FORSKNING. och utveckling2010. brännskadeforskning TEMA:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNING. och utveckling2010. brännskadeforskning TEMA:"

Transkript

1 FORSKIG och utveckling TM: brännskadeforskning ationell fästingstudie leds från Linköping Så kan kokainsuget stoppas Beroendeforskning ska förhindra återfall Profilen Per spenberg: Forskning bygger på nyfikenhet och lust att se vad som händer

2 rdktör ihåll Välkomna till tidningen Forskning och utveckling! TMKRÖIK 3 KBT I GRUPP HJÄLPR SPRUTRÄDD GRVID 4 OTISR 5 STRTGISK FORSKIG 6 Som redaktör för tidningen har jag förmånen att arbeta nära den ström av kreativitet och upptäckarlusta som finns inom den medicinska forskningen i Östergötland. Det är ett litet utsnitt av den verksamheten vi försöker skildra i den här tidningen. Vidare är jag stolt över att kunna berätta tidningen numera ges ut gemensamt av Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet, den medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. n naturlig effekt av den gemensamma utgivningen är att vi har gjort om tidningens utseende och till viss del även innehåll. tt nytt inslag är till exempel avdelningen Regionalt på sidan 5, som vi ägnar åt forskningsprojekt som på olika sätt sträcker sig över länsgränserna. Gamla bekanta delar som Profilen på sidan och ett urval av årets avhandlingar på sida finns förstås kvar. Temat för årets nummer av Forskning och utveckling är brännskadeforskning. För oss är det ett högaktuellt ämne då Universitetssjukhuset i Linköping är en av två svenska rikssjukvårdsenheter för avancerade brännskador. Det är ett uppdrag som går hand i hand med ett ökat fokus på forskning inom samma område. Jag hoppas att du ska tycka lika mycket om det nya utseendet och innehållet i tidningen som jag gör. Hör gärna av dig till mig med synpunkter eller tips om ämnen som du skulle vilja läsa mer om. Och glöm inte att besöka oss på webben: Sandra Johansson -post: Telefon: Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet har gemensamma strategiska satsningar inom forskning. TM: BRÄSKDFORSKIG 8 Ökade forskningsmöjligheter när Universitetssjukhuset i Linköping blivit riksenhet. SLG TILL FORSKIG FRÅ LIOS 11 LÄTTR SÖK MDICISK FORSKIG 12 Y CHFLÄKR MD FORSKIG I FOKUS 13 PRKLIISK FORSKIG 14 David ngblom studerar hur beroendeframkallande droger och inflammatoriska sjukdomar påverkar hjärnan. TIOLL FÄSTIGSTUDI 16 FORSKR FÖRLÄSR PÅ WBB 18 I föreläsningsserien Forskning i framkant får du möta forskare både från Hälsouniversitetet och från andra lärosäten. PROFIL: PR SPBRG 20 VHDLIGR 22 Forskning och utveckling produceras av Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping nsvarig utgivare: Landstinget i Östergötland Redaktör: Sandra Johansson Redaktionskommitté: Göran Berg, ina elson, Åke Hjelm, Susanne B Karlsson, Peter Strålfors Grafisk form: Åsa Källstrand Thor Foto: Göran Billeson Tryck: Larsson Offsettryck Upplaga: ex Webbplats: Fler exemplar kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon: , e-post: FORSKIG OCH UTVCKLIG - 2 TM krönika Utanför hörs strax det dova mullret av en helikopter som närmar sig. ågra minuter senare dras en bår in av den svettiga och rödblossiga helikopterpersonalen och det går inte att ta miste på allvaret i deras ansikten. Den bärbara respiratorn pyser regelbundet och över båren hänger tre literflaskor med intravenös vätska. Patienten ligger täckt av ett torrt lakan och två gula landstingsfiltar. fter båren kommer en sammanbiten man och kvinna i civila kläder. Patienten, låt oss kalla honom Jakob, är ett litet barn, snart fem år fyllda. Mannen och kvinnan är hans föräldrar. I ett obevakat ögonblick har Jakob låst in sig i familjens lekstuga och hittat en tändsticksask. Vad som sedan hände är det ingen som riktigt vet, men det står i alla fall klart att lekstugan en stund senare stod i lågor och att man mirakulöst lyckades dra ut pojken genom ett fönster. Vi avlägsnar filtarna och inspekterar den lilla kroppen, för att sedan konstatera att han har en mycket omfattande brännskada som vi beräknar till minst 85 procent av kroppsytan. Det är enbart händer, fötter och ansikte som inte är brända. Snabbt räknar vi ut vätskebehovet för det första dygnet, kopplar upp avancerad övervakningsutrustning och inleder smärtlindring. Sedan följer många månader på sjukhus. Tillsammans med familjen slits vi mellan hopp och förtvivlan. Jakob hålls nedsövd under långa perioder och opereras flera gånger varje vecka. Vi växlar mellan olika metoder för att kunna använda den lilla oskadade hud som finns kvar för att täcka de skadade partierna bit för bit och nå ett så bra resultat som möjligt. Tack vare intensivt forskande kan man sedan flera år ta några få kvadratcentimeter hud från en patient och odla i laboratorium för att täcka stora ytor. Så gör vi också med Jakob och efter ett år har nästan alla sår läkt. Utan en kombination av dessa moderna möjligheter hade slaget varit förlorat redan från början. u, flera år efter skadan, går Jakob i skolan och kan leka och röra sig nästan som andra barn. Säkerligen återstår fler operationer, men förutsättningarna för att Jakob ska kunna leva ett normalt liv trots sviterna av sin brännskada är stora. För oss fungerar hans olyckshändelse som en påminnelse om vikten av att arbeta för att minska riskerna för tillbud och skador, liksom att fortsätta forska och utveckla vården så att fler patienter ska kunna räddas tillbaka till ett liv med så hög livskvalitet som möjligt. Johan Thorfinn, universitetsöverläkare och kirurgisk ledningsläkare Folke Sjöberg, professor och anestesiologisk ledningsläkare Båda arbetar på brännskadeenheten vid Universitetssjukhuset i Linköping. Folke Sjöberg Johan Thorfinn 3 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 3

3 RGIOLT: FORSS S ju procent av alla gravida kvinnor lider av blod- och injektionsfobi. Obehag inför sprutor kan många känna igen, men skillnaden mellan att känna obehag och lida av en fobi är stor. KBT i grupp hjälper SPRUTRÄDD gravida Gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett effektivt sätt att hjälpa gravida kvinnor med blod- och injektionsfobi. Det visar en nyligen genomförd Linköpingsledd FORSS-studie. Metoden har nu implementerats på Universitetssjukhuset i Linköping (US), där ett dussintal kvinnor behandlas varje år. Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) är ett samarbete mellan Landstingen i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län (sydöstra sjukvårdsregionen) och Hälsouniversitetet i Linköping. FORSS övergripande syfte är att åstadkomma en förstärkt regional samverkan inom forskning och utveckling särskilt inom kliniska, patientnära problemområden. Personer med blod- och injektionsfobi undviker allt som har med sprutor, blodprov och sjukhus att göra. Det är inte ovanligt att kvinnor med den här typen av fobi även undviker att skaffa barn på grund av sin rädsla för alla de provtagningar och besök i sjukvården som följer under en graviditet, säger Caroline Lilliecreutz, specialistläkare i obstetrik och gynekologi vid kvinnokliniken på US. De kvinnor som trots sin fobi ändå blir gravida befinner sig i ett läge där de inte längre kan undvika kontakter med sjukvården. De upplever ofta ångest och känslor av depression. I sin studie undersökte Caroline Lilliecreutz om kognitiv beteendeterapi i grupp var ett effektivt behandlingssätt, till skillnad från att behandla dessa kvinnor individuellt. Trettio gravida deltog i studien och behandlades med KBT vid två tillfällen, i mindre grupper. tt antal gånger mättes deras känslor av rädsla och ångest med hjälp av enkäter. Som kontrollgrupp fungerade 46 gravida kvinnor med obehandlad blod- och injektionsfobi, samt 70 gravida utan fobi. Dessa rekryterades bland annat från sjukvården i Kalmar och Västervik. Vi kunde se en klar förbättring avseende kvinnornas blod- och injektionsfobi, jämfört med kontrollgruppen. Även ångest- och depressionssymptomen under graviditeten minskade, säger Caroline Lilliecreutz. Caroline Lilliecreutz Gunilla Sydsjö Verklighet i vården De positiva resultaten från studien har omvandlats till verklighet på US. Gunilla Sydsjö, KBT-terapeut och professor i psykosocial obstetrik och gynekologi, tar emot två grupper om 4-6 gravida per år: Behandlingen bygger på exponering där patienterna får se och hålla i verktygen som väcker ångest. De får möta sina rädslor under trygga former, där de hela tiden har inflytande över vad som händer och i vilken takt. Gunilla Sydsjö använder sig av en behandlingstrappa där utgångsläget är det som patienterna upplever som minst ångestframkallande, som att vara nära någon i sjukhuskläder. fter hand ökar modet och med patienternas medgivande tas nästa steg. Det sista momentet i behandlingen examensprovet, är att ta ett venprov, vilket också är det som oroar de flesta patienter allra mest. OTISR ÄTVRKSTRÄFF FÖR DOCTR Den 21 september samlades ett 40-tal disputerade och docenter inom landsting och kommun för en nätverksträff med Hälsouniversitetet. Det var tredje gången en sådan nätverksträff gick av stapeln. Syftet med träffarna är att underlätta fortsatt forskning, utveckling och utbildning samt att underlätta den fortsatta kontakten med Hälsouniversitetet. På träffen avhandlades bland annat karriärstegen för olika yrkeskategorier och ett föredrag om Bananflugan som modell för lzheimers sjukdom, av professor Stefan Thor. Träffarna arrangeras två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. HÄLSOUIVRSITTTS FRSTRÖMPRIS TILL FRDRIK LIDR Fredrik linder, professor i molekylär neurobiologi, är årets mottagare av ric K Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Han får priset för sina banbrytande studier av spänningsaktiverade jonkanalers struktur och funktion, och hur sådan kunskap kan användas för att utveckla nya behandlingar Fredrik linder av epilepsi och hjärtrytmrubbningar. Genom en kombination av elektrofysiologi, molekylärbiologi, biokemi och datorsimuleringar har han studerat de strukturella förändringar som sker hos jonkanalerna när cellmembranets elektriska spänning detekteras och hur detta leder till öppning och stängning av kanalen. Spänningskänsligheten, visar Fredrik linder, kan modifieras av metalljoner, fettsyror och läkemedelsliknande substanser. I princip klarar alla att genomföra hela behandlingen och det finns faktiskt de som blivit blodgivare efter förlossningen. Det är ett bra sätt att underhålla resultaten av behandlingen och hålla fobin stången, säger Gunilla Sydsjö. FORSKIG OCH UTVCKLIG - 4 Text: Sandra Johansson Läs mer om FORSS på 5 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 5

4 STRTGISK FORSKIG Satsningar på STRTGISK FORSKIG Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet har gemen-samma strategiska satsningar inom forskning. Sammanlagt 15 miljoner kronor per år under fem år fördelas till tre framgångsrika forskningsområden. Forskarna på Forskningscentrum för diarrésjukdomar studerar samspelet mellan tarm och nervsystem. Hur interagerar tarmar och nerver för att utlösa diarré? Hur påverkas tarmen av stress, virus och bakterier? Därför är kollagenet framställt på rekombinant väg: en mänsklig gen som styr dess bildning förs över till jästceller, som då programmeras att tillverka ämnet på löpande band. Det ger en tydlig signal om att det är viktig forskning som vi sysslar med. Satsningen gör det även lättare att rekrytera spetskompetens, säger Fredrik linder, som är forskare och ansvarig för Centrum för systemneurobiologi, ett av de områden som har fått stöd. Kan vi lära oss det har vi också möjlighet att hitta nya sätt att påverka det. Vårt mål är att finna nya behandlingar för svåra symptom och i slutändan kunna bota kroniska sjukdomar.vi är bra på det här området i Linköping och med de nya satsningarna kan vi bli ännu bättre, säger Johan Dabrosin Söderholm. I samarbete med Per Fagerholm, professor i oftalmologi vid Linköpings universitet, utvecklades materialet till att bli användbart för kirurgi. fter flera års forskning och försök på djur var metoden färdig för klinisk prövning på människor. Tio patienter som stod på väntelistan för donerade hornhinnor ställde upp frivilligt och opererades i ena ögat av Per Fagerholm, som även arbetar som överläkare på ögonkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. D et är tre områden som erhåller stöd från och med år 2010: Forskningscentrum för diarrésjukdomar Stamceller och regenerativ medicin: Klinik, cellbiologi, biomaterial och klinik igen Centrum för systemneurobiologi: Utveckling, funktion och sjukdom hos neuronala kretsar. n del i den nya satsningen är en nationell forskarskola, Forum GIMIICum (Gastro-Intestinal Mucosal Inflammation and Infection Centre), finansierad av Vetenskapsrådet. Målet med forskarskolan är att stimulera till en kombinerad karriär inom klinisk verksamhet och forskning inom gastroenterologi. Totalt 24 doktorander från hela landet är antagna till forskarskolan, som startade i september Resultaten och de möjligheter som nu öppnas är mycket uppmuntrande. u arbetar vi vidare för att förfina biomaterialet och modifiera operationstekniken, säger Per Fagerholm. Forskarna planerar också nya studier för att undersöka om de biosyntetiska hornhinnorna kan användas för att bota andra ögonsjukdomar. viktig forskning som vi sysslar med. Satsningen gör det även lättare att rekrytera spetskompetens. På sikt kan vi skapa en neuromiljö som gör att vi kan attrahera externa medel, och då är det större summor som det handlar om. Vi kan bli konkurrenskraftiga. De extra pengar som satsningen innebär ska bland annat användas till att bygga nätverk. Centrum för systemneurobiologi består av flera olika forskargrupper med egna mål. lla som bedriver bra forskning inom området kommer få en del av satsningen. Totalt är det runt personer som forskar inom neuro. u kommer vi att kunna förbättra kommunikationen mellan forskargrupperna, så att vi får större utbyte av varandra. Vi ska även bjuda in fler internationella föreläsare och satsa på ny teknik som underlättar forskningen. Centrum för systemneurobiologi forskar bland annat inom: - hjärnans genetik. - hjärnans signalsystem. - interaktionen mellan immunsystemet och nervsystemet. - visualisering av hjärnan och dess funktioner. - elektrisk retbarhet. - smärta. - beroende. n av forskarna på Centrum för systemneurobiologi är David ngblom. Läs ett längre reportage om honom på sidan 14. VÅRT MÅL ÄR TT HITT Y BHDLIGR FÖR SVÅR SYMPTOM Vinterkräksjuka och andra typer av tarmsjukdomar är vanliga i Sverige, och fokus för forskningen inom Forskningscentrum för diarrésjukdomar. Men här finns också ett globalt perspektiv; diarré är ett stort u-landsproblem som dödar två miljoner barn om året. Mycket i kroppen har beröring till tarmbakterier och virus. Det finns kopplingar både till humör och till ledsjukdomar, säger Johan Dabrosin Söderholm, ansvarig på Forskningscentrum för diarrésjukdomar. är det gäller diarré är mycket styrt av nerverna. Kanske kan vi hitta nya behandlingsformer för att behandla nerverna istället för tarmarna. FORSKIG OCH UTVCKLIG - 6 Målsättningarna för forskargrupper i det gemensamma strategiska forskningsarbetet är att: HORHI SKPD V ÖGT SJÄLVT Tio ögonpatienter i Östergötland ser sedan snart tre år genom nya, friska hornhinnor som byggts upp av deras egna celler och nerver. Bakom det vetenskapliga genombrottet står forskare från strategiområdet Stamceller och regenerativ medicin: Klinik, cellbiologi, biomaterial och klinik igen. Vår studie är den första som visar att en konstgjord hornhinna kan integreras i det mänskliga ögat och stimulera till återbildning, berättar May Griffith, professor i regenerativ medicin och föreståndare för det nystartade Integrative Regenerative Medicine Centre vid Linköpings universitet. Det är viktigt att materialet inte stöts bort av ögat. DT BLIR LÄTTR TT RKRYTR SPTSKOMPTS b edriva forskning utifrån praktiska frågeställningar inom sjukvården som kan leda till praktisk nytta i patientvården inom en snar framtid u tveckla hög grad av tvärvetenskapligt angreppssätt över fakultetsgränserna Forskarna på Centrum för systemneurobiologi hoppas att på lång sikt kunna hitta lösningar på behandling av lzheimers, Parkinson och epilepsi. öka den externa finansieringen Tanken är inte att förändra inriktningarna som vi nu har, utan att de pengar vi får ska förbättra och fördjupa befintlig forskning, och förenkla för forskarna, säger Fredrik linder. a ttrahera de mest produktiva forskarna bedriva excellent forskning f akultetsöverbryggande handledning inom forskarutbildningen. Jag tror att detta ger en tydlig signal om att det är Text: Sandra Johansson 7 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 7

5 TM: BRÄSKDFORSKIG Ökade forskningsmöjligheter för RIKSHT Vid Universitetssjukhuset i Linköping finns den ena av två riksenheter för avancerad brännskadevård. Det innebär bland annat ökade möjligheter till forskning. tt gemensamt forskningsprojekt handlar om brännskadade patienters hälsorelaterade livskvalitet. Det var den 1 januari i år som Universitetssjukhuset i Linköping (US) och kademiska sjukhuset i Uppsala utsågs till landets två riksenheter för avancerad brännskadevård. Det gagnar patienterna som blir omhändertagna på enheter med större volym, mera samlad expertis och bättre resurser, säger professor Folke Sjöberg, verksamhetsansvarig vid brännskadeenheten på US. ndra sjukdomar påverkar mest I studien används en referensgrupp som Folkhälsovetenskapligt centrum vid Landstinget i Östergötland tidigare har mätt livskvaliteten hos. De patienter som är friska innan de får intensivvård jämförs med friska personer i referensgruppen och de patienter som har en kronisk sjukdom innan intensivvården jämförs med sjuka personer i referensgruppen. Brännskadeenheten driver förutom en avancerad brännskadevård även forskning och vårdutveckling med hög internationell standard. tt enheten nu är riksenhet innebär även ökade möjligheter för just forskning. ftersom vi får fler patienter i Linköping får vi ett större underlag för vår forskning. ffekten blir densamma i Uppsala och då vi jobbar på samma sätt med patienterna blir det lättare att analysera resultaten och kvalitetssäkra vården, vilket är till nytta för patienterna, säger Folke Sjöberg. Intensivvård är dyr och då är det viktigt att se hur väl vi lyckas med behandlingen och hur den långsiktigt påverkar den självskattade hälsorelaterade livskvaliteten, säger Lotti Orvelius, intensivvårdssjuksköterska och forsknings- och verksamhetsutvecklare. FORSKIG OCH UTVCKLIG - 8 Studien visar att livskvaliteten är påfallande god hos de patienter som har omfattande brännskador och att den påverkas mer av andra sjukdomar än av brännskadan i sig. På vilket sätt kan då resultaten av studien vara till nytta för patienterna? Folke Sjöberg Vår förhoppning är att också kunna identifiera ytterligare faktorer som leder till negativa långtidskonsekvenser på patienterna så att vi på ett bättre sätt kan sätta in stödinsatser efter intensivvården. Preliminära data talar för att det framför allt är fysiska begränsningar som påverkar den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten negativt. I detta avseende kan till exempel intensifierad sjukgymnastik vara av värde, menar Lotti Orvelius. Hälsorelaterad livskvalitet tt forskningsprojekt som drivs tillsammans av US och kademiska sjukhuset rör brännskadades hälsorelaterade livskvalitet. Lotti nklare att få fram data Orvelius, intensivvårdssjuksköterska och Även hon ser flera fördelar för forskningens forsknings- och verksamhetsutvecklare för del av att BRIV nu är riksenhet. Hon meintensivvårdssjuksköterskor i Östergötland, nar till exempel att det är enklare att få fram forskar kring hur brännskadade patienter skattar relevanta data när patientunderlaget på USsin hälsorelaterade livskvalitet ett respektive enheten blir större och samarbetet med kliniken två år efter att de har vårdats på intensivvårdlotti Orvelius i Uppsala förbättras. avdelningen för brännskador (BRIV) på US eller kademiska sjukhuset. Studien, som är ftersom US och kademiska använder i stort sett pågående, inleddes redan Hittills ingår 172 pasamma behandlingsformer så vet jag att resultaten inte tienter över 16 år med mer än tioprocentiga brännskador kan påverkas av att vården skiljer sig åt, förklarar Lotti eller som har haft mer än sju vårddygn på BRIV. Orvelius. Intensivvård är dyr och då är det viktigt att se hur väl Hon påpekar också att det är enklare att föra tillbaka vi lyckas med behandlingen och hur den långsiktigt påforskningsresultaten direkt till personalen som jobbar verkar den självskattade hälsorelaterade livskvaliteten, på riksenheten. säger Lotti Orvelius. Text: Cecilia Ottosson Se Folke Sjöbergs webbföreläsning från hösten 2009 på 9 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 9

6 TM: BRÄSKDFORSKIG SLG Tidig påverkan på organfunktion vid SLG TILL FORSKIG FRÅ LIOS BRÄSKD Vid svåra brännskador påverkas organen i kroppen i ett tidigt skede och allt tyder på att det är brännskadan i sig som orsakar organsvikt. Det visar olika studier vid intensivvårdsavdelningen för brännskador på Universitetssjukhuset i Linköping. D et är relativt få människor som i dag avlider till följd av brännskador. Under de senaste åren har dödligheten sjunkit med 70 procent. är patienter med svåra brännskador avlider är orsaken ofta att olika organ i kroppen slutar fungera. Under flera år har en forskargrupp på intensivvårdsavdelningen för brännskador (BRIV) på Universitetssjukhuset i Linköping (US) studerat hur olika organ påverkas av en brännskada och vad det är som ger upphov till organsvikt. Forskningssjuksköterskan Ingrid Steinvall har drivit flera av studierna och har bland annat tittat på hur njure, lungor och lever påverkas vid en brännskada. Studierna har gjorts på patienter som har vårdats på BRIV. Resultaten av leverstudien har ännu inte analyserats klart, men tycks överensstämma med den påverkan man funnit avseende andra organ. Orsaken är brännskadan Det mest banbrytande vi har kommit fram till är att det sannolikt är brännskadan i sig som är den största bakomliggande orsaken till organsvikt. n stor brännskada ger en kraftig inflammationsreaktion i kroppen och det är sannolikt en kombination av verkningarna och följdreaktionerna på inflammationsreaktionen som ger skador på organen, säger Ingrid Steinvall. Tidigare har man trott att det främst är infektioner som påverkar organen och att detta inträffar lite senare i förloppet. Den brända huden togs inte bort lika snabbt som i dag och då tillstötte infektioner som i sig bidrog till påverkan på organen. Påverkas tidigt Vi har sett att organen påverkas i ett tidigare skede än vad man tidigare har trott och att de flesta av patienterna återfår normal organfunktion redan under vårdtiden, säger Ingrid Steinvall. Lungorna är det organ som påverkas snabbast efter att brännskadan har skett. ndningssvikt kan komma FORSKIG OCH UTVCKLIG - 10 MOTTGR V LIOSSLG 2010: Susanna Walter forskar om sjukdomen IBS och undersöker hur hypnosbehandling påverkar tarmens känslighet. I maj fick 20 doktorander och fyra disputerade forskare vid Hälsouniversitetet ta emot anslag från Lions forskningsfond mot folksjukdomar. n av dem var Susanna Walter, ST-läkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, som leder en studie om Irritable Bowel Syndrome. Det är brännskadan i sig som orsakar organsvikt och inte de efterföljande infektionerna, som man tidigare trott. redan första dygnet. Därefter kommer påverkan på njurfunktion och leverfunktion. Senare i vårdförloppet kompliceras bilden av att en del av patienterna får ytterligare nedsatt organfunktion i samband med svåra infektioner. Folke Sjöberg är professor och verksamhetsansvarig på brännskadeenheten på US. Han berättar att vita blodkroppar har en stor roll för läkningsprocessen vid en brännskada, men att de också frisätter nedbrytande enzymer. Om dessa bildas i för stor omfattning orsakar de skador i sig. Forskningsresultaten innebär att vi i ett kortare perspektiv ska titta på behandlingsstrategier för effekterna av de vita blodkropparna. I ett längre perspektiv handlar det om att analysera hur samspelet mellan svikten i de olika organen ser ut och jobba med strategier för att förebygga organsvikt. Text: Cecilia Ottosson Läs mer om Lions forskningsfond på Det är naturligtvis ovärderligt att få de här kronorna. De betalar en del av de undersökningar vi gör i studien, säger Susanna Walter. Hon är läkare vid endokrin- och magtarmmedicinska kliniken (M-kliniken) vid Universitetssjukhuset i Linköping (US). Tillsammans med Mats Larsson, ST-läkare och doktorand vid M-kliniken, och Maria ngström, MR-fysiker vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, driver hon en studie om Irritable Bowel Syndrome (IBS). Den görs i samarbete med forskare vid University of California, Los ngeles. IBS är en relativt vanlig sjukdom som innebär magoch tarmbesvär hos mellan 10 och 15 procent av befolkningen. Symtomen är buksmärtor, uppsvälld buk och avföringsrubbningar. Hur tarmens känslighet påverkas Vi vet inte vad som är orsaken till IBS, men enligt tidigare studier tros orsaken finnas i centrala nervsystemet. Hypnosbehandling, en form av självhypnos som fungerar som en djupavslappning, har gett bra resultat, förklarar Susanna Walter. Doktorander: Christina Bendrik, ils Dahlström, Britt riksson, Åsa rnersson, Lovisa Farnebo, Simon Farnebo, Catrin Furuhjelm, nna Fyrberg, Hans Granfeldt, va Hellqvist, Piiha-Lotta Jerevall, lin Kindberg, Marie Rubèr, Caroline Skoglund, Pehr Sommar, nn-charlotte Svensson-Holm, Gustav Tinghög, Mia Wallin, Kristina Warstedt och Susanna Ågren. Disputerade forskare: Maria Carlström, Henrik Gréen, Tino Kurz och Susanna Walter. I studien undersöker hon och de andra forskarna hur tarmens känslighet påverkas av hypnosbehandling. De använder metoden funktionell magnetresonanstomografi (fmri), där man kan avbilda aktivitet i hjärnan. I studien deltar en grupp personer som har IBS och en grupp friska personer. Vi vill se om det finns några skillnader mellan IBSpatienter och friska personer och om det händer något efter behandlingen som gör att signalerna från tarmen till hjärnan kan normaliseras hos dem som har IBS, säger Susanna Walter. De slutliga resultaten av studien beräknas vara klara under anslag Lions forskningsfond delar ut anslag till forskarstuderande vid Hälsouniversitetet (HU) sedan I år delades 20 anslag om vardera kronor ut. Sedan förra året delas även anslag ut till postdoktorer vid HU. I år fick fyra postdoktorer dela på kronor. Fonden drivs i samverkan mellan HU och ett stort antal Lionsklubbar i södra Sverige. Under åren har cirka 11,5 miljoner kronor delats ut. Text: Cecilia Ottosson 11 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 11

7 Lättare söka Forskning och utveckling behöver växa i ett gynnsamt klimat, där man vågar utmana, undersöka och fråga. MDICISK FORSKIG PÅ WBB n ny portal om medicinsk forskning sjösattes på Linköpings universitets webbplats i början av sommaren Den är ett helt nytt sätt att guida besökarna genom den medicinska fakultetens forskning. n stor webbplats är som en okänd stad. Utan vägvisare är man snabbt förlorad. På Hälsouniversitetets (HU) webb fanns mycket intressant forskningsinformation men hur skulle man hitta det man sökte? Till att börja med byggde resonemanget på att det var svårt att få fram information om forskning utan att känna till fakultetens organisation. Den nya webben har därför fått två ingångar, den befintliga organisatoriska och en ny, upplagd utifrån forskningsfrågor. Vi har tagit ett jättekliv mot en mer tillgänglig webb, för allmänhet, media och samhället i stort, säger nette Philipsson, kanslichef på HU. Den nya webben för medicinsk forskning spänner över 15 ämnesområden, allt från autoimmuna sjukdomar och allergi till rörelseorganens funktion och sjukdomar. På ett populärvetenskapligt sätt beskrivs de olika forskningsområdena, med möjlighet till fördjupning i såväl området i sig som i olika forskares forskningsprojekt. Här samlas också forskningsnyheter inom det medicinska området. liu.se/forskning/medicin Hon betonar att det i dag är allt viktigare för en forskare att synas. I många länder är finansiärerna mycket noggranna med hur pengarna används, och då är webben ett sätt att visa vad man åstadkommit. I Sverige nagelfars man ännu inte på samma sätt, men trenden går åt samma håll. Lanseringen av den nya portalen innebär dock inte att arbetet stannar av. Förberedelserna är redan igång för att hela forskningswebben ska finnas på engelska. Upptäck den nya webben på liu.se/forskning/medicin Om vi tappar det analytiska tänkandet och inte utvecklar sjukvården, sätter vi heller inte patienten i första rummet, säger ina elson, ny chefläkare med ansvar för forsknings- och utvecklingsfrågor vid Landstinget i Östergötland. ina elson var tidigare verksamhetschef vid barn- och ungdomskliniken och har som docent egen forskningserfarenhet. Hon efterträdde Gösta Berlin som chefläkare med FoU-ansvar i januari. Uppdraget är att leda forskning och utveckling mot behoven i morgondagens sjukvård. Det saknar inte utmaningar. Den kliniska forskningen har tappat mark i Sverige. Vårdens yrkesgrupper efterfrågas ständigt i den dagliga, operativa verksamheten. Vi måste freda utrymmet för klinisk forskning och säkerställa att det finns tid och resurser för medarbetare att forska, säger ina elson. Metoder baseras på vetenskap I en allt mer avancerad sjukvård behövs fler personer som förstår, kritiskt granskar och kan välja i det stora utbudet av behandlingar. FoU-arbetet handlar i grund och botten om patientsäkerhet, betonar ina elson. Metoder ska baseras på vetenskap och det är vår skyldighet att hålla oss uppdaterade. Om vården inte utvecklas och förbättras, riskerar vi att patienter inte blir optimalt behandlade eller till och med kommer till skada. Positivt mottagande Hittills har reaktionerna på den nya portalen varit övervägande positiva: aptitligt, lättillgängligt. Flera forskare har till exempel upptäckt fördelarna med att kunna länka till och från sina egna hemsidor. Mycket av forskningen i datarum och laboratorier sker osynligt, men är avgörande för sjukvårdens vidare utveckling. Pedagogik, utbildning, forskning och patientsäkerhet har en helt nödvändig koppling för att hälso- och sjukvården ska lyckas med sitt uppdrag, anser ina elson. Vi insåg direkt att förankringsprocessen skulle vara viktig för att få acceptans. Därför involverades institutionernas proprefekter på ett tidigt stadium, säger nette Philipsson. Frågor behövs För att stötta medarbetare att forska har Landstinget i Östergötland inrättat nya befattningar som kombinerar forskning med kliniskt arbete inom många av vårdens yrkesområden. tt annat viktigt arbete är att skapa ett klimat som gynnar forskning och kunskap. Det har funnits ett ingrott motstånd mot att lägga ut forskningsinformation offentligt. Den nya webbportalen bidrar till att förändra den inställningen. I ett bra klimat vågar man fråga, vilket leder till att färre misstag begås och fler analytiska överväganden görs när besluten fattas i sjukvården. Inte sällan kommer de riktigt knepiga och utmanande frågorna från anhöriga och patienter. Samarbetet viktigt i konkurrensen tt bidra till ett innovationsvänligt klimat och därmed bygga broar till kommun och näringsliv är ytterligare ett område som intresserar vår nya FoU-chefläkare. Implementeringskunskap och implementeringsforskning är ett växande och angeläget fält, som ska göra att nya, moderna metoder kommer till nytta för patienterna. FORSKIG OCH UTVCKLIG - 12 Text: Åke Hjelm I ett bra klimat vågar man fråga y chefläkare med forskning i fokus De korta kommunikationsvägarna och goda samarbetsklimatet mellan landsting och universitet ser ina elson som en styrka för Östergötland och regionen i en hårdnande konkurrens från omvärlden. I framtiden tror jag att forskning och utveckling i ännu högre utsträckning kommer att vara något som såväl medborgare och medarbetare har bättre inblick och delaktighet i. Text: Maria Carlqvist 13 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 13

8 PRKLIISK FORSKIG kokainsuget Så kan stoppas David ngblom är en ung forskare som under 2010 fått ta emot både stora anslag och blivit utsedd till rådsforskare vid Vetenskapsrådet. Han studerar hur beroendeframkallande droger och inflammatoriska sjukdomar påverkar hjärnan för att man i framtiden bland annat ska kunna hitta behandlingar mot drogberoende. D et senaste anslaget var från uropeiska forskningsrådet (RC), det prestigefyllda RC Starting Grant. Det delas ut till unga forskningsledare som uppvisat stor potential. Det är första gången som en forskare på Hälsouniversitetet fått ett sådant anslag. Det känns fantastiskt att få det här anslaget. Det är ett kvitto på att det man gör uppfattas som bra och viktigt. Dessutom ger det klart bättre betingelser för min fortsatta forskning, säger David ngblom. David ngblom är docent i neurobiologi och studerar de kretsar i hjärnan som signalerar belöning och obehag. Han leder en forskargrupp som studerar hur beroendeframkallande droger och inflammatoriska sjukdomar påverkar hjärnan. n utnämning till rådsforskare i psykiatri vid Vetenskapsrådet (VR) har gett honom ökade forskningsresurser och en möjlighet att intensifiera sin forskning. Jag har idag en och en halv doktorand och en postdoktor i min grupp. Tack vare detta kan verksamheten växa. Utnämningen är också en bra merit för mig när jag söker andra anslag, säger David ngblom. Förhindra återfall i drogberoende Den forskning som David ngblom har varit delaktig i fokuserar på att upptäcka nya vägar att i framtiden förhindra återfall i drogberoende. tt av målen är de dopaminproducerande nervcellerna i mitthjärnan. Tidigare forskning har visat att dessa celler blir mer retbara vid droganvändning. För att ta reda på den funktionella betydelsen av detta använde David ngblom och hans kollegor en musmodell för kokainberoende. är cellernas mottagare (receptorer) blockerades för glutamat hjärnans viktigaste signalämne försvann risken för återfall i beroendet. Resultaten publiceras i den högt rankade tidskriften euron. ya resultat visar även att en speciell typ av glutamatreceptorer i de nervceller som de dopaminerga cellerna kontaktar är viktiga för återfall. Tillsammans lägger dessa studier några bitar på plats i det oerhört komplicerade pussel som beroende utgör. De dopaminproducerande nervcellerna är centrala i hjärnans belöningssystem. Beroendeframkallande droger orsakar att dopaminhalten i omgivningen stiger, vilket i sin tur påverkar andra nervceller och framkallar olika kroppsliga och mentala reaktioner. Kokain har en mycket snabb effekt på dopaminnivåerna, vilket förklarar att den är bland de mest beroendeframkallande drogerna. är man tar kokain, ökar antalet glutamatreceptorer, vilket gör cellen mer retbar. är vi blockerar den processen förhindrar vi återfall i beroende. Detta är intressant kliniskt eftersom det är i det skedet man får tag i patienterna, förklarar David ngblom. tt framtida hopp är att kunna göra något liknande i patienter och därmed förhindra återfall. Men mycket forskning återstår innan en sådan behandling kan bli verklighet. är receptorerna hos de dopaminproducerande nervcellerna i mitthjärnan blockerades för glutamat, försvann risken för återfall i drogberoende. FORSKIG OCH UTVCKLIG - 14 Forskningen är inriktad på kokain, men mekanismen är likartad för andra substanser. Förhoppningen är att i framtiden finna behandlingar mot drogberoende. Text: Susanne B Karlsson och Åke Hjelm Läs mer om David ngbloms forskning på 15 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 15

9 T köpi UDI Det finns ett stort engagemang och intresse, både från dem som har fått fästingbett och från de vårdcentraler som vill delta i studien.vi är mycket tacksamma för det, för utan dem skulle det inte bli någon studie, påpekar Pia Forsberg, den kliniska ledaren för forskningen. Det första tecknet på att någon har infekterats av Borrelia är en ringformad rodnad på huden en till fyra veckor efter ett fästingbett. Om infektionen har spridit sig kan den smittade få symptom som värk i nacke, armar, rygg och ben, viktnedgång och tillfällig ansiktsförlamning. n Lin FÄST l leds I frå GS Målet är att samla in fästingar till år Hittills har det gått över forskarlagets förväntan. onel Vi hoppas nå upp till i år, säger Pia Forsberg, professor i infektionsmedicin vid Hälsouniversitetet och överläkare på infektionskliniken vid US. ati D en nationella fästingstudien är omfattande och unik i sitt slag. Detta eftersom både fästingen och den bitne individen undersöks. Tidigare studier har enbart fokuserat på fästingen. ästan fästingar har samlats in sedan fästingstudien inleddes i slutet av Borreliainfektion Borrelia är en bakterie som oftast bara ger hudbesvär. Med penicillinbehandling blir de allra flesta snabbt friska. Ibland kan dock infektionen sprida sig till leder och nervsystem, då det tar längre tid för kroppen att läka. Borrelia kan ibland även orsaka bestående inflammationer i huden och lederna. ng Universitetssjukhuset i Linköping (US) är navet i den nationella fästingstudie som just nu pågår fästingar liksom prover från fästingbitna personer ska samlas in och analyseras fram till år På US laboratorier fotograferas, mäts och delas insamlade fästingar, och arvsmassa tas fram med hjälp av molekylärbiologisk teknik. TB De flesta som smittas av virussjukdomen TB får lindriga besvär och blir friska efter ungefär en vecka, men upp till en tredjedel får hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Med hjälp av vårdcentraler ntalet deltagande vårdcentraler har ökat rejält från starten och nu medverkar 55 vårdcentraler i studien runt om i Sverige och på Åland. Sydöstra sjukvårdsregionen, det vill säga Jönköpings, Östergötlands och Kalmar läns landsting, finns representerade med flera vårdcentraler. Syftet med forskningen är att ta reda på hur många fästingar som bär på TB, Borrelia eller fästingfeber och hur dessa virus eller bakterier kan spridas till människan. Forskarna vill också få svar på om bettet av en infekterad fästing alltid leder till symptom alternativt om den bitne individen utvecklar antikroppar som tecken på att infektionen kommit in i kroppen. tt fästingar från så många olika områden studeras ska dessutom ge svar på vilka geografiska skillnader som kan finnas. Liten risk att smittas av Borrelia Den oro som följer efter fästigbett tar mycket kraft från hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att vi får kunskaper om hur farligt det egentligen är att bli fästingbiten och hur stor smittorisken är. TB och Borrelia kan framkalla allvarliga sjukdomstillstånd, men det är inte säkert att risken att smittas är så stor, menar Pia Forsberg. Hittills har forskarna kunnat dra slutsatsen att risken att smittas av fästingöverförd Borrelia är liten. Ungefär var femte fästing bär på borrelia, men det är mycket sällan som människor får symptom och behöver uppsöka sjukvården, säger Pia Forsberg. Hur stor risken är att smittas av TB och fästingfeber håller forskarlaget fortfarande på att analysera. FORSKIG OCH UTVCKLIG - 16 De första symtomen kommer efter fyra dagar till en månad efter ett fästingbett: huvudvärk, muskelvärk, trötthet och feber. Om viruset har spridit sig till hjärnan eller hjärnhinnorna blir den smittade sjuk igen en vecka efter att de första symptomen har försvunnit. Vanliga tecken är hög feber, svår huvudvärk, kräkningar och ljuskänslighet. Man kan också få gångsvårigheter, talrubbningar, koncentrations- eller minnesstörningar. Var tionde drabbad får olika förlamningssymptom. Prover och fästingar analyseras De vårdcentraler som deltar i fästingstudien tar emot fästingbitna personer över 18 år. Har man kvar fästingen på kroppen plockar personalen bort den, annars tar man den med sig i till exempel en burk eller kuvert och lämnar den på vårdcentralen. Den som har blivit biten får sedan svara på en enkät och ta ett blodprov. fter tre månader görs en uppföljning då personen får komma tillbaka och ta ett nytt blodprov och berätta om eventuella symptom eller nya fästingbett. TB går inte att bota, men man kan skydda sig mot sjukdomen genom vaccination. Fästingfeber Fästingfeber är en sjukdom, som sedan många årtionden är känd hos djur, men på senare tid även har diagnostiserats hos människor. Sjukdomen orsakas av en bakterie som förökar sig inne i de vita blodkropparna och försvagar den drabbades immunförsvar. Prover och fästingar skickas till avdelningen för klinisk immunologi och avdelningen för medicinsk mikrobiologi för laboratorieanalys. Fästingen fotograferas, mäts och delas och sedan tas arvsmassan fram med hjälp av molekylärbiologisk teknik. De bitna personernas blod analyseras avseende antikroppar och andra immunologiska faktorer. Den som fått fästingen på sig och lämnat in den får inget provresultat som talar om ifall fästingen har någon smitta. Om personen får symptom ska de, som alltid, kontakta vårdcentralen för att få hjälp, avslutar Pia Forsberg. Pia Forsberg leder en studie som ska ge svar på hur virus och bakterier sprids från fästingar till människor. I regel noterar den smittade inga symptom alls. Ibland drabbas man av feber, huvudvärk, muskeloch ledvärk, illamående och allmän sjukdomskänsla ungefär som vid influensa. nstaka fall uppvisar ett allvarligare, mer stormande förlopp med lunginflammation och uttalade andningsbesvär, njursvikt och neurologiska symtom. Text: Cecilia Ottosson Läs mer om fästingstudien på 17 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 17

10 U FORSKR FÖRLÄSR PÅ nder våren 2009 inleddes föreläsningsserien Forskning i framkant, som Hälsouniversitetet (HU) och Universitetssjukhuset i Linköping (US) gemensamt står bakom. I föreläsningsserien får publiken möta forskare både från HU och från andra lärosäten. Programmet görs så varierat som möjligt, både vad gäller ämnen och forskare, så att alla ska kunna ta till sig och ha behållning av föreläsningarna. WBB Visas på webben ftersom vi vet att många har svårt att komma ifrån filmas alla föreläsningar och läggs ut på webben så att alla kan se dem i efterhand. Det innebär att vem som helst, oavsett var man befinner sig, har möjlighet att ta del av spännande, ny forskning, säger Mats Hammar, dekanus vid HU. Vill du enkelt kunna ta del av den spetskompetens och forskning som finns vid Hälsouniversitetet och Universitetssjukhuset i Linköping? Då kan du titta på föreläsningsserien Forskning i framkant på webben. tt exempel på föreläsningar som hittills har hållits är nders Persson, docent och föreståndare för Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) i Linköping, som talade under temat Kan det osynliga göras synligt en resa till kroppens inre. Ytterligare ett exempel är Per spenberg, profilen på sidan 20 i tidningen, som föreläste under rubriken Skadebehandling för otåliga: Hur ben och senor kan läka snabbare. Finns det ett manligt klimakterium?, var frågan som ställdes då nna-clara Spetz, specialistläkare vid kvinno-kliniken på US, talade. tt arkiv med de inspelade föreläsningarna finns på : R PÅ ÄSIG FÖRL Väcka nyfikenhet Huvudsyftet med Forskning i framkant är att synliggöra forskning. KT GIFRM I K S R /FO S. O I L. WW insk ör medic f m u r t R e på Cen DUKTIO ch föreståndar B O L L VIRTU rsson, docent o ing Pe aliser nders och visu p a k s n e IMRS bildvet MS? T FÖRSTÅ LZH U H R HLP CU DS FÖR T K FLIS IC S VÄ C FLUG K B M? SJUKDO r, professor IK I: o h MDIC T IV T R Stefan D RG HC S L I R BIOMT CH TO BDSID niken, och B ögonkli IK e r r o a s k s lä FROM e r TSth, prof IK, öve SBBM May Griffi olm, professor Å R IF T erh IGR U Per Fag UDR? T T F ch MD okrin- o FRLIGT RSKIG are end k lä r e ÄR DT O v F ö TTCLLS or IMH, OCH F ström, profess n y a klinike Fredrik edicinsk m m r a -t BTS? ch mag ORT DI rläkare barn- o B R e I v C ö C, ssor IK T TT V GÅR D dvigsson, profe u L Johnny n sklinike m o d g un a fler. a, mång g n å m och FORSKIG OCH UTVCKLIG - 18 W Mats Hammar Syftet är att göra den forskning som bedrivs mer känd både bland forskare och kliniskt verksamma medarbetare i hela regionen. Det här är också ett led i att väcka nyfikenhet och det är viktigt att alla får veta hur mycket forskning och vilken forskning som bedrivs, säger ina elson, forskningsansvarig chefläkare i Landstinget i Östergötland. Bakgrunden till satsningen på föreläsningsserien var flera möten mellan representanter från US och HU. ina elson Vi diskuterade regionens syn på US och HU och kom fram till att vi behövde synas bättre ute i verksamheten, både lokalt och regionalt. Det var då vi beslutade att en gemensam föreläsningsserie kunde vara ett bra sätt. US och HU är avhängiga av varandra och därför vill vi visa styrkan i gemensamma aktiviteter som Forskning i framkant är ett exempel på, säger Mats Hammar. Text: Cecilia Ottosson 19 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 19

11 PROFIL Forskning bygger på YFIKHT OCH LUST Profilen att se vad som händer Det konkreta hantverket i frakturbehandlingen fick Per spenberg att välja ortopedin. Fascinationen i forskningen ligger i experimenten att prova en idé och se vad som händer. God forskning är en form av disciplinerad lekfullhet, säger Per spenberg, professor vid Hälsouniversitetet och överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping (US), mer känd internationellt än hemma i Sverige. Per spenberg om KRTIVITT Man kan inte få fram kreativitet på beställning. n duktig konstnär eller musiker måste utveckla sin tekniska skicklighet. I arbetet med tekniken kommer kreativiteten av sig själv. Ibland. Det är samma sak med forskare, tror jag. Men både konstnärer och forskare kan tappa lusten och bli enbart tekniker; det är sorgligt med musiker som lämnar kvar fiolen på jobbet. VR M HITTR Y IDÉR Man måste flanera i det vetenskapliga landskapet; plötsligt hamnar man på en ny plats med nya perspektiv. Den som bara gräver där han står hamnar i en grop han inte kommer ur. FORSKIGS PRSOLIGHT Forskning är kartläggning och hypotesprövning tillsammans. Kartläggningen är fri och nyfiken medan hypotesprövningen är dömande och sträng. Det glada barnet och den vresige gubben i samma person. Disciplinerad lekfullhet. VD SOM ÄR OTISKT Byråkraterna inför nya hinder för den kliniska forskningen av etiska skäl. Men att avskräcka från kunskapssökande är oetiskt. FORSKIG OCH UTVCKLIG - 20 S om liten skruvade han isär väckarklockan för att se vad som hände inuti. Samma drivkrafter finns bakom hans forskning i dag, när han testar vad som händer under skinnet när såret har sytts igen. Forskning bygger på nyfikenhet och lust att se vad som händer. I går var vi i labbet och undersökte hur belastning påverkat en skadad sena. Då såg vi att vissa saker hände på ett helt annat sätt än vi trott. Sådant tycker jag är jättekul. Han är professor vid Hälsouniversitetet och överläkare i ortopedi vid Universitetssjukhuset i Linköping, och leder ett experimentellt laboratorium med fem anställda. Forskargruppen har nyligen visat att brutna ben kan läka snabbare med hjälp av läkemedel. Studierna i experimentell ortopedi sätter Linköping på världskartan. Vi kan göra så att en bruten handled läker lite snabbare, men måste fortfarande fråga oss vilken nytta det gör för patienten. I dag kan vi få skruvar att sitta bättre och proteser att hålla längre, men målet med forskningen är att det ska leda till ökad livskvalitet för människor. Belastning påskyndar läkning xperimenten görs genom djurförsök i många etapper innan de överförs till patienter. Forskargruppen har visat att råttors senor läker fortare dels om läkemedel tillförs och dels om de belastas. tt enda träningspass fördubblade läkningshastigheten. Innan vi går vidare till patienten måste vi ha goda skäl att tro att det vi gör är bra. Om vi gör något som man inte vet innebörden av riskerar vi att skada människor. De kliniska försöken är målinriktade och handlar om att prova nya behandlingsmetoder som är bättre än de tidigare. Själv anser Per spenberg att en av hans största upptäckter var när han kunde visa att en populär metod faktiskt inte fungerade. Han och kollegerna var missnöjda med behandlingsresultaten av ett nytt material som skulle framkalla benbildning. Per spenberg satte in det i sitt eget ben och kunde rapportera att inget alls hände. Det är nästan viktigare att slå hål på galna teorier än att ta fram nya. På det här sättet slapp patienter i Sverige bli behandlade med en metod som inte hade effekt. Snickeriarbete Han hade tänkt sig en yrkesbana inom invärtes medicin, men när han provade ortopedin blev han fast. Ortopedens arbete på 70-talet var mycket konkret och hantverksmässigt, mycket likt en snickares, menar Per spenberg. Då var han mest road av frakturkirurgi, av att skruva ihop benen så att det blev snyggt och prydligt, och få det som varit trasigt att bli helt. yfikenheten fick honom sedan att åka ner till den akademiska världen i Lund och börja forska. Jag hade tur och fick ta över ett laboratorium som en professor just hade lämnat när han flyttade därifrån. llt fanns där, och det var bara att sätta igång och leka. xperimenten var vildvuxna och vi lärde av misstagen. På fritiden är musiken viktig för Per spenberg och han spelar cello i Östgöta barock, Domkyrkans kammarorkester och periodvis i Linköpings symfoniorkester. Även här finns en koppling till forskningen. God forskning är en form av disciplinerad lekfullhet och samma sak är det med musiken. Lekfullheten behövs både när man tolkar ett nytt musikstycke och formulerar en forskningsfråga. Bra forskning ska vara kul. Text: Maria Carlqvist Se Per spenbergs webbföreläsning från våren 2010 på 21 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 21

12 VHDLIGR VHDLIGR SÅ RGLRS FBR OCH DÅLIG PTIT SOCIL FOBI VLIGT HOS UGDOMR Titel: Prostaglandin 2 in Brain-mediated Illness Responses Titel: Social anxiety disorder in Swedish adolescents: Prevalence, victimization & development Institution: Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet är en infektion slår till svarar kroppen med inflammation, feber, aptitlöshet och trötthet, alla effektiva vapen för att stoppa inkräktande mikroorganismer. n viktig roll i samspelet mellan immunförsvar och hjärna spelas av prostaglandin 2. Feber uppstår då inflammatoriska signalämnen, via Louise lander en signalväg över blodhjärnbarriären, sätter igång syntes av det hormonliknande ämnet prostaglandin 2 inne i hjärnans blodkärl. u visar Louise landers doktorsavhandling att prostaglandinernas roll vid inflammation är större än väntat. Louise lander har kartlagt signalvägarna över blodhjärnbarriären genom försök med genetiskt modifierade möss och farmakologiska hämmare av de enzym som tillverkar prostaglandin 2. Resultaten visar att prostaglandin 2 förser hjärnan med information om att en inflammation pågår någonstans i kroppen, men styr förutom feber även andra sjukdomsreaktioner som bland annat den matleda som är typisk vid sjukdom. ptitförlust upplevs ofta som en negativ reaktion på sjukdom, men verkar genom att minska bakteriernas tillgång på näring och järn. Prostaglandin 2 har också betydelse för frisättningen av stresshormonet kortisol från binjurarna. Kortisolet är nödvändigt bland annat för att balansera immunförsvarets reaktioner. Denna ökade kunskap om hur inflammationssignaler fortplantas till hjärnan kan bidra till utvecklingen av nya antiinflammatoriska läkemedel. Institution: Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet Social fobi är vanligt hos svenska ungdomar och särskilt hos flickor och äldre tonåringar. Ungdomar som rapporterar social fobi har i större utsträckning varit med om mobbing, sexuella övergrepp eller kränkningar. Social fobi utmärks av en stark rädsla för sociala situationer eller situationer Malin Green Landell där personen ska prestera inför andra. De drabbade är överdrivet rädda för att bli negativt bedömda och framstå som dåliga i andras ögon. Svårigheterna börjar tidigt i livet och många söker inte hjälp för sina besvär. Studien visar att självrapporterad social fobi är vanligt bland svenska ungdomar. Social rädsla verkar vara stabil över tid och föregå depressiva symptom, säger Malin Gren Landell, psykolog på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. I årskurs 6-8 uppgav 4,4 procent av eleverna att de hade besvär som kan klassas som social fobi. Bland 17-åriga gymnasieungdomar fanns besvären hos var tionde person. Det var två till tre gånger vanligare att flickor rapporterade besvär än att pojkar gjorde det. Den situation som flest skolungdomar kände mycket rädsla för var att prata inför klassen. I vår studie såg vi också att de ungdomar som rapporterar social fobi i större utsträckning hade varit med mobbing, sexuella övergrepp eller kränkningar och blivit illa behandlade av vuxna. Sambandet var starkast hos flickor, säger Malin Gren Landell. Fynden visar på vikten av att förebygga och hantera mobbing för att motverka utveckling av social rädsla och senare depressiva symptom. GTISK SKILLDR PÅVRKR RISK TT FÅ VITRKRÄKSJUK OCH TB HJÄRTPUMPR MISKR DÖDLIGHT I VÄT PÅ TRSPLTTIO Titel: Host genetic risk factors to viral diseases a doubleedged sword: Studies of norovirus and tick-borne encephalitis virus Titel: The use of mechanical circulatory support and passive ventricular constraint in patients with acute and chronic heart failure Institution: Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet Institution: Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet Risken att insjukna i en virussjukdom styrs inte bara av faktorer som ålder, kön, näringsstatus, underliggande sjukdomar och medicinering, utan också av små skillnader i vår arvsmassa. Många proteiner har en viktig funktion i vårt immunförsvar. n förändring i de gener som kodar för lin Kindberg dessa proteiner kan därmed påverka hur väl vi kan skydda oss om vi utsätts för smitta, säger lin Kindberg. Studien undersöker bland annat varför en del av uropas befolkning tidigare har visat sig ha ett nästan totalt skydd mot norovirus, som orsakar vinterkräksjuka. Skyddet har kopplats till en persons så kallade sekretorstatus. Åttio procent av européerna är sekretorpositiva och 20 procent är sekretornegativa. Sekretornegativa individer saknar en viss typ av kolhydrater på sin tarmyta. orovirus behöver dessa kolhydrater för att kunna infektera celler och därmed orsaka sjukdom, säger lin Kindberg. Till skillnad från infektioner med norovirus ger TB-virus, som sprids med fästingar, sällan lika tydliga symtom. Men en liten del av dem som infekteras utvecklar senare en svår sjukdom, med hjärnhinne- eller hjärninflammation, som kan leda till bestående men och döden. Individer som helt saknar det så kallade CCR5-proteinet, som styr cellerna i immunförsvaret till rätt plats i kroppen, har ökad risk att utveckla svår sjukdom om de infekteras med TB-virus. Medicinska hjälphjärtan minskar dödligheten och ökar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt som väntar på en hjärttransplantation. Hans Granfeldt Hjärtsvikt är en folksjukdom där patientgruppen ökar och fler är i behov av behandling och hjärttransplantation. Moderna pumpar förlänger tiderna som patienter kan vänta på rätt organ, säger Hans Granfeldt, som är hjärtkirurg på thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) och har forskat på effekten av olika behandlingar för patienter med kronisk och akut hjärtsvikt. Studien på pumpar bygger på 59 patienter i Sverige som har haft den första generationens hjärtpump HeartMate I, och 11 patienter på US som har haft den andra generationens pump HeartMate II. Hans Granfeldt har också studerat Impella, en pumpbehandling som korttidsanvänds vid akut hjärtsvikt, och nätbehandlingen CorCap, det senaste tillskottet inom hjärtkirurgisk hjärtsviktsbehandling. Resultaten är generellt goda i jämförelse med stora internationella kliniker.vi har i Sverige och här på US en överlevnad på 80 procent till hjärttransplantation, och en acceptabel nivå av komplikationer, säger Hans Granfeldt. Mekaniska hjälphjärtan, eller hjärtpumpar, avlastar det sviktande hjärtat och ger patienten kraft att träna upp fysiken inför en kommande hjärttransplantation. Tiden som patienter kan ha hjärtpump ökar, vilket betyder större chanser att överleva fram till transplantation då en lämplig donator hittats. Genom att förstå varför vissa blir sjuka och andra skyddas ökar möjligheterna att hitta riskgrupper och utveckla vaccin och behandling, säger lin Kindberg. FORSKIG OCH UTVCKLIG - 22 Läs de fullständiga avhandlingarna och sök efter annat publicerat forskningsmaterial på 23 FORSKIG OCH UTVCKLIG - 23

13 Landstinget i Östergötland Linköping Telefonnummer: Linköpings universitet LIKÖPIG Telefonnummer: I ÄST UMMR: TM: BILDMDICI Den medicinska bildvetenskapen är ett tvärvetenskapligt, dynamiskt och snabbt växande område inom medicinsk forskning. Det började med Wilhelm Conrad Röntgens revolutionerande upptäckt för drygt hundra år sedan. I dag finns flera bildmedicinska tekniker som öppnat helt nya möjligheter till diagnos och behandling. Genom att skapa bilder av en patients inre kan man se in i kroppen utan att använda skalpellen. Väggledd av samma bilder man kan bättre förstå hur organ fungerar, identifiera sjukdomar och operera med mycket liten risk för patienten. På Universitetssjukhuset i Linköping finns Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, som har utvecklat en tredimensionell medicinsk visualiseringsteknik, erkänd och uppmärksammad världen över. Med denna teknik kan man utföra till exempel virtuella obduktioner, smidiga kranskärlsundersökningar, djupseende vid hjärnoperationer och värdering av hjärtats funktion. I nästa nummer av Forskning och utveckling kan du läsa mer om CMIV och den medicinska bildvetenskapens betydelse för patienten. Utkommer hösten 2011.

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Hepatit C hos unga. - Fakta

Hepatit C hos unga. - Fakta Hepatit C hos unga - Fakta 2 Kan jag vara smittad med hepatit C? Hepatit C är ett virus som överförs genom kontakt med smittat blod och som kan påverka levern. De vanligaste sätten för unga personer att

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer