JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil"

Transkript

1 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

2 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK, CBI, Glafo, YKI och SMP Tillsammans är vi kvalificerade agronomer, civilingenjörer, tekniker, doktorer, docenter m.m.

3 Detta är JTI Vision JTI är ett självklart val för företag inom jordbruks- och miljöteknisk utveckling Affärsidé Vi utvecklar jordbruks- och miljöteknik för näringslivets konkurrenskraft

4 Intressenter i JTI AGCO Agria Djurförsäkring Agromiljø A/S Akron-maskiner Browik Installation DeLaval International Dina Försäkringar Disperator Götene Gårdsgas Hushållningssällskapens Förbund HS Kristianstad Ideon Agro Food Jordbrukstekniska föreningen Kommunal Lantmännen LRF Länsförsäkringar Partnerskap Alnarp Perstorp Ragnar Sellbergs Stiftelse Ranaverken Rekordverken Sweden SITA Sverige SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförb. Sveaverken Svebio, Svenska Bioenergiföreningen Svensk Mjölk Sveriges Frö- och växtodlare Tekniska Verken i Linköping Tornum Uppsala Vatten och Avfall Vafab Miljö Växjö kommun WSP Sverige AB Överums Bruk

5 JTI:s ämnesområden Jordbruk Miljö Energi

6 Miljö Vi fokuserar på teknik som kan skapa hållbara kretslopp Utvinning av biogas ur organiskt material som avlopp, avfall och fienergigrödor System för att hantera livsmedelsavfall från bostäder, grossister, butiker och itindustrin Utvecklar, utformar och utvärderar småskaliga VA-system

7 Miljösektionen på JTI erbjuder Tillämpad biogasforskning i lab-, pilot- och fullskala Process- och teknikutvecklingsprojekt Förstudier för nya typer av biogasanläggningar Beräkning av biogasutbyte från olika typer av substrat Analys av hushålls- och verksamhetsavfall Provning och utvärdering av avloppsanläggningar Kunskapscentrum för små avlopp

8 Mobil pilotanläggning för biogasförsök Gustav Rogstrand, Forskare JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik

9 Omvärldsanalys Vilja att nyttja kapaciteten i rötkammare vid avloppsreningsverk effektivare optimering Ambition att ta in nya substrat ombyggnad Skärpning av hygieniseringskrav energieffektivisering Ambition att sluta kretslopp rötrestkvallitet Många tillämpade frågeställningar i anslutning till denna utveckling

10 Varför pilotanläggning och varför i så fall mobil? Ger mer verklighetstrogna tillämpade resultat än labskala Riskfyllt med tillämpade försök vid produktionsanläggning Finns bara ett fåtal fasta pilotanläggningar i Sverige Mer rättvisande resultat om piloten får samma dagliga substratvariation som produktionsanläggningen Mobil teknik ger möjlig tillgång till pilotanläggning oavsett produktionsanläggningens geografisk placering Lokal personal kan testköra olika alternativ utbildning och förankring

11 Vår pilotanläggning - avskalad 600 liter hygieniseringstank För torrare substrat Kraftig blandare Spädning med rötslam Mottagningstank Buffert Blandning Spädning med rötslam Rötkammare 5000 liter Vågceller Alla fyra tankar står på vågceller för exakt flödesmätning Sönderdelningsutrustning Utbytbar - plats för alternativ behandling, exempelvis dispergering eller tillsatsdosering 300 liter hygieniseringstank För lättflytande substrat

12 Vår pilotanläggning - data Funktion Kapacitet Rötkammarvolym 5m 3 (totalt inkl gas 6 m 3 ) Processtemperatur C Uppehållstid dagar Processkapacitet kg våtvikt/dag, 0,5 25 Nm 3 biogas/dag Hygieniseringskapacitet kg/omgång (pastörisering max 80 C) Sönderdelning Valbar (ombord eller extern) Värmesystem Egen elpanna ombord 26 kw Ventildrivning Egen kompressor ombord Gasbehandling Gasklocka och egen automatiserad fackla ombord Gasvolymmätning Kontinuerlig online fluidistor Gaskvalitetsmätning Kontinuerlig online CH 4, CO 2, O 2 och H 2 S Styrning PLC helautomatik med fjärrstyrning och loggning via 3G

13 Möjliga substrat Avloppsslam Fettavskiljarslam Diverse restprodukter från livsmedelsindustrin Källsorterat matavfall Slakterirester (de fraktioner som tillåts enligt ABP) Slam från massaindustri Gödsel Växtodlingsrester Energigrödor

14 Möjliga arbetsområden Prova samrötning med nya substrat Prova rötning vid högre TS och högre biologisk belastning Utvärdera tvåstegsrötning Testa effekten av olika uppehållstid Mesofil v.s. termofil rötning Hygienisering via termofil rötning v.s. pastörisering Studier av rötrestkvallitet Komponenttester vid olika processförhållanden Prova på biogasproduktion vid anläggningar som idag inte aktivt producerar biogas Demonstrationer och utbildningar

15 Några detaljbilder Rötkammare Mätinstrument för biogasvolym och koncentration Gaslagningssäck Hygieniseringstankar

16 Några detaljbilder Fackla Excenterskruvpumpar Manöverpanel El och styrsystem Frekvensomvandlare Bufferttank

17 Flödesschema

18 Relationsritning - från vänster

19 Relationsritning - uppifrån

20 Anläggningen växer fram i JTI s verkstad

21 Effektiv slamrötning - ett projekt vid Sundets ARV i Växjö

22 Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning med avloppsslam Detta kräver om- och tillbyggnad av ARV Det innebär också hygieniseringskrav Växjö kommun är intressent hos JTI i en intressentdiskussion föreslog JTI en processkonfiguration där efterrötning energimässigt betalar för hygieniseringen Den mobila pilotanläggningen användes i ett projekt för att testa om detta kunde fungera

23 Förutsättningar Sundets ARV skall alltså ändå bygga ytterligare rötkammarkapacitet Förslaget var att nybyggd rötkammarkapacitet då kan läggas i serie i stället för parallellt med existerande rötkammare Vidare att hygieniseringssteget placeras mellan första och andra rötningssteget och att en delavvattning sker innan hygieniseringen för att inte spendera onödig energi på att koka en massa vatten Frågeställningarna var: Finns det mer biogas att hämta ut rötslammet och är det i så fall tillräckligt för att energimässigt betala för pasteurisering? Kan vi på ett enkelt sätt avvattna rötslam från ca 3,5% ts till ca 10 % ts mellan rötstegen? Kan vi pumpa och få en helomblandad eftrrötningsprocess vid höga ts-halter, vilka tryck uppstår i ledningar och vilken viskositet får vi? Ger delavvattningen ett acceptabelt rejekt?

24 1 2 Försöksuppställning Sundets ARV 5 Mobil pilotanläggning Försökslängden var tre uppehållstider á 22 dagar för rötkammare Substrat Förtjockare Rejektvatten Dispergering Bufferttank Hygienisering Sundets rötkammare 1 Rötkammare Rötrest Sundets centrifug 9 Verkets stora Delflöde rötkammare till projektspecifik jobbar på som vanligt och utrustning Mindre producerar delflöde som gas hyrdes till pilotanläggning in för test. ca 120 m3 Kördes slam/dygn 250 kontinuerligt liter och / dygn, dagtid 5 beskickningar 0,6 Nm 3 biogas/m av ca 3 rötkammaren, mdygn 3 63 % 8 á h/dygn CH 45 4 kg/gång

25 Gasproduktion och sammansättning [Nm 3 /m 3 aktiv & dygn] 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Biogas Metan Specifik metanproduktion [Nm 3 /ton VS ] Biogasproduktion och metanproduktion under försöksled Koncentration [vol %] Den specifika metanproduktionen Metan Koldioxid Koncentration av metan och koldioxid i biogasen

26 Sundets ARV Mobil pilotanläggning Utrötningsförsök 1 Substrat 2 Förtjockare Rejektvatten 3 Dispergering 5 Bufferttank 6 Hygienisering 7 8 Sundets rötkammare 1 Rötkammare Rötrest Satvis utrötning. Växjö I Sundets centrifug Växjö Prov 1; Ackumulerad gas. N-mL CH4 / g VS Förändring Förändring över Förändring RK1 över Förändring (1-2) över över hyg.tanken avvattning över RK2 bufferttanken och (6-7) dispergering (7-8) (5-6) (2-5) Växjö Prov 7; 148 Växjö Prov 6; 138 Växjö Prov 2; 131 Växjö Prov 5; 118 Växjö Prov 4.1; 72 Växjö Prov 1 Växjö Prov 2 Växjö Prov 3 Växjö Prov 4.1 Växjö Prov 5 Växjö Prov 6 Växjö Prov 7 Växjö Prov 8 Växjö Prov 4,2 50 Växjö Prov 4,2; Tid (dagar)

27 Rejektet Tabell 1 Massflöden av ammonium och fosfat baserat på viktade koncentrationer utifrån volymsflödesförhållande mellan 4.1 (95%) och 4.2 (5%) Rejektflöde Ton/dag Ammoniumhalt kg/ton Fosfathalt g/ton Massflöde ammonium kg/dag Massflöde fosfat g/dag 250 0,33 1,01 82, ,33 1, ,33 1,

28 Tungmetaller Tabell 1 Koncentration av tungmetaller [g/ton] i punkt 2 och 8 samt kvoten mellan metall och total-p [ppm] i respektive punkt Punkt 2 [g/ton] Kvot mellan metall och total-p [mg/kg] Punkt 8 [g/ton] Kvot mellan metall och total-p [mg/kg] As 0, ,20 77 Ba 7, , Cd 0, ,08 30 Co 0, , Cr 0, , Cu 8, , Hg 0, ,04 16 Ni 0, , Pb 0, , V 0, , Zn 16, , Total-P

29 Massbalans Teoretiskt skulle de åtgå ca 1,6 MWh/dag för att hygienisera slamfödet enligt bilden ovan. Enligt Växjös konsulter skulle motsvarande designsiffra vara 1,9 MWh/dag inklusive förluster.

30 Försöksled 1 hur gick det?? Process-parameter Sista uppehållstiden Sista veckan Projektmål Enhet Biologisk belastning 2,47 2,49 3,2 kg VS/m3 Metanhalt 74,2 74,7 60 % Utrötningsgrad 11,8 11,9 N/A % TS in till efterrötning 8,8 9,0 10 % Spec. metanprod liter CH 4 /kg VS och dag Biogasprod. 0,38 0,41 0,632 Nm3 biogas/m3 Metanprod. 0,28 0,30 0,38 Nm3 CH4/m3 Ökning av metanprod. Ökning av energiproduktion % 2,0 2,1 2 X teor. Hyg. = 3,2 MWh/d

31 Varför nådde vi inte ända fram energimässigt?? Gasproduktion och biologisk belastning för Sundets rötkammare Vår försöksperiod 4,0 3, ,0 Nm 3 /dag ,5 2,0 1,5 Kg VS/ m 3, dag Gasproduktion 2010 Gasproduktion 2011 VS in till verket 2010 VS in till verket , ,5 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov Dec Axelrubrik 0,0

32 Slutsatser Det finns tillräckligt med gas kvar i rötat avloppsslam för att energimässigt betala för pasteurisering genom att lägga till ett efterrötningssteg Mellanavvattningen gick bra med en enklare bandavvattnare och kvaliteten på rejektet blev bra Metaninnehållet blir högt vid rötning efter pasteurisering Det mellanavvattnade och pasteuriserade rötslammet gick bra att pumpa och omrörningen i rötkammaren fungerade väl

33 Ytterligare slutsatser Delavvattningen i kombination med dispergering, pasteurisering och efterrötning producerade ett sirapslikt slam med mycket dåliga avvattningsegenskaper Dispergering konsumerade mycket el och hade ingen positiv effekt på gasprotentialen Pasteurisering av avloppsslam genererar en stark lukt vi testade två luktreduceringstekniker som båda visade sig ha god effekt Pasteuriseringen sänker viskositeten och gör slammet lättare att pumpa och röra om Pasteuriseringen hade i sig en väldigt liten positiv effekt på slammets gaspotential Kan vara positivt för gaspotentialen att bygga in en utjämningstank i systemet i vårt fall resulterade det i en hydrolys (12 h uppehållstid vid ca 20 C) som var positivt för gaspotentialen

34 Tack för uppmärksamheten! Gustav Rogstrand Forskare / Researcher JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI - Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engineering Box 7033, SE Uppsala Tel: Mob: Internet:

35 Gasproduktion och sammansättning Koncentration [vol %] Metan Koldioxid 0 Koncentration av metan och koldioxid i biogasen Koncentration [Vol %] 2,5 2 1,5 1 0,5 Koncentrationen av syrgas i biogasen 0

36 Gasproduktion och sammansättning Koncentration [ppm] Koncentration av svavelväte i biogasen

37 Substratet Tabell 1 Analys av substratets innehåll av fett, kolhydrater och protein. Proven togs 16 augusti, Provpunkt TS [% av våtvikt] Fett [% av våtvikt] Kolhydrat [% av våtvikt] Protein [% av våtvikt] 1 4,6 0,58 0 1,6 2 3,0 0,15 0 1,4 6 8,5 0,53 0 2,8 7 8,8 0,57 0 2,8 8 7,9 0,43 0 2,8

38 Substratet Tabell 1 Medelvärden för TS, VS och Tot-C under sista veckan av försöksled ett Provpunkt TS [%] VS [%] Tot-C [g/kg] 1 5,1 76,8 20,7 2 3,1 64,1 10,0 3 10,1 65,0 34, ,058 28,1 0, ,20 56,3 0,62 5 9,55 64,4 32,5 6 8,69 62,9 29,1 7 8,88 62,4 29,6 8 8,16 59,8 25,1 9 0,14 67,3 0,33

39 Substratet 6 5 Koncentration [kg/ton] Organisktkväve Ammoniumkväve Total kväve 1 0 Figur 7 Medelkoncentration av totalkväve, organiskt kväve och ammoniumkväve under sista uppehållstiden av försöksled ett (baserad på tre veckoprov)

40 Massbalans ammonium och fosfat

41 Försöksuppställning försöksled 2 Mobil pilotanläggning Labrötkammare (JTIS 35 liters labrötkammare) Råslam från Sundets ARV Rötrest Substrat Bufferttank Sönderdelning TaskMaster Hygienisering Rötkammare 1 (JTIs mobila pilotrötkammare) Labolina rötkammare 2

42 Gasproduktion och sammansättning 1,20 1,00 [Nm 3 /m 3 aktiv & dygn] 0,80 0,60 0,40 Biogas Metan 0,20 0,00 Biogasproduktion och metanproduktion under försöksled 2 från RK1 Den specifika metanproduktionen i RK1 under den sista veckan av försöksled 2 var 278 Nm3metan/tonVS

43 Gasproduktion och sammansättning Koncentration [Vol %] Metan Koldioxid 4 Koncentrationen av syrgas i biogasen under försöksled 2 från RK1 Koncentration av metan och koldioxid i biogasen under försöksled 2 från RK1 Koncentration [Vol %] 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0

44 Körning av RK2 under försöksled 2 På grund av tekniska problem med labrötkammaren (RK3) fick vi förlänga försöksled 2 någon vecka in i januari. På så sätt kunde vi ändå få data för körning av hela systemet under åtminstone en uppehållstid. Tabell 1 Nyckeltal för RK1 under januari Nyckeltal Enhet Gasproduktion sista veckan 11,4 Nm 3 Substrat in 1575 kg VS in 32 kg Specifik metanproduktion 255 Nm 3 metan/ton VS Biogasproduktion 0,33 Nm 3 biogas/m 3 & dag Metanproduktion 0,24 Nm 3 metan/m 3 & dag Tabell 2 Nyckeltal för RK2 under januari Nyckeltal Enhet Gasproduktion sista veckan 12 Nl Substrat in 11,2 Kg VS in 0,182 Kg Specifik metanproduktion 48 Nm 3 metan/ton VS Biogasproduktion 0,049 Nm 3 biogas/m 3 & dag Metanproduktion 0,036 Nm 3 metan/m 3 & dag

45 Substratet Tabell 1 TS-halterna i provpunkt 1-5 angivet i vikt-% Punkt Sista veckan 4,2 3,8 3,9 3,1 Sista uppehållstiden 4,3 3,8 3,9 3,1 Tabell 1 VS-halterna i provpunkt 1-5 angivet i vikt-% Punkt Sista veckan Sista uppehållstiden Mobil pilotanläggning Labrötkammare (JTIS 35 liters labrötkammare) Råslam från Sundets ARV Rötrest Substrat Bufferttank Sönderdelning TaskMaster Hygienisering Rötkammare 1 (JTIs mobila pilotrötkammare) Labolina rötkammare 2

46 Massbalans 0,51 ton/d Massförlust över bufferttank knutet till försöksuppställningen 3,76 ton/d Vattenånga som avgår under hygieniseringen Biogas 0,987 ton/d (Baserat på massbalans) Biogas 1,17 ton/d (Baserat på specifik biogasproduktion i pilotanläggningen) Metanhalt 72,8 % Biogas 0,14 ton/d Metanhalt 72,8 % 114 ton/d 4,22 % TS 77,1 % VS Buffert 113 ton/d 3,79 % TS 69,7 % VS Hygienisering 2 m 3 2 m 3 2 m ton/d 3,92 % TS 69,8 % VS RK 1 o 2 Rötkammare 109 ton/d 3,05 % TS 61,4 % VS RK 3 Rötkammare (Beräknade värden utifrån uppmätt biogasproduktion) 109 ton/d 2,93 % TS 59,7 % VS

47 Massbalans jämförelse försöksled 1 och 2

48 Parametrar för omrörardesign Viskositet [Pa.s] 1 0,8 0,6 0,4 0, Shear rate (Skjuvhastighet) [1/s] Pa.s Potens (Pa.s) y = 0,3576x -0,391 R² = 0,8811

49 Massbalans

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05

Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05 Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Projektledare Biogas utvärderingsprojekt Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325 618 612 karin.eliasson@hush.se se Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekttid nov 2010

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall Resultat från VA-tekniks delstudie och studieresa Hamse Kjerstadius VA-teknik (LTH) Outline Bakgrund LTH s studie om matavfall och svartvatten Hållbara

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och

Läs mer

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Biogas från tång och gräsklipp

Biogas från tång och gräsklipp Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby Möjligheter till optimerad och utökad produktion av biogas

Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby Möjligheter till optimerad och utökad produktion av biogas DelRAPPORT 1 Möjligheter till optimerad och utökad produktion av biogas 2012-05-18 Upprättad av: Jenny Cerruto, Cajsa Hellstedt, Regina Ullman, Ola Lloyd och Stefan Dahlgren Granskad av: Stefan Dahlgren

Läs mer

Rätt slam på rätt plats

Rätt slam på rätt plats Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat

Läs mer

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Författare: Titel: Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Datum: 2012-12-19 Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Läs mer

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie 2015-06: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie Framtida metoder för att karakterisera effekten av mikrobiologiska barriärer (speciellt

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Idag samlas matavfallet in i påse och kärl + Rimligt låga investeringskostnader. Oftast

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. BILAGA 1 version 07 Sid 1 (2) Bilaga 1a Substrat Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. Om en anläggning önskar ta emot ett substrat

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

BioMil AB. Inventering av biogasproduktion från reningsverken i Skåne. Lund den 4 juni 2007. Marita Linné. BioMil AB

BioMil AB. Inventering av biogasproduktion från reningsverken i Skåne. Lund den 4 juni 2007. Marita Linné. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp Inventering av biogasproduktion från reningsverken i Skåne Lund den 4 juni 2007 Marita Linné BioMil AB Projektet har beställts och finansierats av POSTADRESS BioMil AB TROLLEBERGSVÄGEN

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB 2012-10-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning och bakgrund...3 3. Syfte och mål...3 4. Avgränsningar...3 5. Biogas och dess potential...4 5.1

Läs mer

SGC Rapport 2012:269. Gustav Rogstrand, Henrik Olsson, Chan Anneli Andersson, Niklas Johansson, Mats Edström

SGC Rapport 2012:269. Gustav Rogstrand, Henrik Olsson, Chan Anneli Andersson, Niklas Johansson, Mats Edström Process för ökad biogasproduktion och energieffektiv hygienisering av slam (Process for increased biogas production and energy efficient hygienisation of sludge) Gustav Rogstrand, Henrik Olsson, Chan Anneli

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas 2011-02-18 Upprättad av: Cajsa Hellstedt och Daniel Waluszewski Granskad av: Katarina Starberg RAPPORT Förstudie

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6

HÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6 HÖRBY KOMMUN Biogas i Hörby Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6 Sid 2 HÖRBY KOMMUN Sid 2 MILJÖNÄMNDEN 2002 2010 HÖRBY KOMMUN Sid 23 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 5: Förslag till driftdatainsamling RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Svensk Biogas. Miljörapport 2009 Norrköping Biogas

Svensk Biogas. Miljörapport 2009 Norrköping Biogas Svensk Biogas Miljörapport 2009 Norrköping Biogas 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 3 1.2 Beskrivning av verksamheten... 3 1.3 Påverkan på miljön och människors hälsa...

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Befintlig och ny teknik inom biogas

Befintlig och ny teknik inom biogas Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård

Läs mer

Hygienisering av avloppsslam

Hygienisering av avloppsslam Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad

Läs mer

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 David Hårsmar Förord Projektet

Läs mer

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom

Läs mer

Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogas nya substrat från havet Effekter på näringsflöden och klimat Rapport från en förstudie

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär. Ola Palm JTI

Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär. Ola Palm JTI Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär Ola Palm JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI:s arbetsområden Avfall och avlopp

Läs mer

Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen

Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Johan Andersson, Mats Edström JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Finansiär: Stiftelsen

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

MoreBiogas Småland AB

MoreBiogas Småland AB Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22

Läs mer

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling EXAMENSARBETE 15HP Biogasprocessen Bestämning av verkningsgrad Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Eskilstuna Energi & Miljö Västerås

Läs mer

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst

Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst Finansierat av Västra Götalandsregionen Miljönämnden och Länsstyrelsen Västra Götalands Län Projektsammanfattning Mål:

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer