Betalar hon. för din mobil? ANSVARSVECKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalar hon. för din mobil? ANSVARSVECKAN"

Transkript

1 Betalar hon för din mobil? ANSVARSVECKAN F R E D O C H R Ä T T V I S A K Y R K O R N A S I N T E R N A T I O N E L L A A N S VA R S V E C K A

2 2 Ansvarsveckan Förord Antti Pentikäinen Törsten efter fred och rättvisa Den rika västvärlden har i årtionden brottats med att klargöra sitt ansvar för att avlägsna hungern. Utfästelser på hög politiskt nivå har inte lett till önskat resultat. Tvärtom har västländerna i ett aldrig tidigare skådat tempo blivit allt rikare samtidigt som problemen i många u-länder bara har förvärrats. Det är i den dystra skuggan av denna ackumulering av rikedomar som också resurskrigen förs. Konkurrensen om naturtillgångarna leder i u-länderna ofta till korruption, utsugning och skapar en våldsspiral kring kontrollen av resurserna. Det är ofta vi, vanliga människor, i västvärlden som drar nytta av denhär resurskonkurrensen och det är också vi som finansierar den. Kyrkorna i Finland vill under den ekumeniska Ansvarsveckan lyfta upp detta missförhållande till diskussion. Vi måste möta vårt ansvar för avigsidorna och skuggorna i den globala ekonomin. Om inte vi tar oss ann detta förändras ingenting. Ansvarsveckans tema under är Fred och rättvisa. Temat är specielt aktuellt både i Demokratiska republiken Kongo och i Mellanöstern. Den ekumeniska Ansvarsveckans uppgift är inte att leta efter skyldiga utan att hitta samarbetspartners. Vi kommer dock inte heller att tiga stilla. Kyrkorna önskar via Ansvarsveckan väcka människor att diskutera, engagera sig och agera för en rättvisare värld. Den kampanj som vi inleder nu fortsätter också under Ansvarsveckans kampanjmaterial vill ge information och väcka diskussion. Du utgör kärnan i ansvarstagandet: det du vill, det du tänker och det du gör. Vi sätter vår tillit till dig och inbjuder dig att komma med för att göra verklighet av det okränkbara människovärde som hör varje människa till. För kyrkorna är varje människa Guds avbild däremot är de förhållanden inom vilka människor lever i världen en bild av oss själva.välkommen att ta dig en titt i spegeln. Heikki Huttunen (generalsekreterare Ekumeniska rådet i Finland, kampanjkoordinator), Antti Pentikäinen (direktor Kyrkans Utlandhjälp), Robert Lemberg (direktor Kyrkans central för det svenska arbetet), Jan Edström (fd generalsekreterare) Utgivare: Kyrkans central för det svenska arbetet Ansvarsveckans hemsida Redaktör Ansvarsvecakns projektsekreterare Ann-Britt Kaca PB 185, Helsingfors Tfn (växel) Layout: Jaagon Ab Pärmbild: ACT/Rainer Lang KCSA Publikationen har getts ut med stöd av Utrikesministeriets informationsstöd för medborgarrörelser. De åsikter som framförs motsvarar inte nödvändigtvis utrikesministeriets officiella ställningstaganden. Betalar vi våldtäktsmän? De fattade tag i min hand. Önskade att jag skulle stanna. Längs med väggarna sjukhussängar i rad. Unga flickor och gamla kvinnor. En del med spjälade småbarn intill sig. De svagaste orkade knappt höja handen till en hälsning. Ett hastigt ögonkast utbyttes, sen försjönk blicken i ett fjärran och ögonlocken slöts åter. De svårast stympade och lemlästade hade sammanförts i ett rum. I dörren en kännspak, stickande odör. Men här tycktes ingen genera sig för de nedvätta sängkläderna. Trots att många inte log, grep de min hand. På läpparna kunde man läsa en tyst bön: Berätta vår historia. Lämna den inte oomtalad. Det är vårt enda hopp. Bredvid husen låg tält vid tält fyllda av patienter. På gården kom en pojke i rullstol emot oss. I dörren till salen linkade en fyraårig pojke på kryckor och tittade stumt in i våra ögon. I ett annex väntade kvinnor på operation och andra höll på att återhämta sig. Kvinnorna i annexet fick lära sig att binda korgar, de undervisades i sömnad och de som varit längst på sjukhuset t.o.m. i läsning och skrivning. De brutala våldtäkterna Kvinnorna hade hämtats till sjukhuset från de mest olika håll. Ett fåtal hade lyckats ta sig fram med egna krafter. För de väpnade grupperna i Kongo är coltan en viktig inkomstkälla. Dehär samma väpnade grupperna våldtar östra Kongos kvinnor och barn. Många hade påträffats i buskage vid vägen eller irrande i skogen. De som letade upp kvinnorna utsatte sig själva för livsfara: många hade blivit kidnappade, men på något märkvärdigt sätt lyckats klara sig tillbaka. I de värsta områdena var det inte värt att röra sig alls. Hur riskabelt det är att röra sig på vissa områden bevisas av att inte ens de beväpnade EU-styrkorna i Kongo har tillträde till dehär platserna. Trots detta har över tusen kvinnor med fistula förts till sjukhus för operation. Sjukhuset tar emellertid bara emot kvinnor med tredje och fjärde gradens fistula. Första och andra gradens skador klarar sjukhuset inte av att sköta, de är alldeles för många. Personalen uppger att de uppgår till flera tiotusental kvinnor. Den yngsta som opererats för fistula är en baby på tre månader, den äldsta en gumma långt över åttio år gammal. En kvinna med fistula kan varken hålla urin eller avföring. I västvärlden är fistula en vanlig förlossningsskada, det händer att vävnaden mellan könsorgan, ändtarm och urinblåsa slits sönder. I Kongo är fistula en följd av brutala våldtäkter: könsorganen på kvinnor och barn trasas sönder med söndriga flaskor, knivar eller gevärspipor. I Kongo lever, enligt beräkningar, över våldtagna kvinnor. Våldtäkt har blivit ett vapen i krigföring.

