Kvalitetsredovisning 2005 för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och förskoleklass i Område 2 Läreda

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2005 för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och förskoleklass i Område 2 Läreda Det finns separata redovisningar för enheterna Ljungdalaskolan, Stoby förskola och skola, Läreda F-5, Läreda 6-9 samt förskolorna på Ljungdalaområdet.

2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 1.1 ANSVARSOMRÅDEN Läredaskolan Läredaskolan 6-9 har under året haft elever fördelade på 15/16 klasser, 2 klasser i skolår 6, 4/5 klasser i skolår7, 4 klasser i vardera skolår 8 och 9 samt en samverkansklass. Vid denna del av skolan arbetar ca 50 lärare och annan personal. Läredaskolan F-5 har under året haft 133/134 elever och ca 9 lärare. På skolan finns även två fritidshemsavdelningar med 51 barn en grupp tillhörande skolår 6-9 för direktinvandrade eller asylsökande barn/ungdomar en integrerad särskolegrupp skolår 7-9 en liten grupp för mycket svagpresterande elever tillhörande skolår 6-9 ett resurscentrum/rc/för elever med stort behov av socialt stöd tillhörande skolår 6-9. Ljungdalaskolan Ljungdalaskolan har 232 elever tillhörande skolår F-6 och ca 27 lärare tre fritidshemsavdelningar med 95 barn en integrerad särskolegrupp en grupp för direktinvandrade eller asylsökande barn. Stoby skola Stoby har 101 elever tillhörande skolår F-5 och ca 8 lärare två avdelningar fritidshem med 56 barn. Backstugans förskola Backstugan har två avdelningar med 40 barn i åldrarna 1-5 år med ca 8 personer anställda. Fyrklöverns förskola Fyrklövern har sex avdelningar med 85 barn, varav en mindre avdelning med barn i behov av särskilt stöd. Den pedagogiska personalen består av 8 förskollärare och 9 barnskötare. Treklöverns förskola Treklövern har tre avdelningar med 50 barn i åldrarna 1-5 år. Den pedagogiska personalen består av 3 förskollärare och 9 barnskötare. Tvåklöverns förskola Tvåklövern har två avdelningar med 37 barn i åldrarna 1-5 år. Den pedagogiska personalen består av 3 förskollärare och 4 barnskötare. Gärdsmygens förskola Gärdsmygen har en avdelning med 17 barn i åldrarna 1-5 år. Den pedagogiska personalen består av 2 förskollärare och 3 barnskötare. Ringgårdens förskola Akutförskola vars verksamhet var igång under vårterminen 2005 med 18 inskrivna barn. 1

3 Dagbarnvårdare I Stoby finns fyra dagbarnvårdare som tillsammans ansvarar för 31 barn. Under första halvåret fanns två dagbarnvårdare i tjänst på Ljungdala-Ekedahl- Kristinehem. Då en av dem gick i pension i början av hösten har vi en dagbarnvårdare kvar som ansvarar för 7 barn. För mer detaljerad specifikation av personalstyrkan hänvisas till varje enhets egen redovisning. 1.2 STYRNING, LEDNING OCH KVALITETSARBETE Områdets ledningsgrupp består av sex personer, rektor och fem biträdande rektorer. Samtliga ledare har ett ledningsuppdrag på heltid. Områdets rektor har ett övergripande ansvar medan varje biträdande rektor har sitt eget ansvarsområde och fungerar som närmaste chef/ledare för verksamheten. Antalet anställda i vårt område är ca 250 personer. Områdets övergripande mål revideras årligen liksom vår utvärderingsplan som löper över en treårsperiod. Dessa kommuniceras varje år med all personal i samband med verksamheternas start i augusti. Underlag för de olika enheternas kvalitetsredovisningar samlas på olika sätt in av de biträdande rektorerna som sedan skriver redovisningen för sitt ansvarsområde. Utifrån dessa redovisningar skriver rektor en samlad kvalitetsredovisning som omfattar hela området. 1.3 ÅRETS VERKSAMHET Året började med två katastrofer vilket påverkade våra verksamheter på olika sätt. Efter tsunamin den 26 december 2004 kom mycket information till skolan och vi var på olika sätt berörda av insamlingar till hjälpsändningar och tysta minuter för att hedra de som drabbats i denna katastrof. I januari härjade orkanen Gudrun över södra Sverige. Till strömlösa tillagade och levererade kökspersonalen på Läredaskolan mat till olika värmestugor i närområdet. Vårt utvecklingsarbete när det gäller att ytterligare utveckla och synliggöra våra profiler Motion och hälsa samt Svenska språket som en röd tråd 1-16 år har fortsatt under året. Detta arbete har organiserats på olika sätt vilka beskrivs i varje enhets redovisning. Vi har under året på olika sätt arbetat för att öka elevinflytandet i hela området. Tekniska kontoret har påbörjat en efterlängtad översyn av utemiljön på Läredaskolan med bl a nya planteringar och sittmöjligheter. Efter önskemål från både föräldrar och personal fortsatte förra årets samarbete med Medborgarskolan under rubriken Kampen mot droger i våras, då klasserna i skolår 6-8 fick en 90-minuters föreläsning av Lennart Eriksson om droger och farorna med droganvändning. Under våren hade vi besök av Ambulansturnén som informerade om den nya cykelhjälmslagen för skolår 7 och 8. 2

4 Koncentrationslägerresor för skolår 9 har genomförts. Resorna med förberedelser och efterarbete är ett värdefullt inslag i undervisningen och uppskattas av både elever och personal. Ljung-Ljungknatet i maj månad för hela Ljungdalaskolan krävde extra träningspass utöver den ordinarie undervisningen och var ett mycket uppskattat inslag under våren. I Stoby har föräldraföreningen organiserat och ansvarat för att en helt ny lekplats byggts upp vilken elevrådet döpt till Stjärnan. Lokala styrelsen har under året diskuterat bl a hur informationen skola - hem kan utvecklas. Som ett led i denna verksamhet har styrelsen sponsrat Loggböcker till de nya klasserna i skolår 6 och 7, sammanlagt fem klasser. Arbetet med loggböckerna har fungerat mycket bra och upplevs som ett bra sätt att förmedla information till hemmen. Vi har anställt en utbildad bibliotekarie i vårt bibliotek/mediatek på Läredaskolan. Vi har bemanning under hela dagen och tillsammans med vår skolbibliotekare (lärare) pågår en utveckling där vi arbetar för att biblioteket ska bli ännu mer lättillgängligt för alla åldrar på skolan. Backstugans förskola har haft en omfattande samverkan med pensionärerna på Qvarngården. De äldre barnen har besökt de gamla varje månad och pensionärerna har bl a varit inbjudna till och deltagit i Backstugans midsommarfest. Förskolorna på Ljungdalaområdet har under året arbetat mycket med det svenska språket och att lära ut våra svenska traditioner. Ringgårdens akutförskola ansvarade vi för under våren. Denna öppnade i januari och stängde den 30 juni. Under hösten har den varit vilande men kommer att öppnas igen i januari Under senare delen av året har beslut tagits på förvaltningen om en ny verksamhet på Läredaskolan för elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Denna kommer att starta efter nyår men har planerats under hösten. Till gruppen med skolår 6-9 har anställts två lärare och en fritidspedagog. Till gruppen med skolår 3-5 som flyttar till oss från Kyrkskolan medföljer två specialpedagoger. 2 FÖRSKOLEVERKSAMHET 2.1 EKONOMI Kommunalt mål Tilldelade medel ska inom erhållen ram användas så effektivt som möjligt utifrån de prestations- och kvalitetsmål som formuleras för varje verksamhet. Åtgärder för utveckling i Kvalitetsredovisning Genomföra en genomgripande översyn av resursfördelningsmodellen för barnomsorg och grundskola. - Förstärka stödet till rektorers budgetarbete. - Vidareutveckla arbetet med månadsuppföljningar i syfte att förbättra prognoser. - Uppmärksamma arbetet med intern kontroll. 3

5 - Genomföra nödvändiga effektiviseringar inom barnomsorg och grundskola för att eliminera underskott i dessa verksamheter. Våra medel har under året använts mycket effektivt. Vi har vidareutvecklat månadsuppföljningen så att vi på ett enkelt sätt kan följa hur mycket varje verksamhet och person kostar. Vid frånvaro görs en bedömning av varje enskilt fall innan vikarie sätts in. Måluppfyllelsen bedöms vara god då det inom området finns goda rutiner för ekonomisk uppföljning och dialog när det gäller ekonomin. Den månatliga uppföljningen kommer att fortsätta i hela området liksom arbetet med att vidareutveckla systemet för våra uppföljningsrutiner. Fortsätta att bedöma varje situation innan vikarie sätts in. 2.2 BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden SL (Skollagen) 1:2. Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lpfö 98 (Läroplan för förskolan) 2.1: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, - förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra - förmåga att upptäcka, reflektera över och ta hänsyn till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, - förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och - respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 4

6 Skolplanen s 6: Värdegrunden, som den uttrycks i skollagen och läroplanerna är den självklara utgångspunkten frö denna skolplan. Värdegrunden är de grundvärden som vårt samhälle vilar på: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatt. Värdegrundsfrågorna genomsyrar alla delar av verksamheten. Förskolan och skolan är en del i en trygg uppväxtmiljö. Var och en får stimulans som individ och i gemenskap med andra utifrån sina förutsättningar. Alla erhåller en god kunskapsbas och utvecklas till goda samhällsmedborgare. : - Fortsätta utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor i förskoleverksamheten. - Arbeta med att skaffa oss kunskap om andra kulturer för att öka förståelsen för alla människors lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Inom förskolorna på Ljungdalaområdet har arbetet med att skaffa kunskap om andra kulturer fortsatt under året genom samarbetet med föräldrar då man bjudit in till samtal, föräldramöten och aktivitetskvällar av olika slag. Vi har även anställt tvåspråkig personal samt köpt in litteratur på olika språk och om andra kulturer. Våra utvärderingar visar att samverkan mellan avdelningarna och övriga verksamheter stärkts ytterligare i Stoby. Personalens samhörighetskänsla har klart förbättrats sedan föregående år och man upplever att samarbetet med barnen, föräldrarna, egna arbetslaget, andra verksamheter och olika yrkeskategorier fungerar mycket bra. Föräldrarna upplever att barnen trivs och känner trygghet i förskolan. Även uppmärksamheten och tillsynen upplevs av föräldrarna som bra. 80% är nöjda med det bemötande de får i förskolan. Måluppfyllelsen bedöms vara god med hänvisning till ovanstående resultat. På Ljungdala fortsätter man utvecklingsarbetet enligt ovanstående. Man kommer även att arrangera en gårdsfest tillsammans med Fyrklöverns föräldraförening då varje familj tar med sig mat som är speciell för familjens hemland. Under året planerar man också föreläsningar för personalen som berör arbetet med barn från andra kulturer. I Stoby vill man förbättra bemötandet ytterligare så att 100% av föräldrarna är nöjda Ansvar och inflytande Lpfö : Förskolan skall sträva efter att varje barn 5

7 - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, - utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och - utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Skolplanen s 7: Barn och ungdomar uppmuntras och stöds i att ta ansvar för sin vardag, sitt lärande och sin arbetsmiljö både enskilt och i grupp. Samverkan är av stor vikt för verksamhetens kvalitet och är ett honnörsord i verksamheten. Samverkan sker därför på alla plan: - mellan personalkategorier och verksamhetsformer - med föräldrar - med andra kulturer och länder - mellan förvaltningar och nämnder. - Fortsätta arbetet med att utveckla former för att ta tillvara barns tankar och idéer i förskoleverksamheten. - Fortsätta arbetet med att utveckla föräldrars möjlighet att påverka förskolans verksamhet. - Låta barnen vara med på några planeringsmöten och bestämma exempelvis matsedel och uteaktiviteter några gånger per termin. Personalen har intervjuat barnen och på så sätt fått fram deras önskemål och intresse. Barnen tar eget ansvar under olika delar av dagen samt har möjlighet att påverka olika aktiviteter. Vissa veckor väljer barnen olika övningar och rörelser i gymnastiken samt bestämmer vissa aktiviteter på samlingarna samt vilka böcker som ska läsas. Barn och personal diskuterar även trivselreglerna tillsammans. Ibland ges barnen möjlighet att påverka matsedeln. Föräldrarna är relativt nöjda med sina möjligheter att påverka förskolans verksamhet och de upplever i hög grad att personalen lyssnar på deras synpunkter. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Arbetet med att utöka formerna med barnens och föräldrarnas inflytande fortsätter. Man kommer också att börja skriva ner spontana kommentarer från barnen så att man inte glömmer deras härliga tankar. 2.3 VERKSAMHET Utveckling och lärande 6

8 SL 2:3: Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Lpfö : Förskolan skall sträva efter att varje barn - utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, - utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, - utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, - känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, - utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, - utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, - utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, - tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, - utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, - utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, - utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, - utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, - utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, - utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum - utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur och - som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Skolplanen s 8: Pedagogen är ledare för barns, ungdomars och studerandes lärande. Kunskapssamhället kräver förmågor som att dra slutsatser, säöka svar, lösa problem, kreativitet och aktivitet. I verksamheterna råder därför en pedagogisk miljö - som utvecklar nyfikenhet, glädje, lusten och förmågan att leka och lära, - som tillåter nya idéer och tankar att blomstra - där barn och ungdomar upplever att de får det stöd de behöver - där verksamheten sker utifrån en helhetssyn på barns och ungdomars utveckling och lärande, - där alla får del av en kulturell mångfald, - där folkhälsoperspektivet betonas. - Utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner och dokumentation. 7

9 - Arbeta mer med att se det enskilda barnet, fråga efter det och få det att känna att det behövs. Personalen har erbjudits och utbildats i portfolio. Man har även haft föreläsningar och pedagogiska träffar i ämnet. Arbetet med att stimulera barnens språk och att utveckla deras egna identiteter har fortsatt under året. Antalet små barn har ökat och ibland upplever personalen svårigheter att hinna med så mycket pedagogisk verksamhet som de skulle önska. Föräldrarna är nöjda med personalens arbete att stödja och stimulera såväl barnens språkutveckling som den övriga utvecklingen. Måluppfyllelsen bedöms som helhet vara god i området. Utveckla samarbetet över gränserna och mellan avdelningar ytterligare. En önskan från personalen är mindre barngrupper alternativt högre personaltäthet för att öka möjligheterna att ägna mer tid och kraft åt den pedagogiska verksamheten Barn med behov av särskilt stöd SL 2a:3: Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna ska vara ändamålsenliga. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. SL 2a:9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola eller fritidshem, om inte barnens behov av sådant stöd tillgodoses på något annat sätt. Lpfö se avsnitt 2.3.1, Skolplanen s 10: Alla har goda möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. Detta innebär speciell omsorg om de elever, som är i behov av särskilda utvecklingsinsatser. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd integreras så långt det är möjligt i den ordinarie verksamheten. Tillsammans finner personal, barn och ungdomar samt föräldrar sådana åtgärder, som innebär att rätt stöd ges vid rätt tillfälle. 8

10 Arbeta för att minska barngruppernas storlek. På en del avdelningar har det inte funnits behov av extra stöd medan det på andra har finns ett mycket stort behov. Stora skillnader när det gäller behoven av särkilt stöd kan konstateras inom vårt område geografiskt sett. På Ljungdala finns extra specialpedagogiskt stöd för att stimulera språkutvecklingen. Måluppfyllelsen är mycket god på de avdelningar där det inte funnits behov av extra stöd. På de avdelningar där behoven av särskilt stöd är stora är målen ej uppnådda. Arbetet med att utgå från varje barns individuella situation fortsätter Samverkan och information SL 2a:3: se avsnitt Lpfö : Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Skolplanen s 7: se avsnitt Utveckla samarbetet inför övergången från förskola till förskoleklass. - Utveckla samarbetet mellan förskola och specialpedagog. På Ljungdala har man under året utvecklat kontakterna mellan förskolan och förskoleklasserna genom att man anordnat fler träffar än tidigare mellan förskolorna och förskoleklasserna. Vi har även haft möjlighet att utöka det specialpedagogiska stödet i förskolan. I Stoby har man haft regelbunden samverkan mellan förskola och förskoleklass och genomfört gemensamma aktiviteter och projekt. Föräldrarna upplever att det är lätt att nå förskolans personal, men är inte odelat nöjda med den information de får om sina barns förskolesituation. Måluppfyllelsen bedöms vara god. 9

11 På Ljungdala vill vi utveckla samverkan ytterligare mellan förskolorna och förskoleklasserna samt utöka det specialpedagogiska stödet. I Stoby kommer arbetet med att ytterligare förbättra informationen till föräldrarna att prioriteras Materiella resurser SL 2a:3: se avsnitt Skolplanen s 11: Miljötänkande präglar beslut och handlande på alla nivåer och ett helhetstänkande för en god lärande miljö råder. Den helhetssyn på miljöarbetet som Skolverkets miljömärkningskriterier anger, präglar all verksamhet ( När det gäller en god lärandemiljö upplevs lokalerna i Stoby små i förhållande till barnantalet samt delvis i dåligt skick. Dock har vissa förbättringar kunnat genomföras under året såväl inom- som utomhus men det finns fortfarande stora behov av förbättringar. Föräldrar är enligt Galaxenkäten nöjda med ute- och innemiljön. I vår verksamhet lär vi barnen att vara rädda om alla saker samt plocka skräp i naturen. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Fortsatt upprustning av främst innemiljön. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att på olika sätt skapa och utveckla ett miljövetet tänkande och handlande hos våra barn. 2.4 MEDARBETARE Analys av gemensamma medarbetarenkäter (Galax) Personalen i Stoby där hälften svarat på enkäten, upplever att de trivs mycket bra. Det är roligt att gå till arbetet och det råder en positiv stämning. De känner sig uppskattade av barnen, föräldrarna, arbetskamraterna och cheferna. Samarbetet såväl som inflytandet upplevs som mycket väl fungerande. Man är trots små lokaler ganska nöjd med sin arbetsmiljö. Man har förtroende för ledningen och är nöjd med utformningen av utvecklingssamtalen. Kompetensutvecklingen upplevs övervägande positiv. Våld, mobbning och trakasserier har inte förekommit. Man är nöjd med sin nuvarande arbetssituation men när det gäller hur arbetssituationen har förändrats råder olika uppfattningar. De flesta i personalgruppen på Ljungdalaområdet trivs mycket bra på sin arbetsplats. Goda relationer råder och samarbetet är gott över gränserna. I stort sett är alla nöjda med möjligheterna till inflytande men många känner sig stressade och har problem med sömn och huvudvärk. Man hänvisar till stora barngrupper 10

12 och många familjer med sociala problem. Nästan alla upplever att de har tillräcklig kompetens för att klara sina arbetsuppgifter medan några är missnöjda med möjligheterna till egen utveckling Kompetensutveckling SL 2a:3: se avsnitt SL 2:7 Varje kommun och landsting skall se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Kommuner och landsting skall vinnlägga sig om en planering av personalens kompetensutveckling. Skolplanen s 12-13: I en god lärande miljö finns en kompetent och välutbildad personal och varje anställds förmåga tas till vara och utvecklas både enskilt och i arbetslaget. All personal i alla verksamheter engageras aktivt i utvecklings- och förändringsarbete. Nya idéer prövas och stimuleras till en pedagogisk mångfald. I arbetet med att utveckla verksamhetens olika delar tar all personal ett stort ansvar för sin egen kompetensutveckling. Ledarna synliggör och inspirerar medarbetarna och tillvaratar deras kompetens. Centrala insatser kommer bland annat omfatta - fortsatta insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd - fortsatta insatser inom området IT i skolan - spridande av kunskaper och erfarenheter från försöksverksamheten med undervisning utan timplan - bedömning och betyg - barnskötarutbildning - rekryteringsutbildning för blivande ledare - ledarutbildning. Exempel på utbildningsinsatser som genomförts i området är Portfolio med Bodil Andersson Tankens kraft med Mikael Andersson Lär med hela kroppen med Connie Asterman. Personalen har även utbildats inom områden som Andraspråksutveckling, Matematik, Massage samt Mat och dryck. Man är nöjd med utbudet och känner att man har tillräcklig kunskap för att klara sina arbetsuppgifter. Man upplever även att kompetensen tas tillvara på ett bra sätt på arbetsplatsen. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Fortsätta att erbjuda kompetensutveckling utifrån verksamhetens mål och behov. För att utveckla kvaliteten ytterligare planerar vi att använda oss av materialet Bruk samt köpa in litteratur i syfte att starta studiecirklar. 11

13 2.4.3 Särskilt statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan SFS 2001:161: En kommun som har rätt till statsbidrag enligt förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kan enligt föreskrifterna i denna förordning få statsbidrag till kostnader för kvalitetssäkrande åtgärder i förskola, familjedaghem, öppen förskola och fritidshem. SFS 2005:23 En kommun kan enligt föreskrifterna i denna förordning få statsbidrag till kostnader för personalförstärkningar i förskolan. BUN-beslut : I beslutet anger BUN att statsbidraget skall användas till personalförstärkningar inom förskolan. BUN-beslut : Statsbidraget fördelas per den 1 januari Statsbidraget fördelas till rektorsområden/enskilda förskolor med ett krontalsbelopp per barn med utgångspunkt i det genomsnittliga barnantalet under 2004 räknat på maj och november månad. Statsbidraget skall under 2005 i första hand inriktas mot ökad personaltäthet. Barn- och utbildningsnämnden skall efter utvärdering pröva användningen av statsbidraget för Vi haft möjlighet att utöka personaltätheten inom våra förskolor vilket har medfört en kvalitetshöjning i verksamheten. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Att bibehålla och ev förstärka denna viktiga resurs. Vi planerar även att utöka det specialpedagogiska stödet i våra förskolor. 3 SKOLBARNSOMSORG 3.1 EKONOMI Kommunalt mål Tilldelade medel ska inom erhållen ram användas så effektivt som möjligt utifrån de prestations- och kvalitetsmål som formuleras för varje verksamhet. Åtgärder för utveckling i Kvalitetsredovisning Genomföra en genomgripande översyn av resursfördelningsmodellen för barnomsorg och grundskola. - Förstärka stödet till rektorers budgetarbete. - Vidareutveckla arbetet med månadsuppföljningar i syfte att förbättra prognoser. 12

14 - Uppmärksamma arbetet med intern kontroll. - Genomföra nödvändiga effektiviseringar inom barnomsorg och grundskola för att eliminera underskott i dessa verksamheter. Våra medel har under året använts mycket effektivt. Vi har vidareutvecklat månadsuppföljningen så att vi på ett enkelt sätt kan följa hur mycket varje verksamhet och person kostar. Vid frånvaro görs en bedömning av varje enskilt fall innan vikarie sätts in. Måluppfyllelsen bedöms vara god då det inom området finns goda rutiner för ekonomisk uppföljning och dialog när det gäller ekonomin. Den månatliga uppföljningen kommer att fortsätta i hela området liksom arbetet med att vidareutveckla systemet för våra uppföljningsrutiner. Fortsätta att bedöma varje situation innan vikarie sätts in. 3.2 BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden : SL 1:2: se avsnitt Lpo Skolan skall sträva efter att varje elev - utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde, - tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och - visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. : Skolplanen s 6: se avsnitt Fortsätta utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor i skolbarnsomsorgen. Arbetet med normer och värden fortsätter på olika sätt även i våra fritidshem. Vi sätter eleven i centrum. All kännedom om ev kränkning tas upp med berörda elever direkt. På olika sätt stimulerar och uppmuntrar vi eleverna att verbalt lösa konflikter. Vi strävar efter att varje elev ska känna sig värdefull och uppleva att hon/han lyckas. Vi uppmuntrar lekkontakter över kön- och åldersgränser. Ett gott samarbete med hemmen är mycket viktigt. Man har regelbundna stormöten ett demokratiskt forum för tankar, idéer och frågor kring vardagliga händelser i allmänhet och relationsfrågor i synnerhet. 13

15 Varför kan man inte alltid få precis som man själv vill? Vad innebär majoritetsbeslut? Även våra dagbarnvårdare arbetar målmedvetet med frågor som gäller normer och värden. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Arbetet kommer att fortsätta med att sätta den enskilda individen i centrum och uppmuntra kontakter över åldersgränser, kön och nationalitet. Arbetet med att prioritera empatifrågor kommer att fortsätta. Fortsätta med gemensam kompetensutveckling för olika yrkeskategorier för att stärka samsynen Ansvar och inflytande Sl 2a:3: se avsnitt Lpo : Skolan skall sträva efter att varje elev - tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och - har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Skolplanen s 7: se avsnitt Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning Fortsätta att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor i skolbarnsomsorgen. - Ge barnen fler aktiviteter att ta ansvar för. Som helhet ges barnen inflytande och ansvar efter ålder och mognad. De väljer själva aktiviteter och är delaktiga i planeringen av den pedagogiska verksamheten. De uppmuntras till och tränas i att själva lösa mindre konflikter. Måluppfyllelsen bedöms som god. Arbetet fortsätter genom att barnen är delaktiga i verksamhetens planering. Vi kommer även att fortsätta uppmuntra dem att själva lösa mindre konflikter. 3.3 VERKSAMHET Utveckling och lärande 14

16 : SL 2:3: se avsnitt Skolplanen s 8: se avsnitt Fortsätta utveckla aktiviteter som stimulerar barns lärande och utveckling. Vi har en pedagogisk miljö där den kulturella mångfalden kommer till uttryck. Barn med invandrarbakgrund får ta del av vår kultur inom områden som de själva inte är vana vid som exempelvis övernattning på fritids som för många innebär att sova borta för första gången i sitt liv. Vi ger barnen naturupplevelser genom bl a promenader och upptäckarutflykter i skogen. Tiden på fritidshemmet är barnens fria tid och det glömmer vi inte bort. Vi uppmuntrar kreativitet och kreativt tänkande. Som helhet i området bedöms måluppfyllelsen som god. Fortsätta att arbeta enligt ovanstående Barn och elever med behov av särskilt stöd SL 2a:3: se avsnitt SL 2a:9: se avsnitt Skolplanen s 10: se avsnitt Fortsatt utvecklingsarbete mot målen, vilka bl a avser ökad samverkan med skolan. De barn som har behov av särkilt stöd ger vi speciell omsorg. Alla barn ska känna sig trygga och ges förutsättningar att fungera bra i gruppen. Samverkan omkring de aktuella barnen sker kontinuerligt med skola, elevvårdsteam, socialsekreterare m fl för att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje individ under hela dagen. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Fortsätta att arbeta enligt ovanstående Samverkan och information 15

17 SL 2a:3: se Avsnitt Skolplanen s 7: se avsnitt Utveckla samverkan mellan skolbarnsomsorg och skola. Det finns en väl fungerande samverkan inom och mellan våra fritidshem och skolor och man upplever att det finns en samsyn mellan olika yrkeskategorier. Fritidspedagogerna är aktiva i undervisningen på en del av sin tjänst i skolans lägre skolår oftast i de klasser där barnen finns på pedagogens fritidshemsavdelning. Eftersom det råder ett så nära dagligt samarbete mellan fritidshem och skola känner man oftast till alla elever och håller sig ajour med vad som händer såväl i skolan som på fritidshemmet. Personalen upplever att man har en mycket god föräldrakontakt och att föräldrarna är engagerade. Dagliga samtal vid hämtning och lämning ger goda förutsättningar för samverkan men även skriftlig information skickas hem regelbundet. Samverkan med skolans elevvårdsteam är viktig där även skolsköterska och socialsekreterare ingår. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Fortsätta att utveckla samverkan på olika sätt för att skapa ytterligare helhetssyn Materiella resurser SL 2a:3: se avsnitt Skolplanen s 11: se avsnitt I den strävan som finns att på alla enheter nå god måluppfyllelse är det övergripande viktigt att fortsätta arbetet med att skapa bra och ändamålsenliga lokaler för verksamheterna, eftersom barnantalet i förhållande till lokalernas beskaffenhet på flera ställen upplevs vara för stort. I flera av områdenas kvalitetsredovisningar anges som åtgärder för 2005 att speciellt uppmärksamma inventarier och utrustning för lek och lärande i främst äldre enheter. Vi upplever att vi har en väl fungerande pedagogisk verksamhet och arbetar ständigt med vidareutveckling både när det gäller pedagogik, lokaler och utemiljö. Samtliga våra fritidshem upplever lokalerna som små och man saknar förva- 16

18 ringsutrymmen för kläder, skor och väskor. Tillgången på pedagogiskt material och annan utrustning upplevs vara tillfredsställande. Måluppfyllelsen bedöms som helhet vara god samt relativt god när det gäller lokalerna. Arbetet med att tillskapa ändamålsenliga och tillräckligt stora utrymmen fortsätter. 3.4 MEDARBETARE Analys av gemensamma medarbetarenkäter (Galax) Svarsfrekvensen i denna grupp är så liten att en analys är svår att göra Kompetensutveckling : SL 2a:3: se avsnitt SL 2:7: se avsnitt Skolplanen s 12-13: se avsnitt Centrala insatser kommer bland annat omfatta: - fortsatta insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd - fortsatta insatser inom området IT i skolan - spridande av kunskaper och erfarenheter från försöksverksamheten med undervisning utan timplan - bedömning och betyg - barnskötarutbildning - rekryteringsutbildning för blivande ledare - ledarutbildning Personalen i våra fritidshem har utnyttjat möjligheten till erbjuden kompetensutveckling under året och förklarat sig nöjda med utbudet. Exempel på genomförd utbildning är Första hjälpen (för samtliga fritidspedagoger i området) De glömda barnen Jag vägrar sitta still Integration Hälsa SVA Projektet Växtkraft Mål 3 har under året avslutats på Ljungdalaskolan. Måluppfyllelsen bedöms som helhet vara god. 17

19 Arbeta för ett fortsatt högkvalitativt fortbildningsutbud. Organisera verksamheten så långt det är möjligt på så sätt att fritidspedagogerna kan deltaga i samma fortbildningar som lärarna när det är lämpligt Särskilt statsbidrag för personalförstärkningar : SKOLFS 2003:21: En kommun kan enligt förordning få statsbidrag till kostnader för ökad personaltäthet (personal per 100 elever), i förskoleklassen, grundskolan, särskolan, fritidshemmen och gymnasieskolan. Statsbidraget skall användas för personalförstärkningar som är strategiska för att nå en ökad måluppfyllelse. Kommunen väljer själv till vilka personalkategorier statsbidraget skall användas. SFS 2001:36 En kommun kan enligt föreskrifterna i denna förordning få statsbidrag till kostnader för personalförstärkningar i förskoleklassen, grundskolan, särskolan, fritidshemmen och gymnasieskolan. SFS 2001:161: se avsnitt BUN-beslut : I beslutet anger BUN att under läsåren 2001/02 och 2002/03 ska resurserna prioriteras till åtgärdsområdena elevsocial miljö och barn och elever i behov av särskilt stöd samt att huvuddelen av resurserna ska riktas mot grundskolan. BUN-beslut : BUN anger i beslutet att under läsåret 2003/04 skall fortsatta resurser riktas mot de områden som prioriterade i beslutet Vidare sägs att särskild uppmärksamhet ska ägnas utvecklingen av den övergripande organisationen rörande barn i behov av särskilt stöd, utökningen av den specialpedagogiska kompetensen inom gymnasieskolan samt personalförstärkning i invandrartäta skolområden. I beslutet anges dessutom att under läsåret 2003/04 och med fortsättning kommande läsår ska resurser därutöver riktas mot sådana åtgärder, som har syfte att allmänt stärka och kvalitetshöja barns och elevers lärandemiljö utifrån de i skolplanen angivna målen. Se även avsnitt I delar av området har dessa medel även kommit fritidshemmen till del vilket bidragit till att höja kvaliteten såväl under fritidshemstid som under skoltid. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Det är önskvärt att bibehålla och ev utöka denna resurs. 4 GRUNDSKOLA (INKL FÖRSKOLEKLASS) 4.1 EKONOMI 18

20 Kommunalt mål Tilldelade medel ska inom erhållen ram användas så effektivt som möjligt utifrån de prestations- och kvalitetsmål som formuleras för varje verksamhet. Åtgärder för utveckling i Kvalitetsredovisning Genomföra en genomgripande översyn av resursfördelningsmodellen för barnomsorg och grundskola. - Förstärka stödet till rektorers budgetarbete. - Vidareutveckla arbetet med månadsuppföljningar i syfte att förbättra prognoser. - Uppmärksamma arbetet med intern kontroll. - Genomföra nödvändiga effektiviseringar inom barnomsorg och grundskola för att eliminera underskott i dessa verksamheter. Våra medel har under året använts mycket effektivt. Vi har vidareutvecklat månadsuppföljningen så att vi på ett enkelt sätt kan följa hur mycket varje verksamhet och person kostar. Vid frånvaro görs en bedömning av varje enskilt fall innan vikarie sätts in. I årets budget har vi avsatt särskilda medel för profilaktiviteter på elevens val, vilket medgivit att vi kunnat erbjuda eleverna fler aktiviteter. Detta har upplevts positivt av både elever och personal. Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god då våra medel använts mycket effektivt under året och att det inom området finns goda rutiner för ekonomisk uppföljning och dialog när det gäller ekonomin. Vi har också kunnat bedriva en utökad verksamhet på elevens val utan att andra aktiviteter blivit lidande. Den månatliga uppföljningen kommer att fortsätta i hela området liksom arbetet med att vidareutveckla systemet för våra uppföljningsrutiner. Fortsätta att bedöma varje situation innan vikarie sätts in. 4.2 BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden SL 1:2: se avsnitt Lpo : se avsnitt Skolplanen s 6: se avsnitt Fortsätta att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor i grundskolan. - Arbetet med normer och värden kommer att fortsätta genom att antimobbingarbetet fortsätter att utvecklas och genom att arbetslagen skriver nya mål enligt kap 2 i läroplanen. 19

21 Hela området genomsyras av värdegrundsfrågorna och vår ambition är att hela tiden genomföra förbättringar för att ge alla våra elever en stimulerande och utvecklande skolgång. Etik- och moralfrågor prioriteras högt och är en stående punkt på såväl elev- som klassrådsmöten. Antimobbningsarbetet är mycket väl utvecklat då det finns olika antimobbningsgrupper och kamratstödjare vid alla enheter som omedelbart arbetar aktivt när det behövs. På Läredaskolans senaredel har arbetet med normer och värden fortsatt genom att - elever och personal vid läsårsstarten i augusti liksom tidigare år diskuterade våra gemensamma regler. Inga ändringar föreslogs. Däremot har det senare under hösten börjat diskuteras hur vi efterlever reglerna och olikheter i konsekvenser när man inte följer dem. - antimobbingrådet SMILE har fortsatt sin utökade verksamhet med träffar varannan vecka, varannan gång träffas elever och vuxna tillsammans och varannan gång träffas eleverna själva. De vuxna i gruppen har också träffats själva en gång i månaden. SMILE har också vid ett par tillfällen haft halvdagsträffar då de t ex sett film och diskuterat den efteråt. De vuxna i gruppen har med gott resultat arbetat med åtta olika fall under året. - arbetslagen har efter utvärdering av sitt arbete med normer och värden skrivit nya mål för arbetet under innevarande läsår. Mobbingenkäten som genomfördes i skolår 7 under våren visar att andelen elever som känner sig mobbade är något större än våren 2004 men mindre än våren Detta har också visat sig i mobbinggruppens arbete, de har arbetat med fler fall i år än förra året. Andel elever som känner sig mobbade på Läredaskolan är dock mindre än genomsnittet i kommunen. Galax Vid genomförandet av årets Galax-enkäter har det förekommit en del tekniska problem vilket gjort att svarsfrekvensen även i år är ganska låg. 56 elever och 23 föräldrar av 107 möjliga i båda fallen har besvarat enkäten. Detta gör att det är svårt att dra några generella slutsatser eller att göra jämförelser med förra året. Enkäten besvaras genom att man tar ställning till om man instämmer eller inte i olika påstående. Det finns fem svarsalternativ från Instämmer inte alls (1) till Instämmer helt (5) samt möjligheten kan inte svara. På sammanfattningsfrågan om trivsel väljer 66 % av eleverna något av de två positiva alternativen och ytterligare 18 % mittenalternativet. Nästan alla elever trivs med sina kamrater (73+20 %) och nästan lika många (64+21 %) trivs med lärarna och de andra vuxna på skolan. Något färre (50+25 %) tycker att eleverna behandlas rättvist. Minst positiva (29+38 %) är de när de bedömer om det är ordning och de har arbetsro i klassrummet. Även föräldrarna svarar övervägande positivt (57+26 %) på samlingsfrågan om hur de upplever trivseln på skolan. Stämningen mellan elever och vuxna tycker de också är övervägande positiv (48+26 %) medan de inte upplever stämningen mellan eleverna som riktigt lika positiv (26+48 %). På frågorna om trygghet är elevernas svar mer positiva. På sammanfattningsfrågan väljer 80 % något av de två positiva alternativen och 13 % mitten alternativet. Mest positivt (82+13 %) svarar eleverna på frågan om de känner sig trygga på rasterna och minst positivt (52+23 %) på frågan om det alltid finns någon vuxen att vända sig till när de behöver hjälp. Föräldrarnas svar på frågorna om trygghet är inte lika positiva. På sammanfattningsfrågan väljer endast 39 % nå- 20

22 got av de två positiva alternativen medan 35 % väljer mittenalternativet. Föräldrarna är minst positiva till hur skolan motarbetar mobbing mm (26+35 %) medan betydligt fler ( %) upplever att deras barn känner sig trygga i skolan. På frågan om eleverna upplever att de blivit utsatta för våld, mobbing, rasism eller annan kränkande behandling svarar ca 25 % av elever ja. En lika stor andel av föräldrarna upplever att deras barn blivit utsatta. Föräldrarna upplever att de blir positivt bemötta av den personal som tar hand om deras barn, 70 % väljer något av de två positiva svarsalternativen medan resten väljer mitten alternativet % säger att de känner sig välkomna att delta i skolans verksamhet. Sammanfattningsvis svarar % att de är nöjda med det bemötande de får av skolans personal. Måluppfyllelsen bedöms vara god eftersom svaren på våra Galaxenkäter är övervägande positiva. Arbetet med att få alla elever och föräldrar att uppleva skolan som en trygg miljö fortsätter på olika sätt. Vi kommer att fortsätta diskutera vår gemensamma grundsyn och varje arbetslag kommer att skriva nya mål för arbetet inom detta område Ansvar och inflytande : SL 4:2: Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Lpo : se avsnitt Skolplanen s 7: se avsnitt Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning Utveckla arbetet kring individuella utvecklingsplaner. - Fortsätta utveckla elevråds- och klassrådsarbetet. Arbetet med individuella utvecklingsplaner har påbörjats i mindre omfattning men kommer att intensifieras under Elevråds- och klassrådarbetet har på olika sätt utvecklats under året i hela området. Alla elever har ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Man upplever att eleverna tar allt större ansvar för sina hemuppgifter och beting. Eleverna får i stor utsträckning arbeta i sin egen takt och på sin egen nivå. Varje elev utvärderar själv sin vecka och är med och planerar arbetet i skolan. Vid behov finns även läxhjälp att tillgå. Vid Läredaskolans 6-9 har arbetet med ansvar och inflytande fortsatt genom att - elevrådsverksamheten arbetat vidare enligt den modell som vi startade med hösten Alla klasser har representanter i trivselrådet och i SMILE. I övri- 21

23 ga råd, dvs matsalsråd, mediateksråd, hälsoråd, festkommitté och skyddsombudsgrupp, deltar eleverna beroende på intresse. Festkommittén har bl a planerat och genomfört en trevlig avslutningsfest för skolår 9 samt planerar en aktivitet för hela skolan vid julavslutningen. - arbetslagen arbetat vidare med de mål de skrev inför läsåret 2004/2005 och som gäller även detta läsår. Galax Flertalet elever anser att de tar ansvar för att göra sina uppgifter och läxor på ett bra sätt. 79 % väljer något av de två positiva svarsalternativen och 14 % mittenalternativet. På sammanfattningsfrågan om eleverna är nöjda med sitt inflytande över skolarbetet och annat som sker i skolan är flertalet positiva (57+27 %). Det är ungefär lika många (61+13 %) som upplever att lärare och andra vuxna lyssnar på dem, som upplever att de får vara med och planera sitt arbete (50+23 %). Något färre (48+20 %) upplever att de kan framföra sina synpunkter via klassråd/elevråd. Av föräldrarna upplever % att deras barn uppmuntras att ta eget ansvar för sitt skolarbete. De är mindre nöjda med sina möjligheter att påverka skolans verksamhet (48+26 %) även om fler upplever att personalen lyssnar på deras synpunkter (61+22 %). Måluppfyllelsen som helhet bedöms som god. Arbetet med ansvar och inflytande kommer att fortsätta genom att arbetslagen utvärderar och skriver nya mål inom detta område för nästa läsår. 4.3 VERKSAMHET Kunskaper SL 4:1: Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Lpo : Skolan skall sträva efter att varje elev - utvecklar nyfikenhet och lust att lära, - utvecklar sitt eget sätt att lära, - utvecklar tillit till sin egen förmåga, - känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, - lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, - befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, - tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, - utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, - lär sig att kommunicera på främmande språk, 22

24 - lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, - inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola - behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift, - behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet, - känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena, - har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud, - har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska och västerländska kulturarv - har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia, - kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans, - har utvecklat förståelse för andra kulturer, - kan kommunicera i tal och skrift på engelska, - känner till grunderna för samhällets lagar och normer och vet om sina rättigheter och skyldigheter i skolan och i samhället, - har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra, - känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang, - har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön, - har kunskaper om medier och deras roll, - kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande och - har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val. Skolplanen s 8: se avsnitt Utveckla former för kvalitetssäkring avseende likvärdig bedömning och betygssättning. - Utveckla arbetssätt för barns och elevers läs- och språkutveckling och lärande inom matematik. - Utveckla och organisera special- och resurslärarsystemet, så att det kommer så många elever som möjligt till del. Nationella ämnesprov i skolår 5 På Läredaskolan klarade samtliga 24 elever (13 pojkar, 11 flickor) målen i svenska, engelska och matematik. 23