Inledning. Malmö Stad SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog

Transkript

1 Inledning Mitt namn är Malin Danielsson och jag har tillsammans med SDF Limhamn/Bunkeflo och Strandskolan fått i uppdrag att genomföra en trivselenkät på Strandskolans elever. Alla 206 elever på Strandskolan kommer att uppmanas att besvara den enkät som skickas till dem via deras Pednet adress. Vi hoppas på en hög svarsfrekvens för att på detta sätt få en inblick i hur eleverna uppfattar skolan och dess omgivning. Strandskolan ligger i ett område i Malmö vilket expanderar kraftigt. Därför är det viktigt att utveckling av daghem, förskolor och skolor följer med i tillväxten. Strandskolan invigdes i augusti 2006 vilket medför att vissa problem vilka kan skildras på andra skolor inte har uppmärksammats vid detta skede, vilket leder mig till att följa de önskemål Pär Blondell, rektor på Strandskolan efterfrågar. Pär Blondell vill att vi vid denna undersökning inriktar oss till elevernas psykiska hälsa och hur de trivs på skolan. Ledord vilka följer enkäten och utvärderingen är mobbning, stress och otrygghet. Det är viktigt att vi tillsammans med eleverna skapar en skola med en öppen, tillitsfull atmosfär, fri från trakasserier och kränkande behandling. Föräldrar likväl skolpersonal samt andra vuxna förebilder har alla till uppgift att påverka eleverna så att de visar hänsyn och respekterar människor med olika särdrag. Vår uppgift är att vi tillsammans aktivt bekämpar de tendenser till mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling av personer eller grupper av individer. 1

2 Bakgrund Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa ses idag som ett utbrett problem i vårt samhälle, samtidigt som det ses som ett av de större folkhälsoproblemen i vårt land. Idag lider mellan 20 till 40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa i någon form och tecken visar på att de psykiska besvären hos befolkningen ökar. (1) I denna rapport skall vi inrikta oss till barn och ungdomars psykiska ohälsa. Barn och ungdomars självuppskattade hälsa ger oss en bra bild om hur deras hälsa egentligen är. Det är viktigt att framhäva att majoriteten av svenska skolbarn uppfattar sin hälsa som bra, trots detta kan vi enligt studien Svenska skolbarns hälsovanor utläsa att den psykiska ohälsan ökar. Flickor visar tydligare tecken på psykiska besvär än pojkar ju äldre de blir, men sett över tid ökar och drabbar de psykiska besvären generellt fler barn och ungdomar. I studien Svenska skolbarns hälsovanor framkom även att procent av pojkarna i åldern år och procent av tjejerna i samma åldersgrupp att de varje vecka led av något psykosomatiskt symtom som exempelvis magont, huvudvärk, ryggvärk, yrsel eller sömnproblem. Nedstämdhet, nervositet och irritation är andra psykiska besvär vilka kan visa sig hos barn och ungdomar. (1, 2) En aspekt som påverkar barn och ungdomars hälsa är hur de trivs i skolmiljön. Erfarenheter som eleverna förser sig med under skoltid påverkar deras självförtroende, utveckling och hälsovanor. Delaktighet i beslutstagande som berör eleverna är en annan faktor som påverkar eleverna hur de trivs och hur de mår. Att eleverna har sociala relationer samtidigt som de känner stöd ifrån klasskamrater, lärare och föräldrar anses också vara viktiga faktorer vilka påverkar deras hälsa och välmående. (1, 2) Mobbning Sambandet mellan ohälsa och mobbning bland barn och ungdomar har visat sig i ett flertal studier. Studier visar att det inte enbart är de mobbade som mår psykiskt dåligt utan även mobbarna. En studie över finska tonåringar visar att depressioner, oro, psykosomatiska symtom och ätstörningar likväl drabbar de mobbade som mobbarna. (2) 2

3 Varje år tvingas över barn i Sverige att utstå mobbning och annan kränkande behandling. Utöver de barn/elever vilka blir mobbade finns det många fler vilka aktivt eller inaktivt deltar i mobbningen. Mobbning handlar ofta om att skaffa sig makt och status i sin omgivningskrets samtidigt som individen vill se till att han eller hon inte själv blir utsatt. För att hämma mobbningen i samhället krävs att medmänniskan vågar ingripa och agera i situationer där vi upplever en tendens till mobbning, eftersom den tysta medmänniskan förhöjer mobbarens status genom att inte våga ingripa. Studier visar att anmälningar som kommer in till skolverket kring kränkande behandling av barn och ungdomar ständigt ökar. Utvecklingen tyder även på att kränkningarna blir grövre. För att motverka mobbning kommer den borgliga regeringen att satsa 10 miljoner kronor för att utveckla åtgärdsprogram mot mobbning. Regeringen anser att ett långsiktigt arbete krävs för att ett gott och respektfullt klimat skall skapas mellan alla som finns i skolan. De ser mobbning som ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för varandra, därför tar de nu krafttag mot mobbning. (3, 4, 5) Mobbning förekommer överallt likväl på skolområdet, arbetsplatsen som på fritiden. Mobbning kan utlösas av olika faktorer som tillexempel att individen bär fel kläder, har fel hud- eller hårfärg, är kort eller tjock, lång eller smal, bär glasögon eller stammar. Varför människan utsätts eller utsätter andra för kränkande behandling är en fråga som är svår att besvara. Men mobbning finns i det vardagliga livet och lämnar djupa ärr för de som drabbas. (4) UDefinition:U När en eller flera personer, upprepade gånger och över en tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Man delar ofta in mobbning i olika kategorier: U-Fysisk mobbning:u HTSlagTH, HTsparkarTH, HTknuffarTH, dra i HThåretTH, tafsa, trycka upp mot vägg, ha sönder HTkläderTH/väskor/skolarbeten m.m. U-Verbal mobbning:u Rykten, "skitsnack", hot, öknamn, och klotter m.m. U-Psykisk mobbningu: Blickar, suckar, vända ryggen till, ignorera och resa sig och lämna sällskapet när någon anländer m.m. U-E-mobbning:U "skitsnack", rykten men via till exempel MSN eller SMS, förtal via Internetsidor och spridning av bilder utan godkännande m.m. (3) 3

4 Stress och Otrygghet Dagens barn och ungdomar lever i ett samhälle som är komplext och motsägelsefull vilket kan leda till oro och otrygghet hos individen. Oro och otrygghet är två faktorer vilka i sin tur ofta ligger till grunden för stress. Fler barn och ungdomar visar tecken på negativ stress och ökad psykisk ohälsa. (6) Stress skapas när individen reagerar eller utsätts för en situation/händelse. Stress kan både ha en positiv och negativ innebörd för människan. Positiv då det stärker oss i situationer och negativ då situationen tär på individen. De flesta människor hanterar olika stressituationer utan besvärande symtom, medan andra utvecklar besvär som inte kan hanteras. En obalans utppstår då i samspelet mellan oss och vår omgivningt. Utsätts människan för stress under en längre period kan individen påverkas både fysisk och psykiskt. Allvarliga och skadliga effekter kan drabba organ- och kärlsystem i kroppen som exempelvis ökad risk för infektioner, åderförkalkning samt depressioner. Fortsätter stressens utbredning bland befolkningen samtidigt som vi minskar möjligheter till återhämtning efter stressade situationer kommer det leda till konsekvenser på folkhälsan. (1, 6, 7) UDefinition:U Kroppen reagerar på en situation som uppfattas som potentiellt störande eller hotande. Människan skiljer mellan "positiv" och "negativ" stress men samma (negativa) kroppsliga reaktioner uppkommer oavsett hur stressen uppfattas av den som utsätts. (8) Begrepp Paralleller kommer att kopplas till Aaron Antonovskys KASAM-begrepp. Antonovsky utgår utifrån ett salutogent synsätt, där fokusering sker till vad som orsaker hälsa och inte sjukdom. Begreppet KASAM står för en känsla av sammanhang, där begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet ingår. Individer som upplever en känsla av sammanhang känner oftast större möjlighet att påverka sin situation samtidigt som de oftast klarar påfrestningar bättre än andra. Denna känsla av sammanhang (KASAM) utgör en viktig grund för människors hälsa. (9) 4

5 Samtidigt styrs individens hälsa av olika bestämningsfaktorer, där kön, ålder och arv inte är påverkbara utan ger oss bara olika förutsättningar. Vidare visar bilden nedan andra faktorer vilka samspelar och påverkar människans hälsa/ohälsa. (10) Syfte Syftet med trivselundersökningen var att försöka få en bild av hur eleverna uppfattade Strandskolans skolmiljö och hur den påverkade dem? Metod Utvärderingen valdes att genomföras internt i form av en kvantitativ undersökning. En enkät utformades, med fasta svarsalternativ. Enkäten utformades som en respondentenkät där de berörda eleverna på Strandskolan fick enkäten skickad till sig via sin PedNet adress. De kunde här logga in sig och besvara enkäten via Query and Report. Genomförandet ägde rum under lektionstid tillsammans med läraren. Tidsaspekten då enkäten var tänkt att besvaras skulle varit under vecka 45 men fick förlängas till och med den 28:e november under vecka 48. (Se Bilaga) 5

6 Resultat Totalt av de 206 elever på Strandskolan, var det 190 elever vilka besvarade den enkät som utdelades, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 92 procent. Av dessa 190 elever vilka går på Strandskolan i SDF Limhamn/Bunkeflo var 98 stycken killar och 93 stycken tjejer. (Vill framhäva att antalet medverkande kan skilja sig mellan frågorna från elever, vilket kan bero på att någon elev av misstag har råkat fylla i mer än ett alternativ) Resultatet från enkäten presenteras, fråga för fråga och följer enkätens utformning. Diagrammen nedan skall tydligare visa hur frågan besvarades utav de 190 elever vilka deltog i enkätundersökningen. Resultatet presenteras i både antal och procent. 1 Kön? 1 Kille Tjej

7 2 Vilken årskurs går du i? 1 Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Trivs du på Strandskolan? Sådär

8 4 Tycker du skolmiljön är bra? (Exempelvis inredning) 1 Alltid bra Oftast bra Sådär Dålig Känner du dig trygg/säker på skolan? Oftast Ibland

9 6 Finns det områden på skolan du känner dig mindre trygg/säker? (Fler än ett alternativ kan väljas) Svarsalternativ Antal svar Fördelning 1 Rasthallen/Caféet Matsalen Korridorerna Idrottshallen Klassrummet Skolområdet (utomhus) Annan plats Känner mig säker/trygg 8 överallt Trivs du på rasten? Oftast Ibland

10 8 Har du någon att vara med på rasten? 1 Många Några Ingen Brukar du känna dig ensam på rasten? Ofta Ibland

11 10 Har du en eller flera riktigt bra kompisar? Trivs du med dina klasskamrater? Oftast Ibland

12 12 Är det någon i klassen som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland Är det någon på skolan som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland

13 14 Vet du någon på skolan som blir retad eller utstött? Vet ej Är du rädd för någon på skolan? Ibland

14 16 Är du dum mot någon på skolan? Ibland Är alla vuxna trevliga mot dig i skolan? Oftast Ibland

15 18 Finns det någon vuxen på skolan som kränker dig? Har du någon vuxen som du kan prata med allt om? Svarsalternativ Antal svar Fördelning 1, hemma , i skolan Både hemma och i skolan , varken hemma eller i 4 skolan Vet inte

16 20 Finns det någon jämnårig på skolan du kan prata med om du mår dåligt? Vet inte Kan du räkna med stöd ifrån någon vuxen om du får problem i skolan? Ibland Vet inte Tycker du att du får tillräckligt av stöd av lärarna i skolan för att klara av ditt skolarbete? Oftast Ibland

17 23 Känner du dig stressad av skolarbetet? Ofta Ibland Hur känner du dig när du? Går till skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på lektionerna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

18 Tänker på klasskamraterna? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på de vuxna i skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på rasterna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

19 Tänker på matsalen? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på att läsa högt? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på idrottslektionerna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

20 Går hem från skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Är hemma? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Har du svårt att sova? Ofta Ibland

21 26 Brukar du ha huvudvärk eller ont i magen? Ofta Ibland Hur tycker du att du mår för det mesta? 1 Mycket bra Bra Sådär Dåligt

22 Diskussion Metoddiskussion Utvärderingen valdes att utföras utifrån ett kvantitativt synsätt, det vill säga enkäter, för att skapa en överblick av Strandskolans elevers uppfattning kring skolmiljön utifrån deras psykiska hälsa och välmående. Detta för att rektorn Pär Blondell och övrig personal på skolan samt SDF Limhamn/Bunkeflo ville skapa sig en uppfattning och vid negativa trender snabbt kunna göra de förändringar som krävs för att få skolan i rätt balans. I denna enkätundersökning användes programmet Query and Report i uppbyggnad/insamling/och rapport av enkäterna från Strandskolans elever. Ett fel i uppbyggnaden av enkäten gällande möjlighet att göra urvalsalternativ hittades när ett visst antal elever redan hade svart på enkäten. Valet var vid denna tidpunkt att alla elever återigen fick göra om enkäten eller att vi fortsatte med den enkät vi hade och inga urval skulle kunna göras utan vi fick se skolan som en hel grupp. Frågan ställdes till rektorn Pär Blondell på Strandskolan som beslutade att vi skulle fortsätta med den enkät som redan var i omlopp. Vilket nu leder till att vi inte kan urskilja vilken årskurs eller kön som svarat vad. Det hade varit intressant att kunna göra olika urval för att tillexempel se om det var årskurs 5 som i huvudsak upplevde sig otrygga och retade på skolan på grund av att de är yngst på skolan. Enkäten beslöts även att genomföras under lektionstid tillsammans med lärare, samt i form av en Internetbaserad respondentenkät för att minska eventuellt bortfall. Valet av respondentenkät gav mig en större kontroll och möjlighet att skicka ut påminnelser till de elever som inte besvarat enkäten, vilket bidrog till minskat bortfall och bättre svarsfrekvens. Att 92 procent av eleverna besvarade enkäten skall ses som väldigt lyckat. Utifrån dessa elevers resultat kan vi få en klar inblick i hur eleverna uppfattar Strandskolan och dess skolmiljö. 22

23 Resultatdiskussion Nedan följer en analys över de frågor jag valt att belysa närmare. Människans hälsa styrs enligt Antonovsky utifrån ett salutogent synsätt där han fokuserar på vad som orsaker hälsa istället för sjukdom. Han ser att kaos och stress alltid är närvarande i människans liv, det viktiga är hur vi hanterar och uppnår hälsa trots kaos och stress. I KASAM, en känsla av sammanhang, ingår begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Hur stark individens KASAM är styrs av styrkan i förhållandet mellan dessa begrepp. Tydliga samband har skildrats mellan en stark KASAM och en god hälsa. Upplever individen en stark KASAM finns goda förutsättningar för att individen även upplever sig ha en god hälsa. Skall paralleller kopplas till eleverna på Strandskolan där vi enligt enkätundersökningen kan tyda att majoriteten av eleverna trivs på Strandskolan samtidigt som de inte upplever någon stress eller otrygghet i större bemärkelse. Dessa elever skulle enligt Anonovsky uppleva en känsla av sammanhang. De känner en meningsfullhet med skolan, känner att de kan hantera de situationer individen ställs inför samtidigt som individen förstår och begriper varför vissa händelser sker. Trots att majoriteten av skolans elever upplever skolan och skolmiljön som bra är det viktigt är att vi inte glömmer den grupp individer på Strandskolan som upplever otrygghet, stress och utanförskap. Dessa elever påverkas i negativ bemärkelse. Denna iakttagelse över Strandskolans elever stämmer bra överens med studien Svenska skolbarns hälsovanor, där majoriteten av svenska skolbarn uppfattar sin hälsa som bra fast där vi kan utläsa att den psykiska ohälsan ökar. Därför bör vi vara extra uppmärksamma på den grupp elever på Strandskolan som inte mår hundra procent. Det är viktigt att vi alla tar vårt ansvar. Att vi tillsammans med eleverna skapar en skola med en öppen, tillitsfull atmosfär, fri från trakasserier och kränkande behandling. Samtidigt är det viktigt att personalen på skolan och andra vuxna i elevernas omgivning försöker hjälpa de elever som mår sämre. Viktigt att här försöka se individen i eleven och därmed försöka få eleven att utveckla sig på det sätt som passar just henne/honom. Det jag upplevde lite skämmande i utvärderingen var att förhållandevis många elever cirka 13 procent upplevde att de vuxna i skolan inte bemötte dem trevligt, cirka 12 procent upplevde 23

24 att någon vuxen på skolan kränkte dem och 10 procent av eleverna kände sig ledsna när de tänkte på lärarna. Visst kanske detta bör ses utifrån ett bredare perspektiv där elever i denna ålder upplevs ha en tendens till att överdriva och förstora upp händelser/situationer. Men likväl tycker jag detta är att beakta. Uppföljning av trivselenkäten på skolan kommande år bör kanske inrikta sig till mer fördjupade frågor kring vad som gör att eleverna inte trivs och lärarnas betydelse för att på detta sätt få en klarare bild över förhållandet. Människans hälsa påverkas av flera faktorer vilket är viktigt att ta i akt när vi ser till hur eleverna på Strandskolan trivs utifrån ledorden mobbning, otrygghet och stress. Människan föds med vissa förutsättningar som arv och kön, medan det finns vissa faktorer som individen inte kan styra över. Därför är det angeläget att resultatet av enkätundersökningen ses utifrån sin helhet, där alla faktorer från miljö, levnadsvanor, livsstil, sociala nätverk och politiska beslut tas till handlingarna. Samtidigt är det viktigt att veta att samhällsklimatet anses har blivit hårdare med ökad press på individuella prestationer och framgång, inte minst inom skola och arbetsliv. Skolan är en arena som av vissa elever kan uppfattas som ett tufft klimat att vistas i. Majoriteten av Strandskolans elever trivs på skolan medan enkätundersökningen visar att 20 procent av eleverna trivdes sådär (35 elever) eller inte alls (3 elever). Trivs eleven i skolan tror jag eleven även känner en trygghet där. Resultatet från fråga 6 i enkätundersökningen, om det finns områden på skolan där de upplever sig mindre trygg/säker, visar att korridorerna är den del av skolan som uppfattas mest skrämmande. Tilläggas måste dock att 80 procent av eleverna känner sig säker och trygg överallt på skolan. Men varför uppfattar 7,4 procent sig mindre säker och trygg i korridorerna? Kan det bero på att eleven inte känner en grupptillhörighet? En minoritet av elever på Strandskolan upplever, sig ensamma under rasten, att de inte har någon kompis i skolan, att de inte trivs tillsammans med sina klasskamrater och vissa känner sig även utstötta eller retade. Kan detta bero på att det inte finns någon bestämd ledare i korridorerna som kan gå emellan om något skulle hända? Visst kanske det finns vuxna som förflyttar sig mellan klassrummen eller av annan anledning rör sig i korridorerna men som dock ändå inte lägger märke till den elev/elever som upplever en viss otrygghet. Vuxna kanske i större omfattning lägger märke till de elever vilka är störiga, vilka måste tillrättavisas, så de missar den elev/elever som sitter ensam eller som blir utstött då den inte gör något väsen av sig? Enligt enkätundersökningen är det cirka 10 24

25 procent som upplever att de blir retade eller utstötta av någon klasskamrat medan cirka 25 procent av eleverna på skolan känner till att någon annan elev blir retad eller utstött. Däremot i frågan om du är dum mot någon i skolan svarar endast 1,6 procent att de är det och cirka 14 procent säger sig vara det ibland. Ställs dessa resultat emot varandra där 10 procent av eleverna känner sig utstötta och retade mot cirka 15 procent som anser sig vara dum mot någon annan elev på skolan så är skillnaden relativt liten. Visst kan den skillnad som än dock finns bero på att vissa elever är rädda för att berätta att de blir retade eller utstötta. Viktigt att vi alla tar vårt ansvar och uppmärksammar samtliga individer. Alla människor vill bli sedda och som vuxen har du ett extra ansvar gentemot våra barn och ungdomar. Ofta räcker det med ett leende eller att du hejar när du går förbi. Utöver frågan hur eleverna på Strandskolan trivdes på skolan ställdes även frågan vad de tyckte om skolmiljön? Resultatet visade här att majoriteten cirka 54 procent uppfattade skolmiljön som oftast bra, där jag tycker att fler borde ha svarat alltid bra då skolan är nybyggd och invigdes i hösten Skolmiljön uppfattas av mig som väldigt fräsch och modern. Men svaret på min egen fråga kanske skulle kunna bero på utemiljön, där det runt om skolan fortfarande byggs vilket skulle kunna upplevas som en byggarbetsplats. I en av de avslutande frågorna i enkäten ställer jag frågan hur eleverna upplever att läsa högt? Ungefär en femtedel av eleverna känner ett obehag när de skall läsa högt inför andra. Likväl här som i frågan var de kände sig mindre trygga/säkra, där korridoren blev en plats där vissa elever kände obehag, är kanske en situation där den enskilda eleven återigen upplever sig vara i ett utsatt läge. Samtidigt tror jag eleven upplever det hårdare samhällsklimatet med ökad press på individuella prestationer och framgång. Elevens mål och vilja bruka vara att prestera lika bra som alla andra vilket är bra. Men i vissa sammanhang måste individen acceptera sina egna förutsättningar och arbeta utifrån dessa. Utifrån sett, är det i första skeendet svårt att se hur en människa mår och tänker. En individ kan utsättas för tillexempel mobbning i skolan under lång tid innan någon vuxen på skolan eller föräldrar får vetskap om detta eller om dem överhuvudtaget får vetskap om det. Fysiska obehag såsom huvudvärk/ont i kroppen och svårigheter att sova är ofta kroppens sätt att visa att individen inte mår bra. Enligt undersökningen på Strandskolan har 17 procent av eleverna 25

26 ofta ont i huvudet och 40 procent ibland medan 12 procent av eleverna ofta har svårt att sova och 30 procent ibland. När frågan, hur tycker du att du mår för det mesta ställs, svarar majoriteten att de mår bra, 10 procent upplever att de mår sådär och cirka 4 procent upplever att de mår dåligt. Denna fråga ställdes för att få en mer övergripande bild över hur eleverna upplevde sin hälsa. Hoppas eleven här såg sig mer ur helhetsperspektiv. Att alla elever på Strandskolan skulle må bra var kanske inte att förvänta. Precis som i andra studier mår majoriteten av eleverna bra och trivs på skolan medan en minoritet upplever skolan som en jobbig del i deras liv. Men vad kan vi göra för de elever som upplever skolan som en ansträngande plats att vistas i? Hur skall vi nå dessa elever? Samtidigt är det viktigt att ta i akt att under barn och ungdomars uppväxt förändras mycket, inte bara i omgivningen utan även fysisk och psykiskt då de träder in i puberteten. Pojkarna kan sticka i väg på längden, komma i målbrottet, hårväxt i ansikte/könsorgan/armar/bröst och humörsvängningar medan tjejens första tecken oftast är menstruationen därefter att de kvinnliga formerna börjar skapas, humörsvängningar och hårväxt kring organ mm. Barn och ungdomar har en enorm rädsla för att inte passa in. I strävan att inte vara annorlunda, kan de stöta bort dem som inte uppfattas som lika. De funderar mycket på vad som är normalt och onormalt. Därför kan barnet känna sig vilset och osäkert. Vilket kan leda till att de exempelvis inte trivs på skolan eller i andra situationer. Att informera våra barn och ungdomar kring vår utveckling är otroligt viktigt då det i kompisgruppen inte alltid känns naturligt att utvecklas olika. Likväl är det viktigt att se till den omställning eleverna har fått genomgå denna höst, där de blivit förflyttade från olika skolor för att börja på Strandskolan, vilket kan upplevas som skrämmande. Dessutom får eleverna en ny miljö att vistas i, nya rutiner, nya lärare och andra människor runt om en vilket kan leda till att individen kan uppfatta hela situationen som orolig. Efter dessa förutsättningar tycker jag resultatet är mer än godkänt, där omständigheter som dessa skulle kunna ha lett till ytterligare oroligheter. Resultatet i sin helhet skiljde sig inte ifrån tidigare studier hur elever trivs under skoltid. Som jag tidigare nämnt skulle en uppföljning av trivselenkäten på skolan kommande år kunna inrikta sig till mer fördjupade frågor kring vad som gör att eleverna inte trivs och lärarnas betydelse för att på detta sätt få en klarare bild över förhållandet. 26

27 Referenser (1) Socialstyrelsen. (2005) Folkhälsorapport Stockholm: Epidemiologiskt centrum. (2) Danielson, M. (2003) Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut: Rapport 2003:50 (3) HTUhttp://sv.wikipedia.org/wiki/MobbningUTH ( ) (4) HThttp:// ( ) (5) HTwww.regeringen.seTH ( ) (6) Barnombudsmannens rapport (2003). Stress i barn och ungas vardag. (7) HThttp://sv.wikipedia.org/wiki/StressTH ( ) (8) HThttp:// ( ) (9) Medin, J. Alexandersson, K. (2000) BEGREPPEN Hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur (10) N. Brodén, A-M. Larsson. R. (2002) Folkhälsopolicy för halland Landstinget Halland, Kommunförbundet Halland 27

28 Bilaga Hej, Mitt namn är Malin Danielsson och jag skall i uppdrag från er rektor Pär Blondell göra en TtrivselenkätT på er och hur ni trivs här på skolan. Det är viktigt att ni läser igenom frågan och därefter kryssar i det alternativ som passar er bäst. Endast ett alternativ på varje fråga förutom fråga 6 där ni har möjlighet att välja flera alternativ. Ledord vilka följer enkäten är Tmobbning, otrygghet och stress.t Lycka till 28

29 1 Kön? Kille Tjej 2 Vilken årskurs går du i? Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 3 Trivs du på Strandskolan? Sådär 4 Tycker du skolmiljön är bra? Alltid bra Oftast bra Sådär Dålig 5 Känner du dig trygg/säker på skolan? Oftast Ibland 29

30 6 Finns det områden på skolan du känner dig mindre trygg/säker? (Fler än ett alternativ kan väljas) Rasthallen/Caféet Matsalen Korridorerna Idrottshallen Klassrummet Skolområdet (utomhus) Annan plats Känner mig säker/trygg överallt 7 Trivs du på rasten? Oftast Ibland 8 Har du någon att vara med på rasten? Många Några Ingen 9 Brukar du känna dig ensam på rasten? Ofta Ibland 10 Har du en eller flera riktigt bra kompisar? 30

31 11 Trivs du med dina klasskamrater? Oftast Sådär 12 Är det någon i klassen som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland 13 Är det någon på skolan som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland 14 Vet du någon på skolan som blir retad eller utstött? Vet ej 15 Är du rädd för någon på skolan? Ibland 16 Är du dum mot någon på skolan? Ibland 31

32 17 Är alla vuxna trevliga mot dig i skolan? Oftast Ibland 18 Finns det någon vuxen på skolan som kränker dig? 19 Har du någon vuxen som du kan prata med allt om?, hemma, i skolan Både hemma och i skolan, varken hemma eller i skolan Vet inte 20 Finns det någon jämnårig på skolan du kan prata med om du mår dåligt? Vet inte 21 Kan du räkna med stöd ifrån någon vuxen om du får problem i skolan? Ibland Vet inte 32

33 22 Tycker du att du får tillräckligt av stöd av lärarna iskolan för att klara av ditt skolarbete? Oftast Ibland 23 Känner du dig stressad av skolarbetet? Ofta Ibland 24 Hur känner du dig när du? Glad Neutral Ledsen Går till skolan? Tänker på lektionerna? Tänker på klasskamraterna? Tänker på de vuxna i skolan? Tänker på rasterna? Tänker på matsalen? Tänker på att läsa högt? Tänker på idrottslektionerna? Går hem från skolan? Är hemma? 25 Har du svårt att sova? Ofta Ibland 33

34 26 Har du huvudvärk eller ont i magen? Ofta Ibland 27 Hur tycker du att du mår för det mesta? Mycket bra Bra Sådär Dåligt Tack för att du besvarade enkätent 34