3 Ansvarsveckan 3 Avsikten är att tillfoga våldtäktsoffret bestående skador och att dra vanära och skam över de våldtagnas familjer och samfund. De skadade kvinnorna förskjuts ofta av sina familjer och tvingas att lämna sina byar. Utlämnade åt sig själva lider dehär kvinnorna ofta av inkontinens, de stinker alltså. Infektioner förvärras snabbt och utan sjukhusvård hotas de av bestående invaliditet eller av döden. Mineraler från Östra Kongo i mobilen I Kongo är det många olika beväpnade grupper som våldtar. I Östra Kongo har det varit krig nästan oavbrutet ända sen senare hälften av 1990-talet. I det mest omfattande kriget erövrade Laurent Desiree Kabila, stödd av Uganda och Rwanda hela landet och avsatte diktatorn Mobuto Sese Seko, som varit länge vid makten. Det var europeiska slavhandlare som i tiden inledde skövlingen av Kongo i stor skala. Men råast och brutalast blev våldet senare under kolonisationen, då Belgiens kristna kung Leopold använde Kongo som sin egen privata koloni ända fram till Under den tiden dödades upp till 10 miljoner människor i Kongo, eller hälften av landets befolkning. Leopold behövde Kongos rikedomar för att upprätthålla ett lysande hovliv i Europa. Men framför allt var det handplockade gummit från Kongo åtråvärt för Europas bilindustri och cykeltillverkare, som behövde gummidäck. I dag är den mest lönande affärsverksamheten i Kongo brytning och smuggling av mineraler. Ett av de mest värdefulla mineralen är coltan (tantalum), som elektronikindustrin använder i sina produkter: i bärbara datorer, digikameror, spelkonsoler och mobiltelefoner. Coltan är två gånger så hårt som järn, och rostar inte. Coltan kan också lagra stora mängder elektricitet. Dehär egenskaperna gör coltan till ett mycket värdefullt material. FN har fastslagit att penningströmmarna kring coltan är den viktigaste anledningen till oroligheterna i östra Kongo. Enligt vissa uppgifter ligger 60 procent av världens reservtillgångar av coltan i östra Kongo. Elektronikindustrin och tillverkarna av mobiltelefoner erkänner problemet, men anser att det är för svårt att lösa. Bolagen har koncentrerat sig på att skydda sin egen bild i offentligheten. Underleverantörerna har förbjudits att använda coltan från Kongo, men samtidigt medger bolagen att det är omöjligt att fastslå mineralets ursprungsland, eftersom de flesta inköpen görs on spot, som det kallas, d.v.s. som ett slags torghandel. I Kongo fortsätter brytningen av coltan i stor skala. Det smugglas ofta till grannländerna Uganda och Rwanda och säljs vidare. För de väpnade grupperna i Kongo är coltan en viktig inkomstkälla. Dehär samma väpnade grupperna våldtar östra Kongos kvinnor och barn. Det är omöjligt att bryta denhär spiralen av brutalitet och våldtäkter, om inte den olagliga mineralhandeln och de penningströmmar som hänför sig till den fås under kontroll. Det är enbart möjligt med hjälp av ett kraftfullt stöd och deltagande från bolagen i väst. Det här visades tydligt i början av 2000-talet då efterfrågan och därmed priset på coltan sjönk drastiskt. Bolagen hade fyllt sina förråd av coltan och fick utstå mycken offentlig kritik på grund av situationen i Kongo. Det anses ha satt i gång den fredsprocess, som lett till att Kongo i år har hållit det andra demokratiska presidentvalet i landets historia. Tyst samförstånd Under min vistelse i Kongo dök ett brev som Martin Luther King fick upp i mitt medvetande. I brevet till King uppmanar Amerikas religiösa ledare honom att avstå från kampen mot rassegregering. De ansåg nämligen att Kings verksamhet ledde till oroligheter och anklagade honom för dålig timing. Från sin cell i fängelset svarade King: Tiden i sig själv är neutral. Den kan användas till förstörelse eller uppbyggnad. Det syns mig i all högre grad som om de, som har en ond vilja använder tiden mycket effektivare än de, som har en god vilja. När vår generation en dag ställs till svars för våra handlingar, kommer vi att få göra bot, inte bara för vad onda människor har gjort eller sagt, utan framför all för varför goda människor teg stilla. Från det finländska mobiltelefonsamfundet meddelas, att bekymrade människor hört av sig. Tillsvidare har oron dock gällt hur det går för gorillorna vid brytningen av coltan. Om människor har ingen talat. I mitt sinne har bilden av en 14-årig flicka i Kongo etsats in. Hon var i ett eländigt tillstånd och i slutet av sin graviditet då hon hittades. Hon hade flytt från ett gerillaläger, där hon hållits som sexslav i över tre år. Flickan fördes till operation och födde på sjukhuset ett friskt barn. Vi träffade henne på ett gömställe, gerillan hade nämligen Kyrkornas Världsråd Vi lever i en champagneglasekonomi där 20 % av världens befolkning äger 83 % av världens resurser och 60 % av världens befolkning äger endast 6 % av jordens tillgångar. - Dr Rogate Mshana, KV:s diskussion om globalisering Kyrkornas världsråd (KV) kan karaktäriseras som kyrkornas FN. Organisationen grundades 1948 efter andra världskrigets slut för att främja de kristna kyrkornas enhet och gemenskapen mellan kristna. Efterkrigssituationen ledde till självrannsakan för kyrkorna och KV var ett naturligt forum för kyrkorna att dryfta sin roll i hur konflikter uppstår och hur de kan lösas. KV:s uppgift blev att främja fred, försoning och rättvisa såväl mellan kyrkor som mellan länder och folk. Idag har KV över 340 medlemskyrkor från över hundra länder. Organisationen representerar mer än 500 miljoner kristna och har kontakter till alla kyrkor och världsreligioner. Dessutom har KV konsultativ status inom Förenta Nationerna. KV:s finländska medlemskyrkor är Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands ortodoxa kyrka. Ekumeniska rådet i Finland är observatör inom KV. Kyrkornas världsråd är en ekumenisk organisation. Ordet oikoumene (grek.) betydde ursprungligen hela den bebodda världen, men idag står det närmast för mellankyrkligt arbete med tanke på synlig kristen enhet. Förutom främjandet av kristen enhet har rådet profilerat sig som en väckelserörelse för socialt ansvar på det globala planet. Till rådets kärnområden hör bl.a. Rättvisa, fred och skapelse, Fred och mänsklig säkerhet, Diakoni och solidaritet. KV har också aktiverat sig i diskussionen kring globaliseringen. De senaste årens utveckling har stärkt kyrkorna i deras uppfattning om att frågor som berör rättvisa, fred och skapelse bör behandlas gemensamt. En sådan fråga är globaliseringen som överskrider alla gränser, särskilt på det ekonomiska området. Till globaliseringens negativa återverkningar hör en växande ekonomisk orättvisa. Detta påverkar relationer mellan människor såväl som relationer mellan samhällen och länder. Krig, våld och konflikter uppstår och hela jordens ekosystem kan förändras som en följd av globaliseringen. Kyrkornas Värlsråd uppmanar kyrkorna att verka för att utrota fattigdomen, för rättvisa strukturer inom internationell handel, för en rättvis kreditpolitik, för efterskänkandet av skulder och för en kontroll av de globala kapitalströmmarna kommit för att leta efter henne. Sitt lilla trassellockiga barn hade modern gett namnet Baraka, som betyder Välsignelse. När jag hörde det tänkte jag åter på King. Vid minneshögtiden för de barn som dödades i bombattentatet mot kyrkan i Birmingham sa han: Och barnen, så har det sagts oss, är de senaste nyheterna från himlen. Antti Pentikäinen Skribenten är direktor för Kyrkans Utlandshjälp Kyrkans Utlandshjälp upprätthåller ett humanitärt biståndsprogram i Östra Kongo. Särskilt under det första skedet av globaliseringsdiskussionen kunde man inom KV skönja en stark globaliseringskritik speciellt från de latinamerikanska och afrikanska kyrkorna. I dessa världsdelar är kolonialismens följdverkningar ännu synliga. De fattigaste ländernas kyrkor ser och upplever dessutom mycket konkret de negativa effekterna av den ekonomiska globaliseringen. Dessa kyrkors röst hörs klart inom KV. Av organisationens medlemskyrkor är majoriteten numera från Asien, Afrika och Latinamerika. Detta inverkar också på globaliseringsdiskussionen. Tron på Gud som skapare, försonare och livgivare förpliktar kyrkorna och enskilda kristna att arbeta för varje medmänniskas bästa. I en globaliserad värld är det allt lättare att förstå att vår nästa är varje invånare på vår jord, inte bara vår granne eller arbetspartner som vi träffar dagligen. Inom KV har man konstaterat att globaliseringen också har positiva effekter som ökad rörlighet, kommunikation och demokrati. Den kristna kyrkan kan faktiskt sägas vara den första globala rörelsen och dess uppgift var ända från början att förkunna evangelium för hela världen. Nära knutet till förkunnelsen av evangelium hör arbete för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter, inte bara med tanke på kyrkornas medlemmar utan på hela mänskligheten. Vid KV:s generalförsamling i februari i år diskuterades olika förhållningssätt till globaliseringen. Man konstaterade att en värld utan fattigdom är både möjlig och i enlighet med Guds nåd, för hela världens bästa. Som bas för diskussionen hade man utarbetat ett dokument Agape kallelse till kärlek och aktivitet grundad på KV:s historiska arbete och synsätt. Dokumentet uppmanar kyrkorna att verka för att utrota fattigdomen, för rättvisa strukturer inom internationell handel, för en rättvis kreditpolitik, för efterskänkande av skulder och för en kontroll av de globala kapitalströmmarna. I Kyrkornas världsråd verksamhet är det viktigaste delaktighet, möte och insikt om att världen är en, mänskligheten en och att kyrkornas gemensamma uppgift är att arbeta för fred, rättvisa och till en treenig Guds ära. Jan Edström Skribenten är teologie magister och var t.o.m hösten 2006 generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland, numera utbildare vid Kyrkans utlandshjälp

4 4 Ansvarsveckan Antti Pentikäinen Krig om de fattigas rikedomar Under 1990-talets informations- och kommuniationsboom trodde många att naturtillgångar inte längre betyder särskilt mycket. Oljepriset var exeptionellt lågt då, vilket delvis förklarar denhär boomen. Men i början av 2000-talet sprack bubblan och sedermera har situationen förändrats drastiskt. Det har blivit uppenbart att den nya informations- och kommunikationsteknologin ingalunda är oberoende av naturresurser:t.e.x. mobiltelefonen går på electricitet och vid tillverkningen behövs sådana sällsynta metaller som tantalum (coltan) Specielt Kina men också Indien har upplevt ett uppsving och öppnat upp för den internationella ekonomin och detta har satt fart på efterfrågan på naturresurser på olika håll i världen. Prisen på många råvaror har stigit och konkurrensen om kontrollen av strategiska naturtillgångar som olja har hårdnat. Kommande utmaningar är bl.a bristen på sötvatten och de problem som skapas av överskridningarna av topparna i oljeproduktionen. Vatten och olja de största konfliktorsakerna Vattenanvändningen har lett till konflikter i flera floddalar. Då Turkiets regering byggde stora dammar i deltat av Eufrat och Tigris protesterade Syrien och Irak. Israel strävar efter att kontrollera Jordanflodens vatten, vilket har orsakat konflikter med Jordanien och palestinierna. Egypten har hotat med krig om länderna kring Tigris förgreningar, som t.e.x. Etiopien ökar sitt uttag av vatten. Kina har nyligen byggt flera dammar kring Mekong-flodens delta, men är inte med i samarbetsorganen kring Mekong- floden. Detta har givetvis väckt kritik i länder som Vietnam, där man har utvidgat risodlingen. Ett hektiskt letandet efter olja och jordgas pågår på olika håll i världen, men fynden har varit anspråkslösa. Ryska, amerikanska, kinesiska och indiska bolag konkurrerar om de fyndigheter som gjorts i Central Asien. Jakten på olja går allt djupare in i arktiska områden, vilket hotar de lokala urbefolkningarnas kultur. Kontrollen av öar, olja och jordgas i Sydkinesiska havet har skapat konflikter mellan Kina, Vietnam, Malaysia, Indonesien och Filippinerna. Också inom länder har frågan om exploateringen av oljefyndigheter lett till konflikter. Ett exempel på detta är Nigeria, där centralmakten och eliten drar nytta av oljan, medan den befolkning och de etniska grupper som bor där oljan utvinns lider av föroreningar och lever i fattigdom. Här har exploateringen lett till väpnat uppror. På senare tid har diskussion väckts bl.a om de västliga storbolagens gruvprojekt i de avlägsna delarna av Nya Guinea och Indonesien. Dehär projekten har lett till att väldiga jordområden har täckts av gruvavfall och till att floder och strandvatten har förorenats och förgiftats. Lokalbefolkningens yrkesutkomst har lidit och människor har blivit sjuka. Detta har gett upphov till proteströrelser och t.o.m till uppror. Naturtillgångar som betalningsmedel Exploateringen och smugglingen av naturresurser har speciellt i Afrika finansierat krig mellan olika parter. I Angola har diamanter och olja utgjort centrala inkomstkällor för de olika stridande parterna. I demokratiska republiken Kongo har de rika naturresurserna lockat flera parter. Då Uganda och Rwanda anföll Kongo finansierade de krigföringen med att plundra Kongo på naturtillgångar. Då Kongos regering kallade på hjälp av Angola och Zimbabve betalade Kongos regering de främmande trupperna med specialrättigheter att exploatera naturresurser. Många större och mindre utomstående gruvbolag har etablerat sig i Kongo, och centralregeringen har inte förmått kontrollera utvinningen av naturtillgångar. De flesta konflikterna påverkar inte bara människor utan också naturen. I området kring De stora sjöarna i Afrika har krigen haft negativa följder för naturskyddet. Svältande flyktingmassor har använt djur och timmer i naturskyddsområdena och t.e.x bergsgorillan är utrotningshotad. Hur kan konflikter bemästras? Det har gjorts flera försök att inom ramen för olika avtal utveckla gemensamma administrationer av floddalsområden. Ett bra exempel är Rhen kommissionen i Europa och redan på 1950-talet grundades Mekong-kommissionen. Det har varit svårare att utveckla samarbetet kring Nilen, där konflikterna mellan länderna är svåra. Internationella organisationer har kartlagt och avslöjat den olagliga diamanthandeln och sedermera arbetat för att övertyga både förmedlare och centra för slipning att köpa enbart diamanter som kommer från områden där handeln sköts lagligt. Medborgarorganisationer har arbetat för att påverka uppköpare, producenter och konsumenter av produkter som tillverkas av sällsynta metaller eller utrotningshotade djur. Överenskommelser som beaktar lokalbefolkning och etniska minoriteter skulle säkert underlätta lösningen av konflikter på olika håll i världen. Man brukar tala om att ett sätt att lösa konflikter är att främja en hållbar eller uthållig utveckling. Det fungerar specielt bra om vi talar om en utveckling som bygger på förnybara naturresurser; men det fungerar sämre när det gäller utvecklingen av bränsle som bygger på icke förnybara fossiler. Dagens utmaning är att fastslå när en möjlig topp för oljeproduktionen i världen är nådd. Intressant nog finns det trots vetenskapens och teknologins triumfartade utveckling ingen enighet om detta. De stora internationella oljebolagen, de stora oljeproducerande länderna, USA:s regering, internationella organisationer som OPEC (de oljeproducerande ländernas organisation) och IEA ( västländernas energiorganisation) är optimister. De räknar med att en topp kommer nånstans Den kritiska oljegeologiska organisationen ASPO gör en annan bedömning och säger att toppen nås redan åren Frågan om en topp i oljeproduktionen är kritisk. Priset på olja kommer oundvikligen att stiga i takt med att efterfrågan fortsätter att öka samtidigt som den lätttillgängliga oljan minskar, vilket höjer kostnaderna för oljeproduktion. Eftersom t.e.x. trafiken och transporterna, för att inte tala om lantbruksproduktionen, till stor del drivs med olja har denhär frågan vittgående följder, som kommer att beröra alla människor i världen. Det är också uppenbart att konflikterna i det läget kan öka. Oljeberoendet borde alltså med det snaraste minskas. Jussi Raumolin Skribenten är pol.dr och docent vid institutionen för u-landsforskning vid Helsingfors universitet.

5 Ansvarsveckan 5 Närbild Kongo blod på mobilen? Kvinnorösten i mobiltelefonen låter plötsligt lättad. Äntligen! Jag har bett till Gud. Jag har tänkt skriva till Nokia. Men till vem där? Och hur skall jag kunna förklara? Hon är finlandssvensk och läkare. Hon åkte till Kongo för att utvärdera ett Aids-projekt. Men när hon kom fram pratade alla om ett grått pulver, som hon aldrig ens hört talas om. Det sades att det går en rännil av blod från våldtagna flickor i Kongo till hennes mobil, till din och min mobil, till våra barns play station, till våra laptopar, hörapparater och pacemakers. Vad är det för ett pulver? Och vad har Nokia med saken att göra? Låt oss börja med pulvret. Det heter tantalum och är magiskt stoff för elektronikindustrin. Tantalum är en metall som är dubbelt så hård som stål. Tantalum rostar inte, det tål extremt höga temperaturer och tantalum kan lagra och frigöra stora mängder elektricitet. I USA räknas tantalum som en strategisk metall. Tantalum finns i missiler, men också i kirurgisk utrustning som räddar liv. Tantalum behövs i kondensatorerna i portabla elektroniska prylar dit hör mobiltelefoner, play stations, laptopar, pacemakers och hörapparater. Varken du eller jag kan förmodligen längre föreställa oss ett liv och ett välfärdssamhälle utan det där pulvret, som utvinns ur mineraler från bl.a. det resursrika, krigshärjade och exploaterade Kongo. Det är kring resurskriget om tantalum som Ansvarsveckan koncentreras i år. Kriget kom med den stora elektronikboomen i slutet av 1900-talet. Elektronikindustrin hade plötsligt brist på tantalum och den stora efterfrågan förvandlade östra Kongo till rena Klondyke. I områdena på gränsen mot Rwanda, Burundi och Uganda lämnade pojkar skolan och männen övergav jordbruk och familjer. Med hacka och spade grävde de upp nationalparker och naturskyddsområden och i floder vaskade de fram grus och stenar som de mätte upp med dessertskedar och packade ner i väskor. I Kongo har tantalum sitt eget unika namn. Det kallas Coltan. Coltan är en förkortning av columbo-tantalite, som i sin tur är namnet på ett mineral, som innehåller både niobium och tantalum. Rushen efter denhär eftertraktade naturresursen tycktes lova snabba vinster och konkurrenter med internationella affärskontakter dök snart upp i östra Kongo. När folkmordet på tutsis pågick i grannlandet Rwanda hade flyktingmassor vällt över gränsen. Bland flyktingarna gömde sig den beväpnade hutumilisen Interhamwe, som tillsammans med huturegimens armé genomförde folkmordet på tutsis. Interhamwe upprättade i tyst samförstånd med Kongos egen armé en laglös terrorregim som kontrollerade ekonomin, plundrade och våldtog. Rwandas armé gjorde ständiga räder i östra Kongo, formellt för att få tag på Interhamwe. Men, uppges det, i själva verket på jakt efter coltan. Rwanda hade en egen anspråkslös gruvdrift av mineraler som innehåller tantalum, men passade, som det ser ut, på att mångdubbla sin export genom att lägga under sig coltangruvor i Kongo. Men de var naturligtvis inte de enda. Kongos egna beväpnade rebellfraktioner bet sig fast i gruvområden, där de kontrollerade både gruvdrift och handel. Med hjälp av den illegala handeln med coltan finansierade rebellerna sina vapenköp och sina köp av s.k. säkerhetstjänster. Snart hade en s.k. småskalig regional väpnad konflikt blivit det brutala resurskrig, som har kallats Afrikas första världskrig med alla de typiska dragen för just resurskrig: våld mot en utfattig civilbefolkning, massvåldtäkter på kvinnor och flickor, maffiaekonomi, prostitution, plundring och laglöshet. Från år1998 då Kongos regering bad sina grannar om militär hjälp mot rebellerna kämpade arméer från sex granländer och ett otal rebellfraktioner om kontrollen av Kongos naturresurser. Var och en av parterna hade ett enda mål- att förtjäna så mycket som möjligt på utvinning och handel. Den privata sektorn spelade en central roll och förlängde kriget genom att främja exploatering, transporter och marknadsföring av Kongos naturresurser. Priset betalades av miljoner kongoleser som dödades eller dukade under av undernäring och sjukdomar. De flesta dödsoffren skördades i östra Kongo där kriget framförallt var ett krig om coltan. Där fortgår också lidandet, laglösheten och den väpnade kampen om coltan som om ingen märkt att det andra Kongo-kriget, Afrikas första världskrig faktiskt officiellt avslutades med ett fredsfördrag och överenskommelser om avväpning år Låt oss alltså återvända till östra Kongo och den fråga vi ställde i början: Vad har Nokia med ett krig om coltan i Kongo att göra? Vad menar kongoleser när de säger att det går en rännil av blod till din och min mobiltelefon? Utryckt i klartext är det de säger ganska enkelt: Dedär pojkarna som hackar och vaskar fram coltan i naturparker och flodbäddar är egentligen de första i en kedja av nio underleverantörer till de stora transnationella elektronikproducenterna. De säljer råvaran i sin ursprungligaste form till lokala (regionala) coltanuppköpare. Coltanuppköparna på de regionala handelsposterna samlar upp råvaran i större mängder och säljer den till internationella coltanuppköpare, som först skickar råvaran utomlands för analys och sen gör avtal med internationella expeditions- och transportföretag. Transportfirmorna flyger vad som fortfarande är en råvara till utvinningsanläggningar för tantalum (fabriker). Här avskiljs tantalum från de övriga beståndsdelarna och förvandlas till ett pulver. Tantalumpulvret säljs till företag som tillverkar kondensatorer, chips och andra komponenter. Och så är vi framme vid den sista transaktionen: den transnationella elektronikindustrin köper sina kondensatorer, chips och andra komponenter och snart ligger paketen med coltan från Kongo i våra play stations, mobiltelefoner och laptopar under julgranen. Att coltankriget som hade pågått i många år utan mediauppmärksamhet plötsligt väckte uppståndelse är möjligen en ironisk tillfällighet. Coltanfyndigheterna råkar nämligen ligga i nationalparker och på naturskyddsområden som är en del Unescos projekt för att bevara världskulturarv. När tiotusentals människor med hackor och spadar drog in i naturskyddsområdena och upprättade sina läger för gruvdrift hämtade de också jägarna med sig jägarna sköt bl.a. gorillor och elefanter, mat för gruvsamhällets arbetare. Snart nog uppstod en stor svart ekonomi av barer, nöjen och prostitution bevakad och kontrollerad av beväpnade rebellgrupper och milis. Det var när naturvårdarna upptäckte att gorillorna och elefanterna nästan utrotats som det slogs larm i media. FN:s säkerhetsråd hade vid det laget publicerat sin kartläggning över den illegala exploateringen och handeln med Kongos naturresurser, där de utländska privata företag som är inblandade publiceras. Att handla med coltan och att exportera coltan är inte olagligt i och för sig. Men man måste ha licens. Under krigsförhållanden fungerar det inte, utan exporten sköts med hjälp av smugglare och kriminella. Både gruvarbetare och smugglare rånas och mördas. När också FN: rapporten nått media riktades strålkastarljuset på mobiljättarna Nokia, Ericsson, Motorola, Siemens. I det första skedet talade FN, medborgarorganisationer och media om bojkott av blodbesudlad coltan från Kongo. Nokia svarade liksom de övriga att de inte köper råvaran coltan eller tantalum, utan enbart komponenter från sina underleverantörer. Nokia hade också omedelbart kontaktat sina underleverantörer, som meddelade att de inte använder coltan från Kongo. Och med det beskedet fick också Nokia låta sig nöjas. Nokia har f.ö. också bland internationella medborgarorganisationer det bästa rykte som ett transnationellt bolag som tar det sociala ansvaret och kraven på ett företagets goda medborgarskap på allvar. Efter ytterligare tre FN-rapporter kring coltan och kartläggningar från medborgarorganisationer och forskningsinstitut talar allt färre om bojkott. I stället funderar man över andra lösningar. Nedan ett exempel: FN:s har ett eget projekt Global Compact som handlar om att utveckla de etiska programmen och göra något verkligt av tanken på ett företagens goda medborgarskap. Flera av de stora internationella medborgarrörelserna är med i samarbetet, liksom också ILO, den internationella arbetarrörelsen. Bland de stora transnationella bolagen var Nokia ett av de första som anslöt sig till Global Compact. Kunde Global Compact vara en ram inom vilken man kunde lösa Kongos coltankris? Kunde Nokia vara drivande? Elisabeth Nylund, den finlandssvenska läkaren som var i Kongo lät glad när hon hörde att coltan och Kongo kommer upp i höst inom ramen för Ansvarsveckan. Detta är ett bönesvar, sa hon. Är det så? Vågar vi tro det, Nokia? Ann-Britt Kaca Skribenten är journalist med inrikting på globaliseringsfrågor och projektsekreterare för Kyrkornas internationella ansvarsvecka på svenska.

6 6 Ansvarsveckan

7 Ansvarsveckan 7 Ett mänskligare ansikte för globaliseringen? Vem styr den nya sköna globaliserade världen? Stater eller transnationella företag? Transnationella företag är ofta både rikare och kraftfullare än de stater som gärna skulle reglera deras verksamhet. Några av dem har årliga vinster som vida överskrider bruttonationalinkomsten i små och medelstora stater. Av de hundra största ekonomierna var 51 vid millennieskiftet transnationella företag bara 49 var stater. Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan därför företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma värderingar och principer som ska ge den globala marknaden ett mänskligare ansikte: Jag vänder mig särskilt till er individuellt genom era företag och kollektivt genom era företagssammanslutningar att anamma, stödja och anta en uppsättning värderingar på området för mänskliga rättigheter, arbetsrättsnormer och miljöpraxis. Denhär pakten fick namnet Global Compact också den internationella arbetarrörelsen ILO inbjöds, liksom flera globala medborgarorganisationer som Amnesty och Oxfam. De företag som ansluter sig till The Global Compact åtar sig att i en lärande process verka inom tre områden: mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö. Många hundra företag anslöt sig genast, bland dem Nokia, men många medborgarrörelser, som är med säger att FN säljer ut sin integritet och erbjuder gratis PR och extra poäng för ingenting. Nedan de nio principer som företagen lovar att försöka omsätta där de verkar. Inom området mänskliga rättigheter: 1. Företaget bör stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter. 2. Företaget bör se till att det inte gör sig medskyldigt till brott mot de mänskliga rättigheterna. Inom området arbetsrätt: 3. Företaget bör upprätthålla föreningsfriheten och det faktiska erkännandet av den kollektiva förhandlingsrätten. 4. Företaget bör avskaffa alla former av tvångsarbete. 5. Företaget bör effektivt avskaffa barnarbete. 6. Företaget bör undanröja diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning. Inom området miljö: 7. Företaget bör stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker. 8. Företaget bör ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande. 9. Företaget bör uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Den tionde principen som ibland nämns och ibland lämnas bort handlar om att arbeta emot korruption. Många av dehär principerna är lagstadgade skyldigheter i våra länder i nordeuropa där det sen länge har funnits ett samarbete mellan stat, medborgare och företag det var med det samarbetet välfärdsstaten byggdes upp. Ann-Britt Kaca Antonia Ringbom har illustrerat priciperna vi föreställde oss att de tillämpas på coltanarbetarna i östra Kongo.

8 8 Ansvarsveckan Kyrkornas samlade röst för rättvisare globalisering Ansvarsveckan är de finländska kristna kyrkornas röst för en rättvisare globalisering i u-länderna. Ansvarsveckan är till för dialog, diskussion och opinionsbildning i Svenskfinland och fokus ligger i år och under nästa år på Fred och Rättvisa för u-länderna. Tyngdpunktsområde: det krigshärjade Kongo efter det andra demokratiska valet i landets historia. Fallstudie: krisen och våldsspiralen kring coltan, mineralet i Östra Kongo som innehåller tantalum, magiskt stoff för elektronikindustrin i det rika väst. Bl.a behövs det i mobiltelefoner, spelkonsoler och missiler. Vad vi vill lyfta upp till diskussion: På vilket sätt kan vi, som har så stor nytta av den råvara, coltan, som det krigas om i Östra Kongo bidra till att stoppa den olagliga mafiaekonomin och det väpnade våldet mot kvinnor och barn? Med vi avses både oss slutanvändare av elektroniska prylar och mobiltelefoner och de stora globala jättarna, som Nokia, som tillverkar dem åt oss. I den första fasen av vår kampanj ägnar vi oss åt dialog, åt att kartlägga, dryfta, föreslå och diskutera. I den andra fasen, nästa år är det dags att se vad som eventuellt kan omsättas i handling och föras fram som en opinion på den globala nivå där besluten fattas d.v.s. EU. Engagemanget för internationalism, för fredsarbete, för u-länderna och för rättvisa är stort bland människor, också här hemma i Svenskfinland, inte minst i de finlandssvenska frikyrkorna och i Borgå stift. Den traditionen behöver mer än någonsin höras och synas i dag då vi står inför hotet om fler våldsamma konflikter om naturresurser än dem vi bevittnar i Mellanöstern och kring coltan i Östra Kongo. Du läste kanske Jussi Raumolins knappa och bistra översikt på sidan 4. De flesta krigen förs i de fattigaste länderna. De är ofta inbördeskrig och de är konflikter om naturresurser. Krigsparterna köper upp vapen och säkerhetstjänster på den globala marknaden och finansierar dem med illegal smuggelhandel med de eftertraktade naturresurserna länkarna till internationella bolag är många och inte alltid synliga. AFFISCHTÄVLING för alla åldrar Hur ser din bild av freden och rättvisan ut? Gör en affisch! Du kan delta i vår affischtävling enskilt eller som team eller grupp. Tekniken är fri: du kan måla, teckna, klippa, eller fotografera... Ålderskategorierna är tre: under 12 år, år och över 18 år. Tävlingsbidragen skall vara på Ekumeniska rådet i Finland senast den 12 december. De bästa affischerna får ett pris och under 2007 års Ansvarsvecka blir det en affischutställning. Sänd ditt tävlingsarbete till adressen Ekumeniska rådet i Finland PB Helsingfors Detta är fallet i Afrika, och det är alldeles speciellt fallet i Demokratiska republiken Kongo, som vi koncentrerar årets Ansvarsvecka kring. Vi fokuserar på coltankrisen därför att den fortfarande är olöst och för att kvinnor och barn fortfarande lemlästas, våldtas och dödas. Vi fokuserar på coltan också därför att elektronikindustrin med sin långa kedja av självständiga underleverantörer i olika länder så konkret åskådliggör den globala ekonomins och den globala politikens dilemma: vem har ansvar för vad? Coltankrisen är väldigt noggrant dokumenterad och utredd och den långa kedjan av inblandade grupper är identifierade och kan studeras i bilden på sidan 6. Av de många underleverantörerna är bara två afrikanska. Den förtjänst de gör är minimal och de brott mot mänskliga rättigheter som begås i samband med den illegala handeln och coltanhanteringen i Afrika är monumentala. Så kan det väl inte få förbli? Samma magiska elektronikmineral bryts ju på andra håll också, t.ex. i Australien under reglerade lagliga förhållanden. Den första reaktionen på avslöjandena om coltankriget i Östra Kongo var en kampanj för bojkott av coltan från Kongo. Både Nokia och de andra mobiltillverkarna gick snabbt ut och förklarade att de kollat upp sina komponentleverantörer, som uppger att de inte använder sig av tantalum från Kongos coltangruvor. Varken Nokia eller komponentleverantörerna handlar f.ö. direkt med obearbetade mineraler som innehåller tantalum. Vid närmare eftertanke har det uppstått allt bredare enighet om att en bojkott av coltan från Kongo knappast hjälper de utsatta, det leder sannolikt bara till att hanteringen mörkas ännu mera. I Kongo finns uppges det en stor coltanreserv, 60 % enligt vissa uppgifter. Förhoppningen är att valen i Kongo skall inleda en process mot ett demokratiskt reglerat laglighetssamhälle. Hur kan alltså medborgare och globala företag i det internationella samfundet bidra till den processen, till att skapa legal handel kring coltan och anständiga arbetsförhållanden? Det står väl rätt klart för de flesta att varken Nokia eller någon av de andra mobiljättarna har ett formellt ansvar för vad de beväpnade laglösa grupperna i östra Kongo tar sig för med de första underleverantörerna av coltan. Nokia har ingen verksamhet alls i Kongo. Det är alltså knappast möjligt att med hänvisning till proklamationerna om samhällsansvar och företagens goda medborgarskap utkräva ett ansvar om Nokia väljer att inte engagera sig i frågan. Men Nokia har sedan länge utfäst sig att ta hand om produkten ända till livets slut. Den fråga man kan ställa är: När börjar livet för en elektronisk pryl? Är det inte då dendär pojken i Kongo eller någon annanstans hackar fram de första teskedarna coltangrus och lägger det i sin kasse? FN:s Global compact är det globala forum där både transnationella företag, ILO, den internationella arbetarrörelsen och globala medborgarorganisationer som Amnesty och Oxfam är med för att göra verklighet av de 10 principerna för globalt företagaransvar. Tillsvidare är alla parter lika missnöjda med vad som har åstadkommits. Men det är en början, det är ett gemensamt forum. För att lösa konflikterna kring naturresurserna behövs en bred koalition av villiga grönhåriga och gråhåriga i alla länder behöver samarbeta. Utan en öppen, kreativ och långsiktig dialog mellan det politiska, aktivister och de globala företagen kommer vi ingen vart. Nokia har stor goodwill, ett gott rykte och ett stort inflytande kunde det användas också i en konflikt som företaget inte formellt har ett entydigt ansvar för? Den danska framtidsanalytikern Rolf Jensen sade för inte så länge sedan att människor inte kan leva utan berättelser. Han påpekade också att varje god berättelse HELSINGFORS Kongo i går och Kongo i dag - kamp om resurser Måndagen den Seminarium kl , filmvisning kl Biograf Orion, Eriksgatan 15, Helsingfors Kongo är ett av världens rikaste länder på naturresurser, men i det krigshärjade, exploaterade Kongo lever befolkningen i djup misär. Exploateringens rötter ligger i kolonialismen, men många vill fortfarande ha sin del av rikedomarna i Kongo. På Ansvarsveckans seminarium behandlas Kongo i dag. Synpunkter och inlägg av bl.a direktor Antti Pentikäinen, (Kyrkans Utlandshjälp), koordinator Emile Mpanya (Lutherska världsförbundets Kongoprogram) och docent Jussi Raumolin (Helsingfors universitet, institutionen för u-landsforskning) Kl visas Dokumentärfilmen White King, Black Rubber (91 min). Filmen berättar om hur Kung Leopold II av Belgien koloniserade Kongo och förvandlade landet till ett gigantiskt arbetsläger för gummiskörd, där halva befolkningen dog. Den berättar också om de hjältemodiga enskilda personer, som i världens första människorättskampanj avslöjade grymheterna. Filmen är regisserad av belgiske Peter Bate och baserad på Adam Hochschilds bok Kung Leopolds vålnad. Filmen har finsk text. Visningen är avgiftsfri. VASA Ansvarsveckan visar dokumentärfilm Seminarier hålls i Vasa och Helsingors Fredagen den 27 okt Academill, Åbo Akademi. Kl Inträde fritt. Globala företags ansvar i u-länderna fraser, utopier eller visioner? Inlägg bl.a Håkan Nylund, läkare som arbetat i Kongo: Coltankrisen i Östra Kongo. Jan Edström, f.d. generalsekreterare Ekumeniska rådet: Kyrkornas Världsråd kyrkornas FN. Martin Sandelin, vice president, Nokia, företagens samhällsansvar. Eeva Simola, FinnWatch, medborgarorganisation som granskar global företagsetik. Du kan läsa mera om seminarierna och seminariedeltagarna på vår hemsida innehåller konflikter och önskade att företagen inte var så känsliga utan mera öppet kunde gå in också i svåra sammanhang. Kanske vi kunde börja jobba på inledningen till den goda berättelsen om coltan? Det blir nog en lång historia. Men garanterat en bestseller. Ann-Britt Kaca Skribenten är projektsekreterare för den finlandssvenska Ansvarsveckan Läs fler artiklar på vår hemsida Där finns också mera info om seminarierna, andaktsmaterial och tips om hur du på din ort kan arrangera en Ansvarsvecka hösten 2006.

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad

Globala veckans tipspromenad 2009 Tipspromenad Globala veckans tipspromenad 2009 Denna tipspromenad är gjord för att passa alla åldrar. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas t ex vid kyrkkaffet, i pensionärsgrupper eller för konfirmander.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal

Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal Det väpnade våldets vardag - därför behövs ett internationellt vapenhandelsavtal ARMS TREATY NOW armstreatynow.org Kyrkornas världsråd ARMS TREATY NOW INLEDNING Varje år dödas tusentals människor på grund

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer