Riksdagsmannagården i Alvesta Byggnadsminnen i Kronobergs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.lansstyrelsen.se/kronoberg Riksdagsmannagården i Alvesta Byggnadsminnen i Kronobergs län"

Transkript

1 Riksdagsmannagården i Alvesta Byggnadsminnen i Kronobergs län

2 Riksdagsmannagården i Alvesta 2 Foto: Stefan Höglin

3 Byggnadsminnen i Kronobergs län Riksdagsmannagården i Alvesta Byggnadsminnen i Kronobergs län 3

4 Riksdagsmannagården i Alvesta Riksdagsmannagården i Alvesta. Byggnadsminnen i Kronobergs län. Text: Magdalena Jonsson, Kalmar läns museum Korrektur: Mona Klüft Carlsson Omslagsfoto: Stefan Höglin Layout: DanagårdLitho Utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Hemsida: Tryckeri: DanagårdLitho Tryckår: 2013 ISBN: Dnr:

5 Byggnadsminnen i Kronobergs län Innehållsförteckning Förord... 7 Före järnvägen fornlämningar och bondgårdar... 8 Alvesta by och Södregårds äldsta historia ett viktigt år för Sveriges och Alvestas historia Sverige efter stormaktstiden Södregård blir riksdagsmannagård Det liberala 1800-talet Petter Johansson tar över Södregård Beskrivning av byggnader brandförsäkringshandlingarna berättar Ny brandsyn Johan Petterssons riksdagsmannagärning Sverige förändras, järnvägar dras fram Från bondby till municipalsamhälle Johan Pettersson åter i riksdagen Efter Johans död Brandsyn Riksdagsmannagården under 1900-talet Riksdagsmannagården blir byggnadsminne Käll- och litteraturförteckning

6 Riksdagsmannagården i Alvesta Den som stiger innanför tröskeln till Riksdagsmannagården i Alvesta möts av ett vackert väggmåleri. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 6

7 Byggnadsminnen i Kronobergs län Förord Runt om i landet finns byggnader eller bebyggda miljöer som av olika anledningar förklarats vara byggnadsminnen. En del av de här byggnaderna har höga arkitektoniska värden. Det kan också vara så att byggnaden eller den bebyggda miljön har en historia som utmärker sig i en bygd. Genom platsen berättas en viktig del av den lokala historien. Tillsammans med sju andra gårdar utgjorde Riksdagsmannagården den ursprungliga byn Alvesta. På Riksdagsmannagården bodde tre generationer riksdagsmän, som alla representerade bondeståndet. Genom en framsynt kvinna kom gården med dess spännande historia att bevaras för eftervärlden. Idag minner Riksdagsmannagården oss om den tid då Alvesta fortfarande var en bondby. Gården utgör därmed en länk till historien och är en viktig del av Alvestas historia. Denna skrift ingår i Länsstyrelsens skriftserie om byggnadsminnen i Kronobergs län. Förhoppningen är att byggnadsminnena ska bli mera kända. Vart och ett av dem berättar om hur det historiska skeendet såg ut lokalt och regionalt. Författare är antikvarie Magdalena Jonsson, Kalmar läns museum. Kristina Alsér Landshövding Heidi Vassi Länsantikvarie 7

8 Riksdagsmannagården i Alvesta Före järnvägen fornlämningar och bondgårdar Alvesta kommun är en del av den fornlämningsrika bygden väster om Växjö. Sjöar och åar har bildat forntidens kommunikationsnät och goda marker har fått människor att slå sig ner i området. Här såg man det som bra att leva. Det finns ett rikt förhistoriskt fyndmaterial med hällkistor från stenåldern, praktfulla föremål av guld, silver och brons från bronsålderns gravar samt gravfält och runstenar från järnåldern. Kring år 1000 började området, liksom det övriga Värend, att kristnas. Kanske byggdes de första kyrkorna av lokala storbönder som övergått till den nya läran och ville markera detta. Alvesta by tillhör Aringsås socken och under medeltiden var det byn Aringsås som var bygdens centrum. Här byggdes den första kyrkan, vilken var en så kallad stavkyrka, en typ av kyrkor som byggdes fram till slutet av 1100-talet. Stavkyrkan i Aringsås revs, men i den nuvarande kyrkan har man hittat spåren efter den i samband med en renovering Man fann då plankor av ek och balkar av ek och furu. En dendrokronologisk undersökning, en metod där man analyserar träets årsringar, daterade trämaterialet till omkring år Det året fälldes alltså timret som skulle användas till kyrkan. Ytterligare en träkyrka, troligen timrad, ersatte stavkyrkan i slutet av 1200-talet. Den nuvarande stenkyrkan byggdes på 1400-talet. Kring kyrkan växte ett sockencentrum fram. När häradets tingsplats förlades hit vet man inte säkert men 1397 fanns den här. Till häradshövding utsåg kungen någon av de lokala frälsemännen. I de rika jordbruksbygderna i Aringsås socken växte befolkningen under medeltiden. Gårdarna blev fler och byarna större. I socknens skogsbygder röjdes mark för odling och nya gårdar upptogs. Boskapsuppfödning kompletterade åkerbruket och i skogsbygderna var produkter som man kunde framställa med hjälp av skogen, till exempel tjära, järn, kol och pottaska, viktiga komplement. Allt var dock inte frid och fröjd. Området gränsade mot Danmark och redan under medeltiden utsattes man för krigståg som drog förbi på sin väg mot Växjö eller längre norrut. Under 1300-talets andra hälft drabbades bygden, liksom övriga landet, av den fruktade pesten som fått namnet Digerdöden. Det var egentligen en serie på varandra följande pestepidemier, vilka fick förödande konsekvenser. Befolkningen minskade kraftigt och många av de nya gårdarna i skogsbygderna övergavs. Det skulle dröja till mitten av talet innan landet befolkningsmässigt hade återhämtat sig och återtagit vad som förlorats under epidemin. Det är denna djupa lågkonjunktur som brukar kallas den medeltida agrarkrisen. Från 1500-talet får vi också säkrare uppgifter om hur stora gårdarna verkligen var. Gustav Vasa såg till att skaffa sig den information han behövde för att kunna ta ut de skatter han ansåg krävdes. Det har gett eftervärlden ett fantastiskt källmaterial, men var naturligtvis inte lika uppskattat av samtiden. Den allt hårdare beskattningen, inskränkningar i handeln med Danmark samt reformationen gjorde att motståndet mot kungen växte. År 1542 ställde sig Vissefjär- 8

9 Byggnadsminnen i Kronobergs län Alvesta kyrka från sydväst hösten Sommarens renovering av kyrkans exteriör är på väg att avslutas. Foto: Magdalena Jonsson, Kalmar läns museum. 9

10 Riksdagsmannagården i Alvesta På den gamla tingsplatsen står idag tingshuset byggt Foto: Magdalena Jonsson, Kalmar läns museum. 10

11 Byggnadsminnen i Kronobergs län dabonden Nils Dacke i spetsen för ett uppror som också fått hans namn. Upproret utbröt under sommaren och fram emot hösten hade det spridit sig till Värend. Vid den tiden var Ture Trolle kungens fogde över Allbo härad, i vilken Aringsås socken ligger. Han hade fört ett relativt milt styre och inte pressat befolkningen för att få fram de extra skatter som kungen hade krävt. Därför verkar bönderna i Aringsås socken ha förhållit sig avvaktande till upproret. Under Gustav Vasas söner började Sverige föra en alltmer expansiv utrikespolitik. Det skulle leda till stormaktsväldets framväxt. Krig mellan bröderna om makten och upprepade krig mot Danmark påverkade gränsbygderna och präglade 1600-talets Småland. Trots osäkerheten och krigen ökade befolkningen sakta och gårdarna blev fler. Under 1600-talet organiserades samhället allt mera. Kronans, det vill säga statens, kontroll över landet stärktes och nya institutioner inrättades, som exempelvis postväsendet och gästgiveriväsendet. Inrättandet av gästgiverier gick hand i hand med förbättrandet av vägnätet. Gästgivargården ligger kvar i det gamla vägskälet för vägarna till Älmhult, Lammhult, Växjö och Ljungby. Detta var en naturlig samlingsplats för bygdens befolkning och fungerade som marknadsplats fram till 1940-talet. Gästgivargården var förlagd till den så kallade Backagården och omnämns första gången 1684, men lär ha funnits långt innan dess. Platsen blev sakta men säkert allt viktigare. År 1702 flyttades tingsplatsen från Aringsås till Ör och trettio år senare förlades den till Alvesta by i närheten av gästgiveriet. Här kunde de som skulle få sina ärenden prövade vid tinget få mat och husrum. Den världsliga makten kom alltså att koncentreras till byn Alvesta medan den kyrkliga fanns kvar i Aringsås by. Uppdelningen stärktes ytterligare när ett nytt tingshus byggdes i Alvesta i början av 1800-talet. Vid den här tiden var det många år sedan några krigshärar hade dragit igenom de småländska gränsbygderna. Skåne, Blekinge och Halland var sedan länge svenska områden och den ordningen ifrågasattes inte längre med vapen i hand. 11

12 Riksdagsmannagården i Alvesta Alvesta by och Södregårds äldsta historia Aringsås socken bestod av byarna Aringsås, Alvesta, Benestad, Billingetorp, Spåningslanda, Ängaholm och Änganäs. I jordeboken från 1545 finns totalt 37 gårdar i socknen. 19 av dessa var skattehemman, 16 var frälsehemman, ett hemman tillhörde sockenkyrkan och ett hemman, som vid den här tiden var öde, tillhörde Växjö domkyrka. De båda hemmanen som tillhörde kyrkan låg i byn Aringsås, i Ängaholm fanns uteslutande frälsehemman medan det i de övriga byarna var jämnt fördelat med skatte- och frälsehemman stavas Alvesta Alffwastaa. Namnet har tolkats som en sammansättning mellan förleden Alve, som är ett mansnamn, och efterleden -stad. Stad i den äldre bemärkelsen betyder en plats - i det här fallet alltså Alves plats. Efterleden är intressant eftersom den tillhör den grupp äldre ortnamnsefterled som man tror har använts redan före vikingatiden. Aringsås socken har flera förhistoriska fornlämningar, vilket visar på hur tidigt området befolkades. Ortsnamnen är ytterligare ett bevis på detta. Jordägande jordenatur Från medeltiden blir det viktigt vem som äger en gård, det vill säga av vilken jordnatur den är. Man använder då begreppet hemman i stället för gård. Ett hemman var en bebyggd gård som var så stor att ägaren kunde försörja sig på den. Det var alltså en uppskattning av hur mycket mark som krävdes för en familjs försörjning och inte en bestämd areal. Det fanns fyra jordnaturer; frälse-, krono-, kyrko- och skattehemman. Frälsehemmanet ägdes av en adelsman, kronohemmanet av kronan och kyrkohemmanet av kyrkan. I alla de här tre fallen brukades gården av vad vi idag skulle kalla en arrendator. Arrendatorn betalade en fastlagd andel av det gården producerade i arrende. Kronoskattehemman var en kronogård som vid något tillfälle friköpts och därefter hade samma villkor som ett skattehemman. Friköpandet av gårdar blev vanligt under 1700-talet men förekom även i perioder tidigare under historien. Gårdarna i Alvesta som står registrerade i källmaterialet med den här jordnaturen, förefaller vara friköpta före 1700-talet men exakt när det gjordes har inte kunnat fastställas. Stomhemman är den ursprungliga gården, stommen. För att flera syskon vid ett arvskifte skulle få en jordlott kunde man göra en så kallad hemmansklyvning. Den äldsta gårdskärnan, ursprunget till samtliga gårdar, kallades då stomhemman. Den sista jordnaturen skattehemmanet ägdes och brukades av en bonde som, i stället för arrende, betalade skatt till kronan. Skattebonden ägde själv sin gård och fastigheten ärvdes. 12

13 Byggnadsminnen i Kronobergs län Geometrisk karta från 1716 som visar frälsehemmanet Smegårdens ägor. Kartan har beskurits. Källa: Lantmäteriet. 13

14 Riksdagsmannagården i Alvesta De åtta gårdarna i Alvesta, fyra skatte- och fyra frälsehemman, motsvarar de gårdar vars namn kan härledas bakåt till 1600-talet. De dyker upp på kartor från 1700-talet, i kyrkoarkivets husförhörslängder och annat material från samma århundrade. De åtta gårdarna var Backagård, Håkansgård, Södregård, Smedsgård, Påhlsgård, Norregård, Storegård och Lyckegård. Av dessa var Södregård, Påhlsgård, Storegård och Lyckegård kronoskattehemman medan Smedsgård, Norregård, Håkansgård och Backagård var frälsehemman. Backagården var också, som tidigare nämnts, sedan någon gång under 1600-talet gästgiveri och från 1730-talet även tingsplats i Allbo härad. Sju av gårdarna låg samlade i en by på den mark som idag utgör Alvesta centrum. Den åttonde gården, Lyckegård, låg en bit ifrån de övriga i sydvästlig riktning. Åker- och ängsmarken var koncentrerad till området norr och söder om byn. Tillsammans utgjorde de åtta gårdarna byns stomhemman. Det är Södregård som med tiden kommer att få namnet Riksdagsmannagården. Den kallas också ibland för Eriksgården. Kunskapen om gårdarna i byn Alvesta fram till talet är begränsad, men det förefaller som att de tidigt blivit relativt välbärgade gårdsbildningar. 14

15 Byggnadsminnen i Kronobergs län 1718 ett viktigt år för Sveriges och Alvestas historia År 1718 är ett viktigt årtal. Då dör Karl XII, skjuten i huvudet vid Fredrikstens fästning i Norge. Stora delar av den svenska armen går under i samband med det oorganiserade återtåget. Den döde kungens syster väljs året därpå till svensk drottning men avsäger sig efter en kort tid makten till förmån för sin man Fredrik av Hessen, som därmed hamnar i den svenska regentlängden som Fredrik I. Efter Karl XII:s alla krigståg tvingas Sverige nu sluta fred med en rad länder och förlorar i stort sett allt man vunnit under stormaktstidens expansion. Även för Aringsås socken, idag Alvesta församling, är 1718 ett viktigt årtal. Från och med detta år finns husförhörslängder bevarade och rätt snart därefter även böcker över födda, döpta, vigda, döda och begravda. Det ger oss som lever idag ett titthål ner i den lokala historien. De äldsta kyrkböckerna är ganska knapphändiga med uppgifter men vi får i alla fall veta namn och födelsedata på de människor som levt i socknen. På Alvesta Södregård bor 1718 Pähr Diursson med sin hustru Karin och sonen Anders född Pehr dör Tyvärr vet vi inte hur gammal han var. Hustrun Karin lever fram till I död- och begravningsboken för detta år står antecknat att hon begravdes inut i kyrkan. Familjen var alltså så välbeställd att man kunde hålla en gravplats inne i kyrkan. Vid den här tiden ansågs det fint att bli begravd under kyrkans golv och de som hade råd såg till att köpa sig plats, ofta i form av familjegravar eller gårdsgravar som följde med gården man ägde. Ofta blev det i praktiken samma sak. De allra finaste platserna inne i kyrkan fanns under korets golv. Där gravsattes prästerna och de mest förmögna, ofta adelsmän. Vanliga bönder köpte ofta plats i någon av gångarna. Det kunde också förekomma att man begravdes under gårdens kyrkbänk men det förutsatte att man inte ändrade gårdens bänkplats allt för ofta. Både Pehr och Karin såg till att skänka frikostigt till kyrkan då de dog. Vid Pehrs död testamenterades två tennljusstakar värda 3 daler och 16 öre silvermynt. Ljusstakarna finns kvar i kyrkan än idag och bär givarens initialer. Karin testamenterade en summa av 7 daler silvermynt. Med dagens penningvärde motsvarar det varor eller tjänster för ungefär 1050 kronor. Sonen Anders blev den som efter faderns död kom att ta över Södregård. Han bör ha varit född i december Husförhörslängderna berättar att han var gift två gånger. Det första äktenskapet med en kvinna som hette Marta blev kort. Hon avled 1723 efter en svår förlossning då även parets nyfödde son dog. Fyra år senare gifter Anders om sig med Elin Eliasdotter från Hjärtanäs i grannsocknen Lekaryd. Tillsammans får de två söner och en dotter. Första barnet föds 1728 och döps efter sin farfar till Per. Med tiden kommer Per, eller Petter som han kallas, att bli svärfar till den förste riksdagsmannen i Södregård dör Anders Persson 41 år gammal. Genom dödoch begravningsbokens korta dödsruna får vi lite mer information om hans liv: Begrofs Kyrkiowärden Anders Pärson i 15

16 Riksdagsmannagården i Alvesta Bland föremålen från Riksdagsmannagården finns ett par doppåsar bevarade. De kan ha använts redan under 1700-talet då gårdens barn skulle döpas. De har säkert använts under 1800-talet. Det var först i början av 1900-talet som våra dagas vita dopklänningar blev moderna. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. Alfwesta, en sedes. och beskiedl. man född i Erichsgård och alltid der bodt, warit 2 ggr gifter. Lefwat christerligt och väl, lades i kyrkan på gången hos sin förra hustru. Anders hade alltså innehaft hedersuppdraget att vara kyrkvärd, vilket vid den här tiden var en prestigefylld uppgift. Han bör ha uppvisat just de epitet som runan ger honom, nämligen att han levt sedligt och kristligt. Här berättas också att han begravdes tillsammans med sin första hustru Marta i en grav i kyrkans gång. Detta var en familjegrav. Alla på gården levde inte lika sedesamt som Anders. Några månader efter hans död sker ytterligare ett dödsfall på Södregård. Olof Pärsson, en god arbetare avlider. 16

17 Byggnadsminnen i Kronobergs län Hans relation till familjen är oklar, men tillsammans med sin hustru levde han på gården. Prästen skriver och der (?) en stor drinkare, updrukit halfva Skatteg(ården) och nu han hwarken förmådde arbeta ei heller det ringaste hade at lefwa af, blef han död då han war 60 åhr ungefär gammal. Anders andra hustru Elin är nu änka och ensamstående mor. Efter några år gifter hon om sig med den 24-årige Simon Persson från Lekaryd Östregård. Paret bor på Södregård och tillsammans får de två söner. Efter åtta års äktenskap blir Elin återigen änka. Sonen Petter hade 1752 gift sig med Karin Jönsdotter från byn Uråsa i Kvenneberga socken. Där föddes i mars 1753 dottern Catharina innan familjen 1756 flyttade till Petters föräldrahem i Alvesta för att överta Södregården. I mars året därpå föds sonen Anders. Den lilla familjen har det väl ställt ekonomiskt och verkar ha framtiden för sig. Lyckan blir dock kortvarig. Två månader efter sonens födelse dör Karin i huvudsjuka och bröstfeber. Hon har ännu inte fyllt 24 år. I slutet av maj begravs hon wester på kyrkiog. mitt för gamla wapenhusdörren. Nästan exakt på dagen ett år senare begravs parets lille son och tre veckor därefter även maken, den nu 30-årige Petter Andersson. Liksom sin far fick Petter en vacker dödsruna i död- och begravningsboken. Prästen berättar där att han var en beskiedel. och ärlig man, både mot fattiga och rika, hade god medel sielf men förhof sig intet theraf, utan var agtsam, och delade den torftige med sig. I samma bok har antecknats att Petter begravdes söder ifrån gl. Wapenhusdörren medan sonen lades mitt på stora kyrkiogården. Båda hade dött av bröstfeber, det vi idag kallar lunginflammation. Bouppteckningen, som omfattar 17 sidor, värderar kvarlåtenskapen till 1118 daler silvermynt när avdrag för skulderna gjorts. I en närbelägen by dör samma år en man i ungefär samma ålder som Petter. Mannen är frälsebonde och äger alltså inte gården han brukar. Behållningen för denne mans änka och tre små omyndiga barn upptas till 152 daler silvermynt, bouppteckningen är två sidor lång. Catharina, fem år gammal, hade under ett år förlorat båda sina föräldrar och sin lillebror. Det blev farmor Elin Eliasdotter, fortfarande boende på gården, som tog hand om och uppfostrade flickan. Som ägare till hela Södregård var Catharina, bland bönder räknat, mycket förmögen. När hon, knappt 18 år gammal, gifte sig 1770 med Johan Bengtsson från Sköldstad Norregård var det säkert ett av de större bröllopen i trakten det året. 17

18 Riksdagsmannagården i Alvesta Sverige efter stormaktstiden Sverige är under de årtionden som vi nu följt människorna på Södregården, ett fattigt land som försöker återhämta sig från de förödande krigen i början av 1700-talet. Landet var dränerat på såväl befolkning som ekonomiska resurser. Samtidigt hade den enväldiga kungamakten brutits. Genom den nya riksdagsförordningen som antogs 1720 och kompletterades med den nya riksdagsordningen tre år senare, förtydligades och förstärktes främst riksrådets men också riksdagens roll. Riksdagen bestod av de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Varje stånd hade en röst och det krävdes tre röster för att fatta beslut. Riksdagen skulle sammanträda vart tredje år eller oftare om de själva så bestämde. De hade makt över skatter, statsfinanser, lagstiftning och utrikespolitik och kunde när som helst ingripa i förvaltning och rättsskipning om de ansåg sig behöva göra det. Liksom idag var arbetet fördelat mellan olika ämnesområden. Idag kallas detta för departement, då kallades det för utskott. Det viktigaste utskottet var det sekreta utskottet som beslutade i hemliga ärenden rörande finans-, försvars- och utrikespolitik. Den första tiden efter den här förändringen låg makten främst hos riksrådet med Arvid Horn som ledare. Senare under 1700-talet kom politiken att polariseras och de första politiska partierna uppstod i Sverige. De fick namnen hattar och mössor. Kampen mellan hattarna, som ville driva en aktiv finans- och utrikespolitik, och de mera försiktiga mössorna som stod nära kungamakten kom att prägla svensk inrikespolitik under en stor del av 1700-talet. Kungarna avlöste varandra dog Fredrik I och efterträddes, eftersom han var barnlös, av sin brorson Adolf Fredrik. Efter hans död blev hans son Gustav III kung Året därpå genomförde Gustav III en statskupp och återtog en stor del av den kungliga makten på bekostnad av riksrådet och riksdagen. Den nya ordningen fastslogs i 1772 års regeringsform. Kungen fick nu makten över förvaltningen, utrikespolitiken med undantaget att han inte fick börja krig, samt ekonomisk och administrativ lagstiftning. Han fick disponera skattemedlen som riksdagen beviljat honom samt tillsätta ämbeten och utdela adelskap. Medlemmarna av riksrådet utsågs av kungen och ansvarade inför honom. De skulle ge kungen råd och hade även viss domsrätt. Riksdagen hade makt över beskattningen men inte över hur medlen skulle användas. Den lagstiftande rätten delades med kungen. Riksdagen hade också makt över riksbanken och skulle godkänna att landet startade ett anfallskrig. Gustav III hade under sina första regeringsår ett stort stöd men under 1780-talet svängde opinionen. För att återfå förtroendet startade han krig mot Ryssland. Det blev dock inte den framgång han hade hoppats på inkallades riksdagen och kungen kunde då driva igenom ett antal sociala reformer som stärkte hans ställning inom alla grupper utom adeln. Han genomdrev då också den så kallade förenings- och säkerhetsakten som blev ett tillägg till riksdagsförordningen från Denna stärkte kungens makt ytterligare. Han fick nu rätt att själv påbörja anfallskrig och ensam föreslå nya lagar. Han tog kontrollen över riksrådet och statsförvaltningen. 18

19 Byggnadsminnen i Kronobergs län 1787 genomfördes storskifte av Alvesta bys utmarker och utägor. Källa: Lantmäteriet. I praktiken avskaffades riksrådet eftersom kungen bestämde att deras antal skulle vara noll. Den dömande makt som riksrådet haft överfördes till den nyinrättade Högsta domstolen som bestod av representanter för alla de fyra stånden. Riksdagen fick behålla en del av den lagstiftande makten. Den fick även större kontroll över statsfinanserna när det gällde statsskulden genom inrättandet av Riksgäldskontoret. Allt detta tog udden av adelns motstånd. 19

20 Riksdagsmannagården i Alvesta Södregård blir riksdagsmannagård Med Johan Bengtsson som ägare till Södregården följde en ny tid i gårdens historia. Johan hade, som vi sett tidigare, gift sig med Catharina och flyttat från Sköldsta till hennes arvegård i byn Alvesta. År 1784 valdes han till kyrkvärd. Det var första steget i hans offentliga karriär. Tre år senare utsågs han att föra sockenbornas talan inför landskansliet, som var den del av Länsstyrelsen vilken hade hand om frågor gällande tillstånd och tillsättningar. Speciellt två frågor engagerade bondebefolkningen i hela landet vid den här tiden. Det gällde främst frågan om husbehovsbränningen, vilken Gustav III hade förbjudit och ersatt med kronobrännerier. Kronan, det vill säga staten, skulle ha ensamrätt på tillverkningen av allt brännvin och på så sätt också få inkomsterna från försäljningen. Detta hade minskat kungens popularitet hos bondebefolkningen och man ville nu hitta en medelväg genom att låta bönderna få arrendera brännvinsbränningen. Den andra frågan gällde den så kallade passevolansen. Soldater som var på väg till regementsmöten av olika slag skulle av hävd få fri skjuts och matsäck av bönderna. Gustaf III ändrade på detta och införde 1786 att dessa tjänster istället skulle övertas av kronan mot en mindre ersättning från bönderna. Det var ett system som gynnade såväl kronan som bönderna. Hur mötet på landskansliet slutade vet vi inte, men Johan måste ha skött sig väl för han valdes att representera bondeståndet vid riksdagen i Gävle Det blev en lugn riksdag som dominerades av ekonomiska frågor. Den 16 mars 1792, kort efter att riksdagen var avslutad, föll skotten på Operan i Stockholm och historien tog en ny vändning. Efter Gustav III:s död övertogs makten av en förmyndarregering och först 1796 tillträdde Gustav IV Adolf. Den sista riksdag som Johan Bengtsson deltog i hölls i Norrköping år Då stödde bondeståndet tillsammans med de två andra ofrälse stånden kungen mot adeln. Återigen var rikets finanser den viktigaste frågan. Riksdagarna hölls vintertid eftersom det var den minst hektiska tiden på året, i synnerhet för bönderna. Johans hustru Catharina var säkerligen stolt över sin mans uppdrag, men hans långa frånvaro från gården innebar samtidigt att hon fick mer arbete och större ansvar. Dessutom hade hon två barn att ta hand om. Dottern Ingrid föddes 1772 och flyttade 20 år gammal som nygift till Sköldstad Norregård. Sonen Petter föddes 1775 och skulle med tiden överta Södregården. Yngsta barnet i syskonskaran, Maja, dog redan 1778 av okänd barnsjuka. Hon blev bara ett och ett halvt år gammal. Johan såg till att utöka sitt jordägande genom att köpa ¼ mantal av Alvesta Storegård. Köpesumman var 325 riksdaler, vilket vittnar om att Johan och hans familj hade det gott ställt. Köpet genomfördes 1788 och samma år byggde han också nytt på Södregården. Då uppfördes den mangårdsbyggnad som finns kvar än idag. Det var ett påkostat två våningar högt hus med den traditionella parstugans planlösning. År 1794 besökte Gustaf IV Adolf Alvesta på sin eriksgata genom landet. Han valde då att övernatta hos bondeståndets 20

