JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil"

Transkript

1 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

2 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK, CBI, Glafo, YKI och SMP Tillsammans är vi kvalificerade agronomer, civilingenjörer, tekniker, doktorer, docenter m.m.

3 Detta är JTI Vision JTI är ett självklart val för företag inom jordbruks- och miljöteknisk utveckling Affärsidé Vi utvecklar jordbruks- och miljöteknik för näringslivets konkurrenskraft

4 Intressenter i JTI AGCO Agria Djurförsäkring Agromiljø A/S Akron-maskiner Browik Installation DeLaval International Dina Försäkringar Disperator Götene Gårdsgas Hushållningssällskapens Förbund HS Kristianstad Ideon Agro Food Jordbrukstekniska föreningen Kommunal Lantmännen LRF Länsförsäkringar Partnerskap Alnarp Perstorp Ragnar Sellbergs Stiftelse Ranaverken Rekordverken Sweden SITA Sverige SLA, Skogs- och Lantarbetsgivareförb. Sveaverken Svebio, Svenska Bioenergiföreningen Svensk Mjölk Sveriges Frö- och växtodlare Tekniska Verken i Linköping Tornum Uppsala Vatten och Avfall Vafab Miljö Växjö kommun WSP Sverige AB Överums Bruk

5 JTI:s ämnesområden Jordbruk Miljö Energi

6 Miljö Vi fokuserar på teknik som kan skapa hållbara kretslopp Utvinning av biogas ur organiskt material som avlopp, avfall och fienergigrödor System för att hantera livsmedelsavfall från bostäder, grossister, butiker och itindustrin Utvecklar, utformar och utvärderar småskaliga VA-system

7 Miljösektionen på JTI erbjuder Tillämpad biogasforskning i lab-, pilot- och fullskala Process- och teknikutvecklingsprojekt Förstudier för nya typer av biogasanläggningar Beräkning av biogasutbyte från olika typer av substrat Analys av hushålls- och verksamhetsavfall Provning och utvärdering av avloppsanläggningar Kunskapscentrum för små avlopp

8 Mobil pilotanläggning för biogasförsök Gustav Rogstrand, Forskare JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik

9 Omvärldsanalys Vilja att nyttja kapaciteten i rötkammare vid avloppsreningsverk effektivare optimering Ambition att ta in nya substrat ombyggnad Skärpning av hygieniseringskrav energieffektivisering Ambition att sluta kretslopp rötrestkvallitet Många tillämpade frågeställningar i anslutning till denna utveckling

10 Varför pilotanläggning och varför i så fall mobil? Ger mer verklighetstrogna tillämpade resultat än labskala Riskfyllt med tillämpade försök vid produktionsanläggning Finns bara ett fåtal fasta pilotanläggningar i Sverige Mer rättvisande resultat om piloten får samma dagliga substratvariation som produktionsanläggningen Mobil teknik ger möjlig tillgång till pilotanläggning oavsett produktionsanläggningens geografisk placering Lokal personal kan testköra olika alternativ utbildning och förankring

11 Vår pilotanläggning - avskalad 600 liter hygieniseringstank För torrare substrat Kraftig blandare Spädning med rötslam Mottagningstank Buffert Blandning Spädning med rötslam Rötkammare 5000 liter Vågceller Alla fyra tankar står på vågceller för exakt flödesmätning Sönderdelningsutrustning Utbytbar - plats för alternativ behandling, exempelvis dispergering eller tillsatsdosering 300 liter hygieniseringstank För lättflytande substrat

12 Vår pilotanläggning - data Funktion Kapacitet Rötkammarvolym 5m 3 (totalt inkl gas 6 m 3 ) Processtemperatur C Uppehållstid dagar Processkapacitet kg våtvikt/dag, 0,5 25 Nm 3 biogas/dag Hygieniseringskapacitet kg/omgång (pastörisering max 80 C) Sönderdelning Valbar (ombord eller extern) Värmesystem Egen elpanna ombord 26 kw Ventildrivning Egen kompressor ombord Gasbehandling Gasklocka och egen automatiserad fackla ombord Gasvolymmätning Kontinuerlig online fluidistor Gaskvalitetsmätning Kontinuerlig online CH 4, CO 2, O 2 och H 2 S Styrning PLC helautomatik med fjärrstyrning och loggning via 3G

13 Möjliga substrat Avloppsslam Fettavskiljarslam Diverse restprodukter från livsmedelsindustrin Källsorterat matavfall Slakterirester (de fraktioner som tillåts enligt ABP) Slam från massaindustri Gödsel Växtodlingsrester Energigrödor

14 Möjliga arbetsområden Prova samrötning med nya substrat Prova rötning vid högre TS och högre biologisk belastning Utvärdera tvåstegsrötning Testa effekten av olika uppehållstid Mesofil v.s. termofil rötning Hygienisering via termofil rötning v.s. pastörisering Studier av rötrestkvallitet Komponenttester vid olika processförhållanden Prova på biogasproduktion vid anläggningar som idag inte aktivt producerar biogas Demonstrationer och utbildningar

15 Några detaljbilder Rötkammare Mätinstrument för biogasvolym och koncentration Gaslagningssäck Hygieniseringstankar

16 Några detaljbilder Fackla Excenterskruvpumpar Manöverpanel El och styrsystem Frekvensomvandlare Bufferttank

17 Flödesschema

18 Relationsritning - från vänster

19 Relationsritning - uppifrån

20 Anläggningen växer fram i JTI s verkstad

21 Effektiv slamrötning - ett projekt vid Sundets ARV i Växjö

22 Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning med avloppsslam Detta kräver om- och tillbyggnad av ARV Det innebär också hygieniseringskrav Växjö kommun är intressent hos JTI i en intressentdiskussion föreslog JTI en processkonfiguration där efterrötning energimässigt betalar för hygieniseringen Den mobila pilotanläggningen användes i ett projekt för att testa om detta kunde fungera

23 Förutsättningar Sundets ARV skall alltså ändå bygga ytterligare rötkammarkapacitet Förslaget var att nybyggd rötkammarkapacitet då kan läggas i serie i stället för parallellt med existerande rötkammare Vidare att hygieniseringssteget placeras mellan första och andra rötningssteget och att en delavvattning sker innan hygieniseringen för att inte spendera onödig energi på att koka en massa vatten Frågeställningarna var: Finns det mer biogas att hämta ut rötslammet och är det i så fall tillräckligt för att energimässigt betala för pasteurisering? Kan vi på ett enkelt sätt avvattna rötslam från ca 3,5% ts till ca 10 % ts mellan rötstegen? Kan vi pumpa och få en helomblandad eftrrötningsprocess vid höga ts-halter, vilka tryck uppstår i ledningar och vilken viskositet får vi? Ger delavvattningen ett acceptabelt rejekt?

24 1 2 Försöksuppställning Sundets ARV 5 Mobil pilotanläggning Försökslängden var tre uppehållstider á 22 dagar för rötkammare Substrat Förtjockare Rejektvatten Dispergering Bufferttank Hygienisering Sundets rötkammare 1 Rötkammare Rötrest Sundets centrifug 9 Verkets stora Delflöde rötkammare till projektspecifik jobbar på som vanligt och utrustning Mindre producerar delflöde som gas hyrdes till pilotanläggning in för test. ca 120 m3 Kördes slam/dygn 250 kontinuerligt liter och / dygn, dagtid 5 beskickningar 0,6 Nm 3 biogas/m av ca 3 rötkammaren, mdygn 3 63 % 8 á h/dygn CH 45 4 kg/gång

25 Gasproduktion och sammansättning [Nm 3 /m 3 aktiv & dygn] 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Biogas Metan Specifik metanproduktion [Nm 3 /ton VS ] Biogasproduktion och metanproduktion under försöksled Koncentration [vol %] Den specifika metanproduktionen Metan Koldioxid Koncentration av metan och koldioxid i biogasen

26 Sundets ARV Mobil pilotanläggning Utrötningsförsök 1 Substrat 2 Förtjockare Rejektvatten 3 Dispergering 5 Bufferttank 6 Hygienisering 7 8 Sundets rötkammare 1 Rötkammare Rötrest Satvis utrötning. Växjö I Sundets centrifug Växjö Prov 1; Ackumulerad gas. N-mL CH4 / g VS Förändring Förändring över Förändring RK1 över Förändring (1-2) över över hyg.tanken avvattning över RK2 bufferttanken och (6-7) dispergering (7-8) (5-6) (2-5) Växjö Prov 7; 148 Växjö Prov 6; 138 Växjö Prov 2; 131 Växjö Prov 5; 118 Växjö Prov 4.1; 72 Växjö Prov 1 Växjö Prov 2 Växjö Prov 3 Växjö Prov 4.1 Växjö Prov 5 Växjö Prov 6 Växjö Prov 7 Växjö Prov 8 Växjö Prov 4,2 50 Växjö Prov 4,2; Tid (dagar)

27 Rejektet Tabell 1 Massflöden av ammonium och fosfat baserat på viktade koncentrationer utifrån volymsflödesförhållande mellan 4.1 (95%) och 4.2 (5%) Rejektflöde Ton/dag Ammoniumhalt kg/ton Fosfathalt g/ton Massflöde ammonium kg/dag Massflöde fosfat g/dag 250 0,33 1,01 82, ,33 1, ,33 1,

28 Tungmetaller Tabell 1 Koncentration av tungmetaller [g/ton] i punkt 2 och 8 samt kvoten mellan metall och total-p [ppm] i respektive punkt Punkt 2 [g/ton] Kvot mellan metall och total-p [mg/kg] Punkt 8 [g/ton] Kvot mellan metall och total-p [mg/kg] As 0, ,20 77 Ba 7, , Cd 0, ,08 30 Co 0, , Cr 0, , Cu 8, , Hg 0, ,04 16 Ni 0, , Pb 0, , V 0, , Zn 16, , Total-P

29 Massbalans Teoretiskt skulle de åtgå ca 1,6 MWh/dag för att hygienisera slamfödet enligt bilden ovan. Enligt Växjös konsulter skulle motsvarande designsiffra vara 1,9 MWh/dag inklusive förluster.

30 Försöksled 1 hur gick det?? Process-parameter Sista uppehållstiden Sista veckan Projektmål Enhet Biologisk belastning 2,47 2,49 3,2 kg VS/m3 Metanhalt 74,2 74,7 60 % Utrötningsgrad 11,8 11,9 N/A % TS in till efterrötning 8,8 9,0 10 % Spec. metanprod liter CH 4 /kg VS och dag Biogasprod. 0,38 0,41 0,632 Nm3 biogas/m3 Metanprod. 0,28 0,30 0,38 Nm3 CH4/m3 Ökning av metanprod. Ökning av energiproduktion % 2,0 2,1 2 X teor. Hyg. = 3,2 MWh/d

31 Varför nådde vi inte ända fram energimässigt?? Gasproduktion och biologisk belastning för Sundets rötkammare Vår försöksperiod 4,0 3, ,0 Nm 3 /dag ,5 2,0 1,5 Kg VS/ m 3, dag Gasproduktion 2010 Gasproduktion 2011 VS in till verket 2010 VS in till verket , ,5 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov Dec Axelrubrik 0,0

32 Slutsatser Det finns tillräckligt med gas kvar i rötat avloppsslam för att energimässigt betala för pasteurisering genom att lägga till ett efterrötningssteg Mellanavvattningen gick bra med en enklare bandavvattnare och kvaliteten på rejektet blev bra Metaninnehållet blir högt vid rötning efter pasteurisering Det mellanavvattnade och pasteuriserade rötslammet gick bra att pumpa och omrörningen i rötkammaren fungerade väl

33 Ytterligare slutsatser Delavvattningen i kombination med dispergering, pasteurisering och efterrötning producerade ett sirapslikt slam med mycket dåliga avvattningsegenskaper Dispergering konsumerade mycket el och hade ingen positiv effekt på gasprotentialen Pasteurisering av avloppsslam genererar en stark lukt vi testade två luktreduceringstekniker som båda visade sig ha god effekt Pasteuriseringen sänker viskositeten och gör slammet lättare att pumpa och röra om Pasteuriseringen hade i sig en väldigt liten positiv effekt på slammets gaspotential Kan vara positivt för gaspotentialen att bygga in en utjämningstank i systemet i vårt fall resulterade det i en hydrolys (12 h uppehållstid vid ca 20 C) som var positivt för gaspotentialen

34 Tack för uppmärksamheten! Gustav Rogstrand Forskare / Researcher JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI - Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engineering Box 7033, SE Uppsala Tel: Mob: Internet:

35 Gasproduktion och sammansättning Koncentration [vol %] Metan Koldioxid 0 Koncentration av metan och koldioxid i biogasen Koncentration [Vol %] 2,5 2 1,5 1 0,5 Koncentrationen av syrgas i biogasen 0

36 Gasproduktion och sammansättning Koncentration [ppm] Koncentration av svavelväte i biogasen

37 Substratet Tabell 1 Analys av substratets innehåll av fett, kolhydrater och protein. Proven togs 16 augusti, Provpunkt TS [% av våtvikt] Fett [% av våtvikt] Kolhydrat [% av våtvikt] Protein [% av våtvikt] 1 4,6 0,58 0 1,6 2 3,0 0,15 0 1,4 6 8,5 0,53 0 2,8 7 8,8 0,57 0 2,8 8 7,9 0,43 0 2,8

38 Substratet Tabell 1 Medelvärden för TS, VS och Tot-C under sista veckan av försöksled ett Provpunkt TS [%] VS [%] Tot-C [g/kg] 1 5,1 76,8 20,7 2 3,1 64,1 10,0 3 10,1 65,0 34, ,058 28,1 0, ,20 56,3 0,62 5 9,55 64,4 32,5 6 8,69 62,9 29,1 7 8,88 62,4 29,6 8 8,16 59,8 25,1 9 0,14 67,3 0,33

39 Substratet 6 5 Koncentration [kg/ton] Organisktkväve Ammoniumkväve Total kväve 1 0 Figur 7 Medelkoncentration av totalkväve, organiskt kväve och ammoniumkväve under sista uppehållstiden av försöksled ett (baserad på tre veckoprov)

40 Massbalans ammonium och fosfat

41 Försöksuppställning försöksled 2 Mobil pilotanläggning Labrötkammare (JTIS 35 liters labrötkammare) Råslam från Sundets ARV Rötrest Substrat Bufferttank Sönderdelning TaskMaster Hygienisering Rötkammare 1 (JTIs mobila pilotrötkammare) Labolina rötkammare 2

42 Gasproduktion och sammansättning 1,20 1,00 [Nm 3 /m 3 aktiv & dygn] 0,80 0,60 0,40 Biogas Metan 0,20 0,00 Biogasproduktion och metanproduktion under försöksled 2 från RK1 Den specifika metanproduktionen i RK1 under den sista veckan av försöksled 2 var 278 Nm3metan/tonVS

43 Gasproduktion och sammansättning Koncentration [Vol %] Metan Koldioxid 4 Koncentrationen av syrgas i biogasen under försöksled 2 från RK1 Koncentration av metan och koldioxid i biogasen under försöksled 2 från RK1 Koncentration [Vol %] 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0

44 Körning av RK2 under försöksled 2 På grund av tekniska problem med labrötkammaren (RK3) fick vi förlänga försöksled 2 någon vecka in i januari. På så sätt kunde vi ändå få data för körning av hela systemet under åtminstone en uppehållstid. Tabell 1 Nyckeltal för RK1 under januari Nyckeltal Enhet Gasproduktion sista veckan 11,4 Nm 3 Substrat in 1575 kg VS in 32 kg Specifik metanproduktion 255 Nm 3 metan/ton VS Biogasproduktion 0,33 Nm 3 biogas/m 3 & dag Metanproduktion 0,24 Nm 3 metan/m 3 & dag Tabell 2 Nyckeltal för RK2 under januari Nyckeltal Enhet Gasproduktion sista veckan 12 Nl Substrat in 11,2 Kg VS in 0,182 Kg Specifik metanproduktion 48 Nm 3 metan/ton VS Biogasproduktion 0,049 Nm 3 biogas/m 3 & dag Metanproduktion 0,036 Nm 3 metan/m 3 & dag

45 Substratet Tabell 1 TS-halterna i provpunkt 1-5 angivet i vikt-% Punkt Sista veckan 4,2 3,8 3,9 3,1 Sista uppehållstiden 4,3 3,8 3,9 3,1 Tabell 1 VS-halterna i provpunkt 1-5 angivet i vikt-% Punkt Sista veckan Sista uppehållstiden Mobil pilotanläggning Labrötkammare (JTIS 35 liters labrötkammare) Råslam från Sundets ARV Rötrest Substrat Bufferttank Sönderdelning TaskMaster Hygienisering Rötkammare 1 (JTIs mobila pilotrötkammare) Labolina rötkammare 2

46 Massbalans 0,51 ton/d Massförlust över bufferttank knutet till försöksuppställningen 3,76 ton/d Vattenånga som avgår under hygieniseringen Biogas 0,987 ton/d (Baserat på massbalans) Biogas 1,17 ton/d (Baserat på specifik biogasproduktion i pilotanläggningen) Metanhalt 72,8 % Biogas 0,14 ton/d Metanhalt 72,8 % 114 ton/d 4,22 % TS 77,1 % VS Buffert 113 ton/d 3,79 % TS 69,7 % VS Hygienisering 2 m 3 2 m 3 2 m ton/d 3,92 % TS 69,8 % VS RK 1 o 2 Rötkammare 109 ton/d 3,05 % TS 61,4 % VS RK 3 Rötkammare (Beräknade värden utifrån uppmätt biogasproduktion) 109 ton/d 2,93 % TS 59,7 % VS

47 Massbalans jämförelse försöksled 1 och 2

48 Parametrar för omrörardesign Viskositet [Pa.s] 1 0,8 0,6 0,4 0, Shear rate (Skjuvhastighet) [1/s] Pa.s Potens (Pa.s) y = 0,3576x -0,391 R² = 0,8811

49 Massbalans

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

BioMil AB. Inventering av biogasproduktion från reningsverken i Skåne. Lund den 4 juni 2007. Marita Linné. BioMil AB

BioMil AB. Inventering av biogasproduktion från reningsverken i Skåne. Lund den 4 juni 2007. Marita Linné. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp Inventering av biogasproduktion från reningsverken i Skåne Lund den 4 juni 2007 Marita Linné BioMil AB Projektet har beställts och finansierats av POSTADRESS BioMil AB TROLLEBERGSVÄGEN

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 5: Förslag till driftdatainsamling RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

PM BIOGAS I VÄSBY SJÖSTAD

PM BIOGAS I VÄSBY SJÖSTAD \\ser71sth1se\projects\7170\10167629\3_dokument\38_rapport\pm Biogas i Väsby sjöstad.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10167629 1 (13) PM BIOGAS I VÄSBY SJÖSTAD 1 Sammanfattning WSP Process har på

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika

Läs mer

Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär. Ola Palm JTI

Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär. Ola Palm JTI Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär Ola Palm JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI:s arbetsområden Avfall och avlopp

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2012

Produktion och användning av biogas år 2012 Produktion och användning av biogas år 2012 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas Biogödsel i Västra Götaland Rapport inom Lantbruksgas Hushållningssällskapen Västra Götaland november 2011 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 1.1 Förklaring av begrepp... 3 2 BIOGÖDSEL I VÄSTRA GÖTALAND...

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Förstudie om biogas för fordon på Arlanda flygplats och i Sigtuna kommun 610324 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el

Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el nr 107 Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el Mats Edström Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2004 Producera

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION

BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION Teknikkartläggning över biogasprocessen EVA-MAJ JOHANSSON Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Energiteknik Avancerad nivå 30 HP Civilingenjör Energisystem

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Processintern metananrikning vid gödselrötning

Processintern metananrikning vid gödselrötning JTI-rapport: Kretslopp & Avfall / Recycling & Organic Waste, nr 50 Processintern metananrikning vid gödselrötning Försök i pilotskala In-situ methane enrichment during anaerobic digestion of manure Pilot

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs Underlag till samråd Biogasanläggning i Strängnäs Sammanfattning Strängnäs Biogas AB bildades år 2010 av nio företagare, huvudsakligen lokala lantbrukare. Bolaget planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken

Läs mer

Lokal produktion av biogas

Lokal produktion av biogas Lokal produktion av biogas Vilka förutsättningar finns det i Älvdalens kommun? Lena Eriksson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 23 december

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion Marknadsanalysavsubstrat förbiogasproduktion frutigerlight(22p) EricFagerström CarolinaCarlsson Examensarbete2010 CarolinaCarlsson Miljö ochenergisystem Teknikochsamhälle CarolinaCarlsson LTH LTH LundsTekniskaHögskola

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogasproduktion på Utö

Biogasproduktion på Utö Biogasproduktion på Utö Undersökning av förutsättningarna för lokal slamhantering i form av biogasproduktion Jonathan Alm Master of Science Thesis KTH School of Industrial Engineering and Management Energy

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Biogasanläggning Antal Energimängd biogas (TWh/år)

Biogasanläggning Antal Energimängd biogas (TWh/år) BASDATA OM BIOGAS 2006 PRODUKTION AV BIOGAS I Sverige produceras årligen ca 1,5 TWh biogas vid omkring 240 anläggningar. Flest anläggningar finns vid reningsverken, där även störst produktion sker. Nya

Läs mer

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE)

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Mikael. Lantz. Rapport SGC 206 1102-7371 ISRN SGC-R-206-SE

Mikael. Lantz. Rapport SGC 206 1102-7371 ISRN SGC-R-206-SE Rapport SGC 206 Gårdsbiogashandbok Svenskt Gastekniskt Center April 2009 Kjell Christensson (projektledare) Lovisa Björnsson Stefan Dahlgren Peter E riksson Mikael Lantz Johanna Lindström Maria Mickelåker

Läs mer

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020 Möjligheter med förbehandling Biogas från lignocellulosa Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås I samarbete med: SP, JTI, BEMAB, Dalkia och Grontmij AB Regionala mål i Västra Götaland

Läs mer

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion UPTEC W10 002 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion Development of a model for calculating biogas production Marcus Mellbin REFERAT Utveckling av en beräkningsmodell

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion JTI-rapport Kretslopp & Avfall 42 Gårdsbaserad biogasproduktion System, ekonomi och klimatpåverkan Mats Edström Lars-Erik Jansson Mikael Lantz Lars-Gunnar Johansson Ulf Nordberg Åke Nordberg JTI-rapport

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments

Läs mer

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller

Läs mer

Steve Karlsson, servicechef på tekniska förvaltningen, projektledare för biogas, Växjö kommun

Steve Karlsson, servicechef på tekniska förvaltningen, projektledare för biogas, Växjö kommun Till biogasen används matavfall, allting startar hemma i hushållen. Jag tror det handlar mycket om pedagogik. Tänk om alla kunde bli lika engagerade som vid kampanjen för Håll Sverige rent. Steve Karlsson,

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 1a: Teknisk utvärdering rötningsanläggningar RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet

Läs mer

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Marie Mattsson Niklas Karlsson Sara Bergström Nilsson Titel: Biogas från hästgödsel i Halland Publiceringsdatum:

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

RAPPORT. Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel

RAPPORT. Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel RAPPORT Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Förord Uttaget av fossila bränslen måste minska om vi ska kunna uppfylla nya miljö- och klimatmål och förhindra en tilltagande

Läs mer

Biogas ger nya exportmöjligheter

Biogas ger nya exportmöjligheter Part financed by the European Union European Regional Development Fund Biogas ger nya exportmöjligheter Energitinget 2012-06-12 Bengt Malmberg Sustainable Business Hub Part financed by the European Union

Läs mer

Rapport. Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten. Del 2 - Systemanalys och praktiska exempel 2012-05-29

Rapport. Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten. Del 2 - Systemanalys och praktiska exempel 2012-05-29 Rapport Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten Del 2 - Systemanalys och praktiska exempel 2012-05-29 Förord Projektet NV Eko (Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv) var ett näringslivsinriktat

Läs mer

Uppföljning av biogasproduktionen vid Henriksdals reningsverk 2000-2005

Uppföljning av biogasproduktionen vid Henriksdals reningsverk 2000-2005 Uppföljning av biogasproduktionen vid Henriksdals reningsverk 2000-2005 Daniel Hellström, Stockholm Vatten VA AB Lena Jonsson, Stockholm Vatten VA AB Lina Vallin, Svensk Biogas R nr 1, januari 2009 2:a

Läs mer

SYSTEMTEKNIK 1201 Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion

SYSTEMTEKNIK 1201 Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion SYSTEMTEKNIK 1201 Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion Maria del Pilar Castillo, Marcus Olsson, Gunilla Henriksson, Johnny Ascue, och Roger Nordman Högtemperaturförbehandling

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Mats Edström, Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Åke Nordberg

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-11-25 Detta är JTI! Vision: JTI är ett självklart val för företag inom

Läs mer

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen 2 juni 2015 Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen Innehåll Krav i gödselgasstödet 1 Hur kan du söka efter läckor? 2 Fler tips för bättre läcksökning - Mellanliggande kontroller 2 Vilket läcksökningsinstrument

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer