Mellan hopp och förtvivlan - En studie om hiv och homosexualitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan hopp och förtvivlan - En studie om hiv och homosexualitet"

Transkript

1 Sven-Axel Månsson Mats Hilte Mellan hopp och förtvivlan - En studie om hiv och homosexualitet Boken ursprungligen publicerad av Studentlitteratur, ISBN X Denna version, som är identisk med den ursprungliga, publiceras av Lunds universitetsbibliotek med förlagets och författarnas tillstånd.

2 Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 7 Historien bakom - studiens tillkomst, uppläggning och genomförande 7 Forskningsprojekt 8 Sexton män 9 Samtalsintervju 11 Analysarbetet 13 Något om männen 14 Vår arbetsfördelning Aids - den moraliska paniken och dess metaforer 17 Sjukdom och död i det moderna samhället 20 Homosexualiteten och dess ställning i samhället 21 Paradigmskifte 23 Att komma ut - om homosexuell identitetsutveckling 26 - första fasen 28 - andra fasen 29 - tredje fasen 30 - fjärde fasen 31 Modellens begränsningar 32 Att leva med en hiv-infektion Beslutet att testa sig 35 Massmedias behandling av ämnet 35 Upptäckten av sjukdomssymptom 39 På uppmaning av andra 41 Rädslan för att smitta andra 42 Testbeslut och testpolitik I väntan på besked 46 Den stora ovissheten 47 "Breaking bad news" 54

3 4. Att bli hiv-positiv - den akuta krisfasen 58 Kriser och kristeorier 59 Krisens akuta fas 63 Tillbakadragande 67 Ensamheten och skammen 71 Existentiell oro 76 Ökat kroppsmedvetande 80 Summering Att vara hiv-positiv - anpassningsfasen 83 "Coping" 83 Utveckling, anpassning och den homosexuella livsformen 86 Livsform och handlingsutrymme 88 "Ett någorlunda anständigt liv" 94 Vändpunkten 98 Olika handlingslinjer Sexualitet och hiv 104 Föreskrifter 104 Två huvudlinjer 106 Osäkerhet och villrådighet 107 Existentiella och praktiska problem 108 Säkrare sex i praktiken 109 Att komma igång igen 114 Vems är ansvaret? 116 Invasion 118 Kärlekens villkor 119 Informationsplikten 120 Sammanfattning Sammanfattning 124 En tankeram 125 Litteraturförteckning 130 Bilaga - intervjuarguide 135

4 Förord Från djupet av våra hjärtan vill vi tacka er som gjort den här undersökningen möjlig. Först huvudpersonerna: Vi kom in i era liv vid en tidpunkt som var svår. Ibland kom vi direkt olämpligt, det var inte svårt att förstå. Ändå släppte ni in oss och gav oss vad vi bad om, era berättelser. Många av er deltog, därför att ni insåg att det ni hade att säga kunde ha betydelse för andra. Så även om det tog emot, gick ni igenom allt det svåra på nytt. Men också det ljusa, därför att medan ni berättade kunde ni ibland tydligt se att det också fanns en utveckling, att det fanns sidor av det ni hade gått igenom som givit styrka. Det var i de ögonblicken vi kunde känna att det inte bara var vi som hade nytta av samtalet. Ett varmt tack också till alla ni andra som bidragit med kloka synpunkter, kritiska kommentarer och uppmuntrande tillrop: Leif Persson, kurator på RFSL och forskare vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin i Malmö Lena Nilsson Schönnesson, psykolog och forskare vid Psykhälsan i Stockholm samt hennes medarbetare, Margareta Axelsson Funck och Mikael Wester Benny Henriksson och hans medarbetare vid Institutet för sociala studier i Stockholm Infektionsläkare Torkil Mostrup och kurator Lena Magnusson vid Infektionsklinik II i Malmö Arbetskamraterna vid Socialhögskolans forskningsavdelning i Lund, särskilt Gunvor Andersson och Bengt Svensson samt, sist men inte minst, Anki och Jörgen, som stått bi i vardagen med stöd och uppmuntran. Lund den 15 juni 1990, Sven-Axel Månsson Mats Hilte

5 Inledning Historien bakom - studiens tillkomst, uppläggning och genomförande Tankarna på denna studie väcktes första gången hösten Mats Hilte hade då varit samtalsledare i en stödgrupp för hiv-positiva i RFSL:s regi (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande). I stödgrupperna gavs deltagarna tillfälle att tillsammans med andra i samma situation samtala kring sin dramatiskt förändrade livssituation. Gruppverksamheten hade tillkommit vid en tidpunkt - våren då aidspaniken var som störst. I den breda samhällsdebatten riktades intresset nästan helt mot frågorna om sjukdomens ursprung, riskgrupper och spridningsprognoser. Få intresserade sig för de redan drabbade. Dessa var i huvudsak män som hade blivit smittade via sexuellt umgänge med andra män. I Malmö liksom på andra orter var sjukvårdens personal hårt pressad. Man hade ingen klar uppfattning om smittans spridning. Och nästan all tid gick åt till provtagning och medicinska kontroller. När de homosexuellas egen organisation startade sin stödgruppsverksamhet, skedde det i vad som närmast kan beskrivas som ett nödläge. Det psykosociala omhändertagandet av de hiv-positiva inom sjukvården var nästan obefintligt. Således blev stödgrupperna en uppsamlingsplats för det uppdämda psykiska illamåendet. Men de kom också att representera en vändpunkt för många. Här gavs för första gången tillfälle att bryta tystnaden kring sjukdomen, åtminstone i den lilla gruppen; här gavs också möjligheter till igenkännande, jämförelser och anknytning. De skiftande individuella perspektiven hjälpte till att skapa en mer nyanserad bild av den egna situationen. Det blev lättare att erkänna sin infektion och kanske försonas med den. Erfarenheterna av stödgruppsarbetet var således i allt väsentligt positiva. Erkännandet av infektionen är ju av stor betydelse för mobiliseringen av de krafter som behövs för att bekämpa sjukdomen. På samma sätt är bearbetningen av de skuld- och skamkänslor, som är knutna till en hiv-intektion, en viktig del av det försoningsarbete som krävs för en långsiktig konstruktiv anpassning till ett liv som hiv-positiv.

6 Under förvåren 1987 summerade Mats Hilte sina viktigaste iakttagelser och erfarenheter från stödgruppsarbetet i en text betitlad Överlevnadsstrategier och psykosocialt stödarbete bland hiv-positiva. Hilte konstaterade bl a att det fanns stora likheter mellan erfarenheterna från dessa insatser och de som gjorts inom de samtalsgrupper som organiserats inom ramen för Kraeftens Bekaempelse i Danmark, dvs i stödarbetet bland cancersjuka. Flera av de problem som t ex var aktuella för patienter med livmodercancer var också centrala för de hiv-positiva: den förändrade upplevelsen av kroppen, den konfliktfyllda sexualiteten, den hotade sexuella identiteten, skam och skuldkänslorna, m.m. Men, framhöll han, det fanns också betydande skillnader mellan cancerpatienterna och de hiv-positiva homosexuella männen, skillnader som framförallt hängde samman med: ( I ) sjukdomens karaktär och förlopp, (2) de sociala och kulturella betydelser som är knutna till sjukdomen och (3) den drabbades sociala ställning i egenskap av homosexuell. Apropå den senare skillnaden påpekade Hilte: Det personliga erkännandet av en hiv-infektion är en lång process. Bakom viljan att acceptera en drastiskt förändrad livssituation döljer sig många faktorer. En av de mer betydelsefulla är personens sociala och sexuella "jag". Den fas som många homosexuella män går igenom, när de erkänner sin sexuella läggning och "kommer ut" aktualiseras på nytt. Det sätt på vilket individen förhåller sig till sitt sociala och sexuella "jag" blir avgörande för i vilken grad han kommer att försonas med hiv-infektionen (Hilte, 1987). Forskningsprojekt Under senvåren 1987 presenterade Mats Hilte sina funderingar för Sven- Axel Månsson kring ett forskningsprojekt om förhållandet mellan hiv och homosexualitet. Han sökte en handledare, kanske en samarbetspartner. Sven-Axel Månsson blev omedelbart intresserad och hjälpte honom att vidareutveckla tankarna. Hilte färdigställde ett forskningsprogram. Därefter gick båda gemensamt in med en forskningsansökan, baserad på detta program, till socialdepartementet, som så småningom beviljade ett mindre forskningsanslag. Sven-Axel Månsson fick samtidigt möjlighet att utföra sin del av arbetet inom ramen för det forskarstipendium han uppbar från Delegationen för Social Forskning. Årsskiftet 1987/1988 kunde arbetet påbörjas.

7 Den centrala uppgiften för projektet, som vi formulerade den i programmet, var att bättre försöka förstå de hiv-positiva männens reaktioner och anpassningsmönster i förhållande till deras homosexuella livsform och till deras upplevelser av och syn på sina sexuella erfarenheter och handlingsmönster. Det yttersta målet var att skapa ett bättre kunskapsunderlag för psykosociala stödinsatser till hiv-positiva. Genom att följa ett antal män genom anpassningsprocessen via deras egna berättelser, ville vi försöka komma åt olika kritiska punkter i infektionsförloppet, som är nödvändiga att känna till för ett ändamålsenligt och effektivt stödarbete. Sexton män Vi planerade att intervjua mellan 10 och 12 hiv-positiva män, det blev till slut 16. Vid urvalet av intervjupersonerna strävade vi efter att åstadkomma största möjliga kvalitativa spännvidd i olika avseenden, t ex när det gällde männens homosexuella livsform. Således försökte vi få med män i undersökningen som representerade olika grader av öppenhet respektive slutenhet visavi omvärlden. Vi eftersträvade också att inkludera män, som befann sig på olika långt avstånd från beskedet om att de var hiv-positiva, dvs vi ville ha med både män som relativt nyligen hade fått beskedet och sådana som hade hunnit få en längre tids perspektiv på saken. I realiteten var emellertid valfriheten i urvalssituationen starkt begränsad. I Malmö fanns vid den aktuella tidpunkten c:a 150 kända hiv-positiva homosexuella män. I princip fanns det två framkomstmöjligheter för att få kontakt med tänkbara intervjupersoner. Den ena var via infektionskliniken vid Malmö Allmänna sjukhus. Här hade redan påbörjats en undersökning "om psykosociala faktorers betydelse för hiv-positiva män" på initiativ av Institutionen för klinisk samhällsmedicin vid Lunds universitet. Syftet var främst att, som ett inslag i ett mer övergripande forskningsprojekt om olika patientgruppers sociala nätverk och stödstrukturer, studera de hiv-positiva männens speciella situation i detta avseende. Vår studie kunde uppfattas som "ett intressant komplement" till detta omfattande projekt, varför vi inbjöds att delta i olika överläggningar om arbetets uppläggning. Det beslutades att samtliga patienter som ingick i "det stora projektet" också skulle informeras om vår studie. Vi fick själva utforma det underlag som klinikens läkare och kurator skulle använda för att informera patienterna. Tanken var att patienten därefter själv skulle ta kontakt med oss. Detta fungerade inte.

8 Den andra vägen skulle visa sig vara mer framkomlig. Den gick via kontakterna bland de hiv-positiva männen i de stödgrupper, där Mats Hilte och infektionsklinikens kurator hade varit samtalsledare. Det var via det kontaktnätet vi fick de första intervjuerna. Därefter rullade snöbollen vidare i olika riktningar. Att den stannade vid 16 intervjupersoner hade främst praktiska orsaker. Vi bestämde oss ganska tidigt för att hålla på med intervjuarbetet så länge som det inte var "alltför besvärligt" att få kontakt med nya personer, och så länge det gavs ekonomiskt utrymme. Under de första fyra månaderna hade vi "flyt" i intervjuarbetet. Därefter blev det allt svårare. Det gick längre och längre tid mellan intervjutillfällena; de sista tre månaderna fick vi bara in fyra intervjuer, jämfört med de första fem, då vi fick in tolv. Snöbollsmetoden bygger på den enkla principen att "den ena kontakten ger den andra". För att få en tillfredsställande kvalitativ spridning är det viktigt att sätta igång flera bollar i olika riktningar, dvs att använda olika initialkontakter. Problemet är bara att i vissa riktningar "rullar bollen lätt", medan i andra blir det stopp nästan direkt, vilket i vart fall främst hade att göra med de olika kontaktpersonernas faktiska ställning i det homosexuella delsamhället. En del män befann sig i den yttersta periferin av detta samhälle: här fanns t ex män som dolde sin homosexualitet för andra, män som hade valt att ta avstånd från homosexualitetens sociala sida, och som levde i det heterosexuellt präglade samhällslivet i skydd av det allmänna antagandet att människor är heterosexuella, tills motsatsen är bevisad. Andra befann sig mitt i centrum av det homosexuella delsamhället: här fanns t ex män som hade "kommit ut" med sina homosexuella preferenser, män som öppet manifesterade den homosexuella socialiteten i sina liv, som deltog i "utelivet", levde ihop med andra män, och arbetade aktivt i de homosexuellas egna organisationer. Och så fanns det män som befann sig på olika punkter mellan dessa ytterpoler. Det tillhör vårt teoretiska perspektiv att "centrum" eller "periferi" kan ha stor betydelse för anpassningen till hiv-smittan. Följaktligen är det också så att "centrum" och "periferi" har betydelse för huruvida man kan tänka sig att delta i en stödgrupp och/eller ställa upp på en intervju med oss. Det var således inte några större problem att fylla "centrumkvoten" i undersökningsgruppen, däremot var det svårare att få kontakt med dem som valt att leva i det fördolda. Trots svårigheterna har vi dock en känsla av att intervjumaterialet till slut fick en någorlunda godtagbar spridning längs linjen mellan "centrum" och "periferi". Att vi slutade efter 16 intervjuer berodde också på att vi tyckte att varje

9 mödosamt insamlad intervju gav allt mindre ny kunskap i förhållande till den vi redan hade; inte så att "den ena historien var den andra lik", utan vi kunde urskilja vissa återkommande analytiska mönster i svaren, vilket gjorde att vi började längta efter att få ge oss i kast med det slutliga analysarbetet. Samtalsintervju Med var och en av undersökningspersonerna utförde vi vad som brukar kallas en tematiserad samtalsintervju (Burgess, 1984) eller, ibland, kvalitativ forskningsintervju (Kvale, 1979). Vid denna intervjutyp använder sig forskaren av en s k intervjuarguide, där relevanta teman och frågeområden finns upptagna. Enkelt uttryckt rör det sig om en lista med ämnen som skall täckas in under intervjuns förlopp (den guide vi använde finns längst bak i boken, s ). Ordningsföljden kan variera från tillfälle till tillfälle. Intervjusituationen kan i bästa fall liknas vid ett spontant och ömsesidigt samtal under ordnade och systematiska former dvs de ämnen som berörs under samtalet är i princip bestämda på förhand av forskaren, vilket möjliggör mer eller mindre systematiska jämförelser mellan olika intervjupersoners svar under det efterföijande analysarbetet. Att intervjuaren har ansvar för att de tilltänkta ämnesområdena belyses, betyder naturligtvis inte att alla intervjupersoner ovillkorligen skall pressas att uttala sig i varje enskild fråga. Syftet med valet av denna intervjuform är att man vill "komma på djupet", "nå bakom", få kunskap om personens erfarenheter, föreställningar, känsloupplevelser, livsvärden och strävanden. Hur åstadkommer man då ett tillfredsställande menings- och känslodjup i intervjun? Rodgers (1945) föreslår att den icke-styrande rådgivningstekniken, som ibland används i terapeutiskt arbete, kan tjäna som modell för den kvalitativa forskningsintervjun. Den icke-styrande tekniken lägger stor vikt vid att utfrågaren intar en accepterande och tillåtande hållning till den utfrågade, att han undviker att göra honom försvarsinställd och att han kontinuerligt speglar den intervjuades känslor utan att föra in sina egna attityder och åsikter. I intervjuer med homosexuella män är en accepterande och tillåtande hållning från intervjuarens sida av största vikt. Detta var också en av anledningarna till att vi valde att uföra intervjuerna tillsammans. Främsta skälet var att vi ville utnyttja det faktum att den ene

10 av oss själv är homosexuell. I en samhällssituation som präglas av utbredd rädsla och osäkerhet, menade vi att det kunde uppfattas som en trygghetsgaranti, både i intervjusituationen och för den senare behandlingen av intervjumaterialet, att den ene av oss själv tillhörde den då mest utsatta gruppen. Dessutom menade vi att denna konstruktion kunde vara en tillgång också innehållsmässigt. Vi var t ex överens om att det krävdes kännedom om de villkor som homosexuella lever under för att kunna tolka intervjusvaren på ett adekvat sätt. Å andra sidan var det naturligtvis en fara i att giltigheten av den kunskapen togs för given, så länge den bekräftades av enbart homosexuella män som alla delade samma verklighet. Denna risk uppvägdes således av att den andre av oss var "utomstående", dvs en person som inte delade den homosexuella livsformen och som kunde ställa frågor om sådant som kunde anses självklart eller åtminstone välkänt för de direkt inblandade; en roll i intervjuarbetet som kan liknas vid antropologens under fältstudier i en främmande kultur. Vi upplevde således att vi kompletterade varandra i intervjuarbetet. Intervjupersonerna fick dock veta att de hade möjlighet att välja, huruvida de ville träffa båda eller bara den ene av oss. Med ett undantag hade intervjupersonerna "ingenting emot" att träffa oss båda två. Alla intervjuerna, utom en, utfördes i intervjupersonens bostad. De spelades in på band och skrevs sedan ut av en sekreterare som arbetade under tystnadslöfte. Totalt utgjorde det utskrivna materialet en textmassa om c:a 600 A4-sidor. I samtliga fall fick vi tillstånd av intervjupersonen att använda korta eller halvlånga citat efter eget gottfinnande, förutsatt att vi ändrade vissa för sammanhanget betydelselösa detaljer (samtliga egennamn är naturligtvis fingerade). När det gällde längre och mer sammanhängande utdrag ur samtalen, där vi uppfattade att det kunde föreligga en risk för identifiering, föreslog vi själva att de intervjuade skulle erbjudas möjlighet att läsa texterna före publicering. Datainsamling med kvalitativa metoder av den typ som vi använt här för samman forskaren och den utforskade i en nära kontakt, närmare än vad som är vanligt i hårddatasammanhang. Oavsett forskarens goda uppsåt, har detta angreppssätt problematiska etiska aspekter. En sådan har att göra med att forskaren ibland på ett mycket raffinerat sätt "invaderar" den utforskades innersta. I praktiken går det ofta inte att göra en distinkt åtskillnad mellan denna typ av forskningsintervju och ett terapeutiskt samtal. Steinar Kvale (1979) framhåller att båda kan innebära såväl ökad förståelse som förändring, men med tonvikt på förståelseaspekten i forskningsintervjun och förändringsaspekten i det terapeutiska samtalet. Detta är förmodligen riktigt. Icke desto mindre handlar det om det ansvar forskaren kan ta för de

11 förväntningar och förhoppningar som den utforskade knyter till kontakten. I vårt fall betonade vi inledningsvis att det bara handlade om ett samtal och att syftet med undersökningen var att försöka ge en samlad bild av olika mäns reaktioner och upplevelser i samband med hiv-infektionen. Vidare framhöll vi att infektionsklinikens kurator och Noaks Arks psykolog var informerade om vår undersökning och att dessa hade erbjudit sig att ta emot männen i samtal direkt efter eller i anslutning till intervjun. Såvitt vi vet, utnyttjade ingen av intervjupersonerna denna möjlighet. Analysarbetet I analys- och tolkningsarbetet har vi framför allt sökt efter mönster och typiska drag i männens upplevelser och reaktioner. Textframställningen har i första hand tagit sikte på att åskådliggöra dessa. Arbetssättet har m a o inneburit att vi analytiskt har lyft fram och organiserat meningsfulla relationer och egenskaper ur de subjektiva upplevelsevärldar, som männen presenterat för oss genom sina berättelser. Denna urvalsprocess har emellertid inte skett slumpmässigt, utan följt en induktiv analysmodell, som präglats av ett kontinuerligt samspel mellan det framväxande teoretiska perpektivet och grupperingen och kategoriseringen av våra data (Hughes och Månsson, 1988). Vi har således strävat efter att lägga oss nära intervjupersonernas självförståelse, vilket innebär att vi efter bästa förmåga har försökt undvika tolkningar, som inte direkt kunnat beläggas med det empiriska materialet. Detta är en kardinalprincip i den kvalitativa analysen. Teoretiska påståenden skall vara grundade i och växa fram ur studerade fenomen (Patton, 1984). Men det är också en etisk fråga. Alltför ofta invaderar forskaren inte bara den utforskades innersta utan våldför sig också på de utforskades rätt att få behålla sin självuppfattning och sin uppfattning om världen. De gemensamma drag och kännetecken som vi fått fram i undersökningen kan betraktas som renodlade aspekter av subjektiva upplevelsevärldar; aspekter som kan användas som "måttstock" för att bestämma likheter och skillnader i konkreta fall. Därmed har vi i bästa fall också bidragit till en praktiskt användbar beskrivning och analys av det förlopp männen genomgår i sin anpassning till ett liv med hiv. Vi har med andra ord förhoppningsvis åstadkommit en beskrivning som kan tjäna som utgångspunkt inte bara för professionella psykosociala stödinsatser, utan också för enskilda hiv-positiva att känna igen och få perspektiv på sin egen situation.

12 Något om männen Den äldste av de 16 intervjupersonerna var nästan 50 år vid intervjutillfället, den yngste hade precis fyllt 26 år. Majoriteten (12 av 16) befann sig i åldersintervallet år. Det är välbekant att homosexuella män gärna flyttar från mindre orter och samlas i större städer (Prieur, 1988). Över hälften av männen var födda och uppväxta på andra orter än Malmö. Vid intervjutillfället bodde dock alla utom en i Malmö. Nästan alla hade arbete, de flesta inom omvårdnads-, undervisningseller servicesektorn; två studerade. Vid intervjutillfället var tre långtidssjukskrivna på hel- eller halvtid. Vid intervjutillfället var det stora flertalet ensamstående. Två av dem var dock sammanboende med en annan person; den ene med en kvinna, den andre med en man. Ytterligare några hade relativt nyligen avslutat kortare eller längre samboförhållanden; i tre fall hade männen skilt sig eller höll på att skilja sig från sin fru. Endast en sade dock att han "idag" räknade sig som bisexuell. Alla de andra uppfattade sig "huvudsakligen" eller "uteslutande" som homosexuella, inklusive två av de tre män som hade varit gifta. Fem av männen hade aldrig haft något sexuellt umgänge med en person av motsatt kön. Om man hade räknat männens sexualpartners fördelade efter kön, skulle man förmodligen komma fram till att samtliga män i vår undersökning hade haft mycket mer sexuell erlarenhet med män än med kvinnor. Och eftersom de allra flesta refererade till sig själva som "homosexuell" eller "bög", använder vi genomgående dessa uttryck i texten, dock företrädesvis det förra. Emellertid bör man vara klar över, att långt ifrån alla män som har sex med män uppfattar sig själva som homosexuella. Men innan vi kommer djupare in på den frågan, som är en av kärnfrågorna i den fortsatta framställningen, övergår vi till att slutligen säga något om arbetsfördelningen mellan oss som ligger bakom den här boken. Vår arbetsfördelning De flesta intervjuerna utförde vi tillsammans. Under analysarbetets inledande fas lämnade Mats Hilte projektet för att istället satsa all tid och energi på sitt avhandlingsarbete i sociologi. Under 1989 arbetade således Sven-Axel Månsson helt på egen hand med att analysera materialet. I början av 1990 återvände Mats Hilte till projektet för att delta i den avslutande fasen.

13 Denna arbetsfördelning innebär bl a att boken till största delen är författad av Sven-Axel Månsson. Han har skrivit samtliga kapitel - utom det första och sista som är gemensamma produkter. Analysarbetet och författandet har framför allt under den senare fasen vilat på en gemensam diskussion och kritisk granskning, som haft stor betydelse för hela framställningens slutliga disposition och utformning.

14 1. Aids - den moraliska paniken och dess metaforer Aids har inte kommit in i vår tillvaro som ett provrör i ett rent och sakligt, desinficerat laboratorium. Sjukdomen tar sin ovälkomna plats i en värld som redan är full av våra bekymmer, våra strider, våra glädjeämnen, våra njutningar, våra hämningar- våra bilder av oss själva och av andra, våra ideal av gott och vackert, vår avsky för det som vi finner ont och fult (Liedman, 1989 s 7). Under en stor del av 1980-talet har vi i medierna konfronterats med budskap och bilder som talat till oss om hiv och aids. Budskapen har varit en blandning av fakta och fördomar och bilderna har ofta visat fenomenet från dess mest skrämmande sida. Både bilderna och budskapen bidrog till att bygga upp en panikstämning, som kulminerade i Sverige runt mitten av 80-talet. Redan tidigt gjordes en koppling mellan aids och de homosexuella. Under 1983 möttes vi av rubriker som talade om "homosexsjuka" och "bögpest". Till gruppens tidigare stigma lades nu ytterligare ett - bärare av en dödsbringande.sjukdom. Samhällets utstötningsmekanismer lät inte vänta på sig. I pressen rapporterades om olika typer av trakasserier av homosexuella. I Malmö antändes en lägenhet tillhörande en homosexuell man som talat öppet i massmedia om att han var hiv-positiv. Vissa homosexuella män blev utfrusna på sina arbetsplatser och såg sig tvungna att lämna sina arbeten. En ny lag snabbinstiftades 1987 för att stänga vissa träffpunkter för homosexuella såsom bastuklubbar och porrfilmslokaler. Detta trots att de homosexuellas egna organisationer framhöll att risken för smittspridning sannolikt var betydligt större om lokalerna stängdes. Den panik som uppstod kring hiv och aids var i allra högsta grad en moralisk panik. Det var inte bara människors rädsla att bli "smittade" av en dödlig infektion vi fick bevittna. Genom den nära kopplingen mellan hiv och homosexualitet lyftes en annorlunda och för många främmande och moraliskt förkastlig sexualitet fram i ljuset. Hiv förvandlades snabbt till ett

15 hot, inte bara mot den egna hälsan, utan mot i samhället dominerande normer och värderingar, i synnerhet föreställningarna om den heterosexuella sexualitetens och familjebildningens självklarhet (Watney, 1987). Moralisk panik är inget nytt fenomen, däremot har föremålen växlat från tid till annan. Gemensamt för de grupper som faller offer för moralisk panik är, menar den norske sociologen Thomas Mathiesen, - att de är svaga i förhållande till makten i samhället - att de har ett beteende som faller utanför den dominerande moraliska ordningen - att de kan göras till syndabockar för samhällets problem - och att de kan tillfredsställa en rad av olika egenintressen hos de härskande (Mathiesen, 1987) De homo- och bisexuella männen uppvisar drag som stämmer väl överens med Mathiesens karakteristik: de utgör en minoritet i det heterosexuella samhället, de är bärare av en tabubelagd sexualitet och de har tidigare i historien varit syndabockar. Sjukdomar vars orsaker är dunkla och där ingen effektiv behandling utformats omges ofta av en mängd fantasier. Det gäller särskilt smittsamma sjukdomar bemängda med sexuell skuld. Kring dessa utvecklas bisarra fantasier om olika möjliga och omöjliga smittovägar. Om vi blickar tillbaka i historien finner vi att sexuellt överförda sjukdomar ofta beskrivits som bestraffningar, inte bara av enskilda personer utan också av hela grupper av individer. Sexuellt överförda sjukdomar döms hårdare än andra smittvägar. I synnerhet om sjukdomen, som i fallet med hiv-infektionen, kopplas samman med en sexualitet som av många uppfattas som "pervers (Sontag, 1981, 1988). En mångfald av olika föreställningsinnehåll och associationskedjor kom att förtätas i bilden av hiv och aids. Hiv-infektionen förvandlades till en kraftfull metafor. Huvudmetaforen för aids är "pest", menar Susan Sontag. Pesten har länge använts för att beteckna den högsta graden av kollektiv olycka och gissel. Den har även brukats som en generell beteckning på andra farsoter i historien, som till exempel spetälska och syfilis. En typisk föreställning om pesten är att den kommer någon annanstans ifrån. De namn man gav syfilis i Europa på 1400-talet speglar detta. Engelsmännen kallade syfilis för "franska sjukan", medan parisarna kallade den för "morbus Germanicus" (Sontag, 1988). En liknande föreställning finner vi i fallet med aids. Den anses komma från Afrika och därifrån vidare till USA och Europa via Haiti.

16 Fruktade epidemiska sjukdomar, särskilt de som kopplas samman med moraliskt förfall i samhället, skapar ofta distinktioner mellan de förmodade bärarna av sjukdomen och de som kallas för den stora allmänheten. I fallet med hiv-infektionen har detta lett till att de s k riskgrupperna utpekats som "orena", en pariagrupp som kan smitta ner alla andra. Ett tydligt exempel på detta sätt att tänka kom till uttryck i ett förslag om isolering av de hivpositiva och aidssjuka i s k aidssamhällen som fördes fram i debatten under 1986 (Tibbling, 1987). Rädslan för aids och försöken att stöta ut de drabbbade kulminerade när det inte längre gick att upprätthålla distinktionen mellan de s k riskgrupperna och den breda allmänheten. Från officiellt håll talades allt oftare om riskbeteende och allt mindre om riskgrupper. Rädslan utlöstes bland annat av upptäckten 1986 att många narkomaner, däribland prostituerade kvinnor, befanns vara hiv-positiva. Det stod då klart att hiv-infektionen fanns i grupper med kontaktytor till den breda allmänheten. När vi idag skriver 1990 har paniken sjunkit undan. Vår kunskap om och kontroll över hiv-infektionen har ökat. Sommaren 1988, efter fjärde internationella aidskonferensen i Stockholm. uttalade sig chefen för Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) och menade att vi lämnat "panikstadiet" bakom oss (DN 17/6 1988) beslutades att aidsdelegationen, som bildats 1985, skulle avvecklas. Den ansågs vara del av en krislösning som inte längre behövdes (DN 6/5 1989). Under 1989 talade experter om att vi i Sverige var inne i epidemins slutfas och att hiv-infektionen i fortsättningen borde betraktas som en kronisk sjukdom vid sidan av andra kroniska sjukdomar, som t ex cancer och diabetes. Detta är i princip riktigt, men samtidigt kontroversiellt, eftersom dödligheten, när hiv-relaterade sjukdomar väl brutit ut, fortfarande är oproportionerligt hög jämfört med andra kroniska tillstånd. Vad har då samhällets reaktioner på hiv och aids att göra med männen i vår undersökning'? En hel del. Vi menar att de som får besked om en hivinfektion påverkas starkt av det sätt på vilket samhället "tar emot" och uppfattar infektionen. Även om rädslan och paniken minskat i dag, så fick männen i vår undersökning besked om att de var hiv-positiva i ett skede då skräcken för aids var som störst. I den process där hiv-infektionen laddats med olika sociala betydelser är det emellertid inte bara våra föreställningar om sjukdomar och epidemier i allmänhet som varit aktiva. Även vår kulturs uppfattning och förståelse av döden och homosexualiteten har spelat en framträdande roll. Det är betydelser som påverkat vårt samhälles sätt att reagera och som fått konsekvenser för de hiv-positivas och närståendes möjligheter att leva med infektionen.

17 Sjukdom och död i det moderna samhället I det västerländska industrisamhället har sjukdom och död kommit att få en särskild betydelse, delvis beroende på att de sjuka och döende förs undan från det sociala livets scen. Vårt umgänge och vår bekantskap med dem har beskurits. De finns inte längre mitt ibland oss, som fallet var förr, utan har placerats på sjukhus omgivna av professionella hjälpare. Norbert Elias (1987) menar, att vår tids sätt att behandla sjuka och döende visar på hur svårt vi i dag har för att identifiera oss med dem. Enligt en engelsk sociolog (Gorer, 1965) har döden i stor utsträckning ersatt sexualiteten som ett socialt tabu. Bakgrunden är nödvändigheten att upprätthålla en social lyckokänsla och att som samhällsmedlem bidra till det allmänna välbefinnandet genom att undvika alla anledningar till leda och sorg. Aries (1978) betonar också det faktum att döden i vår tid blivit tabubelagd: Vi har sett hur det moderna samhället berövat människan hennes död och hur det vägrar att ge henne den åter annat än på villkor att hon inte begagnar sig av den för att oroa de levande. I gengäld förbjuder det de levande att visa några känslor inför andras död, det tillåter dem vare sig att begråta de avlidna eller att visa någon saknad (ibid, s 189 f). Döden är nedtystad och undangömd, samtidigt som vi fått en särskild dödsstil, menar Glaser och Strauss ( 1965). Döden måste vara sådan att den kan accepteras och tolereras av de efterlevande. Det får inte spelas upp scener som får närstående att tappa självkontrollen. Den flod av motstridiga känslor som aids rör upp hotar förväntningarna på en acceptabel och stillsam död. En annan aspekt av vår stegrade rädsla för döden är de höga förväntningar nutidens människor har på sina liv. Vi lever allt längre och friskare. Vi har ett relativt gott skydd mot oförutsedda händelser som sjukdom, död, fattigdom och svält. Med hjälp av läkarexpertis, läkemedel och en sund livsföring har vi lyckats skjuta döden allt längre framför oss. Aids kom i ett slag att allvarligt rubba dessa föreställningar och förväntningar. Plötsligt hjälpte inga läkemedel, läkarna stod hjälplösa medan unga och annars fullt friska människor drabbades av livshotande infektioner. Bakom vår rädsla för döden döljer sig ofta starka och förträngda skuldkänslor, menar Elias. Skulden förbinds med religiösa föreställningar om att människan efter döden kommer att straffas för sina synder. Bara det att bli sjuk sätter för många igång funderingar kring straff och skuld, som ett försök att förstå något som i grunden är obegripligt. Aids har ibland beskrivits som ett straff över människorna - som en reaktion på deras sedeslöshet.

18 Homosexualiteten och dess ställning i samhället Ett av de första namnen som sattes på aids i USA var GRID (Gay Related Immune Deficiency; ung. bögrelaterad immunbrist.) Denna och andra liknande beteckningar fick snabbt avgörande konsekvenser för uppfattningen om och mottagandet av infektionen. Även om man från myndighetshåll under senare år strävat efter att "avhomosexualisera" (Henriksson 1988) hiv och aids, så har associationskedjan aids och homosexualitet rotat sig djupt i det allmänna medvetandet. För att vi ska kunna förstå det sätt på vilket homosexualiteten präglat våra föreställningar om hiv-infektionen måste vi känna till något om dess ställning i samhället. Om vi blickar tillbaka i historien finner vi att inställningen till homosexualitet växlat. I definitionen av homosexualiteten har tre olika institutioner för social kontroll spelat en avgörande roll: kyrkan, det civila rättssystemet och medicinen. De har i tur och ordning definierat den homosexuella handlingen som syndig, kriminell respektive sjuklig. I dagens läge är sådana stämplar officiellt borttagna i flera stater i västerlandet. Från tiden före Kristi födelse vet vi att den homosexuella handlingen uppfattades som syndig av de kristna. Det hebreiska folket var bland de första att fördöma sådana handlingar. I gamla testamentet fördöms homosexualiteten i berättelsen om Sodom. Utifrån namnet Sodom bildade man sedermera begreppet sodomi för att beteckna bl a den homosexuella handlingen. Vid den här tiden fanns det emellertid andra kulturer som inte fördömde kärlek mellan personer av samma kön. I den grekiska och hellenistiska världen var vissa homosexuella handlingar en del av ett institutionaliserat socialisationsmönster för män. Det homosexuella förhållandet, ofta mellan en vuxen man och en pojke (pederasti = gossekärlek), ansågs t o m gynna den yngre pojkens själsliga och personliga utveckling. När pojken blev vuxen förväntades han emellertid gifta sig och leva ett heterosexuellt liv. Homosexuella handlingar som inte ingick i detta mönster, t ex kärleken mellan två vuxna män, hade däremot ingen legitimitet och uppfattades som onaturliga. Med kristendomens spridning tilltog fördömandet av homosexualiteten. Det biologiskt naturliga i den heterosexuella och reproduktiva sexualiteten betonades. Den homosexuella handlingen stämplades som ett brott mot naturen. Flertalet länder i Europa stiftade lagar som från medeltiden och fram till modern tid utdömde stränga straff för homosexuella handlingar. De civila lagarna underströk det kyrkliga förbudet. Straffen som utmättes varierade alltifrån tortyr och kastration till halshuggning eller bränning på

19 bål. Det var först vid slutet av 1700-talet och början av 1800-talet som dödsstraffen för homosexuella handlingar började avskaffas i Europa (Mieli, 1980). På och 1800-talen drogs den homosexuella handlingen även in i medicinens framväxande universum. I de teorier om hälsa och sjukdom som introducerades, diskuterade man "onaturliga" handlingars effekter på människors hälsa. "Onaturliga" sexuella handlingar ansågs sjukdomsframkallande. Vid sidan av de civila och kyrkliga lagarna blev således medikaliseringen ännu ett sätt att styra och kontrol!era människors sexuella beteenden (Conrad och Schneider, 1985). Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet fick sjukdomsuppfattningen delvis ett nytt innehåll. Flera framträdande läkare och sexologer menade att den homosexuella handlingen kunde förklaras utifrån medfödda "brister" eller "dispositioner". Vissa beskrev tillståndet som patologiskt (Richard von Krafft-Ebing) medan andra (Havelock Ellis) såg det som "icke-sjukligt" (Håkansson, 1987). Den biologisk-genetiska förklaringen blev ett försvar mot kriminaliseringen och den hårdnande lagstiftningen i Tyskland, England och USA mot slutet av 1800-talet. Det är i det här sociala sammanhanget som termen "homosexualitet" myntas av den ungerske läraren K M Benkert (som skrev under pseydonymen Kertbeny). Denna term kom så småningom att ersätta gamla beteckningar, t ex sodomi och sexuell inversion, inom den vetenskapliga litteraturen (ibid). I början av 1900-talet kom det biologiskt-genetiska perspektivet på homosexualitet att alltmer ifrågasättas av psykologer och psykoanalytiker. Inom den etablerade psykiatrin i USA och Europa definierades homosexualitet i stället som en psykisk funktionsstörning. Det psykiatriska behandlingstänkandet kom således att till stora delar överflygla det religiösa fördömandet och det juridiska strafftänkandet. Men även om psykiatrin gav utrymme för en jämförelsevis mer human behandling av de homosexuella, ingick den i samma system av kontroll- och maktutövning som tidigare kyrkan och domstolarna. Det var först under 1900-talets senare hälft som den officiella synen på homosexualiteten som "onaturlig" och "avvikande" på allvar kom att utmanas, framför allt av krafter utanför etablissemanget. En viktig bakgrund till den ändrade synen på homosexualiteten i det moderna samhället är de sociala protest- och befrielserörelser som startade bland de homosexuella på 60-talet. I USA började homosexuella tala om sig själva som "gay" och myntade slagord som t ex "gay is beautiful" och "proud to be gay". Homosexuella uppmanades att sluta dölja sin homosexualitet och "komma ut ur garderoben" ("come out of the closet"). Detta skedde under en period då även andra marginaliserade och förtryckta grup-

20 per i samhället gav röst åt sin situation. Vi tänker bland annat på kvinnorörelsen och de svartas kamp för medborgerliga rättigheter. I Sverige inträffade en liknande utveckling, om än i mer begränsad omfattning och i ett långsammare tempo än i USA. Fler homosexuella vågade öppet visa sina preferenser, även om många - kanske majoriteten - fortfarande var mycket försiktiga och av olika anledningar valde att leva i det fördolda, ofta med egna fördomar och rädslor. 60- och 70-talen innebar alltså en fundamental förändring av de homosexuellas självmedvetande och deras ställning i samhället. De uppfattade sig inte längre som isolerade och ensamma utan som medlemmar av en minoritet med en gemensam identitet och historia. Förändringarna skapade nya förutsättningar för ett mer allmänt och öppet utforskande av den homosexuella livsformen. Frågan om vad det innebar att leva som homosexuell blev mycket central. Försöken att skapa en homosexuell kultur och identitet hade inletts (von Rosen, 1982). Paradigmskifte Samtidigt med de politiska och sociala förändringarna på 60-talet kom ett paradigmskifte inom homosexualitetsforskningen. Nya frågeställningar fördes upp på dagordningen. Inom sociologin började man t ex intressera sig för identitetsutvecklingen hos homosexuella och det "rolltagande" som den förutsatte. Det var problemställningar som inte kunde besvaras inom ramen för mer traditionella teorier, som talade om homosexualiteten i termer av "onormalt och avvikande beteende" (Richardson, 1981;Håkansson, 1987). Den homosexuella gruppen konstituerades som ett forskningsobjekt i likhet med andra minoriteter i samhället. Den utgjorde en grupp med en egen historia och med specifika roller och identiteter. Hela den homosexuella livsformen, inte bara den sexuella akten mellan två män, ställdes i fokus för forskningsintresset. Den moderna homosexualitetsforskningen har bl a intresserat sig för den process genom vilken människor blir medvetna om och accepterar sexuella känslor för det egna könet (den s k coming-out processen). Det är en problematisk process för många homosexuella, vilket beror på att homosexualiteten till stora delar är socialt osynliggjord i vårt samhälle. De homosexuella lider brist på adekvata rollmodeller och legitima samlevnadsformer.

21 En annan faktor som försvårar "coming-out processen" är det sociala tabu som fortfarande omger homosexualiteten och som motverkar öppenhet och skapar rädsla för stigmatisering (Håkansson, 1987). Ett annat tema för homosexualitetsforskningen har varit studiet av olika identiteter och livsstilar. Identitetsutvecklingen har av vissa forskare beskrivits som en social konstruktionsprocess. Individens identitetsarbete sker mot bakgrund av både samhälleliga och livshistoriska bestämningar. Det är i förhållande till dem som den enskilde konstruerar sin identitet. Väsentliga samhälleliga bestämningar är i första hand det dominerande könsrollsmönstret i vårt samhälle, fördelningen av sociala roller och uppgifter mellan män och kvinnor. För många homosexuella män finns ingen självklar livsstil omedelbart tillgänglig. Den söks och utprovas under en följd av år. Den förvirring som kan uppstå beror inte på homosexualiteten i sig, utan snarare på osäkerheten kring hur den kan integreras i det övriga livsmönstret. På den homosexuella scenen utvecklas olika stilar som lånar och kombinerar element från redan existerande manliga och kvinnliga mönster. Där finns en rad olika typer alltifrån machomannen till den effeminerade mannen (Humphries, 1985, Plummer; 1981). Vid valet av livsstil måste den homosexuella mannen träffa en rad val. Plummer (1981) räknar upp tre betydesefulla val som homosexuella män konfronteras med: 1 Personen måste avgöra hur mycket han vill bli involverad i den organiserade homosexuella världen. Vill han ha ett stort avstånd till andra homosexuella eller vill han ha ett större mått av närhet till den homosexuella scenen? 2 Vilken typ av homosexuella relationer vill han ha? Är det heterosexuella parförhållandet idealet eller är det snarare experimenterandet med mera diffusa parrelationer som eftersträvas? Ytterligare ett alternativ är att leva ensam. 3 Personen måste också bestämma sig för vilken typ av sexuellt liv han vill leva. Är flera sexpartners idealet, det monogama parförhållandet eller att leva i celibat? Individens val av livsstil måste dock till syvende och sist ses i relation till de villkor som gäller i ett samhälle som är organiserat kring heterosexualitetens självklarhet. Ty även om vi kan konstatera att de senaste decennierna varit en period med snabba och signifikanta förändringar, så gäller att homosexuella i allt väsentligt väljer väg och livsform, omgivna av alla de negativa föreställningar som fortfarande vidhäftar homosexualiteten Ken

22 Plummer (1989) som studerat uppväxtvillkoren för unga homosexuella i England talar om den dolda läroplan som "i akt och mening organiserar de ungas liv kring den givna heterosexuella utgångspunkten". Den dolda läroplanen överför budskapet om familjens centrala roll, klara könsroller och heterosexualitetens självklarhet. Till detta kommer frånvaron av homosexuella identifikationsobjekt samt homofobins mekanismer, "som tjänstgör som sista utväg att påtvinga kontroll och slutligen straffa dem som går över gränsen" (ibid s 13). Med dessa sammanhang och mekanismer givna, säger Plummer, framstår det som självklart att homosexuellas upplevelser under uppväxten och senare i livet är insnärjda i problem: självföraktets, hemlighetsmakeriets och kontaktlöshetens problematik. Dock, framhåller Plummer, lyser det fram i olika undersökningar, som han själv och andra utförde under 70-och 80-talen, att många homosexuella, främst de yngre, inte passivt accepterar dessa svårigheter och fördömanden, "utan på ett mycket aktivt sätt försöker konstruera en homosexuell identitet, finna inträde i en homosexuell värld, arbeta för att bli accepterade och till och med ifrågasätta den heterosexuella självklarheten" (ibid s 22). Undersökningarna visade också att många homosexuella tyckte det var lättare att "komma ut" under denna period än tidigare. Framväxten av organisationer, gayjourer m.m. underlättade denna process. Det är i denna anda av nyvunnen frihet och påtaglig optimism som aids slår till, obönhörligt och hårt, i början av 1980-talet. Och det är inte svårt att föreställa sig hur sjukdomen kunde upplevas som ett förödande bakslag och som ett angrepp mot en surt förvärvad kollektiv självrespekt. Aids hotade att undergräva mödosamt tillskansade politiska och sociala framsteg för de homosexuella som grupp. Med en närmast ofattbar kraftansträngning lyckades det först drabbade amerikanska homosexuella samhället mobilisera sina resurser för att starta hjälpinsatser och utveckla motstrategier av typen säkrare sex kampanjer, alltmedan den federala regeringen länge valde att ignorera och t o m aktivt förneka sjukdomens allvar (Berkowitz och Callen, 1983). Ken Plummer (1989) framhåller att det finns mycket som tyder på att man idag kan tala om framväxten av en "aidsgeneration" bland homosexuella. Det är en generation för vilken upplevelsen av homosexualiteten ter sig ännu mer stigmatiserande än tidigare och som därmed upplever sig mer eller mindre förhindrade att "komma ut". Dessa tendenser finns redan, menar Plummer. Hemlighetsmakeriet ökar, därför att homosexuella är rädda för att bli utpekade och diskriminerade. Men, säger han, aids har samtidigt medfört en del positiva förändringsmöjligheter, inte minst när det gäller den förhållandevis öppna diskussionen om säker sex. Det har också

23 hänt i Sverige, på senare år, att de homosexuellas förespråkare och organisationer öppet har börjat tala om de konstruktiva möjligheter som hiv kan komma att innebära (RFSL, 1988). Men vårt perspektiv i den här boken är inte i första hand gruppens eller kollektivets, utan individens. Samtliga våra intervjupersoner har smittats med hiv via sexuella kontakter med andra män. Och vårt huvudproblem har varit att försöka förstå dessa individers reaktioner på och anpassningsmönster till hiv-smittan i relation till deras sexuella erfarenheter och sexuella självuppfattning. Vårt grundantagande är att den innebörd männen ger åt sin infektion och de strategier de utvecklar för att hantera sitt tillstånd som hiv-positiva, hänger intimt samman med den syn de har på sin sexualitet och sin sexuella tillhörighet samt på den livsform de valt, i vilken sexualiteten ingår. En av våra arbetshypoteser är - enkelt uttryckt - att ju mer överens männen är med sig själva om sin sexuella läggning och livsform, desto mer konstruktiva och välfungerande överlevnadsstrategier i förhållande till hiv och aids, och tvärtom. En viktig infallsvinkel för att förstå männens sexuella livssituation och identitetsutveckling har varit teorin om den s k coming-out processen. Teorin har givit oss en grund att stå på för att bedöma i vilket skede i männens liv som hiv-beskedet slår ner samt vilka konsekvenser det får på längre sikt. Att komma ut - om homosexuell identitetsutveckling Olika teorier om både manlig och kvinnlig homosexuell identitetsutveckling har producerats under och 1980-talen (Plummer, 1975; Schafer, 1976; Lee, 1977; Cass, 1979; Coleman, 1982; Sophie, 1986). Tyngdpunkten i perspektivet har varierat mellan dessa teorier: här finns exempel på teoretiska modeller som grundar sig på utvecklingspsykologi, psykodynamisk teori, symbolisk interaktionism eller konstruktivistisk sexualteori (Henriksson 1989). En betydelsefull gemensam utgångspunkt för flera av dem har varit otillfredsställelsen med de djupt rotade biologiskgenetiska föreställningarna om sexualiteten som given, naturlig och medfödd. Den biologiska modellen har inte bara framhävt hur inre biologiska skillnader mellan män och kvinnor förutbestämmer olikheter i socialt och sexuellt beteende, utan också hur den sexuella identiteten är en produkt av

24 en biologiskt bestämd utveckling som alla människor går igenom på ungefär samma sätt. Också de klassiska socialisationsteorierna inom sociologin kritiseras för att ha starka band till det biologistiska synsättet, bl a genom betoningen på hur den samhälleliga präglingen till man respektive kvinna inbegriper en anpassning till könsroller, som är specifika i förhållande till individernas biologiska kön. Dessa modeller kritiseras av moderna sexualitetsforskare för att vara alltför normativa, för att koppla samman homosexualitet med psykopatologi och för att undvika att erkänna sexualiteten som en historisk, kulturell och social skapelse (Nilsson Schönnesson och Brattberg, 1987; Henriksson, 1989; Kimmel och Messner, 1989). Den nya homosexualitetsforskningen hävdar att de teorier - genetiska, endokrinologiska eller psykopatologiska - som under lång tid använts för att förklara homosexualitetens orsaker är vetenskapligt otillfredsställande - i de flesta fall bevisligen felaktiga - samtidigt som de ofta använts för att förtrycka homosexuella. De psykiska störningar man observerat hos homosexuella har sannolikt mindre att göra med homosexualiteten i sig, än med det minoritetsstigma som är kopplat till homosexualitetens ställning i samhället (Nilsson Schönnesson och Brattberg, 1987 s 310). Den nya forskningen har i stor utsträckning övergivit "orsaksletandet" och övergått till att studera "tillblivelseprocessen", där "den viktigaste frågan är hur sexualiteten konstrueras kulturellt och socialt" (Henriksson, 1989 s 66), vilket betyder att man både intresserar sig för homosexualitetens tillblivelse som socialt och kulturellt fenomen på samhällsnivå och för utvecklingen av homosexuella identiteter och livsstilar på de individuella och mellanmänskliga nivåerna. Att komma ut som homosexuell handlar om att bli medveten om sin homosexuella inriktning, att ta konsekvenserna av denna medvetenhet genom att acceptera homosexualitetens sociala sida och därigenom bryta utanförskapet. Långt ifrån alla män som har erfarenheter av sexuella kontakter med andra män genomgår en sådan utveckling. "För att en homosexuell identitet ska utvecklas måste helt andra saker till förutom det faktum att man tycker om att ha sex med personer av samma kön. Dessa handlingar måste också ha en effekt på hur personen i fråga uppfattar sig själv och hur han uppfattas av andra... För att en person ska kunna uppfatta sig som homosexuell, måste han också tolka sitt beteende som homosexuellt beteende" (Henriksson, 1989 s. 70, vår emfas). Den homosexuella identitetsutvecklingen sker således i ett aktivt socialt samspel med andra människor och med de föreställningar som omgärdar homosexualiteten i samhället. Det är en social process varigenom individen försöker konstruera en trovärdig och acceptabel definition av sig själv

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

HIV/AIDS situationen i Tanzania

HIV/AIDS situationen i Tanzania HIV/AIDS situationen i Tanzania Idag anser de flesta insatta att den omfattande spridningen av HIV/AIDS i världens U-länder kan ses som en ren katastrofsituation. Det är på många sätt svårt för oss i vår

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne

POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER. HSB Skåne POLICY OCH HANDLINGSPLAN MOT TRAKASSERIER HSB Skåne 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Policy 3 3 Definition och exempel 3 4 Om du utsätts 5 5 Om du får kännedom 6 6 Handlingsplan för arbetsgivaren 6 7

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Barnlöshet som livskris

Barnlöshet som livskris Barnlöshet som livskris Ann Lalos Professor Institutionen för klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet Innehållet i presentationen bygger huvudsakligen på resultat från forskning som

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Projektplan för WAD-nätverket 2015 Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Newcomers: Queerklubbsbesök kan inte vara krav för asyl Migrationsverket ställer orimliga krav på hbtq-personer

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer