Utbildning för ledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning för ledare"

Transkript

1 Utbildning för ledare

2 Välkommen till kursen Trygga Möten! Trygga Möten är en obligatorisk kurs för alla som är ledare för barn, och över 15 år inom scouterna. Även den som är invald i en styrelse, oavsett nivå, ska ha gått kursen. Beslutet om obligatoriet fattades av Scouternas årsmöte 2012 och innebär att alla ledare/förtroendevalda måste göra en Trygga Möten kurs var tredje år. Antingen via webben eller som utbildarledd kurs. Den som leder en kurs måste ha genomgått en särskild utbildning för att hålla Trygga Möten kurser. Det ger hen extra kunskaper kring ämnet och gör att kurserna blir mer likvärdiga över hela landet. Men det är också viktigt att du och andra deltagare i en kurs tar tillfället i akt och diskuterar olika frågor. För att Trygga Möten arbetet ska bli så bra som möjligt behöver alla ledare delta i diskussioner. Det är bästa sättet att lägga grunden för ett gott trygghetsarbete. Inom Trygga Möten pågår en ständig utveckling. I ett projekt som pågår till våren 2016 tas bland annat en kvalitetsmodell och aktiviteter för barn och ungdomar fram. Besök Trygga Mötens hemsida tryggamoten.scout.se för att se mer. Vi hoppas att ni ska få en bra kurs och känna att ni blivit tryggare i att agera mot övergrepp och kränkningar. Vår förhoppning är att ni gör dessa frågor till något levande i er kår. För att skapa Trygga Möten krävs att alla vi som är aktiva som ledare, styrelseledamöter eller personal ständigt tänker på dessa frågor. Då kan vi tillsammans förebygga, förhindra och stoppa övergrepp. Lycka till från Trygga Möten gruppen! Som godkänd utbildning räknas webbkursen, studiecirkel, webbkursen genomförd i grupp eller en kurs hållen av ackrediterad kursledare med utbildning för just Trygga Möten kurser. När man gjort webbkursen är det möjligt att skriva ut ett intyg. Gör man webbkursen i grupp bör alla registrera sig enskilt och fylla i svaren på sin egen profil. Vid utbildningar i form av kurser eller studiecirklar är det ansvarig utbildare som hanterar intygsbiten. När man är godkänd på kursen ska detta registerars. Scoutnet, eget förbunds- eller kår register är olika möjligheter. Intyget från kursen är giltigt i 3 år och sedan måste man ta den igen. Intygen ska kunna visas upp inför exempelvis läger. Version 3 av materialet Datum: 3 september 2015 Författare: Marcus Wennberg, projektledare Trygga Möten Bildmaterial: Marcus Wennberg om inget annat anges 2

3 Del 1 Om barns rättigheter och övergrepp Om Barnkonventionen Barnkonventionen antogs av FN 1989 och har därefter ratificerats av de all länder utom USA och Somalia. UNICEF beskriver dess innehåll så här: FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, är ett rättsligt bindande dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Dess bestämmelser formar en syn på barn som individer med egna, självständiga rättigheter. Barnkonventionen är uppdelad i 54 artiklar varav 41 artiklar är s.k. sakartiklar som fastställer rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen har alla barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnkonventionen bygger på följande fyra grundläggande och vägledande principer (mer information på Barnkonventionen är också en av grundprinciperna för scouternas arbete (se Scouternas stadgar Grunder) Lagar och barnkonventionen I Sverige är konventionen inte en lag. Men genom ratificeringen har vi förbundit oss att följa konventionen och anpassa våra lagar så att barns rättigheter respekteras. Större delen av vår lagstiftning är anpassad idag. Den första artikeln lyder barn är varje människa under 18 år. Det vill säga upp till vår svenska myndighetsålder räknas man som barn, åtminstone rättsligt. De fyra grundprinciperna Konventionen har fyra viktiga grundprinciper som på många sätt sammanfattar konventionens intentioner. - Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. - Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. - Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. - Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. De lagar som framförallt innehåller barns rättigheter är föräldrabalken och socialtjänstlagen. Dessutom finns särskilda brott mot barn i brottsbalken och diskrimineringslagstiftningen gäller precis lika mycket för barn som för vuxna. 3

4 Vad är ett övergrepp? Barn kan fara illa på många olika sätt. Ofta sker det i hemmet men även i skolan och på fritidsaktiviteter. Vanligtvis pratar man om fyra olika typer av övergrepp. Men det är viktigt att komma ihåg att offret ofta påverkas på mer än ett sätt. Att tvingas till något (fysiskt övergrepp) kan till exempel också vara förnedrande (psykiskt övergrepp). Fysiska övergrepp/skada Vanvård/försummelse Känslomässiga/psykiska övergrepp Sexuella övergrepp Att använda fysiskt våld mot barn är alltid ett övergrepp. Det gäller inte bara när någon medvetet slår ett barn. Att ta i för hårt, slita i, hålla fast någon kan också vara övergrepp. Exempel: Misshandel Sparkar Fasthållning Om ett barn inte får tillräckligt med mat, nödvändig sjukvård, fungerande kläder, utbildning eller att inte få leka kan det handla om vanvård. Föräldrar försummar ofta inte sitt barn medvetet. Sjukdom, missbruk eller psykisk ohälsa kan vara exempel på orsaker till vanvården. Men det är viktigt att barnet/ familjen, får hjälp. Exempel: Undernäring Bristande hygien Allt för hårda regler Ingen sjukvård Att hota, skrämma, diskriminera, förlöjliga, isolera eller kontrollera ett barn mycket hårt är några exempel på psykisk misshandel. När barn utsätts för psykisk misshandel påverkar det bland annat självförtroendet och känslan av trygghet. Stress är också en vanlig reaktion som kan visa sig bland annat i ont i magen. Exempel: Nedsättande kommentarer Ständig kritik Skuldbeläggning Uteslutande Att barn utsätts för någon form av sexuell handling som det inte kan förstå eller ge sitt samtycke till är ett övergrepp. Det kan innebära allt från våldtäkt till handlingar utan fysisk kontakt med barnet, till exempel blottning eller att visa barn porr. Men även att påstridigt föreslå att träffas kan räknas som sexuella trakasserier oavsett de inblandades ålder. Exempel: Våldtäkt Sexuellt ofredande Sexuella trakasserier Sexuella kontakter mellan barn under 15 år och äldre personer är förbjudet. Är den äldre mycket nära i ålder brukar det vanligtvis inte anses som ett brott. Är barnet på något sätt beroende av den vuxne, t.ex. av en lärare, styvförälder eller liknande, höjs gränsen för sexuell kontakt till 18 år. Det är också förbjudet för vuxna att söka kontakt med barn (under 15 år) i sexuella syften. 4

5 Mobbning Mobbning brukar beskrivas som upprepade negativa handlingar mot någon annan. Den kan vara både fysisk och psykisk. Ofta är det svårt för barn att själva stoppa mobbning. Därför behövs att de vuxna ingriper så fort som möjligt. Viktigt att komma ihåg är dock att en enskild kränkning, oavsett om den är fysisk eller psykisk, är för mycket. Därför ska man undvika diskussioner kring om det är mobbning eller inte. Fokusera istället på att reagera mot alla former av kränkningar. Illustration: Olle Landsell Andra situationer där barns hälsa och utveckling är i fara Våld inom familjen Att växa upp i en familj där det förekommer mycket våld mellan de vuxna eller från vuxna mot barn påverkar ett barn negativt. Även om han eller hon inte själv är utsatt. Många drabbas av psykiska och sociala problem. Både som barn och senare i livet. Eget beteende När barn själva missbrukar alkohol eller droger, skadar sig själva, är kriminella eller självdestruktiva på annat sätt är det tecken på att han eller hon mår dåligt. Därför är det viktigt att våga reagera och ta upp frågan ifall man börjar misstänka att det finns sådana problem. Även om det inte sker i den egna verksamheten. Ofta behöver dessa barn professionell hjälp för att bryta sitt beteende. Det är också vanligt att det finns andra problem, t.ex. i familjen, som är en del av orsaken. Diskriminering Vår svenska diskrimineringslag förbjuder diskriminering utifrån sju olika grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen gäller i vissa delar även föreningar. Det finns exempel på rättsfall där föreningar förbjudit användande av religiösa huvuddukar och hamnat i domstol. Resultatet har blivit att de fått ändra sina regler och betala ut skadestånd till den som blivit diskriminerad. 5

6 Men oavsett om föreningen riskerar att dömas eller inte är det viktigt att fundera över om det sker diskriminering i verksamheten. Den som blir utsatt far illa och attityder som tillåter diskriminering bidrar också till ökad risk för andra kränkningar. Diskrimineringsombudsmannen, DO, är den myndighet som har ansvar för tillsyn av diskrimineringslagen. DO kan driva frågan rättsligt i domstol. Men alla fall hamnar inte i domstol. Ibland görs istället en uppgörelse, så kallad förlikning, mellan den som gjort sig skyldig till diskriminering och den utsatte. Till DO kan man vända sig för att få mer information eller för att göra en anmälan om man anser sig blivit diskriminerad. De sju diskrimineringsgrunderna Kön Att ha ett lag för enbart pojkar eller flickor är tillåtet. Däremot får man inte missgynna en grupp genom exempelvis mer pengar till utrustning, bättre träningstider och liknande baserat på vilket kön deltagarna har.. Förbudet mot könsdiskriminering gäller även den som har bytt kön eller planerar att göra det. Diskrimineringsgrunderna Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättningar Sexuell läggning Ålder Könsidentitet eller könsuttryck För alla är inte kön självklart att vara pojke eller flicka, man eller kvinna. Framförallt gäller det transpersoner och könsuttryck som avviker från könsnormen. Det kan handla om klädstil, kroppsspråk, beteende, frisyr eller liknande som är annorlunda än vad de flesta uppfattar som normen för olika kön. Var och en har rätt att definiera sin könsidentitet och bli respekterad för det. Etnisk tillhörighet Förutom nationellt eller etniskt ursprung gäller lagen även diskriminering på grund av hudfärg och liknande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Man kan vara svensk med bosnisk, somalisk, irakisk eller någon annan bakgrund. Det är individen själv som väljer hur hen vill identifiera sin etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Denna grund innebär att alla har rätt att ha vilken religiös tro eller trosuppfattning de vill och att andra måste respektera det. Däremot gäller inte skyddet för politiska åskådningar. Tänk på att det finns religiösa seder, uttryck och bruk som du kanske inte känner till. Att fråga innan man till exempel inför förbud för användandet av vissa kläder är en bra idé. 6

7 Funktionsnedsättningar Den kan vara både fysisk och psykisk. Ibland syns det, som till exempel när någon behöver en rullstol. Andra gånger är nedsättningen osynlig, som att inte kunna koncentrera sig längre tid. Att ha en funktionsnedsättning innebär annorlunda förutsättningar för att göra olika saker. Men i de flesta fall går det att göra det mesta bara sättet det ska göras på anpassas till personens förutsättningar. Sexuell läggning Handlar om rätten att bli respekterade för sin sexuella läggning. Oavsett om någon anser sig vara homosexuell, heterosexuell eller bisexuell. Ålder Att vara ung eller gammal ska inte påverka hur man blir behandlad. Det finns undantag från regeln som gäller bland annat verksamheter som är avsedda för en viss åldersgrupp eller där en viss mognad krävs. Att en styrelseledamots åsikt nonchaleras för att hen är för ung, eller gammal, är däremot inte ok. 7

8 Del 2 Att upptäcka och förebygga övergrepp Att reagera och våga agera? Den här utbildningen är till för att öka kunskaperna om övergrepp. Då ökar också möjligheten att någon reagerar på sådant som händer eller berättas om. Sen krävs det förstås också ett agerande. Det är inte alltid så lätt, men det är nödvändigt och går lättare om ledarna stöttar varandra. Ledarrollen Trygga Mötens vision är - Ungdomsverksamhet där övergrepp inte förekommer - Ungdomsrörelser med modiga ledare som reagerar och agerar mot alla former av övergrepp mot och mellan barn och ungdomar Att vara ledare är en speciell roll och som skiljer sig från vänskapsrelationer. Dels har man förstås ett ansvar för andra. Men det innebär också att ett ojämlikt förhållande till dem man leder. Att vara ledare innebär en högre position än att vara deltagare. Med det kommer också viss makt att styra över andra. Det är ofrånkomligt även om verksamheten så långt som möjligt bygger på att bestämma gemensamt. Som ledare kanske man inte tänker på att de andra i gruppen har lite mer respekt för det man säger. Eller kanske har en viss beundran därför att man kan mer än de övriga. Men den lite högre positionen i gruppen kan påverka andra på olika sätt. Någon kanske söker sig till en för trygghet. Någon annan för att man vill få lite mer status själv genom att vara kompis med ledaren. Ytterligare någon kanske blir lite förtjust i sin lite äldre och erfarna ledare. Illustration: Olle Landsell Sådant här förekommer i alla grupper och är inget konstigt och innebär inte att någon gjort något fel. Men det är bra att vara medveten om att önskan om att ledaren ska tycka om en kan få deltagarna att göra sådant de inte vill. Eller att de kanske tycker det är svårt att säga ifrån om det är något de inte tycker om. Att vara medveten om det kan göra att man är mer uppmärksam på hur deltagarna reagerar i olika situationer. 8

9 Kontakter utanför verksamheten Vänskapsrelationer mellan ledare och deltagare utanför scoutverksamheten är en särskild situation. I princip finns det inget hinder för sådan vänskap. Däremot är det viktigt att komma ihåg att vänskap och relationer ofta är kopplade till ett sammanhang. Alla vill inte ha kontakt på samma sätt i andra sammanhang. Exempelvis kan ett skämt eller en jargong som var accepterat på ett läger uppfattas helt annorlunda om det skrivs på facebook eller liknande. En ledare måste också tänka på att barn och ungdomar kan ha svårt att skilja mellan det privata och ledarrollen. Därför är det bra att vara försiktig i kontakterna utanför verksamheten för att undvika missförstånd. Vara en förebild Som ledare måste man också tänka på att man är en förebild för deltagarna. Den gamla devisen att barn gör som man gör och inte som man säger är bra att ha med sig. Det räcker inte med att behandla barnen på rätt sätt. Det är minst lika viktigt hur man behandlar varandra i ledargruppen. En jargong som beskrivs som rå men hjärtlig ledare emellan kommer uppfattas även av barnen. Det kan då bli till en norm för vad som är ok även mellan dem. Samma sak gäller hur ledargruppen behandlar varandra. Att tydligt visa respekt för varandra och för allas delaktighet kommer smitta av sig på gruppen. Härskartekniker All verksamhet blir bättre om alla får komma till tals och de bästa idéerna kan oftast komma fram i ett gemensamt arbete. I nästan alla sociala sammanhang finns det personer som på olika sätt försöker att trycka ner andra genom att använda sig av så kallade härskartekniker. De dominanta är ibland omedvetna om att de med sitt beteende trycker ner de andra. Den som utövar härskartekniker har ofta mer formell eller informell makt och/eller förtroende i gruppen än den som utsätts. Ibland kan det vara svårt att veta hur en ska hantera situationen när en blir utsatt för en härskarteknik. Kunskap om härskartekniker är en väg till att upptäcka många vanligtvis osynliga kränkningar. Därför är det viktigt att förstå vilka teknikerna är och hur man kan arbeta mot dem. Här presenteras sju härskartekniker. Till varje sådan beskrivs också hur man kan motverka dem. Både om man själv blir utsatt och ifall man ser att någon annan blir det. På Trygga Mötens webbplast kan du hitta mer om härskartekniker. 9

10 Att bli osynliggjord kan innebära att någon blir ignorerad eller att någon tar åt sig äran för någon annans idéer eller arbete. Andra exempel på osynliggörande är till exempel att ägna sig åt sin mobil eller småprata med någon annan istället för att lyssna på den som pratar. Det är ett sätt att visa att man inte tycker det personen säger är viktigt. Osynliggörande kan också vara när några personer pratar om något som alla utom en i gruppen varit med om eller känner till sedan tidigare, utan att förklara för den som inte känner till det. Osynliggörande Förlöjligande Den som blir osynliggjord kan bemöta härskartekniken genom att ta plats. Även om det känns svårt kan den som blir utsatt försöka vara saklig och lugn när hen agerar, påpeka att hen blivit avbruten eller säga vad kul att du tycker om min idé om någon försöker sno idéer. Andra deltagare märker vad som sker kan motverka osynliggörandet genom att göra tvärtom. Lyssna aktivt och ge respons. Ge plats åt andra och var uppmärksam på om det finns någon/några i gruppen som inte pratar så mycket. Att skratta åt någons förslag eller göra sig rolig på någons bekostnad innebär att förlöjliga. Rektioner som Snälla, det kan du väl inte tro på själv eller Lilla gumman, du som är så ung är exempel på hur utryck som förminskar andra. Att skratta åt någons dialekt eller skämta fördomsfullt om till exempel någons sexuella läggning eller funktionshinder är också ett sätt att förlöjliga och förminska. Att ifrågasätta är ett sätt att bemöta den som förlöjligar. Upprepa vad den andre sagt och be dem förklara vad de menar. Formuleras det som en fråga Vad menade du när du sa istället för en anklagelse så blir resultatet ofta bättre. För att stödja den som blir utsatt är det viktigt att inte skratta med åt elaka skämt. Helst ska man också säga ifrån och gärna fråga vad personen menade Undanhållande av information Att någon undanhållas information gör att hen inte kan delta i diskussioner eller beslut på samma villkor som alla andra. Det skapar en känsla av maktlöshet. Ofta kan det också kännas svårt att komma med kritik eftersom de övriga redan kommit överens. Att kräva att få ta del av all information är viktigt, även om det kan kännas svårt. Gäller det formella beslut, exempelvis i en styrelse, kan man begära att det skjuts upp så alla får tid att sätta sig in i ärende. Den som märker att information undanhålls för någon kan påverka situationen genom att själv se till att den sprids. Det är också viktigt att stötta den utsatte till exempel genom att själv ta upp diskussionen igen så att hen får en chans att vara med. 10

11 Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning innebär att någon hamnar i en situation där oavsett vad den väljer att göra eller säga så blir det fel. Att andra människor väljer att misstolka det du säger så att det får negativa konsekvenser för dig oavsett vad du gör är ett exempel. Det kan också handla om att du förväntas ta ansvar för vissa frågor men anses jobbig när du ständigt tar upp dem. Att ifrågasätta, säga ifrån och uppmärksamma andra på vad som händer kan vara en strategi att bryta ett mönster av dubbelbestraffning. Ofta är det bra att skriva ner och samla reaktioner vid olika tillfällen för att kunna visa att det är ett mönster. Att vara lyhörd och försöka förstå vad andra har att säga minskar risken för att själv utsätta någon för dubbelbestraffning. Var också uppmärksam på om någon behandlas annorlunda jämfört med andra och påpeka det för gruppen. Påförande av skuld och skam Att få skulden för något man själv inte kunde rå för kan göra att man ändå anklagar sig själv.. Ofta handlar det om att andra människor vill undvika ansvar för något de gjort fel. Ett exempel kan vara att man blir försenad därför att man inte tänkt på att ta med sig en sovsäck Fast att det kanske är den som bjöd in till övernattningen som borde ha sagt att det behövdes. Ett annat exempel är att kritik mot hur något fungerar bemöts som att man ställer orimliga krav på organisationen. Det är ett effektivt sätt att förhindra framtida kritik oavsett om den är berättigad. För att bemöta skuldbeläggande är det bra att försöka tänka objektivt på om man har gjort något fel eller inte. Tycker man inte att man gjort fel ska man vara tydlig med att förklara varför det blev som det blev och vem som hade ansvar för vad. För dem som finns runt omkring är det viktigt att faktiskt lyssna på förklaringar och inte genast avfärda det som en ursäkt. Det är ofta bra att prata om situationen med utgångspunkt att det inte ska hända igen. Oavsett vem som anser sig skyldig eller inte. Objektifiering Objektifiering innebär att någon bedöms endast utifrån utseende. Eller att kommentera och diskutera någons utseende i irrelevanta sammanhang. Ett exempel kan vara att någon som anses söt och är populär får lättare uppgifter av ledaren. Men att hen av samma anledning inte tas på allvar i en seriös diskussion. Den som blir objektifierad ska påpeka att en kommentar inte är relevant och tala om när hen inte känner sig respekterad i en diskussion. Även de som finns runtomkring bör påpeka ifall kommentarer är olämpliga eller irrelevanta i sammanhanget. 11

12 Våld och hot om våld Våld och hot är också exempel på härskartekniker. Det kan skrämma någon till tystnad. Att alla som upplever att någon i deras närhet blir utsatt är därför väldigt viktigt. Tänk också på att det inte är alltid vi förstår hur sådant som sägs är menar. Det du till exempel tänker på som ett olämpligt och onödigt skämt kanske faktiskt är ett förtäckt hot mot någon annan. Normkritiskt förhållningssätt Vi har alla invanda tankar om rätt och fel eller normalt och onormalt. Det som kallas för normer. Dessa är sällan så givna som vi ofta tror. Ändå använder vi oss av dem för att beskriva vår omvärld både för oss själva och i samtal med andra. Ett exempel är att en familj ofta beskrivs som en mamma, en pappa och barn. Fast i själva verket är många familjer sammansatta på helt andra sätt. I Sverige finns gott om familjer med bara en förälder, med en mormor eller farmor i hemmet, med två mammor eller två pappor och så vidare. Ett annat exempel är att flickor och pojkar ofta behandlas olika. Samma beteende kan leda till helt olika reaktioner från vuxna beroende på just barnets kön. Att två pojkar börjar slåss ses till exempel som mer normalt än om två flickor gör det. Tänk efter en liten stund på när du själv upplevt eller sett att flickor och pojkar behandlats olika. Varför blev det så? Att ha ett normkritiskt förhållningssätt handlar mycket om att bli medveten om dessa invanda riktigheter. Att förändra sitt tänkande och ifrågasätta både egna och andras riktigheter. En sådan förändring tar förstås lång tid. Men för barn som exempelvis har två mammor kan det vara skönt att ibland höra någon berätta om en sådan familj i en spökhistoria. Till detta hör också att reagera på språkbruk och attityder hos deltagarna i verksamheten. Många barn använder uttryck som t.ex. bög på ett allmänt nedsättande sätt. Det kan givetvis vara kränkande både för ett barn som funderar kring sin sexualitet och för barn som har en eller två homosexuella föräldrar. På samma sätt kan det vara kränkande för någon att höra vad som är riktigt svenskt, rätt tro eller något annat. Genom att blanda sig i samtalet kan ledaren hjälpa till att uppmärksamma barnen på dessa frågor. När någon man känner gjort fel.. Bland de svåraste situationer som kan uppstå är att en annan ledare begår någon form av övergrepp. När man känner någon är det lätt att ifrågasätta sina egna iakttagelser. Nej hon som är så snäll kan väl inte ha gjort nåt sånt? är ett exempel på hur tankarna kan gå. Men det handlar om barnets, eller barnens, bästa och säkerhet. Därför är det bättre att agera en gång för mycket än att låta bli. 12

13 Hur man som ledarkollega eller förtroendevald bemöter den ledare som fått höra eller sett något är också en viktig fråga att tänka på. En person som är rädd för att inte bli trodd av andra i kåren kan förbli tyst. Ledaren behöver få tid och odelad uppmärksamhet att berätta vad de fått veta. Att känna stöd från sina kollegor är också viktigt. Ställa frågor för att förstå kan vara nödvändigt. Men det är bra att tänka på hur man formulera sig. Annars kan den ledare som berättat uppleva sig som ifrågasatt. Vilka ska få veta? När misstankar om övergrepp finns en stor risk att rykten börjar spridas. Det kan vara förödande både för den misstänkte förövaren och för de utsatta barnen. Oftast är det nödvändigt att den misstänkte ledaren blir avstängd för att garantera barnets/barnens säkerhet. Åtminstone till dess att vad som hänt är utrett. Men att någon försvinner ur verksamheten kan i sin tur bidra till att rykten får fart. Har kåren en tydlig policy som säger att ledare lämnar sitt uppdrag tillfälligt ifall det finns misstankar eller anklagelser är situationen enklare att hantera. Kåren kan helt enkelt säga att så här gör vi alltid för att garantera säkerheten. För att motverka ryktesspridningen bör man försöka hålla informationen till en så liten krets som möjligt. Att tänka efter vilka som behöver få veta och vad man ska säga till andra som frågar är viktigt. Kårens styrelse behöver få veta att något hänt men detaljerna kanske inte alla behöver känna till. Kårordförande däremot behöver förstås bli insatt eftersom han eller hon representerar kåren gentemot myndigheter och media. Något självklart svar på vilka som ska få veta och hur mycket finns inte utan måste avgöras i varje situation. Att ta kontakt med Trygga Mötens stödfunktion eller scouternas jour för att diskutera hur man ska gå till väga kan vara ett bra första steg. Finns en misstanke om brott och en polisanmälan gjorts är det bra att prata med polisen innan något samtal förs med den som är misstänkt. De vill ibland få möjlighet att ta in misstänkta till förhör innan de vet fått veta att de är misstänkta. Information till föräldrar Det kan vara svårt att tro något illa om och att agera mot någon man känner. Därför är det viktigt att den som fått veta något inte ifrågasätts. Den som misstänks måste vanligtvis stängas av från verksamheten. Försök begränsa antalet personer som får veta för att undvika ryktesspridning. Den/de högst ansvariga i kåren måste alltid få information. Informera föräldrar till barn i gruppen om att det har hänt något, eller finns misstanke om det, men att man vidtagit åtgärder för att barnen ska vara säkra. En annan grupp som behöver informeras är föräldrar till barn i den grupp som något har skett i. Hur mycket man ska berätta är en svår avvägning. För mycket information kan bli ett utlämnande av de inblandade medan för lite information kan bidra till rykten. I första hand behöver föräldrarna få veta att ett övergrepp har (eller misstänks ha) skett och att kåren har vidtagit åtgärder som exempelvis avstängning och eventuell anmälan. Finns det skäl att tro att fler barn kan ha blivit utsatta måste förstås föräldrarna få veta det. Men det är inget som man med automatik ska anta vara fallet. 13

14 Nolltolerans Inom scouterna råder nolltolerans när det gäller övergrepp och förstås oavsett vem som begår dem. I praktiken innebär det att ledarna har ett ansvar att ingripa. Vare sig det gäller att någon blir utstött, mobbad eller retad av andra barn eller om en annan ledare gör något fel. Är det enbart barn som varit inblandade måste man först försöka reda ut vad som hänt. Framförallt behöver man ta reda på om det är en jämnbördig konflikt eller om det rör sig om ett övergrepp. De olika situationerna måste lösas på olika sätt. Vid ett övergrepp, till skillnad från en jämbördig konflikt, bör man tydligt visa att övergreppet inte är acceptabelt. Ta ställning för den svagare parten/offret. Ofta är det bra att föräldrarna är med i samtal om det som hänt. Scouterna har nolltolerans mot alla former av övergrepp. En konflikt förutsätter att båda barnen är jämbördigt starka i situationen. Är det ett barn som är pådrivande och på något sätt starkare handlar det om ett övergrepp. Vid misstankar mot en ledare krävs nästan alltid en avstängning av denne för att vi ska garantera barnens säkerhet. Barnens rätt och trygghet går alltid först. Barn ljuger mycket sällan om övergrepp, annat än för att dölja att de skett. Utöver det måste man även överväga ifall det som hänt ska anmälas av kåren. När det gäller barn under femton år är det i så fall bäst att göra anmälan till socialtjänsten eftersom de inte är straffmyndiga. När det gäller ledare som har gjort fel är situationen delvis annorlunda. En del incidenter kan redas ut genom samtal med ledaren och med barn och eventuellt föräldrar. Allvarligare händelser ska polisanmälas. Vilket förstås inte motsäger att man har ett samtal med ledaren. Avstängning, åtminstone från deltagande i aktiviteter med barn, är oftast en nödvändig åtgärd. Även om en polisanmälan gjorts är det bra ifall någon fortsätter ha kontakt med den anklagade ledaren. Både för att veta vad som händer och därför att personen ännu inte är dömd för något. Det är ett bra sätt att visa att man bryr sig om honom eller henne även om man absolut inte accepterar vad som skett. Barnens rätt går alltid först - förhållningssätt I de flesta fall av övergrepp är det tyvärr inte helt tydligt vad som skett. Ofta finns olika sätt att beskriva situationer och händelseförlopp. Att barns rätt alltid ska gå först handlar om att tro på det barnet berättar och agera utifrån det. Barn ljuger sällan om att de har blivit utsatta för övergrepp. Att inte bli trodd när de vågat berätta kan också kännas som ytterligare en kränkning. I praktiken kan det förstås innebära att en ledare som blivit anklagad för övergrepp kan vara oskyldig. Vid mindre allvarliga incidenter finns möjligheten att det blivit ett missförstånd. Som exempel kan nämnas Ibland kan det hända att en oskyldig ledare blir avstängd. Det blir enklare att hantera om man pratat igenom hur man ska agera tidigare. Vissa lekar kan vara kränkande. Ett bra exempel är klädstrecket som kan göra att någon hetsas att ta av sig för lagets skull. 14

15 att någon ledare tagit tag i ett barn på ett sätt som barnet uppfattat som för hårt. Fast det i själva verket kanske rört sig om en panikreaktion hos ledaren för att barnet inte skulle falla och göra sig illa. Därför bör man regelbundet prata om hur man ska agera i kåren om något händer. Att barns rätt alltid går först innebär också att man som ledare måste tänka på att ingen blir kränkt i verksamheten. Vissa lekar kan uppfattas som kränkande. En sådan lek är klädstrecket där någon kan känna sig tvungen att ta av sig mer än han eller hon vill för att lagets klädsträck ska bli längst. Viss jargong, även om den bara är mellan ledare, kan också uppfattas som kränkande för barn som hör. Därför är det viktigt att tänka på hur olika saker kan uppfattas beroende på vilken bakgrund, kön osv som deltagarna har. Barn har rätt till en trygg och icke kränkande miljö. 15

16 Del 3 Möta barn som blivit utsatta Kan man se att barn mår dåligt? Varken hos vuxna eller hos barn syns det alltid på utsidan hur man mår på insidan. Hur barn beter sig kan ge ledtrådar om att allt inte står rätt till. Men det är viktigt att komma ihåg att beteendet kan ha många olika orsaker. Ifall man reagerar på något är det bra att prata med andra ledare. Kanske har de uppmärksammat samma sak. Ju tidigare någon reagerar desto fortare kan barnet få stöd och hjälp. Här är några tecken att vara uppmärksam på. Nedstämd, arg eller håglös. Psykiska symtom (under längre tid) eller plötsliga förändringar i ett barns beteende är en varningssignal. Det kan handla om ängslan, oro, nedstämd eller håglöshet. Aggressivitet eller att barnets känslor snabbt skiftar fram och tillbaka är också vanliga reaktioner hos barn som inte mår bra. I de flesta fall så är det en reaktion på naturliga förändringar som t.ex. att få ett nytt syskon. Men ibland är det tecken på allvarliga händelser i barnets liv. Oro, ängslan, nedstämdhet under lång tid. Eller plötsliga utbrott av ilska kan vara tecken på att barnet inte mår riktigt bra. Sexualiserat beteende Att barn även i tidig ålder är nyfikna på sin sexualitet och sex är något helt normalt. Små barn leker exempelvis ofta doktorslekar eller mamma pappa Det är normalt att även små barn barn. Äldre barn leker ofta olika former av kysslekar. intresserar sig för sex. Men barn som är Som ledare kan det vara jobbigt att hantera och sätta fixerade eller verkar ha alltför avancerade gränser för barnen men deras nyfikenhet är i sig kunskaper kan ha blivit utsatta för inget att oroa sig över. Är ett barn däremot väldigt övergrepp. fixerad vid sexuella teman, pratar om sexuella handlingar som är alltför avancerade för barnets ålder eller agerar ut sådana i lek bör man reagera. Det kan, men måste inte vara, ett tecken på sexuella övergrepp. 16

17 Utsätter andra för övergrepp Om ett barn som utsätter andra barn för våldsamma eller sexuella övergrepp måste de vuxna reagera omedelbart. Orsakerna bakom kan vara olika men det är alltid ett mycket allvarligt tecken. Barnet har behov av kvalificerad professionell kontakt. Skadar sig självt Självskadebeteende kan ta sig uttryck på olika sätt. Ytligt rispande med kniv, nål eller rakblad på armarna är en vanlig form. Några barn försöker även ta sina liv. Det finns också barn som skär sig så djupt att de utsätter sig för livsfara även om de inte tänkt begå självmord. Både självmord och självskadande är vanligare hos barn som blivit utsatta för övergrepp. Tecken på självskadande kan vara ärrbildning men också en ovilja att visa sina armar. Exempelvis att vilja bada med tröja på sig. Missbruk av alkohol eller droger För barn och ungdomar som regelbundet använder narkotika eller stora mängder alkohol ökar risken för att råka ut för våld och övergrepp. Både alkoholoch droganvändning är vanligare bland barn som lever under missförhållanden. Barn som utsätter andra barn för övergrepp har ofta egna upplevelser. Självskadebeteende kan bestå av både ytligt och djupare rispande med något vasst. Var uppmärksam på ärr på armarna och om någon inte vill visa sina armar. Missbruk hos ungdomar ökar risken för att bli utsatt för nästan alla typer av övergrepp. Psykosomatiska symtom är vanligt hos barn som mår psykiskt dåligt. Alla fysiska symtom är förstås inte tecken på att barnet far illa. Men tillsammans med andra iakttagelser kan symtomen ge en ledtråd om att barnet far illa på något sätt. Återkommande smärtor Barn som är stressade under lång tid upplever ofta smärta i kroppen. Ont i magen eller huvudvärk är vanligt men smärtan kan likaväl sitta i leder, rygg eller ögon. Ifall barnet ofta klagar på sådana smärtor bör man uppmärksamma det. Ständigt ont i magen, huvudvärk eller ryggont kan vara tecken på långvarig stress och oro. 17

18 Tecken på misshandel Skrubbsår, rispor och blåmärken på knän och underarmar tillhör det normala hos barn. Andra skador bör man dock reagera på omedelbart. Vanliga blåmärken är oftast runda eller ovala. Är de däremot streckformade, sitter i grupp eller har någon form av mönster finns anledning till oro. Det är tecken på att de uppkommit genom ett hårt grepp, slag eller av ett tillhygge. Var blåmärket sitter är också viktigt att tänka på. Välskyddade områden som buken, stjärten och lårens insida får man sällan blåmärken på. Ifall föräldrarnas förklaringar till skadorna verkar orimliga ökar misstanken om misshandel. Streckformade blåmärken, särskilt i grupp, kan vara tecken på misshandel. Det är ovanligt med blåmärken på skyddade områden som buken, lårens insida och stjärten Många, olika gamla blåmärken är en varningssignal. Verkar föräldrarnas förklaringar orimliga bör man kontakta socialtjänsten och berätta om sin oro. Fysiska och psykiska tecken på sexuella övergrepp Vid sexuella övergrepp finns sällan några uppenbara fysiska tecken. Skador som uppstår läker ofta snabbt och bevis som DNA förstörs. Det är därför det är så viktigt med en omedelbar läkarundersökning vid våldtäkter. Grupperade blåmärken på lår och skinkor efter händer kan ibland synas. Vid sexuella övergrepp finns sällan några fysiska tecken alls. Ibland kan det dock finnas grupperade blåmärken på insidan av låren. 18

19 Fysiska tecken på vanvård En förälders oförmåga att ta hand om sitt barn kan ha många orsaker. För barnets skull är det viktigt att familjen får hjälp så snart som möjligt. Därför bör man anmäla till socialtjänsten ifall man misstänker att ett barn blir försummat på något sätt. Tecken hos föräldrar Sådant som kan väcka misstanke om att allt inte står rätt till är att föräldern har svårt att förklara en skada på barnet. Skadan kanske verkar allvarligare än vad den borde blivit enligt förälderns beskrivning. Eller så verkar händelseförloppet inte troligt eller är skadan äldre än vad som sägs. Psykiska problem, som exempelvis depression eller ångest, eller någon form av missbruk försämrar föräldrars förmåga att ta hand om sitt barn. Dessutom kan det skapa en farlig miljö för barnet. Att omgivningen reagerar och att myndigheter eller vårdgivare får veta är viktigt för att föräldern ska få hjälp. Några tecken på vanvård är: Bristande hygien, dåligt klädd för tunna eller trasiga kläder Hunger när barn alltid är hungriga och/eller saknar matsäck kan det vara så att de inte får mat hemma i den utsträckning de behöver Dåliga tänder stora problem med tänderna, mycket karies eller tandköttsproblem, är ovanligt hos barn. Brist på medicinsk vård att inte få den behandling eller de mediciner barnet behöver är vanvård och riskerar barnets hälsa allvarligt. Tänk på! Att föräldrar som har en annan kulturell bakgrund än du själv och/eller svårt med språket ibland kan uppfattas som motsägelsefulla eller att de undviker frågor. Att förvissa sig att man blivit förstådd och förstått allt rätt är mycket viktigt i för att undvika olyckliga missförstånd. 19

20 Samtala med barn Illustration: Olle Landsell När barn berättar om sin utsatthet Barn tycker ofta det är svårt att berätta om vad de utsatts eller utsätt för. Särskilt om det sker i familjen. Att ett barn berättar är därför ett viktigt tecken på att något har hänt. Det är ett stort förtroende att barnet vågar berätta. Därför är det väldigt viktigt att visa öppenhet mot barnet. Lyssna noga på det som sägs utan att fundera på vad man ska svara. Öppna frågor om hur och vad kan hjälpa barnet att fortsätta berätta. Det viktiga är att förstå vad som hänt inte att komma med en lösning. Lova inte att vara tyst För att kunna hjälpa måste nödvändiga personer informeras därför ska man inte lova att hålla barnets berättelse hemlig. Det bästa är att ha förklarat att du som ledare måste berätta för andra ifall du får veta något som skadar ett barn i något tidigare allmänt sammanhang. Man kan också hänvisa till att det inom Scouterna finns en policy att anmäla övergrepp. Ofta är också barnets uppfattning/rädsla för att vem som helst ska få veta överdriven. Att förklara brukar göra att barnet förstår. Det kan kännas omständigt men att behöva bryta ett givet tysthetslöfte riskerar skada barnets förtroende både för dig och andra vuxna Behåll lugnet Det som barnet berättar kan vara väldigt jobbigt att höra på. Men det är viktigt att behålla sitt lugn. Barnet behöver ditt lugn och din trygghet. Din oro, rädsla eller ångest kan förstärka sådana känslor hos barnet eller göra att han eller hon slutar berätta innan allt är sagt. Tänk på att även om det är nytt för dig så har barnet ofta levt med problemet under en tid. Du behöver inte heller ha någon lösning på problemet. Det enda som är viktigt är att barnet får berätta sin historia. För att kunna hjälpa barnet måste du som ledare föra vidare det du hört. Lova därför inte att du ska bevara någon hemlighet utan förklara istället varför du måste berätta om det som sägs Barnet behöver ditt lugn för att orka och våga berätta. Även om du själv reagerar starkt på berättelsen är det viktigt att försöka låta bli att visa det. 20

21 Lyssna noga Det är barnets berättelse som ska komma fram. Låt därför barnet berätta i sin takt och på sitt sätt om vad som har hänt. Det är lätt att börja tänka på vad man ska säga själv eller på vad man ska göra med det man får höra. Men det är viktigt att koncentrera sig på att förstå berättelsen. Behövs det kan man ställa frågor för att förstå eller för att barnet ska gå vidare i berättelsen. Öppna frågor som varför, hur eller vad är det bästa att använda sig av. Stå också ut med att det blir tyst. Barnet kan behöva tänka efter eller kanske lugna sig lite. Vänta lite med att ställa en fråga så barnet får en chans att själv starta igen. Undvik helst frågor om hur det kändes eller vad barnet tror andra tänkt när de gjort si eller så. Låt barnets spontant få välja hur det berättar. Såsmåningom kommer det fram eller finnas tid att fråga om det behövs. Uppmuntra och bekräfta Att berätta om övergrepp är svårt och därför är det viktigt att bekräfta att man lyssnar. Att nicka då och då är ett sätt att visa att man lyssnar. En fråga då och då för att förvissa sig om att man förstått ordentligt fyller mer än en funktion. Återberätta och upprepa delar av barnets berättelse för att kontrollera att du förstått rätt är också bra. Givetvis ska man också tala om att det är bra och rätt att berätta om sådant här. Man ska vara försiktig med att använda ord som modigt, duktigt eller liknande om barnets berättande. Det kan bidra till ökad rädsla för kommande konsekvenser av att ha sagt något. Även om det är svårt så bör man undvika att trösta för mycket medan barnet berättar. Däremot behöver barnet känna trygghet, omtanke och närvaro. Ögonkontakt, en hand på armen eller något annat kan ofta förstärka den känslan. Viktigt att tänka på är att undvika jämförelser med egna upplevelser och allmänna exempel på sådant som kan hända. Det är bara barnets upplevelse som är viktig i samtalet. Tro alltid på barnet Låt barnet avgöra hur fort han eller hon vill berätta sin historia. Fokusera på att lyssna, du behöver inte ha några svar eller lösningar. Att nicka, ställa frågor om man har förstått rätt och så vidare är bra sätt att ge barnet bekräftelse. Undvik att ge exempel från din egen erfarenhet eller om hur det är för andra. Fokusera på barnets berättelse, vad han eller hon tror om andras tankar är inte viktigt. Du behöver inte komma med någon lösning, men var noga med att bestämma när ni ska prata igen för att gå vidare. Att röra på sig, exempelvis en promenad, kan underlätta för barnet att bemästra ångestkänslor när han eller hon berättar. Men undvik att gå där det är andra människor. Är du osäker på vad du ska göra, säg till barnet att du måste tänka, prata med någon eller liknande innan du kan svara på ett bra sätt. Ge inga förslag på lösningar, handlingsvägar med mera bara för att minska barnets oro. Bestäm däremot när ni ska prata igen. 21

22 Dokumentera och följa upp Minnet kan lätt svika så därför bör man så snart som möjligt efter samtalet (eller iakttagelsen) Gör anteckningar så snart du kan efter skriva ned vad som hänt. Även några snabba samtalet anteckningar är bättre än inget. Att prata med Prata med dina ledarkollegor någon annan ledare eller förtroendevald i kåren är också bra. Övergrepp är känsliga och svåra frågor Ta de nödvändiga kontakterna som man inte bör hantera helt på egen hand. Berätta för barnet vad du har gjort och Bestäm sedan vad som måste göras akut och på kommer att göra (återkoppling) längre sikt. När ni bestämt hur ni ska hantera situationen glöm inte att prata med barnet om det. Inte för att han eller hon ska få avgöra om det är rätt, det är ledarnas ansvar, utan för att inte skapa en känsla av att gå över huvudet på barnet. 22

23 Del 4 Anmälan om övergrepp Socialtjänst och polis Måste man anmäla om man misstänker att något är fel? Illustration: Olle Landsell Hur gör man en anmälan? Att göra en anmälan till socialtjänsten känns ofta som ett stort och svårt steg. Att ringa och prata om sin oro med en socialsekreterare utan att avslöja barnets namn mm är en bra början. Då kan man både få råd och hjälp att bedöma ifall en anmälan behövs eller inte. Ifall man bestämmer sig för att göra en anmälan är det bra ifall både ledare och ordförande eller någon annan i kårens styrelse står bakom den. Enklast är att ringa till socialtjänsten och berätta vad man är orolig för. En skriftlig anmälan är dock ofta lättare att formulera så att det blir tydligt för myndigheten vad det är som gör att man är orolig. Att beskriva händelser De som arbetar professionellt med barn och ungdomar har skyldighet enligt lag att anmäla ifall de misstänker att barn far illa på något sätt. För privatpersoner, och föreningsledare, finns ingen sådan skyldighet. Men ju tidigare myndigheterna får veta desto större möjligheter har de att kunna hjälpa till. Därför är det bra för barnet att man faktiskt gör en anmälan om oron finns för att barnet far illa. Alla kan kontakta socialtjänsten om man är orolig för ett barn. Men det är bara de som arbetar professionellt som är skyldiga att göra det. Oftast är det enklast att ringa socialtjänsten och beskriva sin oro och funderingar på om en anmälan behövs Vill man vara anonym ska man inte uppge sitt namn alls. eller annat som skapat oron är också bra. Det går att vara anonym, förutsatt att man aldrig uppger sitt namn. Tyvärr innebär det att socialtjänstens arbete blir svårare eftersom de kan behöva ställa frågor för att komplettera anmälan. Handlar det om en akut situation så ska man genast kontakta socialtjänsten via telefon. Alla kommuner har någon form av jour för sådana ärenden. 23

24 Det är inget tvång att berätta för föräldrarna att man tänker anmäla barnets situation. Men ofta är det bra att i förväg förklara för föräldrarna varför det görs. Men det är inget tvång. Det är bättre att bara göra anmälan än att låta bli att anmäla därför att det är jobbigt att prata med föräldern. Vid misstankar om exempelvis misshandel, sexuella övergrepp eller liknande ska man alltid ringa socialtjänsten först och diskutera hur man ska gå till väga. Det kan vara nödvändigt för både socialtjänstens och polisens utredningar att föräldrarna inte får veta att anmälan görs. Vad innebär en social utredning? När en anmälan kommer in till socialtjänsten är det första som görs en bedömning om en utredning ska inledas eller inte. Anser de att det finns anledning till oro så kallar de vanligtvis föräldrarna (vårdnadshavarna) till ett möte. Undantaget är ifall det finns misstanke om brott, exempelvis misshandel. Då väntar socialtjänsten oftast med att informera föräldrarna tills dess polisen har inlett sin utredning. Socialtjänstens utredningar har som mål att skapa en så bra bild som möjligt av hur ett barn har det. De tar därför kontakt med alla som kan lämna uppgifter om det. Skola, fritids och sjukvården får ofta berätta vad de vet. Men även andra som till exempel släktingar eller ledare i föreningar kan bli tillfrågade om vad de hört och sett. Socialtjänsten kartlägger barnets levnadsförhållanden De tar in uppgifter och pratar med personer i barnets närhet, tex skola och släktningar En hög sekretess råder vilket gör att man sällan får veta hur det går eller vad resultatet blir När utredningen är klar kan familjen erbjudas olika former av stöd och hjälp Tvångsvård och att barn flyttas från sina föräldrar är relativt ovanligt och sker bara om inga andra åtgärder fungerar. Ifall inget förändrats trots anmälan är det bra att ta en ny kontakt med socialtjänsten efter några månader. När utredningen är klar är det vanligaste att det görs en frivillig överenskommelse om någon form av vårdinsats. Ibland säger föräldrarna, eller barn över 15 år, nej till frivilliga insatser. Då finns möjligheter att använda tvångsåtgärder. Men bara om barnets livssituation innebär mycket stor risk för dess hälsa och utveckling. Därför är det trots allt ovanligt med tvångsåtgärder. Som anmälare eller uppgiftslämnare i en socialtjänstutredning har man ingen rättighet att få veta vad som blir resultatet av utredningen. Barnet och dess familj skyddas genom en hård sekretess och är de som i huvudsak avgör vem som får information. Det kan kännas frustrerande att inte få 24

25 veta hur det gick eller varför inget verkar ske. Man måste helt enkelt lita på att myndigheten gör sitt jobb. Men om det går exempelvis ett halvår och det oroande fortfarande är likadant då bör man ta en ny kontakt med socialtjänsten och kanske anmäla igen. Vad gör polisen? Misstankar om att ett brott har begåtts ska anmälas till polisen (det finns inget hinder för att göra anmälan både till socialtjänst och till polis). Polisanmälan kan göras av en enskild ledare men det är bra ifall ordförande eller annan representant för kårens styrelse står med som anmälare. Kontakt behöver också tas med förbundskansliet. Polisens utredning har som mål att samla in bevis och vittnesuppgifter för att se om misstankarna kan bekräftas eller inte. Bevis kan bestå av såväl fysiska föremål som elektronisk post, dna från kroppsvätskor mm. Foton kan också vara en hjälp i utredningsarbetet. Polisens uppgift är att utreda brott Både vittnesuppgifter och fysiska bevis samlas in. Foton och liknande kan också vara en hjälp för polisen. Många utredningar avslutas på grund av brist på bevis, men de kan öppnas igen om något nytt kommer fram. Åtal väcks av åklagaren när utredningen är klar När utredningen är färdig beslutar åklagaren om åtal ska väckas vid en domstol eller inte. Många utredningar stängs ned utan åtgärd på grund av brist på bevisning. Skulle nya uppgifter eller bevis komma fram kan utredningen öppnas på nytt. Väcks åtal blir det en domstolsförhandling i Tingsrätten. Inte heller vid polisanmälningar kan man räkna med att få veta vad som har hänt. Domar är offentliga handlingar liksom delar av utredningsmaterialet. Men när barn är inblandade skyddas deras namn och andra viktiga uppgifter av sekretess. Varför är det viktigt att inte göra en egen undersökning? När barnet berättar kanske man måste ställa några frågor för att förstå ordentligt. Men man ska inte fråga för mycket, inte utreda själv. Det kan göra att både polis och socialtjänst får det svårare i sitt arbete. Att ta kontakt med myndigheterna omgående är därför ett bättre alternativ. 25

26 Vem kan man fråga om råd? Det är alltid bra att prata med andra ledare eller förtroendevalda i den egna kåren om man misstänker något. Vill man ha ytterligare stöd kan man kontakta sitt distrikt, regionala chefer eller Trygga Mötens personal på riskkansliet i Stockholm. För akuta ärenden finns också ett journummer. Aktuella telefonnummer finns på Scouternas hemsida. Hantera media Det finns alltid en risk att media uppmärksamma ett övergrepp. Särskilt om det har skett i föreningsverksamhet eller liknande. Det är viktigt att vara försiktig med vad man säger till media och framförallt inte säga något som pekar ut någon. Av samma skäl är det också viktigt att ringa journumret på Scouternas rikskansli för att informera om vad som hänt. Det kan mycket väl hända att en journalist vänder sig dit med frågor. Prata alltid med någon annan ledare i kåren om du misstänker att något har hänt Trygga Mötens personal i Stockholm kan ge råd och stöd Informera och diskutera vad som hänt med Scouternas ledning, ring tex generalsekreteraren, de behöver veta vad som hänt ifall media kontaktar dem Var försiktig i kontakter med media eller hänvisa dem direkt till kansliet i Stockholm. Ofta vrids nyheter för att bli så sensationella som möjligt 26

Utbildning för scoutledare - deltagarmaterial. Trygga Möten

Utbildning för scoutledare - deltagarmaterial. Trygga Möten Utbildning för scoutledare - deltagarmaterial Trygga Möten Välkommen till kursen Trygga Möten! Trygga Möten är en obligatorisk kurs för alla som är ledare, för barn, och över 15 år. Även den som är invald

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Skarsjö förskola Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017 Vision Vårt viktigaste uppdrag är att värna om människors okränkbarhet, individens frihet och integritet. Där alla

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Smygehamns förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Upprättad 140228 Gäller till 150228 Fastställd av: Förskolechef Personal Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Regelverk s.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 24 januari 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan Fågelbo och fritidshemmet

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldsmedens Förskola Planen antogs 2011-01-01 Gäller till och med 2012-01-01 2 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Månsarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Ansvarig för planen Förskolechefen och

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling GÖTEBORGS STAD Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Annedal 2016 Förskolorna: Leijonsparres väg, Seminariegatan 5, Seminariegatan 7, Skanstorget, Sveagatan. 2016-01-22

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm Likabehandlingsplan Förskolan i Ekedalen Tidaholm 2015/2016 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumentet?... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Backstugans förskola

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Backstugans förskola Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Backstugans förskola 2015-16 1 Innehållsförteckning Backstugans vision sid 3 Till dig som barn sid 3 Till dig som förälder

Läs mer

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Balltorpsförskolor Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Avdelningens namn Peppareds förskolor Prästkragen Vår vision Trygghet, glädje och lustfyllt lärande tillsammans. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Asklidens förskola. Antagen:

Asklidens förskola. Antagen: Likabehandlingsplan Antagen: 2010-06-04 Innehållsförteckning Sida Vision... 3 Vad säger läroplanen... 4 Definitioner... 5 Handlingsplan... 7 Årlig plan kartläggning... 10 Bilaga 1 Utredning vid kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014 Treklöverns förskola

Likabehandlingsplan 2014 Treklöverns förskola Likabehandlingsplan 2014 Treklöverns förskola Bakgrund Denna likabehandlingsplan utgår från Diskrimineringslagen och Skollagen. De två lagarna ska skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer