14. Vad gäller pedagogisk omsorg är det mer komplicerat att lägga ut planen på hemsidan med tanke på spårbarheten. Senast 1/8-14. Arbetslagsledarna är ansvariga för att tillsammans med arbetslaget uppdatera likabehandlingsplanen för läsår 14/15 och att denna mailas till förskolechef för publicering. Arbetslagsledarna tillsammans med arbetslaget. Viktoriaskolan Fritids Vi ligger i fas. Vi undrar varför inte skola/fritidshem på Viktoriaskolan har en gemensam 25

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015 BF 221 1 2014-10-06 Bildningsförvaltningen LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014-2015 Vår Vision På Lindås skola och fritidshem ska alla barn och all personal

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet På Viktoriaskolan tar rektor och personal medvetet och engagerat avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att förebygga kränkningar.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 2 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av handlingsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasiet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Siljansnäs skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Siljansnäs skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1 Siljansnäs skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1. Våra verksamheter De verksamheter som omfattas av denna plan mot diskriminering och kränkande behandling är grundskolan

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer