Betalar hon. för din mobil? ANSVARSVECKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalar hon. för din mobil? ANSVARSVECKAN"

Transkript

1 Betalar hon för din mobil? ANSVARSVECKAN F R E D O C H R Ä T T V I S A K Y R K O R N A S I N T E R N A T I O N E L L A A N S VA R S V E C K A

2 2 Ansvarsveckan Förord Antti Pentikäinen Törsten efter fred och rättvisa Den rika västvärlden har i årtionden brottats med att klargöra sitt ansvar för att avlägsna hungern. Utfästelser på hög politiskt nivå har inte lett till önskat resultat. Tvärtom har västländerna i ett aldrig tidigare skådat tempo blivit allt rikare samtidigt som problemen i många u-länder bara har förvärrats. Det är i den dystra skuggan av denna ackumulering av rikedomar som också resurskrigen förs. Konkurrensen om naturtillgångarna leder i u-länderna ofta till korruption, utsugning och skapar en våldsspiral kring kontrollen av resurserna. Det är ofta vi, vanliga människor, i västvärlden som drar nytta av denhär resurskonkurrensen och det är också vi som finansierar den. Kyrkorna i Finland vill under den ekumeniska Ansvarsveckan lyfta upp detta missförhållande till diskussion. Vi måste möta vårt ansvar för avigsidorna och skuggorna i den globala ekonomin. Om inte vi tar oss ann detta förändras ingenting. Ansvarsveckans tema under är Fred och rättvisa. Temat är specielt aktuellt både i Demokratiska republiken Kongo och i Mellanöstern. Den ekumeniska Ansvarsveckans uppgift är inte att leta efter skyldiga utan att hitta samarbetspartners. Vi kommer dock inte heller att tiga stilla. Kyrkorna önskar via Ansvarsveckan väcka människor att diskutera, engagera sig och agera för en rättvisare värld. Den kampanj som vi inleder nu fortsätter också under Ansvarsveckans kampanjmaterial vill ge information och väcka diskussion. Du utgör kärnan i ansvarstagandet: det du vill, det du tänker och det du gör. Vi sätter vår tillit till dig och inbjuder dig att komma med för att göra verklighet av det okränkbara människovärde som hör varje människa till. För kyrkorna är varje människa Guds avbild däremot är de förhållanden inom vilka människor lever i världen en bild av oss själva.välkommen att ta dig en titt i spegeln. Heikki Huttunen (generalsekreterare Ekumeniska rådet i Finland, kampanjkoordinator), Antti Pentikäinen (direktor Kyrkans Utlandhjälp), Robert Lemberg (direktor Kyrkans central för det svenska arbetet), Jan Edström (fd generalsekreterare) Utgivare: Kyrkans central för det svenska arbetet Ansvarsveckans hemsida Redaktör Ansvarsvecakns projektsekreterare Ann-Britt Kaca PB 185, Helsingfors Tfn (växel) Layout: Jaagon Ab Pärmbild: ACT/Rainer Lang KCSA Publikationen har getts ut med stöd av Utrikesministeriets informationsstöd för medborgarrörelser. De åsikter som framförs motsvarar inte nödvändigtvis utrikesministeriets officiella ställningstaganden. Betalar vi våldtäktsmän? De fattade tag i min hand. Önskade att jag skulle stanna. Längs med väggarna sjukhussängar i rad. Unga flickor och gamla kvinnor. En del med spjälade småbarn intill sig. De svagaste orkade knappt höja handen till en hälsning. Ett hastigt ögonkast utbyttes, sen försjönk blicken i ett fjärran och ögonlocken slöts åter. De svårast stympade och lemlästade hade sammanförts i ett rum. I dörren en kännspak, stickande odör. Men här tycktes ingen genera sig för de nedvätta sängkläderna. Trots att många inte log, grep de min hand. På läpparna kunde man läsa en tyst bön: Berätta vår historia. Lämna den inte oomtalad. Det är vårt enda hopp. Bredvid husen låg tält vid tält fyllda av patienter. På gården kom en pojke i rullstol emot oss. I dörren till salen linkade en fyraårig pojke på kryckor och tittade stumt in i våra ögon. I ett annex väntade kvinnor på operation och andra höll på att återhämta sig. Kvinnorna i annexet fick lära sig att binda korgar, de undervisades i sömnad och de som varit längst på sjukhuset t.o.m. i läsning och skrivning. De brutala våldtäkterna Kvinnorna hade hämtats till sjukhuset från de mest olika håll. Ett fåtal hade lyckats ta sig fram med egna krafter. För de väpnade grupperna i Kongo är coltan en viktig inkomstkälla. Dehär samma väpnade grupperna våldtar östra Kongos kvinnor och barn. Många hade påträffats i buskage vid vägen eller irrande i skogen. De som letade upp kvinnorna utsatte sig själva för livsfara: många hade blivit kidnappade, men på något märkvärdigt sätt lyckats klara sig tillbaka. I de värsta områdena var det inte värt att röra sig alls. Hur riskabelt det är att röra sig på vissa områden bevisas av att inte ens de beväpnade EU-styrkorna i Kongo har tillträde till dehär platserna. Trots detta har över tusen kvinnor med fistula förts till sjukhus för operation. Sjukhuset tar emellertid bara emot kvinnor med tredje och fjärde gradens fistula. Första och andra gradens skador klarar sjukhuset inte av att sköta, de är alldeles för många. Personalen uppger att de uppgår till flera tiotusental kvinnor. Den yngsta som opererats för fistula är en baby på tre månader, den äldsta en gumma långt över åttio år gammal. En kvinna med fistula kan varken hålla urin eller avföring. I västvärlden är fistula en vanlig förlossningsskada, det händer att vävnaden mellan könsorgan, ändtarm och urinblåsa slits sönder. I Kongo är fistula en följd av brutala våldtäkter: könsorganen på kvinnor och barn trasas sönder med söndriga flaskor, knivar eller gevärspipor. I Kongo lever, enligt beräkningar, över våldtagna kvinnor. Våldtäkt har blivit ett vapen i krigföring.

3 Ansvarsveckan 3 Avsikten är att tillfoga våldtäktsoffret bestående skador och att dra vanära och skam över de våldtagnas familjer och samfund. De skadade kvinnorna förskjuts ofta av sina familjer och tvingas att lämna sina byar. Utlämnade åt sig själva lider dehär kvinnorna ofta av inkontinens, de stinker alltså. Infektioner förvärras snabbt och utan sjukhusvård hotas de av bestående invaliditet eller av döden. Mineraler från Östra Kongo i mobilen I Kongo är det många olika beväpnade grupper som våldtar. I Östra Kongo har det varit krig nästan oavbrutet ända sen senare hälften av 1990-talet. I det mest omfattande kriget erövrade Laurent Desiree Kabila, stödd av Uganda och Rwanda hela landet och avsatte diktatorn Mobuto Sese Seko, som varit länge vid makten. Det var europeiska slavhandlare som i tiden inledde skövlingen av Kongo i stor skala. Men råast och brutalast blev våldet senare under kolonisationen, då Belgiens kristna kung Leopold använde Kongo som sin egen privata koloni ända fram till Under den tiden dödades upp till 10 miljoner människor i Kongo, eller hälften av landets befolkning. Leopold behövde Kongos rikedomar för att upprätthålla ett lysande hovliv i Europa. Men framför allt var det handplockade gummit från Kongo åtråvärt för Europas bilindustri och cykeltillverkare, som behövde gummidäck. I dag är den mest lönande affärsverksamheten i Kongo brytning och smuggling av mineraler. Ett av de mest värdefulla mineralen är coltan (tantalum), som elektronikindustrin använder i sina produkter: i bärbara datorer, digikameror, spelkonsoler och mobiltelefoner. Coltan är två gånger så hårt som järn, och rostar inte. Coltan kan också lagra stora mängder elektricitet. Dehär egenskaperna gör coltan till ett mycket värdefullt material. FN har fastslagit att penningströmmarna kring coltan är den viktigaste anledningen till oroligheterna i östra Kongo. Enligt vissa uppgifter ligger 60 procent av världens reservtillgångar av coltan i östra Kongo. Elektronikindustrin och tillverkarna av mobiltelefoner erkänner problemet, men anser att det är för svårt att lösa. Bolagen har koncentrerat sig på att skydda sin egen bild i offentligheten. Underleverantörerna har förbjudits att använda coltan från Kongo, men samtidigt medger bolagen att det är omöjligt att fastslå mineralets ursprungsland, eftersom de flesta inköpen görs on spot, som det kallas, d.v.s. som ett slags torghandel. I Kongo fortsätter brytningen av coltan i stor skala. Det smugglas ofta till grannländerna Uganda och Rwanda och säljs vidare. För de väpnade grupperna i Kongo är coltan en viktig inkomstkälla. Dehär samma väpnade grupperna våldtar östra Kongos kvinnor och barn. Det är omöjligt att bryta denhär spiralen av brutalitet och våldtäkter, om inte den olagliga mineralhandeln och de penningströmmar som hänför sig till den fås under kontroll. Det är enbart möjligt med hjälp av ett kraftfullt stöd och deltagande från bolagen i väst. Det här visades tydligt i början av 2000-talet då efterfrågan och därmed priset på coltan sjönk drastiskt. Bolagen hade fyllt sina förråd av coltan och fick utstå mycken offentlig kritik på grund av situationen i Kongo. Det anses ha satt i gång den fredsprocess, som lett till att Kongo i år har hållit det andra demokratiska presidentvalet i landets historia. Tyst samförstånd Under min vistelse i Kongo dök ett brev som Martin Luther King fick upp i mitt medvetande. I brevet till King uppmanar Amerikas religiösa ledare honom att avstå från kampen mot rassegregering. De ansåg nämligen att Kings verksamhet ledde till oroligheter och anklagade honom för dålig timing. Från sin cell i fängelset svarade King: Tiden i sig själv är neutral. Den kan användas till förstörelse eller uppbyggnad. Det syns mig i all högre grad som om de, som har en ond vilja använder tiden mycket effektivare än de, som har en god vilja. När vår generation en dag ställs till svars för våra handlingar, kommer vi att få göra bot, inte bara för vad onda människor har gjort eller sagt, utan framför all för varför goda människor teg stilla. Från det finländska mobiltelefonsamfundet meddelas, att bekymrade människor hört av sig. Tillsvidare har oron dock gällt hur det går för gorillorna vid brytningen av coltan. Om människor har ingen talat. I mitt sinne har bilden av en 14-årig flicka i Kongo etsats in. Hon var i ett eländigt tillstånd och i slutet av sin graviditet då hon hittades. Hon hade flytt från ett gerillaläger, där hon hållits som sexslav i över tre år. Flickan fördes till operation och födde på sjukhuset ett friskt barn. Vi träffade henne på ett gömställe, gerillan hade nämligen Kyrkornas Världsråd Vi lever i en champagneglasekonomi där 20 % av världens befolkning äger 83 % av världens resurser och 60 % av världens befolkning äger endast 6 % av jordens tillgångar. - Dr Rogate Mshana, KV:s diskussion om globalisering Kyrkornas världsråd (KV) kan karaktäriseras som kyrkornas FN. Organisationen grundades 1948 efter andra världskrigets slut för att främja de kristna kyrkornas enhet och gemenskapen mellan kristna. Efterkrigssituationen ledde till självrannsakan för kyrkorna och KV var ett naturligt forum för kyrkorna att dryfta sin roll i hur konflikter uppstår och hur de kan lösas. KV:s uppgift blev att främja fred, försoning och rättvisa såväl mellan kyrkor som mellan länder och folk. Idag har KV över 340 medlemskyrkor från över hundra länder. Organisationen representerar mer än 500 miljoner kristna och har kontakter till alla kyrkor och världsreligioner. Dessutom har KV konsultativ status inom Förenta Nationerna. KV:s finländska medlemskyrkor är Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands ortodoxa kyrka. Ekumeniska rådet i Finland är observatör inom KV. Kyrkornas världsråd är en ekumenisk organisation. Ordet oikoumene (grek.) betydde ursprungligen hela den bebodda världen, men idag står det närmast för mellankyrkligt arbete med tanke på synlig kristen enhet. Förutom främjandet av kristen enhet har rådet profilerat sig som en väckelserörelse för socialt ansvar på det globala planet. Till rådets kärnområden hör bl.a. Rättvisa, fred och skapelse, Fred och mänsklig säkerhet, Diakoni och solidaritet. KV har också aktiverat sig i diskussionen kring globaliseringen. De senaste årens utveckling har stärkt kyrkorna i deras uppfattning om att frågor som berör rättvisa, fred och skapelse bör behandlas gemensamt. En sådan fråga är globaliseringen som överskrider alla gränser, särskilt på det ekonomiska området. Till globaliseringens negativa återverkningar hör en växande ekonomisk orättvisa. Detta påverkar relationer mellan människor såväl som relationer mellan samhällen och länder. Krig, våld och konflikter uppstår och hela jordens ekosystem kan förändras som en följd av globaliseringen. Kyrkornas Värlsråd uppmanar kyrkorna att verka för att utrota fattigdomen, för rättvisa strukturer inom internationell handel, för en rättvis kreditpolitik, för efterskänkandet av skulder och för en kontroll av de globala kapitalströmmarna kommit för att leta efter henne. Sitt lilla trassellockiga barn hade modern gett namnet Baraka, som betyder Välsignelse. När jag hörde det tänkte jag åter på King. Vid minneshögtiden för de barn som dödades i bombattentatet mot kyrkan i Birmingham sa han: Och barnen, så har det sagts oss, är de senaste nyheterna från himlen. Antti Pentikäinen Skribenten är direktor för Kyrkans Utlandshjälp Kyrkans Utlandshjälp upprätthåller ett humanitärt biståndsprogram i Östra Kongo. Särskilt under det första skedet av globaliseringsdiskussionen kunde man inom KV skönja en stark globaliseringskritik speciellt från de latinamerikanska och afrikanska kyrkorna. I dessa världsdelar är kolonialismens följdverkningar ännu synliga. De fattigaste ländernas kyrkor ser och upplever dessutom mycket konkret de negativa effekterna av den ekonomiska globaliseringen. Dessa kyrkors röst hörs klart inom KV. Av organisationens medlemskyrkor är majoriteten numera från Asien, Afrika och Latinamerika. Detta inverkar också på globaliseringsdiskussionen. Tron på Gud som skapare, försonare och livgivare förpliktar kyrkorna och enskilda kristna att arbeta för varje medmänniskas bästa. I en globaliserad värld är det allt lättare att förstå att vår nästa är varje invånare på vår jord, inte bara vår granne eller arbetspartner som vi träffar dagligen. Inom KV har man konstaterat att globaliseringen också har positiva effekter som ökad rörlighet, kommunikation och demokrati. Den kristna kyrkan kan faktiskt sägas vara den första globala rörelsen och dess uppgift var ända från början att förkunna evangelium för hela världen. Nära knutet till förkunnelsen av evangelium hör arbete för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter, inte bara med tanke på kyrkornas medlemmar utan på hela mänskligheten. Vid KV:s generalförsamling i februari i år diskuterades olika förhållningssätt till globaliseringen. Man konstaterade att en värld utan fattigdom är både möjlig och i enlighet med Guds nåd, för hela världens bästa. Som bas för diskussionen hade man utarbetat ett dokument Agape kallelse till kärlek och aktivitet grundad på KV:s historiska arbete och synsätt. Dokumentet uppmanar kyrkorna att verka för att utrota fattigdomen, för rättvisa strukturer inom internationell handel, för en rättvis kreditpolitik, för efterskänkande av skulder och för en kontroll av de globala kapitalströmmarna. I Kyrkornas världsråd verksamhet är det viktigaste delaktighet, möte och insikt om att världen är en, mänskligheten en och att kyrkornas gemensamma uppgift är att arbeta för fred, rättvisa och till en treenig Guds ära. Jan Edström Skribenten är teologie magister och var t.o.m hösten 2006 generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland, numera utbildare vid Kyrkans utlandshjälp

4 4 Ansvarsveckan Antti Pentikäinen Krig om de fattigas rikedomar Under 1990-talets informations- och kommuniationsboom trodde många att naturtillgångar inte längre betyder särskilt mycket. Oljepriset var exeptionellt lågt då, vilket delvis förklarar denhär boomen. Men i början av 2000-talet sprack bubblan och sedermera har situationen förändrats drastiskt. Det har blivit uppenbart att den nya informations- och kommunikationsteknologin ingalunda är oberoende av naturresurser:t.e.x. mobiltelefonen går på electricitet och vid tillverkningen behövs sådana sällsynta metaller som tantalum (coltan) Specielt Kina men också Indien har upplevt ett uppsving och öppnat upp för den internationella ekonomin och detta har satt fart på efterfrågan på naturresurser på olika håll i världen. Prisen på många råvaror har stigit och konkurrensen om kontrollen av strategiska naturtillgångar som olja har hårdnat. Kommande utmaningar är bl.a bristen på sötvatten och de problem som skapas av överskridningarna av topparna i oljeproduktionen. Vatten och olja de största konfliktorsakerna Vattenanvändningen har lett till konflikter i flera floddalar. Då Turkiets regering byggde stora dammar i deltat av Eufrat och Tigris protesterade Syrien och Irak. Israel strävar efter att kontrollera Jordanflodens vatten, vilket har orsakat konflikter med Jordanien och palestinierna. Egypten har hotat med krig om länderna kring Tigris förgreningar, som t.e.x. Etiopien ökar sitt uttag av vatten. Kina har nyligen byggt flera dammar kring Mekong-flodens delta, men är inte med i samarbetsorganen kring Mekong- floden. Detta har givetvis väckt kritik i länder som Vietnam, där man har utvidgat risodlingen. Ett hektiskt letandet efter olja och jordgas pågår på olika håll i världen, men fynden har varit anspråkslösa. Ryska, amerikanska, kinesiska och indiska bolag konkurrerar om de fyndigheter som gjorts i Central Asien. Jakten på olja går allt djupare in i arktiska områden, vilket hotar de lokala urbefolkningarnas kultur. Kontrollen av öar, olja och jordgas i Sydkinesiska havet har skapat konflikter mellan Kina, Vietnam, Malaysia, Indonesien och Filippinerna. Också inom länder har frågan om exploateringen av oljefyndigheter lett till konflikter. Ett exempel på detta är Nigeria, där centralmakten och eliten drar nytta av oljan, medan den befolkning och de etniska grupper som bor där oljan utvinns lider av föroreningar och lever i fattigdom. Här har exploateringen lett till väpnat uppror. På senare tid har diskussion väckts bl.a om de västliga storbolagens gruvprojekt i de avlägsna delarna av Nya Guinea och Indonesien. Dehär projekten har lett till att väldiga jordområden har täckts av gruvavfall och till att floder och strandvatten har förorenats och förgiftats. Lokalbefolkningens yrkesutkomst har lidit och människor har blivit sjuka. Detta har gett upphov till proteströrelser och t.o.m till uppror. Naturtillgångar som betalningsmedel Exploateringen och smugglingen av naturresurser har speciellt i Afrika finansierat krig mellan olika parter. I Angola har diamanter och olja utgjort centrala inkomstkällor för de olika stridande parterna. I demokratiska republiken Kongo har de rika naturresurserna lockat flera parter. Då Uganda och Rwanda anföll Kongo finansierade de krigföringen med att plundra Kongo på naturtillgångar. Då Kongos regering kallade på hjälp av Angola och Zimbabve betalade Kongos regering de främmande trupperna med specialrättigheter att exploatera naturresurser. Många större och mindre utomstående gruvbolag har etablerat sig i Kongo, och centralregeringen har inte förmått kontrollera utvinningen av naturtillgångar. De flesta konflikterna påverkar inte bara människor utan också naturen. I området kring De stora sjöarna i Afrika har krigen haft negativa följder för naturskyddet. Svältande flyktingmassor har använt djur och timmer i naturskyddsområdena och t.e.x bergsgorillan är utrotningshotad. Hur kan konflikter bemästras? Det har gjorts flera försök att inom ramen för olika avtal utveckla gemensamma administrationer av floddalsområden. Ett bra exempel är Rhen kommissionen i Europa och redan på 1950-talet grundades Mekong-kommissionen. Det har varit svårare att utveckla samarbetet kring Nilen, där konflikterna mellan länderna är svåra. Internationella organisationer har kartlagt och avslöjat den olagliga diamanthandeln och sedermera arbetat för att övertyga både förmedlare och centra för slipning att köpa enbart diamanter som kommer från områden där handeln sköts lagligt. Medborgarorganisationer har arbetat för att påverka uppköpare, producenter och konsumenter av produkter som tillverkas av sällsynta metaller eller utrotningshotade djur. Överenskommelser som beaktar lokalbefolkning och etniska minoriteter skulle säkert underlätta lösningen av konflikter på olika håll i världen. Man brukar tala om att ett sätt att lösa konflikter är att främja en hållbar eller uthållig utveckling. Det fungerar specielt bra om vi talar om en utveckling som bygger på förnybara naturresurser; men det fungerar sämre när det gäller utvecklingen av bränsle som bygger på icke förnybara fossiler. Dagens utmaning är att fastslå när en möjlig topp för oljeproduktionen i världen är nådd. Intressant nog finns det trots vetenskapens och teknologins triumfartade utveckling ingen enighet om detta. De stora internationella oljebolagen, de stora oljeproducerande länderna, USA:s regering, internationella organisationer som OPEC (de oljeproducerande ländernas organisation) och IEA ( västländernas energiorganisation) är optimister. De räknar med att en topp kommer nånstans Den kritiska oljegeologiska organisationen ASPO gör en annan bedömning och säger att toppen nås redan åren Frågan om en topp i oljeproduktionen är kritisk. Priset på olja kommer oundvikligen att stiga i takt med att efterfrågan fortsätter att öka samtidigt som den lätttillgängliga oljan minskar, vilket höjer kostnaderna för oljeproduktion. Eftersom t.e.x. trafiken och transporterna, för att inte tala om lantbruksproduktionen, till stor del drivs med olja har denhär frågan vittgående följder, som kommer att beröra alla människor i världen. Det är också uppenbart att konflikterna i det läget kan öka. Oljeberoendet borde alltså med det snaraste minskas. Jussi Raumolin Skribenten är pol.dr och docent vid institutionen för u-landsforskning vid Helsingfors universitet.

5 Ansvarsveckan 5 Närbild Kongo blod på mobilen? Kvinnorösten i mobiltelefonen låter plötsligt lättad. Äntligen! Jag har bett till Gud. Jag har tänkt skriva till Nokia. Men till vem där? Och hur skall jag kunna förklara? Hon är finlandssvensk och läkare. Hon åkte till Kongo för att utvärdera ett Aids-projekt. Men när hon kom fram pratade alla om ett grått pulver, som hon aldrig ens hört talas om. Det sades att det går en rännil av blod från våldtagna flickor i Kongo till hennes mobil, till din och min mobil, till våra barns play station, till våra laptopar, hörapparater och pacemakers. Vad är det för ett pulver? Och vad har Nokia med saken att göra? Låt oss börja med pulvret. Det heter tantalum och är magiskt stoff för elektronikindustrin. Tantalum är en metall som är dubbelt så hård som stål. Tantalum rostar inte, det tål extremt höga temperaturer och tantalum kan lagra och frigöra stora mängder elektricitet. I USA räknas tantalum som en strategisk metall. Tantalum finns i missiler, men också i kirurgisk utrustning som räddar liv. Tantalum behövs i kondensatorerna i portabla elektroniska prylar dit hör mobiltelefoner, play stations, laptopar, pacemakers och hörapparater. Varken du eller jag kan förmodligen längre föreställa oss ett liv och ett välfärdssamhälle utan det där pulvret, som utvinns ur mineraler från bl.a. det resursrika, krigshärjade och exploaterade Kongo. Det är kring resurskriget om tantalum som Ansvarsveckan koncentreras i år. Kriget kom med den stora elektronikboomen i slutet av 1900-talet. Elektronikindustrin hade plötsligt brist på tantalum och den stora efterfrågan förvandlade östra Kongo till rena Klondyke. I områdena på gränsen mot Rwanda, Burundi och Uganda lämnade pojkar skolan och männen övergav jordbruk och familjer. Med hacka och spade grävde de upp nationalparker och naturskyddsområden och i floder vaskade de fram grus och stenar som de mätte upp med dessertskedar och packade ner i väskor. I Kongo har tantalum sitt eget unika namn. Det kallas Coltan. Coltan är en förkortning av columbo-tantalite, som i sin tur är namnet på ett mineral, som innehåller både niobium och tantalum. Rushen efter denhär eftertraktade naturresursen tycktes lova snabba vinster och konkurrenter med internationella affärskontakter dök snart upp i östra Kongo. När folkmordet på tutsis pågick i grannlandet Rwanda hade flyktingmassor vällt över gränsen. Bland flyktingarna gömde sig den beväpnade hutumilisen Interhamwe, som tillsammans med huturegimens armé genomförde folkmordet på tutsis. Interhamwe upprättade i tyst samförstånd med Kongos egen armé en laglös terrorregim som kontrollerade ekonomin, plundrade och våldtog. Rwandas armé gjorde ständiga räder i östra Kongo, formellt för att få tag på Interhamwe. Men, uppges det, i själva verket på jakt efter coltan. Rwanda hade en egen anspråkslös gruvdrift av mineraler som innehåller tantalum, men passade, som det ser ut, på att mångdubbla sin export genom att lägga under sig coltangruvor i Kongo. Men de var naturligtvis inte de enda. Kongos egna beväpnade rebellfraktioner bet sig fast i gruvområden, där de kontrollerade både gruvdrift och handel. Med hjälp av den illegala handeln med coltan finansierade rebellerna sina vapenköp och sina köp av s.k. säkerhetstjänster. Snart hade en s.k. småskalig regional väpnad konflikt blivit det brutala resurskrig, som har kallats Afrikas första världskrig med alla de typiska dragen för just resurskrig: våld mot en utfattig civilbefolkning, massvåldtäkter på kvinnor och flickor, maffiaekonomi, prostitution, plundring och laglöshet. Från år1998 då Kongos regering bad sina grannar om militär hjälp mot rebellerna kämpade arméer från sex granländer och ett otal rebellfraktioner om kontrollen av Kongos naturresurser. Var och en av parterna hade ett enda mål- att förtjäna så mycket som möjligt på utvinning och handel. Den privata sektorn spelade en central roll och förlängde kriget genom att främja exploatering, transporter och marknadsföring av Kongos naturresurser. Priset betalades av miljoner kongoleser som dödades eller dukade under av undernäring och sjukdomar. De flesta dödsoffren skördades i östra Kongo där kriget framförallt var ett krig om coltan. Där fortgår också lidandet, laglösheten och den väpnade kampen om coltan som om ingen märkt att det andra Kongo-kriget, Afrikas första världskrig faktiskt officiellt avslutades med ett fredsfördrag och överenskommelser om avväpning år Låt oss alltså återvända till östra Kongo och den fråga vi ställde i början: Vad har Nokia med ett krig om coltan i Kongo att göra? Vad menar kongoleser när de säger att det går en rännil av blod till din och min mobiltelefon? Utryckt i klartext är det de säger ganska enkelt: Dedär pojkarna som hackar och vaskar fram coltan i naturparker och flodbäddar är egentligen de första i en kedja av nio underleverantörer till de stora transnationella elektronikproducenterna. De säljer råvaran i sin ursprungligaste form till lokala (regionala) coltanuppköpare. Coltanuppköparna på de regionala handelsposterna samlar upp råvaran i större mängder och säljer den till internationella coltanuppköpare, som först skickar råvaran utomlands för analys och sen gör avtal med internationella expeditions- och transportföretag. Transportfirmorna flyger vad som fortfarande är en råvara till utvinningsanläggningar för tantalum (fabriker). Här avskiljs tantalum från de övriga beståndsdelarna och förvandlas till ett pulver. Tantalumpulvret säljs till företag som tillverkar kondensatorer, chips och andra komponenter. Och så är vi framme vid den sista transaktionen: den transnationella elektronikindustrin köper sina kondensatorer, chips och andra komponenter och snart ligger paketen med coltan från Kongo i våra play stations, mobiltelefoner och laptopar under julgranen. Att coltankriget som hade pågått i många år utan mediauppmärksamhet plötsligt väckte uppståndelse är möjligen en ironisk tillfällighet. Coltanfyndigheterna råkar nämligen ligga i nationalparker och på naturskyddsområden som är en del Unescos projekt för att bevara världskulturarv. När tiotusentals människor med hackor och spadar drog in i naturskyddsområdena och upprättade sina läger för gruvdrift hämtade de också jägarna med sig jägarna sköt bl.a. gorillor och elefanter, mat för gruvsamhällets arbetare. Snart nog uppstod en stor svart ekonomi av barer, nöjen och prostitution bevakad och kontrollerad av beväpnade rebellgrupper och milis. Det var när naturvårdarna upptäckte att gorillorna och elefanterna nästan utrotats som det slogs larm i media. FN:s säkerhetsråd hade vid det laget publicerat sin kartläggning över den illegala exploateringen och handeln med Kongos naturresurser, där de utländska privata företag som är inblandade publiceras. Att handla med coltan och att exportera coltan är inte olagligt i och för sig. Men man måste ha licens. Under krigsförhållanden fungerar det inte, utan exporten sköts med hjälp av smugglare och kriminella. Både gruvarbetare och smugglare rånas och mördas. När också FN: rapporten nått media riktades strålkastarljuset på mobiljättarna Nokia, Ericsson, Motorola, Siemens. I det första skedet talade FN, medborgarorganisationer och media om bojkott av blodbesudlad coltan från Kongo. Nokia svarade liksom de övriga att de inte köper råvaran coltan eller tantalum, utan enbart komponenter från sina underleverantörer. Nokia hade också omedelbart kontaktat sina underleverantörer, som meddelade att de inte använder coltan från Kongo. Och med det beskedet fick också Nokia låta sig nöjas. Nokia har f.ö. också bland internationella medborgarorganisationer det bästa rykte som ett transnationellt bolag som tar det sociala ansvaret och kraven på ett företagets goda medborgarskap på allvar. Efter ytterligare tre FN-rapporter kring coltan och kartläggningar från medborgarorganisationer och forskningsinstitut talar allt färre om bojkott. I stället funderar man över andra lösningar. Nedan ett exempel: FN:s har ett eget projekt Global Compact som handlar om att utveckla de etiska programmen och göra något verkligt av tanken på ett företagens goda medborgarskap. Flera av de stora internationella medborgarrörelserna är med i samarbetet, liksom också ILO, den internationella arbetarrörelsen. Bland de stora transnationella bolagen var Nokia ett av de första som anslöt sig till Global Compact. Kunde Global Compact vara en ram inom vilken man kunde lösa Kongos coltankris? Kunde Nokia vara drivande? Elisabeth Nylund, den finlandssvenska läkaren som var i Kongo lät glad när hon hörde att coltan och Kongo kommer upp i höst inom ramen för Ansvarsveckan. Detta är ett bönesvar, sa hon. Är det så? Vågar vi tro det, Nokia? Ann-Britt Kaca Skribenten är journalist med inrikting på globaliseringsfrågor och projektsekreterare för Kyrkornas internationella ansvarsvecka på svenska.

6 6 Ansvarsveckan

7 Ansvarsveckan 7 Ett mänskligare ansikte för globaliseringen? Vem styr den nya sköna globaliserade världen? Stater eller transnationella företag? Transnationella företag är ofta både rikare och kraftfullare än de stater som gärna skulle reglera deras verksamhet. Några av dem har årliga vinster som vida överskrider bruttonationalinkomsten i små och medelstora stater. Av de hundra största ekonomierna var 51 vid millennieskiftet transnationella företag bara 49 var stater. Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan därför företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma värderingar och principer som ska ge den globala marknaden ett mänskligare ansikte: Jag vänder mig särskilt till er individuellt genom era företag och kollektivt genom era företagssammanslutningar att anamma, stödja och anta en uppsättning värderingar på området för mänskliga rättigheter, arbetsrättsnormer och miljöpraxis. Denhär pakten fick namnet Global Compact också den internationella arbetarrörelsen ILO inbjöds, liksom flera globala medborgarorganisationer som Amnesty och Oxfam. De företag som ansluter sig till The Global Compact åtar sig att i en lärande process verka inom tre områden: mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö. Många hundra företag anslöt sig genast, bland dem Nokia, men många medborgarrörelser, som är med säger att FN säljer ut sin integritet och erbjuder gratis PR och extra poäng för ingenting. Nedan de nio principer som företagen lovar att försöka omsätta där de verkar. Inom området mänskliga rättigheter: 1. Företaget bör stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter. 2. Företaget bör se till att det inte gör sig medskyldigt till brott mot de mänskliga rättigheterna. Inom området arbetsrätt: 3. Företaget bör upprätthålla föreningsfriheten och det faktiska erkännandet av den kollektiva förhandlingsrätten. 4. Företaget bör avskaffa alla former av tvångsarbete. 5. Företaget bör effektivt avskaffa barnarbete. 6. Företaget bör undanröja diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning. Inom området miljö: 7. Företaget bör stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker. 8. Företaget bör ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande. 9. Företaget bör uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Den tionde principen som ibland nämns och ibland lämnas bort handlar om att arbeta emot korruption. Många av dehär principerna är lagstadgade skyldigheter i våra länder i nordeuropa där det sen länge har funnits ett samarbete mellan stat, medborgare och företag det var med det samarbetet välfärdsstaten byggdes upp. Ann-Britt Kaca Antonia Ringbom har illustrerat priciperna vi föreställde oss att de tillämpas på coltanarbetarna i östra Kongo.

8 8 Ansvarsveckan Kyrkornas samlade röst för rättvisare globalisering Ansvarsveckan är de finländska kristna kyrkornas röst för en rättvisare globalisering i u-länderna. Ansvarsveckan är till för dialog, diskussion och opinionsbildning i Svenskfinland och fokus ligger i år och under nästa år på Fred och Rättvisa för u-länderna. Tyngdpunktsområde: det krigshärjade Kongo efter det andra demokratiska valet i landets historia. Fallstudie: krisen och våldsspiralen kring coltan, mineralet i Östra Kongo som innehåller tantalum, magiskt stoff för elektronikindustrin i det rika väst. Bl.a behövs det i mobiltelefoner, spelkonsoler och missiler. Vad vi vill lyfta upp till diskussion: På vilket sätt kan vi, som har så stor nytta av den råvara, coltan, som det krigas om i Östra Kongo bidra till att stoppa den olagliga mafiaekonomin och det väpnade våldet mot kvinnor och barn? Med vi avses både oss slutanvändare av elektroniska prylar och mobiltelefoner och de stora globala jättarna, som Nokia, som tillverkar dem åt oss. I den första fasen av vår kampanj ägnar vi oss åt dialog, åt att kartlägga, dryfta, föreslå och diskutera. I den andra fasen, nästa år är det dags att se vad som eventuellt kan omsättas i handling och föras fram som en opinion på den globala nivå där besluten fattas d.v.s. EU. Engagemanget för internationalism, för fredsarbete, för u-länderna och för rättvisa är stort bland människor, också här hemma i Svenskfinland, inte minst i de finlandssvenska frikyrkorna och i Borgå stift. Den traditionen behöver mer än någonsin höras och synas i dag då vi står inför hotet om fler våldsamma konflikter om naturresurser än dem vi bevittnar i Mellanöstern och kring coltan i Östra Kongo. Du läste kanske Jussi Raumolins knappa och bistra översikt på sidan 4. De flesta krigen förs i de fattigaste länderna. De är ofta inbördeskrig och de är konflikter om naturresurser. Krigsparterna köper upp vapen och säkerhetstjänster på den globala marknaden och finansierar dem med illegal smuggelhandel med de eftertraktade naturresurserna länkarna till internationella bolag är många och inte alltid synliga. AFFISCHTÄVLING för alla åldrar Hur ser din bild av freden och rättvisan ut? Gör en affisch! Du kan delta i vår affischtävling enskilt eller som team eller grupp. Tekniken är fri: du kan måla, teckna, klippa, eller fotografera... Ålderskategorierna är tre: under 12 år, år och över 18 år. Tävlingsbidragen skall vara på Ekumeniska rådet i Finland senast den 12 december. De bästa affischerna får ett pris och under 2007 års Ansvarsvecka blir det en affischutställning. Sänd ditt tävlingsarbete till adressen Ekumeniska rådet i Finland PB Helsingfors Detta är fallet i Afrika, och det är alldeles speciellt fallet i Demokratiska republiken Kongo, som vi koncentrerar årets Ansvarsvecka kring. Vi fokuserar på coltankrisen därför att den fortfarande är olöst och för att kvinnor och barn fortfarande lemlästas, våldtas och dödas. Vi fokuserar på coltan också därför att elektronikindustrin med sin långa kedja av självständiga underleverantörer i olika länder så konkret åskådliggör den globala ekonomins och den globala politikens dilemma: vem har ansvar för vad? Coltankrisen är väldigt noggrant dokumenterad och utredd och den långa kedjan av inblandade grupper är identifierade och kan studeras i bilden på sidan 6. Av de många underleverantörerna är bara två afrikanska. Den förtjänst de gör är minimal och de brott mot mänskliga rättigheter som begås i samband med den illegala handeln och coltanhanteringen i Afrika är monumentala. Så kan det väl inte få förbli? Samma magiska elektronikmineral bryts ju på andra håll också, t.ex. i Australien under reglerade lagliga förhållanden. Den första reaktionen på avslöjandena om coltankriget i Östra Kongo var en kampanj för bojkott av coltan från Kongo. Både Nokia och de andra mobiltillverkarna gick snabbt ut och förklarade att de kollat upp sina komponentleverantörer, som uppger att de inte använder sig av tantalum från Kongos coltangruvor. Varken Nokia eller komponentleverantörerna handlar f.ö. direkt med obearbetade mineraler som innehåller tantalum. Vid närmare eftertanke har det uppstått allt bredare enighet om att en bojkott av coltan från Kongo knappast hjälper de utsatta, det leder sannolikt bara till att hanteringen mörkas ännu mera. I Kongo finns uppges det en stor coltanreserv, 60 % enligt vissa uppgifter. Förhoppningen är att valen i Kongo skall inleda en process mot ett demokratiskt reglerat laglighetssamhälle. Hur kan alltså medborgare och globala företag i det internationella samfundet bidra till den processen, till att skapa legal handel kring coltan och anständiga arbetsförhållanden? Det står väl rätt klart för de flesta att varken Nokia eller någon av de andra mobiljättarna har ett formellt ansvar för vad de beväpnade laglösa grupperna i östra Kongo tar sig för med de första underleverantörerna av coltan. Nokia har ingen verksamhet alls i Kongo. Det är alltså knappast möjligt att med hänvisning till proklamationerna om samhällsansvar och företagens goda medborgarskap utkräva ett ansvar om Nokia väljer att inte engagera sig i frågan. Men Nokia har sedan länge utfäst sig att ta hand om produkten ända till livets slut. Den fråga man kan ställa är: När börjar livet för en elektronisk pryl? Är det inte då dendär pojken i Kongo eller någon annanstans hackar fram de första teskedarna coltangrus och lägger det i sin kasse? FN:s Global compact är det globala forum där både transnationella företag, ILO, den internationella arbetarrörelsen och globala medborgarorganisationer som Amnesty och Oxfam är med för att göra verklighet av de 10 principerna för globalt företagaransvar. Tillsvidare är alla parter lika missnöjda med vad som har åstadkommits. Men det är en början, det är ett gemensamt forum. För att lösa konflikterna kring naturresurserna behövs en bred koalition av villiga grönhåriga och gråhåriga i alla länder behöver samarbeta. Utan en öppen, kreativ och långsiktig dialog mellan det politiska, aktivister och de globala företagen kommer vi ingen vart. Nokia har stor goodwill, ett gott rykte och ett stort inflytande kunde det användas också i en konflikt som företaget inte formellt har ett entydigt ansvar för? Den danska framtidsanalytikern Rolf Jensen sade för inte så länge sedan att människor inte kan leva utan berättelser. Han påpekade också att varje god berättelse HELSINGFORS Kongo i går och Kongo i dag - kamp om resurser Måndagen den Seminarium kl , filmvisning kl Biograf Orion, Eriksgatan 15, Helsingfors Kongo är ett av världens rikaste länder på naturresurser, men i det krigshärjade, exploaterade Kongo lever befolkningen i djup misär. Exploateringens rötter ligger i kolonialismen, men många vill fortfarande ha sin del av rikedomarna i Kongo. På Ansvarsveckans seminarium behandlas Kongo i dag. Synpunkter och inlägg av bl.a direktor Antti Pentikäinen, (Kyrkans Utlandshjälp), koordinator Emile Mpanya (Lutherska världsförbundets Kongoprogram) och docent Jussi Raumolin (Helsingfors universitet, institutionen för u-landsforskning) Kl visas Dokumentärfilmen White King, Black Rubber (91 min). Filmen berättar om hur Kung Leopold II av Belgien koloniserade Kongo och förvandlade landet till ett gigantiskt arbetsläger för gummiskörd, där halva befolkningen dog. Den berättar också om de hjältemodiga enskilda personer, som i världens första människorättskampanj avslöjade grymheterna. Filmen är regisserad av belgiske Peter Bate och baserad på Adam Hochschilds bok Kung Leopolds vålnad. Filmen har finsk text. Visningen är avgiftsfri. VASA Ansvarsveckan visar dokumentärfilm Seminarier hålls i Vasa och Helsingors Fredagen den 27 okt Academill, Åbo Akademi. Kl Inträde fritt. Globala företags ansvar i u-länderna fraser, utopier eller visioner? Inlägg bl.a Håkan Nylund, läkare som arbetat i Kongo: Coltankrisen i Östra Kongo. Jan Edström, f.d. generalsekreterare Ekumeniska rådet: Kyrkornas Världsråd kyrkornas FN. Martin Sandelin, vice president, Nokia, företagens samhällsansvar. Eeva Simola, FinnWatch, medborgarorganisation som granskar global företagsetik. Du kan läsa mera om seminarierna och seminariedeltagarna på vår hemsida innehåller konflikter och önskade att företagen inte var så känsliga utan mera öppet kunde gå in också i svåra sammanhang. Kanske vi kunde börja jobba på inledningen till den goda berättelsen om coltan? Det blir nog en lång historia. Men garanterat en bestseller. Ann-Britt Kaca Skribenten är projektsekreterare för den finlandssvenska Ansvarsveckan Läs fler artiklar på vår hemsida Där finns också mera info om seminarierna, andaktsmaterial och tips om hur du på din ort kan arrangera en Ansvarsvecka hösten 2006.

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

BARNSOLDATER I VÄRLDEN

BARNSOLDATER I VÄRLDEN BARNSOLDATER I VÄRLDEN Definitionen och förekomsten av barnsoldater Till kategorin barnsoldater räknas minderåriga barn som avsiktligt rekryteras, tränas och används i militära styrkor. Det kan även handla

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Inledning Detta policydokument utgör regelverk för Kvinna till Kvinnas kapitalförvaltning. Syfte, mål och avgränsning Syfte Syftet med placeringspolicyn

Läs mer

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Innehåll: Utjämningens betydelse De tio utjämningsbuden Tro Utjämningens betydelse Det liv som Jesus utmanar till innehåller mycket mera än materiella

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Inledning. Hur materialet kan användas

Inledning. Hur materialet kan användas Inledning Våldtäkter förekommer mer eller mindre systematiskt i alla krig och väpnade konflikter. Tystnaden om det sexuella våldet har länge dolt lidandet och låtit förövarna gå fria. Margot Wallström

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

B8-0801/2016 } B8-0802/2016 } B8-0804/2016 } B8-0807/2016 } B8-0808/2016 } B8-0809/2016 } RC1/Am. 1

B8-0801/2016 } B8-0802/2016 } B8-0804/2016 } B8-0807/2016 } B8-0808/2016 } B8-0809/2016 } RC1/Am. 1 21.6.2016 B8-0801/2016 } B8-0802/2016 } B8-0804/2016 } B8-0807/2016 } B8-0808/2016 } B8-0809/2016 } RC1/Am. 1 Ändringsförslag 1 João Pimenta Lopes, Maria Lidia Senra Rodríguez för GUE/NGL-gruppen PPE,

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström 100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013

Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013 Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013 Jag mötte henne för ett par år sedan. Hon stod framför mig vid svarta tavlan, i ett klassrum nedanför Panzikullen i östra

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 24.2.2014 JOIN(2014) 7 final 2014/0060 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING om

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

Allt är inte så krångligt som man tror!

Allt är inte så krångligt som man tror! Allt är inte så krångligt som man tror! Av: Johannes Djerf Jag skulle vilja börja med att visa ett filmklipp ifrån min favoritserie, Simsons. Homer, pappa i familjen Simpson har planerat en fin uteplats

Läs mer

Sällan ser vi en bok som berör så starkt

Sällan ser vi en bok som berör så starkt ÅRETS PANDABOK 2017 Sällan ser vi en bok som berör så starkt Två år av resor i tjuvjaktens spår blev en bok som tar oss med till själva frontlinjen, både i Afrika och i Asien. Fantastiska bilder och berättelser

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare

Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare Frågorna i denna tipspromenad är gjorda på temat för Kyrkornas globala vecka 2014: Helig fred - tro som fredsskapare Frågorna har varierande

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Arktis - Lärarhandledning

Arktis - Lärarhandledning Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer