Inledning. Malmö Stad SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning. Malmö Stad 2006-12-11 SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog"

Transkript

1 Inledning Mitt namn är Malin Danielsson och jag har tillsammans med SDF Limhamn/Bunkeflo och Strandskolan fått i uppdrag att genomföra en trivselenkät på Strandskolans elever. Alla 206 elever på Strandskolan kommer att uppmanas att besvara den enkät som skickas till dem via deras Pednet adress. Vi hoppas på en hög svarsfrekvens för att på detta sätt få en inblick i hur eleverna uppfattar skolan och dess omgivning. Strandskolan ligger i ett område i Malmö vilket expanderar kraftigt. Därför är det viktigt att utveckling av daghem, förskolor och skolor följer med i tillväxten. Strandskolan invigdes i augusti 2006 vilket medför att vissa problem vilka kan skildras på andra skolor inte har uppmärksammats vid detta skede, vilket leder mig till att följa de önskemål Pär Blondell, rektor på Strandskolan efterfrågar. Pär Blondell vill att vi vid denna undersökning inriktar oss till elevernas psykiska hälsa och hur de trivs på skolan. Ledord vilka följer enkäten och utvärderingen är mobbning, stress och otrygghet. Det är viktigt att vi tillsammans med eleverna skapar en skola med en öppen, tillitsfull atmosfär, fri från trakasserier och kränkande behandling. Föräldrar likväl skolpersonal samt andra vuxna förebilder har alla till uppgift att påverka eleverna så att de visar hänsyn och respekterar människor med olika särdrag. Vår uppgift är att vi tillsammans aktivt bekämpar de tendenser till mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling av personer eller grupper av individer. 1

2 Bakgrund Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa ses idag som ett utbrett problem i vårt samhälle, samtidigt som det ses som ett av de större folkhälsoproblemen i vårt land. Idag lider mellan 20 till 40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa i någon form och tecken visar på att de psykiska besvären hos befolkningen ökar. (1) I denna rapport skall vi inrikta oss till barn och ungdomars psykiska ohälsa. Barn och ungdomars självuppskattade hälsa ger oss en bra bild om hur deras hälsa egentligen är. Det är viktigt att framhäva att majoriteten av svenska skolbarn uppfattar sin hälsa som bra, trots detta kan vi enligt studien Svenska skolbarns hälsovanor utläsa att den psykiska ohälsan ökar. Flickor visar tydligare tecken på psykiska besvär än pojkar ju äldre de blir, men sett över tid ökar och drabbar de psykiska besvären generellt fler barn och ungdomar. I studien Svenska skolbarns hälsovanor framkom även att procent av pojkarna i åldern år och procent av tjejerna i samma åldersgrupp att de varje vecka led av något psykosomatiskt symtom som exempelvis magont, huvudvärk, ryggvärk, yrsel eller sömnproblem. Nedstämdhet, nervositet och irritation är andra psykiska besvär vilka kan visa sig hos barn och ungdomar. (1, 2) En aspekt som påverkar barn och ungdomars hälsa är hur de trivs i skolmiljön. Erfarenheter som eleverna förser sig med under skoltid påverkar deras självförtroende, utveckling och hälsovanor. Delaktighet i beslutstagande som berör eleverna är en annan faktor som påverkar eleverna hur de trivs och hur de mår. Att eleverna har sociala relationer samtidigt som de känner stöd ifrån klasskamrater, lärare och föräldrar anses också vara viktiga faktorer vilka påverkar deras hälsa och välmående. (1, 2) Mobbning Sambandet mellan ohälsa och mobbning bland barn och ungdomar har visat sig i ett flertal studier. Studier visar att det inte enbart är de mobbade som mår psykiskt dåligt utan även mobbarna. En studie över finska tonåringar visar att depressioner, oro, psykosomatiska symtom och ätstörningar likväl drabbar de mobbade som mobbarna. (2) 2

3 Varje år tvingas över barn i Sverige att utstå mobbning och annan kränkande behandling. Utöver de barn/elever vilka blir mobbade finns det många fler vilka aktivt eller inaktivt deltar i mobbningen. Mobbning handlar ofta om att skaffa sig makt och status i sin omgivningskrets samtidigt som individen vill se till att han eller hon inte själv blir utsatt. För att hämma mobbningen i samhället krävs att medmänniskan vågar ingripa och agera i situationer där vi upplever en tendens till mobbning, eftersom den tysta medmänniskan förhöjer mobbarens status genom att inte våga ingripa. Studier visar att anmälningar som kommer in till skolverket kring kränkande behandling av barn och ungdomar ständigt ökar. Utvecklingen tyder även på att kränkningarna blir grövre. För att motverka mobbning kommer den borgliga regeringen att satsa 10 miljoner kronor för att utveckla åtgärdsprogram mot mobbning. Regeringen anser att ett långsiktigt arbete krävs för att ett gott och respektfullt klimat skall skapas mellan alla som finns i skolan. De ser mobbning som ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för varandra, därför tar de nu krafttag mot mobbning. (3, 4, 5) Mobbning förekommer överallt likväl på skolområdet, arbetsplatsen som på fritiden. Mobbning kan utlösas av olika faktorer som tillexempel att individen bär fel kläder, har fel hud- eller hårfärg, är kort eller tjock, lång eller smal, bär glasögon eller stammar. Varför människan utsätts eller utsätter andra för kränkande behandling är en fråga som är svår att besvara. Men mobbning finns i det vardagliga livet och lämnar djupa ärr för de som drabbas. (4) UDefinition:U När en eller flera personer, upprepade gånger och över en tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Man delar ofta in mobbning i olika kategorier: U-Fysisk mobbning:u HTSlagTH, HTsparkarTH, HTknuffarTH, dra i HThåretTH, tafsa, trycka upp mot vägg, ha sönder HTkläderTH/väskor/skolarbeten m.m. U-Verbal mobbning:u Rykten, "skitsnack", hot, öknamn, och klotter m.m. U-Psykisk mobbningu: Blickar, suckar, vända ryggen till, ignorera och resa sig och lämna sällskapet när någon anländer m.m. U-E-mobbning:U "skitsnack", rykten men via till exempel MSN eller SMS, förtal via Internetsidor och spridning av bilder utan godkännande m.m. (3) 3

4 Stress och Otrygghet Dagens barn och ungdomar lever i ett samhälle som är komplext och motsägelsefull vilket kan leda till oro och otrygghet hos individen. Oro och otrygghet är två faktorer vilka i sin tur ofta ligger till grunden för stress. Fler barn och ungdomar visar tecken på negativ stress och ökad psykisk ohälsa. (6) Stress skapas när individen reagerar eller utsätts för en situation/händelse. Stress kan både ha en positiv och negativ innebörd för människan. Positiv då det stärker oss i situationer och negativ då situationen tär på individen. De flesta människor hanterar olika stressituationer utan besvärande symtom, medan andra utvecklar besvär som inte kan hanteras. En obalans utppstår då i samspelet mellan oss och vår omgivningt. Utsätts människan för stress under en längre period kan individen påverkas både fysisk och psykiskt. Allvarliga och skadliga effekter kan drabba organ- och kärlsystem i kroppen som exempelvis ökad risk för infektioner, åderförkalkning samt depressioner. Fortsätter stressens utbredning bland befolkningen samtidigt som vi minskar möjligheter till återhämtning efter stressade situationer kommer det leda till konsekvenser på folkhälsan. (1, 6, 7) UDefinition:U Kroppen reagerar på en situation som uppfattas som potentiellt störande eller hotande. Människan skiljer mellan "positiv" och "negativ" stress men samma (negativa) kroppsliga reaktioner uppkommer oavsett hur stressen uppfattas av den som utsätts. (8) Begrepp Paralleller kommer att kopplas till Aaron Antonovskys KASAM-begrepp. Antonovsky utgår utifrån ett salutogent synsätt, där fokusering sker till vad som orsaker hälsa och inte sjukdom. Begreppet KASAM står för en känsla av sammanhang, där begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet ingår. Individer som upplever en känsla av sammanhang känner oftast större möjlighet att påverka sin situation samtidigt som de oftast klarar påfrestningar bättre än andra. Denna känsla av sammanhang (KASAM) utgör en viktig grund för människors hälsa. (9) 4

5 Samtidigt styrs individens hälsa av olika bestämningsfaktorer, där kön, ålder och arv inte är påverkbara utan ger oss bara olika förutsättningar. Vidare visar bilden nedan andra faktorer vilka samspelar och påverkar människans hälsa/ohälsa. (10) Syfte Syftet med trivselundersökningen var att försöka få en bild av hur eleverna uppfattade Strandskolans skolmiljö och hur den påverkade dem? Metod Utvärderingen valdes att genomföras internt i form av en kvantitativ undersökning. En enkät utformades, med fasta svarsalternativ. Enkäten utformades som en respondentenkät där de berörda eleverna på Strandskolan fick enkäten skickad till sig via sin PedNet adress. De kunde här logga in sig och besvara enkäten via Query and Report. Genomförandet ägde rum under lektionstid tillsammans med läraren. Tidsaspekten då enkäten var tänkt att besvaras skulle varit under vecka 45 men fick förlängas till och med den 28:e november under vecka 48. (Se Bilaga) 5

6 Resultat Totalt av de 206 elever på Strandskolan, var det 190 elever vilka besvarade den enkät som utdelades, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 92 procent. Av dessa 190 elever vilka går på Strandskolan i SDF Limhamn/Bunkeflo var 98 stycken killar och 93 stycken tjejer. (Vill framhäva att antalet medverkande kan skilja sig mellan frågorna från elever, vilket kan bero på att någon elev av misstag har råkat fylla i mer än ett alternativ) Resultatet från enkäten presenteras, fråga för fråga och följer enkätens utformning. Diagrammen nedan skall tydligare visa hur frågan besvarades utav de 190 elever vilka deltog i enkätundersökningen. Resultatet presenteras i både antal och procent. 1 Kön? 1 Kille Tjej

7 2 Vilken årskurs går du i? 1 Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Trivs du på Strandskolan? Sådär

8 4 Tycker du skolmiljön är bra? (Exempelvis inredning) 1 Alltid bra Oftast bra Sådär Dålig Känner du dig trygg/säker på skolan? Oftast Ibland

9 6 Finns det områden på skolan du känner dig mindre trygg/säker? (Fler än ett alternativ kan väljas) Svarsalternativ Antal svar Fördelning 1 Rasthallen/Caféet Matsalen Korridorerna Idrottshallen Klassrummet Skolområdet (utomhus) Annan plats Känner mig säker/trygg 8 överallt Trivs du på rasten? Oftast Ibland

10 8 Har du någon att vara med på rasten? 1 Många Några Ingen Brukar du känna dig ensam på rasten? Ofta Ibland

11 10 Har du en eller flera riktigt bra kompisar? Trivs du med dina klasskamrater? Oftast Ibland

12 12 Är det någon i klassen som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland Är det någon på skolan som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland

13 14 Vet du någon på skolan som blir retad eller utstött? Vet ej Är du rädd för någon på skolan? Ibland

14 16 Är du dum mot någon på skolan? Ibland Är alla vuxna trevliga mot dig i skolan? Oftast Ibland

15 18 Finns det någon vuxen på skolan som kränker dig? Har du någon vuxen som du kan prata med allt om? Svarsalternativ Antal svar Fördelning 1, hemma , i skolan Både hemma och i skolan , varken hemma eller i 4 skolan Vet inte

16 20 Finns det någon jämnårig på skolan du kan prata med om du mår dåligt? Vet inte Kan du räkna med stöd ifrån någon vuxen om du får problem i skolan? Ibland Vet inte Tycker du att du får tillräckligt av stöd av lärarna i skolan för att klara av ditt skolarbete? Oftast Ibland

17 23 Känner du dig stressad av skolarbetet? Ofta Ibland Hur känner du dig när du? Går till skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på lektionerna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

18 Tänker på klasskamraterna? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på de vuxna i skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på rasterna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

19 Tänker på matsalen? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på att läsa högt? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Tänker på idrottslektionerna? 1 Glad Neutral Ledsen Total:

20 Går hem från skolan? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Är hemma? 1 Glad Neutral Ledsen Total: Har du svårt att sova? Ofta Ibland

21 26 Brukar du ha huvudvärk eller ont i magen? Ofta Ibland Hur tycker du att du mår för det mesta? 1 Mycket bra Bra Sådär Dåligt

22 Diskussion Metoddiskussion Utvärderingen valdes att utföras utifrån ett kvantitativt synsätt, det vill säga enkäter, för att skapa en överblick av Strandskolans elevers uppfattning kring skolmiljön utifrån deras psykiska hälsa och välmående. Detta för att rektorn Pär Blondell och övrig personal på skolan samt SDF Limhamn/Bunkeflo ville skapa sig en uppfattning och vid negativa trender snabbt kunna göra de förändringar som krävs för att få skolan i rätt balans. I denna enkätundersökning användes programmet Query and Report i uppbyggnad/insamling/och rapport av enkäterna från Strandskolans elever. Ett fel i uppbyggnaden av enkäten gällande möjlighet att göra urvalsalternativ hittades när ett visst antal elever redan hade svart på enkäten. Valet var vid denna tidpunkt att alla elever återigen fick göra om enkäten eller att vi fortsatte med den enkät vi hade och inga urval skulle kunna göras utan vi fick se skolan som en hel grupp. Frågan ställdes till rektorn Pär Blondell på Strandskolan som beslutade att vi skulle fortsätta med den enkät som redan var i omlopp. Vilket nu leder till att vi inte kan urskilja vilken årskurs eller kön som svarat vad. Det hade varit intressant att kunna göra olika urval för att tillexempel se om det var årskurs 5 som i huvudsak upplevde sig otrygga och retade på skolan på grund av att de är yngst på skolan. Enkäten beslöts även att genomföras under lektionstid tillsammans med lärare, samt i form av en Internetbaserad respondentenkät för att minska eventuellt bortfall. Valet av respondentenkät gav mig en större kontroll och möjlighet att skicka ut påminnelser till de elever som inte besvarat enkäten, vilket bidrog till minskat bortfall och bättre svarsfrekvens. Att 92 procent av eleverna besvarade enkäten skall ses som väldigt lyckat. Utifrån dessa elevers resultat kan vi få en klar inblick i hur eleverna uppfattar Strandskolan och dess skolmiljö. 22

23 Resultatdiskussion Nedan följer en analys över de frågor jag valt att belysa närmare. Människans hälsa styrs enligt Antonovsky utifrån ett salutogent synsätt där han fokuserar på vad som orsaker hälsa istället för sjukdom. Han ser att kaos och stress alltid är närvarande i människans liv, det viktiga är hur vi hanterar och uppnår hälsa trots kaos och stress. I KASAM, en känsla av sammanhang, ingår begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Hur stark individens KASAM är styrs av styrkan i förhållandet mellan dessa begrepp. Tydliga samband har skildrats mellan en stark KASAM och en god hälsa. Upplever individen en stark KASAM finns goda förutsättningar för att individen även upplever sig ha en god hälsa. Skall paralleller kopplas till eleverna på Strandskolan där vi enligt enkätundersökningen kan tyda att majoriteten av eleverna trivs på Strandskolan samtidigt som de inte upplever någon stress eller otrygghet i större bemärkelse. Dessa elever skulle enligt Anonovsky uppleva en känsla av sammanhang. De känner en meningsfullhet med skolan, känner att de kan hantera de situationer individen ställs inför samtidigt som individen förstår och begriper varför vissa händelser sker. Trots att majoriteten av skolans elever upplever skolan och skolmiljön som bra är det viktigt är att vi inte glömmer den grupp individer på Strandskolan som upplever otrygghet, stress och utanförskap. Dessa elever påverkas i negativ bemärkelse. Denna iakttagelse över Strandskolans elever stämmer bra överens med studien Svenska skolbarns hälsovanor, där majoriteten av svenska skolbarn uppfattar sin hälsa som bra fast där vi kan utläsa att den psykiska ohälsan ökar. Därför bör vi vara extra uppmärksamma på den grupp elever på Strandskolan som inte mår hundra procent. Det är viktigt att vi alla tar vårt ansvar. Att vi tillsammans med eleverna skapar en skola med en öppen, tillitsfull atmosfär, fri från trakasserier och kränkande behandling. Samtidigt är det viktigt att personalen på skolan och andra vuxna i elevernas omgivning försöker hjälpa de elever som mår sämre. Viktigt att här försöka se individen i eleven och därmed försöka få eleven att utveckla sig på det sätt som passar just henne/honom. Det jag upplevde lite skämmande i utvärderingen var att förhållandevis många elever cirka 13 procent upplevde att de vuxna i skolan inte bemötte dem trevligt, cirka 12 procent upplevde 23

24 att någon vuxen på skolan kränkte dem och 10 procent av eleverna kände sig ledsna när de tänkte på lärarna. Visst kanske detta bör ses utifrån ett bredare perspektiv där elever i denna ålder upplevs ha en tendens till att överdriva och förstora upp händelser/situationer. Men likväl tycker jag detta är att beakta. Uppföljning av trivselenkäten på skolan kommande år bör kanske inrikta sig till mer fördjupade frågor kring vad som gör att eleverna inte trivs och lärarnas betydelse för att på detta sätt få en klarare bild över förhållandet. Människans hälsa påverkas av flera faktorer vilket är viktigt att ta i akt när vi ser till hur eleverna på Strandskolan trivs utifrån ledorden mobbning, otrygghet och stress. Människan föds med vissa förutsättningar som arv och kön, medan det finns vissa faktorer som individen inte kan styra över. Därför är det angeläget att resultatet av enkätundersökningen ses utifrån sin helhet, där alla faktorer från miljö, levnadsvanor, livsstil, sociala nätverk och politiska beslut tas till handlingarna. Samtidigt är det viktigt att veta att samhällsklimatet anses har blivit hårdare med ökad press på individuella prestationer och framgång, inte minst inom skola och arbetsliv. Skolan är en arena som av vissa elever kan uppfattas som ett tufft klimat att vistas i. Majoriteten av Strandskolans elever trivs på skolan medan enkätundersökningen visar att 20 procent av eleverna trivdes sådär (35 elever) eller inte alls (3 elever). Trivs eleven i skolan tror jag eleven även känner en trygghet där. Resultatet från fråga 6 i enkätundersökningen, om det finns områden på skolan där de upplever sig mindre trygg/säker, visar att korridorerna är den del av skolan som uppfattas mest skrämmande. Tilläggas måste dock att 80 procent av eleverna känner sig säker och trygg överallt på skolan. Men varför uppfattar 7,4 procent sig mindre säker och trygg i korridorerna? Kan det bero på att eleven inte känner en grupptillhörighet? En minoritet av elever på Strandskolan upplever, sig ensamma under rasten, att de inte har någon kompis i skolan, att de inte trivs tillsammans med sina klasskamrater och vissa känner sig även utstötta eller retade. Kan detta bero på att det inte finns någon bestämd ledare i korridorerna som kan gå emellan om något skulle hända? Visst kanske det finns vuxna som förflyttar sig mellan klassrummen eller av annan anledning rör sig i korridorerna men som dock ändå inte lägger märke till den elev/elever som upplever en viss otrygghet. Vuxna kanske i större omfattning lägger märke till de elever vilka är störiga, vilka måste tillrättavisas, så de missar den elev/elever som sitter ensam eller som blir utstött då den inte gör något väsen av sig? Enligt enkätundersökningen är det cirka 10 24

25 procent som upplever att de blir retade eller utstötta av någon klasskamrat medan cirka 25 procent av eleverna på skolan känner till att någon annan elev blir retad eller utstött. Däremot i frågan om du är dum mot någon i skolan svarar endast 1,6 procent att de är det och cirka 14 procent säger sig vara det ibland. Ställs dessa resultat emot varandra där 10 procent av eleverna känner sig utstötta och retade mot cirka 15 procent som anser sig vara dum mot någon annan elev på skolan så är skillnaden relativt liten. Visst kan den skillnad som än dock finns bero på att vissa elever är rädda för att berätta att de blir retade eller utstötta. Viktigt att vi alla tar vårt ansvar och uppmärksammar samtliga individer. Alla människor vill bli sedda och som vuxen har du ett extra ansvar gentemot våra barn och ungdomar. Ofta räcker det med ett leende eller att du hejar när du går förbi. Utöver frågan hur eleverna på Strandskolan trivdes på skolan ställdes även frågan vad de tyckte om skolmiljön? Resultatet visade här att majoriteten cirka 54 procent uppfattade skolmiljön som oftast bra, där jag tycker att fler borde ha svarat alltid bra då skolan är nybyggd och invigdes i hösten Skolmiljön uppfattas av mig som väldigt fräsch och modern. Men svaret på min egen fråga kanske skulle kunna bero på utemiljön, där det runt om skolan fortfarande byggs vilket skulle kunna upplevas som en byggarbetsplats. I en av de avslutande frågorna i enkäten ställer jag frågan hur eleverna upplever att läsa högt? Ungefär en femtedel av eleverna känner ett obehag när de skall läsa högt inför andra. Likväl här som i frågan var de kände sig mindre trygga/säkra, där korridoren blev en plats där vissa elever kände obehag, är kanske en situation där den enskilda eleven återigen upplever sig vara i ett utsatt läge. Samtidigt tror jag eleven upplever det hårdare samhällsklimatet med ökad press på individuella prestationer och framgång. Elevens mål och vilja bruka vara att prestera lika bra som alla andra vilket är bra. Men i vissa sammanhang måste individen acceptera sina egna förutsättningar och arbeta utifrån dessa. Utifrån sett, är det i första skeendet svårt att se hur en människa mår och tänker. En individ kan utsättas för tillexempel mobbning i skolan under lång tid innan någon vuxen på skolan eller föräldrar får vetskap om detta eller om dem överhuvudtaget får vetskap om det. Fysiska obehag såsom huvudvärk/ont i kroppen och svårigheter att sova är ofta kroppens sätt att visa att individen inte mår bra. Enligt undersökningen på Strandskolan har 17 procent av eleverna 25

26 ofta ont i huvudet och 40 procent ibland medan 12 procent av eleverna ofta har svårt att sova och 30 procent ibland. När frågan, hur tycker du att du mår för det mesta ställs, svarar majoriteten att de mår bra, 10 procent upplever att de mår sådär och cirka 4 procent upplever att de mår dåligt. Denna fråga ställdes för att få en mer övergripande bild över hur eleverna upplevde sin hälsa. Hoppas eleven här såg sig mer ur helhetsperspektiv. Att alla elever på Strandskolan skulle må bra var kanske inte att förvänta. Precis som i andra studier mår majoriteten av eleverna bra och trivs på skolan medan en minoritet upplever skolan som en jobbig del i deras liv. Men vad kan vi göra för de elever som upplever skolan som en ansträngande plats att vistas i? Hur skall vi nå dessa elever? Samtidigt är det viktigt att ta i akt att under barn och ungdomars uppväxt förändras mycket, inte bara i omgivningen utan även fysisk och psykiskt då de träder in i puberteten. Pojkarna kan sticka i väg på längden, komma i målbrottet, hårväxt i ansikte/könsorgan/armar/bröst och humörsvängningar medan tjejens första tecken oftast är menstruationen därefter att de kvinnliga formerna börjar skapas, humörsvängningar och hårväxt kring organ mm. Barn och ungdomar har en enorm rädsla för att inte passa in. I strävan att inte vara annorlunda, kan de stöta bort dem som inte uppfattas som lika. De funderar mycket på vad som är normalt och onormalt. Därför kan barnet känna sig vilset och osäkert. Vilket kan leda till att de exempelvis inte trivs på skolan eller i andra situationer. Att informera våra barn och ungdomar kring vår utveckling är otroligt viktigt då det i kompisgruppen inte alltid känns naturligt att utvecklas olika. Likväl är det viktigt att se till den omställning eleverna har fått genomgå denna höst, där de blivit förflyttade från olika skolor för att börja på Strandskolan, vilket kan upplevas som skrämmande. Dessutom får eleverna en ny miljö att vistas i, nya rutiner, nya lärare och andra människor runt om en vilket kan leda till att individen kan uppfatta hela situationen som orolig. Efter dessa förutsättningar tycker jag resultatet är mer än godkänt, där omständigheter som dessa skulle kunna ha lett till ytterligare oroligheter. Resultatet i sin helhet skiljde sig inte ifrån tidigare studier hur elever trivs under skoltid. Som jag tidigare nämnt skulle en uppföljning av trivselenkäten på skolan kommande år kunna inrikta sig till mer fördjupade frågor kring vad som gör att eleverna inte trivs och lärarnas betydelse för att på detta sätt få en klarare bild över förhållandet. 26

27 Referenser (1) Socialstyrelsen. (2005) Folkhälsorapport Stockholm: Epidemiologiskt centrum. (2) Danielson, M. (2003) Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut: Rapport 2003:50 (3) HTUhttp://sv.wikipedia.org/wiki/MobbningUTH ( ) (4) HThttp://www.rb.se/sv/FaktaOmBarn/Mobbning/TH ( ) (5) HTwww.regeringen.seTH ( ) (6) Barnombudsmannens rapport (2003). Stress i barn och ungas vardag. (7) HThttp://sv.wikipedia.org/wiki/StressTH ( ) (8) HThttp://www.fass.seTH ( ) (9) Medin, J. Alexandersson, K. (2000) BEGREPPEN Hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur (10) N. Brodén, A-M. Larsson. R. (2002) Folkhälsopolicy för halland Landstinget Halland, Kommunförbundet Halland 27

28 Bilaga Hej, Mitt namn är Malin Danielsson och jag skall i uppdrag från er rektor Pär Blondell göra en TtrivselenkätT på er och hur ni trivs här på skolan. Det är viktigt att ni läser igenom frågan och därefter kryssar i det alternativ som passar er bäst. Endast ett alternativ på varje fråga förutom fråga 6 där ni har möjlighet att välja flera alternativ. Ledord vilka följer enkäten är Tmobbning, otrygghet och stress.t Lycka till 28

29 1 Kön? Kille Tjej 2 Vilken årskurs går du i? Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 3 Trivs du på Strandskolan? Sådär 4 Tycker du skolmiljön är bra? Alltid bra Oftast bra Sådär Dålig 5 Känner du dig trygg/säker på skolan? Oftast Ibland 29

30 6 Finns det områden på skolan du känner dig mindre trygg/säker? (Fler än ett alternativ kan väljas) Rasthallen/Caféet Matsalen Korridorerna Idrottshallen Klassrummet Skolområdet (utomhus) Annan plats Känner mig säker/trygg överallt 7 Trivs du på rasten? Oftast Ibland 8 Har du någon att vara med på rasten? Många Några Ingen 9 Brukar du känna dig ensam på rasten? Ofta Ibland 10 Har du en eller flera riktigt bra kompisar? 30

31 11 Trivs du med dina klasskamrater? Oftast Sådär 12 Är det någon i klassen som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland 13 Är det någon på skolan som retar och stöter ut dig? Ofta Ibland 14 Vet du någon på skolan som blir retad eller utstött? Vet ej 15 Är du rädd för någon på skolan? Ibland 16 Är du dum mot någon på skolan? Ibland 31

32 17 Är alla vuxna trevliga mot dig i skolan? Oftast Ibland 18 Finns det någon vuxen på skolan som kränker dig? 19 Har du någon vuxen som du kan prata med allt om?, hemma, i skolan Både hemma och i skolan, varken hemma eller i skolan Vet inte 20 Finns det någon jämnårig på skolan du kan prata med om du mår dåligt? Vet inte 21 Kan du räkna med stöd ifrån någon vuxen om du får problem i skolan? Ibland Vet inte 32

33 22 Tycker du att du får tillräckligt av stöd av lärarna iskolan för att klara av ditt skolarbete? Oftast Ibland 23 Känner du dig stressad av skolarbetet? Ofta Ibland 24 Hur känner du dig när du? Glad Neutral Ledsen Går till skolan? Tänker på lektionerna? Tänker på klasskamraterna? Tänker på de vuxna i skolan? Tänker på rasterna? Tänker på matsalen? Tänker på att läsa högt? Tänker på idrottslektionerna? Går hem från skolan? Är hemma? 25 Har du svårt att sova? Ofta Ibland 33

34 26 Har du huvudvärk eller ont i magen? Ofta Ibland 27 Hur tycker du att du mår för det mesta? Mycket bra Bra Sådär Dåligt Tack för att du besvarade enkätent 34

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling FÖRÄLDRABROSCHYR Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling BLOMBACKASKOLAN BROLUNDASKOLAN 2007-12-03 ae 2007-12-03 ae INLEDNING Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker.

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker. Inledning Södermalmsskolans mål är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och välkomna till skolan. Vi är beroende av goda relationer och ett fungerande samspel då vi är varandras arbetsmiljö. På

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015 Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015 Giltig 140602-150602 Borås stads vision: Lust att lära Möjlighet att lyckas 1 Likabehandlingsplan och plan

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Innehållsförteckning 1. Utvärdering av 2013 läsårs arbete mot kränkande behandling Vision Så här säger lag och styrdokument

Innehållsförteckning 1. Utvärdering av 2013 läsårs arbete mot kränkande behandling Vision Så här säger lag och styrdokument Läsåret 13/14 1 Innehållsförteckning 1. Utvärdering av 2013 läsårs arbete mot kränkande behandling 2. Vision 3. Så här säger lag och styrdokument 4. Delaktighet och inflytande 4.1 Barn/elever 4.2 Föräldrar

Läs mer

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet? ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med

Läs mer

8 : 1 UPPTÄCKA TRYGGHETSPÄRMEN

8 : 1 UPPTÄCKA TRYGGHETSPÄRMEN 8 : 1 Förskolan och skolan har en viktig roll beträffande att upptäcka barn och elever som på olika sätt far illa. Det är av vikt att på ett systematiskt sätt skaffa sig kunskap om den aktuella situationen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision Plan mot kränkande behandling och diskriminering ( nedan kallad Pkbd) vid Lunds skola Fritidshem, 13/14 Planen antogs i november 2013 och gäller i ett år. Vår policy Vi på Lunds skola bygger vår verksamhet

Läs mer

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Vision På Tanneforsskolan ska alla känna sig trygga. Genom denna trygghet skapas förutsättningar för ett allsidigt lärande. Uppdraget Ny lag: Från 2006-04-01

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Väskinde skola HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) KRÄNKANDE BEHANDLING

Väskinde skola HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) KRÄNKANDE BEHANDLING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) Övergripande vision/policy Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolan skall

Läs mer

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Götlunda skola Datum 2015-08-28 Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Likabehandlingsplan_061127_Sö_Rev_bilaga

Likabehandlingsplan_061127_Sö_Rev_bilaga Likabehandlingsplan_061127_Sö_Rev_bilaga Inledning Södermalmsskolans mål är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och välkomna till skolan. Vi är beroende av goda relationer och ett fungerande samspel

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vision och värdegrund: Våga språnget vinn världen Om jag blir sedd och hörd blir jag trygg Om jag är trygg, vågar och kan jag se

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lunds skola F 9. Planen reviderad 2011

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lunds skola F 9. Planen reviderad 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lunds skola F 9 2011 2012 Planen reviderad 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen (2010:800)

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1 BAKGRUND Syfte Alla elever har samma rättigheter och skyldigheter flickor som pojkar och oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarnskolan, Hjo läsåret 2015/16 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAMMARNSKOLAN Läsåret 2015/2016 Visionen för Hammarnskolan är att det

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Franserudsskolans likabehandlingsplan

Franserudsskolans likabehandlingsplan POLICY Datum 2016-09-12 1(7) Franserudsskolan Mattias Johannesson mattias.johannesson@bengtsfors.se Antagen av Rektor Franserudsskolans likabehandlingsplan Reviderad 2016-09-12 2 Syfte Alla elever har

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET. En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom. skola och fritid

HALMSTADPROJEKTET. En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom. skola och fritid HALMSTADPROJEKTET En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom skola och fritid 2012 Marie Wilhsson, doktorand Jens Nygren, docent Petra Svedberg, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna

Läs mer

HANDLINGSPLAN. för barn/elever mot. VÅLD, DISKRIMINERING eller ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

HANDLINGSPLAN. för barn/elever mot. VÅLD, DISKRIMINERING eller ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Djupadals rektorsområdes HANDLINGSPLAN för barn/elever mot VÅLD, DISKRIMINERING eller ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Fastställd 2007-08-14 HANDLINGSPLAN MOT VÅLD, DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015 Övertygelse (vision) Alla människor har ett egenvärde och alla duger. Alla är olika och alla har rätt att vara olika.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Likasplan/plan mot kränkande 1. VISION Vår ambition är att alla våra elever ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att en god

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion

Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion Maserskolan Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret 2016-2017 Elevversion 1 Vad är en likabehandlingsplan? Likabehandlingsplanen är ett dokument som förklarar hur vi ska behandla varandra på vår skola,

Läs mer

Söderfjärdsskolans likabehandlingsplan

Söderfjärdsskolans likabehandlingsplan Söderfjärdsskolans likabehandlingsplan Handlingsplan mot alla typer av kränkande behandling VAXHOLM Reviderad mars 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan varför det? Sidan 3 Söderfjärdsskolans ställningstagande

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolans vision På Eksjö Gymnasium respekterar alla varandra och ges möjlighet att utvecklas som människa utifrån egna förutsättningar. Mål 1. Vi arbetar

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Läsåret 2006 2007 Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Var mot andra så som du vill att andra ska vara mot dig Handlingsplan mot kränkande behandling Lägesbeskrivning åtgärder uppföljning

Läs mer

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 2014-2015 Förskolan Lindåsen Avdelning Björnen och Trollet Gärdhemsvägen 9 461 84 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 72 71 utbildning@trollhattan.se

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 24 januari 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan Fågelbo och fritidshemmet

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Giltighet under läsåret 2012-2013 Innehållsförteckning

Giltighet under läsåret 2012-2013 Innehållsförteckning KRISTDALA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅK F-6 2012-2013 En presentation av skolans arbete för att främja elevers lika rättigheter och åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Vår plan utarbetas i samarbete mellan skola, elever och föräldrar.

Vår plan utarbetas i samarbete mellan skola, elever och föräldrar. KVISTBERGSSKOLAN Plan för skolans arbete mot diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling (direkt underställd Likabehandlingsplan Torsby kommuns skolor) Läsåret 2013/2014 Fastställd

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bruksskolan och Drakens fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bruksskolan och Drakens fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bruksskolan och Drakens fritidshem Bruksskolan Färgelanda kommun Reviderad april 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fyllinge Verksamhetsområde Fyllinge förskola BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Pedagoger och barn på Fyllinge förskola med hjälp

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Förebyggande åtgärder som skolan kan göra för att förhindra mobbning

Förebyggande åtgärder som skolan kan göra för att förhindra mobbning ANTIMOBBNINGSPLAN Antimobbningsplan Målet med antimobbningsarbetet är att alla elever och vuxna i skolan får verka i en trygg studie- och arbetsmiljö. Alla medlemmar av skolsamfundet tar ansvar för att

Läs mer

Treälvens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Treälvens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Treälvens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 SYFTE Att tydliggöra innehållet i lagarna (2008:567) Diskrimineringslagen och Åtgärder mot kränkande behandling, Skollagen

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

kortversion Tuböleskolan

kortversion Tuböleskolan kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vallargärdets skola och fritidshem. Läsåret 2015/16

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vallargärdets skola och fritidshem. Läsåret 2015/16 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vallargärdets skola och fritidshem Läsåret 2015/16 Plan för Vallargärdets skola och fritidshem Vision I vårt skolområde vill vi att alla

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA 2009/2010 Vårt gemensamma arbete på Svensby skola skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande.

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Likabehandling

Likabehandling Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag

Läs mer