Riksdagsmannagården i Alvesta Byggnadsminnen i Kronobergs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.lansstyrelsen.se/kronoberg Riksdagsmannagården i Alvesta Byggnadsminnen i Kronobergs län"

Transkript

1 Riksdagsmannagården i Alvesta Byggnadsminnen i Kronobergs län

2 Riksdagsmannagården i Alvesta 2 Foto: Stefan Höglin

3 Byggnadsminnen i Kronobergs län Riksdagsmannagården i Alvesta Byggnadsminnen i Kronobergs län 3

4 Riksdagsmannagården i Alvesta Riksdagsmannagården i Alvesta. Byggnadsminnen i Kronobergs län. Text: Magdalena Jonsson, Kalmar läns museum Korrektur: Mona Klüft Carlsson Omslagsfoto: Stefan Höglin Layout: DanagårdLitho Utgivare: Länsstyrelsen i Kronobergs län Hemsida: Tryckeri: DanagårdLitho Tryckår: 2013 ISBN: Dnr:

5 Byggnadsminnen i Kronobergs län Innehållsförteckning Förord... 7 Före järnvägen fornlämningar och bondgårdar... 8 Alvesta by och Södregårds äldsta historia ett viktigt år för Sveriges och Alvestas historia Sverige efter stormaktstiden Södregård blir riksdagsmannagård Det liberala 1800-talet Petter Johansson tar över Södregård Beskrivning av byggnader brandförsäkringshandlingarna berättar Ny brandsyn Johan Petterssons riksdagsmannagärning Sverige förändras, järnvägar dras fram Från bondby till municipalsamhälle Johan Pettersson åter i riksdagen Efter Johans död Brandsyn Riksdagsmannagården under 1900-talet Riksdagsmannagården blir byggnadsminne Käll- och litteraturförteckning

6 Riksdagsmannagården i Alvesta Den som stiger innanför tröskeln till Riksdagsmannagården i Alvesta möts av ett vackert väggmåleri. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 6

7 Byggnadsminnen i Kronobergs län Förord Runt om i landet finns byggnader eller bebyggda miljöer som av olika anledningar förklarats vara byggnadsminnen. En del av de här byggnaderna har höga arkitektoniska värden. Det kan också vara så att byggnaden eller den bebyggda miljön har en historia som utmärker sig i en bygd. Genom platsen berättas en viktig del av den lokala historien. Tillsammans med sju andra gårdar utgjorde Riksdagsmannagården den ursprungliga byn Alvesta. På Riksdagsmannagården bodde tre generationer riksdagsmän, som alla representerade bondeståndet. Genom en framsynt kvinna kom gården med dess spännande historia att bevaras för eftervärlden. Idag minner Riksdagsmannagården oss om den tid då Alvesta fortfarande var en bondby. Gården utgör därmed en länk till historien och är en viktig del av Alvestas historia. Denna skrift ingår i Länsstyrelsens skriftserie om byggnadsminnen i Kronobergs län. Förhoppningen är att byggnadsminnena ska bli mera kända. Vart och ett av dem berättar om hur det historiska skeendet såg ut lokalt och regionalt. Författare är antikvarie Magdalena Jonsson, Kalmar läns museum. Kristina Alsér Landshövding Heidi Vassi Länsantikvarie 7

8 Riksdagsmannagården i Alvesta Före järnvägen fornlämningar och bondgårdar Alvesta kommun är en del av den fornlämningsrika bygden väster om Växjö. Sjöar och åar har bildat forntidens kommunikationsnät och goda marker har fått människor att slå sig ner i området. Här såg man det som bra att leva. Det finns ett rikt förhistoriskt fyndmaterial med hällkistor från stenåldern, praktfulla föremål av guld, silver och brons från bronsålderns gravar samt gravfält och runstenar från järnåldern. Kring år 1000 började området, liksom det övriga Värend, att kristnas. Kanske byggdes de första kyrkorna av lokala storbönder som övergått till den nya läran och ville markera detta. Alvesta by tillhör Aringsås socken och under medeltiden var det byn Aringsås som var bygdens centrum. Här byggdes den första kyrkan, vilken var en så kallad stavkyrka, en typ av kyrkor som byggdes fram till slutet av 1100-talet. Stavkyrkan i Aringsås revs, men i den nuvarande kyrkan har man hittat spåren efter den i samband med en renovering Man fann då plankor av ek och balkar av ek och furu. En dendrokronologisk undersökning, en metod där man analyserar träets årsringar, daterade trämaterialet till omkring år Det året fälldes alltså timret som skulle användas till kyrkan. Ytterligare en träkyrka, troligen timrad, ersatte stavkyrkan i slutet av 1200-talet. Den nuvarande stenkyrkan byggdes på 1400-talet. Kring kyrkan växte ett sockencentrum fram. När häradets tingsplats förlades hit vet man inte säkert men 1397 fanns den här. Till häradshövding utsåg kungen någon av de lokala frälsemännen. I de rika jordbruksbygderna i Aringsås socken växte befolkningen under medeltiden. Gårdarna blev fler och byarna större. I socknens skogsbygder röjdes mark för odling och nya gårdar upptogs. Boskapsuppfödning kompletterade åkerbruket och i skogsbygderna var produkter som man kunde framställa med hjälp av skogen, till exempel tjära, järn, kol och pottaska, viktiga komplement. Allt var dock inte frid och fröjd. Området gränsade mot Danmark och redan under medeltiden utsattes man för krigståg som drog förbi på sin väg mot Växjö eller längre norrut. Under 1300-talets andra hälft drabbades bygden, liksom övriga landet, av den fruktade pesten som fått namnet Digerdöden. Det var egentligen en serie på varandra följande pestepidemier, vilka fick förödande konsekvenser. Befolkningen minskade kraftigt och många av de nya gårdarna i skogsbygderna övergavs. Det skulle dröja till mitten av talet innan landet befolkningsmässigt hade återhämtat sig och återtagit vad som förlorats under epidemin. Det är denna djupa lågkonjunktur som brukar kallas den medeltida agrarkrisen. Från 1500-talet får vi också säkrare uppgifter om hur stora gårdarna verkligen var. Gustav Vasa såg till att skaffa sig den information han behövde för att kunna ta ut de skatter han ansåg krävdes. Det har gett eftervärlden ett fantastiskt källmaterial, men var naturligtvis inte lika uppskattat av samtiden. Den allt hårdare beskattningen, inskränkningar i handeln med Danmark samt reformationen gjorde att motståndet mot kungen växte. År 1542 ställde sig Vissefjär- 8

9 Byggnadsminnen i Kronobergs län Alvesta kyrka från sydväst hösten Sommarens renovering av kyrkans exteriör är på väg att avslutas. Foto: Magdalena Jonsson, Kalmar läns museum. 9

10 Riksdagsmannagården i Alvesta På den gamla tingsplatsen står idag tingshuset byggt Foto: Magdalena Jonsson, Kalmar läns museum. 10

11 Byggnadsminnen i Kronobergs län dabonden Nils Dacke i spetsen för ett uppror som också fått hans namn. Upproret utbröt under sommaren och fram emot hösten hade det spridit sig till Värend. Vid den tiden var Ture Trolle kungens fogde över Allbo härad, i vilken Aringsås socken ligger. Han hade fört ett relativt milt styre och inte pressat befolkningen för att få fram de extra skatter som kungen hade krävt. Därför verkar bönderna i Aringsås socken ha förhållit sig avvaktande till upproret. Under Gustav Vasas söner började Sverige föra en alltmer expansiv utrikespolitik. Det skulle leda till stormaktsväldets framväxt. Krig mellan bröderna om makten och upprepade krig mot Danmark påverkade gränsbygderna och präglade 1600-talets Småland. Trots osäkerheten och krigen ökade befolkningen sakta och gårdarna blev fler. Under 1600-talet organiserades samhället allt mera. Kronans, det vill säga statens, kontroll över landet stärktes och nya institutioner inrättades, som exempelvis postväsendet och gästgiveriväsendet. Inrättandet av gästgiverier gick hand i hand med förbättrandet av vägnätet. Gästgivargården ligger kvar i det gamla vägskälet för vägarna till Älmhult, Lammhult, Växjö och Ljungby. Detta var en naturlig samlingsplats för bygdens befolkning och fungerade som marknadsplats fram till 1940-talet. Gästgivargården var förlagd till den så kallade Backagården och omnämns första gången 1684, men lär ha funnits långt innan dess. Platsen blev sakta men säkert allt viktigare. År 1702 flyttades tingsplatsen från Aringsås till Ör och trettio år senare förlades den till Alvesta by i närheten av gästgiveriet. Här kunde de som skulle få sina ärenden prövade vid tinget få mat och husrum. Den världsliga makten kom alltså att koncentreras till byn Alvesta medan den kyrkliga fanns kvar i Aringsås by. Uppdelningen stärktes ytterligare när ett nytt tingshus byggdes i Alvesta i början av 1800-talet. Vid den här tiden var det många år sedan några krigshärar hade dragit igenom de småländska gränsbygderna. Skåne, Blekinge och Halland var sedan länge svenska områden och den ordningen ifrågasattes inte längre med vapen i hand. 11

12 Riksdagsmannagården i Alvesta Alvesta by och Södregårds äldsta historia Aringsås socken bestod av byarna Aringsås, Alvesta, Benestad, Billingetorp, Spåningslanda, Ängaholm och Änganäs. I jordeboken från 1545 finns totalt 37 gårdar i socknen. 19 av dessa var skattehemman, 16 var frälsehemman, ett hemman tillhörde sockenkyrkan och ett hemman, som vid den här tiden var öde, tillhörde Växjö domkyrka. De båda hemmanen som tillhörde kyrkan låg i byn Aringsås, i Ängaholm fanns uteslutande frälsehemman medan det i de övriga byarna var jämnt fördelat med skatte- och frälsehemman stavas Alvesta Alffwastaa. Namnet har tolkats som en sammansättning mellan förleden Alve, som är ett mansnamn, och efterleden -stad. Stad i den äldre bemärkelsen betyder en plats - i det här fallet alltså Alves plats. Efterleden är intressant eftersom den tillhör den grupp äldre ortnamnsefterled som man tror har använts redan före vikingatiden. Aringsås socken har flera förhistoriska fornlämningar, vilket visar på hur tidigt området befolkades. Ortsnamnen är ytterligare ett bevis på detta. Jordägande jordenatur Från medeltiden blir det viktigt vem som äger en gård, det vill säga av vilken jordnatur den är. Man använder då begreppet hemman i stället för gård. Ett hemman var en bebyggd gård som var så stor att ägaren kunde försörja sig på den. Det var alltså en uppskattning av hur mycket mark som krävdes för en familjs försörjning och inte en bestämd areal. Det fanns fyra jordnaturer; frälse-, krono-, kyrko- och skattehemman. Frälsehemmanet ägdes av en adelsman, kronohemmanet av kronan och kyrkohemmanet av kyrkan. I alla de här tre fallen brukades gården av vad vi idag skulle kalla en arrendator. Arrendatorn betalade en fastlagd andel av det gården producerade i arrende. Kronoskattehemman var en kronogård som vid något tillfälle friköpts och därefter hade samma villkor som ett skattehemman. Friköpandet av gårdar blev vanligt under 1700-talet men förekom även i perioder tidigare under historien. Gårdarna i Alvesta som står registrerade i källmaterialet med den här jordnaturen, förefaller vara friköpta före 1700-talet men exakt när det gjordes har inte kunnat fastställas. Stomhemman är den ursprungliga gården, stommen. För att flera syskon vid ett arvskifte skulle få en jordlott kunde man göra en så kallad hemmansklyvning. Den äldsta gårdskärnan, ursprunget till samtliga gårdar, kallades då stomhemman. Den sista jordnaturen skattehemmanet ägdes och brukades av en bonde som, i stället för arrende, betalade skatt till kronan. Skattebonden ägde själv sin gård och fastigheten ärvdes. 12

13 Byggnadsminnen i Kronobergs län Geometrisk karta från 1716 som visar frälsehemmanet Smegårdens ägor. Kartan har beskurits. Källa: Lantmäteriet. 13

14 Riksdagsmannagården i Alvesta De åtta gårdarna i Alvesta, fyra skatte- och fyra frälsehemman, motsvarar de gårdar vars namn kan härledas bakåt till 1600-talet. De dyker upp på kartor från 1700-talet, i kyrkoarkivets husförhörslängder och annat material från samma århundrade. De åtta gårdarna var Backagård, Håkansgård, Södregård, Smedsgård, Påhlsgård, Norregård, Storegård och Lyckegård. Av dessa var Södregård, Påhlsgård, Storegård och Lyckegård kronoskattehemman medan Smedsgård, Norregård, Håkansgård och Backagård var frälsehemman. Backagården var också, som tidigare nämnts, sedan någon gång under 1600-talet gästgiveri och från 1730-talet även tingsplats i Allbo härad. Sju av gårdarna låg samlade i en by på den mark som idag utgör Alvesta centrum. Den åttonde gården, Lyckegård, låg en bit ifrån de övriga i sydvästlig riktning. Åker- och ängsmarken var koncentrerad till området norr och söder om byn. Tillsammans utgjorde de åtta gårdarna byns stomhemman. Det är Södregård som med tiden kommer att få namnet Riksdagsmannagården. Den kallas också ibland för Eriksgården. Kunskapen om gårdarna i byn Alvesta fram till talet är begränsad, men det förefaller som att de tidigt blivit relativt välbärgade gårdsbildningar. 14

15 Byggnadsminnen i Kronobergs län 1718 ett viktigt år för Sveriges och Alvestas historia År 1718 är ett viktigt årtal. Då dör Karl XII, skjuten i huvudet vid Fredrikstens fästning i Norge. Stora delar av den svenska armen går under i samband med det oorganiserade återtåget. Den döde kungens syster väljs året därpå till svensk drottning men avsäger sig efter en kort tid makten till förmån för sin man Fredrik av Hessen, som därmed hamnar i den svenska regentlängden som Fredrik I. Efter Karl XII:s alla krigståg tvingas Sverige nu sluta fred med en rad länder och förlorar i stort sett allt man vunnit under stormaktstidens expansion. Även för Aringsås socken, idag Alvesta församling, är 1718 ett viktigt årtal. Från och med detta år finns husförhörslängder bevarade och rätt snart därefter även böcker över födda, döpta, vigda, döda och begravda. Det ger oss som lever idag ett titthål ner i den lokala historien. De äldsta kyrkböckerna är ganska knapphändiga med uppgifter men vi får i alla fall veta namn och födelsedata på de människor som levt i socknen. På Alvesta Södregård bor 1718 Pähr Diursson med sin hustru Karin och sonen Anders född Pehr dör Tyvärr vet vi inte hur gammal han var. Hustrun Karin lever fram till I död- och begravningsboken för detta år står antecknat att hon begravdes inut i kyrkan. Familjen var alltså så välbeställd att man kunde hålla en gravplats inne i kyrkan. Vid den här tiden ansågs det fint att bli begravd under kyrkans golv och de som hade råd såg till att köpa sig plats, ofta i form av familjegravar eller gårdsgravar som följde med gården man ägde. Ofta blev det i praktiken samma sak. De allra finaste platserna inne i kyrkan fanns under korets golv. Där gravsattes prästerna och de mest förmögna, ofta adelsmän. Vanliga bönder köpte ofta plats i någon av gångarna. Det kunde också förekomma att man begravdes under gårdens kyrkbänk men det förutsatte att man inte ändrade gårdens bänkplats allt för ofta. Både Pehr och Karin såg till att skänka frikostigt till kyrkan då de dog. Vid Pehrs död testamenterades två tennljusstakar värda 3 daler och 16 öre silvermynt. Ljusstakarna finns kvar i kyrkan än idag och bär givarens initialer. Karin testamenterade en summa av 7 daler silvermynt. Med dagens penningvärde motsvarar det varor eller tjänster för ungefär 1050 kronor. Sonen Anders blev den som efter faderns död kom att ta över Södregård. Han bör ha varit född i december Husförhörslängderna berättar att han var gift två gånger. Det första äktenskapet med en kvinna som hette Marta blev kort. Hon avled 1723 efter en svår förlossning då även parets nyfödde son dog. Fyra år senare gifter Anders om sig med Elin Eliasdotter från Hjärtanäs i grannsocknen Lekaryd. Tillsammans får de två söner och en dotter. Första barnet föds 1728 och döps efter sin farfar till Per. Med tiden kommer Per, eller Petter som han kallas, att bli svärfar till den förste riksdagsmannen i Södregård dör Anders Persson 41 år gammal. Genom dödoch begravningsbokens korta dödsruna får vi lite mer information om hans liv: Begrofs Kyrkiowärden Anders Pärson i 15

16 Riksdagsmannagården i Alvesta Bland föremålen från Riksdagsmannagården finns ett par doppåsar bevarade. De kan ha använts redan under 1700-talet då gårdens barn skulle döpas. De har säkert använts under 1800-talet. Det var först i början av 1900-talet som våra dagas vita dopklänningar blev moderna. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. Alfwesta, en sedes. och beskiedl. man född i Erichsgård och alltid der bodt, warit 2 ggr gifter. Lefwat christerligt och väl, lades i kyrkan på gången hos sin förra hustru. Anders hade alltså innehaft hedersuppdraget att vara kyrkvärd, vilket vid den här tiden var en prestigefylld uppgift. Han bör ha uppvisat just de epitet som runan ger honom, nämligen att han levt sedligt och kristligt. Här berättas också att han begravdes tillsammans med sin första hustru Marta i en grav i kyrkans gång. Detta var en familjegrav. Alla på gården levde inte lika sedesamt som Anders. Några månader efter hans död sker ytterligare ett dödsfall på Södregård. Olof Pärsson, en god arbetare avlider. 16

17 Byggnadsminnen i Kronobergs län Hans relation till familjen är oklar, men tillsammans med sin hustru levde han på gården. Prästen skriver och der (?) en stor drinkare, updrukit halfva Skatteg(ården) och nu han hwarken förmådde arbeta ei heller det ringaste hade at lefwa af, blef han död då han war 60 åhr ungefär gammal. Anders andra hustru Elin är nu änka och ensamstående mor. Efter några år gifter hon om sig med den 24-årige Simon Persson från Lekaryd Östregård. Paret bor på Södregård och tillsammans får de två söner. Efter åtta års äktenskap blir Elin återigen änka. Sonen Petter hade 1752 gift sig med Karin Jönsdotter från byn Uråsa i Kvenneberga socken. Där föddes i mars 1753 dottern Catharina innan familjen 1756 flyttade till Petters föräldrahem i Alvesta för att överta Södregården. I mars året därpå föds sonen Anders. Den lilla familjen har det väl ställt ekonomiskt och verkar ha framtiden för sig. Lyckan blir dock kortvarig. Två månader efter sonens födelse dör Karin i huvudsjuka och bröstfeber. Hon har ännu inte fyllt 24 år. I slutet av maj begravs hon wester på kyrkiog. mitt för gamla wapenhusdörren. Nästan exakt på dagen ett år senare begravs parets lille son och tre veckor därefter även maken, den nu 30-årige Petter Andersson. Liksom sin far fick Petter en vacker dödsruna i död- och begravningsboken. Prästen berättar där att han var en beskiedel. och ärlig man, både mot fattiga och rika, hade god medel sielf men förhof sig intet theraf, utan var agtsam, och delade den torftige med sig. I samma bok har antecknats att Petter begravdes söder ifrån gl. Wapenhusdörren medan sonen lades mitt på stora kyrkiogården. Båda hade dött av bröstfeber, det vi idag kallar lunginflammation. Bouppteckningen, som omfattar 17 sidor, värderar kvarlåtenskapen till 1118 daler silvermynt när avdrag för skulderna gjorts. I en närbelägen by dör samma år en man i ungefär samma ålder som Petter. Mannen är frälsebonde och äger alltså inte gården han brukar. Behållningen för denne mans änka och tre små omyndiga barn upptas till 152 daler silvermynt, bouppteckningen är två sidor lång. Catharina, fem år gammal, hade under ett år förlorat båda sina föräldrar och sin lillebror. Det blev farmor Elin Eliasdotter, fortfarande boende på gården, som tog hand om och uppfostrade flickan. Som ägare till hela Södregård var Catharina, bland bönder räknat, mycket förmögen. När hon, knappt 18 år gammal, gifte sig 1770 med Johan Bengtsson från Sköldstad Norregård var det säkert ett av de större bröllopen i trakten det året. 17

18 Riksdagsmannagården i Alvesta Sverige efter stormaktstiden Sverige är under de årtionden som vi nu följt människorna på Södregården, ett fattigt land som försöker återhämta sig från de förödande krigen i början av 1700-talet. Landet var dränerat på såväl befolkning som ekonomiska resurser. Samtidigt hade den enväldiga kungamakten brutits. Genom den nya riksdagsförordningen som antogs 1720 och kompletterades med den nya riksdagsordningen tre år senare, förtydligades och förstärktes främst riksrådets men också riksdagens roll. Riksdagen bestod av de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Varje stånd hade en röst och det krävdes tre röster för att fatta beslut. Riksdagen skulle sammanträda vart tredje år eller oftare om de själva så bestämde. De hade makt över skatter, statsfinanser, lagstiftning och utrikespolitik och kunde när som helst ingripa i förvaltning och rättsskipning om de ansåg sig behöva göra det. Liksom idag var arbetet fördelat mellan olika ämnesområden. Idag kallas detta för departement, då kallades det för utskott. Det viktigaste utskottet var det sekreta utskottet som beslutade i hemliga ärenden rörande finans-, försvars- och utrikespolitik. Den första tiden efter den här förändringen låg makten främst hos riksrådet med Arvid Horn som ledare. Senare under 1700-talet kom politiken att polariseras och de första politiska partierna uppstod i Sverige. De fick namnen hattar och mössor. Kampen mellan hattarna, som ville driva en aktiv finans- och utrikespolitik, och de mera försiktiga mössorna som stod nära kungamakten kom att prägla svensk inrikespolitik under en stor del av 1700-talet. Kungarna avlöste varandra dog Fredrik I och efterträddes, eftersom han var barnlös, av sin brorson Adolf Fredrik. Efter hans död blev hans son Gustav III kung Året därpå genomförde Gustav III en statskupp och återtog en stor del av den kungliga makten på bekostnad av riksrådet och riksdagen. Den nya ordningen fastslogs i 1772 års regeringsform. Kungen fick nu makten över förvaltningen, utrikespolitiken med undantaget att han inte fick börja krig, samt ekonomisk och administrativ lagstiftning. Han fick disponera skattemedlen som riksdagen beviljat honom samt tillsätta ämbeten och utdela adelskap. Medlemmarna av riksrådet utsågs av kungen och ansvarade inför honom. De skulle ge kungen råd och hade även viss domsrätt. Riksdagen hade makt över beskattningen men inte över hur medlen skulle användas. Den lagstiftande rätten delades med kungen. Riksdagen hade också makt över riksbanken och skulle godkänna att landet startade ett anfallskrig. Gustav III hade under sina första regeringsår ett stort stöd men under 1780-talet svängde opinionen. För att återfå förtroendet startade han krig mot Ryssland. Det blev dock inte den framgång han hade hoppats på inkallades riksdagen och kungen kunde då driva igenom ett antal sociala reformer som stärkte hans ställning inom alla grupper utom adeln. Han genomdrev då också den så kallade förenings- och säkerhetsakten som blev ett tillägg till riksdagsförordningen från Denna stärkte kungens makt ytterligare. Han fick nu rätt att själv påbörja anfallskrig och ensam föreslå nya lagar. Han tog kontrollen över riksrådet och statsförvaltningen. 18

19 Byggnadsminnen i Kronobergs län 1787 genomfördes storskifte av Alvesta bys utmarker och utägor. Källa: Lantmäteriet. I praktiken avskaffades riksrådet eftersom kungen bestämde att deras antal skulle vara noll. Den dömande makt som riksrådet haft överfördes till den nyinrättade Högsta domstolen som bestod av representanter för alla de fyra stånden. Riksdagen fick behålla en del av den lagstiftande makten. Den fick även större kontroll över statsfinanserna när det gällde statsskulden genom inrättandet av Riksgäldskontoret. Allt detta tog udden av adelns motstånd. 19

20 Riksdagsmannagården i Alvesta Södregård blir riksdagsmannagård Med Johan Bengtsson som ägare till Södregården följde en ny tid i gårdens historia. Johan hade, som vi sett tidigare, gift sig med Catharina och flyttat från Sköldsta till hennes arvegård i byn Alvesta. År 1784 valdes han till kyrkvärd. Det var första steget i hans offentliga karriär. Tre år senare utsågs han att föra sockenbornas talan inför landskansliet, som var den del av Länsstyrelsen vilken hade hand om frågor gällande tillstånd och tillsättningar. Speciellt två frågor engagerade bondebefolkningen i hela landet vid den här tiden. Det gällde främst frågan om husbehovsbränningen, vilken Gustav III hade förbjudit och ersatt med kronobrännerier. Kronan, det vill säga staten, skulle ha ensamrätt på tillverkningen av allt brännvin och på så sätt också få inkomsterna från försäljningen. Detta hade minskat kungens popularitet hos bondebefolkningen och man ville nu hitta en medelväg genom att låta bönderna få arrendera brännvinsbränningen. Den andra frågan gällde den så kallade passevolansen. Soldater som var på väg till regementsmöten av olika slag skulle av hävd få fri skjuts och matsäck av bönderna. Gustaf III ändrade på detta och införde 1786 att dessa tjänster istället skulle övertas av kronan mot en mindre ersättning från bönderna. Det var ett system som gynnade såväl kronan som bönderna. Hur mötet på landskansliet slutade vet vi inte, men Johan måste ha skött sig väl för han valdes att representera bondeståndet vid riksdagen i Gävle Det blev en lugn riksdag som dominerades av ekonomiska frågor. Den 16 mars 1792, kort efter att riksdagen var avslutad, föll skotten på Operan i Stockholm och historien tog en ny vändning. Efter Gustav III:s död övertogs makten av en förmyndarregering och först 1796 tillträdde Gustav IV Adolf. Den sista riksdag som Johan Bengtsson deltog i hölls i Norrköping år Då stödde bondeståndet tillsammans med de två andra ofrälse stånden kungen mot adeln. Återigen var rikets finanser den viktigaste frågan. Riksdagarna hölls vintertid eftersom det var den minst hektiska tiden på året, i synnerhet för bönderna. Johans hustru Catharina var säkerligen stolt över sin mans uppdrag, men hans långa frånvaro från gården innebar samtidigt att hon fick mer arbete och större ansvar. Dessutom hade hon två barn att ta hand om. Dottern Ingrid föddes 1772 och flyttade 20 år gammal som nygift till Sköldstad Norregård. Sonen Petter föddes 1775 och skulle med tiden överta Södregården. Yngsta barnet i syskonskaran, Maja, dog redan 1778 av okänd barnsjuka. Hon blev bara ett och ett halvt år gammal. Johan såg till att utöka sitt jordägande genom att köpa ¼ mantal av Alvesta Storegård. Köpesumman var 325 riksdaler, vilket vittnar om att Johan och hans familj hade det gott ställt. Köpet genomfördes 1788 och samma år byggde han också nytt på Södregården. Då uppfördes den mangårdsbyggnad som finns kvar än idag. Det var ett påkostat två våningar högt hus med den traditionella parstugans planlösning. År 1794 besökte Gustaf IV Adolf Alvesta på sin eriksgata genom landet. Han valde då att övernatta hos bondeståndets 20

21 Byggnadsminnen i Kronobergs län År 1788 lät hemmansägaren och riksdagsmannen Johan Bengtsson bygga en ny mangårdsbyggnad, huset till vänster i bild, på Södregård. Den västra flygeln till höger i bilden. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. riksdagsman i Södregård och fick bo i en av kamrarna på andra våningen i det nybyggda huset. Här bodde också under en period samma år den kände målaren Per Hörberg medan han färdigställde den nya altartavlan i Lekaryds kyrka. Som tack för mat och husrum målade han ett bord som än idag förvaras i Södregård. Johan Bengtsson dog av slag, idag skulle vi säga stroke, den 3 november 1802, 69 år gammal. 21

22 Riksdagsmannagården i Alvesta Trapphuset i det äldsta bostadhuset. Foto: Stefan Höglin. 22

23 Byggnadsminnen i Kronobergs län Till minne av Gustaf IV Adolf besök på Alvesta Södregård lät man rista in en krona, kungens initialer och årtalet 1794 i en stolpe vid trappan till gårdens övervåning. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. I sitt nya hus lät Johan Bengtsson installera en spis med väggar av sättugnshällar. Framför spisen gjordes en platta med hans egna och hustruns initialer samt husets byggår. Initialerna på spishällen IBS för Johan Bengtsson och KPD för Katarina Petersdotter. Årtalet 1788 står för mangårdsbyggnadens byggnadsår. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 23

24 Riksdagsmannagården i Alvesta Planritningar över mangårdsbyggnaden från Ritningar framtagna av Regebro & Co., arkitekt och ingenjörsbyrå

25 Byggnadsminnen i Kronobergs län Västra flygelbyggnaden. Sädesbingar på ovanvåningen. Foto: Stefan Höglin. 25

26 Riksdagsmannagården i Alvesta Västra flygelbyggnaden. Foto: Stefan Höglin. 26

27 Byggnadsminnen i Kronobergs län Planritningar över den västra flygelbyggnaden. Planritningar över den östra flygelbyggnaden. 27

28 Riksdagsmannagården i Alvesta Det liberala 1800-talet Det nya seklet började dramatiskt gick ryska trupper över gränsen till Finland. Det blev början på ett två år långt krig som slutade med att Sverige förlorade Finland till Ryssland avsattes kungen genom en statskupp och Karl XIII blev kung. Under dessa år fanns ingen riksdagsman från Alvesta Södregård i riksdagen. Maktskiftet banade väg för en ny regeringsform som antogs av riksdagen Den 6 juni godkändes den av hertig Karl, den blivande Karl XIII. Händelsen är idag ett av de officiella skälen till att Sverige firar sin nationaldag just den 6 juni. Reformen har kommit att ses som startskottet för den politiska utveckling mot parlamentarism och demokrati som Sverige genomgick under 1800-talet. Regeringsformen från 1809 var i sig varken parlamentarisk eller demokratisk men den fastslog ett antal avgörande vägval. Kungen skulle ha den styrande makten men han var tvungen att lyssna till statsrådet, ett antal inför riksdagen ansvariga rådgivare. Kungen utsåg medlemmarna i statsrådet liksom övriga ämbetsmän och kontrollerade därmed centralförvaltningen. Han kunde fortfarande utfärda administrativa och ekonomiska förordningar, något som gjorde gränsen mot lagstiftning diffus, samt besluta om fred och förbund med främmande stater. Den lagstiftande makten delades mellan kungen och ständerna, det vill säga riksdagen, vilka båda kunde väcka lagförslag. En ny lag kunde dock inte antas utan att båda var överens. En ny grundlag krävde kungens och två på varandra följande riksdagars godkännande. En ändring av grundlagen kunde inte genomföras mot ett stånds vilja och inget stånd kunde påtvingas försämringar av sina privilegier. Den beskattande makten behöll ständerna och deras makt över statsfinanserna stärktes genom att Riksbanken, som kontrollerade myntväsendet, och Riksgäldskontoret, som ansvarade för statsskulden, underställdes riksdagen. Den dömande makten låg kvar hos Högsta Domstolen, vars domare blev oavsättliga. Dessutom antogs flera viktiga fri- och rättigheter, bland annat tryckfrihet och yttrandefrihet samt rättssäkerhet vid arrestering. Regeringsformen kompletterades med riksdagsordningen 1810 som behöll riksdagen med de fyra stånden. När Petter Johansson, son till Johan Bengtsson, bevistade sin första riksdag 1812 gjorde han det liksom sin far som representant för bondeståndet. Den ordningen bestod också under de följande riksdagar han var med om fram till

29 Byggnadsminnen i Kronobergs län Karta över storskifte av inägorna i Alvesta by Kartan är beskuren. Källa: Lantmäteriet. 29

30 Riksdagsmannagården i Alvesta Petter Johansson tar över Södregård När Johan Bengtsson avlider 1802 är sonen Petter 27 år gammal och bor tillsammans med föräldrarna i Södregård gifter han sig med den då 20-åriga Maria Helena Stockenberg från Ljungby. Hennes far är inspektor och i vigselboken tituleras hon jungfru, vilket antyder att hon tillhör en samhällsklass värdig sonen till en välbeställd gårdsägare och riksdagsman. Efter elva års äktenskap föds i juni 1819 deras enda barn, sonen Johan. Drygt två år senare blir Petter änkeman, hustrun Maria Helena dör den 3 november i tvinsot. Vad som egentligen orsakade hennes död vet vi inte, termen tvinsot användes när någon tynade bort. Det kunde bero på tuberkulos, som förr var en mycket vanlig sjukdom, men det kunde också bero på någon annan kronisk sjukdom. I den bouppteckning som görs i samband med Maria Helenas bortgång kan vi se att Södregårds jord nu är samlad. Petter hade ärvt ¾ av gården och tillsammans har paret inköpt den resterande fjärdedelen. I arvsskiftet delas gården mellan far och son. Petter är nu ensamstående far till Johan. Det vanliga vid denna tid hade varit att han gift om sig och därmed fått en kvinna i huset, men Petter gör inte det. Genom de berättelser som bevarats om honom framstår han som en modern pappa. Han ville, eller vågade kanske inte, lämna vården av sonen till gårdens tjänstefolk. I arvsskiftet efter Maria Helena finns också inskrivet att Petter åtager sig att uppfostra sin lille son, samt lära honom, de slögder, som dess stånd kräfver, tills han upnått sexton års ålder. Petter ser till att alltid ha Johan med sig för att själv ta hand om honom. För den skull låter han anpassa sin vagn så att den lille pojken kan följa med honom på hans resor. Farmor Catharina bor kvar på gården tills Johan är fem år. Petter valdes, liksom sin far, att företräda bondeståndet vid riksdagen. Han närvarade vid två riksdagar, nämligen 1812 i Örebro samt vid den extrainkallade riksdagen i Stockholm Efter sonens födelse och hustruns död blev det inga fler riksdagsresor. Istället ägnade han all kraft åt sitt jordbruk talet är det århundrade då forskning kring jordoch skogsbruk får en viktig roll. Det satsades stora resurser på att utveckla nya brukningsmetoder, nya grödor samt förbättra boskapsaveln. Allt för att öka produktiviteten. De nya rönen spreds genom lantbruksskolornas verksamhet men framförallt genom de nyinrättade hushållningssällskapen. År 1827 kom stadgan om laga skifte. Allt sedan mitten av 1700-talet hade flera olika skiftesreformer genomförts i syfte att samla gårdens ägor till större, sammanhängande enheter. Fram till dess hade marken varit uppdelad på samma sätt som under medeltiden med gårdsägorna utspridda över hela byns mark. Man ville hitta en lösning för att kunna bedriva bruket av jorden mer rationellt. Arbetet med laga skiftesreformen pågick under hela 1800-talet och, på vissa håll i landet en bit in på 1900-talet. I Alvesta by genomfördes laga skifte Man var alltså tidigt ute med att begära skifte. Det behövdes bara att en bonde i byn begärde skifte för att lantmätaren skulle påbörja arbetet. Det är troligt att en 30

31 Byggnadsminnen i Kronobergs län Del av karta från laga skiftet 1838 som visar Alvesta by. Källa: Lantmäteriet. av dem i Alvesta som var positiv till förändringen var Petter Johansson. Peter Wieselgren skriver i sin bok Smålands Beskrivning att Petter Johansson var den förste i trakten som fördelte sina åkrar i tegar med avloppsdiken, vilket betyder att Petter såg till att dika ut sina marker och på så sätt kunde förbättra skörden och öka bärigheten på markerna. Skiftet hade gett honom möjlighet att själv bestämma över sin mark och hur han ville bruka den. Som för många andra bönder innebar det att han fick möjlighet att pröva nyheter och egna idéer. Att Petter var mån om sin gård märks också genom att han lät brandförsäkra den. 31

32 Riksdagsmannagården i Alvesta Beskrivning av byggnader brandförsäkringshandlingarna berättar Olyckor händer, nödår inträffar, blixten kan slå ner. Under och 1700-talen började vi i Sverige bygga upp institutioner som skulle kunna hjälpa till om olyckan hade varit framme. Verksamheten grundades på förebyggande arbete. De som kunde bli berörda skulle själva vara med och bygga upp en buffert som skulle kunna tas till om så behövdes. Ett exempel är sockenmagasinen. Varje år skulle gårdarna i socknen avsätta en andel spannmål i förhållande till gårdens storlek. Denna samlades i sockenmagasinet och kunde sedan användas om det blev nödår, ont om utsäde, som fattighjälp eller för att bedriva en form av bankrörelse där man lånade ut spannmål mot ränta. Det var alltså en försäkring man byggde upp. Bränder är något man i alla tider varit rädd för. Likaväl som elden kan vara ett ovärderligt hjälpmedel kan den ställa till stor förödelse och katastrof. Flera av våra städer har brunnit, inte en utan flera gånger. Risken för brand var hela tiden närvarande och skräcken inför den var påtaglig eftersom konsekvenserna kunde bli ödesdigra. Straffet var hårt för den som varit oaktsam med eld. Det behövdes ett system som dels kunde träda in och hjälpa till med ersättning för förlorad egendom och dels kunde hjälpa till med förebyggande åtgärder. År 1782 grundades genom en kunglig förordning Allmänna Brandförsäkringsfonden. Företaget hade till uppgift att försäkra offentliga byggnader, kyrkor, större gårdar samt stadsbebyggelse. Företaget delades 1828 i Städernas Allmänna Brandstodsbolag som försäkrade stadsbebyggelse, och Allmänna Brandförsäkringsverket som försäkrade landsbygdens bebyggelse. Det sistnämnda företaget kompletterade de lokala brandstodsföreningarna, vilka försäkrade privat egendom på landsbygden. För att få teckna en försäkring gjordes en syn av de byggnader som skulle ingå och risken för brand bedömdes. Hur många eldstäder fanns det i huset? Vilket material bestod yttertaket av? Bedrevs någon eldfarlig verksamhet i eller nära byggnaden? Hur långt var avståndet till brunnar? Vilka brandredskap fanns på gården? För att få fram ett rättvist försäkringsbelopp beskrevs dessutom huset relativt ingående. Sammantaget ger brandsyneprotokollen oss en unik och ovärderlig blick in i historien. Allmänna Brandförsäkringsverkets material finns idag tillgänglig digitalt genom Riksarkivets söktjänst SVAR - Svensk arkivinformation. För Södregården finns tre äldre brandförsäkringshandlingar bevarade. Den äldsta tecknades 1806 efter att en syn av gården gjorts den 6 november Häradsdomaren, två betrodda bönder och en byggmästare var närvarande tillsammans med ägaren Petter Johansson. Petter har då nyligen övertagit gården efter faderns död, men ännu inte gift sig. På gården fanns en huvudbyggnad i öster och väster som var byggd Byggnaden var 30 alnar lång inom knutarna, 16 ½ alnar bred och 9 alnar hög. Översatt med vår tids mått blir det ungefär 18 meter långt, 10 meter brett och 5 meter högt. Huset var byggt av moget furutimmer, brädfodrat och rödfärgat så wäl innan som utan fodringarna. Nedre våningen bestod av förstuga och fem rum. I väster fanns en dagligstuga, sidokammare och klädcontoir, rakt 32

33 Byggnadsminnen i Kronobergs län fram ett kök och i öster två gästkammare. Övervåningen hade samma rumsindelning men istället för kök användes rummet rakt fram som skafferi. Öster om mangårdsbyggnaden på 25 alnars avstånd och tvärställd mot denna fanns två spannmålsbodar med loft samt källare under den södra boden. En bit från mangårdsbyggnaden låg en vedbod, som tillbyggts med hemlighus och svinstia. Det fanns också en nybyggd ladugård, som var byggd i vinkel av furutimmer och hade tak av halm. I denna byggnad rymdes två logar, fyra sädeslador, två fähus med foderrum, två stall med inredning samt en vagnsbod. Det fanns en brunn som hade tillräcklig med vatten alla årstider och dessutom var det inte långt till sjön Salen. Brandredskapen bestod av två båtshakar med vilka man kunde riva ner brinnande byggnadsdelar, två stegar och tillräckligt med ämbar, såar och kar. Sedan gården beskrivits generellt kommer ett mer detaljerat värderingsinstrument som beskriver olika byggnadsdelar, vilket material de är gjorda av och värdet. Genom detta får vi veta att det i den nedre våningen fanns åtta par blyinfattade fönster med luckor, sju dörrar och två järnkakelugnar. På övervåningen fanns tre par fönster, fem dörrar, en järnkakelugn och två tegelugnar. Med järnkakelugn avsågs troligtvis samma sak som sättugn. I huset fanns också två spisar med bakugn. Värderingen slutade på summan 1745 riksdaler och 16 skilling banco. Detalj av fönster. Hörnbeslag och gångjärn av smide i 1700-tals stil. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 33

34 Riksdagsmannagården i Alvesta Ny brandsyn 1829 År 1829 gjordes en ny översyn av gården. Det är fortfarande Petter Johansson som är ägare. Han tituleras förre riksdagsmannen. Det har nu gått 27 år sedan Petter övertog hela gården efter sin far, men det är fortfarande flera år till laga skiftet kommer att genomföras i Alvesta. Sonen Johan har hunnit fylla 10 år. Petter lever fortfarande ensam utan hustru. Catharina, mor till Petter och farmor till Johan, har avlidit två år tidigare. Mycket är sig likt men här och där får vi nya detaljer. Vi får veta att gårdstomten är qvadratmeter. Det uppges att mangårdsbyggnaden inte genomgått någon förändring. Vi får nu veta att den är täckt med näver och torv och att den har en stenfot som är ½ aln hög och kalkrappad. Huset har 13 lufter med glas i bly. De är oljemålade och sex stycken av dem har luckor. Det finns också två små fönster i ristren. Förstugudörren är klädd och oljemålad, liksom de nio halvfranska dörrarna som finns inne i huset. Tre av rummen har spända papperstapeter i ljusa färger. De tidigare beskrivna eldstäderna har kompletterats med en kammarspis. Till allt detta krävs två skorstenar, vilket byggnaden bör ha haft redan En av de båda sädesbodarna flyttades 1814 inom tomten. Den rödmålades och fönster och dörr oljemålades. Samma år som synen görs har även den andra boden flyttats. Den är uppförd på stolpar och skifter, har två våningar och en välvd källare. Man har ännu inte hunnit måla den men liksom den andra boden har den tak av näver och torv. I synen sägs nu att byggåret för ladugården var Förutom de rum som vi tidigare känner till får vi veta att den har tre portlider. På egendomen finns flera hus som inte är medtagna i denna försäkring. 35 alnar, drygt 20 meter, nordost om mangårdsbyggnaden ligger ett tvåvånings bostadshus. Detta bör vara den byggnad som uppfördes 1827 och som idag är museum med en hel del av familjens ägodelar bevarade. Petter Johansson hade låtit bygga huset åt sin son. Med största sannolikhet är detta hus försäkrat i ett lokalt försäkringsbolag och därför inte medtaget i synen. Ytterligare en tvåvåningsbyggnad för bostadsändamål ligger 20 alnar sydost om mangårdsbyggnaden. Det finns också en lada och ett kombinerat hemlighus och svinhus. Det sistnämnda kan vara den byggnad som 1806 nämns som tillbyggd till en av sädesbodarna. 34

35 Byggnadsminnen i Kronobergs län Mangårdsbyggnaden som Petter Johansson byggde åt sin son Johan I trappan till huset lät han hugga in sina egna initialer PJS samt årtalet Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 35

36 Riksdagsmannagården i Alvesta Johan Petterssons riksdagmannagärning Redan när Petters son Johan var tre år gammal delades Södregård i ett arvsskifte så att fadern ägde hälften och sonen hälften. År 1844 blir Johan ensam ägare till hela gården. Petter Johansson hade avlidit i juli samma år av feber och hosta, 69 år gammal. Den 25-årige Johan står nu ensam i livet. I augusti 1847 vigs Johan med storbondedottern Bengta Jönsdotter. Bröllopet står i Asarum i Blekinge eftersom Bengta kommer därifrån. Hon flyttar till honom i Södregård och året därpå föds första barnet, dottern Maria Helena. Ytterligare fyra barn kommer att födas på Södregård de närmaste åren. Två av dem når vuxen ålder. Äldsta barnet Maria Helena dör knappt elva år gammal i hjärnfeber, det vill säga hjärnhinneinflammation. Tre år yngre brodern Peter Adolph dör som spädbarn och den yngste sonen Johan Edvard dör vid sex års ålder i mässling. Smittsamma barnsjukdomar som mässling och kikhosta var i äldre tider relativt vanliga dödsorsaker bland barn och ungdomar. Förutom Johan Edvard dör ytterligare tre barn i socknen av mässling under loppet av ett par månader Johan Pettersson blev den tredje bonden från Alvesta Södregård som fick förtroendet att representera bondeståndet. Första gången var vid riksdagen Axel Q Svensson har i sin artikel om Riksdagsmannagården i Alvesta, som publicerades i Norra Allbo Hembygdsförenings årsbok Värendsbygder i heden och kristen tid 1937, gått igenom de motioner som Johan Petersson lämnade in till riksdagen Samtliga motioner rörde frågor som var av betydelse för landsbygdens befolkning men hade ändå en vid spridning. Petter Johanssons gravvård av kalksten på Alvesta kyrkogård. Här vilar också två av sonen Johans barn, Petter Adolf och Maria Helena, vilka dog som små. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 36

37 Byggnadsminnen i Kronobergs län Foto av riksdagsmannen Johan Pettersson. Fotografiet hänger i mangårdsbyggnaden från Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. De handlade om: Beräkningen av röster vid val av präster. Lägre arvoden för lantmäteriförrättningar. Inskränkning av beväringsexercisen till ett år. Förändrade villkor för brännvinsförsäljning. Begränsningar för enskilda banker att utöva verksamheter som krävde statens bemyndigande. Förändrad tid för uppbörd av kronoskatten. Någon stor talare var inte Johan. Hans inlägg i debatterna var korta. Av hans motioner möttes de om beväringsexercisen, brännvinsförsäljningen och uppbörden av kronoskatt positivt, medan motionen om lantmäteriförrättningar avslogs och de båda motionerna om bankväsendet och prästvalen förblev obesvarade. 37

38 Riksdagsmannagården i Alvesta Planlösningen över mangårdsbyggnaden från Ritningar av Jessica Bengtsson, Växjö Universitet, Avdelningen för byggnadsteknik. 38

39 Byggnadsminnen i Kronobergs län Trapphuset och rum 202 på ovanvåningen i museibyggnaden. Foto: Stefan Höglin. 39

40 Riksdagsmannagården i Alvesta Salen på bottenvåningen, rum 108. Foto: Stefan Höglin. 40

41 Byggnadsminnen i Kronobergs län Kakelugn och tapet på bottenvåningen, i rum 107. Foto: Stefan Höglin. 41

42 Riksdagsmannagården i Alvesta Sverige förändras, järnvägar dras fram Kort efter att Johan Peterssons far hade bevistat sin sista riksdag kröntes Jean Baptiste Bernadotte till kung av Sverige och fick namnet Karl XIV Johan. Han regerade fram till sin död 1844 och efterträddes av Oskar I. På sommaren före riksdagen avled Oskar I och efterträddes av sin son Karl XV som kröntes på våren Alla dessa tre regenter hade fått se kungamakten sakta men säkert försvagas till förmån för parlamentariska krafter. Det var ett annorlunda land som började växa fram. Liberala politiska krafter hade vunnit stora framgångar och genomfört flera reformer utfärdades folkskolestadgan, skråväsendet avskaffades 1846 och året därpå antogs en ny fattigvårdsförordning blev ogifta kvinnor myndiga, husagan avskaffades och konventikelplakatet, som förbjöd religiösa sammankomster utanför svenska kyrkans ordning, avskaffades. Frikyrkliga samfund hade börjat bildas. Industrin växte och i dess spår började arbetare sakta organisera sig. Nykterhetsfrågan hade, inte minst genom Peter Wieselgrens insatser blivit en stor fråga. Det var ett samhälle med en ny anda och en ny syn på den enskilda människan som formades. För byn Alvesta var det dock ett betydligt mera jordnära riksdagsbeslut som totalt skulle komma att förvandla bondbyn. I England och nordöstra USA hade man under tidigt 1800-tal börjat transportera gods med självgående rälsbundna vagnar. År 1825 öppnades den första persontrafiken mellan Stockton-on-Tees och Darlington i Storbritannien. Den nya uppfinningen spred sig snabbt. Med tåg förkortades restiderna avsevärt. Frågan om järnvägsbyggande i Sverige var första gången på allvar uppe i riksdagen på 1840-talet men då var tiden inte riktigt mogen för så stora projekt. Det blev den dock tämligen snart, 1853 antogs förslaget att staten skulle börja bygga stambanor medan mindre järnvägar skulle få byggas av privata företag. Därefter gick det snabbt. På 1860-talet byggdes stora delar av stambanenätet. Södra stambanans sträckning drogs utan större diskussioner från Malmö till Hässleholm. Norr om Hässleholm fanns två förslag - Lagalinjen eller Nässjölinjen. Johan Pettersson från Södergården förespråkade naturligtvis den så kallade Nässjölinjen, vilken skulle gå igenom hembyn Alvesta. Johan utlovade gratis mark för järnvägen om det förslaget gick igenom. Inom bondeståndet mötte han starkt motstånd från riksdagsmannen Sven Heurlin i Virestad som istället förespråkade den så kallade Lagalinjen. Enligt Heurlin skulle denna, genom att den drogs igenom betydligt bättre marker, bli 1 ½ miljon kronor billigare att bygga. Heurlin var tydligen en duktig talare som kunde argumentera för sin sak. Lagalinjen vann omröstningen inom bondeståndet. Men eftersom såväl adel som präster och borgare röstade för Nässjölinjen kom den sträckningen ändå att segra. Förlusten i bondeståndet gjorde dock att Johan Pettersson inte fick förnyat förtroende att representera bondeståndet vid de följande riksdagarna. Men han skulle komma att återvända. 42

43 Byggnadsminnen i Kronobergs län Vy över Alvesta järnvägsstation omkring år Foto: Tillhör Norra Allbo hembygdsförening. 43

44 Riksdagsmannagården i Alvesta Karta över Alvesta stationssamhälle Källa: Lantmäteriet. 44

45 Byggnadsminnen i Kronobergs län Från bondby till municipalsamhälle Före stambanan var Alvesta bara en av byarna i Aringsås socken. När stambanan byggdes blev det Alvesta som kom att ta över rollen som socknens centrum. Bostäder började byggas. Verksamheter av olika slag etablerade sig. Det ordnades med service som tågresenärerna förväntade sig finna. Bebyggelsen tätnade och ett litet samhälle växte fram. Före 1800-talet delade man in tätbebyggelse i städer eller köpingar. Städerna hade rättigheter att sköta inrikes-, och ibland även utrikeshandel. Köpingarna var mindre och lydde under någon stad vars borgare skötte den handel som bedrevs i köpingarna. Från mitten av 1800-talet växte fler och fler små samhällen fram. I likhet med Alvesta var de flesta nya Alvesta järnvägsstation Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 45

46 Riksdagsmannagården i Alvesta stationssamhällen. När järnvägarna byggdes var det inte alltid lämpligt att lägga stationen i det gamla sockencentret. I många fall växte det nya stationssamhället snabbt om det gamla sockencentret. En del blev med tiden städer dit all service samlades. En av de sista institutioner som flyttades var ofta kyrkan och i flera fall blev det nya samhället till att börja med annex till den gamla sockenförsamlingen. I Alvestas fall låg det gamla sockencentret så nära att byggande av ny kyrka inte verkar ha varit aktuellt eller ekonomiskt försvarbar. De nya små samhällena kunde dock inte få stadsrättigheter. Samtidigt var de något helt annat än de gamla bondbyarna. Därför inrättades det som kallas municipalsamhälle. Inom dess område skulle delar av städernas lagstiftning gälla. Det var ordningsstadgan från 1868, brandstadgan, byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad samt stadsplanelagen från Det första municipalsamhället i Sverige var Höganäs bruk som fick sina rättigheter 1875 efter beslut av Kungl Maj:t. De som valde att slå sig ner i dessa samhällen ansåg uppenbarligen att det fanns stora fördelar med att bo på platsen. Men smakar det så kostar det. Förutom att betala sin vanliga kommunalskatt till den landskommun man tillhörde, fick man också betala för den service och de beslutande organ som var tvungna att finnas i municipalsamhället. I realiteten var de som bodde i municipalsamhällena därmed dubbelbeskattade. Systemet fanns kvar en bra bit in på 1900-talet. Många, men inte alla, municipalsamhällen blev med tiden kommuncentra. De sista municipalsamhällena avvecklades i och med kommunreformen Alvesta blev municipalsamhälle 1898 och 1945 köping inom Aringsås landskommun. År 1971 uppgick köpingen i Alvesta kommun. 46

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Åke Gösta Fredricsson ( )

Åke Gösta Fredricsson ( ) Åke Gösta Fredricsson (1877-1950) Åke Gösta Fredricsson Åke Gösta Fredricsson föddes 1877 på Grillby gård och dog i Enköping 1950, 73 år gammal. Åkes far hette Gottfrid Fredricssons och var Jan Fredrics

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist År 1841 den 26 maj har undertecknad t.f Domhafvande i orten med biträde af Nämndemannen Bengt Bengtsson i Tångestad och Lars Svensson

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Sveriges historia

Sveriges historia GÖRAN BEHRE LARS-OLOF LARSSON EVA ÖSTERBERG Sveriges historia 1521-1809 Stormaktsdröm och småstatsrealitet Innehåll Regentlängd 7 Förord 9 Periodiseringens dilemma 10 Vasatiden och stormaktstiden 13 AV

Läs mer

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge

Läs mer

Restaurering av överloppsbyggnad. Mål för åtgärderna. Natur- och kulturmiljövärden

Restaurering av överloppsbyggnad. Mål för åtgärderna. Natur- och kulturmiljövärden Restaurering av överloppsbyggnad Projektplan 2009-06-10/Slutbesiktningsprotoll 2009-11-13 Antikvarie Per Lundgren 018-16 91 33/070-226 45 47 per.lundgren@upplandsmuseet.se Sökande Namn Sonny Pettersson

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

En historisk beskrivning av Nämndemansgården

En historisk beskrivning av Nämndemansgården En historisk beskrivning av Nämndemansgården Nämndemansgården eller Karhojagården som den tidigare kallades har anor från sent 1700-tal. Gården har vårdats och utvecklats under fem generationer och var

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Hällbo Gård. Wärmö H A W T H O R N E M Ä K L E R I

Hällbo Gård. Wärmö H A W T H O R N E M Ä K L E R I Hällbo Gård Wärmö H A W T H O R N E M Ä K L E R I Hällbo Gård - Wärmö Hällbo Gård - äldre flygfoto Hawthorne Mäkleri Box 20052 200 74 Malmö 0709-65 37 95 1 (1) MH026 Öresundsregionen Svalövs kommun ligger

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Nionde roten, tomt 40

Nionde roten, tomt 40 Tomt 9.40 1 Nionde roten, tomt 40 Kvarteret Vadman Tjugofemte roten 1637 57v Trettonde roten 1657h 70 Spannmålsgatan under Väder- kvarnsberget Paul Persson 1658 Christopher Johansson stadstjänare 1666

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare!

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare! 1 Nationaldagen 6 juni 2012 Bästa ängelholmare! Idag är det Sveriges Nationaldag, 6 juni, 2012. En sådan här dag känner vi historiens vingslag sväva över oss alla. Vår svenska historia i forntid och nutid

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde 12.1.1. (Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde Känslor. Det mesta handlar om känslor. Det som berör. Jag kan verifiera något på en sorts vetenskaplig grund och argumentera utifrån detta.

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001

Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001 Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Frågesport_Smålands städer

Frågesport_Smålands städer Frågesport_Smålands städer Name: 1. I vilken stad tillverkas polkagrisar? 2. Staden brändes ned år 1568 i kriget mot Danmark, för att danskarna inte skulle kunna få något krigsbyte där. Staden är dock

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

världsarvsgården JON-LARS

världsarvsgården JON-LARS världsarvsgården JON-LARS Speciellt är också att det bara finns ett enda bostadshus på gården, men som byggdes i två identiskt lika delar för två bröder. on-lars i Långhed ståtar med den största byggnaden

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861?

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Hans-Georg Wallentinus Den 4 december 1861, var en onsdag och en vacker vinterdag med några minusgrader. Jan Ersson i Wäsby, i f.d. Garns socken, vaknade till

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60 Sidan 1 År 1858 den 17 December har undertecknad Kronolänsman med biträde af Nämndemännen Lars Håkansson i Fyrby och Johan Magnusson i Björklund, besett och wärderat nedannämnde åbyggnad å Fristad Östergården

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo 1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Norr Hårsbäcks missionshus

Norr Hårsbäcks missionshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40 Källmaterial Gravvård: 40 Jonas Holmgren, nämndeman, Signhildsbäck, f. 1841 d. 1911 Gift 1870 med Matilda Charlotta Nilsdotter, f. 1849 d. 1917 Barn Sofia Nikolina f. 1871 d. 1960 Jonas Oskar f. 1873 (Gravvård

Läs mer

Hammaren, torp under Årsta

Hammaren, torp under Årsta Hammaren, torp under Årsta Haningegillets torpgrupp skrev 1982 denna kortberättelse om torpet Hammaren under Årsta, Den bestod då av Henry Hall, Gunilla Hagström, Elsie Lindholm och Ulla Nygren. Vid vägen

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt

Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Sandvikens tingsrätt Mellan 1671 och 1920 utgjorde Gästrikland en

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

Barchaeus bodde av förklarliga skäl inte på bruket under sina första år som ägare. Han avvaktade tills karaktärsbyggnaden blivit återuppbyggd.

Barchaeus bodde av förklarliga skäl inte på bruket under sina första år som ägare. Han avvaktade tills karaktärsbyggnaden blivit återuppbyggd. Gästvillan vid Orrefors bruk ålder och tillkomst Bilden visar Patronsbyggnaden, nuvarande Gästvillan, i Orrefors. När bilden togs på vintern 1916/17 fanns fortfarande kontor på nedre våningen och bostad

Läs mer