Vi Nattvandrare. Viktigt arbete! Förbundet deltar i arbetet att utveckla kvalitetsstandard för hemtjänst och äldreboende.

Transkript

1 Vi Nattvandrare En medlemstidning från RLS-Förbundet Viktigt arbete! Förbundet deltar i arbetet att utveckla kvalitetsstandard för hemtjänst och äldreboende. LÄKEMEDEL: -Vad händer i kroppen? -Läkemedelsformer -Läkemedel som förstärker RLS -RLS och smärta Sid 1

2 INNEHÅLL Mediciner som kan förstärka RLS 4 Vill du hjälpa till med Vi Nattvandrare? 5 Bedtime Stories 5 Ett läkemedels resa genom kroppen 6 Vill du informera om sjukdomen RLS? 9 Läkemedelsformer 10 Ny upptäckt gynnar parkinsonsjuka 13 Kallelser till möten 13 RLS och smärta 14 Standard för kvalitet inom vården 17 Knep & Knåp 18 Knep & Knåp, förra numret 19 Kåseri 20 Sida TRYCKSAKER SOM GES UT AV RLS- FÖRBUNDET, INKLUDERANDE DENNA TIDSKRIFT, ÄR AVSEDDA ENDAST FÖR IN- FORMATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP FRÅN EN KOMPETENT LÄKARE Adress till RLS-Förbundet RLS-Förbundet Rättarevägen LUDVIKA E-post: info@rlsforbundet.se Tel: Hemsidan: RLS-FÖRBUNDET Styrelse Ordförande Sören Hallberg. Tfn: Rättarevägen 14, LUDVIKA E-post: soren.hallberg@rlsforbundet.se Vice ordförande Lars Erik Svensson. Tfn: E-post: larserik.svensson@rlsforbundet.se Sekreterare Birgitta Andersson. Tfn: E-post: birgitta.andersson@rlsforbundet.se Kassör och ansvarig för medlemsfrågor Sten Sevborn. Tfn: Östra Hoby 89:3, BORRBY E-post: sten.sevborn@rlsforbundet.se Styrelsesuppleant Birgitta Westin, Stockholm E-post: birgitta.westin@rlsforbundet.se Kontaktpersoner Syd och Sydost Sten Sevborn Tfn: E-post: sten.sevborn@rlsforbundet.se Väst Lars Erik Svensson Tfn: E-post: larserik.svensson@rlsforbundet.se Mitt Sören Hallberg, Tfn: E-post: soren.hallberg@rlsforbundet.se Norr Birgitta Andersson Tfn: E-post: birgitta.andersson@rlsforbundet.se Aktuell kod till medlemssidan på sos2012 Behöver du råd om behandling? Ring någon av kontaktpersonerna! Sid 2

3 ORDFÖRANDE HAR ORDET VILKEN SOMMAR! När jag skriver detta har vi äntligen fått lite sol efter allt regn. En grå maj gick över i en regnig juni, som sedan gick över till en juli med ösregn. Ett par mil från byn där jag bor spolades ett par hus bort, och här i byn diskuterades på allvar om vi skulle gå ihop och bygga en ark. Så, vilken sommar! Säger folk, och menar vilken förfärlig sommar! Men idag lyser solen, himlen är klarblå, och det är en behaglig sommarvärme. Djuren i hagarna har gott om bete. I Byalaget lånar vi om sommaren in djur, hälften får och hälften nötkreatur. Nötkreaturen består till en stor del av Highland Kettel, lurviga djur med stora, respektingivande horn. Att den rasen är mycket snäll vet inte tjuvarna som stjäl batterier och diesel från traktorerna, som får stå i fred på nätterna då de parkeras i hagen. De inlånade djuren håller vårt vackra landskap öppet. Många reser på sin sommarsemester och kommer hem med souvenirer. Jag vill inte undanhålla er nedanstående betraktelse av Nicke Sjödin. Den är ursprungligen skriven på en dialekt som jag inte kan återge, den kommer här i svensk översättning: EFTER SEMESTERN Det har blivit väldigt modernt med souvenirer nu för tiden. Allt som påminner om att kärringen har lurat iväg en dit man aldrig ville fara. Man ryms ju snart inte i stugan själv. Jag vet inte hur många askfat vi har som det är snäckor på. Ovanpå väggklockan står Åreskutan, och på toaletten spelar pappersrullen Bayersk polska då man river åt sig papperet. I farstun står en stövelknekt som föreställer domkyrkan i Köln, och jag har ett par kalsonger som det står Galdhöpiggen på. Vi har en tillbringare som är alldeles lik slussen i Trollhättan, och på handdukarna står Tillhör Landstinget. Vi Nattvandrare är medlemstidning för RLS- Förbundet. Vi Nattvandrare ges ut med 4 nr/år i ca ex. ISSN Ansvarig utgivare: Sören Hallberg. Redaktionens adress: Vi Nattvandrare Rättarevägen Ludvika. Tel E-post: rls@rlsforbundet.se Medlemsfrågor, kassör: Sten Sevborn. Tfn: Östra Hoby 89:3, BORRBY E-post: sten.sevborn@rlsforbundet.se Postgiro: Bankgiro: Org. nr Redaktionen ansvarar endast för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera inskickat material. Sid 3

4 Mediciner som kan fo rsta rka RLS (blockerar dopaminreceptorer) T änk dig följande scenario: En person har RLS, men vet inte att sjukdomen finns. Personen lider av långvarig sömnbrist och har som följd av det också blivit deprimerad. Personen söker läkare. Nu kan följande hända: Alternativ 1. Läkaren känner heller inte till sjukdomen. Läkaren ordinerar sömnmedicin plus antidepressiv medicin. Alternativ 2. Läkaren känner till sjukdomen och ordinerar dopaminpåverkande medicin, men också sömnmedicin plus antidepressiv medicin. I båda fallen blir inte personen hjälpt av medicineringen. Varför? Jo, de vanligaste antidepressiva medicinerna idag är av typen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som innehåller medel som förvärrar sjukdomen. Likartat gäller för psykofarmaka som används som sömnmedel. I båda fallen gör läkaren patienten en riktig björntjänst! Kunskap om RLS och vad som påverkar sjukdomen är mycket viktigt för rätt behandling, men tyvärr är kunskapen inom vården dålig. Det gäller att vi som är drabbade är pålästa och har kunskap. Här är en lista på några av de mediciner som kan förstärka RLS: (medicinnamn och ämne som blockerar dopaminreceptorer) Antidepressiva läkemedel : Saroten (amitriptylin) Surmontil (trimipramin) Tryptizol Alla av typen SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) H2-Blockare (Mot förhöjd magsyrabildning tex.) Tagamet (cimetidin) Antihistaminer Medel mot t.ex. allergier Litium Används vid vissa psykiska sjukdomar Mediciner mot illamående (dock icke Domperidon) Neuroleptika psykofarmaka som används som sömnmedel Östrogen Är det så att du nyttjar någon av dessa mediciner bör du tala med din läkare om alternativ. Sten Sevborn är också kunnig på området och kan ge råd. Sören Hallberg Sid 4

5 Vill du hjälpa till med Vi Nattvandrare? Arbetet att göra denna tidning ligger till stor del på mig och kommer utöver mina uppgifter som ordförande. Ovanpå detta är jag nu medlem i den tekniska kommitté som arbetar med standardisering av äldreboende och hemtjänst i Sverige. Dessutom är jag också ordförande i ett av Sveriges mest aktiva byalag. Allt detta är roligt, men det börjar bli lite mycket. Hjälp med att redigera material och sätta samman tidningen mottages tacksamt. Är du kunnig på området så kontakta mig. Adresser och telefon finns på sidan två. Vi hörs! Sören Hallberg Bedtime Stories Bedtime Stories är en avdelning i vår amerikanska systertidning Nightwalker. Medlemmar skriver om olika sätt att somna när man är drabbad av Willis-Ekboms sjukdom (RLS). Här är några exempel vad de skriver om. M in fru har haft RLS i flera år. Många nätter var det omöjligt för oss att sova i samma säng. För ungefär sex månader sen nämnde hon något när hon hade en svår attack. Hon sa, "Jag känner elektricitet." Detta fick mig att tänka på det faktum att vi är elektriska varelser. Jag köpte lite tråd och en fjäderklämma som kan fästas till en vattenledning i kök eller badrum. Jag lödde kabeln till klämman och den andra änden av tråden till ett koppararmband. Nu när hon har en RLS-attack jordar jag henne. Benrörelsen stannar nästan omedelbart och hon förblir lugn utan rörelse så länge hon är jordad. Jag har berättat för hennes läkare om detta. Han verkar lätt road. Allt jag vet är att det fungerar för henne. Bob. J ag är en 36-årig kvinna, och jag har lidit av RLS i fem år. Jag vill komma med ett förslag för andra som lever med smärtsamma, obehagliga, sömnberövande symtom av RLS. Jag har hittat en mycket användbar teknik: Under natten då jag ligger i sängen och försöker somna, och de obehagliga känningarna börjar, är ett bra sätt att lindra detta obehag och få ett mycket snabbare insomnande att vända sig på ena sidan (antingen vänster eller höger) och böja knäna mot bröstet så mycket man kan. Jag har funnit gång på gång, att detta ger en mycket snabb och effektiv lindring (eller fullständig eliminering) av krypningarna i benen och gör att man kan somna mycket snabbare. Jag har undrat varför denna knäna till bröstet sovställning hjälper. Jag tycker att det är viktigt att dela det med andra RLSdrabbade, eftersom detta kan erbjuda dem viss lättnad också... och varje liten lättnad kan kraftigt förbättra livskvaliteten. Melanie Sid 5

6 D e flesta av oss tar nog sedan länge mediciner då och då med olika resultat. De flesta är nog också nöjda med att värken försvinner, att RLS symtomen försvinner och vi får så lite biverkningar som möjligt. Jag och många med mig är nog också intresserade av hur det kommer sig en viss tablett gör nytta där, en kapsel där och en spruta där. Jag ska försöka att beskriva hur läkemedel generellt verkar i kroppen. Hur ett läkemedel fungerar och verkar i den mänskliga kroppen avgörs av en mängd olika faktorer. Vi kan dela in dem i tre olika nivåer som även kan ses som tre på varandra följande tidsfaser i läkemedlets resa genom den mänskliga kroppen: 1. Farmaceutiska fasen (hur kommer läkemedlet in i kroppen?) 2. Farmakokinetiska fasen (vad gör kroppen med läkemedlet?) 3. Farmakodynamiska fasen (vad gör läkemedlet med kroppen?) 1. Farmaceutiska fasen (hur kommer läkemedlet in i kroppen?) Den aktiva substansen i ett läkemedel måste i de flesta beredningsformer blandas med inaktiva substanser för att det ska kunna bli ett läkemedel som kan tillföras och tas upp i kroppen. Beredningsformer är de sätt som läkemedlen presenteras på och köps i: tabletter, mixtur, kapslar etc. Läkemedel kan finnas i någon eller några av nedanstående former, eller som man också säger galeniska beredningar. Genom galeniken bestämmer man var läkemedlet ska lösas upp, hur lång tid läkemedlet ska verka, vilka passager i kroppen som läkemedlet ska passera oförändrat etc. Orala läkemedel tas genom munnen Fasta former: tabletter, dragéer, kapslar, pulver, granulat Flytande former: droppar, lösningar, inhalationssprayer, salvor Rektala läkemedel tas genom ändtarmen Fasta former: stolpiller suppositorier Transdermala läkemedel sätts på huden Fasta former: plåster Sid 6 Ett la kemedels resa genom den ma nskliga kroppen. Flytande former: krämer, salvor Injektionsläkemedel ges via spruta eller dropp Lösningar Vaginala läkemedel ges via slidan Vagitorier, salvor, krämer Nasala läkemedel tas genom näsan Nässprayer, salvor, krämer 2. Farmakokinetiska fasen (vad gör kroppen med läkemedlet och hur ändras koncentrationen över tiden?) När väl läkemedlet kommit in i kroppen (oftast via tunntarmen in i blodbanan) så börjar kroppen bryta ner metabolisera läkemedlet. Metabolismen kan ske genom flera kroppsegna biokemiska mekanismer. Denna metabolism sker oftast i levern, men organ som njurar, lungor, hud och andra vävnader kan vara involverade. Både det oförändrade läkemedlet och metaboliterna nedbrytningsprodukterna - kan vara verksamma i kroppen och ge önskade såväl som oönskade effekter på kroppen. För att klargöra och bestämma metabolismen måste prövningar på djur och senare människor genomföras och visas i detalj. Varje metabolit och dess positiva och negativa effekter i olika sammanhang måste dokumenteras för att visa vilka organ i kroppen som påverkas och hur de påverkas. I läkemedlets aktivitet i kroppen kan det uppstå stora skillnader beroende på att kroppen handskas på olika sätt med läkemedlen. Om t.ex. en kropp metaboliserar ett läkemedel starkt, verkar läkemedlet hos den patienten inte alls eller bara en kort tid. I motsats till detta fall kan en annan patient, där läkemedlet metaboliseras mer långsamt, ha mer effekt och få den förväntade effekten. Generellt kan man säga att man inom vissa gränser alltid måste testa fram rätt läkemedel och rätt dos. Ett läkemedel som till största delen metaboliseras via levern kan med tiden leda till livshotande till-

7 stånd hos en patient med leverinsufficiens - nedsatt leverfunktion. Läkemedlet, både den aktiva substansen och nerbrytningsprodukterna, kan beroende på att nedbrytningen i levern fungerar dåligt, kumuleras och nå toxiskt giftigt - höga nivåer i blodet eller i organet. För att patienten ska Vissa läkemedel verkar direkt på det ställe de har applicerats, där man har satt eller lagt det. En del ska till ett eller flera organ, lokalt, medan andra ska verka i hela kroppen, systemiskt. För att säkerställa att läkemedlet kommer dit det ska måste läkemedlet konstrueras så att resorptionen upptaget av läkemedlet sker på rätt ställe. En del läkemedel ska resorberas under tungan medan andra ska resorberas i tunntarmen eller inne i hjärnan. För att säkerställa att så sker får de fasta formerna ett yttre skikt som t.ex. tål att passera magsäcken om det ska resorberas i tunntarmen. Detta förfaringssätt kallas för galenisk formulering. Vill man ha en sänkning av blodtrycket måste läkemedlet komma till blodkärlen, hjärtat, njurarna och hjärnan. Ett läkemedel mot högt blodtryck tas vanligen i form av tabletter eller dragéer. De resorberas i tunntarmen och kommer senare in i blodomloppet. Tunntarmens möjlighet att ta upp läkemedlet är helt avgörande för om läkemedlet resorberas tillräckligt bra och kommer till målorganet eller inte. På samma sätt förhåller det sig med stolpiller (ändtarmen), salvor, krämer eller plåster (huden), tabletter, dragéer och droppar (tunntarmen), inhalationsmedel (lungor, bronker). En injektionslösning kan ges på flera olika sätt, direkt in i blodet via en ven (intravenöst) eller en åder (intrarteriellt), i en muskel (intramuskulärt), i underhuden (subkutant), i en led (intraartikulärt), i ryggmärgen (intratekalt), i hjärtat (intrakardiellt). Vid dessa förfaringssätt försvinner upptaget av läkemedlet i blodet via mage-tarm-kanalen och finns istället och direkt och till nästan 100 % i målorganet som kan vara en led eller hjärtat. bli bra måste dosen då reduceras eller doseringstillfällena bli färre, eller ha längre mellanrum. På samma sätt måste man agera om patienter har njurinsufficiens njursvikt. Vid dålig njurfunktion kumuleras läkemedlet i kroppen till livshotande situationer. För att patienten ska bli bra måste även här dosen reduceras eller doseringstillfällena bli färre eller ha längre mellanrum. Redan i detta första stadium intaget av ett läkemedel finns det många faktorer som kan påverka resultatet och den senare effekten med stora skillnader mellan olika patienter men även för samma patient vid olika tillfällen. Ålder, kön, vikt, bostadsort, rastillhörighet, andra nuvarande sjukdomar, tidigare sjukdomar, operationer, torr eller fuktig hud vid användning av plåster eller salvor, tarmsjukdomar etc. Situationer under intaget av läkemedel. Kroppens aktivitetsnivå, stress, upprördhet, födointag tidigare eller tillsammans med läkemedlet, intag av flera olika läkemedel samtidigt kan förändra upptaget av vissa medel. Alkohol och nikotin har påverkan på upptag och effekt. Med ovanstående i åtanke är det lätt att förstå att effekten av ett och samma läkemedel kan variera mellan olika individer, men även hos en och samma individ. Resultatet kan variera från väntat resultat till inget resultat alls eller tillkraftig överdosering med svåra biverkningar som följd. Födoämnen, andra läkemedel, alkohol och nikotin är några exempel på ämnen som kraftigt kan förändra resorptionen upptaget av läkemedlet. Denna effekt kallas interaktion. Exempel på interaktioner mellan läkemedel och näringsmedel kan Sid 7

8 vara grapefruktjuice och mjölk tillsammans med vissa antibiotika och en mängd andra läkemedel. Beroende på inaktivering av pankreatinpreparat medelst magsyra måste dessa förses med ett magsyrarestistent hölje. Detta sker oftast genom pellets små kulor. Genom den starka bindningen (adsorptionen) av vissa läkemedel till koltabletter måste det gå en viss tid mellan de olika intagen. 3. Farmakodynamiska fasen (vad gör läkemedlet med kroppen nu och i framtiden?) När vi kommit till detta stadium så börjar det hända saker. Läkemedlet ska ju göra någonting, därför tar man det ju. Läkemedlet ska ju binda sig till vissa receptorer på målorganet. Vad läkemedlet ska göra på ett specifikt målorgan eller generellt har undersökts genom otaliga cellstudier och genom studier på djur och människor s.k. kliniska prövningar. De strukturer i kroppen som ska påverkas är oftast cellreceptorer eller enzymer/ enzymsystem. Läkemedlen ska förstärka eller hämma dessa system och därigenom sätta stopp för sjukförloppet och normalisera kroppsfunktionerna. Alla de läkemedel som idag används för att bota eller lindra någon sjukdom verkar genom att de påverkar ett hundratal målstrukturer i människokroppen. I många fall kan man emellertid inte direkt påverka det målorgan eller cellstruktur som är ansvarigt för sjukdomsförloppet. såväl mamman som barnet. Även barn är ett problem beroende på att ålder och vikt kan vara problematiskt med tanke på vatten respektive fetthalten i individen. Även volymen och kroppsytan kan vara avgörande för doseringen av läkemedlet. Ibland räcker det med en dosanpassning för att få optimal effekt och ett minimum av biverkningar. När man testar läkemedelsdoser på asiater visar det sig oftast att de behöver lägre doser än européer och amerikaner med europeisk härkomst. Tidigare sjukdomar eller nuvarande andra sjukdomar kan göra att läkemedlets effekt förändras. Speciellt gäller detta sjukdomar som har med metabolisringen att göra. Tillstånd efter operationer där delar av magen eller tarmen tagits bort innebär en direkt förändring i hur läkemedlet tas upp efter operationen och därmed också effekten av läkemedlet. Hur kommer det sig att ett läkemedel fungerar bra på vissa patienter men inte på andra? Varje organism är i princip unik även om alla människor i stort sett är identiska. Där spelar många olika faktorer en roll; kön, ålder, storlek, fettandelen i kroppen, tidigare och nuvarande sjukdomar, även operationer och inte minst ärftligheten. Det finns läkemedel som verkar olika hos unga och gamla, hos kvinnor och män. Därför finns det sedan länge krav på att läkemedel ska prövas på såväl kvinnor som män och visa effektivitet och låg biverkningsnivå innan godkännande. De flesta tester har gjorts och görs fortfarande på män av det skäl att man är rädd för att skada kvinnor i fertil ålder och små barn. Även åldringar är dåligt undersökta. Problemet med läkemedel till gravida är ännu inte fullständigt klart. Vissa läkemedel kan påverka Sammanfattning Läkemedel är en mycket speciell produkt vars användning och bruk för att lindra, bota och förebygga sjukdomar hos mänskligheten kan följas långt tillbaks i tiden. Läkemedel med ursprung Sid 8

9 från örter har använts även under antiken. Det är först på 1800-talet som läkemedel med naturvetenskaplig bakgrund kommit fram. Användningen av moderna läkemedel från början på 1900-talet har varit en enorm framgångshistoria. Tyvärr är idag ofta förväntningarna på ett nytt läkemedel överdrivna eftersom många tror att nya läkemedel kan bota allt. Många grundläggande faktorer spelar roll för positiv eller negativ effekt för den speciella patienten. Läkemedel tillhandahålls i ett stort antal beredningsformer. Runt 80 % är fasta former som intas genom munnen och tas upp via mage-tarmkanalen. Olikheter i upptagsförmågan i kroppen beroende på olikheter mellan individerna eller olikheter mellan läkemedlen leder till olikheter i effektiviteten hos läkemedlen hos olika individer. För att få maximal effekt kan det ibland vara nödvändigt att ge läkemedlet på ett annat sätt t.ex. via sprutor direkt in i blodbanan eller i ett visst organ eller som stolpiller för upptag via ändtarmen. På läkemedlets väg genom kroppen kan många saker påverka hur kroppen agerar med läkemedlet (upptag, fördelning, metabolisring och utsöndring). Dessa effekter är olika från individ till individ. Därigenom blir även de förväntade effekterna av läkemedlen olika. Skillnader mellan originalläkemedel och generiska läkemedel kopior. De forskande läkemedelsföretagen lägger ner ett enormt arbete på att alla ingredienser i läkemedlet är avstämda för varandra och tillåter läkemedlet att fungera optimalt. Små ändringar i sammansättningen kan medföra att läkemedlet tas upp snabbbare eller långsammare. De företag som tillverkar och marknadsför kopior behöver inte göra några studier. De får sina kopior registrerade på forskande företags oerhört kostsamma arbete. Den aktiva substansen i de billiga kopiorna får variera med +/- 20 % av originalet. Dessutom kan det vara stora skillnader mellan andra tillsatser hjälpämnen - i läkemedlet. Om ett ämne i originalet byts mot ett billigare i kopiorna kan det få stora konsekvenser. Om tabletten i kopian är mjukare pressad än originalet blir kopian svårare att dela och löses kanske upp snabbbare. Om kopiorna inte fungerar måste patienten tala om detta för läkaren som då kan sätta ett kryss i en ruta överst till höger på blanketten. Då får apoteket inte expediera något annat än originalet. Sten Sevborn Vill du informera om sjukdomen RLS? U nder året kommer vi att utbilda fler föredragshållare/informatörer som med stöd av bildvisning kan tala om RLS, kanske 4-6 ggr/år. Första utbildningstillfället var i Örebro i mars. Vi planerar ett nytt under hösten. Förbundet står givetvis för alla kostnader. Är du intresserad så kontakta mig. På sidan 2 finns epost och telefon. Sören Hallberg Sid 9

10 Läkemedelsformer. B eroende på var och hur ett läkemedel ska fungera i den mänskliga kroppen så måste läkemedlet skräddarsys för att ge optimal effekt och minimalt med biverkningar. Ett sätt att göra detta på är den form eller de former som läkemedlen finns i. Nedan kommer vi att gå igenom de olika formerna och deras under grupper och vad de är bra för. Ett läkemedel består nästan alltid av en aktiv substans och en eller flera inaktiva substanser. I vissa läkemedel finns det flera aktiva substanser. Det är den aktiva substanser som även kallas verum som gör att läkemedlet har en eller flera effekter i kroppen. De inaktiva substanserna, som egentligen inte ska ha någon effekt i kroppen, finns för att det ska bli ett användbart läkemedel, t.ex. en tablett. De sätt som läkemedlen tillhandahålls på kallas beredningsformer. De inaktiva substanserna varierar beroende på beredningsform. En del används för att det ska bli en tablett och andra för ett stolpiller. Man kan dela in läkemedlen i grupper efter det sätt som patienter tar dem på: Orala läkemedel tas genom munnen Rektala läkemedel tas genom ändtarmen Transdermala läkemedel sätts på huden Injektionsläkemedel ges via spruta eller dropp Vaginala läkemedel ges via slidan Nasala läkemedel tas genom näsan Orala läkemedel kan delas in i följande former: Fasta orala består av nedan listade typer: 1. Tabletter tabletter (vanligaste formen) ofta försedda med skåra för att dela tabletten brustabletter (ska lösas upp i vatten innan de tas som dryck. Ger snabb effekt) depottabletter (tabletter med långtidsverkan i 24 timmar eller mer. Ger en jämnare effekt) enterotabletter (har ett täckande hölje för att tabletten inte ska lösas upp i magen utan först i tunntarmen. Ska sväljas hela) sublinguala resoribletter (tabletter att lägga under tungan där de snabbt löses upp av saliven och tas upp av blodet i munnen. Saliven ska inte sväljas) solubletter (ska lösas upp i lite vatten och användas utvändigt eller i munnen) sugtabletter (ska smälta i munnen. Har oftast effekt i mun och svalg) tuggtabletter (en del ska tuggas och spottas ut medan andra ska tuggas och sedan sväljas) solubletter (tabletter som löses i lite vatten. För utvärtes bruk eller i munhålan), dragéer (tabletter som är överdragna med ett skyddande hölje) 2. Kapslar (har ett hölje som är hårt hårdkapslar, eller mjukt mjukkapslar. Höljet är oftast av gelatin. Kapslarna kan ha ett fast eller flytande läkemedel och sväljs hela med minst ett halvt glas vatten. Det finns även depotkapslar och enterokapslar enligt ovan) 3. Medicinskt tuggummi (ska tuggas och spottas ut. Ska inte sväljas!) Flytande orala läkemedel som tas genom munnen delas in i: 1. orala lösningar. Delas vidare in i suspensioner (innehåller läkemedlet i finfördelad form i vätska) emulsioner (innehåller läkemedlet i finfördelad form i olja och/eller vatten) 2. droppar (läkemedelsform i vätska, oftast med en droppmekanism) 3. pulver (orala läkemedel i små korn som ska lösas i vatten.) Viktigt att dricka mycket vatten vid denna form) 4. granulat (orala läkemedel i större och jämnstora korn som kan strös över mat eller lösas upp i rikligt med vatten) 5. depotgranulat 6. enterogranulat (som för tabletter) 7. gurgelvatten 8. munsalvor 9. orala droppar Sid 10

11 Rektala läkemedel; att ta genom ändtarmen rektalvätska rektalsalva stolpiller (kallas även suppositorier och ska stickas in med den trubbiga ändan först) Transdermala läkemedel; som ges genom huden Depåplåster, geler Läkemedel för utvändigt bruk Kutan lösning (flytande att sättas på huden) Puder krämer (lösa och innehåller alltid vatten) pastor (är oftast hårda) salvor (är huvudsakligen feta) Injektions läkemedel; som sprutas in injektion, infusion Vaginala läkemedel; som ges via slidan vagitorier, salvor, vaginalkrämer Näsa, ögon och öron läkemedel inhalationssprayer, nasalpulver, näsdroppar, salvor, krämer ögondroppar, ögonsalvor, ögonsköljvätskor örondroppar, öronsalvor Läkemedel som ges till lungorna inhalationspulver inhalationsvätskor inhalationssprayer Dessutom finns det många specialformuleringar. Vissa läkemedel verkar direkt på det ställe de har applicerats, t.ex. en salva på huden. En del ska till ett eller flera organ medan andra ska verka i hela kroppen. För att säkerställa att läkemedlet kommer dit det ska, måste läkemedlet konstrueras så att resorptionen upptaget av läkemedlet i kroppen sker på rätt ställe. En del läkemedel ska resorberas under tungan medan andra ska resorberas i tunntarmen eller inne i hjärnan. För att säkerställa att så sker får de fasta formerna ett yttre skikt som t.ex. tål att passera magsäcken om det ska resorberas i tunntarmen. Detta förfaringssätt kallas för galenisk formulering. Vill man ha en sänkning av blodtrycket måste läkemedlet komma till blodkärlen, hjärtat, njurarna och hjärnan. Ett läkemedel mot högt blodtryck tas vanligen i form av tabletter eller dragéer. De resorberas i tunntarmen och kommer senare in i blodomloppet. Tunntarmens möjlighet att ta upp läkemedlet är helt avgörande för om läkemedlet resorberas tillräckligt och kommer till målorganet eller inte. På samma sätt förhåller det sig med stolpiller (ändtarmen), salvor, krämer eller plåster (huden), tabletter, dragéer och droppar (tunntarmen), inhalationsmedel (lungor, bronker). En injektionslösning kan ges på flera olika sätt, direkt in i blodet via en ven (intravenöst) eller en åder (intrarteriellt). I en muskel (intramuskulärt), i underhuden (subkutant), i en led (intraartikulärt). Vid detta förfaringssätt försvinner upptaget av läkemedlet i blodet via mage-tarm-kanalen och finns istället och direkt och till nästan 100 % i målorganet som i detta fall är en led. Redan i detta första stadium intaget av ett läkemedel finns det många faktorer som kan påverka resultatet och den senare effekten med stora skillnader mellan olika patienter men även för samma patient vid olika tillfällen. Ålder, kön, fysisk - och psykisk kondition, andra - nuvarande sjukdomar, tidigare sjukdomar, operationer, torr eller fuktig hud vid användning av plåster eller salvor, tarmsjukdomar etc. Situationer under intaget av läkemedel. Kroppens aktivitetsnivå, stress, upprördhet, födointag tidigare eller tillsammans med läkemedlet, intag av flera olika läkemedel samtidigt kan förändra upptaget av vissa medel. Alkohol och nikotin har påverkan på upptag och effekt. Med ovanstående i åtanke är det lätt att förstå att effekten av ett och samma läkemedel kan variera mellan olika individer men även hos en och samma individ. Resultatet kan variera från väntat resultat till inget resultat alls eller tillkraftig överdosering med svåra biverkningar som följd. Födoämnen, andra läkemedel, alkohol och nikotin är några exempel på ämnen som kraftigt kan förändra resorptionen av läkemedlet. Denna effekt kallas interaktion. Exempel på näringsmedel som kan ge interaktioner mellan läkemedel och näringsmedel kan vara grapefruktjuice och mjölk tillsammans med vissa antibiotika och en mängd andra läkemedel. Beroende på inaktivering av Sid 11

12 pankreatinpreparat medelst magsyra måste dessa förses med ett magsyrarestistent hölje. Detta sker oftast genom pellets små kulor. Genom den starka bindningen (adsorptionen) av vissa läkemedel till koltabletter måste det gå en viss tid mellan de olika intagen. En annan viktig faktor i den galeniska utformningen av ett läkemedel i tablettform är tablettens yta och hur hårt tabletten pressas. RLS-läkemedel i detta sammanhang De läkemedel som är godkända för behandling av RLS är i form av tabletter (Sifrol och Adartrel ) eller plåster (Neupro ). För dessa läkemedel finns ingen direkt inskränkning när det gäller födointag. Används emellertid Madopark eller Sinemet eller någon annat L-dopaläkemedel är det viktigt att inte inta äggvitehaltiga och proteinhaltiga näringsämnen 60 minuter före eller efter läkemedelsintaget. Samma sak gäller för järnhaltiga mediciner. Dessa ämnen blockerar upptaget av L- dopa och det blir ingen symtomlindring för RLSpatienter. För alla RLS-läkemedel gäller att en person med kraftigt nedsatt njurfunktion måste vara försiktig och ofta ta lägre dos eftersom dessa medel lämnar kroppen via njurarna. Om dessa inte fungerar ökar koncentrationen av läkemedlet i kroppen och kan ge svåra biverkningar. Skillnader mellan originalläkemedel och generiska läkemedel kopior. De forskande läkemedelsföretagen lägger ner ett enormt arbete på att alla ingredienser i läkemedlet är avstämda för varandra och tillåter läkemedlet att fungera optimalt. Små ändringar i sammansättningen eller utformningen kan medföra att läkemedlet tas upp snabbare eller långsammare. Att bryta en Sifrol 0,35 mg tablett i åttondelar är inget problem för mig. Vissa generiska kopior av Sifrol går inte ens att dela i fjärdedelar beroende på att de har tillverkats med en billigare och sämre galenisk utformning och därför inte nödvändigtvis ger samma effekt som Sifrol. Sten Sevborn Hallå! I förra numret fanns ett frågeformulär om medicin. Vi saknar ditt svar! Vänligen fyll i och posta snarast. Portot är redan betalt. Av fler än 1000 utsända har vi hittills endast fått tillbaks 100. Undersökningen är viktig för att förbättra behandlingen av vår sjukdom. Äppeltröst när det blir höst Kom och smaka goda äpplen! Åkerö jag gillar bäst. Fyllig juice det blir av solen, Signe Tillisch kanske näst. Gravenstein är också goda, vitamin kan vi förmoda. Äppeltröst när det blir höst. Äppelhöst förblir en tröst. Christina i Mora Alla kan Vi kan alla göra något. Vi kan alla göra nå gott. Vi kan alla göra något. Vi kan alla göra nå gott. Om vi vill så kan vi. Om vi kan så gör vi. Vi kan alla göra något. Vi kan alla göra nå gott. Christina i Mora Sid 12

13 Ny upptäckt gynnar parkinsonsjuka S tamceller kan utveckla sig till dopaminproducerande hjärnceller det som parkinsonsjuka har för lite av, visar en ny metod av Lundaforskare. Stamcellerna utvecklas till en färdig hjärncell genom att två molekyler tillsätts. De celler som vi tagit fram är väldigt lika de celler som finns i hjärnan, säger Malin Parmar, forskare vid Lunds universitet, till Skånska Dagbladet. Framgångsrika djurförsök har gjorts, men för att odla stamceller i stor skala krävs säkerhetstester, tillstånd och försök på patienter. DN den 25 maj 2012 Informationsmöten om RLS/WES i Dalarna Tisdagen den 25 september informerar Sören Hallberg om RLS/WES: Klockan 14:00 på Rättviks Församlingshem Klockan 17:00 i NBV-lokalen i Mora Medverkar gör också Christina Börjesson med egna dikter och sånger. Alla välkomna, medlemmar såväl som icke medlemmar! RLS Uppsala län inbjuder medlemmar till mo te onsdagen den 19 september 2012 kl Lokal: Fro sunda, Kungsa ngsgatan 37 B, Uppsala Vi tra ffas under enkla former och pratar om va ra erfarenheter av RLS Enklare fo rta ring Va lkomna! Styrelsen Sid 13

14 RLS och smärta M ånga RLS patienter beskriver sina symtom som smärtsamma! Smärta är ett mycket komplext tema. Det gäller att ha en klar definition av smärta för att rätt kunna diagnosticera den. Det finns mängder av smärtmedel beroende på många olika orsaker till smärta. Neuropatisk smärta nervsmärta - kan differentieras från RLS-smärta med några diagnostiska frågor. Neuropatisk smärta tillsammans med RLS är vanligt förekommande. Smärtsamma sensationer är troligen mer vanligt hos RLS-patienter än man tidigare trott. Att behandla dessa patienter är problematiskt. Smärtan kan ha många orsaker: Diagnostiserad RLS med smärta som ett av symtomen. Neurontin (gabapentin) eller Lyrica (pregabalin), två antiepileptika (medel mot epilepsi) anses som den mest adekvata medicineringen vid smärta av neurogen genes när smärtan kommer från nervsystemet som t.ex. polyneuropati. Många patienter blir emellertid hjälpta av dopaminagonister (Adartrel, Neupro, Sifrol ). Diagnostiserad RLS och en annan sjukdom som orsakar smärta i benen/armarna. Behandlingarna måste sikta på bästa möjliga resultat för båda indikationerna var för sig. Dopaminagonister för RLS-symtomen och opioider eller antiepileptika beroende på orsaken till smärtan. Feldiagnosticerad eller odiagnostiserad RLS. Om patienten i stället har en annan sjukdom som ger smärta i benen så ska denna behandlas adekvat beroende på smärtorsak. Otypisk RLS som övergår i ett kroniskt smärtsyndrom. Hos vissa neurologer är detta den vanligaste formen av smärtsam RLS. Det bästa är här att behandla med dopaminagonister för att säkerställa RLS-behandlingen och separat smärtbehandling. Dessa patienter svarar oftast bra på Neurontin (gabapentin) eller Lyrica (pregabalin). Oftast måste emellertid en individuell behandling skräddarsys. Kinin anses vara ett utmärkt muskelrelaxerande medel och kan ibland hjälpa vid vadkramper som ibland feldiagnosticeras som RLS. Kinin är egentligen ett medel mot malaria. Effekten på RLS är ytterst tveksam. Kinin används emellertid relativt frekvent i Holland där en tillverkare av kinin finns. Opioider är en behandlingsmöjlighet för RLS, speciellt den form som är terapiresistent mot dopaminagonister. Ingen opioid är ännu godkänd för RLS, men det pågår studier för att visa att de är säkra och effektiva med ett minimum av biverkningar. De opioider man tänker på här och som finns på den svenska marknaden är: Opioider på den svenska marknaden Substans ATC-klass Varumärken Kodein N02AA59 Ardinex, Citodon forte, Panocod, Treo comp Tramadol N02AX02 Nobligan, Tiparol, Tradolan Oxikodon N02AA05 OxyContin, OxyNorm, Targiniq Fentanyl N02AB03 Durogesic, Matrifen Metadon N07BC02 Generiska kopior Morfin N02AA01 Dulcontin Buprenorfin N02AE01 Norspan Det finns vissa data för att jämföra opioidernas smärtlindrande effekt. Det finns en lista med den maximala dagliga dosen och den ser ut såhär: 120 mg kodein, 20 mg oxikodon, 400 mg tramadol, 40 mg metadon. Oral (genom munnen) eller dermal (genom huden) dosering: Morfin 10 mg/dygn = Buprenorfin 10 µg/h. Oral dosering: Morfin 10 mg/dygn = Oxikodon 5 mg = Hydromorfon 2 mg = Dextropropoxifen 100 mg = Tramadol 100 mg = Kodein mg = Tilidin 75 mg Oral eller dermal dosering: Morfin mg/ dygn = Fentanyl 25 µg/h = Metadon mg Sid 14

15 Opioider gör mycket mer än att bara kontrollera smärtan. De binder till speciella receptorer i kroppen som kallas mµ-receptorer. Vi känner inte riktigt till alla funktionerna för opioider vid RLS. En teori är att det vid metaboliseringen - nedbrytningen - av opioider bildas dopamin, vilket reducerar RLS-symtomen. Vi vet också att opioider har en stabiliserande effekt på vissa cellmembraner i hjärnceller hos RLSpatienter med järnbrist. Härigenom räddas dessa celler från undergång vid svår cerebral järnbrist. Opioiderna är narkotikaklassade och de flesta doktorer är dåligt utbildade om dess effekter vid RLS och smärta. Det finns emellertid ingen dokumentation som visar att patienter med refraktär ej behandlingsbar - RLS skulle bli beroende av opioider. Opioider kan användas såväl dagligen som vid behov. Biverkningarna är oftast förstoppning, svårighet att kissa, sömnighet varning för bilkörning eller maskinarbete och kognitiva förändringar. Om opioiden är kopplad till naloxon (Targiniq ) sägs problemet med förstoppning vara mindre. Studier pågår för att visa att opioider är säkra och effektiva vid RLS. RLS patienter med migrän Det finns ett flertal studier som visar en positiv korrelation mellan migrän och RLS, men få studier för att klargöra sambandet mellan migrän och RLS. En studie (Journal of Neurology Maj 2011) har 262 patienter med migrän och 162 patienter utan huvudvärk som kontrollgrupp. Alla patienter utvärderades för RLS genom IRLSSG (International Restless Legs Syndrome Study Group) kriterierna och för migrän med MIDAS (Migraine Disability Assessment) samt några andra diagnosskalor. I migrängruppen genomgick 210 patienter laboratorietester för att få svar på 35 parametrar. Resultaten visar att: 13,7 % av migränpatienterna hade RLS i jämförelse med 1,8 % av kontrollgruppen. RLS-patienter med migrän hade svårare migrän, svårare RLS-symtom, mer depression och mer trötthet och sömnighet på dagen än RLS-patienter utan migrän. Migränpatienter med RLS hade högre nikotinkonsumtion, mer familjär RLS och ökade nivåer fosfor och kväveurea i blodet. Det var ingen skillnad på järn och ferritin värdena. Migränpatienter med mycket familjär RLS, mycket depression, hög dagtrötthet, hög dagssömnighet och höga halter av fosfor i blodet visade sig i högre grad utveckla RLS. Nya frågor som behöver svar är: Triggar rökning migrän och/eller RLS? Förändrat smärtsvar/smärtkänslighet vid RLS Läkemedel som påverkar dopaminsystemet är effektiva vid symtombehandling av RLS. En del studier har visat att opioider även har en roll vid symtombehandling av RLS. Nyligen avslutade studier har visat att (Sleep Medicine Juni 2011): Patienter som lider av fibromyalgi, migrän och RLS har mer smärta än friska försökspersoner. Patienter med obehandlad och behandlad RLS har en lägre smärttröskel (de är mer känsliga för smärta och upplever smärtan starkare) än patienter som inte har RLS. Patienter med RLS har ett förändrat eller utförligare svar på smärta oavsett om de är behandlade eller inte. En dålig sömn gör situationen ännu värre. Nya frågor är: Varför är smärtan värre vid RLS? Hur viktig är dålig sömn för smärtupplevelse? RLS och IBS RLS associeras med IBS (Irritable Bowel Syndrome) och SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth). RLS hänger ihop med gastrointestinala sjukdomar som celiaki glutenintolerans och Crohn s sjukdom inflammation i mag-tarmkanalen. IBS är en mage/tarmsjukdom med smärtor i buken, väderspänningar och antingen diarré eller förstoppning eller båda som också kallas Colon Irritabile och är en av de vanligaste sjukdomarna i världen. Tjocktarmen eller colon innehåller normalt mycket bakterier men det gör inte tunntarmen. SIBO är en sjukdom där det finns mycket bakterier även i tunntarmen och leder till illamående, uppsvälld mage, kräkningar och diarré. Förekomsten av IBS var 28 % i RLS gruppen jämfört med 4 % i kontrollgruppen. Förekomsten av SIBO var 59 % i RLS gruppen jämfört med 28 % Sid 15

16 i kontrollgruppen. IBS och SIBO är alltså vanligare hos RLS patienter än hos resten av befolkningen. Sleep Medicine Maj 2011 RLS och buproprion ett antidepressivum ett medel mot depression Depression är vanligt hos RLS patienter. De flesta antidepressiva startar eller förvärrar RLS och PLMS. Buproprion jämfördes med placebo i en dubbelblind, randomiserad och kontrollerad studie med 60 RLS patienter med moderat till svår RLS. Grupp 1 (29 patienter) fick 150 mg buproprion dagligen och grupp 2 (31 patienter) fick placebo sockerpiller. Studien pågick i sex veckor. I bupropriongruppen var RLS-symtomen förbättrade efter tre veckor jämfört med placebogruppen. Efter sex veckor var det emellertid ingen säkerställd skillnad mellan grupperna. RLS-symtomen hade inte blivit värre i någon grupp. Buproprion förvärrar inte RLS-symtomen och kan därför vara ett bra alternativ för antidepressiv behandling hos RLS-patienter. Nya frågor: Skulle högre doser av buproprion vara en bra symtomatisk behandling vid RLS? Hur ser långtidseffekter med buproprion ut? Journal of the American Board of Family Medicine Juli- Augusti 2011 Kronisk smärta på arbetsplatsen Kronisk smärta är mycket individuell och behandlingen måste oftast skräddarsys för att få optimal effekt. Smärtan verkar individuell i sin typ, när den kommer, förhållande till andra sjukdomar och situationer. Patienter där man oftast ser både kronisk smärta och RLS är diabetes-polyneuropati, ryggmärgsskador, skador i perifera nerver. Kronisk smärta kan mycket dramatiskt reducera en patients möjlighet att arbeta och fungera socialt. Det är viktigt att informera arbetsgivaren om situationen så att det inte blir ännu värre problem. Smärta i samband med RLS en guide för att hjälpa till att klara av sin RLS (Professor i neurologi William B. Ondo, Huston, Texas, USA) Smärta definieras brett som en obehaglig sensation med en negativt påverkande karaktär. Symtomen för RLS motsvarar dessa kriterier. Majoriteten anser att RLS-symtomen inte är smärtsamma även om de är mycket obehagliga. Traditionella smärtsymtom uppträder troligtvis hos 20 % av RLS-patienterna även om 80 % rapporterar att de har smärta. Största skillnaden här är semantik och beror på hur smärta definieras. En del smärtskalor är mer eller mindre bra. Det finns flera scenarier när patienter kan ha traditionell smärta och RLS: smärta kan ses som en komponent i kravet att röra på sig -känslan. patienter kan ha smärta och kravet att röra på sig -känslan, vilket är två separata fenomen och uppträder oftast vid samtidig förekomst av RLS och neuropati, som är en skada eller försämring i nerverna i benen eller fötterna. patienter med neuropati har förmodligen en högre risk att få RLS, men patienterna kan även ha en brännande, ytlig smärta i sina fötter (neuropatisk smärta). Sann RLS (kravet att röra på sig) isolerat till fötterna är ytterst sällsynt. smärtsamma symtom kan orsakas av kronisk långtidsbehandling med dopaminagonister (Adartrel och Sifrol ) beroende på en förändring i kvaliteten på sensationerna till en mer smärtsam sensation kan vara en del av augmentation. Detta är kontroversiellt eftersom det är okänt om RLS gradvis kommer att ge mer smärta även utan dopaminerg behandling, eller om smärtan känns starkare eftersom den dopaminerga behandlingen minskar kravet att röra på sig. Vetenskapliga studier har visat på likheter mellan smärta och RLS. Det är här viktigt att säga att ingen av begreppen smärta eller RLS är helt klarlagt. Dopaminerg behandling minskar dramatiskt behovet att röra sig vid RLS, men reducerar inte alltid smärtan. Horizant (Gabapentin+enacarbil) reducerar generellt kroniska smärtor. Lyrica (pregabalin) har troligen liknande effekt. Det finns markanta skillnader mellan behandlingsstrategierna för RLS och smärta. En del läkemedel som är effektiva smärtlindrare kan försämra eller starta RLS-symtomen. Bearbetat från Nightwalkers (USA) 2011 Summer av Sten Sevborn Sid 16

17 A lla har vi väl läst och hört om skandaler inom vården, särskilt på äldreboende. Det gäller både kommunala och privata vårdgivare. Nu vill regeringen göra något åt detta, och har startat en process som ska leda fram till en standard för kvalitet inom vård och omsorg för äldre. Standardiseringen syftar främst till att öka patient och personalsäkerheten samt öka kvaliteten på varor och tjänster. Genom att varor, tjänster och metoder håller fastställd standard kan man undvika felbehandlingar, patient och personalskador samt onödiga kostnader. Mycket förenklat är en standard en beskrivning av hur något ska vara beskaffat. Köper man en mutter storlek M4 i Peking och en skruv M4 i Flen ska dessa passa ihop. Standarder förenklar världen. Bara en sån sak som att gaspedalen alltid sitter på höger sida av bromspedalen! Nu är ju vård och omsorg väsensskilt från skruvar RLS-Förbundet deltar i viktigt arbete: Standard för kvalitet inom vård och omsorg för äldre och muttrar, men det hindrar inte att en standard kan utarbetas. I RLS-Förbundet blev vi tillfrågade om vi ville delta i detta arbete. Självklart tackade vi Ja! Kunskapen om RLS inom vården är ju dålig, och då äldre människor i högre grad än andra är drabbade av RLS är det viktigt att sjukdomen medvetandegörs. SIS, Swedish Standards Institute, leder arbetet, och det har nu bildats två tekniska kommittéer, en för kvalitet inom hemtjänsten, och en kvalitet inom äldreboende. Vi deltar i båda. Arbetet beräknas pågå i två år. Man träffas några gånger per år och jobbar ihop, dessemellan kan det pågå arbete med sammanställning av material mm. Folk från landsting, privata vårdgivare, kommuner, hemtjänst, äldreboende mm deltar. Just nu pågår en insamling av de regler och anvisningar mm som redan finns. Vill du vara med? Är det här något du brinner för? Vill du vara med och påverka? I så fall är du varmt välkommen att kontakta mig! Mötena är oftast i Stockholm. Givetvis står RLS-Förbundet för resekostnader mm. Adresser och telefon till mig finns på sidan 2. Välkommen! Sören Hallberg Sid 17

18 Knep & Knåp Fängelset En kvinna kommer in på ett fängelse och ska hälsa på en fånge. Fångvaktaren frågar: - Vad har du för relation till fången? Kvinnan svarar: - Hans mor är min mors enda barn. Vad hade hon för relation till fången? Den förtrollade dammen En gammal dam var på väg till kyrkogården för att sätta blommor på tre gravar. När hon kom till den första graven, upptäckte hon en liten damm. Hon doppade blommorna i dammen och när hon tog upp dem, hade hon dubbelt så många blommor - det var en förtrollad damm! Hon satte några blommor på den första graven och gick vidare till nästa grav. Där fanns det också märkligt nog en damm! Hon doppade blommorna i dammen och när hon tog upp dem, hade antalet blommor fördubblats. Hon satte några blommor på graven och fortsatte sedan till den tredje graven. Även där fanns det en förtrollad damm. Än en gång fördubblades antalet blommor, när hon doppade dem i dammen. Den gamla damen satte nu alla sina återstående blommor på den tredje graven. Hur många blommor hade hon från början? Hur många blommor satte hon på varje grav? (Hon hade faktiskt utan att tänka på det satt lika många blommor på varje grav.) Telefonnumret Sofie har ett femsiffrigt telefonnummer, som är lätt att komma ihåg. 1) Telefonnumret är en palindrom, dvs. talet blir detsamma om det läses fram- eller baklänges. 2) Tre siffror i följd är lika. 3) Siffersumman är 29. Vilket är telefonnumret? Skicka in dina svar! Vi vill ha svaren senast 1:a oktober. Alla svar som kommer i tid deltar i lottdragning. Först öppnade svar med alla rätt får tre trisslotter! Adress finns på sid 2. E-post går bra också. Sid 18

19 Lösningar till Knep & Knåp förra numret Simbassäng I en trädgård fanns det en kvadratisk simbassäng med ett träd vid varje hörn. Du ville fördubbla simbassängen men träden stod i vägen. Hur skulle du göra om du inte fick ta bort träden eller ändra på simbassängens kvadratiska form? Svar: Jo, genom att lägga bassängen diagonal går det! Bananodlaren En kamel odlade bananer. Skörden var 3000 bananer. Platsen där han kunde sälja bananerna var 1000 km bort. Kamelen kunde bara bära 1000 bananer i taget och på vägen måste han äta 1 banan per kilometer. Vad var det största antalet bananer kamelen kan sälja? Svar: Stoppa omedelbart kamelen, utropar läsarna! Stackaren kan bara bära 1000 bananer och äter en per km. När han är framme har han inga bananer kvar och kan heller inte gå hem, för då svälter han ihjäl! Han kan inte sälja en enda banan! Gåta Den som inte har mig försöker vinna mig och den som har tillräckligt av mig försöker göra mig kortare. Vad är det? Svar: Tiden, förstås! Det listade alla ut! Lars Wallman i Alingsås får tre trisslotter. Grattis! Hoppas du får en storvinst! Redaktören Sid 19

20 Avs. RLS-Förbundet Rättarevägen LUDVIKA POSTTIDNING B Retur till avsändare Kan man ha en fräckis i Vi Nattvandrare? Och är nedanstående historia verkligen en fräckis? Man säger att skönheten finns i betraktarens ögon. Kanske är det så också med fräckhet? I vilket fall kommer här historien om J ohansson hade ärvt ett gammalt torp. Då han tyckte att han inte hade användning för det kontaktade han en mäklare som annonserade ut det. En dag i augusti ringde mäklaren och meddelade att han hade en spekulant som ville se torpet genast. Det är ju inga mygg vid ditt torp, och den här personen är känslig mot mygg. Det kan nog bli affär! Nu var det så att mäklaren inte hade möjlighet att visa det just nu, men kanske Johansson kunde göra det själv? Spekulanten var visserligen tysk, men talade lite svenska, så det borde inte vara ett problem. Tysken och torpet Johansson for iväg, och tysken stod naken, bunden vid en björk i kohagen. Inne i stan, efter uträttat ärende, gick Johansson förbi en uteservering där några vänner satt med varsin öl. Hallå! Slå dig ner och ta en öl! Ok, en snabb då, jag har lite bråttom. En allegrisk tysk är och tittar på torpet. Men en öl blev två och tre. Tysken var helt borta ur Johanssons huvud. Så började man dra historier. Har ni hört den om Bellman, norrmannen och tysken? Satan! skrek Johansson. Tysken! OK, Johansson visade runt tysken, som ställde många frågor, men verkade tycka om allt han såg. En lång stund stod tysken stilla och betraktade utsikten. Sehr schön sa tysken. Ja, man ser sjön, sa Johansson. Men sen kom problemet. Var det verkligen myggfritt? Kunde Johansson garantera det? Tysken var allergisk mot mygg. Absolut inga mygg! Får inte mygg finnas! En mygg jag sjuk! Du garantera! Johansson ilsknade till. Det är då själva f-n! Det är inga mygg här! Du tysken, om du är naken en timme och får ett enda myggstick så får du torpet gratis! Med gasen botten körde Johansson till torpet. Redan på uppfarten såg han tysken hänga som en trasa vid björken. Ojojoj, nu måste jag ge bort torpet gratis! Ujujuj. Han kastade sig ur bilen, sprang fram till tysken och började lösa upp knutarna. Hur är det? Har du fått myggstick? Är du sjuk? Ska jag ringa efter ambulans? Nej, nej, inga mygg. Men den kalven, har den ingen mamma? Tysken som vädrade en god affär tog Johansson på orden. Ok, jag kläder ta av, du tid ta! Ja ja, men jag måste in till banken i stan ett ärende före tre. Men ser du trädet där i kohagen? Jag binder dig där och är tillbaks inom en timme. Sid 20