21 Byggnadsminnen i Kronobergs län År 1788 lät hemmansägaren och riksdagsmannen Johan Bengtsson bygga en ny mangårdsbyggnad, huset till vänster i bild, på Södregård. Den västra flygeln till höger i bilden. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. riksdagsman i Södregård och fick bo i en av kamrarna på andra våningen i det nybyggda huset. Här bodde också under en period samma år den kände målaren Per Hörberg medan han färdigställde den nya altartavlan i Lekaryds kyrka. Som tack för mat och husrum målade han ett bord som än idag förvaras i Södregård. Johan Bengtsson dog av slag, idag skulle vi säga stroke, den 3 november 1802, 69 år gammal. 21

22 Riksdagsmannagården i Alvesta Trapphuset i det äldsta bostadhuset. Foto: Stefan Höglin. 22

23 Byggnadsminnen i Kronobergs län Till minne av Gustaf IV Adolf besök på Alvesta Södregård lät man rista in en krona, kungens initialer och årtalet 1794 i en stolpe vid trappan till gårdens övervåning. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. I sitt nya hus lät Johan Bengtsson installera en spis med väggar av sättugnshällar. Framför spisen gjordes en platta med hans egna och hustruns initialer samt husets byggår. Initialerna på spishällen IBS för Johan Bengtsson och KPD för Katarina Petersdotter. Årtalet 1788 står för mangårdsbyggnadens byggnadsår. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 23

24 Riksdagsmannagården i Alvesta Planritningar över mangårdsbyggnaden från Ritningar framtagna av Regebro & Co., arkitekt och ingenjörsbyrå

25 Byggnadsminnen i Kronobergs län Västra flygelbyggnaden. Sädesbingar på ovanvåningen. Foto: Stefan Höglin. 25

26 Riksdagsmannagården i Alvesta Västra flygelbyggnaden. Foto: Stefan Höglin. 26

27 Byggnadsminnen i Kronobergs län Planritningar över den västra flygelbyggnaden. Planritningar över den östra flygelbyggnaden. 27

28 Riksdagsmannagården i Alvesta Det liberala 1800-talet Det nya seklet började dramatiskt gick ryska trupper över gränsen till Finland. Det blev början på ett två år långt krig som slutade med att Sverige förlorade Finland till Ryssland avsattes kungen genom en statskupp och Karl XIII blev kung. Under dessa år fanns ingen riksdagsman från Alvesta Södregård i riksdagen. Maktskiftet banade väg för en ny regeringsform som antogs av riksdagen Den 6 juni godkändes den av hertig Karl, den blivande Karl XIII. Händelsen är idag ett av de officiella skälen till att Sverige firar sin nationaldag just den 6 juni. Reformen har kommit att ses som startskottet för den politiska utveckling mot parlamentarism och demokrati som Sverige genomgick under 1800-talet. Regeringsformen från 1809 var i sig varken parlamentarisk eller demokratisk men den fastslog ett antal avgörande vägval. Kungen skulle ha den styrande makten men han var tvungen att lyssna till statsrådet, ett antal inför riksdagen ansvariga rådgivare. Kungen utsåg medlemmarna i statsrådet liksom övriga ämbetsmän och kontrollerade därmed centralförvaltningen. Han kunde fortfarande utfärda administrativa och ekonomiska förordningar, något som gjorde gränsen mot lagstiftning diffus, samt besluta om fred och förbund med främmande stater. Den lagstiftande makten delades mellan kungen och ständerna, det vill säga riksdagen, vilka båda kunde väcka lagförslag. En ny lag kunde dock inte antas utan att båda var överens. En ny grundlag krävde kungens och två på varandra följande riksdagars godkännande. En ändring av grundlagen kunde inte genomföras mot ett stånds vilja och inget stånd kunde påtvingas försämringar av sina privilegier. Den beskattande makten behöll ständerna och deras makt över statsfinanserna stärktes genom att Riksbanken, som kontrollerade myntväsendet, och Riksgäldskontoret, som ansvarade för statsskulden, underställdes riksdagen. Den dömande makten låg kvar hos Högsta Domstolen, vars domare blev oavsättliga. Dessutom antogs flera viktiga fri- och rättigheter, bland annat tryckfrihet och yttrandefrihet samt rättssäkerhet vid arrestering. Regeringsformen kompletterades med riksdagsordningen 1810 som behöll riksdagen med de fyra stånden. När Petter Johansson, son till Johan Bengtsson, bevistade sin första riksdag 1812 gjorde han det liksom sin far som representant för bondeståndet. Den ordningen bestod också under de följande riksdagar han var med om fram till

29 Byggnadsminnen i Kronobergs län Karta över storskifte av inägorna i Alvesta by Kartan är beskuren. Källa: Lantmäteriet. 29

30 Riksdagsmannagården i Alvesta Petter Johansson tar över Södregård När Johan Bengtsson avlider 1802 är sonen Petter 27 år gammal och bor tillsammans med föräldrarna i Södregård gifter han sig med den då 20-åriga Maria Helena Stockenberg från Ljungby. Hennes far är inspektor och i vigselboken tituleras hon jungfru, vilket antyder att hon tillhör en samhällsklass värdig sonen till en välbeställd gårdsägare och riksdagsman. Efter elva års äktenskap föds i juni 1819 deras enda barn, sonen Johan. Drygt två år senare blir Petter änkeman, hustrun Maria Helena dör den 3 november i tvinsot. Vad som egentligen orsakade hennes död vet vi inte, termen tvinsot användes när någon tynade bort. Det kunde bero på tuberkulos, som förr var en mycket vanlig sjukdom, men det kunde också bero på någon annan kronisk sjukdom. I den bouppteckning som görs i samband med Maria Helenas bortgång kan vi se att Södregårds jord nu är samlad. Petter hade ärvt ¾ av gården och tillsammans har paret inköpt den resterande fjärdedelen. I arvsskiftet delas gården mellan far och son. Petter är nu ensamstående far till Johan. Det vanliga vid denna tid hade varit att han gift om sig och därmed fått en kvinna i huset, men Petter gör inte det. Genom de berättelser som bevarats om honom framstår han som en modern pappa. Han ville, eller vågade kanske inte, lämna vården av sonen till gårdens tjänstefolk. I arvsskiftet efter Maria Helena finns också inskrivet att Petter åtager sig att uppfostra sin lille son, samt lära honom, de slögder, som dess stånd kräfver, tills han upnått sexton års ålder. Petter ser till att alltid ha Johan med sig för att själv ta hand om honom. För den skull låter han anpassa sin vagn så att den lille pojken kan följa med honom på hans resor. Farmor Catharina bor kvar på gården tills Johan är fem år. Petter valdes, liksom sin far, att företräda bondeståndet vid riksdagen. Han närvarade vid två riksdagar, nämligen 1812 i Örebro samt vid den extrainkallade riksdagen i Stockholm Efter sonens födelse och hustruns död blev det inga fler riksdagsresor. Istället ägnade han all kraft åt sitt jordbruk talet är det århundrade då forskning kring jordoch skogsbruk får en viktig roll. Det satsades stora resurser på att utveckla nya brukningsmetoder, nya grödor samt förbättra boskapsaveln. Allt för att öka produktiviteten. De nya rönen spreds genom lantbruksskolornas verksamhet men framförallt genom de nyinrättade hushållningssällskapen. År 1827 kom stadgan om laga skifte. Allt sedan mitten av 1700-talet hade flera olika skiftesreformer genomförts i syfte att samla gårdens ägor till större, sammanhängande enheter. Fram till dess hade marken varit uppdelad på samma sätt som under medeltiden med gårdsägorna utspridda över hela byns mark. Man ville hitta en lösning för att kunna bedriva bruket av jorden mer rationellt. Arbetet med laga skiftesreformen pågick under hela 1800-talet och, på vissa håll i landet en bit in på 1900-talet. I Alvesta by genomfördes laga skifte Man var alltså tidigt ute med att begära skifte. Det behövdes bara att en bonde i byn begärde skifte för att lantmätaren skulle påbörja arbetet. Det är troligt att en 30

31 Byggnadsminnen i Kronobergs län Del av karta från laga skiftet 1838 som visar Alvesta by. Källa: Lantmäteriet. av dem i Alvesta som var positiv till förändringen var Petter Johansson. Peter Wieselgren skriver i sin bok Smålands Beskrivning att Petter Johansson var den förste i trakten som fördelte sina åkrar i tegar med avloppsdiken, vilket betyder att Petter såg till att dika ut sina marker och på så sätt kunde förbättra skörden och öka bärigheten på markerna. Skiftet hade gett honom möjlighet att själv bestämma över sin mark och hur han ville bruka den. Som för många andra bönder innebar det att han fick möjlighet att pröva nyheter och egna idéer. Att Petter var mån om sin gård märks också genom att han lät brandförsäkra den. 31

32 Riksdagsmannagården i Alvesta Beskrivning av byggnader brandförsäkringshandlingarna berättar Olyckor händer, nödår inträffar, blixten kan slå ner. Under och 1700-talen började vi i Sverige bygga upp institutioner som skulle kunna hjälpa till om olyckan hade varit framme. Verksamheten grundades på förebyggande arbete. De som kunde bli berörda skulle själva vara med och bygga upp en buffert som skulle kunna tas till om så behövdes. Ett exempel är sockenmagasinen. Varje år skulle gårdarna i socknen avsätta en andel spannmål i förhållande till gårdens storlek. Denna samlades i sockenmagasinet och kunde sedan användas om det blev nödår, ont om utsäde, som fattighjälp eller för att bedriva en form av bankrörelse där man lånade ut spannmål mot ränta. Det var alltså en försäkring man byggde upp. Bränder är något man i alla tider varit rädd för. Likaväl som elden kan vara ett ovärderligt hjälpmedel kan den ställa till stor förödelse och katastrof. Flera av våra städer har brunnit, inte en utan flera gånger. Risken för brand var hela tiden närvarande och skräcken inför den var påtaglig eftersom konsekvenserna kunde bli ödesdigra. Straffet var hårt för den som varit oaktsam med eld. Det behövdes ett system som dels kunde träda in och hjälpa till med ersättning för förlorad egendom och dels kunde hjälpa till med förebyggande åtgärder. År 1782 grundades genom en kunglig förordning Allmänna Brandförsäkringsfonden. Företaget hade till uppgift att försäkra offentliga byggnader, kyrkor, större gårdar samt stadsbebyggelse. Företaget delades 1828 i Städernas Allmänna Brandstodsbolag som försäkrade stadsbebyggelse, och Allmänna Brandförsäkringsverket som försäkrade landsbygdens bebyggelse. Det sistnämnda företaget kompletterade de lokala brandstodsföreningarna, vilka försäkrade privat egendom på landsbygden. För att få teckna en försäkring gjordes en syn av de byggnader som skulle ingå och risken för brand bedömdes. Hur många eldstäder fanns det i huset? Vilket material bestod yttertaket av? Bedrevs någon eldfarlig verksamhet i eller nära byggnaden? Hur långt var avståndet till brunnar? Vilka brandredskap fanns på gården? För att få fram ett rättvist försäkringsbelopp beskrevs dessutom huset relativt ingående. Sammantaget ger brandsyneprotokollen oss en unik och ovärderlig blick in i historien. Allmänna Brandförsäkringsverkets material finns idag tillgänglig digitalt genom Riksarkivets söktjänst SVAR - Svensk arkivinformation. För Södregården finns tre äldre brandförsäkringshandlingar bevarade. Den äldsta tecknades 1806 efter att en syn av gården gjorts den 6 november Häradsdomaren, två betrodda bönder och en byggmästare var närvarande tillsammans med ägaren Petter Johansson. Petter har då nyligen övertagit gården efter faderns död, men ännu inte gift sig. På gården fanns en huvudbyggnad i öster och väster som var byggd Byggnaden var 30 alnar lång inom knutarna, 16 ½ alnar bred och 9 alnar hög. Översatt med vår tids mått blir det ungefär 18 meter långt, 10 meter brett och 5 meter högt. Huset var byggt av moget furutimmer, brädfodrat och rödfärgat så wäl innan som utan fodringarna. Nedre våningen bestod av förstuga och fem rum. I väster fanns en dagligstuga, sidokammare och klädcontoir, rakt 32

33 Byggnadsminnen i Kronobergs län fram ett kök och i öster två gästkammare. Övervåningen hade samma rumsindelning men istället för kök användes rummet rakt fram som skafferi. Öster om mangårdsbyggnaden på 25 alnars avstånd och tvärställd mot denna fanns två spannmålsbodar med loft samt källare under den södra boden. En bit från mangårdsbyggnaden låg en vedbod, som tillbyggts med hemlighus och svinstia. Det fanns också en nybyggd ladugård, som var byggd i vinkel av furutimmer och hade tak av halm. I denna byggnad rymdes två logar, fyra sädeslador, två fähus med foderrum, två stall med inredning samt en vagnsbod. Det fanns en brunn som hade tillräcklig med vatten alla årstider och dessutom var det inte långt till sjön Salen. Brandredskapen bestod av två båtshakar med vilka man kunde riva ner brinnande byggnadsdelar, två stegar och tillräckligt med ämbar, såar och kar. Sedan gården beskrivits generellt kommer ett mer detaljerat värderingsinstrument som beskriver olika byggnadsdelar, vilket material de är gjorda av och värdet. Genom detta får vi veta att det i den nedre våningen fanns åtta par blyinfattade fönster med luckor, sju dörrar och två järnkakelugnar. På övervåningen fanns tre par fönster, fem dörrar, en järnkakelugn och två tegelugnar. Med järnkakelugn avsågs troligtvis samma sak som sättugn. I huset fanns också två spisar med bakugn. Värderingen slutade på summan 1745 riksdaler och 16 skilling banco. Detalj av fönster. Hörnbeslag och gångjärn av smide i 1700-tals stil. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 33

34 Riksdagsmannagården i Alvesta Ny brandsyn 1829 År 1829 gjordes en ny översyn av gården. Det är fortfarande Petter Johansson som är ägare. Han tituleras förre riksdagsmannen. Det har nu gått 27 år sedan Petter övertog hela gården efter sin far, men det är fortfarande flera år till laga skiftet kommer att genomföras i Alvesta. Sonen Johan har hunnit fylla 10 år. Petter lever fortfarande ensam utan hustru. Catharina, mor till Petter och farmor till Johan, har avlidit två år tidigare. Mycket är sig likt men här och där får vi nya detaljer. Vi får veta att gårdstomten är qvadratmeter. Det uppges att mangårdsbyggnaden inte genomgått någon förändring. Vi får nu veta att den är täckt med näver och torv och att den har en stenfot som är ½ aln hög och kalkrappad. Huset har 13 lufter med glas i bly. De är oljemålade och sex stycken av dem har luckor. Det finns också två små fönster i ristren. Förstugudörren är klädd och oljemålad, liksom de nio halvfranska dörrarna som finns inne i huset. Tre av rummen har spända papperstapeter i ljusa färger. De tidigare beskrivna eldstäderna har kompletterats med en kammarspis. Till allt detta krävs två skorstenar, vilket byggnaden bör ha haft redan En av de båda sädesbodarna flyttades 1814 inom tomten. Den rödmålades och fönster och dörr oljemålades. Samma år som synen görs har även den andra boden flyttats. Den är uppförd på stolpar och skifter, har två våningar och en välvd källare. Man har ännu inte hunnit måla den men liksom den andra boden har den tak av näver och torv. I synen sägs nu att byggåret för ladugården var Förutom de rum som vi tidigare känner till får vi veta att den har tre portlider. På egendomen finns flera hus som inte är medtagna i denna försäkring. 35 alnar, drygt 20 meter, nordost om mangårdsbyggnaden ligger ett tvåvånings bostadshus. Detta bör vara den byggnad som uppfördes 1827 och som idag är museum med en hel del av familjens ägodelar bevarade. Petter Johansson hade låtit bygga huset åt sin son. Med största sannolikhet är detta hus försäkrat i ett lokalt försäkringsbolag och därför inte medtaget i synen. Ytterligare en tvåvåningsbyggnad för bostadsändamål ligger 20 alnar sydost om mangårdsbyggnaden. Det finns också en lada och ett kombinerat hemlighus och svinhus. Det sistnämnda kan vara den byggnad som 1806 nämns som tillbyggd till en av sädesbodarna. 34

35 Byggnadsminnen i Kronobergs län Mangårdsbyggnaden som Petter Johansson byggde åt sin son Johan I trappan till huset lät han hugga in sina egna initialer PJS samt årtalet Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 35

36 Riksdagsmannagården i Alvesta Johan Petterssons riksdagmannagärning Redan när Petters son Johan var tre år gammal delades Södregård i ett arvsskifte så att fadern ägde hälften och sonen hälften. År 1844 blir Johan ensam ägare till hela gården. Petter Johansson hade avlidit i juli samma år av feber och hosta, 69 år gammal. Den 25-årige Johan står nu ensam i livet. I augusti 1847 vigs Johan med storbondedottern Bengta Jönsdotter. Bröllopet står i Asarum i Blekinge eftersom Bengta kommer därifrån. Hon flyttar till honom i Södregård och året därpå föds första barnet, dottern Maria Helena. Ytterligare fyra barn kommer att födas på Södregård de närmaste åren. Två av dem når vuxen ålder. Äldsta barnet Maria Helena dör knappt elva år gammal i hjärnfeber, det vill säga hjärnhinneinflammation. Tre år yngre brodern Peter Adolph dör som spädbarn och den yngste sonen Johan Edvard dör vid sex års ålder i mässling. Smittsamma barnsjukdomar som mässling och kikhosta var i äldre tider relativt vanliga dödsorsaker bland barn och ungdomar. Förutom Johan Edvard dör ytterligare tre barn i socknen av mässling under loppet av ett par månader Johan Pettersson blev den tredje bonden från Alvesta Södregård som fick förtroendet att representera bondeståndet. Första gången var vid riksdagen Axel Q Svensson har i sin artikel om Riksdagsmannagården i Alvesta, som publicerades i Norra Allbo Hembygdsförenings årsbok Värendsbygder i heden och kristen tid 1937, gått igenom de motioner som Johan Petersson lämnade in till riksdagen Samtliga motioner rörde frågor som var av betydelse för landsbygdens befolkning men hade ändå en vid spridning. Petter Johanssons gravvård av kalksten på Alvesta kyrkogård. Här vilar också två av sonen Johans barn, Petter Adolf och Maria Helena, vilka dog som små. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 36

37 Byggnadsminnen i Kronobergs län Foto av riksdagsmannen Johan Pettersson. Fotografiet hänger i mangårdsbyggnaden från Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. De handlade om: Beräkningen av röster vid val av präster. Lägre arvoden för lantmäteriförrättningar. Inskränkning av beväringsexercisen till ett år. Förändrade villkor för brännvinsförsäljning. Begränsningar för enskilda banker att utöva verksamheter som krävde statens bemyndigande. Förändrad tid för uppbörd av kronoskatten. Någon stor talare var inte Johan. Hans inlägg i debatterna var korta. Av hans motioner möttes de om beväringsexercisen, brännvinsförsäljningen och uppbörden av kronoskatt positivt, medan motionen om lantmäteriförrättningar avslogs och de båda motionerna om bankväsendet och prästvalen förblev obesvarade. 37

38 Riksdagsmannagården i Alvesta Planlösningen över mangårdsbyggnaden från Ritningar av Jessica Bengtsson, Växjö Universitet, Avdelningen för byggnadsteknik. 38

39 Byggnadsminnen i Kronobergs län Trapphuset och rum 202 på ovanvåningen i museibyggnaden. Foto: Stefan Höglin. 39

40 Riksdagsmannagården i Alvesta Salen på bottenvåningen, rum 108. Foto: Stefan Höglin. 40

41 Byggnadsminnen i Kronobergs län Kakelugn och tapet på bottenvåningen, i rum 107. Foto: Stefan Höglin. 41

42 Riksdagsmannagården i Alvesta Sverige förändras, järnvägar dras fram Kort efter att Johan Peterssons far hade bevistat sin sista riksdag kröntes Jean Baptiste Bernadotte till kung av Sverige och fick namnet Karl XIV Johan. Han regerade fram till sin död 1844 och efterträddes av Oskar I. På sommaren före riksdagen avled Oskar I och efterträddes av sin son Karl XV som kröntes på våren Alla dessa tre regenter hade fått se kungamakten sakta men säkert försvagas till förmån för parlamentariska krafter. Det var ett annorlunda land som började växa fram. Liberala politiska krafter hade vunnit stora framgångar och genomfört flera reformer utfärdades folkskolestadgan, skråväsendet avskaffades 1846 och året därpå antogs en ny fattigvårdsförordning blev ogifta kvinnor myndiga, husagan avskaffades och konventikelplakatet, som förbjöd religiösa sammankomster utanför svenska kyrkans ordning, avskaffades. Frikyrkliga samfund hade börjat bildas. Industrin växte och i dess spår började arbetare sakta organisera sig. Nykterhetsfrågan hade, inte minst genom Peter Wieselgrens insatser blivit en stor fråga. Det var ett samhälle med en ny anda och en ny syn på den enskilda människan som formades. För byn Alvesta var det dock ett betydligt mera jordnära riksdagsbeslut som totalt skulle komma att förvandla bondbyn. I England och nordöstra USA hade man under tidigt 1800-tal börjat transportera gods med självgående rälsbundna vagnar. År 1825 öppnades den första persontrafiken mellan Stockton-on-Tees och Darlington i Storbritannien. Den nya uppfinningen spred sig snabbt. Med tåg förkortades restiderna avsevärt. Frågan om järnvägsbyggande i Sverige var första gången på allvar uppe i riksdagen på 1840-talet men då var tiden inte riktigt mogen för så stora projekt. Det blev den dock tämligen snart, 1853 antogs förslaget att staten skulle börja bygga stambanor medan mindre järnvägar skulle få byggas av privata företag. Därefter gick det snabbt. På 1860-talet byggdes stora delar av stambanenätet. Södra stambanans sträckning drogs utan större diskussioner från Malmö till Hässleholm. Norr om Hässleholm fanns två förslag - Lagalinjen eller Nässjölinjen. Johan Pettersson från Södergården förespråkade naturligtvis den så kallade Nässjölinjen, vilken skulle gå igenom hembyn Alvesta. Johan utlovade gratis mark för järnvägen om det förslaget gick igenom. Inom bondeståndet mötte han starkt motstånd från riksdagsmannen Sven Heurlin i Virestad som istället förespråkade den så kallade Lagalinjen. Enligt Heurlin skulle denna, genom att den drogs igenom betydligt bättre marker, bli 1 ½ miljon kronor billigare att bygga. Heurlin var tydligen en duktig talare som kunde argumentera för sin sak. Lagalinjen vann omröstningen inom bondeståndet. Men eftersom såväl adel som präster och borgare röstade för Nässjölinjen kom den sträckningen ändå att segra. Förlusten i bondeståndet gjorde dock att Johan Pettersson inte fick förnyat förtroende att representera bondeståndet vid de följande riksdagarna. Men han skulle komma att återvända. 42

43 Byggnadsminnen i Kronobergs län Vy över Alvesta järnvägsstation omkring år Foto: Tillhör Norra Allbo hembygdsförening. 43

44 Riksdagsmannagården i Alvesta Karta över Alvesta stationssamhälle Källa: Lantmäteriet. 44

45 Byggnadsminnen i Kronobergs län Från bondby till municipalsamhälle Före stambanan var Alvesta bara en av byarna i Aringsås socken. När stambanan byggdes blev det Alvesta som kom att ta över rollen som socknens centrum. Bostäder började byggas. Verksamheter av olika slag etablerade sig. Det ordnades med service som tågresenärerna förväntade sig finna. Bebyggelsen tätnade och ett litet samhälle växte fram. Före 1800-talet delade man in tätbebyggelse i städer eller köpingar. Städerna hade rättigheter att sköta inrikes-, och ibland även utrikeshandel. Köpingarna var mindre och lydde under någon stad vars borgare skötte den handel som bedrevs i köpingarna. Från mitten av 1800-talet växte fler och fler små samhällen fram. I likhet med Alvesta var de flesta nya Alvesta järnvägsstation Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 45

46 Riksdagsmannagården i Alvesta stationssamhällen. När järnvägarna byggdes var det inte alltid lämpligt att lägga stationen i det gamla sockencentret. I många fall växte det nya stationssamhället snabbt om det gamla sockencentret. En del blev med tiden städer dit all service samlades. En av de sista institutioner som flyttades var ofta kyrkan och i flera fall blev det nya samhället till att börja med annex till den gamla sockenförsamlingen. I Alvestas fall låg det gamla sockencentret så nära att byggande av ny kyrka inte verkar ha varit aktuellt eller ekonomiskt försvarbar. De nya små samhällena kunde dock inte få stadsrättigheter. Samtidigt var de något helt annat än de gamla bondbyarna. Därför inrättades det som kallas municipalsamhälle. Inom dess område skulle delar av städernas lagstiftning gälla. Det var ordningsstadgan från 1868, brandstadgan, byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad samt stadsplanelagen från Det första municipalsamhället i Sverige var Höganäs bruk som fick sina rättigheter 1875 efter beslut av Kungl Maj:t. De som valde att slå sig ner i dessa samhällen ansåg uppenbarligen att det fanns stora fördelar med att bo på platsen. Men smakar det så kostar det. Förutom att betala sin vanliga kommunalskatt till den landskommun man tillhörde, fick man också betala för den service och de beslutande organ som var tvungna att finnas i municipalsamhället. I realiteten var de som bodde i municipalsamhällena därmed dubbelbeskattade. Systemet fanns kvar en bra bit in på 1900-talet. Många, men inte alla, municipalsamhällen blev med tiden kommuncentra. De sista municipalsamhällena avvecklades i och med kommunreformen Alvesta blev municipalsamhälle 1898 och 1945 köping inom Aringsås landskommun. År 1971 uppgick köpingen i Alvesta kommun. 46

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Studiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson

Studiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson Studiehäfte LADANS LOV Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson Inledning Med Ladans lov vill länsstyrelsen i Kalmar ge råd och vägledning om hur äldre

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG

LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG LEVNADSBESKRIVNING NAMN : CARL JOHAN EKBERG FÖDD, PLATS : VECKHOLM (C), EKHOLMEN, BERGA DATUM : 1781-09-20 DÖD : 1835-05-11, LOVÖ (AB) HVILAN HUSAREN OCH KORPRALEN JOHAN EKBERG Torsdagen den 20 september

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa MEDELTIDEN Kristendomen införs under 1000-talet i Sverige och med den medeltiden. Medeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening och Persgården en presentation

Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening och Persgården en presentation Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening och Persgården en presentation Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening har som namnet antyder sin hemvist i de f.d. kommunerna Ullervad och Leksberg, belägna söder om Mariestad

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

Lantmäteristyrelsens arkiv - LMS

Lantmäteristyrelsens arkiv - LMS Lantmäteristyrelsens arkiv - LMS Källa: Lantmäteriets hemsida I LMS-arkivet finns material från år 1628 och ända in på 1900-talet. Här finns vägkartor, läns- och landskapskartor, generalkartor, sockenkartor,

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Viktor Klingbergs skulder

Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingbergs skulder Viktor Klingberg var född 1856. Han studerade i Uppsala från 1877 och avlade medicine kandidatexamen 1885, och hade sedan flera korta förordnanden som läkare på olika platser;

Läs mer

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS Det nya våningsplanet timras först upp under tak för att inte stockarna ska bli fuktiga av regn. Att stommen timras under tak är ett av kraven för att den ska räknas som q-märkt. 52 3/2010 Bygg ut uppåt

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 1 Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08 Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 Kortet är taget ca 1950 tal 2 Fastighetens historik Karl Gustav

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701

Läs mer

Ingeborgsö. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg.

Ingeborgsö. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg. Ingeborgsö Är en mindre gård med avskilt strandläge på en halvö mellan 3 sjöar. Här finns en väl dokumenterad historia och ett hus med anor. Naturskönt beläget bara 2 km från centrala Eksjö. Ett timmerhus

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer