En begreppsanalys av begreppet lindring i kontexten palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En begreppsanalys av begreppet lindring i kontexten palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom"

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete 15 hp Höstterminen 2008 En begreppsanalys av begreppet lindring i kontexten palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom A concept analysis of the concept relief in palliative care of patients with cancer disease Reviderad Författare: Susanne Sperneder Handledare: Eva Doukkali, Institutionen för NVS, Enheten för cancervård Examinator: Carina Persson, Institutionen för NVS, Sektionen för omvårdnad

2 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete 15 hp Höstterminen 2008 En begreppsanalys av begreppet lindring i kontexten palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom Sammanfattning Syftet med denna begreppsanalys var att tydliggöra begreppet lindring och få en grundläggande förståelse för vad som utmärker begreppet samt kartlägga dess användningsområden för sjuksköterskor inom palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. Metoden har bestått i att framställa en litteraturstudie i form av en begreppsanalys utav begreppet lindring. Resultatet visade att begreppet lindring kan beskrivas som en subjektiv upplevelse relaterat till sjukdom, ohälsa och förlust kopplat till palliativ cancersjukdom. Lindring kan även ses som ett behov som uppstår i förhållande till patientens upplevelse av sjukdom, ohälsa och förlust relaterat till den palliativa cancerdiagnosen. Den subjektiva upplevelsen av ett behov relaterat till lindring leder ofta till en strävan efter att finna strategier för att kunna mildra lidande, smärta och symtom annat än smärta. I den palliativa omvårdnaden av patienter med cancersjukdom bemöter sjuksköterskan denne med lindrande omvårdnad utifrån sitt förhållningssätt och sina interventioner i olika omvårdnadshandlingar. Detta i en ambition att erbjuda en holistisk omvårdnad som strävar efter att ge lindring för både ande, kropp och själ. Sökord: lindring, lindrande, palliativ vård, terminalt sjuk, döende, onkologi, omvårdnad, andlighet, känslor, cancer.

3 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete 15 hp Höstterminen 2008 A concept analysis of the concept relief in palliative care of patients with cancer disease Abstract The aim of this concept analysis was to clarify the concept of relief and get a basic understanding of the characteristics of the concept and identify its uses for nurses in palliative care of patients with cancer. The method has been to produce a literature review in the form of a conceptual analysis out of the concept of relief. The results showed that the concept of relief can be described as a subjective experience related to the disease, illness and loss related to palliative cancer. Relief can also be seen as a need that arises in relation to the patient experience of disease, illness and loss related to palliative cancer diagnosis. The subjective experience of a need related to relief often leads to a quest to find strategies to mitigate the suffering, pain and symptoms other than pain. In the palliative care of patients with cancer the nurse responds him with relief on the basis of its approach and its interventions. This in an ambition to provide a holistic care which is seeking to provide relief for the spirit, body and soul. Keywords: relief, relieving, palliative care, terminally ill, dying, oncology, nursing, spiritual, emotions, cancer.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Bakgrund Cancerincidens i Sverige Palliativ omvårdnad Sjuksköterskan inom palliativ omvårdnad Betydelsen av begreppsanalys inom palliativ omvårdnad Begreppet palliativ omvårdnad Begreppet lindring 8 3. Problemformulering 8 4. Teoretisk referensram 8 5. Syfte 9 6. Material och metod Allmänt om metoden Datainsamling och litteratursökning Dataanalys Etiska överväganden Resultat, presenteras under rubrik 9 till Lexikal analys Etymologisk kartläggning Semantisk kartläggning Litterär analys Beskrivningar av patientens upplevelse av lindring Dimensioner av smärta relaterat till lindring Faktorer som kan påverka upplevelsen av lindring relaterat till smärta Upplevelse av lindring genom att gråta Upplevelse av lindring genom tröst Upplevelse av lindring genom hopp Upplevelse av lindring genom komplementära och alternativa metoder (KAM) Upplevelse av lindring genom att finna en symbolisk fristad Beskrivningar av lindring kopplat till sjuksköterskans omvårdnadshandlingar Kunskap och bedömning av lindring relaterat till smärta Lindring relaterat till lidande gentemot lindring relaterat till smärta Lindring genom vittnesbörd Lindring genom varsam beröring Lindring genom ett tröstande förhållningssätt Lindring genom god kommunikation och goda relationer Lindring genom holistisk omvårdnad 17

5 11. Avgränsade attribut och egenskaper av begreppet lindring Redovisning av samtliga attribut och egenskaper Framträdande teman utifrån avgränsade attribut och egenskaper av begreppet lindring Framträdande attribut med starkast koppling till begreppet lindring Avgränsade attribut och egenskaper analyserade utifrån den teoretiska referensramen Fallbeskrivningar Typfall av begreppet lindring Motsatsfall av begreppet lindring Förutsättningar och konsekvenser för begreppet lindring Förutsättningar Konsekvenser En kartläggning av begreppet lindring inom palliativ omvårdnad för patienter med cancersjukdom Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Resultat utifrån den lexikala analysdelen Resultat utifrån den litterära analysdelen Praktiska tillämpningar av begreppet lindring Konklusion Framtida forskningsfrågor Referensförteckning 30 Bilaga I Sökningsprocessen Bilaga II Matris Bilaga III Mall för validering av vetenskapliga artiklar

6 1. Inledning Cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige idag följt efter hjärtkärlsjukdomar (Socialstyrelsen, 2005). Forskning och medicinsk utveckling inom området har lett till att fler cancerdiagnoser numera går att bota, men trots detta är det fortfarande en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. I de fall då kurativa metoder inte längre är möjligt blir det sjukvårdens uppgift att ge palliativ vård, vård i livets slutskede. Eftersom jag själv har varit närstående till en svårt cancersjuk som vårdades palliativt så vet jag hur viktigt det är med ett respektfullt och professionellt vårdande och bemötande. I det isolerande vakuum som sorgen, ovissheten och lidandet ger är det angeläget både för patient och anhöriga att känna trygghet, värme och tillit samt få stöd i att våga släppa taget när döden är oåterkallelig. Genom min erfarenhet och önskan om att få fördjupade kunskaper inom palliativ vård väcktes nyfikenheten för att studera och analysera begreppet lindring. Enligt min mening är lindring ett av sjuksköterskans viktigaste mål med omvårdnaden. Min förhoppning och ambition med denna begreppsanalys var att tydliggöra vad begreppet lindring står för och kartlägga hur jag som blivande sjuksköterska kommer att kunna använda mig av begreppet inom min profession i omvårdnad. Kritik har ibland riktas emot att det finns ett glapp mellan sjuksköterskans kunskap och handling. För att bedriva evidensbaserad omvårdnad är det viktigt att tillvarata och implementera resultat från den forskning som bedrivs, inte minst från professionens eget forskningsfält (Estabrooks, 1999). Genom begreppsanalysmetoden av Walker och Avant (2005) har begreppet lindring analyserats utifrån dess attribut, egenskaper och användningsområden. För tillvaratagande av kunskap utifrån denna begreppsanalys ville jag sammankoppla resultatet med mina tidigare erfarenheter och på detta sätt medvetandegöra mina omvårdnadshandlingar, vilket i sin tur leder till målet att som legitimerad sjuksköterska bedriva evidensbaserad omvårdnad. I detta arbete har omvårdnadens frågeställningar fokuserats på palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. 2. Bakgrund 2.1 Cancerincidens i Sverige Cancer är något som berör de flesta. Ungefär var tredje person kommer någon gång under sin livstid att drabbas av en cancersjukdom. Antalet diagnostiserade cancerfall i Sverige 2006 var personer. Utav dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Den vanligaste cancerformen hos kvinnor var bröstcancer följt av tjocktarmscancer och hudcancer. Prostatacancer följt av hudcancer och tjocktarmscancer var de vanligaste formerna bland män. Cancer incidensen har de senaste 20 åren ökat genomsnittligt med 1,1 procent för kvinnor och 1,7 procent för män. Några av de identifierade riskfaktorerna är tobaksrökning, alkohol, kost och fertilitetsmönster (Socialstyrelsen, 2006). Drygt personer avlider varje år i Sverige, 60 procent av dessa är 80 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2006). Sett till dödsorsaker i landet 2005 stod cancersjukdomar för 23 procent av kvinnorna och 26 procent av männen. Den mest dödliga cancersjukdomen var lungcancer för kvinnor och prostatacancer för män (Socialstyrelsen, 2005). 2.2 Palliativ omvårdnad I en historisk tillbakablick inom den palliativa omvårdnaden framgår det att de senaste decenniernas forskning och utveckling har ställt denna vårdform inför allt högre krav och utmaningar. Från att ha varit en relativt passiv vårdform krävs i dag en aktiv omvårdnad inom denna vårdkontext (Maghani, 2003). Ordet palliativ har sitt ursprung från latinets pallium som betyder mantel. Mantel kan ses som en symbolik för de lindrade åtgärder som den palliativa 5

7 vården har som mål att ge. Syftet med palliativ vård är således att lindra när man inte kan bota. Den palliativa filosofin bygger på en aktiv helhetsvård där målet är att skapa förutsättningar för en god livskvalité för den döende samt dennes anhöriga och närstående (Beck-Friis & Strang, 2005). I WHO:s definition av palliativ vård från 2008 betonar man att den palliativa vården ska tillgodose både fysiska, psykiska, sociala och andliga behov samt ge stöd åt anhöriga i deras sorgearbete (World Health Organization, 2008). Fram till slutet av 80-talet benämndes denna vårdform terminal vård, det vill säga vård av döende (Beck-Friis & Strang, 2005). I dag uppmanas den palliativa vården att ges utifrån behov och inte utifrån diagnos. Från att ha varit en vårdform främst för döende cancerpatienter med en prognos på överlevnad kortare än sex månader innefattar vården idag även patienter med andra livshotande sjukdomstillstånd så som acquired immunodeficiency syndrome (AIDS), amyotrofisk lateralskleros (ALS), kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), stroke och demens (Maghani, 2003). Palliativ vård kan i dag erbjudas både i hemmet och på sjukhus. De patienter som önskar att få vårdas hemma kan erbjudas avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). I ett sent palliativt stadie kan patienten även få en vårdplats på ett hospice eller palliativ avdelning. Begreppet hospice introducerades redan under medeltiden som en beteckning för härbärge för döende pilgrimer. Hospicerörelsen startade i England på 60-talet av Dame Cicely Saunders som 1967 öppnade upp St. Christopher`s Hospice i London. Syftet var att bedriva en forsknings- och undervisningsenhet för att förbättra palliativ vård med målet att få leva tills man dör (Beck- Friis & Strang, 2005). 2.3 Sjuksköterskan inom palliativ omvårdnad Ännu finns ingen specialistutbildning i Sverige för sjuksköterskor som vill arbeta inom palliativ omvårdnad. Däremot finns många kurser på landets högskolor med inriktning på palliativ vård. För att kunna bemöta den svårt sjuka och döende patienten tillsammans med dennes anhöriga behövs en bred omvårdnadskompetens inom avancerad symtomlindring, psykologi och etik. I detta krävande, relationsskapande möte är god kommunikation, förmåga att ge stödåtgärder och att ha skickliga samordningskunskaper av stor betydelse för sjuksköterskerollen (Beck-Friis & Strang, 2005). I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) tydliggörs att sjuksköterskans arbete, oavsett vårdform och verksamhetsområde ska präglas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras enligt gällande författningar (Socialstyrelsen, 2005). Som komplement till Socialstyrelsens kompetensbeskrivning har SFPO, Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad gett ut en egen kompetensbeskrivning med rekommendationer för yrkeskunnande inom denna vårdkontext. Här har man illustrerat en teoretisk modell med sex begrepp för att tydliggöra sjuksköterskans roll inom palliativ omvårdnad. Begreppen som presenteras på engelska är: valuing, connecting, empowerment, doing for, finding meaning och preserving integrity. Valuing står för en övergripande värdering av människans autonomi, connecting handlar om att arbeta för goda relationer och god kommunikation, empowerment står för vikten av att stärka patient och anhörig, doing for handlar om att hjälpa och stödja, finding meaning vill sätta fokus på livet och meningen med att kunna acceptera döden, preserving integrity visar betydelsen av att som professionell sjuksköterska kunna identifiera behov. Sett utifrån en helhet skall dessa begrepp karakterisera det specifika innehållet i palliativ omvårdnad (SFPO, 2008). 6

8 2.4 Betydelsen av begreppsanalys inom palliativ omvårdnad Att vårda ses som en av de äldsta av konster medan omvårdnaden som akademiskt ämne och disciplin anses som den yngsta bland professionerna. För att skapa en skarp gränsdragning mellan medicin och omvårdnad är det viktigt att internalisera en självständig evidensbaserad och vetenskaplig kunskapsbas i ämnet. Här blir begreppsbildning och begreppsanalys viktigt för att tydliggöra omvårdnaden som en självständig disciplin. Genom att beskriva och klargöra omvårdnadens begrepp kan vi lättare orientera oss inom professionen och försvara omvårdnaden som ett akademiskt ämne. Det är genom språket som ämnet kan få en ökad förståelse och vidga sin horisont (Eriksson, Nordman & Myllymäki, 1999). Redan 1989 förklarade omvårdnadsteoretikern Beth L. Rodgers betydelsen av att analysera begrepp inom omvårdnad. Hon menade att när definitioner eller attribut av ämnets begrepp inte klargörs kan begreppen inte heller vara till någon vägledning för våra handlingar. Målet med en begreppsanalys ska dock inte vara att finna en absolut sanning. Verkligheten är föränderlig vilket gör att begrepp därför endast kan tolkas och förstås utifrån dess tid och kontext (Rodgers, 1989). Enligt Ferrell (2005) har många tidigare forskningsstudier uppmanat till att skapa ett fackverk som identifierar och systematiserar nyckelbegrepp och termer för omvårdnad och vård i livets slutskede. Den evidensbaserade omvårdnaden behöver ett gemensamt språk med vetenskapligt beprövade termer och begrepp för att säkerställa vårdkvalitén. Genom att utföra analyser av begrepp relaterade till palliativ vård investerar vi i framtida behov av effektiv och tillförlitlig palliativ omvårdnad (Ferrell, 2005). Behovet av att klargöra omvårdnadens termer och begrepp har hörsammats inom svensk sjukvård. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2008) har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag fått i uppgift att normera begrepp och termer inom vård och omsorg för att samla dessa i en nationell databas. Detta för att förtydliga språket inom omvårdnad vilket säkrar kommunikationen, ökar patientsäkerheten samt gynnar utbildning och forskning inom vårdvetenskapen (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). 2.5 Begreppet palliativ omvårdnad I en begreppsanalys av palliativ vård gjord av Meghani (2003) identifierades tre viktiga omvårdnadsbegrepp som behöver förtydligas inom vård av döende. Begreppet palliativ vård, vård i livets slutskede och hospice vård används gärna synonymt för samma typ av vårdform trots skillnader ute i klinisk verksamhet. Utifrån en filosofisk synvinkel kan hospice vård och palliativ vård tillsynes innefatta samma typ av vårdform trots att hospice vård skall ses som ett program inom den palliativa vården. Palliativ vård kan identifieras utifrån sitt mål att lindra lidande medan vård i livets slutskede ska identifieras som den vårdform som ges i ett sent palliativt stadie (Meghani, 2003). Med fokus på palliativ vård som enskilt begrepp kan man urskilja fyra viktiga attribut i ett försök att förtydliga dess innebörd. Dessa attribut är: aktiv patientvård, support till anhöriga, tvärprofessionell kunskap och god kommunikation. Begreppets förutsättningar för att användas i empirin är akut progressiv terminal sjukdom. Vidare kan en kartläggning av begreppets konsekvenser visa att palliativ vård resulterar i en ökad coping förmåga, ökad livskvalité, stöd i sorgeprocessen samt lindring av lidande (Meghani, 2003). 7

9 2.6 Begreppet lindring Lindring är ett återkommande begrepp inom palliativ omvårdnad då lindring av symtom är centralt (Ferrell, 2005). I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) framgår tydligt att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att så långt det är möjligt lindra lidande genom adekvata åtgärder. Även i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) finns lindring av lidande som ett av fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskan (International Council of Nurses, 2007). I en begreppsanalys av begreppet lindrande sjuksköterska av Winter och Halskov Madsen (2006) kom författarna fram till att det är komplicerat att hitta en definition av begreppet lindring, eftersom det förekommer stora skillnader i hur begreppet beskrivs och hur det upplevs. Winter och Halskov Madsen (2006) menar dock att den vanligaste beskrivningen av begreppet är att det ses som en aktivitet förbundet till sjukdom, lidande och död. Begreppet kan även ses som det fenomen som patienten upplever som ett resultat av de omvårdnadsaktiviteter som sjuksköterskan utför. Ofta är begreppet lindring sidoställt med palliativ omvårdnad. Efter att författarna analyserat begreppet utifrån utvalda omvårdnadsteorier (F. Nightingale, V. Hendersen, D. Orem, J. Travelbee, K. Eriksson, K. Martinsen, P. Benner, J. Wrubel, J. Watson, J. Morse och C. Saunders) framkom att lindring kan ses som en subjektiv upplevelse och en humanistisk aktivitet samt en naturlig del i sjuksköterskans arbete. Författarna konstaterade dock att begreppet lindring är ett för omvårdnaden oklart och outvecklat begrepp utan entydig förklaring. Författarna uppmanar därför till fortsatta studier och analyser av begreppet lindring eftersom det ytterligare behöver tydliggöras för att kunna användas som ett definierat begrepp inom framtidens teoribildning, forskning och kliniska verksamhet inom omvårdnad (Winter & Halskov Madsen, 2006). 3. Problemformulering I den inledande litteratur- och artikelsökning framkom inte någon klar definition av begreppet lindring inom den palliativa omvårdnaden av patienter med cancersjukdom. Samtidigt som det är ett väl använt begrepp inom den palliativa vården saknas en tydlig förklaring av innebörden av begreppet lindring och dess användningsområde, särskilt i relation till omvårdnaden och sjuksköterskans verksamhet inom denna vårdkontext. Med hänvisning till detta motiverades denna studie och begreppsanalys av begreppet lindring inom palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. 4. Teoretisk referensram Då palliativ omvårdnad bygger på en holistisk omvårdnadssyn och begreppet lindring kan uppfattas stå i nära förbindelse med existentiella frågor och filosofiska tolkningar valde författaren att i detta examensarbete strukturera och tolka begreppsanalysen utifrån Jean Watsons (1999) omvårdnadsteori, Human science and human care. Jean Watson är professor i omvårdnad vid Colorado University och denna teori från 90-talet är en vidare utveckling av hennes tidigare publikationer. Watsons (1999) teori bygger på ett perspektiv utifrån humanvetenskap och konst. Perspektivet har en andlig-existentiell och fenomenologisk inriktning inspirerad av österländsk filosofi. I en metafysisk kontext medvetandegörs läran om den översinnliga världen som beskriver tingens och tillvarons innersta väsen, den sanna verkligheten till skillnad från den vi omedelbart upplever. Teorin ser omvårdnaden som en mellan mänsklig omsorgsprocess med andliga dimensioner. Omvårdnaden blir en interaktion mellan sjuksköterskan som person och patienten som person, en transpersonell process. Målet är att stödja patienten för att uppnå en större harmoni i ande, kropp och själ. Watson ser dessa som en oskiljbar enhet. Människan är mer än summan av sina delar. Hon vill att omvårdnaden ska gå bortom det objektiva och det verifierbara, i stället ska man uppehålla sig vid mening, 8

10 relationer, sammanhang, mönster och ha en djup respekt för livets under, mysterium och dess transcendenta dimensioner (Watson, 1999). Genom valet av Watson (1999) som omvårdnadsteoretisk referensram har en kartläggning av begreppet lindring skett utefter dess attribut och egenskaper som kan associeras med denna teoris andliga och existentiella dimensioner. 5. Syfte Syftet med denna begreppsanalys var att tydliggöra begreppet lindring och få en grundläggande förståelse för vad som utmärker begreppet samt kartlägga dess användningsområde för sjuksköterskor inom palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. 6. Material och metod 6.1 Allmänt om metoden Metoden i detta arbete har bestått i att framställa en litteraturstudie i form av en begreppsanalys utav begreppet lindring. I Fribergs (2006) metodlitteratur fanns en tydlig beskrivning för hur strukturen i en litteraturstudie skulle utformas utifrån forskningsprocessen. Metodlitteraturen av Friberg (2006) tydliggjorde även de olika stegen för hur litteratursökning, valet av sökord och valet av artiklar skulle gå till. Dessa metoder ligger till grund för detta arbetes uppbyggnad av datainsamling och litteratursökning. Arbetets dataanalys grundades utifrån metodlitteraturen av Segesten (2006). Här beskrevs olika modeller för hur man kan gå tillväga för att göra en begreppsanalys. Många modeller hade sin utgångspunkt inom språkvetenskap och filosofi. En av analysmetoderna som togs upp var dock speciellt utarbetad för att användas inom vårdvetenskapen (Segersten, 2006). Denna metod av Walker och Avant (2005) bygger på en tydlig analysstruktur uppdelad i åtta steg och presenteras närmare under rubriken dataanalys. 6.2 Datainsamling och litteratursökning Datainsamlingen skedde genom manuell- och elektronisk litteratursökning. Den manuella litteratursökningen efter begreppet lindring gjordes via ordböcker, lexikon, uppslagsverk samt synonymordböcker och vetenskapliga artiklar. Den elektroniska litteratursökningen skedde via databaserna PubMed, Cinahl och Vård i Norden. Valet av dessa hade sin grund i att publicerade artiklar i dessa databaser har en vårdvetenskaplig inriktning. I den elektroniska litteratursökningen användes följande sökord i olika kombinationer: relief, relieving, palliative care, terminally ill, dying, oncology, nursing, spiritual, emotions och cancer. Dessa sökord valdes för att i möjligaste mån ringa in begreppet lindring inom kontexten palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. Inledningsvis skedde sökningen på ordet relief för att identifiera begreppet lindring översatt till engelska. Relief och dess böjningsform relieving kom sedan att i sökprocessen kombineras med palliative care eftersom det var den MeSH term som kom upp vid sökning av synonym till lindring. Terminally ill och dying användes för att finna studier med fokus på vård i sent palliativt stadie. Oncology avgränsade sökningen till specialistvård för cancerpatienter och nursing gav träffar på forskning inom omvårdnadsvetenskap. Ordet spiritual och emotions användes för att följa upp den teoretiska referensramen. Sökordet cancer användes för att hitta artiklar inom rätt vårdkontext. 9

11 Valet av artiklar kom inledningsvis att ske utifrån rubriker och sammanfattningar som överensstämde med syftet och den teoretiska referensramen för detta arbete. Sökningen skedde efter såväl kvalitativa som kvantitativa forskningsartiklar. Ambitionen var att finna studier som inte var äldre än fem år. Initialt valdes 28 artiklar ut för vidare granskning varav nio slutgiltigt valdes ut. Av de 19 som förkastades var det tio som inte helt svarade upp till syftet, den teoretiska referensramen eller höll måttet för vetenskaplighet. Tre förkastades då de handlade om lindring relaterat till analgetika, fyra för att de endast belyste specifika symtom, en då den belyste lindring inom barncancer och ytterligare en som endast belyste lindring i relation till anhörigas upplevelser. I sökningen uppkom även flera översiktsartiklar som förkastade då dessa inte baserades på originalstudier. Utöver dessa var det tre till synes relevanta och intressanta artiklar som valdes bort då de inte fanns tillgängliga kostnadsfritt. Fyra av de nio slutgiltigt valda artiklarna påträffades genom manuell sökning. Redovisning av sökningsprocessen vad gäller sökord, begränsningar och databaser visas i tabellform (se bilaga I) och valda artiklar har sammanfattats och redovisas i en matris (se bilaga II). 6.3 Dataanalys Dataanalysen skedde utifrån följande åtta steg som beskriver Walker och Avants (2005) metod för begreppsanalys. 1. Val av ett begrepp. 2. Bestäm syfte med begreppsanalysen. 3. Identifiera begreppets alla användningar som går att finna. 4. Bestäm de avgränsande attributen och begreppets egenskaper. 5. Identifiera en fallbeskrivning i form av ett typfall. 6. Identifiera en fallbeskrivning i form av ett motsatsfall. 7. Identifiera förutsättningar och konsekvenser. 8. Definiera empiriska kategorier. Steg 1. Val av ett begrepp. Detta har presenterats i inledningen. Steg 2. Syftet med begreppsanalysen. Detta har redovisats under rubriken syfte. Steg 3. Identifiera begreppets alla användningar som går att finna. I detta steg uppmanar Walker och Avant (2005) till en bred och öppen sökning för att finna så många användningar av begreppet som möjligt. Analysen har delats upp i en lexikal del och en litterär del. I den lexikala delen av analysen har sökningen skett i nio olika ordböcker, lexikon, uppslagsverk och synonymordböcker. Walker och Avant (2005) påpekar att begrepp kan komma att förändras över tid, därför ger en lexikal sökning från olika årtal en kartläggning av begreppet både etymologiskt och semantiskt (Walker & Avant, 2005). Den etymologiska delen beskriver begreppets historia och den semantiska delen klargör begreppets språkliga betydelse (Eriksson, Nordman & Myllymäki, 1999). Walker och Avant (2005) menar att den litterära sökningen kan ske i vetenskapliga artiklar, omvårdnadslitteratur, medicinsk litteratur, populärvetenskapliga tidskrifter, fakta böcker och skönlitterära verk. I denna begreppsanalys har sökningen begränsats till en kartläggning 10

12 utifrån vetenskapliga artiklar inom kontexten palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. Utifrån en första genomläsning av de utvalda artiklarna identifierades 42 meningsbärande enheter relaterat till begreppet lindring. Dessa sorterades sedan in 16 rubriker som i sin tur delades in i två huvudrubriker och 14 underrubriker under vilka resultatet av den litterära sökningen presenteras (Walker & Avant, 2005). Steg 4. Bestäm de avgränsade attributen och begreppets egenskaper. Att kartlägga begreppets egenskaper och avgränsa dess attribut menar Walker och Avant (2005) är själva kärnan i begreppsanalysen. Attribut i detta fall förklarar begreppets utmärkande egenskap och egenskap beskriver i sin tur begreppets karaktärsdrag (Malmström, Györki & Sjögren, 2002). Under denna punkt skedde ytterligare en genomgång av litteraturen och de mest frekventa attributen och egenskaperna avgränsades utifrån artiklarna. Detta resulterade i 56 forskarkort (se figur 2) som sedan kategoriserades in i fem teman utifrån syftet. Utifrån dessa fem teman avgränsades slutligen tre attribut som hade den starkaste kopplingen till begreppet lindring. Dessa tre attribut framträdde genom en sammanställning av antal träffar för varje attribut och egenskap som framkommit i de vetenskapliga artiklarna (se figur 2). I nästa steg analyserades dessa avgränsade attribut och egenskaper utifrån den teoretiska referensramen och Watsons (1999) syn på den holistiska omvårdnaden utifrån ande, kropp och själ (se figur 3). Resultatet utmynnade i en figur som illustrerar begreppet lindring i relation till de teman, attribut och egenskaper som framkommit under analysen och som diskuteras i resultatdiskussionen (se figur 4). Steg 5. Identifiera ett typfall. För att ytterligare tydliggöra begreppets attribut och egenskaper exemplifierades begreppet lindring i en fallbeskrivning, ett såkallat typfall. Enligt Walker och Avant (2005) kan fallbeskrivningen utgå från ett empiriskt fall, hämtas ur litteraturen eller konstrueras av författaren. I detta arbete har ett typfall hämtats ur litteraturen av Öhlén (2001) för att illustrera ett exempel på vad begreppet lindring kan betyda inom kontexten palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. Steg 6. Identifiera ett motsatsfall. I detta steg synliggörs vad som inte är avgränsande attribut och egenskaper av begreppet lindring. Walker och Avant (2005) menar att detta kan exemplifieras genom att illustrera ett motsatsfall, gränsfall, relaterat fall, uppdiktat fall och/eller ett ogiltigt fall. I denna analys har begränsningen gjorts till att redovisa ett motsatsfall (Walker & Avant, 2005). Även detta fall har hämtats ur litteraturen av Öhlén (2001) för att illustrera vad avsaknad av begreppet lindring kan innebära inom kontexten palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. Steg 7. Identifiera förutsättningar och konsekvenser. I detta steg presenteras de förutsättningar som måste finnas för att begreppet skall kunna uppstå och existera. Här belyses även de konsekvenser som följer som ett resultat av begreppet lindring och dess existens i empirin (Walker & Avant, 2005). Efter ett flertal genomläsningar av de vetenskapliga artiklarna framträdde förutsättningar och konsekvenser för begreppet lindring. Dessa presenteras i arbetets resultatdel. Steg 8. Definiera empiriska kategorier. Detta är det sista steget i Walker och Avants (2005) begreppsanalysmetod. Genom förklaring av de empiriska kategorierna påvisas här hur begreppet ter sig i verkligheten. Resultatet som framkommit ur denna begreppsanalys har lett till uppkomna förslag på hur begreppet kan te sig i empirin. Resultatet av analysen har lett till nya frågeställningar som under denna punkt 11

13 utmynnar i förslag på fortsatt forskning inom området. Detta steg i analysen presenteras under rubriken resultatdiskussion. 7. Etiska överväganden Etiska överväganden i denna begreppsanalys har skett genom att valet av vetenskaplig litteratur samt artiklar accepterats och godkänts för publicering genom etisk granskning. All litteratur och fakta har trots förförståelse och subjektivt sökande medvetet granskats utifrån en ambition om att redovisa detta så objektivt och troget originalet som möjligt (Forsberg & Wengström, 2003). 8. Resultat Här följer en presentation av steg 3 till 7 i Walker och Avants (2005) begreppsanalysmetod. För att tydliggöra analysförfarandet presenteras varje steg av resultatet under separata rubriker numrerade 9 till Lexikal analys Inledningsvis redovisas den lexikala analysen som är ett delmoment av steg 3 i begreppsanalysmetoden av Walker och Avant (2005). Momentet är uppdelat i två delar, en etymologisk - och en semantisk kartläggning av begreppet lindring, vilket ska tydliggöra den grundläggande förståelsen för begreppet lindring samt urskilja begreppets användningar i olika sammanhang. Den lexikala analysen har skett utifrån ordböcker, lexikon och uppslagsverk samt synonymordböcker. 9.1 Etymologisk kartläggning Söker man efter begreppet lindring och dess historia i Svensk etymologisk ordbok (1980) finner man ordet lindra som härstammar från 1500 talet och tyskans lindern eller lind som betyder mild och mjuk. Lindra kan även härledas till lindorm som kommer av fornsvenskans lindormer som i sin tur kommer från isländskans linnorm och danskans lindorm. Utifrån denna härstamning finner vi även medelhögstyskans lintwurm som kan jämföras med isländskans linn eller linni som i sin tur har samma betydelse som germanskans linpia som betyder böjlig (Hellqvist, 1980). 9.2 Semantisk kartläggning I den semantiska kartläggningen presenteras begreppet lindring utifrån dess språkliga betydelse. Genom ett flertal sökningar på begreppet lindring i nio olika svenska ordböcker, lexikon och uppslagsverk återfanns flera synonymer som nedan presenteras i tabellform. För att kartlägga huruvida begreppet lindring har förändrats över tid söktes begreppet i ordböcker, lexikon och uppslagsverk från olika årtal. 12

14 Synonymtabell över semantisk kartläggning av begreppet lindring Synonymer till begreppet lindring 1980 Svensk etymol. ordbok 1995 Bonniers synon. ordbok 1995 National encykl Svenska synon. ordbok 1999 Svensk ordbok 2000 Nyordboken 2002 Bonniers ordbok 2004 Med. term Svenska akad. ordbok Antal träffar Mild * * 2 Mildra * * * * * 5 Mindre smärtsam * 1 Bedöva * 1 Döva * 1 Stilla * 1 Smärtlindrande * * 2 Mjuk * * 2 Dämpa obehag * * 2 Bättring * * 2 Lättnad * 1 Hjälp * * 2 Lisa * * 2 Tröst * 1 Eftergift * * 2 Böjlig * * 2 Lindringsklinik * 1 Lindringsvård * 1 Tillfrisknande * 1 Lättad * 1 Lätta * 1 Figur 1. Synonymtabell över semantisk kartläggning av begreppet lindring. Enligt ovanstående synonymtabell kan vi finna att begreppet lindring har den mest tydliga kopplingen till synonymen mildra. 10. Litterär analys Under denna rubrik presenteras den litterära analysen som ytterligare är ett delmoment i steg 3 av analysmetoden av Walker och Avant (2005). Denna del av analysen har gjorts utifrån vetenskapliga artiklar. Syftet är att beskriva och tydliggöra begreppet lindring samt kartlägga begreppets användningsområden inom palliativ omvårdnad av patienter med cancersjukdom. Denna del av resultatet presenteras under två huvudrubriker. Beskrivningar av patientens upplevelse av lindring och beskrivningar av lindring kopplat till sjuksköterskans omvårdnadshandlingar Beskrivningar av patientens upplevelse av lindring Dimensioner av smärta relaterat till lindring I en studie av Terry och Olson (2004) identifierades lidande som fysisk smärta, psykiska symtom annat än smärta, emotionellt lidande eller som en kombination av symtomatiska och emotionella symtom. Författarna påvisade att all smärta inte går att lindra med läkemedel. En sådan smärta verbaliserades av patienten som den smärta som ingen medicin kan lindra. Även i de fall då smärtan tolkades som relaterad till ett medicinskt definierat lidande kunde man inte finna någon tydlig korrelation till identifierad smärta utifrån en visuell smärtskala. Patienten uttryckte då att denne kände smärta i hela kroppen men pekade samtidigt på den lägsta nivån på VAS skalan. En sådan smärta förklaras som en andlig smärta och kan enligt studien av Terry och Olson (2004) ses utifrån ett religiöst perspektiv. Författarna menade att en nära förestående död ofta föder ångestfulla funderingar kring vad som händer bortom döden. Denna typ av smärta gav enligt patienten inte vika vid traditionell smärtlindring med läkemedel (Terry & Olson, 2004). 13

15 Faktorer som kan påverka upplevelse av lindring relaterat till smärta I en studie av Panteli och Patistea (2007) framkom att patientens kulturella och sociodemografiska faktorer kan påverka individens upplevelser av smärta och därmed upplevelse av lindring (Panteli & Patistea, 2007). I studien kunde man se skillnader i upplevelsen av både smärta och lindring mellan könen. Kvinnor rapporterade en högre smärtkänslighet vad gällde cancer relaterad smärta. Män var mer ovilliga att uttrycka sin smärta och sitt lidande. Kvinnor hade lättare för att öppet verbalisera sin smärta både till vårdare likväl som till närstående. I samma studie framkom att sociodemografiska faktorer som till exempel individens sysselsättning och utbildningsnivå påverkade upplevelsen av lindring relaterat till smärtbehandling. Förvärvsarbetare och lågutbildade visade en högre smärtkänslighet. Detta skulle enligt Panteli och Patistea (2007) kunna bero på att lågutbildade i större utsträckning har tyngre arbeten och i högre grad lider av kronisk smärtproblematik, vilket i sin tur kan inverka på deras uppfattning om cancerrelaterad smärta och lindring. Män och patienter med högre utbildning antogs ha en kulturellt fastslagen tro och en stödjande självbehärskning som gör att de kan uppfatta smärta som en oundviklig konsekvens av cancersjukdom vilket i sin tur påverkar deras upplevelser av lindring. Generellt sett upplevde patienten lättare lindring då de kände att de blev hörsammade i sin smärta (Panteli & Patistea, 2007) Upplevelse av lindring genom att gråta I studien av Rydé, Friedrichsen och Strang, (2007) uppmärksammades patientens upplevelse av lindring via gråten. Att gråta gav en tillfällig lindring, kändes befriande och löste upp kroppsliga spänningar. Även såkallad emotionell smärta som ångest lindrades av gråten, vilket gav en upplevelse av det som patienten uttryckte som andlig och helande lindrings effekt. Gråten kunde ses som en god copingstrategi som gav en temporär lindring. Gråten kunde även hjälpa patienten att uppnå en känsla av andligt lugn inför den förestående döden. Rydé, Friedrichsen och Strang, (2007) menar att andlighet nödvändigtvis inte behöver förknippas med religion utan likväl kan betyda en tro på en högre makt. Att gråta kunde ses som ett tecken på smärta som behövde lindras, men behövde inte vara det. Gråten kunde lika gärna relateras till frustration, vrede, ilska men även till glädje och lycka. Gråten sågs i denna studie kunna lindra genom upplevelsen av en renande effekt för både kropp och själ. Detta beskrevs gärna i metaforer som ett renande bad, de mörka molnen försvann eller efter regn kommer solsken. Gråten ledde även till lindring i form av lugn och ro. Studien visade också att vissa patienter ville få gråta i ensamhet eller i avskildhet tillsammans med anhöriga. Den tysta gråten höll patienten inom sig. Inför konfrontation med döden erfor patienten att gråten gav en existentiell upplevelse av lindring (Rydé, Friedrichsen & Strang, 2007) Upplevelse av lindring genom tröst Evans och Hallett (2007) påvisade i sin studie att patienter som fann tröst upplevde lindring av fysisk smärta. Detta ledde till att patienten fick lättare att handskas med emotionella svårigheter och därmed upplevde lindrande lugn och ro. Studien visade att lindring av smärta var en förutsättning för att kunna uppnå känslan av tröst och därmed välbefinnande och avslappning. Att uppnå välbefinnande lindrade emotionell ångest och hjälpte patienten att våga möta svåra frågor inför den förestående döden vilket i sin tur lindrade själslig och andlig smärta. Studien visade att andlig smärtlindring inte alltid var relaterad eller kopplad till religion. Upplevelse av andlig smärtlindring kunde även uppnås genom att patienten fann en mening med det liv som denne hade levt, vilket i sin tur gav tröst (Evans & Hallett, 2007). 14

16 Upplevelse av lindring genom hopp Sand, Strang och Milberg (2008) menade att patienter kan finna lindring i hoppet. Hopp kan betyda så mycket mer än att bli botad. Hopp kan innebära förmåga till magiskt tänkande och fantasi eller hopp om mirakel. Hopp kan även innebära att bli lindrad från svåra symtom, att få vårdas hemma eller att ha ett hopp om en lidelsefri död (a.a.) Upplevelse av lindring genom komplementära och alternativa metoder (KAM) För att lindra symtom av cancersjukdom och lindra biverkningar av konventionell cancervård väljer många patienter att självmedicinera med komplementära och alternativa metoder (KAM). Detta framkom i en studie av Correa-Velez, Clavarino och Eastwood (2005). Studien visade att lindring är ett av tre huvudsakliga anledningen till varför cancerpatienter självmedicinerar sig med hjälp av KAM. Komplementära och alternativa metoderna för lindring kan utifrån studien bestå av meditation, massage, yoga, healing, akupunktur, aromaterapi, kiropraktik, homeopati, reiki, magnetterapi, musikterapi, andlighealing, ört- och vitaminterapi. KAM upplevdes av patienterna kunna lindra symtom så som trötthet, smärta och minskad aptit. Förutom att lindra dessa symtom använde patienterna i denna studie KAM för att öka överlevnadstiden, stärka immunförsvaret och för att upprätthålla sin livskvalitet. Andra positiva aspekter enligt patienter som använde KAM var att KAM gav tröst, personlig uppmärksamhet, emotionell - och andlig lindring. Studien visade att KAM användes huvudsakligen som ett komplement snarare än ett alternativ till den konventionella cancer vården (Correea-Valez, Clavarino & Eastwood, 2005) Upplevelse av lindring genom att finna en symbolisk fristad I en studie av Öhlén, Bengtsson, Skott och Segesten (2002) framkom hur viktigt det är att patienten kan finna en förklaring eller en mening relaterat till sitt lidande för att kunna uppleva lindring. Lindring innebar även att kunna finna strategier för att härda ut genom smärtlindrande läkemedel eller genom stöd från vårdare. Lindring innebar också att få känna ett oberoende och att få vara hemma. Hemma i detta avseende kunde lika gärna vara på hospice eller på en plats där man kände sig hemma i kropp och själ. Att erfara lindring innebar även att få uppleva känslan av samhörighet. Detta innefattade gemenskap med familj, vänner, närstående, förtroendefulla vårdrelationer och i vissa fall med Gud. Lindring erfors också om patienten kunde få känna distans till sitt lidande och sin sjukdom genom upplevelser förknippat med något lustfyllt tillsammans med andra eller i ensamhet. Lindring var då patientens känsla av att bli lyft ur lidandet genom glädje och njutning. Det innebar även att kunna ändra uppmärksamhetens inriktning från kroppsliga obehag till livet självt. Lindring visade sig även vara att finna lugn och ro. Detta erfors av patienten genom att inta en öppenhet inför en annorlunda rytm i livet, vilket kunde uppnås genom att patienten lyckades finna en väg till rofylld sinnesstämning genom att ta emot stöd och omsorg från andra. Författarna i denna studie sammanfattar upplevelser av lindrat lidande med att vara i en fristad. Denna symboliska fristad ger patienten en känsla av att vara hemma, uppnå lugn, vila, trygghet och därmed ge ett andrum i lidandet. Att vara i en fristad handlar om tid och rum och att få vara sig själv, ensam eller tillsammans med andra. Känslan av att vara i en fristad hjälper patienten att lättare hantera den förändrade kroppen, sjukdomen och den förestående döden. Författarna menar att känslan av att vara i en fristad ökar patientens förutsättningar för att kunna känna sig värdig, vilket kan hjälpa patienten att finna både andlig, kroppslig och själslig lindring (Öhlén, Bengtsson, Skott & Segesten, 2002). 15

17 10.2 Beskrivningar av lindring kopplat till sjuksköterskans omvårdnadshandlingar Kunskap och bedömning av lindring relaterat till smärta Panteli och Patistea (2007) påpekar att kunskap och bedömning gällande smärtlindring är centralt inom onkologisk vård. Smärta är ett av de huvudsakliga fenomen som behöver lindras för att upprätthålla patientens livskvalitet. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd inför patientens uppfattning och behov omkring smärtlindring. Tydlig kommunikation är då en viktig länk för att sjuksköterskan skall kunna bedöma lidande och erbjuda lindring. Ignorans gentemot patientens påkallade uppmärksamhet för att få lindring av smärta samt icke adekvat eller utebliven information från vårdpersonalen är faktorer som enligt studien av Panteli och Patistea (2007) inverkar negativt på patientens upplevelse av lindring (a.a.) Lindring relaterat till lidande gentemot lindring relaterat till smärta Lindring av lidande är ett av omvårdnadens mål inom palliativ cancervård. Detta påpekar Terry och Olson (2004) som i sin studie visade att lindring av smärta och lindring av lidande inte alltid är detsamma. Författarna påpekar att denna skillnad bidrar till att lindring med hjälp av läkemedel inte alltid kan hjälpa patienten. Att ett lindrande inte alltid kan komma till stånd antas bero på att det finns en skillnad mellan patientens upplevelse av lidande gentemot ett medicinskt definierat lidande. Medvetenheten om detta kan vara till stor hjälp för sjuksköterskans val av lindrande omvårdnadsåtgärder. Lindring av lidande på grund av fysiska symtom behöver alltså inte alltid bero på medicinskt definierad lidande kopplat till en diagnos utan kan relateras till upplevelse av emotionellt lidande eller emotionell trötthet. Författarna menar även att lidande kan vara av andlig karaktär och ge sig uttryck i form av andligt lidande (Terry & Olson, 2004) Lindring genom vittnesbörd Arman (2007) menar att vi som vårdare kan inta ett lindrande förhållningssätt genom att bevittna patientens lidande. Författaren benämner förhållningssättet: att avlägga vittnesbörd. Vittnesbörd är ett begrepp som kommer från den franske filosofen Emanuel Lévinas ( ) verk och som handlar om etik och relationer mellan människor. Genom att som vårdare våga bevittna patientens lidande, ta in och bekräfta detta samt handla därefter kan ge lindring. Att bära vittnesbörd blir ett andligt vårdande. Det mänskliga lidandet sker ofta tyst och ordlöst och därför blir sjuksköterskans förmåga att uppfatta icke verbal kommunikation av största betydelse för att kunna lindra lidande. I ett livsavgörande skede när livet är hotat påverkas patientens livsförståelse. Livsförståelse handlar om hur patienten förstår sitt liv i den aktuella situationen utifrån existentiella, ontologiska och andliga upplevelser. Genom att som sjuksköterska och vårdare svara an till patienten genom mod och handling visa här är jag för dig kan sjuksköterskan ge patienten kraft och lindra känslor av ensamhet och hotfulla känslor inför en förestående död. Detta kan ge patienten en andlig kraft som öppnar upp för det okända. Sjuksköterskans mod att bära vittnesbörd kan bli till en bro som leder till existentiella möten och lindrat lidande. Arman (2007) menar att den ultimata intentionen för lindrat lidande inom palliativ vård är att kunna bidra till att patienten får en förnyad förståelse inför livet och den förestående döden (a.a.) Lindring genom varsam beröring Sand och Strang (2006) menar att lindrande omvårdnad kan vara att patienten får varsam beröring från sjuksköterskan. Författarna beskriver att sårbara och palliativt sjuka patienter kan lida av skin hunger. Detta fenomen förklarar vikten av varsam beröring för att lindra lidande. En patient som lider i en sargad och sjuk kropp blir extra känslig för hur hon eller han blir berörd. Intimitet kan kännas svårt för en patient som upplever att kroppen är på väg att 16

18 falla sönder och dö. Upplevelsen av existentiell ensamhet blir påtaglig då patientens kropp berörs på ett oempatiskt sätt, vilket kan få patienten att känna sig behandlad som ett djur och inte som en hel människa. För att förebygga detta och kunna lindra lidande behöver sjuksköterskan i sina omvårdnadshandlingar vara medveten om att en varsam beröring kan vara skillnaden mellan upplevelsen av lindring eller lidande (Sand & Strang, 2006) Lindring genom ett tröstande förhållningssätt Evans och Hallert (2007) har gjort en studie som påvisar att ett tröstande förhållningssätt från sjuksköterskan kan lindra lidande inom den palliativa omvårdnaden av cancerpatienter. De framhäver hur viktigt det är att patienter i ett terminalt stadie får uppleva tröst och välbefinnande lindring för att orka handskas med fysiskt, emotionellt och andligt lidande. När sjuksköterskan intar ett tröstande förhållningssätt kan patienten finna lugn och därmed lindring. En sjuksköterska som kan bemöta patienten med ett tröstande förhållningssätt förmedlar trygghet i en kaotisk miljö när patienten upplever sig ha förlorat sin identitet i och med cancersjukdomen. Evans och Hallett (2007) menar att det är betydelsefullt att som sjuksköterska kunna behålla lugnet och visa respekt genom att ha modet att stanna kvar hos en patient som är ledsen och upprörd. Dock vill inte alla patienter bli tröstade och då är det lika viktigt att kunna ge utrymme för avskildhet (a.a.). Även i situationer när det inte finns något att säga kan tystnad i vissa sammanhang vara lindrande. Lindrande omvårdnad kan även innebära att sjuksköterskan finns till hands och är tillgänglig (Sand, Strang & Milberg, 2008). Studien av Rydé, Friedrichsen och Strang, (2007) visade att sjuksköterskor och vårdare behöver mer kunskap om ett tröstande förhållningssätt då det kan ge patienten upplevelse av lindring, om så bara tillfällig lindring (a.a.) Lindring genom god kommunikation och goda relationer I en strävan efter att lindra lidande påpekar Sand, Strang och Milberg (2008) vikten av att som sjuksköterska kunna möta individen där den befinner sig. Svåra besked bör kommuniceras gradvis för att patienten skall få en chans att stegvis höja garden och ta in smärtsam information och därmed främja lindrande. I en lindrande omvårdnad bjuds patienten in att delta i beslut angående sin egen vård. Sand, Strang och Milberg (2008) menar att en viktig del i lindrande omvårdnad är att förebygga patientens upplevelse av förlorad kontroll. Därför bör sjuksköterskan hjälpa patienten att främja dennes copingförmåga och därmed underlätta till lindring. Sand, Strang och Milberg (2008) menar även att dagens multiprofessionella omvårdnad kan underlätta lindring genom att man utnyttjar de olika professionernas kunskaper om lindrande åtgärder emot fysiska och psykosocial symtom samt själavård. En viktig del av lindring menar Sand, Strang och Milberg (2008) är att som vårdgivare kunna erbjuda samtal omkring existentiella frågor relaterat till sjukdomen, meningen, döden, dödsprocessen och frågeställningar kring relationer. Upplevelsen av existentiell ensamhet kan lindras genom att sjuksköterskan hjälper och uppmuntrar patienten till att upprätthålla sociala relationer (Sand, Strang & Milberg, 2008) Lindring genom holistisk omvårdnad Sand och Strang (2006) uppmanar i sin studie sjuksköterskor att arbeta utifrån ett empatiskt och inkännande förhållningssätt inom den palliativa omvårdnaden. De påtalar vikten av att avsätta tid till både patient och närstående för att kunna lindra känslan av existentiell ensamhet. Sand och Strang (2006) påpekar även att den palliativa vården inte ska skilja mellan kropp och själ. Cancersjukdomen bidrar till ett kroppsligt lidande men symtomen påverkar både själ och sinne. Därför bör sjuksköterskor inom den palliativa omvårdnaden erbjuda en holistisk omvårdnad i ambitionen att lindra lidande (Sand & Strang 2006). Correea-Valez, Clavarino och Eastwood (2005) påpekar i sin studie att i den lindrande 17

19 palliativa omvårdnaden behöver sjuksköterskan uppmärksamma såväl psykisk som emotionell och andlig ohälsa (a.a.). Att inte uppmärksamma patienten och därtill inte försöka lindra lidande är oetiskt (Panteli & Patistea, 2007). 11. Avgränsade attribut och egenskaper av begreppet lindring Efter ovanstående redovisning av resultatet utifrån den litterära sökningen presenteras under denna rubrik steg 4 i Walker och Avants (2005) analysmetod. Här analyseras begreppet lindring i tre delmoment utifrån analysmetoden och avslutas med ytterligare ett fjärde moment där analysen utgått från den teoretiska referensramen av Watson (1999) Redovisning av samtliga avgränsade attribut och egenskaper av begreppet lindring Här redovisas samtliga attribut och egenskaper av begreppet lindring som kunnat avgränsas genom analysen av de vetenskapliga artiklarna. Antal träffar av de attribut och egenskaper som påträffats i respektive artikel redovisas nedan i tabellform. Denna presentation av analysen skall tydliggöra vad begreppet lindring kan betyda både i relation till sjuksköterskans omvårdnadshandlingar och i relation till patientens upplevelse av lindring inom palliativ cancervård. 18

20 Tabell över samtliga avgränsade attribut och egenskaper av begreppet lindring Artikel nr (enligt matris) Författare År 1. Arman, M Correa -Veles, I., Clavarino, A., & Eastwood, H Evans, M.J., & Hallett, C.E Panteli, V., & Patistea, E Rydé, K., Friedrichsen, M., & Strang, P Sand, L., Strang, P,. & Millberg, A Sand, L., & Strang, P Terry, W., & Olson, L.G Öhlén, J., Bengtsson, J., Skott, C., & Segesten, K Avgränsade attribut och egenskaper av begreppet lindring utifrån analys av de vetenskapliga artiklarna. Lindring kan uppnås, betyda eller vara: Lindring genom vittnesbörd 4 Lindring av lidande 5 Lindring av existentiell ensamhet 1 Lindring genom ökad livsförståelse 1 Lindring genom KAM 7 Lindring av symtom 5 Lindring av trötthet 1 Lindring av biverkningar 4 Lindring av smärta 1 Lindring av aptitlöshet 1 Lindring av psykologiska symtom 1 Lindring av andligt lidande 1 Lindring genom tröst 4 Lindring av fysisk smärta 2 Lindring av smärta 2 Lindring av patofysiologiska symtom 2 Lindring av ångest 1 Lindring av själslig smärta 1 Lindring av emotionell smärta 1 Lindring av fysiskt obehag 1 Lindring av smärta 10 Lindring genom läkemedelsbehandling 1 Lindring genom att gråta 2 Lindring genom döden 1 Lindring genom hoppet 2 Lindring av existentiell ångest 1 Lindring av lidande 1 Lindring genom copingförmåga 1 Lindring genom behandling från multiprofessionell vård 1 Lindring genom adekvat information stegvis 1 Lindring genom aktivt deltagande som patient 1 Lindring genom tillgänglig personal 1 Lindring genom upprätthållande av sociala relationer 1 Lindring genom beröring 4 Lindring genom bemötande 2 Lindring av symtom 1 Lindring av existentiell ensamhet 1 Lindring genom ett empatiskt förhållningssätt 1 Lindring av lidande 2 Lindring av smärta 2 Lindring av lidande 8 Lindring genom att fördra sin kropp 2 Lindring genom känslan av oberoende 2 Lindring genom upplevelse av samhörighet 3 Lindring genom distans till lidande 2 Lindring genom att bli lyft ur sitt lidande 1 Lindring genom att finna inre ro 2 Lindring själsmässigt 1 Lindring av existentiellt lidande 1 Lindring av smärta 1 Lindring via stöd och support 1 Lindring genom omvårdnad som minskar lidande 1 Lindring genom upprätthållande av värdighet 1 Lindring genom distraktion 1 Lindring som en individuell upplevelse 1 Antal träffar i artikeln Lindring genom hoppet 1 Figur 2. Sammanställning av samtliga avgränsande attribut och egenskaperna av begreppet lindring som framkommit utifrån den litterära sökningen i de vetenskapliga artiklarna. 19

Relatives experiences of palliative care in non specialized settings

Relatives experiences of palliative care in non specialized settings Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Omvårdnad examensarbete/d Omvårdnad Examensarbete D-nivå, 30 hp Vårterminen 2010 Anhörigas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård inom

Läs mer

Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende

Undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende Bodil Holmberg Specialistsjuksköterskeutbildning med specialisering mot palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VT 2013 Avancerad nivå Handledare: Jane

Läs mer

Vilken betydelse har svenska palliativregistret för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård

Vilken betydelse har svenska palliativregistret för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 201345 Vilken betydelse har svenska palliativregistret för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård

Läs mer

Det är en fråga om tid.

Det är en fråga om tid. Det är en fråga om tid. - Hur undersköterskor och vårdbiträden på särskilda boenden inom äldreomsorg, uppfattar sina möjligheter att ge en god palliativ omsorg i livets slutskede. Helena M Heinås Examensarbete,

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Att förlora sin livspartner -begriplighet -hanterbarhet -meningsfullhet Loss of a spouse -comprehensibility -manageability -meaningfulness

Att förlora sin livspartner -begriplighet -hanterbarhet -meningsfullhet Loss of a spouse -comprehensibility -manageability -meaningfulness Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete 15 hp Höstterminen 2008 Att förlora sin livspartner -begriplighet -hanterbarhet

Läs mer

Att leva tills man dör

Att leva tills man dör Akademin för hälsa, vård och välfärd Akademin för hälsa, vård och välfärd Att leva tills man dör Distriktssköterskor erfarenheter av avancerad sjukvård i hemmet en intervjustudie Examensarbete i: Vårdvetenskap

Läs mer

HUR SJUKSKÖTERSKOR KAN SKAPA GODA VÅRDRELATIONER INOM AVANCERAD PALLIATIV HEMSJUKVÅRD

HUR SJUKSKÖTERSKOR KAN SKAPA GODA VÅRDRELATIONER INOM AVANCERAD PALLIATIV HEMSJUKVÅRD Från sektionen för omvårdnad vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden HUR SJUKSKÖTERSKOR KAN SKAPA GODA VÅRDRELATIONER INOM AVANCERAD PALLIATIV

Läs mer

Att vara anhörig till en demenssjuk person

Att vara anhörig till en demenssjuk person Att vara anhörig till en demenssjuk person - en litteraturstudie som belyser livssituationen ur ett anhörigperspektiv Hanna Söderström & Jenny Österberg 2013 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),

Läs mer

Caroline Krook Se än lever jag!

Caroline Krook Se än lever jag! Caroline Krook Se än lever jag! Doktorsavhandling Stockholms universitet 2007 Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för samhälle, kultur och lärande Box 34 103 S-100 26 Stockholm Sverige HLS Förlag

Läs mer

NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie

NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie NÄRSTÅENDES BEHOV AV STÖD FRÅN SJUKSKÖTERSKAN INOM PALLIATIV VÅRD En kvalitativ studie RELATIVES NEED OF SUPPORT FROM THE NURSE IN PALLIATIVE CARE A qualitative study Specialistsjuksköterskeprogrammet

Läs mer

VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS

VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS Hälsa och samhälle VÅRDPERSONALENS INFLYTANDE PÅ BETEENDE HOS PERSONER MED DEMENS EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VÅRDPERSONAL MED SITT FÖRHÅLLNINGSSÄTT KAN FRAMKALLA FÖRÄNDRINGAR I BETEENDE HOS PERSONER MED

Läs mer

BARNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN FÖRÄLDER SOM HAR CANCER. En litteraturstudie

BARNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN FÖRÄLDER SOM HAR CANCER. En litteraturstudie BARNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN FÖRÄLDER SOM HAR CANCER En litteraturstudie Författare: Karin Korp & Charlotte Sörensen Handledare: Margaretha Gatel Enskilt arbete i Omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå

Läs mer

MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM. En kvalitativ intervjustudie

MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM. En kvalitativ intervjustudie MÄNS UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET OCH LIVSKVALITET EFTER FÖRLUSTEN AV SIN MAKA, ANSLUTEN VID ETT PALLIATIV TEAM En kvalitativ intervjustudie MEN'S EXPERIENCE OF MEANINGFULNESS AND QUALITY OF LIFE AFTER

Läs mer

Att ta rodret i sitt liv. Lärande utmaningar vid långvarig sjukdom

Att ta rodret i sitt liv. Lärande utmaningar vid långvarig sjukdom Att ta rodret i sitt liv Lärande utmaningar vid långvarig sjukdom Linnaeus University Dissertations Nr 47/2011 ATT TA RODRET I SITT LIV Lärande utmaningar vid långvarig sjukdom MIA BERGLUND LINNAEUS UNIVERSITY

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende Nanna Hallgren-Lindgren FoU-trainee Uppsats nr 21 December 2011 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts

Läs mer

Bemötande av personer med psykossjukdom

Bemötande av personer med psykossjukdom Bemötande av personer med psykossjukdom En kvalitativ studie Socionomprogrammet C-uppsats Höstterminen 2010 Författare: Cecilia Ekdahl Handledare: Marie Törnbom Abstract Titel: Författare: Nyckelord: Bemötande

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård

Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård Examensarbete i Vårdvetenskap Nivå: Avancerad, 15hp Program: Specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska.

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET INOM PSYKIATRISK SLUTENVÅRD Ur ett livsvärldsperspektiv

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET INOM PSYKIATRISK SLUTENVÅRD Ur ett livsvärldsperspektiv Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Magisterprogrammet Kurs VOD 483 Vt 2006 D-uppsats NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET INOM PSYKIATRISK SLUTENVÅRD Ur ett livsvärldsperspektiv Författare: Christina

Läs mer

Invandrarkvinnors erfarenhet av att leva med smärta och deras förväntningar på sjukvården

Invandrarkvinnors erfarenhet av att leva med smärta och deras förväntningar på sjukvården UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Kurs: Uppsatskurs i sjukgymnastik 71-80p Uppsats 15hsp, D-nivå Invandrarkvinnors erfarenhet av att leva med smärta och deras

Läs mer

Du är ju en stor kille

Du är ju en stor kille UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T6 C- uppsats 15 hp, VT 2013 Du är ju en stor kille Våldsutsatta män i nära relationer You are a big boy Abused men in intimate relationships

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING VÄRDEGRUND FÖR OMVÅRDNAD

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING VÄRDEGRUND FÖR OMVÅRDNAD SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING VÄRDEGRUND FÖR OMVÅRDNAD I Svensk sjuksköterskeförenings arbete med att ta fram en Värdegrund för omvårdnad har många personer varit delaktiga och bidragit med sina kunskaper.

Läs mer

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008

IDAG HAR VI BARA LEKT. All lek har en mening och bidrar till lärande. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2008 IDAG HAR VI BARA LEKT All lek har en mening och bidrar till lärande Camilla Eriksson och Sandra Svensson Sammanfattning Arbetets art:

Läs mer

rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den?

rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den? rfarenhetsbaserad kunskap vad är det och hur värderar vi den? ERFARENHETSBASERAD KUNSKAP VAD ÄR DET OCH HUR VÄRDERAR VI DEN? Redaktion: Gerthrud Östlinder Astrid Norberg Ewa Pilhammar Andersson Joakim

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Man blir nog lite mer som sin omgivning

Man blir nog lite mer som sin omgivning Man blir nog lite mer som sin omgivning En kvalitativ studie om hur tjejer konstruerar identitet Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Matilda Herrström & Elin Israelsson Handledare: Leila Billquist

Läs mer

SYMTOM, BESVÄR OCH TID HOS KVINNOR OCH MÄN MED LUNGCANCER

SYMTOM, BESVÄR OCH TID HOS KVINNOR OCH MÄN MED LUNGCANCER Från Sektionen för Omvårdnad vid Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige SYMTOM, BESVÄR OCH TID HOS KVINNOR OCH MÄN MED LUNGCANCER Malin Lövgren

Läs mer