STRATEGIER SOM PÅVERKAR PATIENTERS FÖLJSAMHET TILL SELEKTIVA SEROTONIN ÅTERUPPTAGSHÄMMARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STRATEGIER SOM PÅVERKAR PATIENTERS FÖLJSAMHET TILL SELEKTIVA SEROTONIN ÅTERUPPTAGSHÄMMARE"

Transkript

1 STRATEGIER SOM PÅVERKAR PATIENTERS FÖLJSAMHET TILL SELEKTIVA SEROTONIN ÅTERUPPTAGSHÄMMARE EN LITTERATURSTUDIE ELIN FEUK KAROLINA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Juni 2015

2 STRATEGIER SOM PÅVERKAR PATIENTERS FÖLJSAMHET TILL SELEKTIVA SEROTONIN ÅTERUPPTAGSHÄMMARE EN LITTERATURSTUDIE ELIN FEUK KAROLINA NILSSON Feuk, E & Nilsson, K. Strategier som påverkar patienters följsamhet till selektiva serotonin återupptagshämmare. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, Bakgrund: WHO uppskattar att följsamheten till antidepressiva läkemedel är procent, följsamheten är något högre till SSRI-preparatet. Försämrad följsamhet kan leda till allvarliga komplikationer och i värsta fall suicid. För att sjuksköterskor ska kunna stödja patienter till förbättrad följsamhet behöver de kunskap om strategier som kan påverka följsamheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera effekten av strategier som påverkar följsamheten vid behandlingen med SSRI-preparatet hos personer med depression och/eller ångest. Metod: Litteraturstudie består av tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna till den här studien har tagits från i CINAHL och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades, Personcentrerad vård med fokusering på kunskap om SSRI-preparatet, vikten av en god vårdkontakt och tydlig information. Den andra huvudkategorin Interventioner uppmärksammade hur följsamheten kunde påverkas genom att ha regelbunden kontakt med vårdpersonal. Kategorierna presenterar olika strategier som kan påverka följsamheten med SSRI-behandlingen. Konklusion: Strategier som påverkar följsamheten till SSRI-preparatet har identifierats utifrån olika vårdprofessioner. Brister finns i hur strategier kan användas på lämpligast sätt för att behandlingen ska bli personcentrerad. Dock behövs mer forskning för att utveckla och förbättra strategierna som sjuksköterskor kan använda för att hjälpa patienter uppnå god effekt av SSRIpreparatet. Nyckelord: Depression, följsamhet, sjuksköterskor, SSRI, strategier, vårdpersonal, ångest

3 STRATEGIES THAT AFFECT PATIENT ADHERENCE WITH SELECTIVE SEROTONIN REUPTAKE INHIBITORS A LITTERATURE STUDY ELIN FEUK KAROLINA NILSSON Feuk, E & Nilsson, K. Strategies that affect patient adherence with selective serotonin reuptake inhibitors. A literature study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, Background: WHO estimates that adherence to antidepressant medication is percent, slightly higher for SSRIs. Non-adherence can lead to severe complications and in the worst case suicide. In order for nurses to better support patients, they need knowledge of strategies that can help improve patient adherence to their medical treatment. Aim: The aim of this literature study was to investigate the efficacy of strategies that affect adherence to the treatment with SSRI-medication for people with depression and/or anxiety. Method: The method involved a literature study consisting of ten articles some of which are qualitative and some of which are quantitative in approach. The articles for this study were found in CINAHL and PubMed. Findings: Two main categories were identified, Person-centered care with focus on knowledge of the SSRIs, the importance of a good healthcare relationship and patient information. The second main category, Interventions, focused on how adherence could be affected by having regular contact with healthcare professionals. The categories presented different strategies that can affect adherence to the SSRI-treatment. Conclusion: Strategies that affect adherence to SSRIs have been identified based on various professions. Strategies to make treatment more person-centred are required. More research is needed to develop and improve strategies that are useful for nurses to help patients achieve enhanced medication effect. Keywords: Adherence, anxiety, depression, healthcare providers, nurses, SSRI, strategies

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 BAKGRUND... 5 SSRI-preparat... 5 Biverkningar till SSRI-preparatet... 6 Konsekvenser av försämrad följsamhet... 6 Definitioner av följsamhet... 6 Mätmetoder av följsamhet... 6 Följsamhet... 7 Faktorer som påverkar följsamheten till SSRI-preparatet... 7 Omvårdnad med fokus på läkemedel... 8 PROBLEMFORMULERING... 9 SYFTE Avgränsningar METOD Studiedesign Datainsamling Urval Inklusionskriterier Exklusionskriterier Kvalitetsgranskning Analys RESULTAT Personcentrerad vård Dosering Vårdkontakt Information Interventioner IT-kommunikation Stödsamtal DISKUSSION Metoddiskussion Studiedesign Datainsamling Urval Kvalitetsgranskning Analys Resultatdiskussion Personcentrerad vård Interventioner KONKLUSION... 24

5 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING REFERENSER BILAGA BILAGA BILAGA

6 INLEDNING Under författarnas verksamhetsförlagda utbildning (VFU) inom sjuksköterskeprogrammet har situationer uppstått där personer inte velat ta sina läkemedel av olika anledningar, något som främst uppstått vid överräckande av psykiatriska läkemedel. Detta väckte ett intresse för att djupare studera läkemedelsföljsamhet. Därför valdes det att göra en litteraturstudie, med fokus på behandling till selektiva serotonin återupptagshämmare (SSRI) hos personer med depression och/eller ångest. Trots att depression och ångest blir allt vanligare ser många personer fortfarande sjukdomarna som tabubelagda. Författarna anser att grundutbildningen för sjuksköterskor inte belyser följsamhet till läkemedel i allmänhet, däribland att följsamhet till SSRI-preparat inte nämns tillräckligt. Det har uppmärksammats under VFU placeringar att låg följsamhet till läkemedelsbehandling är ett vanligt problem. Genom den här studien vill författarna öka kunskapen om hur främst sjuksköterskor, men även andra vårdprofessioner, kan bidra till att påverka följsamheten. Detta för att vara förberedda i kommande yrke, samt ha kunskap att kunna hantera möten med personer som inte vill ta SSRIpreparatet. BAKGRUND Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna, år 2012 beräknades över 350 miljoner människor i världen drabbade av depression (WHO, 2012). I Socialstyrelsens årsrapport från 2013 beräknades cirka 25 procent av kvinnor och 14 procent av män ha ångestsymtom i Sverige (Socialstyrelsen, 2013). En minskning i ångestsymtom sågs hos kvinnor år 2014, där det rapporterades att 22 procent av kvinnorna har ångestsymtom. Hos män observerades en ökning till 15 procent (Folkhälsomyndigheten, 2014). SSRI-preparat Det engelska namnet för SSRI är selective serotonin reuptake inhibitor (Läkemedelsverket, 2006a). SSRI- preparatet tillhör en antidepressiv läkemedelsgrupp som används främst vid behandling av depression och ångest (Läkemedelsverket, 2006a; Allgulander, 2014). Genomsnitts behandling med SSRI-preparatet brukar vara en period på 184 dagar (Lu & Roughead, 2011). SSRI-preparatets verkningsområde verkar genom att öka omsättningen av serotonin- och noradrenalinhalterna i hjärnan (Allgulander, 2014). Preparatet har en stämningshöjande effekt (Skårderud et al, 2010). Cirka 50 procent av personerna som använder SSRI-preparatet upplever god effekt av läkemedlet. I de flesta fall dröjer det veckor innan någon effekt kan märkas, vilket är en av faktorerna som försämrar följsamheten (Eklundh, 2013). Full effekt uppnås vanligtvis först efter två till tre månaders SSRI-behandling (Läkemedelsverket, 2006b). Många personer som tar SSRI-preparatet tar sina tabletter när de känner för det och följer inte ordinationen. Behandlingsresultatet blir därför inte alltid som planerat (Eklundh, 2013). Ereshefsky et al (2010) undersökte olika SSRIpreparat för att se om skillnader i följsamhet fanns preparaten emellan. Utvärdering gjordes efter sex månader. Det SSRI-preparatet som flest personer var följsamma till visade sig vara Escitalopram (a a). 5

7 Biverkningar till SSRI-preparatet Vanliga biverkningar till SSRI-preparatet är avtagande sexlust, försämrad sexuell förmåga och fördröjd orgasm (Allgulander, 2014). Ejakulationsproblem eller fördröjd orgasm besvärar cirka 50 procent av personer som använder SSRIpreparatet (Nordlund, 2013). Illamående, huvudvärk och värmekänsla är biverkningar som vanligtvis förekommer de första dagarna vid intag av preparatet (Allgulander, 2014). I studien av Warden et al (2010) intervjuades personer om biverkningar som uppstår vid intag av SSRI-preparat. Sexuella besvär uppgavs vara den vanligaste biverkningen, följt av muntorrhet, nästäppa, och illamående med kräkningar (a a). Senare biverkningar vid SSRI-behandlingen kan vara viktuppgång. För stort intag av alkohol och stress kan också hämma läkemedlets effekt (Allgulander, 2014). Trötthet, stress och rastlöshet är biverkningar som ger skäl till avbrott (Van Geffen et al, 2008). Koppling mellan viktnedgång och för tidigt avslutad SSRI-behandling kan påvisas. Däremot ökar ofta svettproduktionen hos personerna vid fortsatt SSRI-behandling (Warden et al, 2010; Allgulander, 2014). Konsekvenser av försämrad följsamhet Enligt Fuchs (2014) är försämrad följsamhet till läkemedel ett problem för personerna som intar läkemedlet och kan leda till ökad sjukhusinläggning. Vid bristande följsamhet ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna, genom att mycket läkemedel kasseras (a a). Definitioner av följsamhet Det förekommer framförallt tre olika begrepp för att definiera följsamhet: adherence, compliance och concordance. Nedan beskrivs följande begrepp. Adherence innebär i vilken utsträckning patienters syn på läkemedelsbehandling motsvarar överenskomna rekommendationer från sjukvårdspersonal (WHO, 2003). Tidigare användes definitionen compliance, som idag allt mer övergått till adherence (Levensky & O Donohue, 2006; Van Den Bemt, 2012). Compliance, följsamhet är enligt Simonsen et al (2011) den svenska översättningen för compliance. Compliance är ett mått på hur väl patienter följer sin läkemedelsordination (Nationalencyklopedin, 2015). Concordance, samstämmighet är den svenska översättningen för concordance (Nordstedts stora engelska ordbok, 2011). Syftet med samstämmighet är att få kunskap utifrån både vårdprofessionernas och patienternas perspektiv på läkemedelsbehandlingen, genom att skapa en god relation mellan förskrivare och enskild patient (Snowden & Marland, 2012). Enligt Hemingway & Snowden (2012) är samstämmighet ett begrepp som frekvent används inom läkemedelsanvändning. Samstämmighet beskriver en överenskommelse som visar på att förskrivare och patienter förstår varandra gällande läkemedelshantering. Fokus ligger på kvaliteten i relationen mellan vårdpersonal och patienter. Tro, uppfattning och vetande utifrån patienters vinkling påverkar behandlingen (a a). Mätmetoder av följsamhet Följsamhet till läkemedelsbehandlingar kan mätas på olika sätt (Mantri, 2014; Nilsson & Ihre, 2014; Riekert, 2006). Subjektiva mätningar genomförs genom samtal där förskrivaren frågar patienten hur många tabletter som tagits (Nilsson & Ihre, 2014; Riekert, 2006). Självskattningsskalor kan också användas där varje 6

8 person själv får skatta sin följsamhet med hjälp av olika frågeformulär (Mantri, 2014). Till objektiva mätmetoder ingår att läkare räknar ut hur många tabletter patienten tagit delat med hur många dagar behandlingen pågått. Objektiva mätmetoder kan även utföras genom att fästa ett elektroniskt lock på läkemedelsförpackningen och avläsa hur många gånger locket öppnats. Mätning av antal uttag som gjorts utav läkemedlet rekommenderas. I den här metoden finns begränsningar, då risk finns att recept hämtas ut utan att användas (Riekert, 2006). Mätningar via urin- eller blodplasmaprover kan också utföras (Nilsson & Ihre, 2014). Flera mätmetoder bör användas samtidigt för säkrast resultat. För acceptabel följsamhet generellt beräknas det att läkemedelsintaget följs till procent kontinuerligt under behandlingen (a a). Följsamhet WHO (2003) uppskattar att följsamheten hos personer med depression och ångest ligger på procent, det gäller generellt för antidepressiva läkemedel men är något högre till SSRI-preparatet. Faktorer som påverkar följsamheten till SSRI-preparatet Studier har visat att flera olika faktorer som påverkar följsamheten till långvariga läkemedelsbehandlingar. Enligt WHO (2003) kan faktorerna delas in i fem olika dimensioner: Socioekonomiska faktorer, hälso-sjukvårdsrelaterade faktorer, sjukdomsrelaterade faktorer, terapirelaterade faktorer och patientrelaterade faktorer. Dimensionerna kan även tillämpas vid SSRI-behandling (a a). Nedan beskrivs de faktorer som påverkar följsamheten till SSRI-preparatet. Socioekonomiska faktorer. Personer med lägre utbildningsnivå är mindre benägna att följa sin läkemedelsordination (Andersson Sundell et al, 2011; Van Geffen et al, 2008). Likaså löper personer som arbetar inom industri större risk att inte slutföra SSRI-behandlingen (Andersson Sundell et al, 2011). Bristande socialt stöd kan göra personer mindre hängivna att ta sitt SSRI-preparat (Van Servellen et al, 2011). Personer med lägre socioekonomisk tillhörighet, personer som överkonsumerar alkohol och yngre personer har en ökad benägenhet att inte följa angiven ordination (a a). I studien av Van Geffen et al (2008) är följsamheten sämre bland personer över 60 år. Liknande resultat upptäcktes i studien av Ereshefsky et al (2010) där följsamheten till SSRI-preparat sjönk med stigande ålder och tidsintervall. Hälso-sjukvårdsrelaterade faktorer. Av personer som avslutar SSRIbehandlingen meddelar majoriteten inte sin läkare om avbrottet (Van Geffen et al, 2008). I Sverige finns stöd som visar att förtroende för vårdpersonal kan öka patienternas motivation till beslutet att fortsätta intaget av SSRI-preparatet (Fuchs et al, 2005). Första steget in i psykiatrin är primärvården. För depressions- och ångestbehandling ska resurser finnas inom primärvården (Skårderud et al, 2010). Trots att vårdpersonal ger information om behandlingen gör patienterna ofta en egen tolkning av informationen och följer vanligen enbart de råd som lämpar patienterna bäst. Vårdpersonal antar att följsamheten kommer förbättras efter att information getts till patienten, vilket det emellertid inte alltid gör (Fuchs, 2014). Sjukdomsrelaterade faktorer. Personer med en depressionsdiagnos har ofta försämrad följsamhet till läkemedel. Efter nio månader visades det att endast 40 procent av personerna i studien av Wing et al (2002) var följsamma till läkemedlet. Ofta finns det andra stressmoment i personernas vardag som kan 7

9 påverka behandlingen och försämra följsamheten till SSRI-preparatet (Eklund, 2013). Under första dagarna vid insättandet av SSRI-preparatet hos personer med ångest, uppstår ofta förvärrade ångestsymtom, vilket leder till ökad risk för avbrott med behandlingen (Nordlund, 2013). Terapirelaterade faktorer. Vilket läkemedel personen blir ordinerad påverkar följsamheten på olika sätt. Intag av flera läkemedel försämrar följsamheten till behandling(van Servellen et al, 2011). Ökad benägenhet att fortsätta behandling finns om antidepressiva läkemedel tagits tidigare. Positiv inställning till antidepressiva läkemedel gör sannolikheten större att följa sin ordination än en negativ inställning (a a). Negativ inställning till läkemedelintag kan vara rädsla för biverkningar eller oro över att bli beroende (Fuchs et al, 2005; Van Servellen et al, 2011). Personer som inte har biverkningar av läkemedelet är mer motiverade till fortsatt behandling (Fuchs et al, 2005). Erfarenhet av många biverkningar från ett tidigare preparat försämrar motivationen att pröva ett annat (Eklundh, 2013). Att inte ta SSRI-preparatet regelbundet ökar risken för tidigare avbrott (Jeon- Slaughter, 2011). Patientrelaterade faktorer. Andra faktorer som påverkar följsamheten negativt till SSRI-preparatet är ovilja, glömska och höga kostnader (Allgulander, 2014). Personerna som får läkemedelsordinationerna har sista beslutet om behandling ska utföras. Avgörandet för beslutet beror på hur motiverad varje person är (Fuchs et al, 2005). Enligt Fuchs et al (2005) påverkas följsamheten till läkemedelsordination av vilka fördelar och nackdelar som ses av de som intar läkemedlet. Fördelarna och nackdelarna vägs emot varandra för att jämföra vilka faktorer som är starkast. Detta kallas för cost-benefit-beslut (a a). Omvårdnad med fokus på läkemedel Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, vilket innebär att inge trygghet samt låta varje enskild patient vara delaktig i sin egen vård så långt som möjligt (McCance & McCormack, 2013). God omvårdnad skapas genom en relation, mellan vårdpersonal och varje patient som bygger på respekt och hälsofrämjande. Omvårdnad består av en personcentrerad vård där alla patienter blir sedda och förstådda utifrån en individuell syn (a a). Vid ångestsymtom ska omvårdnadens fokus grundas på en personcentrerad dialog mellan sjuksköterska och patient där tillit och trygghet skapas (Sjöström & Skärsäter, 2014). För att uppnå en säker vård behöver olika vårdprofessioner sammarbeta och kommunicera för att tillsammans säkerställa vården. Kommunikationen baseras oftast på vad sjuksköterskor observerat och analyserat i patientmötena (Rehn, 2013). Majoriteten av patienterna som blir förskrivna psykiatriska läkemedel är i behov av information och förståelse om vad det är för slags läkemedel och hur det ska administreras. Patienterna behöver hjälp av vårdpersonal med att öka följsamheten till sitt läkemedel (Hemingway & Snowden, 2012). I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor framkommer det att sjuksköterskor ska ha kunskap i farmakologi för att kunna ge den information som behövs för att patienter ska förstå betydelsen av läkemedelsbehandling (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska beskrivs att sjuksköterskor ska kunna hantera läkemedel på ett korrekt sätt utifrån kunskaper i farmakologi (Socialstyrelsen, 2005). Enligt 7 kap 3 Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) 8

10 ansvarar sjuksköterskor för att läkemedel ges på ett lämpligt sätt, så att läkemedelsordinationen sker enligt överenskommelse. Enligt Løkensgard (2009) ansvarar sjuksköterskor för att patienter är följsamma till sin ordination och tar läkemedel korrekt. Sjuksköterskors förståelse för läkemedelsanvändning behövs för att ge adekvat information till patienterna (King, 2002; Sulosaari et al, 2009). Beroende på hur information ges gällande läkemedelsadministrering påverkas följsamheten (Sulosaari et al, 2009). Om sjuksköterskor har kunskap om preparatet kan de motivera patienterna till läkemedelsbehandling (Løkensgard, 2009; Snowden & Marland, 2012). Kunskapen bör innefatta effekter och biverkningar om läkemedlet samt hur de kan skiljas från person till person som intar preparatet. Sjuksköterskors egna tankar om läkemedlet påverkar hur patienternas motivation förbättras eller försämras (Snowden & Marland, 2012). I 3a kap 1 Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2012:9) är läkare huvudansvariga för genomgång av läkemedel, men sjuksköterskor ska vid behov samverka. Utöver sjuksköterskor behövs flera vårdprofessioner för att kunna ge patienter säker vård. Vårdprofessionernas olika uppfattningar och kunskapsområden används för att tillgodose patienternas behov (Willman, 2013). Inom den svenska hälso- och sjukvården har det blivit allt vanligare med teamarbete, där det fokuseras på att stödja och hjälpa patienter (Berlin, 2013). För att uppnå en lyckad läkemedelsbehandling behöver vårdprofessionerna samarbeta. När vårdprofessionerna arbetar tillsammans hamnar patienten i centrum, och patientens behov tillgodoses utifrån olika synvinklar. Detta skapar samsyn mellan vårdpersonal och patienter som kan leda till en förbättrad följsamhet till läkemedel (Nilsson & Ihre, 2014). PROBLEMFORMULERING Litteraturstudien har inriktats på att studera följsamheten kring SSRIbehandlingen för depression och/eller ångest. Det har visat att följsamheten ofta är försämrad vid behandling med SSRI-preparatet (Eklundh, 2013). Flera faktorer påverkar följsamheten negativt till SSRI-behandling (Andersson Sundell et al, 2011; Van Geffen et al, 2008; Van Servellen et al, 2011; Wing et al, 2002). Faktorer till försämrad följsamhet är bland annat att SSRI-preparatet ger ett flertal biverkningar och effekten av preparatet tar en längre tid att uppnå, vilket kan ses som ett problem. Ökade sjukhusinläggningar och höga kostnader är konsekvenser av försämrad följsamhet (Fuchs, 2014). Följsamheten till SSRI-preparatet är lågt (WHO, 2003). Därför finns ett behov av samlad kunskap om strategier för att kunna förändra följsamheten. För att kunna påverka följsamheten till SSRIpreparatet, behövs det identifieras vilka strategier som kan förbättra följsamheten och som är tillämpbara, samt vilka strategier som är mindre lämpliga att använda. Sjuksköterskor behöver kunskap om området eftersom det frekvent är sjuksköterskor som administrerar läkemedlet. Som blivande sjuksköterskor är det här ämnet något som har valts att undersökas. Genom att få en ökad kunskap om vilka strategier som bör användas kan följsamheten till SSRI-preparatet påverkas. 9

11 SYFTE Syftet med litteraturstudien var att identifiera effekten av strategier som påverkar följsamheten vid behandlingen med SSRI-preparatet hos personer med depression och/eller ångest. Avgränsningar Litteraturstudien hade blivit för omfattande att undersöka om all antidepressiv läkemedelsbehandling hade inkluderats, därför valdes att avgränsa arbetet enbart till behandlingen med SSRI-preparatet hos vuxna personer med depression och ångest. METOD I metoddelen beskrivs hur datainsamlingen gått tillväga, granskades och analyserades. Studiedesign Som metod valdes en litteraturstudie baserad på studier med både kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser. Litteratursökningen följde Willman et al (2011) beskrivning av hur en litteratursökning kan gå tillväga. Datainsamling Initialt genomfördes en så kallad quick-and-dirty sökning i databaserna för att få en övergripande förståelse för mängden tillgängliga studier inom ämnet (Willman et al, 2011). Sökningarna gjordes i CINAHL, Medline, PsychINFO och PubMed. I Willman et al (2011) beskrivs betydelsen av att söka i flera olika databaser och därmed undvika snedvridet urval. I början av processen användes bibliotekariehjälp för att kunna förbättra sökningarna, något som Willman et al (2011) förespråkar. Sökorden valdes utifrån vad som svarade lämpligast på syftet. Sökningar i PubMed gjordes med hjälp av MeSH-termer. I CINAHL användes CINAHL Headings. Sökningarna i PsychINFO och Medline genererade inga nya artiklar, därför redovisas inte de här sökningarnas träffar. Vid sökningarna användes engelska sökord. Karolinska Institutet Universitetsbibliotek (2015) hemsida brukades för att få de engelska MeSH- termerna, bland annat för ordet följsamhet som var Medication adherence. I båda databaserna gjordes frisökningar för att inte missa relevanta artiklar, frisökningarna genererade fler träffar än MeSH-termer och CINAHL Headings. Trunkering användes på sökordet strateg*. Trunkering innebär att sista ändelsen på ett ord tas bort och kan böjas för att beredda sökningen (Willman et al, 2011; Östlundh, 2012). Genom den här sökmetoden dök studier innefattade både strategy och strategies upp i databassökningen. Valda sökord redovisas i Bilaga 1 (Tabell 1). De sökord som sökts med MeSH-termer och CINAHL Headings redovisas med de framkomna orden. Alla sökord har dessutom sökts som fria sökord. Till varje sökning användes de booleska termerna OR och AND för att precisera sökningarna. OR vidgade sökningen medan AND knöt ihop de olika sökningarna och bildade ett slags sökblock (Willman et al, 2011; Östlundh, 10

12 2012). Användningen av booleska termer genererade fler antal träffar, vilket ökade antalet artiklar som kunde användas till den här studien. Eftersom den här studien undersökte både depression och ångest användes OR mellan orden, för att få sökningar som handlade om de båda ämnena. För att därefter få specifika träffar kombinerades de olika sökblocken med booleska termen AND (Willman et al, 2011). AND användes för att kombinera sökblocket depression och/eller ångest med SSRI-preparatet för att få relevanta träffar om detta. Liknande sökningar gjordes med andra sökblock (Bilaga 2, Tabell 2-5). En artikel upptäcktes via manuell sökning i en artikels referenslista: Efficacy of Nurse Telehealth Care and Peer Support in Argumenting Treatment of Depression in Primary Care, Hunkeler et al (2000). Urval Studier som inte motsvarade valda inklusionskriterier exkluderades manuellt. Artiklar inkluderades om de var tillgängliga i fulltext utan kostnad. Detta gjordes i samband med granskning av abstrakt och sorteringen skedde efter hand. Som inklusionskriterier fanns också personer 18 år. Ålder har inte använts som begränsning i databassökningar då artiklarna kunnat sållas ut manuellt, eftersom endast få träffar berörde yngre personer. Ingen begränsning gällande vilka länder studierna är undersökta i gjordes. Inklusionskriterier Artiklar enbart skrivna på svenska eller engelska Artiklar med tillgängligt abstrakt Personer med depression och/eller ångest Publiceringsår Vuxna personer ( 18 år) som intog SSRI-preparatet Exklusionskriterier Barn och ungdomar Gravida kvinnor Personer med andra sjukdomar än depression och ångest Totalt lästes 1068 titlar, 125 abstract och 28 artiklar. Fyra artiklar återkom vid flera sökningar och en av artiklarna hittades manuellt. Kvalitetsgranskning Valda artiklar kvalitetsgranskades utifrån tre olika kvalitetsgranskningsprotokoll från Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU, 2013). Följande mallar användes: Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodikpatientupplevelser De 28 artiklarna som granskades valdes ut tillsammans, därefter kvalitetsgranskades artiklarna enskilt. Efteråt jämfördes de framkomna studiekvaliteterna och de slutgiltiga artiklarna valdes ut. Granskningsmallarna kunde uppnå bedömningarna låg, medelhög och hög (SBU, 2013). Varje granskningsmall hade ett visst antal punkter som skulle bedömmas som ja, nej, oklart eller ej tillämpligt. Det fanns ingen beskrivning hur graderingen kunde tillämpas, därför valdes det att 11

13 göra en egen tolkning. Uppfyllde artikeln en majoritet av positiva svar gavs en högre bedömning. Sedan sammanställdes de positiva svaren och räknades ihop. Låg nivå innebar 0-59 procent, medelhög procent och för hög nivå krävdes procent. Endast artiklar som bedömdes medelhöga eller höga inkluderades. Utifrån Axelsson (2012) skapades en sammanställning som förde samman syfte, metod, urval och det mest väsentliga i resultatet, som gjorde studierna mer överskådliga. Sammanställningen redovisas i artikelmatrisen (Bilaga 3, Tabell 6-10). Totalt valdes tio artiklar ut till resultatet. Analys Eftersom artiklarna hade både kvalitativ forskningsansats och kvantitativ forskningsansats analyserades artiklarna utifrån Axelsson (2012) analys för litteraturstudier. Artiklarna lästes noggrant igenom tillsammans för att få en helhet om studiernas innehåll. Anteckningar gjordes bredvid texten under läsningen för att markera ut relevant fakta utifrån den här studiens syfte. Antecknarna skapade möjlighet för dialog, där innehåll med relevans för syftet från varje artikel diskuterades. Därefter studerades artiklarnas resultatdelar enskilt för att dela in texten i olika koder som besvarade syftet. Textens abstrakt, metod och resultat, med fokus på resultatdelen, färgmarkerades med olika färger och skapade struktur. Olika färger användes beroende på vilka koder artiklarnas delar placerades under, vilket beskrevs i Axelsson (2012). Artiklarnas olika delar strukturerades genom olika koder beroende på vilka strategier som identifierades. Efter att koder identifierades enskilt, jämfördes framkomna koder tillsammans. Resultatet blev mer överskådligt efter färgmarkeringen, det blev tydligare vilka strategier som fanns. För att få en bättre helhetsyn gjordes en tankekarta över koderna. Koderna som upptäcktes diskuterades för att identifiera underkategorier som koderna kunde föras samman under. Tankekartan gjorde det möjligt att kunna binda koderna samman till större kategorier. Huvudkategorier skapades utefter vilka underkategorier koderna tillhörde. Totalt identifierades två huvudkategorier med underkategorier (Tabell 11). RESULTAT I detta avsnitt beskrivs effekterna som sågs av olika strategier och hur följsamheten påverkades till SSRI-preparatetet. Utifrån artiklarna identifierades huvudkategorierna: Personcentrerad vård och Interventioner med underkategorier (Tabell 11). Tabell 11. Resultatkategorier. Personcentrerad vård Dosering Vård- Information kontakt Interventioner IT- Stödsamtal kommunikation Personcentrerad vård I flera av artiklarna (6) framkom det att vårdpersonal behövde kunskap för att ha möjlighet att skapa en personcentrerad vård åt sina patienter. För att därefter 12

14 kunna påverka följsamheten till SSRI-preparatet. I kategorin personcentrerad vård identifierades olika förhållningssätt som vårdpersonal kunde utgå ifrån för att påverka följsamheten till SSRI-preparatet. I Personcentrerad vård inkluderades god doseringseffekt av SSRI-preparatet, vilket ökade förtroendet gentemot vårdpersonalen. Nedan beskrivs framkomna underkategorier som knyter an till följsamhet: Dosering, Vårdkontakt och Information. Dosering Hur SSRI-preparatet kunde ordineras varierade beroende på yrkeskategori (Slingsby et al, 2006). I studierna av Garfield et al (2003) och Finley et al (2002) gavs en lägre dos av SSRI-preparatet. Finley et al (2002) och Wu et al (2011) undersökte två grupper där interventionsgruppen i båda studierna fick en lägre dos från början för att undersöka hur doseringen till SSRI-preparatet kunde påverka följsamheten. Slingsby et al (2006) intervjuade både psykiatriker och läkare om deras strategier för att påverka följsamheten till SSRI-preparatet. Resultatet visade att psykiatriker ansåg det vara patienternas beslut om fortsatt läkemedelsbehandling då det är patienterna som levde med sjukdomen (a a). Flera av läkarna som blev intervjuade i Slingsby et al (2006) valde att medvetet ge en lägre dos för att minimera uppkomst av biverkningar. Genom att minska biverkningar skapades bättre en tillit till patientens läkare och det i sin tur utvecklades en god relation. När en god relation hade uppnåtts ökades dosen till normal dos. Genom att dosen långsamt ökades sågs en bättre följsamhet till SSRI-behandlingen (a a). Patienterna som blev intervjuade i studien av Garfield et al (2003) hade alla en ordination av SSRIpreparatet. Patienterna kände sig tryggare av vetandet att de hade blivit föreskrivna en lägre dos av den rekommenderade nivå av preparatet. Ökad förståelse till behandlingen skapades om läkaren informerade patienterna om läkarens doseringsval (a a). Wu et al (2011) studerade om upptrappande dosering av SSRIpreparatet hade någon effekt på följsamheten. En slumpmässig intervention med två grupper genomfördes. Interventionsgruppen ökade långsamt upp dosen inom 60 dagar, kontrollgruppen hade en högre dos insatt direkt. Patienterna i interventionsgruppen som ökade upp dosen hade signifikant bättre följsamhet till SSRI-behandlingen. Liknande resultat kunde identifieras i Finley et al (2002), där interventionsgruppen med lägre dos visade signifikanta förbättringar i följsamhet till SSRI-preparatet (a a). Studien av Wu et al (2011) visade att patienterna i interventionsgruppen var mer benägna att besöka sin psykiatriker. Patienterna i interventionsgruppen som enbart hade depressions- eller ångestsymtom visade lägre risk att avsluta SSRI-behandlingen i förtid (a a). Patienterna i en interventionsgrupp i studien av Åkerblad et al (2003) fick under behandlingen komma in för blodprov för att mäta sertralin nivån. Därefter diskuterades resultatet tillsammans med läkaren. Patienterna visade förbättringar i följsamheten till SSRI-preparatet som mer än fördubblades under behandlingstiden (a a). Vårdkontakt Regelbunden vårdkontakt med patienterna resulterade i förbättrad följsamhet till SSRI-preparatet. Kontinuerlig kontakt minskade depressions- och ångestsymtom hos patienterna (Chong et al, 2012; Finley et al, 2002; Garfield et al, 2003). I studien av Chong et al (2012) gjordes en intervju med vårdpersonal där det framkom att en pålitlig kontakt mellan patient och vårdpersonal behövdes. För att uppnå en god kontakt inkluderas patienten i vårdprocessen, vilket sågs som en 13

15 ansenlig byggsten som motiverade till ökad följsamhet vid SSRI-behandlingen. Genom att patient och vårdpersonal träffades regelbundet stärktes relationen och en djupare kontakt etablerades (a a). Japanska psykiatriker och läkare uppgav i studien av Slingsby et al (2006) att patienter som använde andra benämningar för sin psykiatriker, till exempel neurolog, ökade följsamheten till SSRI-preparatet. Patienterna som blev intervjuade i studien av Garfield et al (2003) ansåg att i början av behandlingen identifierades oftast en relation mellan läkaren och patienterna. Därefter utvecklades, allt eftersom patienterna mådde bättre under behandlingsprocessen, en personcentrerad kontakt. Genom personcentrerad kontakt kunde patienterna ta mer utrymme i vården (a a). Finley et al (2002) jämförde två grupper. Patienterna i kontrollgruppen erhöll vanlig behandling, medan interventionsgruppen mottog ett möte med farmaceuter direkt efter den första förskrivningen av SSRI-preparatet. Efter första mötet bokades två nya möten in, i vecka 6 och 24 då fortsatt SSRI-behandling diskuterades. Mellan vartdera möte förekom regelbundna telefonkontakter där följsamheten diskuterades. Utöver inbokade möten gavs det möjlighet för patienterna att själva kontakta kliniken vid behov (a a). Signifikanta förbättringar i följsamhet till SSRIpreparatet sågs hos de patienter som fått mer stöd från vårdpersonal. Detta bidrog även till en bättre vårdkontakt. Fler patienter i interventionsgruppen fortsatte SSRI-behandlingen efter tre månader jämfört med kontrollgruppen (Finley et al, 2002). Kontakt med farmaceut visade ökad följsamhet för fortsatt behandling även efter sex månader. Tydlig tillfredsställelse till behandlingen sågs av patienterna interventionsgruppen (a a). Information Flera studier visade att information hade en gynnsam effekt på följsamheten till SSRI-preparatet (Chong et al, 2012; Garfield et al, 2003). Informationen visade sig vara en nyckelfunktion till att förbättra följsamheten till SSRI-preparatet och behandlingen (Chong et al, 2012). Informationen inkluderade effekter av preparatet, möjliga biverkningar i samband med intag och förväntade resultat till SSRI-preparatet (Chong et al, 2012; Garfield et al, 2003). Informationen ansågs nödvändig och motverkade patienters missuppfattningar om SSRI-preparatet för att därmed förbättra följsamheten (Slingsby et al, 2006). En vanlig biverkning var sexuella besvär som oftast inte talades om, såvida inte vårdpersonal tog upp det (Chong et al, 2012). Nödvändig information behövdes för att fortsatt motivation till följsamheten skulle fortsätta under behandlingen. Både information om hur lång tid innan preparatet började verka och hur länge behandlingen borde pågå för patienterna diskuterades (Chong et al, 2012; Garfield et al, 2003). I studien av Garfield et al (2003) uppgav många patienter att de önskade mer information om hur SSRI-prepartet kunde påverka depression och hur behandlingsprocessen fortskred. Studien visade att mer information om behandlingsprocessen förbättrade utfallet till SSRI-preparatet samt depressionsoch ångestsymtom. Bristande information bidrog ofta till försämrad följsamhet med SSRI-behandlingen (a a). Bli diagnotiserad med depression kändes ofta svårt för patienterna, och informationen som gavs första gången kunde vara svår att förstå. Därför behövdes upprepade informationstillfällen så att patienterna fick en ökad förståelse för SSRI-behandlingen (Garfield et al, 2003). Vårdpersonal ansåg att mängden information skulle anpassas i förhållande till patienterna, så de kunde öka sin självständighet i medicineringen (Chong et al, 2012). Huruvida patienterna tog 14

16 mer kontroll över behandlingen påverkades av hur motiverade patienterna var. Det krävdes information hos patienterna för att de skulle förstå varför SSRIpreparatet behövdes. Mer kunskap om sjukdomen och preparatet ökade patienternas självständighet, dock önskade vissa patienter mer stöd och undervisning från läkaren (Garfield et al, 2003). Enligt Chong et al (2012) ansåg vårdpersonal att närstående borde vara med och påverka följsamheten till SSRI-preparatet. Genom att involvera och informera närstående om behandling sågs det som hjälp till patienten och nödvändig för förbättrad följsamhet till preparatet (a a). Interventioner Flera studier (5) identifierade metoder för att motivera patienter till ytterligare följsamheten till SSRI-preparatet. Strategierna beskrivs under huvudkategorin Interventioner, utifrån vilka underkategorier strategierna baserat på. I kategorin Interventioner ingår IT-kommunikation och Stödsamtal. Strategierna används av vårdpersonal för att påverka följsamheten. IT-kommunikation Interventioner som beprövades på följsamheten till SSRI-preparatet inkluderade telefonsamtal, databaserade telefonsamtal samt mejl kombinerat med telefonsamtal (Castle et al, 2012; Hunkeler et al, 2000; Åkerblad et al, 2003). För att förbättra följsamheten undersökte studien av Hunkeler et al (2000) en metod där sjuksköterskor regelbundet ringde patienter. Vid telefonsamtalen diskuterades läkemedelsfrågor såsom biverkningar och varför SSRI-preparatet borde tas. Sjuksköterskorna gav emotionellt stöd och tillsammans gjordes en plan upp för fortsatt behandling (a a). En liknande studie gjordes av Åkerblad et al (2003) där interventionsgruppen fick undervisningsmaterial och stöd för att kunna fullfölja SSRI-behandlingen. Materialet skickades via flera mejl under behandlingsperioden och även två telefonsamtal genomfördes. Interventionsgruppen jämfördes med en kontrollgrupp (a a). En annan metod som kunde förbättra följsamheten var att använda inspelade meddelanden så kallade Interactive Voice Response (IVR) av vårdpersonal som utformades via ett datorsystem (Castle et al, 2012). Meddelandena skickades ut automatiskt till patienterna som fick samtalen via telefonuppringning. Meddelandena innehöll information om depression samt effekter och biverkningar om SSRI-preparatet. Studiedeltagarna delades in i tre grupper utefter om de svarade på samtalen om de valde att delta i ett program för hantering av depression (a a). Castle et al (2012) identifierade att personer 65 år hade förbättrad följsamhet till SSRI-preparatet jämfört med yngre personer. Enbart datorstyrda telefonsamtal och att själv få välja att kopplas vidare för samtal och stöd gav minimal förbättring av följsamheten till SSRI-preparatet. Dessutom sjönk följsamheten under behandlingstiden i alla tre undersökningsgrupper (a a). Följsamheten förbättrades bland patienterna i interventionsgrupperna i båda studierna av Hunkeler et al (2000) och Åkerblad et al (2003) efter uppföljningssamtalen. Ett par gånger under behandlingen fick patienterna samtal via telefon från vårdpersonal inkluderande sjuksköterskor. Detta skapade bättre följsamhet till preparatet (a a). Patienterna i interventionsgruppen i studien av Hunkeler et al 15

17 (2000) som fått telefonkontakt med sjuksköterskor upplevde en minskning i depressionssymtom i slutet av behandlingen. De här patienterna visade förbättringar i följsamheten till SSRI-preparatet, däremot försämrades följsamheten efter en längre tids behandling. Följsamheten var dock fortfarande bättre i jämförelse med kontrollgruppen (a a). Skillnader noterades i Åkerblad et al (2003) där följsamheten ökade under behandlingens gång och var högst i slutet. Följsamheten mer än fördubblades i båda grupperna mellan vecka 4 och 24 (a a). Ett starkt samband sågs mellan förbättrad följsamhet och förbättring i depressionssymtom som fortsatte sjunka under behandlingen. Få information via mejl var positivt och resulterade i ökad chans till att förstå informationen. Ha information nedskriven ökade förståelsen för innehållet (Åkerblad et al, 2003). Stödsamtal Studier av Interian et al (2012) och Vergouwen et al (2004) innefattade stödsamtal. Studierna visade att regelbundna träffar med vårdpersonal förbättrade följsamheten till SSRI-preparatet (a a). I både Interian et al (2012) och Vergouwen et al (2004) fick patienterna samtal. I studien av Interian et al (2012) undersöktes Motivational Enhancement Therapy for Antidepressant (META) vilket innebar motiverande samtal med inriktning på följsamhet till antidepressiva läkemedel. Detta erbjöds till patienterna i interventionsgruppen (a a). META genomfördes med individuella samtal, där fokus låg på att bidra till en ökad kunskap om preparatet för att ge en förbättrad förståelse. Patienterna som blivit erbjudna META fick tillgång till tre individuella möten, vardera i 60 minuter. Utöver META gavs även farmakologisk behandling och uppföljningssamtal (Interian et al, 2012). För att utvärdera effekten av META hos interventionsgruppen gjordes en jämförelse med en kontrollgrupp som enbart fick farmakologisk behandling och uppföljningssamtal (a a). Patienterna i studien av Vergouwen et al (2004) delades in i två grupper, där patienterna i den ena gruppen endast fick individuella uppföljningssamtal och patienterna i interventionsgruppen även fick undervisning om sin sjukdom och SSRIpreparatet. Till varje tillfälle medfördes en hemläxa av patienterna i interventionsgruppen. Hemläxan bestod av en enkät innehållande frågor om livsstilen. Frågor om var i sjukdomen patienterna befann sig och hur det sociala stödet fungerade togs upp (a a). Följsamheten var hög i båda grupperna i studien av Vergouwen et al (2004). Det upptäcktes dessutom en högre följsamhet bland patienterna i gruppen som inte hade fått lika mycket undervisning. Ett signifikant samband upptäcktes mellan förbättrad följsamhet till SSRI-preparatet och förbättring i depressions- och ångestsymtomen, förbättrades även under behandlingstiden (a a). Trots att behandlingsutfallet visade på förbättrad följsamhet i båda grupperna sjönk följsamheten till SSRI-preparatet under studietiden i båda grupperna (Vergouwen et al, 2004). Enligt Interian et al (2012) identifierades att interventionsgruppen hade en signifikant förbättring till följsamhet jämfört med kontrollgruppen över tid. Ha fått minst ett uppföljningssamtal under behandlingen visade en signifikant förbättring gällande depressionssymtom under behandlingstiden (a a). Efter fem månader sågs en minskning av depressionssymtom hos hälften av personerna i interventionsgruppen där endast 20,8 procents minskning av symtom sågs hos kontrollgruppen (Interian et al, 2012). Däremot sjönk följsamheten till SSRIprepratet under behandlingen hos patienterna i både interventionsgruppen och kontrollgruppen. Hög följsamhet och minskning av depressionssymtom sågs hos 16

18 patienterna där tillgång till möten med vårdpersonal fanns. Motiverande samtal kunde med stor fördel användas för att öka följsamheten (a a). DISKUSSION Diskussionen delades upp i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. Metoddiskussionen innehåller metodens delar: Studiedesign, Datainsamling, Urval, Kvalitetsgranskning och Analys. Resultatdiskussion analyserar huvudfynden i huvudkategorierna: Personcentrerad vård och Interventioner. Metoddiskussion Under den här rubriken diskuteras litteraturstudiens metod och hur metoden har genomförts. Studiedesign En litteraturstudie valdes att göras för att sammanställa tidigare studier om strategier till SSRI-preparatet. Det fanns inte tid och möjlighet att utföra en systematisk litteraturstudie då det kräver att all litteratur inom ämnet granskas. Enligt Polit & Beck (2014) har en systematisk litteraturstudie starkast evidens jämfört med andra studieformer. Axelsson (2012) anser att det är en fördel att använda både kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser. I aktuell studie ses det som en styrka att använda både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Det fanns sparsamt med litteratur om detta ämne och för att få ett bredare perspektiv på ämnet användes båda ansatserna. Totalt användes tre artiklar med kvalitativ forskningsansats och sju artiklar med kvantitativ forskningsansats till resultatdelen. En svaghet kan vara att det inte är jämnt fördelat mellan ansatserna vilket kan leda till obalans. Däremot kan det också ses som en styrka, syftet med litteraturstudien var att identifiera effekten av strategier som påverkar följsamheten till SSRI-preparatet, och genom att ha majoriteten kvantitativa studier förbättrades resultatet. Fyra av dem var randomiserade kontrollerade studier (RCT) som ökade den interna validiteten på resultatets trovärdighet. Eftersom grupperna i RCT-studierna var randomiserade ökade den interna validiteten (Polit & Beck, 2014). RCT-studier är enligt Polit & Beck (2014) de studier som har starkast evidens efter systematiska litteraturstudier, och har hög representativitet eftersom urvalet av deltagare randomiseras. Datainsamling Bibliotekariehjälp från Malmö Högskola användes i början av databasökningarna för att få tips om databaser och sökord som var relevanta för syftet. Det anses som en styrka att använda bibliotekariehjälp. Vilket även Willman et al (2011) stärker. Det har kunnat öka kvaliteten på den här litteraturstudien, genom att få en ökad förståelse och kunskap om hur databaserna fungerar samt hur sökblock byggs. Sökningarna har underlättats eftersom en förklaring på databaserna mottagits från bibliotekarie. Det har påverkat resultatet positivt och fler relevanta artiklar har funnits. Fördelen med de valda databaserna är att de täcker in olika inriktningar inom medicin och omvårdnad. Svaghet i studien kan vara att enbart två databaser använts, dock hittades inget nytt material i andra databaser. Variationen av sökorden som använts ses som en styrka, tack vare detta har litteraturstudien fått ett bredare utbud av studier och de mest relevanta som besvarat syftet har fångats in. 17

19 Karolinska Institutet Universitetsbibliotek (2015) hemsida har använts som hjälp för att identifiera MeSH-termer. Orden adherence, anxiety, depression och SSRI har sökts som MeSH-termer, utöver det har även SSRI sökts som CINAHL Headings. Adherence fanns inte med som sökord i CINAHL Headings, vilket skulle kunna bero på att det är ett nyare begrepp. Alla sökord har sökts som fria sökord, MeSH-termer och CINAHL Headings. Genom att söka med MeSHtermer och CINAHL Headings begränsades antalet träffar och resultat som svarade på syftet. Därför valdes sökmetoden att inte tillämpas i majoriteten av databassökningarna. Samtidigt kan MeSH-termer och CINAHL Headings generera fler sökord som är inriktade inom området och på så vis precisera sökträffarna. I den här litteraturstudien var utbudet av relevanta artiklar begränsat, få artiklar belyste strategier för att påverka följsamheten till SSRI-preparatet. Till följd av det låga utbudet artiklar gjordes de flesta sökningarna med fria sökord. Det kan ha påverkat studiens kvalitet negativt då artiklar inte kunde väljas ut enbart baserat på högsta kvaliteten. Adherence är det nya begreppet till Compliance (Levensky & O Donohue, 2006; Van Den Bemt, 2012), trots att orden står för olika innebörder används de ofta synonymt i litteraturen. Majoriteten av sökningarna har använt Adherence istället för att få så nya artiklar som möjligt. För att inte missa relevanta artiklar användes även andra sökord som beskriver följsamhet till läkemedel som: Compliance, Nnoncompliance och Concordant som utökade och breddade blocksökningen. För att besvara syftet om olika strategier användes orden: Intervention, Methods och Strategy. Att använda olika begrepp inkluderade fler artiklar som kunde beskriva olika sätt som kan påverka följsamheten till läkemedelsbehandling. Från början valdes att studera strategier som kan förbättra följsamheten. Under processens gång upptäcktes att det var minst lika viktigt att beskriva strategier som var mindre bra för att se variationer och kunna visa mindre effektiva strategier. Detta för att försöka identifiera vilka strategier som är lämpligast i olika situationer utifrån ett personcentrerat perspektiv. Därmed ändrades syftet till att identifiera effekten av strategier som påverkar följsamheten till SSRI-preparatet. I och med att syftet ändrades kunde fler artiklar inkluderas. Den här litteraturstudien är lämpad för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att påverka följsamheten till förbättring, därför valdes det att ha sökordet Improve för att få studier som undersökte hur följsamheten kunde förbättras. Vad som skulle ha förändrats om studien gjorts om är att från början använda mer relevanta sökord som besvarade syftet. Så som att först söka på strategier, metoder och interventioner och även förbättra strukturen på hur sökningarna skulle gjorts. Genom att göra sökningar med liknande sökord i alla databaser kunde ett bredare utbud ses av vad som fanns. Risken hade varit att fler dubbletter uppkommit samtidigt som det kan vara en fördel för artiklarnas relevans. Artiklarna var begränsade och inget överflödigt material påträffades som svarade på syftet. Resultatet hade kunnat stärkas om fler artiklar hade användas. I en av databassökningarna valdes därför att inte ha med några av huvudsökorden: SSRI, Anxiety och Depression. Sökningen gjordes som en uppsamlingssökning för att få ett bredare resultat och hitta artiklar som inte fanns i tidigare sökningar. Det blev ett brett ämne med många sjukdomar och läkemedel, på grund av valet av sökord fick varje artikel noga studeras. Genom den här sökningen hittades en artikel som var användbar i resultatet och som berörde strategier gällande SSRI-preparatet: 18

20 Building concordant relationship with patiens starting antidepressant medication, Garfield et al (2003). Den booleska termen NOT har inte använts då risk fanns att relevanta artiklar exkluderades. Termen kunde ge färre träffar och begränsa sökfältet. Därför enligt Willman et al (2011) råder försiktighet gällande användningen av NOT. I sökningarna hade NOT kunnat vara användbart då många artiklar som berörde HIV, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes mellitus, schizofreni och astma uppkom. De artiklarna sorterades bort manuellt. Med tanke på begränsat sökresultat var användandet av NOT inte relevant, då artiklar som berör, men inte tog upp andra sjukdomar exkluderas från sökresultatet. Urval För att litteraturstudien skulle vara så uppdaterad som möjligt fanns en strävan att bygga på nyligen publicerade artiklar. För att få ett tillräckligt antal relevanta artiklar blev inklusionskriterierna publiceringsår Det kan ses som en nackdel att artiklarna kunde vara upp mot 15 år gamla. Samtidigt är strategier fortfarande relevanta då depression och ångest fortfarande existerar därför kan det vara en fördel att artiklarna är från år Enbart artiklar som kunde erhållas som fulltext utan kostnad inkluderades, detta kan ses som en nackdel och kan därmed ha begränsat antalet artiklar som kunnat användas. Ytterligare en nackdel är att möjligt relevanta artiklar sållats bort som besvarat syftet i den här studien. Däremot att enbart ha artiklar utan kostnad gör det möjligt för alla på Malmö Högskola att få tillgång till samma material och anses vara en fördel. En annan fördel är att materialet inte behövdes beställas utan fanns tillgängligt direkt. Tidsbrist har varit en begränsning i aktuell litteraturstudie och orsakat begränsningar gällande att göra fler sökningar i olika databaser, samt att experimentera med andra sökord. Därför består den här litteraturstudien av tio artiklar. Studien är inriktad på hur följsamheten med SSRI-behandlingen kan påverkas. Generaliserbarheten kan försämras då resultatet inte säkert går att koppla till andra områden (Polit & Beck, 2014). Därför kan det vara svårt att generalisera studien till andra läkemedelsbehandlingar. Metoder som kan användas för att påverka följsamheten inom olika läkemedelsbehandlingar kan också variera från läkemedel till läkemedel. Det fanns inga begränsningar gällande vilka länder studierna kommer ifrån. En anledning är att det var för få antal träffar i databaserna. Artiklar har hittats från Europa, Nordamerika, Asien och Oceanien. Att ha artiklar från hela världen gjorde resultaten mer tillämpbara vilket är en styrka. Eftersom flera studier oberoende av varandra fått liknande resultat ökar generaliserbarheten (Polit & Beck, 2014). Det gör resultatet från den här studien möjlig att kunna tillämpa i andra länder. Dock är majoriteten av artiklarna från USA vilket kan vara en svaghet eftersom de ekonomiska förutsättningarna varierar mellan olika länder. Det kan göra resultatet mindre representativt då alla förutsättningar inte är detsamma (Polit & Beck, 2014). Samtidigt visar det att forskningsämnet är mer utforskat i USA och studierna som var gjorda hade enligt kvalitetsgranskningen en bra kvalitet. Att ha en artikel från Sverige anses som en styrka då det är i Sverige litteraturstudien genomförts och kan därför vara mer tillämpbar. 19

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION?

VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION? VAD HINDRAR VÅRDPERSONAL FRÅN ATT LYFTA ÄMNET ALKOHOL VID UPPTÄCKANDE OCH INTERVENTION? EN LITTERATURSTUDIE ANGELL FERNANDO NIELSEN SANDRA MALMSTEIN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Hälsa

Läs mer

Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa ickefarmakologiska

Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa ickefarmakologiska Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa ickefarmakologiska behandlingsriktlinjer en litteraturstudie Filippa Bergström & Anna Granevåg 2014 Examensarbete,

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL

FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL FÖREKOMMANDE ATTITYDER GÄLLANDE HEPATIT B & C MELLAN DIAGNOSTISERADE PATIENTER OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL EN LITTERATURSTUDIE PAULINA BLOHMÉ ALEXANDRA KRISTIANSSON Examensarbete OV006 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Självständigt examensarbete Handledning av examensarbete Examensarbetets

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD

FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRDPERSONALENS UTFÖRANDE AV MUNVÅRD EN LITTERATURSTUDIE MADELEINE JOHN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Respektera mig för den jag är Patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande

Respektera mig för den jag är Patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande Respektera mig för den jag är Patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande Maria Pretorius Sanna Ros Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(15) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare: Inger Torpenberg Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Hälsa och samhälle EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI. 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI. 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle Hälsa och samhälle EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects Programkod: SSJPG Utbildningsplanen gäller från: Höstterminen 2011 Utbildningsnivå: Grundnivå Datum för fastställande:

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Presenta1onen hi"ar ni på Campusbibliotekets webb www.campusbiblioteket.se

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer