Tertialrapport 1 år 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tertialrapport 1 år 2014"

Transkript

1 Utbildningsnämnden Tertialrapport 1 år 2014 Sammanställning alla enheter UN:s mål: Borgholms barn är trygga i alla våra verksamheter NKI för elever och föräldrar i T För femte gången har vi i våra elev- och föräldraenkäter haft med tre s.k. NKI-frågor. NKI står för Nöjd kund-index där 100 är max. Frågorna handlar om hur nöjd man är med skolans/förskolans verksamhet, hur väl den uppfyller ens förväntningar och hur nära en perfekt skola/förskola den kommer. I diagrammet kan man avläsa NKI-värdena för fem år (2010 genomfördes ingen enkät) NKI för elever i åk 3, 5 och 8 år Svarsfrekvensen för eleverna var i år hela 90 %, en klar ökning från förra årets 75 %. 1

2 NKI för föräldrar i åk 1, 3, 5 och 8 år Antalet svarande minskade sedan förra året, från 163 till NKI för föräldrar till 2- och 5-åringar i förskolan år Totalt Centrala Norr Söder Antalet svarande var i fjol 35, i år 38. Köpings skola Där vi kan se ett något mer spritt resultat är inom området kunskap om mål och resultat, och elevens nyfikenhet och egen delaktighet i sitt skolarbete. När vi jämför elevernas och föräldrars resultat ger de samma bild. Lågt antal föräldrar som har svarat. Resultaten vad gäller personal och elevers/föräldrars nöjdhet hamnar på den övre halvan, kan förbättras ytterligare. Området trygghet ligger inom ett acceptabelt område både vad gäller elever och föräldrar, dock finns det enstaka elever och föräldrar som uttrycker att de inte vet/ är osäkra på vart de ska vända sig om barnet blir behandlat illa. När det gäller området stöd och hjälp i undervisningen anser såväl föräldrar som elever att det finns. Inom området målarbete och elevens delaktighet finns en spridning inom svarsalternativen. En liknande spridning i svaren finns för elever och föräldrar. Vi måste arbeta med detta kollegialt för att öka vår kompetens. Vi ska bli bättre på att kommunicera och tydliggöra området med målarbetet tillsammans med elever och 2

3 föräldrar. Det låga antalet föräldrar som svarat kan bero på att de har flera barn som går i skolan och bara får en svarsmöjlighet på enkäten i sitt mail. Vem är ansvarig Vad ska göras / Hur ska det göras? När ska det göras? Rektor Vt 2015 Vi ska utveckla vårt arbete med att tyddliggöra målarbetet. Vi gör det genom att ha återkommande planerade pedagogiska och didaktiska diskussioner. Inplaneras kalendariet för a-lagsplaneringarna och studiedagar under läsåret Södra området Gärdslösa: Att skolgården var mycket begränsad och avsaknaden av lekredskap p.g.a. ombyggnation ser vi som en trolig orsak till en något lägre siffra mot förra året. Alla föräldrar måste kunna svara på enkäten för alla sina barn på respektive skola. Nu får man bara en länk och kan bara svara för ett barn. Enkäten bör revideras så att alla uppgifter är aktuella, ex. första frågan där Runstens skola fortfarande finns med. Rälla: Ombyggnad av skolan och oron för säkerheten har kanske påverkat resultatet. 3:orna i kommunen är överlag nöjda medan 5:orna är ngt mindre nöjda. Ändå ett helt ok. resultat. Elevresultaten för Gärdslösa och Rälla är förhållandevis bra med en NKI på ca. 80 %. Att Gärdslösa har ett något lägre resultat beror troligen på att man har haft en mycket begränsad skolgård med få lekredskap p.g.a. ombyggnationen. Av enkätsvaren kan man utläsa att elever och föräldrar är i stort nöjda med sin skola. Vi har blivit bättre på att visa resultatet av enkätundersökningen för elever och föräldrar. Man får då tillfälle att samtala om frågorna i klasserna. I Rälla hade vi också en redovisning för föräldrarna på det första föräldramötet på hösten, tyvärr hann vi inte med det i Gärdslösa. Det gav också tillfälle till många bra diskussioner. Jag tror att man är mer motiverad att fylla i en enkät om man får ta del av resultaten. Ett problem som vi upptäckt är att föräldrar som har flera barn på skolan endast kan fylla i en enkät. Det kan bli missvisande. I förskolan brukar vi ha svårt att få enkäten ifylld trots att personalen försöker att påminna och även erbjuder en dator. Glädjande nog hade vi i år fått in 16 svar i södra ro. Av dem kan man utläsa att man i stort är nöjd med förskolans arbete. En pappersenkät med lite färre frågor tror jag skulle öka på antalet ifyllda enkäter. Har man för få svar är det svårt att analysera och dra några slutsatser. Det borde framgå i enkätredovisningen inte bara hur många som har svarat utan också hur många det skulle varit totalt om alla svarat. Förvaltningen centralt Rektor/Mentor Förvaltningen centralt Revidera enkäten (Runstens skola) Redovisa enkätsvaren till elever och föräldrar Ordna så att det finns en länk/barn till föräldrarna. Till nästa gång Innan sommaren Till nästa gång 3

4 Förvaltningen centralt Göra en förenklad enkät i pappersform till förskolans föräldrar Till nästa gång Slottsskolan Varför är föräldrar och elever på högstadiet mindre nöjda? Det är stor skillnad hur vi hanterar information mellan hem och skola. Exempelvis veckobrev. Detta vara en orsak till lägre NKI. Slottsskolan får periodvis ett dåligt rykte av olika anledningar. Det kan handla om exempelvis droger. Många föräldrar är dessutom väldigt kritiska till satsningen på ipads. Vi behöver skapa en positivare bild av vår skola. Vi gör redan idag individuella informationslösningar men kan bli bättre på att skapa hållbara system som fungerar för alla. Det kan handla om att vi på hemsidan eller Googlesites kortfattat beskriver aktuellt arbetsområde, läxor och övrig information. För att skapa en positivare bild av den nya tekniken kan vi från skoan hålla i workshops för föräldrarna. Där man visar på goda exempel och hur vi använder tekniken i undervisningen. Det är positivt att fler elever i årskurs 8 är nöjda med skolans verksamhet över tid även om jag önskar att ännu fler är ska känna sig nöjda. Det är också positivt att så många har svarat på enkäten eftersom det då ger ett säkrare resultat. Min bild stämmer väl med resultatet. Fler elever än förra året engagerar sig i skolarbetet och miljön på skolan har blivit tryggare och stämningen mycket mjukare. Trygghetsgruppen är mycket aktiv och engagerad vilket betyder mycket för tryggheten. När man ser resultaten för NKI hos föräldrarna måste vi analysera vad vi kan göra för att även höja den siffran. Vi behöver bli bättre på att informerar föräldrarna om vad vi gör på skolan. Det är en sak som framkommer när jag som rektor träffar föräldrarna på föräldraråd. Information är svårt. Något riktigt positivt som om att våra ungdomspoliser kan tolkas negativt om föräldrarna inte vet att det ingår som ett förebyggande arbete för polisen när de besöker skolan. Föräldrar kan tro att något allvarligt har hänt. Detta var ett exempel på något negativt som kom upp på föräldraråd och som vi genom information kunde klargöra och vända till något positivt. Tonåringar generellt är inte speciellt intresserade av att berätta om sina skolupplevelser. Själv försöker jag vara en närvarande rektor som vistas ute bland eleverna när tiden finns. Vi för spontana diskussioner om elevernas framtidsdrömmar och betydelsen av att göra sitt bästa i skolan. Jag deltar numera alltid vid elevråden. Representanterna imponerar med sitt engagemang för vår skola. Under elevråden får man en mycket bra bild på vad eleverna tycker är viktigt. Jag träffar föräldrar både vid planerade möten, spontana kontakter och vid föräldramöten och under föräldraråden. Vid föräldraråden får jag en mycket bra bild av vad föräldrarna tycker om skolan och utifrån det kan vi förbättra oss. Tillsammans med lärare och övrig personal jobbar vi enträget med att få eleverna att känna sig trygga. En skola där eleverna känner sig sedda, respekterade och värdefulla skapar starka och trygga individer. Det är vår skyldighet att göra allt vi kan för att ge eleverna denna grund att stå på. Ibland är samhällets förväntningar stora på att skolan ska ta ett stort uppfostrande ansvar men personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet. Därför blir ett samarbete med hemmet viktigt. Kontinuerligt arbete som kräver att vi alla drar åt samma håll. 4

5 Eleverna ska få delaktighet och inflytande samtidigt som vi kräver att de tar ansvar för sina studier och för skolans inre och yttre miljö. Information och möten får betydelse för hur trygga föräldrarna känner sig med skolan. Både genom centrala enkäter och interna undersökningar som trygghetsgruppen genomför. Diskussioner om trygghet både på EHM, i arbetslaget och i skolans ledningsgrupp och på Apt. Centrala förskolorna Trubbel med länken att svara på. Har man registrerat sig en gång gick det inte att svara för ev barn nr 2. Få svar vilket gör det svårt att dra slutsatser. Trots detta hög NKI. Är det fel åldersgrupper vi vänder oss till? 2-åringarna har skolats in under ht året innan. Som vårdnadshavare är det omsorgen man tänker på först och främst i denna ålder. 5-åringarna, deras vårdnadshavare är på väg att möta skolans värld, kan det vara så att man inte svarar pga detta. Viktoriaskolan Fritids Med tanke på bristande personaltäthet hinner vi inte tillgodose alla barns behov under dagen. Detta anser vi speglas i denna enkät. I alla styrdokument står det att vi ska möta barnet där det befinner sig kunskapsmässigt. I vår verksamhet är det en stor utmaning. Mycket beror på att vi idag har en barngrupp som består av många individualister. Skola När man tittar i de olika enkäterna och analyserar resultaten så verkar de flesta elever som svarat från Viktoriaskolan nöjda. Trivsel, trygghet, arbetsro och delaktighet har höga värden, vilket vi finner glädjande. NKI för elever i år 3, 5, 8: Intressant är att NKI:t sjunker ju äldre eleverna blir. Är det skoltrötthet som sätter in? Resultaten varierar, upp ett år för att sjunka nästa. Om vi tittar på vår skola tycker flertalet att det är lugnt på lektionerna men det finns de som inte håller med. I frågan om eleverna är bra behandlade av klasskamraterna så upplever alla att de är det. Vem anser man vara sin kamrat, hur tänker de? Mina kompisar är snälla men han/hon som inte är min kompis är inte det. År 5: I stort sett alla har svarat, 2 st var inte i skolan den dagen. 1. Frågan om elever får vara med att planera är det en handfull elever som inte tycker att de får det. 5

6 2. 2 st får inte veta hur det går för dem i skolan. Här finns det en möjlighet att utveckla. 3. Tankar på att synliggöra mål, vad de ska kunna för att nå upp till de olika kriterierna. Det kom upp flera tankar kring detta. 4. På frågan om eleverna är nöjda med personalen så är ca 70 % nöjda. 5. Rastvakter är det många som har synpunkter om. Många upplever att det inte finns personal ute, vi tycker att vi har jobbat med detta, det finns personal ute, vi funderar på om det har blivit en grej, att det ska påpekas om rastvakterna. Föräldrar: Det är 30 st föräldrar som har svarat på enkäten. Detta innebär att ca 30 % som svarat st uppger att barnen inte känner sig trygga i skolan. Diskussion runt vilka föräldrar som har svarat, är det de som har synpunkter, kan det vara så att de som är nöjda inte svarat alls på enkäten? 2. På frågan om mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan är det fyra som uppger att barnet inte tycker det. 3. Att föräldrarnas synpunkter inte känns viktiga vid samtal är det 2 st som upplever att detta inte stämmer, 2 st vet inte. Kan det vara så att de som inte vet litar och upplever skolan som bra? 4. 3 st upplever att skolan inte är ett stöd för föräldrarna. Vilket stöd pratas det om här? Angående målen är det 3 st som upplever att de inte får information om kunskapskraven. 5. På frågan om rektorn så är det 14 st som upplever att rektorn inte bryr sig om vad föräldrar och eleverna tycker. Den tidigare ledningsorganisationen var inte tillfredsställande. 6. Ang. om föräldrarna är nöjda med skolans verksamhet är det 13 som är nöjda vilket innebär ca 50 %. 7. Ang. den nästa sista frågan är det ung hälften som upplever att förväntningarna levs upp till i hög grad. Kommentarerna från föräldrarna: flera ang. 1B och om enskilda elever och deras behov. Tillgängliga lärare, mycket positivt kring personalen. Enkäten bör skickas ut på ett annat sätt, vi upplevde att det var otydligt vem som beställt den. Frågan är vilket värde det ligger i hela enkäten på grund av svarsfrekvensen. Det är glädjande att ett mycket stort antal av eleverna på skolan upplever trivsel, trygghet och ansvarskänsla samt känner sig bra behandlade av kamrater och känner ett engagemang från personalen. Under en stor del av läsåret som gått har Viktoriaskolan haft en ledningsorganisation som inte har gynnat verksamheten. Detta visar sig bl a i en del föräldrars missnöje med rektors engagemang i elevers och föräldrars åsikter. Arbetet i verksamheten, däribland med elever och föräldrar, har inte varit tillfredsställande. Situationen i årskurs ett har varit orolig med personal som varit/är sjukskrivna. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd har också varit tufft under läsåret och har präglat vardagen hos både elever, föräldrar och personal. Skolan har anställt en lärare terminen ut i årskurs 1 som ska finnas där för kontinuiteten i den ordinarie lärarens frånvaro. Elevhälsan är inkopplade och arbetar utifrån sin profession. Arbetet kring årskurs ett fortsätter i form av lektionsbesök, handledning av personalen, utveckling av arbetssätten, fortsatt stöd till enskilda elever och samarbete med föräldrar. I årskurs fem har arbetet också präglats av ett hårt arbete kring grupper/elever i behov av särskilt stöd. Ett område där jag kan se en utvecklingspotential är elevers inflytande över sitt skolarbete. Det är något som vi ska ha med oss inför nästa läsår att diskutera/arbeta med. 6

7 Det kan vara så att föräldrarnas svarsfrekvens inte är så hög som den skulle kunna vara p g a att föräldrar, som har flera barn, bara kan svara på enkäten en gång via länken. Det är viktigt att förmedla ut allt positivt som händer på skolan. Föräldrarna är mycket viktiga i skolan för att våra elever ska lyckas så bra som möjligt. Ett sätt att sprida positiva saker i skolan kan vara att hitta ett forum där föräldrar och andra kan ta del av det som händer på skolan. Rektor/Elevhälsan/Lärare Lärare Analys av läget i årskurs 1, se till att arbetet fortsätter i en positiv utveckling. Lyssna in föräldrarnas tankar/funderingar genom frågor/diskussioner. Återkoppla resultaten på NKI till föräldrarna. Under resterande del av lå 13/14 och början av lå 14/15 På föräldramöten höstterminen 2014 Rektor/Elevhälsan/Lärare Rektor/Arbetslagsledare Den ansvarige för utskicken av enkäterna. Se till att eleverna i nuvarande årskurs fem får en bra start på Slottsskolan till hösten, t ex utifrån klassindelningar och mer omfattande överlämningar för vissa elever. Initiera diskussioner kring hur vi ska öka elevernas inflytande över undervisningen. Skicka en länk för varje barn. Rektor Fortsätta med bloggen Rektor har ordet. Efter föräldramöten höstterminen 2014 och vid höstterminens slut. Våren 2014 Höstterminen 2014 Vårterminen 2015 Under läsåret 2014/2015 Åkerboskolan Det är få svar på förskolan. NKI från elever i åk 8 har minskat i den här undersökningen Det är genomgående ett högt NKI från föräldrar. Det gäller även föräldrar till elever i åk 8. Det låga värdet för elever i åk 8 måste undersökas mer om det är ett trendbrott eller ett enskilt år som får lägre värde. Mentor Rektor Förskolechef Elev NKI följs upp i mentorssamtal Återkoppling föräldraråd Förändrade frågor och ev fågor via mail till föräldrar på förskolan Lå 14/15 Lå 14/15 Ht 14 7

8 Barns och elevers trygghet i T Upplevd trygghet Elever i skolan Föräldrar till elever Föräldrar i förskolan Köpings skola Barnen upplever en stor trygghet. Det vi kan se är att några få av eleverna uppger att de inte vet var de ska vända sig om de blir illa behandlade. En liten okunskap (några få personer) finns om vart man vänder sig om man blir illa behandlad/ om ens barn blir illa behandlat. Det är inte acceptabelt att den okunskapen finns. Elever och föräldrar måste involveras mer i arbetet med Likabehandlingsplanen. För att höja resultatet ytterligare ska vi under nästa läsår planera in gemensamt arbete med värdegrundsarbete i klasserna och i åldersblandade grupper. Vem är ansvarig Vad ska göras? / Hur ska det göras? När ska det göras? Rektor/pedagoger Teman med värdegrundsarbete Innan läsårsstart planeras in i vårat pedagogiska årshjul. Pedagoger Rektor/lärare Åldersblandade grupper och faddergrupper används alltid inom varje gemensamt temaarbete. Likabehandlingsplan tas upp på föräldramöten. Läsåret Läsåret Trygghetsgruppen Likabehandlingsplanen ska utarbetas på elevspråk Avstämning vid höstterminens slut. Utvärdering vt 2015 Södra området Gärdslösa: Vi upplever att eleverna känner sig trygga och trivs, vilket vi fått bekräftat vid den färska enkäten som genomförts på uppdrag av trygghetsgruppen. Rälla: Positivt 8

9 Det är glädjande att se att elevernas upplevda trygghet har ökat något år för år! Vi har genom åren sett att det har betydelse med gemensamma aktiviteter i tvärgrupper på skolan. Då får de yngre barnen jobba med de äldre under en temadag vilket gör att man lär känna varandra bättre. Rektor/Lärare Planera in minst ett temaarbete per termin i tvärgrupper I början av varje termin Slottsskolan Positiv tendens. Organiserat skåpen annorlunda. Ett arbetsrum kommer finnas i övre korridoren vilket ytterligare kan skapa trygghet på hela skolan. Trygghetsgruppen på skolan har undersökt vilka platser på skolan som upplevs som otrygga. Det handlar bland annat om matsalen, omklädningsrum i idrottshallen, övre korridoren och runt biljardbordet. Vi har tillsammans med eleverna diskuterat fram lämpliga åtgärder på dessa platser. Vi har idag ett mer genomtänkt schema för matvakt och rastvakt. Vi upplever att vi har en tryggare i år. Det framkommer både i samtal och i enkäter. Trots det finns det alltid nya saker som vi kan göra för att trygga våra elever. När trygghetsgruppen kommer fram till vilka otrygga platser elever upplever som otrygga kan vi alltid göra något för att förbättra detta. Under föräldraråden kan också föräldrarna föra fram klassernas tankar och idéer. Något som tenderar att öka över tid är kränkningar som sker digitalt, inte minst under fritiden. Här måste både föräldrar och skolan vara observanta men också tydligt markera vad som är rätt och fel. Våra ungdomspliser informerar också eleverna om vad man får och inte får göra. Under tonårstiden är goda kamratrelationer otroligt viktiga för att man ska trivas i skolan. Vi måste vara observanta på utanförskap. Detta gäller naturligtvis alla våra elever men vi bör särskilt uppmärksamma våra nyanlända elever som inte har samma möjlighet att kommunicera med sina klasskamrater. För elevernas trygghet bär vi alla ett stort ansvar och det är viktigt att vi alla jobbar för tryggheten på skolan. Vår likabehandlingsplan är en grund för vardagsarbetet men ett respektfullt bemötande mellan oss som vistas på skolan är avgörande för hur vi trivs. Utifrån de mål som finns i läroplanen och i Likabehandlingsplane n arbetar vi med trygghet i vardagen Likabehandlingsplanen utvärderas varje år och skrivs om med nya mål varje år. Enkäter och intervjuer genomförs. Centrala förskolorna Det viktigaste för vårdnadshavare är att barnen får omsorg. Att det finns en dialog personal/vårdnadshavare emellan. Bemötande från personal, att de ser varje barn och att vårdnadshavare vet att sitt barn har det bra på förskolan ger resultat. Heldagsinskolningar där vårdnadshavare är med och får inblick i hur en dag ser ut skapar trygghet. Trygga föräldrar, trygga barn. 9

10 Viktoriaskolan Resultatet tyder på att vi arbetar på rätt sätt och att det ger resultat. Det är viktigt att vi fortsätter på samma spår. Det ser ut att vara ett bra resultat i kommunen. Det är ett väldigt positivt resultat för oss på Viktoriaskolan. Självklart jobbar vi vidare med att bibehålla detta resultat och siktar mot 100 %. Det är mycket positivt att se att elevernas upplevda trygghet har ett så bra resultat. Vi värderar trygghet mycket högt i verksamheten. Efter arbetet som vi gjort under året utifrån föräldrars, personals och politikers syn på vad verksamheten ska genomsyras av, så kommer trygghet fram som en tydlig gemensam nämnare. Vi har överlag trygga elever i vår verksamhet men strävan är alltid att nå 100 %. På Viktoriaskolan står arbetet med trygghet i fokus. Vi har en Trygghetsgrupp som aktivt arbetar för detta på skolan. Vi har under läsåret avsatt tid på gemensamma möten för att ta upp frågor/diskussioner kring trygghet/trivsel/värdegrundsfrågor. Arbetet med att utveckla Trygghetsgruppens arbete pågår ständigt. Arbetet i Trygghetsgruppen värderas högt. Vi har under läsåret försökt att få en tydlig röd tråd mellan Trygghetsgruppen, Kamratstödjare/Fritidsstödjare, Elevråd och Klassråd så att eleverna ska känna att de blir lyssnade på. Det är viktigt att återkoppla resultaten kring trygghet till föräldrar. Vi har under läsåret arbetat med fadderverksamhet (förskoleklass-treor, ettor-fyror, tvåor och femmor). Vi ser att detta har positiva effekter på tryggheten hos eleverna. Detta arbete finns inplanerat i skolans årshjul. Rektor/Trygghetsgruppen Bibehålla det fina arbete som pågår kring trygghet och ytterligare utveckla det Läsåret 2014/2015 Rektor Klasslärare Juni 2015 Tiden för arbetet i trygghetsgruppen inryms i den ordinarie arbetstiden. Återkoppla resultaten kring trygghet på föräldramötena Läsåret 2014/2015 På föräldramötena höstterminen 2014 Åkerboskolan Eleverna och föräldrar upplever en hög trygghet på skolan. 10

11 För att behålla det goda resultatet bör vi fortsätta med insatser som ger tryggheten. Exempel på tryggheten är att många elever har sina elevskåp olåsta, det är ingen som är rädd att man ska ta saker från varandra. Värdegrundsgruppen Arbetslag Trygghetsgruppen Nätverksträffar med Linnéuniversitet fortsätter Värdegrundsgruppen har egna punkter på arbetsplatsträffar Äldre elever lär yngre elever om tex IT. Det har genomförts bla i samband med att skolan fått nya datorer. Trygghetsgruppen arbetar systematiskt mot kränkande behandling. Löpande under läsåret. Elevers frånvaro i T I april gjordes en mätning av elevers frånvaro hittills under terminen (7 januari-11 april). Totalt var det 140 elever (motsvarande 17 %) som hade varit frånvarande mer än 15 % av tiden i samtliga skolor. Tio elever hade mer än 50 % frånvaro. Frånvaron var jämnt fördelad mellan pojkar och flickor. Eftersom det är första gången vi gör en mätning över hela kommunen kan vi inte göra några jämförelser över tid. Det är också första terminen som alla skolor registrerat frånvaron i Edwise. Ta en titt på antalet minuter som eleverna varit frånvarande. Det kan variera mycket även om procentsatsen är ganska lika. I vissa fall lär det handla om i vilken mån man registrerat frånvaro och närvaro i Edwise. I andra fall kan det handla om elever som flyttat från skolan under terminen. Elevernas namn är borttagna men ni kan säkert identifiera dem på klassnivå. På skolnivå: Viktoria 26 elever (17 %) Gärdslösa 5 elever (9 %) Rälla 4 elever (9 %) Köping 8 elever (9 %) Slotts 63 elever (22 %) Åkerbo 34 elever (20 %) Finns det i siffrorna uppgifter som ni inte kände till? Finns det klasser med särskilt hög frånvaro? Finns det anledning till någon form av åtgärder? Behöver mer göras för att registreringen i Edwise ska fungera fullt ut? Hur använder ni den policy som är antagen av nämnden? Köpings skola Frånvaron gäller mest elever med specifika svårigheter/diagnoser. Stödjande Arbete pågår med familjerna. Viss frånvaro beror på att det fortfarande inte är helt löst med vilka lärare som ska ha rapporteringsskyldigheten. Arbete pågår med insatser för några specifika elever med stor frånvaro, i vissa fall är också soc inblandade. Andra exempel är arbete där lärare, specialpedagog och rektor ingår i arbetet med att öka närvaron. Vem är ansvarig Vad ska göras?/ Hur ska det göras? När ska det göras? 11

12 Rektor Rektor Vt 2015 Säkerställa att riktlinjerna i frånvarotrappan följs. Att arbetet dokumenteras Under läsåret Under läsåret Södra området Gärdslösa/Rälla: De små skolorna visar/har en hög närvaro. Det har tagit lite tid innan vi har kommit igång med att redovisa frånvaron i Edwise. Men Jan-Erik Karlsson har varit ute på APT och informerat om hur enkelt det är. Denna termin har alla kommit igång och nu gäller det att få in en rutin att göra det varje vecka. Även om vi har en hög närvaro på våra små skolor är det viktigt med att noga följa upp frånvaron. När man upptäcker en hög frånvaro är det viktigt med att ha en bra dialog med hemmet för att hitta eventuella orsaker till frånvaron. Lärare Mentor Rapportera frånvaron i Edwise Slå larm när frånvaron kommer upp i 15% eller mer. Varje vecka Regelbunden koll Slottsskolan Har infört mentorstid i början av skoldagen för årskurs 6 och 7. För att få en samlad skolstart och tidigt på dagen uppmärksamma eventuell frånvaro. Vi har under läsåret inlett en tätare kontakt med socialförvaltningen (SISU). Vår representant är Stina Nilsson. Frånvaron kan ibland bero på sådant som vi som skola har svårt att påverka men vi kan alltid göra vårt yttersta för att dessa elever hittar tillbaka till oss. Ett sådant exempel kan vara vår lilla grupp som i huvudsak består av omotiverade elever. Dessa elever hade troligtvis haft betydligt högre frånvarograd om vi som skola inte gjort denna anpassning. När frånvaron skjuter i höjden tar mentorerna upp det med både elev och föräldrar men även på elevhälsomöten. Känner vi oro kallar skolan till möte med vårdnadshavare. Det är viktigt att orsaken till frånvaron utreds. Handlar det om hög frånvaro utan en naturlig förklaring och åtgärder som satts in inte räcker anmäler vi det till socialförvaltningen för vidare utredning. Ibland är det hög frånvaro p.g.a. sjukdom som ingen kan rå över. I dessa fall får vi försöka hitta olika lösningar så att eleven i mån av ork kan följa undervisningen från hemmet eller genom en anpassad studiegång. Vi har ett gemensamt ansvar att följa de rutiner som finns och vara observanta på tecken som pekar på fel håll. Både vårdnadshavare och elever behöver få tydlig information om hur viktig det är med närvaro för ett lyckat skolresultat. f Under EHM lyfter vi frågan. Vi har rutiner kring ansökan om ledighet. Mentor gör en bedömning av skolresultat innan beslut fattas. Frånvarorapportering varje dag. Oro inför hög frånvaro tas upp på elevhälsomöten. 12

13 Vårdnadshavare måste göra en sjukanmälan. Sms går ut till vårdnadshavare om elev inte kommer till lektion. Informera vårdnadshavare om att ogiltig frånvaro förs in i betyget. Utveckla arbetet mellan soc och skola. Tätare kontakt och återkoppling. Viktoriaskolan En del av den höga frånvaron beror på utlandsresor. Två av dessa barn har även gått i skola utomlands. Vi behöver se över systemet kring registreringen av frånvaro. Man bör särskilja olika typer av frånvaro (giltig/ogiltig). Statistik kan vara missvisande. Det handlar om ett fåtal elever men dessa är under uppsikt av respektive klasslärare och i vissa fall även Elevhälsan. Siffrorna kan även i vissa fall vara missvisande då man fyllt i frånvaro vid beviljad ledighet. Övergången till den nya frånvaroregistreringen i Edwise har inneburit en del problem i början i form av lektioner som inte blivit registrerade, lektioner som har haft flera ansvariga lärare, anledningen till frånvaron har inte alltid kunnat följas upp i statistiken och en viss osäkerhet har funnits hos personalen kring systemet. Från och med nästa läsår utgår jag från att det kommer att fungera bättre. Det är viktigt att det kommer fram vilken frånvaro det handlar om så att skolan kan följa upp med rätt åtgärder. Det är också viktigt att lärarna har tydliga direktiv för när de ska agera. Det är viktigt att ta elevers frånvaro på allvar redan tidigt. Vi från skolans håll måste också vara tydliga med föräldrars ansvar att sjukanmäla sitt barn samt vara restriktiva med elevers ledigheter. Rektor/Lärare Genomgång av frånvarohanteringen. Rektor/arbetslagsledare December 2014 Implementera den reviderade frånvarotrappan I början av höstterminen 2014 I början av höstterminen 2014 Åkerboskolan Daglig uppföljning av elevernas frånvaro. För elever i alla årskurser kollas om frånvaron är anmäld redan i samband med första lektionen. 13

14 Rapporteringen i frånvarosystemet kan förbättras. Genom att elevärenden är en stående punkt på arbetslagens dagordning har vi en god koll på elevernas frånvaro. Vi använder policyn kring frånvaro som utbildningsnämnen och socialnämnden antaget med i flera fall gott resultat. De striktare regelverket kring elevers ledighet har lett till kortare och färre ledigheter för eleverna. Rektor Använda och hänvisa till policyn i än högre grad. Att använda och hänvisa till de siffror som i Edwise vid samtal med föräldrar och elever. Det blir då ett gemensamt och objektivt mått på frånvaron. Simkunnighet I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. i T Klass Antal elever Når ej målen Köpings skola Tidigare år har våra elever i äldre åldrar haft undervisningen i början på läsåret och de yngre under senare delen. Då har de äldre eleverna som riskerar att ej nå målen, kunnat få repeterad undervisning i samma sväng som de yngre. Vi har elever som är nykomna till Sverige och inte har någon tidigare vattenvana. Till nästa år vill kunna vara med och påverka tidsperioden när våra olika elever har simundervisning. För att vid behov ge de äldre barnen extra simundervisning I och med att kommunen nu har ökat mottagandet av antalet flyktingar kommer det också bli ett utökat antal elever inom den gruppen. En stor andel av flyktingarna har nu ett ursprung från Syrien. Dess elever har ingen eller mycket liten vattenvana. I år har flera familjer från våra temporära flyktingförläggningar valt att bosätta sig här. De barnen har inom undervisningen för nyanlända fått simundervisning. Omfattningen av denna borde varit högre. En svårighet har varit att hitta tider i simhallen eftersom de flesta redan var uppbokade. Svårigheten ligger ju i att eftersom vi inte vet OM det blir flyktingförläggningar i Borgholm eller ej, kan vi inte boka upp simtid för dem i förväg Läsåret Ansvarig bokare för simundervisningen. Specifika önskemål till simhallen om vilka perioder under läsåret vår undervisning bör ske. Extra simundervisningsperiod för vissa elever. Rektor Diskussion med simhallen om utrymme för ev. nyanlända skolans simundervisning. Tidig höst 14

15 Läsårets slut Södra området I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen Gä Gä Rä Rä 10 0 Gärdslösa: Vi är glada över att Borgholms kommun satsar på simundervisning för alla elever. Simhallens personal är duktig och pedagogisk. Rälla: Den elev som ej når målen har en vattenrädsla från tidigare år. Föräldrar åker till simhallen för extra träning och eleven följer med 2-3:an och får extra träning med dem. Vi har en bra simkunnighet bland våra elever genom att de regelbundet får åka till simhallen och träna. Kommunens satsning ger resultat! Simkunnigheten är särskilt viktig när vi bor på en ö. Viktigt att man samverkar mellan klasserna så att de elever som behöver extra simträning kan följa med andra klasser när de åker till simhallen. Mentor Elever som riskerar att inte nå målet i simning får åka med andra klasser och träna. Vid planering av simundervisning Slottsskolan I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen 8A 8B 8C 1 9A 9B 9C En elev i 8C har inte nått målen vad gäller simkunnighet. Eleven övar simning kontinuerligt men har ännu inte klarat alla krav. Viktoriaskolan 15

16 I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen 4A B A B 16 0 Kunskapskravet att simma 200 m, varav 50 på rygg, gäller först i år 6. Detta gör det svårt att ge en rättvisande sammanställning redan för år 4 och 5. Samtliga elever deltar vid simtillfällena och kan simma. Vi har bra simkunnighet på Viktoriaskolan. Kanske skulle det vara tydligare att följa upp simkunnigheten i årskurs 6 och 9 där kunskapskraven finns. Åkerboskolan I tertialrapport 1 vill vi att ni redovisar simkunnigheten för årskurserna 4, 5, 8 och 9. Klass Antal elever Når ej målen De elever som inte når målen ges extra stöd och extra möjlighet att visa sin simkunnighet. Idrottslärare Extra simundervisning under läsåret Screening läsförståelse i T

17 Denna gång gällde screeningen i alla tre årskurserna läsförståelse, tidigare handlade det också om fonologi och läshastighet. Tidigare har screeningen gjorts i åk 1, nu gjordes den i åk 2. Det är därför svårt att göra en jämförelse i åk 2 och 7, men i åk 5 kan man nu följa utvecklingen under tre år vad gäller läsförståelse. Screeningen i åk 5 gjordes under ht 2013, medan de i åk 2 och 7 gjorts under vt Stöd i analysarbetet Använd dokumentet Stöd i analysarbetet av kommunövergripande screeningar när ni gör era analyser. (Finns klickbart här till vänster.) Köpings skola 17

18 I åk 2 (svenska) har sedan höstterminen funnits specialpedagogiska insatser mot ett antal elever i gruppen. Resultatet från den redovisade screeningen visade att många av eleverna hade lågt Staninevärde (10 elever inom Staninevärde 1-2). Vid en analys av själva testsituationen visade det sig att yttre faktorer kan ha påverkat resultatet negativ för flera elever. Dessa två faktorer tillsammans resulterade i att vi genomförde ett nytt likvärdigt test med de elever som hamnat på St Det test vi utförde var samma screeningtest, men en tidigare utgåva. Det nya testet gjordes ca.1,5 månader efter mättillfället och visade på helt andra resultat. I det nya testet hamnade endast 1 elev av dessa 10 på St Vi anser att åk. 2 är en stor klass Åk 5 Åk. 2 består av 25 elever. En nyanländ elev tillkom till klassen under mars. En omfördelning av resurser på skolan genomfördes i början på april för att möjliggöra lektionstillfällen med två lärare. Åk. 5 insatt sedan tidigare och läsåret ut, extra resurser lästräning för de elever som har St.3. Rektor Ytterligare lärarresurs insatt i åk. Redan utfört 2 (från och med april), inplanerat även för kommande läsår Lärare i klass 2 Dela åk. 2 i mindre arbetsgrupper vid läsning. Kontinuerligt Specialpedagog Specialpedagogiska insatser för Kontinuerligt elev med St under 3 i åk. 2 Fortlöpande kartläggning och tester genomförs i åk 3 med klassen för att säkerställa att eleverna når målen i svenska. Södra området Gärdslösa: Åtgärder för att förbättra resultaten blir att starta upp arbete med materialet En läsande klass. Läsecirkel för personalen kring boken Får man använda sin fantasi av Elin Johansson. Fortsatt arbete med enskild/par och gruppläsning både tyst och högt i klasserna. Frågor av fakta och läsa mellan raderna typ kommer att finnas med. Rälla: Resultatet i åk. 2 blev sämre än förväntat. Screeningen genomfördes sista lektionen på dagen då eleverna var trötta och upplevdes mer som ett uthållighetstest än läsförståelsetest. Viktigt att planera när på dagen testet ska göras! Läsförståelsen är mycket viktig för att lyckas i alla ämnen! Därför bör tidiga insatser för att utveckla läsförståelsen vara högsta prioritet. Helst skulle vi inte ha några elever på det röda fältet! Jag tror att det är viktigt att man redan i förskoleklassen utmanar eleverna och tar vara på deras intresse för läsning. Börjar vi tidigt så bör det få genomslag högre upp. Sedan är det viktigt att hålla i lästräningen genom hela skoltiden annars tappar man! 18

19 Till kommande läsår planerar jag att organisera Gärdslösa skola så att jag bara får en årskurs per klass. På detta sätt hoppas jag att man kan ge alla elever möjlighet att utvecklas ännu bättre. Det är också viktigt att man planerar noga när på dagen man genomför ett sådant här test så att man får en rättvis bild. Resultatet på Rälla åk. 2 drogs troligen ner av att tester genomfördes sista lektionen på dagen när eleverna var trötta. Rektor/Förskoleklasslärare Rektor/Specialpedagog Specialpedagog/Mentor Hur kan vi utmana eleverna så att de kommer igång så snabbt som möjligt med sin läsning. Använda en del av den första planeringsdagen till att introducera materialet En läsande klass Planera in testet under den tid på dagen som eleverna är piggast. Diskutera på planeringsdagarna. 12 augusti Vid planeringen av screeningen Slottsskolan Vi konstaterar att Slottsskolan har många elever med resultatet stanine 1 eller 2. I enskilda samtal med elever efter screeningen framkom att resultaten kan förklaras och förstås på olika sätt. Några elever har läs- och skrivsvårigheter som trots extra provtid fick lågt resultat. En del elever blev väldigt stressade av provsituationen och några valde att läsa noga och långsamt för att inte göra fel. Ett antal elever läste tekniskt snabbt utan att riktigt ta till sig innehållet. Någon hade svårt att fullfölja screeningen på grund av svårigheter med koncentrationen. Vi anser att screeningmaterialet DLS inte ger den information om elevernas läsförståelse som vi behöver för att arbeta vidare. DLS och nationella proven har delvis olika funktioner. DLS är en lägesrapport och ger en kvantitativ information, NP är framåtsyftande och visar vilka lässtrategier eleverna behöver utveckla för att få en djupare läsförståelse. För att kunna utnyttja informationen från DLS och göra en planering över arbetet med läsförståelsen krävs att man gör kvalitativa bedömningar av elevernas resultat. Den informationen har man redan fått via NP. Eftersom åk 6 nu finns på Slottsskolan vore det bättre att sammanställa resultaten på NP med hjälp av varje elevs resultatprofil. En översikt över klassens resultat ( på samma vis som nu görs över DLS-resultaten) skulle ge en bild över vad arbetet i klassen som helhet bör inriktas på. Nätverket i svenska och det specialpedagogiska nätverket behöver kanske träffas för att tillsammans göra en analys och se om det finns komplementerande tester som behöver redovisas för att få en säker bild av läget. Initialt lärare i svenska för att spridas till övrigt kollegium efterhand. Nätverket i svenska och spec. nätverket hade en gemensam träff där läsförståelsen diskuterades och där varje skola bestämde sig för ett upplägg kring lässtrategier för höstterminen För Slottsskolans del kommer det fortsatta arbetet inriktas på lässtrategier när det gäller Arbetet inleds i augusti

20 faktatexter. Arbetet kommer delvis att följas av Linnéuniversitetet. Vid nätverksträffar i september och november Viktoriaskolan Efter diskussioner på svenska- och specnätverken är den allmänna åsikten att dessa screeningar (årskurs 2) är svåra jämfört med de nationella proven i svenska årskurs 3. Bortsett från ett fåtal elever så ser resultaten tillfredsställande ut. Självklart arbetar vi ständigt med att förbättra resultaten. Läsning och läsförståelse är mycket viktigt för den enskilda eleven. Det lägger grunden till övrigt arbete i skolan. I tre av de fyra klasserna på Viktoriaskolan ligger vi glädjande nog över medelvärdet. Det hade varit önskvärt att få ett medelvärde utskrivet för varje skola efter screeningarna för att lätt kunna jämföra över åren på sin enhet. Under det kommande läsåret kommer arbetslagen att arbeta med kompetensutveckling i läsförståelse utifrån boken Att undervisa i läsförståelse. Inom de kommande läsåren är min plan att personalen i de yngre årskurserna på Viktoriaskolan ska kompetensutvecklas i metoden Att skriva sig till läsning. Jag har tagit del av arbetet på skolor som har arbetat med denna metod under ett antal år och hos dessa skolor har detta arbete visat bra resultat. Det finns tre vinster med denna metod som jag ser det. Vi får in IT-verktyget som en naturlig del i undervisningen tidigt, vi skapar kommunikation kring texter mellan elever och vi ser till att elevens motoriska utveckling inte hindrar läsutvecklingen. Jag planerar att introducera detta arbetssätt i förskoleklass och årskurs 1. Eftersom vi vill fokusera på ett utvecklingsprojekt i taget innebär det att starten för kompetensutveckling gällande ASL blir till läsåret 2015/2016. Svenskanätverket genom Eva Hall Atterback och Christina Ohlsson Kompetensutveckling kring läsförståelse genom litteraturläsning, diskussionsfrågor och arbete med eleverna. Under läsåret 2014/2015 Rektor/arbetslagsledare/lärare Slutet på läsåret 2014/2015. Kompetensutveckling av personalen i arbetslag F-3 i Att skriva sig till läsning genom besök på andra skolor, besök av lärare och föreläsare, litteraturläsning och diskussioner. De nyvunna kunskaperna ska leda till en arbetsplan för hur Viktoriaskolans metod ska se ut. Under läsåret 2015/2016 Åkerboskolan 20

21 Den analys lärare och speciallärare gjort bifogas. (Den som eventuellt har problem att öppna dokumenten, t ex i ipad, kan vända sig till Screening 1 Screening 2 Arbetslag Använda analysstödet kontinuerligt vid arbetet med screeningar Pedagogiska planeringar (LPP) i T Beskriv hur ni arbetar med pedagogiska planeringar (LPP). Vilken nytta har ni av dem i det pedagogiska arbetet och i den formativa bedömningen? Skapas planeringarna i Edwise, vilka fördelar/nackdelar ser du med det? Görs de tillgängliga för andra pedagoger, i så fall på vilket sätt? Kopplas de ut till eleverna och hur tar eleverna i så fall emot det? Köpings skola Vi använder inte Edwise. PLL görs till viss del men delges inte till andra. LPP görs inte i tillräcklig omfattning. Kopplingen till elever är inte helt tydlig. Vi bör utveckla arbetet med LPP, och koppla ihop det med vårt arbete att tydliggöra målen för elever och föräldrar. Vem är ansvarig Vad ska göras? / Hur ska det göras? När ska det göras? Ansvariga lärare LPP skrivs för varje gemensamt temaområde vi har. Innan varje temaområde Rektor Arbetet kopplas till vårt målarbete med elever och föräldrar Vid pedagogiska diskussioner på a- lagsmöten/studiedagar. Södra området Gärdslösa/Rälla I matteboken finns en färdig LPP för varje kapitel vilken används. LPP görs däremot på vissa områden i So och No. Men de görs ej i Edwise. LPP görs inte i någon större omfattning i Edwise. Däremot är man noga med att tala om för eleverna vilka mål man har och hur de ska redovisa vad de har lärt sig. Hur dessa LPP:er ser ut kan nog variera. Här får vi titta på om vi kan hitta en enkel mall som kan underlätta arbetet. Sedan kanske man kan dela sina arbeten med varandra på Google. Detta är ett område som vi 21

22 säkert kan utveckla! Rektor Tillsammans med personalen enas om hur en enkel mall ska se ut. Ht. 14. Slottsskolan Vi skriver i LPP: er in hur vi arbetar med det centrala innehållet. LPP: er är bra när elever behöver komma ikapp eftersom det blir tydligt vad de har missat. Elever blir trygga när de vet vad som bedöms. Ingen skapar LPP: er i Edwise (omständigt). Alla delar med sig av sina LPP: er till eleverna, många också till kollegor inom ämnet. Eleverna har ofta svårt att tolka och förstå våra LPP:er. Vi lärare kan bli bättre på att involvera eleverna i innehållet av LPP:n. Det kan i viss mån påverka val av stoff (filmer, uppgifter, texter, redovisningssätt m.m) Min uppgift blir att stödja lärarna i deras arbete med att planera, genomföra, följa upp och bedöma. Jag ska se till att det finns möjlighet att utveckla former så att lärare kan samverka och utbyta kunskaper med varandra. Ett område som jag vill utveckla på skolan är kollegialt lärande. Det handlar om att inspirera, hjälpa och utmana varandra i vardagsarbetet. Genom att diskutera det som sker i klassrummet och hur de egna metoderna påverkar det som sker sätter man igång tankar som kan leda till en utveckling. Det finns oändligt mycket kompetens hos personalen som det verkligen är värt att ta tillvara på. Jag ska även se till att eleverna får ett inflytande över innehåll, arbetsformer och arbetssätt. Jag försöker se till att det finns förutsättningar till att skolan utvecklas. T.ex. genom att ge tid till pedagogiska diskussioner. Under terminen skulle kollegialt lärarande vara genomfört vid minst ett tillfälle. Vid vårt sista Apt ska detta redovisas. Våren 2014 med fortsättning till hösten. Viktoriaskolan Fritids Vi är precis i början på detta arbete, och vi ser många fördelar med att arbeta med LPP (fritidshemmen har PPF). Skola Vi upplever att LPP fyller en bra funktion i SO- och NO-ämnen i årskurs 1-3. Det blir tydligt för eleverna vilka mål som ska uppnås. Det blir också tydligt vad lärarna ska bedöma. Samtidigt tycker vi att för mycket LPP-dokumentation tar mer tid än vad den ger nytta. Dessutom finns målbeskrivelser tydligt skrivet i läroplanen/läromedel. 22

23 Vi kan utveckla vårt arbete kring detta. Vi tycker att det är ett bra hjälpmedel men behöver implementera detta i vår verksamhet. Jag som rektor ska stötta lärarna i deras arbete med att planera, genomföra och följa upp undervisningen samt deras arbete med bedömning. Det är viktigt att både lärare, elever och föräldrar vet vilka målen är som vi arbetar mot. Arbetet med LPP har varit varierande på skolan. En del lärare har jobbat mer med det än andra. Jag anser inte att vi riktigt har implementerat detta arbete på vår skola. Lärarna dokumenterar arbetsområden, centralt innehåll, beskriver vad som ska bedömas och hur det ska gå till men det skrivs inte alltid i en LPP. Lärarna har inte skapat LPP i Edwise utan har delgett varandra på andra sätt. Kollegialt lärande är en framgångsfaktor enligt både Skolverket och den senaste forskningen. I arbetet med LPP är kollegialt lärande en bra metod att använda. Under det gångna läsåret har personalen, både på fritids och i skolan, besökt varandra och reflekterat tillsammans utifrån olika infallsvinklar. Detta har lett till många intressanta och lärorika diskussioner. Rektor/arbetslagsledare/lärare Arbeta fram en tydlighet kring arbetet med LPP. Under läsåret 2014/2015 Rektor/arbetslagsledare/lärare I slutet av läsåret 2014/2015 Kollegialt lärande, utifrån olika infallsvinklar/metoder lär personalen av varandra bl a kring arbetet med LPP Under läsåret 2014/2015 Åkerboskolan Vi använder LPP vid arbetet med eleverna och de kopplas i hög grad till eleverna.lpp är en naturlig del i den formativa bedömningen Vi använder inte mallen i Edwise men utgår från skolverkets Allmänna råd kring Pedagogisk planering. Den nya IT-miljön med Google har lett till att på kort tid har vi LPPer inte bara i dokument. Vi har också klassbloggar med LPP, vi har ämnesrum i bla SO och Ma skapade som hemsidor i Google Sites. Fortsätta att använda den IT-miljö vi har. Likabehandlingsplaner i T En genomgång av kommunens hemsida 31 mars 2014 visar att skolor och förskolors likabehandlingsplaner gäller för nedanstående perioder. Gärdlösa skola, fritids 2013/14 Gärdslösa förskola 2013/14 Rälla skola, fritids 2013/14 23

24 Rälla förskola 2013/14 Näktergalen 2013/14 Viktoria, skola 2013/14 Viktoria, fritids 2013/14 Slottsskolan 2013/14 Köping, skola, fritids, särskola 2013 Åkerbo, skola, fritids 2013 Åkerbo, förskolor 2013/14 Björkviken 2012/13 Hasselbacken 2012/13 Skogsbrynet 2012/13 Pedagogisk omsorg 2012/13 Köpings skola Planen är uppdaterad, datum m.m. inuti planen är aktuella. Det är bara första sidan som inte stämmer. Som ny rektor (mars) måste jag nu sätta mig in i skolans Likabehandlingsarbete. Trygghetsgruppen har ett regelbundet arbete. Jag har inte ännu kunskap om i vilken mån elever och föräldrar är involverade i arbetet. Min känsla är att det kan utvecklas. Vem är ansvarig Vad ska göras? / Hur ska det göras? När ska det göras? Rektor/Trygghetsgrupp Uppdatera datum och medlemmar av Trygghetsgruppen Innan läsårsstart 2014/15 Rektor/Trygghetsgrupp Revidering av planen Hösttermin 2014 Södra området Gärdslösa/Rälla Trygghetsgruppen dokumenterar, analyserar och åtgärdar vid behov. Trygghetsgruppen har lyft vissa områden i Likabehandlingsplanen. Man har tagit upp vissa frågor till diskussion på klassråd gjort enkla uppföljningar för att kolla upp läget. Det är viktigt att Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument som hålls aktuellt hela läsåret och det tycker jag att Trygghetsgruppen har bidragit till. Vi ska nu på en av planeringsdagarna innan sommarlovet utvärdera Likabehandlingsplanen och sedan vid höstterminens början ska vi revidera den. På det sättet får all personal som arbetat med den under året vara med vid utvärderingen och ev. ny personal får var med i diskussionerna när man reviderar den. Rektor/Arbetslagsledare Utvärdera planen och revidera den för kommande läsår. I början av höstterminen 24

25 Slottsskolan Mål som formuleras i likabehandlingsplanen har svårt att få genomslagskraft. Den här terminen har vi därför vänt på upplägget och låter nu istället varje enskild lärare motivera hur de kan jobba mot dessa mål. Det handlar om trygghet, språkbruk och kränkningar på nätet. Trygghetsgruppen sammanställer alla förslag som kommer in och sedan upprättas en plan för fortsatt arbete. Just nu i april så träffade jag föräldrarådet och vi gick igenom arbetet kring Likabehandlingsplanen och våra ordningsregler. Föräldrarna hade möjlighet att lyfta fram sina tankar om trygghet på skolan. Kamratstödjare och elevråd har samlats för att jobba med planen nu i april. Trygghetsgruppen har en stående punkt på arbetsplatsträffar och kan lyfta arbetet med planen när något behöver diskuteras. Nu kommer den att färdigställas med nya de nya mål som vi sätter inför nästa läsår. Kontinuerligt. Rektor, all personal men med trygghetsgruppen som leder arbetet Planen följer vi hela året. Under året följer vi upp och utvärderar för att sätta nya mål inför kommande period. Centrala förskolorna Samtliga förskolor har gjort uppföljning/utvärdering av likabehandlingsplanen som gällde läsår 12/13. Med anledning av förskolechefs sjukskrivning ht-13 publicerades ej nya planen för 13/14 på hemsidan. Uppdaterad likabehandlingsplan för läsår 14/15 skall finnas på hemsidan senast 15/8-14. Vad gäller pedagogisk omsorg är det mer komplicerat att lägga ut planen på hemsidan med tanke på spårbarheten. Senast 1/8-14. Arbetslagsledarna är ansvariga för att tillsammans med arbetslaget uppdatera likabehandlingsplanen för läsår 14/15 och att denna mailas till förskolechef för publicering. Arbetslagsledarna tillsammans med arbetslaget. Viktoriaskolan Fritids Vi ligger i fas. Vi undrar varför inte skola/fritidshem på Viktoriaskolan har en gemensam 25

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-06-17 Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola samt Grundsärskola Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014 Vår lokala Likabehandlingsplan 2014 Albäcksskolan Klass 7-9 Vi på Albäcksskolan främjar likabehandling genom att främja och förebygga diskriminering trakasserier och annan kränkande behandling. Ditt bästa

Läs mer

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass- åk 6, fritids a för planen Rektor Elisabeth Sterner/ bit

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Rektor Sven Ylipää Vår vision Vi vill skapa en studiemiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Planen gäller

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan

Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Del 2. Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem

Del 2. Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem Del 2 Plan mot kränkande behandling och trakasserier Norrhammarskolan F-5 Fritidshem 2014-2015 Innehåll Introduktion av del 2... 1 Kartläggning... 1 Aktuellt läge... 1 Förebyggande aktuella åtgärder...

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvartalsrapport Faktisk tid i barnomsorg och skolbarnsomsorg

Kvartalsrapport Faktisk tid i barnomsorg och skolbarnsomsorg Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 4 2010 Faktisk tid i barnomsorg och skolbarnsomsorg Här visas den faktiska tiden, ställd mot den bokade tiden, i barnomsorg och skolbarnsomsorg. De röda linjerna

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Vision På Hagalidskolan ska ingen bli trakasserad eller utsättas för kränkande behandling.

Vision På Hagalidskolan ska ingen bli trakasserad eller utsättas för kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 1(7) HAGALIDSKOLAN HAGALIDSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Alla skolor ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (DL 2008:567) och en plan

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation Innehållsförteckning Vision Främjande arbete Kartläggning av verksamhet Förebyggande arbete Rutiner, åtgärder vid akut situation Hur gör vi planen känd? Utvärdering och uppföljning Vision En liten skola,

Läs mer

Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarnskolan, Hjo läsåret 2015/16 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAMMARNSKOLAN Läsåret 2015/2016 Visionen för Hammarnskolan är att det

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14 Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14 Vision: En skola där elever och personal känner gemenskap och trygghet. Där både elever och vuxna känner glädje och nyfikenhet inför lärandet. Mål 1: Att alla både

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2016/17 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete

Läs mer

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6, fritids. Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvartalsrapport 2 2013

Kvartalsrapport 2 2013 Kvartalsrapport 2 2013 Sammanfattning Från Viktoriaskolan lämnades inte någon rapport den här gången. 1. BRUK. Skolorna har haft i uppdrag att arbeta med Skolverkets självskattningsmaterial BRUK under

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Faktoriet Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Vår vision På vår skola vill vi skapa goda relationer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14 2013-09-11 2013-09-11 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14 Ledningsdeklaration. BRUKSSKOLANS LEDSTJÄRNA Vi visar ömsesidigt förtroende och vi alla gör vårt bästa. Vi tror på oss själva och

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2016-2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Arbetsplan för Ängabo enhet avd Månskenet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Ängabo enhet avd Månskenet Läsåret 2014/2015 140506 Arbetsplan för Ängabo enhet avd Månskenet Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Syftet med

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Vemdalens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vemdalens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Vemdalens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och fritidshem Läsår 2014-2015 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Ormbacka förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef:

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Andreas Müller

Läs mer

Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här 150812 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 2 och 3 Läsåret 2015/2016 Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon:

Läs mer

Stadsskogsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stadsskogsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 7-9 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan 7-9

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer