Inledning. Malmö Stad SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning. Malmö Stad 2006-12-11 SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog"

Transkript

1 Inledning Mitt namn är Malin Danielsson och jag har tillsammans med SDF Limhamn/Bunkeflo och Strandskolan fått i uppdrag att genomföra en trivselenkät på Strandskolans elever. Alla 206 elever på Strandskolan kommer att uppmanas att besvara den enkät som skickas till dem via deras Pednet adress. Vi hoppas på en hög svarsfrekvens för att på detta sätt få en inblick i hur eleverna uppfattar skolan och dess omgivning. Strandskolan ligger i ett område i Malmö vilket expanderar kraftigt. Därför är det viktigt att utveckling av daghem, förskolor och skolor följer med i tillväxten. Strandskolan invigdes i augusti 2006 vilket medför att vissa problem vilka kan skildras på andra skolor inte har uppmärksammats vid detta skede, vilket leder mig till att följa de önskemål Pär Blondell, rektor på Strandskolan efterfrågar. Pär Blondell vill att vi vid denna undersökning inriktar oss till elevernas psykiska hälsa och hur de trivs på skolan. Ledord vilka följer enkäten och utvärderingen är mobbning, stress och otrygghet. Det är viktigt att vi tillsammans med eleverna skapar en skola med en öppen, tillitsfull atmosfär, fri från trakasserier och kränkande behandling. Föräldrar likväl skolpersonal samt andra vuxna förebilder har alla till uppgift att påverka eleverna så att de visar hänsyn och respekterar människor med olika särdrag. Vår uppgift är att vi tillsammans aktivt bekämpar de tendenser till mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling av personer eller grupper av individer. 1

2 Bakgrund Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa ses idag som ett utbrett problem i vårt samhälle, samtidigt som det ses som ett av de större folkhälsoproblemen i vårt land. Idag lider mellan 20 till 40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa i någon form och tecken visar på att de psykiska besvären hos befolkningen ökar. (1) I denna rapport skall vi inrikta oss till barn och ungdomars psykiska ohälsa. Barn och ungdomars självuppskattade hälsa ger oss en bra bild om hur deras hälsa egentligen är. Det är viktigt att framhäva att majoriteten av svenska skolbarn uppfattar sin hälsa som bra, trots detta kan vi enligt studien Svenska skolbarns hälsovanor utläsa att den psykiska ohälsan ökar. Flickor visar tydligare tecken på psykiska besvär än pojkar ju äldre de blir, men sett över tid ökar och drabbar de psykiska besvären generellt fler barn och ungdomar. I studien Svenska skolbarns hälsovanor framkom även att procent av pojkarna i åldern år och procent av tjejerna i samma åldersgrupp att de varje vecka led av något psykosomatiskt symtom som exempelvis magont, huvudvärk, ryggvärk, yrsel eller sömnproblem. Nedstämdhet, nervositet och irritation är andra psykiska besvär vilka kan visa sig hos barn och ungdomar. (1, 2) En aspekt som påverkar barn och ungdomars hälsa är hur de trivs i skolmiljön. Erfarenheter som eleverna förser sig med under skoltid påverkar deras självförtroende, utveckling och hälsovanor. Delaktighet i beslutstagande som berör eleverna är en annan faktor som påverkar eleverna hur de trivs och hur de mår. Att eleverna har sociala relationer samtidigt som de känner stöd ifrån klasskamrater, lärare och föräldrar anses också vara viktiga faktorer vilka påverkar deras hälsa och välmående. (1, 2) Mobbning Sambandet mellan ohälsa och mobbning bland barn och ungdomar har visat sig i ett flertal studier. Studier visar att det inte enbart är de mobbade som mår psykiskt dåligt utan även mobbarna. En studie över finska tonåringar visar att depressioner, oro, psykosomatiska symtom och ätstörningar likväl drabbar de mobbade som mobbarna. (2) 2

3 Varje år tvingas över barn i Sverige att utstå mobbning och annan kränkande behandling. Utöver de barn/elever vilka blir mobbade finns det många fler vilka aktivt eller inaktivt deltar i mobbningen. Mobbning handlar ofta om att skaffa sig makt och status i sin omgivningskrets samtidigt som individen vill se till att han eller hon inte själv blir utsatt. För att hämma mobbningen i samhället krävs att medmänniskan vågar ingripa och agera i situationer där vi upplever en tendens till mobbning, eftersom den tysta medmänniskan förhöjer mobbarens status genom att inte våga ingripa. Studier visar att anmälningar som kommer in till skolverket kring kränkande behandling av barn och ungdomar ständigt ökar. Utvecklingen tyder även på att kränkningarna blir grövre. För att motverka mobbning kommer den borgliga regeringen att satsa 10 miljoner kronor för att utveckla åtgärdsprogram mot mobbning. Regeringen anser att ett långsiktigt arbete krävs för att ett gott och respektfullt klimat skall skapas mellan alla som finns i skolan. De ser mobbning som ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för varandra, därför tar de nu krafttag mot mobbning. (3, 4, 5) Mobbning förekommer överallt likväl på skolområdet, arbetsplatsen som på fritiden. Mobbning kan utlösas av olika faktorer som tillexempel att individen bär fel kläder, har fel hud- eller hårfärg, är kort eller tjock, lång eller smal, bär glasögon eller stammar. Varför människan utsätts eller utsätter andra för kränkande behandling är en fråga som är svår att besvara. Men mobbning finns i det vardagliga livet och lämnar djupa ärr för de som drabbas. (4) UDefinition:U När en eller flera personer, upprepade gånger och över en tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Man delar ofta in mobbning i olika kategorier: U-Fysisk mobbning:u HTSlagTH, HTsparkarTH, HTknuffarTH, dra i HThåretTH, tafsa, trycka upp mot vägg, ha sönder HTkläderTH/väskor/skolarbeten m.m. U-Verbal mobbning:u Rykten, "skitsnack", hot, öknamn, och klotter m.m. U-Psykisk mobbningu: Blickar, suckar, vända ryggen till, ignorera och resa sig och lämna sällskapet när någon anländer m.m. U-E-mobbning:U "skitsnack", rykten men via till exempel MSN eller SMS, förtal via Internetsidor och spridning av bilder utan godkännande m.m. (3) 3

4 Stress och Otrygghet Dagens barn och ungdomar lever i ett samhälle som är komplext och motsägelsefull vilket kan leda till oro och otrygghet hos individen. Oro och otrygghet är två faktorer vilka i sin tur ofta ligger till grunden för stress. Fler barn och ungdomar visar tecken på negativ stress och ökad psykisk ohälsa. (6) Stress skapas när individen reagerar eller utsätts för en situation/händelse. Stress kan både ha en positiv och negativ innebörd för människan. Positiv då det stärker oss i situationer och negativ då situationen tär på individen. De flesta människor hanterar olika stressituationer utan besvärande symtom, medan andra utvecklar besvär som inte kan hanteras. En obalans utppstår då i samspelet mellan oss och vår omgivningt. Utsätts människan för stress under en längre period kan individen påverkas både fysisk och psykiskt. Allvarliga och skadliga effekter kan drabba organ- och kärlsystem i kroppen som exempelvis ökad risk för infektioner, åderförkalkning samt depressioner. Fortsätter stressens utbredning bland befolkningen samtidigt som vi minskar möjligheter till återhämtning efter stressade situationer kommer det leda till konsekvenser på folkhälsan. (1, 6, 7) UDefinition:U Kroppen reagerar på en situation som uppfattas som potentiellt störande eller hotande. Människan skiljer mellan "positiv" och "negativ" stress men samma (negativa) kroppsliga reaktioner uppkommer oavsett hur stressen uppfattas av den som utsätts. (8) Begrepp Paralleller kommer att kopplas till Aaron Antonovskys KASAM-begrepp. Antonovsky utgår utifrån ett salutogent synsätt, där fokusering sker till vad som orsaker hälsa och inte sjukdom. Begreppet KASAM står för en känsla av sammanhang, där begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet ingår. Individer som upplever en känsla av sammanhang känner oftast större möjlighet att påverka sin situation samtidigt som de oftast klarar påfrestningar bättre än andra. Denna känsla av sammanhang (KASAM) utgör en viktig grund för människors hälsa. (9) 4

5 Samtidigt styrs individens hälsa av olika bestämningsfaktorer, där kön, ålder och arv inte är påverkbara utan ger oss bara olika förutsättningar. Vidare visar bilden nedan andra faktorer vilka samspelar och påverkar människans hälsa/ohälsa. (10) Syfte Syftet med trivselundersökningen var att försöka få en bild av hur eleverna uppfattade Strandskolans skolmiljö och hur den påverkade dem? Metod Utvärderingen valdes att genomföras internt i form av en kvantitativ undersökning. En enkät utformades, med fasta svarsalternativ. Enkäten utformades som en respondentenkät där de berörda eleverna på Strandskolan fick enkäten skickad till sig via sin PedNet adress. De kunde här logga in sig och besvara enkäten via Query and Report. Genomförandet ägde rum under lektionstid tillsammans med läraren. Tidsaspekten då enkäten var tänkt att besvaras skulle varit under vecka 45 men fick förlängas till och med den 28:e november under vecka 48. (Se Bilaga) 5

6 Resultat Totalt av de 206 elever på Strandskolan, var det 190 elever vilka besvarade den enkät som utdelades, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 92 procent. Av dessa 190 elever vilka går på Strandskolan i SDF Limhamn/Bunkeflo var 98 stycken killar och 93 stycken tjejer. (Vill framhäva att antalet medverkande kan skilja sig mellan frågorna från elever, vilket kan bero på att någon elev av misstag har råkat fylla i mer än ett alternativ) Resultatet från enkäten presenteras, fråga för fråga och följer enkätens utformning. Diagrammen nedan skall tydligare visa hur frågan besvarades utav de 190 elever vilka deltog i enkätundersökningen. Resultatet presenteras i både antal och procent. 1 Kön? 1 Kille Tjej

7 2 Vilken årskurs går du i? 1 Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Trivs du på Strandskolan? Sådär

8 4 Tycker du skolmiljön är bra? (Exempelvis inredning) 1 Alltid bra Oftast bra Sådär Dålig Känner du dig trygg/säker på skolan? Oftast Ibland

9 6 Finns det områden på skolan du känner dig mindre trygg/säker? (Fler än ett alternativ kan väljas) Svarsalternativ Antal svar Fördelning 1 Rasthallen/Caféet Matsalen Korridorerna Idrottshallen Klassrummet Skolområdet (utomhus) Annan plats Känner mig säker/trygg 8 överallt Trivs du på rasten? Oftast Ibland

10 8 Har du någon att vara med på rasten? 1 Många Några Ingen Brukar du känna dig ensam på rasten? Ofta Ibland

11 10 Har du en eller flera riktigt bra kompisar? Trivs du med dina klasskamrater? Oftast Ibland

12 12 Är det någon i klassen som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland Är det någon på skolan som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland

13 14 Vet du någon på skolan som blir retad eller utstött? Vet ej Är du rädd för någon på skolan? Ibland

14 16 Är du dum mot någon på skolan? Ibland Är alla vuxna trevliga mot dig i skolan? Oftast Ibland

15 18 Finns det någon vuxen på skolan som kränker dig? Har du någon vuxen som du kan prata med allt om? Svarsalternativ Antal svar Fördelning 1, hemma , i skolan Både hemma och i skolan , varken hemma eller i 4 skolan Vet inte

16 20 Finns det någon jämnårig på skolan du kan prata med om du mår dåligt? Vet inte Kan du räkna med stöd ifrån någon vuxen om du får problem i skolan? Ibland Vet inte Tycker du att du får tillräckligt av stöd av lärarna i skolan för att klara av ditt skolarbete? Oftast Ibland

17 23 Känner du dig stressad av skolarbetet? Ofta Ibland Hur känner du dig när du? Går till skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på lektionerna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

18 Tänker på klasskamraterna? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på de vuxna i skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på rasterna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

19 Tänker på matsalen? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på att läsa högt? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på idrottslektionerna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

20 Går hem från skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Är hemma? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Har du svårt att sova? Ofta Ibland

21 26 Brukar du ha huvudvärk eller ont i magen? Ofta Ibland Hur tycker du att du mår för det mesta? 1 Mycket bra Bra Sådär Dåligt

22 Diskussion Metoddiskussion Utvärderingen valdes att utföras utifrån ett kvantitativt synsätt, det vill säga enkäter, för att skapa en överblick av Strandskolans elevers uppfattning kring skolmiljön utifrån deras psykiska hälsa och välmående. Detta för att rektorn Pär Blondell och övrig personal på skolan samt SDF Limhamn/Bunkeflo ville skapa sig en uppfattning och vid negativa trender snabbt kunna göra de förändringar som krävs för att få skolan i rätt balans. I denna enkätundersökning användes programmet Query and Report i uppbyggnad/insamling/och rapport av enkäterna från Strandskolans elever. Ett fel i uppbyggnaden av enkäten gällande möjlighet att göra urvalsalternativ hittades när ett visst antal elever redan hade svart på enkäten. Valet var vid denna tidpunkt att alla elever återigen fick göra om enkäten eller att vi fortsatte med den enkät vi hade och inga urval skulle kunna göras utan vi fick se skolan som en hel grupp. Frågan ställdes till rektorn Pär Blondell på Strandskolan som beslutade att vi skulle fortsätta med den enkät som redan var i omlopp. Vilket nu leder till att vi inte kan urskilja vilken årskurs eller kön som svarat vad. Det hade varit intressant att kunna göra olika urval för att tillexempel se om det var årskurs 5 som i huvudsak upplevde sig otrygga och retade på skolan på grund av att de är yngst på skolan. Enkäten beslöts även att genomföras under lektionstid tillsammans med lärare, samt i form av en Internetbaserad respondentenkät för att minska eventuellt bortfall. Valet av respondentenkät gav mig en större kontroll och möjlighet att skicka ut påminnelser till de elever som inte besvarat enkäten, vilket bidrog till minskat bortfall och bättre svarsfrekvens. Att 92 procent av eleverna besvarade enkäten skall ses som väldigt lyckat. Utifrån dessa elevers resultat kan vi få en klar inblick i hur eleverna uppfattar Strandskolan och dess skolmiljö. 22

23 Resultatdiskussion Nedan följer en analys över de frågor jag valt att belysa närmare. Människans hälsa styrs enligt Antonovsky utifrån ett salutogent synsätt där han fokuserar på vad som orsaker hälsa istället för sjukdom. Han ser att kaos och stress alltid är närvarande i människans liv, det viktiga är hur vi hanterar och uppnår hälsa trots kaos och stress. I KASAM, en känsla av sammanhang, ingår begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Hur stark individens KASAM är styrs av styrkan i förhållandet mellan dessa begrepp. Tydliga samband har skildrats mellan en stark KASAM och en god hälsa. Upplever individen en stark KASAM finns goda förutsättningar för att individen även upplever sig ha en god hälsa. Skall paralleller kopplas till eleverna på Strandskolan där vi enligt enkätundersökningen kan tyda att majoriteten av eleverna trivs på Strandskolan samtidigt som de inte upplever någon stress eller otrygghet i större bemärkelse. Dessa elever skulle enligt Anonovsky uppleva en känsla av sammanhang. De känner en meningsfullhet med skolan, känner att de kan hantera de situationer individen ställs inför samtidigt som individen förstår och begriper varför vissa händelser sker. Trots att majoriteten av skolans elever upplever skolan och skolmiljön som bra är det viktigt är att vi inte glömmer den grupp individer på Strandskolan som upplever otrygghet, stress och utanförskap. Dessa elever påverkas i negativ bemärkelse. Denna iakttagelse över Strandskolans elever stämmer bra överens med studien Svenska skolbarns hälsovanor, där majoriteten av svenska skolbarn uppfattar sin hälsa som bra fast där vi kan utläsa att den psykiska ohälsan ökar. Därför bör vi vara extra uppmärksamma på den grupp elever på Strandskolan som inte mår hundra procent. Det är viktigt att vi alla tar vårt ansvar. Att vi tillsammans med eleverna skapar en skola med en öppen, tillitsfull atmosfär, fri från trakasserier och kränkande behandling. Samtidigt är det viktigt att personalen på skolan och andra vuxna i elevernas omgivning försöker hjälpa de elever som mår sämre. Viktigt att här försöka se individen i eleven och därmed försöka få eleven att utveckla sig på det sätt som passar just henne/honom. Det jag upplevde lite skämmande i utvärderingen var att förhållandevis många elever cirka 13 procent upplevde att de vuxna i skolan inte bemötte dem trevligt, cirka 12 procent upplevde 23

24 att någon vuxen på skolan kränkte dem och 10 procent av eleverna kände sig ledsna när de tänkte på lärarna. Visst kanske detta bör ses utifrån ett bredare perspektiv där elever i denna ålder upplevs ha en tendens till att överdriva och förstora upp händelser/situationer. Men likväl tycker jag detta är att beakta. Uppföljning av trivselenkäten på skolan kommande år bör kanske inrikta sig till mer fördjupade frågor kring vad som gör att eleverna inte trivs och lärarnas betydelse för att på detta sätt få en klarare bild över förhållandet. Människans hälsa påverkas av flera faktorer vilket är viktigt att ta i akt när vi ser till hur eleverna på Strandskolan trivs utifrån ledorden mobbning, otrygghet och stress. Människan föds med vissa förutsättningar som arv och kön, medan det finns vissa faktorer som individen inte kan styra över. Därför är det angeläget att resultatet av enkätundersökningen ses utifrån sin helhet, där alla faktorer från miljö, levnadsvanor, livsstil, sociala nätverk och politiska beslut tas till handlingarna. Samtidigt är det viktigt att veta att samhällsklimatet anses har blivit hårdare med ökad press på individuella prestationer och framgång, inte minst inom skola och arbetsliv. Skolan är en arena som av vissa elever kan uppfattas som ett tufft klimat att vistas i. Majoriteten av Strandskolans elever trivs på skolan medan enkätundersökningen visar att 20 procent av eleverna trivdes sådär (35 elever) eller inte alls (3 elever). Trivs eleven i skolan tror jag eleven även känner en trygghet där. Resultatet från fråga 6 i enkätundersökningen, om det finns områden på skolan där de upplever sig mindre trygg/säker, visar att korridorerna är den del av skolan som uppfattas mest skrämmande. Tilläggas måste dock att 80 procent av eleverna känner sig säker och trygg överallt på skolan. Men varför uppfattar 7,4 procent sig mindre säker och trygg i korridorerna? Kan det bero på att eleven inte känner en grupptillhörighet? En minoritet av elever på Strandskolan upplever, sig ensamma under rasten, att de inte har någon kompis i skolan, att de inte trivs tillsammans med sina klasskamrater och vissa känner sig även utstötta eller retade. Kan detta bero på att det inte finns någon bestämd ledare i korridorerna som kan gå emellan om något skulle hända? Visst kanske det finns vuxna som förflyttar sig mellan klassrummen eller av annan anledning rör sig i korridorerna men som dock ändå inte lägger märke till den elev/elever som upplever en viss otrygghet. Vuxna kanske i större omfattning lägger märke till de elever vilka är störiga, vilka måste tillrättavisas, så de missar den elev/elever som sitter ensam eller som blir utstött då den inte gör något väsen av sig? Enligt enkätundersökningen är det cirka 10 24

25 procent som upplever att de blir retade eller utstötta av någon klasskamrat medan cirka 25 procent av eleverna på skolan känner till att någon annan elev blir retad eller utstött. Däremot i frågan om du är dum mot någon i skolan svarar endast 1,6 procent att de är det och cirka 14 procent säger sig vara det ibland. Ställs dessa resultat emot varandra där 10 procent av eleverna känner sig utstötta och retade mot cirka 15 procent som anser sig vara dum mot någon annan elev på skolan så är skillnaden relativt liten. Visst kan den skillnad som än dock finns bero på att vissa elever är rädda för att berätta att de blir retade eller utstötta. Viktigt att vi alla tar vårt ansvar och uppmärksammar samtliga individer. Alla människor vill bli sedda och som vuxen har du ett extra ansvar gentemot våra barn och ungdomar. Ofta räcker det med ett leende eller att du hejar när du går förbi. Utöver frågan hur eleverna på Strandskolan trivdes på skolan ställdes även frågan vad de tyckte om skolmiljön? Resultatet visade här att majoriteten cirka 54 procent uppfattade skolmiljön som oftast bra, där jag tycker att fler borde ha svarat alltid bra då skolan är nybyggd och invigdes i hösten Skolmiljön uppfattas av mig som väldigt fräsch och modern. Men svaret på min egen fråga kanske skulle kunna bero på utemiljön, där det runt om skolan fortfarande byggs vilket skulle kunna upplevas som en byggarbetsplats. I en av de avslutande frågorna i enkäten ställer jag frågan hur eleverna upplever att läsa högt? Ungefär en femtedel av eleverna känner ett obehag när de skall läsa högt inför andra. Likväl här som i frågan var de kände sig mindre trygga/säkra, där korridoren blev en plats där vissa elever kände obehag, är kanske en situation där den enskilda eleven återigen upplever sig vara i ett utsatt läge. Samtidigt tror jag eleven upplever det hårdare samhällsklimatet med ökad press på individuella prestationer och framgång. Elevens mål och vilja bruka vara att prestera lika bra som alla andra vilket är bra. Men i vissa sammanhang måste individen acceptera sina egna förutsättningar och arbeta utifrån dessa. Utifrån sett, är det i första skeendet svårt att se hur en människa mår och tänker. En individ kan utsättas för tillexempel mobbning i skolan under lång tid innan någon vuxen på skolan eller föräldrar får vetskap om detta eller om dem överhuvudtaget får vetskap om det. Fysiska obehag såsom huvudvärk/ont i kroppen och svårigheter att sova är ofta kroppens sätt att visa att individen inte mår bra. Enligt undersökningen på Strandskolan har 17 procent av eleverna 25

26 ofta ont i huvudet och 40 procent ibland medan 12 procent av eleverna ofta har svårt att sova och 30 procent ibland. När frågan, hur tycker du att du mår för det mesta ställs, svarar majoriteten att de mår bra, 10 procent upplever att de mår sådär och cirka 4 procent upplever att de mår dåligt. Denna fråga ställdes för att få en mer övergripande bild över hur eleverna upplevde sin hälsa. Hoppas eleven här såg sig mer ur helhetsperspektiv. Att alla elever på Strandskolan skulle må bra var kanske inte att förvänta. Precis som i andra studier mår majoriteten av eleverna bra och trivs på skolan medan en minoritet upplever skolan som en jobbig del i deras liv. Men vad kan vi göra för de elever som upplever skolan som en ansträngande plats att vistas i? Hur skall vi nå dessa elever? Samtidigt är det viktigt att ta i akt att under barn och ungdomars uppväxt förändras mycket, inte bara i omgivningen utan även fysisk och psykiskt då de träder in i puberteten. Pojkarna kan sticka i väg på längden, komma i målbrottet, hårväxt i ansikte/könsorgan/armar/bröst och humörsvängningar medan tjejens första tecken oftast är menstruationen därefter att de kvinnliga formerna börjar skapas, humörsvängningar och hårväxt kring organ mm. Barn och ungdomar har en enorm rädsla för att inte passa in. I strävan att inte vara annorlunda, kan de stöta bort dem som inte uppfattas som lika. De funderar mycket på vad som är normalt och onormalt. Därför kan barnet känna sig vilset och osäkert. Vilket kan leda till att de exempelvis inte trivs på skolan eller i andra situationer. Att informera våra barn och ungdomar kring vår utveckling är otroligt viktigt då det i kompisgruppen inte alltid känns naturligt att utvecklas olika. Likväl är det viktigt att se till den omställning eleverna har fått genomgå denna höst, där de blivit förflyttade från olika skolor för att börja på Strandskolan, vilket kan upplevas som skrämmande. Dessutom får eleverna en ny miljö att vistas i, nya rutiner, nya lärare och andra människor runt om en vilket kan leda till att individen kan uppfatta hela situationen som orolig. Efter dessa förutsättningar tycker jag resultatet är mer än godkänt, där omständigheter som dessa skulle kunna ha lett till ytterligare oroligheter. Resultatet i sin helhet skiljde sig inte ifrån tidigare studier hur elever trivs under skoltid. Som jag tidigare nämnt skulle en uppföljning av trivselenkäten på skolan kommande år kunna inrikta sig till mer fördjupade frågor kring vad som gör att eleverna inte trivs och lärarnas betydelse för att på detta sätt få en klarare bild över förhållandet. 26

27 Referenser (1) Socialstyrelsen. (2005) Folkhälsorapport Stockholm: Epidemiologiskt centrum. (2) Danielson, M. (2003) Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut: Rapport 2003:50 (3) HTUhttp://sv.wikipedia.org/wiki/MobbningUTH ( ) (4) HThttp://www.rb.se/sv/FaktaOmBarn/Mobbning/TH ( ) (5) HTwww.regeringen.seTH ( ) (6) Barnombudsmannens rapport (2003). Stress i barn och ungas vardag. (7) HThttp://sv.wikipedia.org/wiki/StressTH ( ) (8) HThttp://www.fass.seTH ( ) (9) Medin, J. Alexandersson, K. (2000) BEGREPPEN Hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur (10) N. Brodén, A-M. Larsson. R. (2002) Folkhälsopolicy för halland Landstinget Halland, Kommunförbundet Halland 27

28 Bilaga Hej, Mitt namn är Malin Danielsson och jag skall i uppdrag från er rektor Pär Blondell göra en TtrivselenkätT på er och hur ni trivs här på skolan. Det är viktigt att ni läser igenom frågan och därefter kryssar i det alternativ som passar er bäst. Endast ett alternativ på varje fråga förutom fråga 6 där ni har möjlighet att välja flera alternativ. Ledord vilka följer enkäten är Tmobbning, otrygghet och stress.t Lycka till 28

29 1 Kön? Kille Tjej 2 Vilken årskurs går du i? Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 3 Trivs du på Strandskolan? Sådär 4 Tycker du skolmiljön är bra? Alltid bra Oftast bra Sådär Dålig 5 Känner du dig trygg/säker på skolan? Oftast Ibland 29

30 6 Finns det områden på skolan du känner dig mindre trygg/säker? (Fler än ett alternativ kan väljas) Rasthallen/Caféet Matsalen Korridorerna Idrottshallen Klassrummet Skolområdet (utomhus) Annan plats Känner mig säker/trygg överallt 7 Trivs du på rasten? Oftast Ibland 8 Har du någon att vara med på rasten? Många Några Ingen 9 Brukar du känna dig ensam på rasten? Ofta Ibland 10 Har du en eller flera riktigt bra kompisar? 30

31 11 Trivs du med dina klasskamrater? Oftast Sådär 12 Är det någon i klassen som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland 13 Är det någon på skolan som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland 14 Vet du någon på skolan som blir retad eller utstött? Vet ej 15 Är du rädd för någon på skolan? Ibland 16 Är du dum mot någon på skolan? Ibland 31

32 17 Är alla vuxna trevliga mot dig i skolan? Oftast Ibland 18 Finns det någon vuxen på skolan som kränker dig? 19 Har du någon vuxen som du kan prata med allt om?, hemma, i skolan Både hemma och i skolan, varken hemma eller i skolan Vet inte 20 Finns det någon jämnårig på skolan du kan prata med om du mår dåligt? Vet inte 21 Kan du räkna med stöd ifrån någon vuxen om du får problem i skolan? Ibland Vet inte 32

33 22 Tycker du att du får tillräckligt av stöd av lärarna iskolan för att klara av ditt skolarbete? Oftast Ibland 23 Känner du dig stressad av skolarbetet? Ofta Ibland 24 Hur känner du dig när du? Glad Neutral Ledsen Går till skolan? Tänker på lektionerna? Tänker på klasskamraterna? Tänker på de vuxna i skolan? Tänker på rasterna? Tänker på matsalen? Tänker på att läsa högt? Tänker på idrottslektionerna? Går hem från skolan? Är hemma? 25 Har du svårt att sova? Ofta Ibland 33

34 26 Har du huvudvärk eller ont i magen? Ofta Ibland 27 Hur tycker du att du mår för det mesta? Mycket bra Bra Sådär Dåligt Tack för att du besvarade enkätent 34

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Likabehandlingsplanen i kortversion

Likabehandlingsplanen i kortversion Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Plan mot kränkande behandling 2013/2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Värdegrund Lgr 11 3 Skollagen 3 Definition av likabehandling 4 Definition av kränkande behandling 4 Olika former av kränkningar 4 Rättigheter

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström Oron ligger djupare inom skolvärlden Joakim Byström Hela 2014 har varit något av skolans år inte minst i media. Uppmärksamheten har varit konstant från första till sista dag. Januari inleddes hårt med

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter Danderyds kommun Kevingeskolan - Elever åk 5 59 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Elever åk 5 64 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008:567 1-4 kap.) är varje

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. 1 Vad är det här för något? Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Det som står här i bygger på en

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 2014/2015 Lånsiktigt mål för Fridhemsgymnasiet Vårt långsiktiga mål är att alla på Fridhemsgymnasiet ska mötas med respekt, bli positivt uppmärksammade,

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vederslöv skola Tävelsås skola Kalvsvik skola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Vision Vår vision är

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Västerängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Förberedelseklass, Språkklass a för planen Skolans

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Porsnässkolans likabehandlingsplan 2014-2015

Porsnässkolans likabehandlingsplan 2014-2015 Porsnässkolans likabehandlingsplan 2014-2015 En förebyggande, främjande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling. Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Sollebrunns skola årskurs 6-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Sollebrunns skola årskurs 6-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Sollebrunns skola årskurs 6-9 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UTIFRÅN FÖRVALTINGENS VISION LUST ATT LÄRA Denna plan gäller till och med 30/9-15. Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer