Ungdomsenkäten 2006 Resultat och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsenkäten 2006 Resultat och analys"

Transkript

1 Läget 3 Ungdomsenkäten 26 Resultat och analys

2 Innehåll Förord...2. Sammanfattning Inledning och bakgrund Resultat Bakgrundsfakta Relationer till andra Orättvis behandling, trakasserier, mobbning Trygghet Utsatta för brott Kontakt med myndigheter och stödfunktioner TEMA Delaktighet och inflytande Samlad bild av skolan Fritid Samlad bild av fritidsgårdarna Psykosocial situation Reflektioner och slutsatser...38 Bilagor. Enkätformulär 2. Grundläggande synsätt och principer för det främjande och förebyggande arbetet med barn och ungdomar i Mölndals stad Omslagsidé: Anneli Stenberg

3 Förord Den ungdomsenkät som denna rapport bygger på har kunnat genomföras tack vare att de enskilda skolorna har tagit ansvar för det praktiska genomförandet och gjort det möjligt att ta lektionstid i anspråk. Skolornas it-enheter har svarat för att enkäten gick att genomföra via webben. Stort TACK till alla som har medverkat i arbetet och till alla ungdomar som svarat! Mölndal april 27 Folkhälsorådet i Mölndal SAFFA samverkansgruppen för främjande och förebyggande arbete med barn och unga 2

4 . Sammanfattning Ungdomsenkäten genomfördes i november 26 för tredje gången och med en svarsfrekvens på 86 %. Vi har i denna rapport, Läget 3, försökt sammanfatta och lyfta fram huvuddragen och de viktigaste iakttagelserna i ett brett och mycket spännande material. Vår ambition är att Läget 3 ska utgöra en gemensam kunskapskälla för olika aktörer och fungera som utgångspunkt för ett samlat perspektiv på ungdomars liv, hälsa och utveckling. Förhoppningsvis kan den också ge fortsatt och fördjupad näring åt den diskussion och de processer som har påbörjats i och med tidigare års rapporter. Utöver denna rapport finns ett kompletterande arbetsmaterial. Tillsammans ger de bägge dokumenten underlag för lokala diskussioner i stadens olika områden. Rapporten och arbetsmaterialet bör tolkas och omsättas i gemensamma bilder av såväl den lokala situationen i sig som av de åtgärder som krävs för att förbättra den. Ingen part äger ensam problemet och ingen har heller tolkningsföreträde. Rapporten är uppdelad i olika avsnitt. Det är dock inte i de enskilda siffrorna, utan i de mönster och samband vi ser, som resultatet talar sitt tydligaste språk. Mönster och jämförelser Ur ett samlat perspektiv är följande punkter de som framstår som mest angelägna att lyfta fram: De allra flesta ungdomarna som svarat på enkäten mår bra. De trivs på det stora hela med tillvaron och upplever ett gott stöd från sina föräldrar. Samtidigt finns det, precis som tidigare år, en mindre grupp på tio till femton procent av ungdomarna som mår sämre och lever betydligt mer utsatt än majoriteten. Förra årets positiva utveckling avseende hur elever i skolår 8 upplever sin skolsituation har tyvärr upphört och vissa fall även vänt. Vi tvingas alltså konstatera att samtidigt som de flesta eleverna trivs i våra skolor så finns det en relativt stor grupp som upplever både bristande studiero och meningsfullhet. Det är därför viktigt att dessa frågor lyfts till förnyad diskussion. Flickors psykosociala situation är fortsatt mycket oroande, även om de yngre flickorna i år ger uttryck för att må något bättre. Samtidigt som de förväntas leva upp till den nya tidens allt hårdare krav på utbildning och goda betyg tvingas de leva i de traditionella könsrollsmönster som fortfarande tycks styra såväl deras eget som omvärldens agerande. Att flickorna även i år upplever ett betydligt sämre självförtroende än pojkarna kanske därför inte borde förvåna. När vi samtidigt kan konstatera att flickor får mest uppmuntran och minst tillsägelser i skolan samtidigt som de är mest missnöjda med arbetsron och lärarnas förmåga att upprätthålla ordningen så borde detta föranleda en seriös diskussion kring de underliggande värderingar och synsätt kring könsroller som detta speglar. Ett annat mönster som vi redan förra året påtalade är hur pojkar med annan etnisk bakgrund upplever att de blir utsatta för negativt bemötande av vuxensamhället. Den 3

5 bild som framtonar är den av en grupp som upplever sig oförtjänt kritiserad och utsatt för negativ disciplinering. 25 % av de yngre pojkarna upplever att de blir orättvist behandlade av skolpersonal på grund av sin etniska bakgrund. Bland de äldre pojkarna är det i år färre som upplever att de blir orättvist behandlade. Andelen ungdomar som varit utsatta för brott och blivit vittnen till brott är ungefär lika stor som förra året och är fortsatt oacceptabelt hög. Det är viktigt att till exempel uppmärksamma att var femte pojke i skolår åtta har känt sig hotad det senaste halvåret och lika många har blivit vittne till brott. Redan tidigare år har vi kunnat konstatera att våra ungdomar upplever en tydlig brist på dialog, delaktighet och inflytande. Frågor om delaktighet och inflytande har därför varit fördjupningstema i årets enkät. Resultatet visar att mycket återstår att göra i dessa frågor om vi skall kunna leva upp till våra mål. Som svar på frågan om vad som får dem att inte försökea påverka i samhället uppger ca 6 % att detta beror på att de inte tror att det skulle ge något resultat. För att komma tillrätta med detta krävs långsiktiga åtgärder och en tydlig förändring av vuxenvärldens attityder och förhållningssätt. Vår samlade slutsats är att mycket är positivt. Mölndal är jämförelsevis och på många sätt är en bra plats att växa upp på, men att det också finns sådant som både stör och oroar. Tyvärr tvingas vi i år att konstatera att vi inte kan se någon positiv utveckling avseende de problem och negativa mönster som vi uppmärksammade i Läget 2, tvärtom har utvecklingen i vissa avseenden gått i motsatt riktning. Om Mölndal skall fortsätta att vara en god uppväxtmiljö måste alla inblandade ta dessa signaler på allvar och aktivt engagera sig för att vända utvecklingen. De problem vi här pekar på kan inte vänta tills vardagens bestyr är avklarade, de är en del av vardagen. Runt om i kommunen finns det positiva exempel värda att bygga vidare på, exempel som visar att handfasta lösningar varken behöver vara komplicerade eller särskilt kostsamma. Ett sådant exempel är Streteredsskolans arbete med kompisstödjare. För att arbetet med kompisstödjare ska fungera räcker det inte med att utbilda eleverna, man måste också skapa tydliga roller och rutiner för deras arbete. Detta har Streteredsskolan lyckats med och deras arbete med att göra kompisstödjarna delaktiga i arbetet med trivselfrågor visar sig därför också i enkätresultatet; eleverna är i högre utsträckning än genomsnittet nöjda med skolans regler för ordning och trivsel, elevernas sätt att vara mot varandra samt lärarnas sätt att ta ansvar för att det är lugn och ro på lektionerna. Och även om husmor skall ha en del av äran, så är vi övertygade om att det faktum att Streteredseleverna är mest nöjda av alla med skolmaten till stor del kan förklaras av hur man valt att hantera dessa frågor. Delaktighet smakar gott. 4

6 2. Inledning och bakgrund En av stadens viktigaste uppgifter är att ge våra barn och ungdomar de kunskaper, färdigheter och övriga förutsättningar som krävs för att de ska utvecklas till trygga och harmoniska vuxna. Grunden för ett framgångsrikt sådant arbete finns i insikten att ungdomars liv och hälsa, deras vanor, attityder och beteenden, deras förmåga att tillgodogöra sig de kunskaper som skolan erbjuder och att skapa sig en meningsfull fritid hänger samman och måste förstås och hanteras ur ett helhetsperspektiv. De verksamheter vi erbjuder må vara aldrig så välmenande, men om de inte svarar upp mot ungdomars grundläggande sociala och emotionella behov kommer de lika fullt att misslyckas i sitt mer långsiktiga uppsåt. Parallellt med ett gränsöverskridande samarbete måste våra olika verksamheter kunna arbeta med tydliga egna uppdrag, formade utifrån egna specifika kompetenser. Centrala delar i lösningen på denna, ibland svåra, ekvation är en gemensam värdegrund, en aktiv och prestigelös samverkan, en gemensam kunskapsbas samt en tydlig arbetsprocess som är möjlig att följa upp. Arbetsmodellen i Mölndal Vi ser det som viktigt att här åter påminna om de åtgärder som Mölndal stad under de senaste åren vidtagit för att säkerställa en arbetsprocess som förmår förena ovanstående krav med behovet av utveckling och flexibilitet: Grundläggande synsätt och principer Under 25 antog de mjuka nämnderna ett gemensamt värdegrundsdokument kallat Grundläggande synsätt och principer för det främjande och förebyggande arbetet med barn och ungdomar i Mölndals stad. Även kommunfullmäktige har ställt sig bakom dokumentet. Det finns därmed en gemensam referenspunkt för personal från olika förvaltningar och man kan nu mötas i gemensamma diskussioner kring mål och förhållningssätt och på så sätt få större kraft i arbetet. Struktur för samverkan Berörda förvaltningar samverkar på lokal nivå i fem områdesgrupper. Dessa samverkar i sin tur med föreningsliv, församlingar etc. i lokala nätverk. För mera övergripande samordning svarar SAFFA 2. Förvaltningscheferna inom berörda förvaltningar träffar regelbundet SAFFA och står för kopplingen till de politiska nämnderna. Ungdomsenkät med diskussion och dialog kring resultatet Enkäten genomförs i samverkan mellan SAFFA och folkhälsorådet. Resultatet, i form av denna rapport och olika arbetsmaterial, skall inte bara ses som ett svar utan i minst lika hög utsträckning som ett underlag för gemensam analys och diskussion. Det är lokalt, i områdesgrupper, på skolor och fritidsgårdar, som man fullt ut kan tolka resultatet av enkäten och se verkligheten bakom siffrorna. Det är där man bäst bedömer vilka olika åtgärder som kan och bör sättas in. Det är i mötet mellan olika kompetenser som den gemensamma helhetsbilden växer fram. Enkätresultatet presenteras också bland annat i samtal med ungdomar och i föräldragrupper och ger dem på så sätt möjlighet Barnomsorgs och utbildningsnämnden, Gymnasienämnden, Arbets- och familjestödsnämnden samt Nämnden för kultur och fritid. 2 Samverkansgruppen för främjande och förebyggande arbete med barn och unga. I denna grupp sitter avdelningschefer eller motsvarande för berörda förvaltningar. 5

7 att reflektera kring Läget och att komma med egna förslag och idéer kring hur stadens verksamheter kan utvecklas. Ett gott resultat kräver också, utöver ovanstående, att det arbete som bedrivs inte är reaktivt utan har ett proaktivt och långsiktigt fokus. Till stöd för detta är ungdomsenkäten uppdelad i en fast, årligt återkommande del och en tematisk del som varierar i treårscykler. I den årligt återkommande huvuddelen undersöks ungdomars grundläggande livssituation och deras upplevelse av stadens verksamheter. I 24 års enkät tog temadelen upp ungdomars alkohol och drogvanor, förra enkäten (25) hade temat hälsa, kost och fysisk aktivitet och årets enkät har fokus på delaktighet och inflytande. På detta sätt får stadens anställda möjlighet att planera långsiktiga åtgärder inom centrala områden utan att samtidigt nås, och stressas, av nya siffror innan åtgärderna hunnit få avsett resultat. Samtidigt ger detta upplägg oss möjlighet att göra nödvändiga fördjupningar utan att enkäten sväller till ett ohanterligt format. Att fördjupa den bild vi får genom ungdomsenkäten är ett viktigt inslag i arbetet med att utveckla vår gemensamma förståelse av ungdomars livssituation. Vi har därför, inför skrivandet av denna rapport, fört gruppdiskussioner med ungdomar från olika skolor för att se om de upplever att enkätresultatet återspeglar deras tankar och erfarenheter. I samtalen har vi tagit upp bland annat frågor kring mobbing, skolmiljö, ensamhet, relationer, trygghet, utsatthet för brott och kontakt med myndigheter. Dessa diskussioner bekräftar i stort de siffror som framkommer i resultatet. Vår förhoppning är att vi i framtiden kommer att kunna bidra med fler fördjupningar av enkätresultatet och utifrån dessa även ge ett utökat stöd till de lokala diskussioner som förs bland såväl personal som ungdomar. Från diskussion till handling Det känns i detta sammanhang dock viktigt att påpeka att även om det nu finns såväl Grundläggande synsätt och principer som områdesgrupper så är de till föga nytta om de inte används. Vår upplevelse är tyvärr att dessa fortfarande ses och hanteras som något extra och inte som en integrerad del i det dagliga arbetet. Vi tror att förvaltningarna med betydligt större kraft än tidigare måste markera vikten av en aktiv och vardaglig samverkan. Förvaltningarna behöver också själva i högre utsträckning aktivt följa upp vilka konkreta uppdrag som fötts ur diskussionerna kring denna rapport och hur de faktiskt hanterats. De diskussioner som vi vet förs måste omsättas i konkreta åtgärder. Att vi som nu, för tredje året i rad, tvingas konstatera att gymnasieflickors psykosociala situation är gravt otillfredsställande blir på sikt såväl destruktivt som frustrerande om vi inte samtidigt kan redovisa exempel på positiva och verkningsfulla satsningar för att komma till rätta med problemen. Vi planerar därför att, som en del av nästa års rapport, redovisa de projekt och andra konkreta åtgärder som startats som ett svar på de problem som tas upp i denna rapport. Vi tror också att ett ökat stöd i form av handledning till de lokala diskussionerna kan bidra till att dessa blir mindre konstaterande och mer åtgärdsinriktade. Ett sådant stöd kommer därför att erbjudas berörda verksamheter fram till genomförandet av nästa enkät. Vi har i årets rapport också valt att sålla något hårdare bland siffrorna och istället fokuserat mer på de områden där vi menar att resultatet pekar på störst behov av diskussion och åtgärder. Vi hoppas att vi på så sätt minskar risken för att delarna skymmer helheten och de frågor som vi ser det som angelägnast att hantera. Ett viktigt bidrag till att skapa drivkraft i utvecklandet av stadens verksamheter tror vi också står att finna i det som är temat i årets rapport; ungdomars delaktighet och inflytande. De 6

8 verksamheter som får med sig ungdomarna i arbetet med att skapa en bättre uppväxtmiljö är med största sannolikhet de som kommer att lyckas bäst med att skapa en god miljö. Mer om detta längre fram. Övergripande rapport Det är viktigt att påpeka att det som återges i denna rapport är ett urval och en sammanfattning av ett betydligt mer omfattande material. Detta för att ge en hanterbar bild av situationen i staden som helhet. Jämförelser görs i vissa fall med riket och skillnader mellan olika grupper och områden uppmärksammas. Under de flesta avsnitt finns kommentarer eller tolkningar till de siffror som presenteras. För planering, åtgärder och beslut på övergripande nivå bör uppgifterna i denna rapport vara tillräckliga. Detaljerat underlag för lokalt arbete För att kunna tjäna som underlag för analys och beslut om åtgärder i varje enskilt område behöver den samlade bilden dock brytas ner i mindre delar. Utöver denna rapport finns därför ett omfattande arbetsmaterial där varje områdesgrupp, skola och fritidsgård kan se hur den egna verksamheten eller området förhåller sig till den samlade bilden. De har också möjligt att få kompletterande analyser av frågeställningar och samband om detta behövs. Genomförande Ungdomsenkäten genomfördes i november 26 bland elever i grundskolans år 8 och elever i gymnasiets år 2. Enkäten genomfördes på lektionstid under fyra dagar och samtliga skolor utom Montessoriskolan Kvarnhjulet, som tyvärr hade datorproblem, har deltagit, dock inte alla klasser. Enkäten var webbaserad och eleverna sökte upp formuläret på kommunens hemsida och besvarade frågorna anonymt genom att markera olika svarsalternativ. Utöver detta delades en något bantad pappersversion av enkäten med inriktning på fritidsgårdarnas verksamhet ut till de elever i skolår sju, åtta och nio som under perioden besökte stadens fritidsgårdar. Samma enkät har också använts inom nätverket KEKS (Kvalitet och Kompetens i Samverkan) som Mölndal leder och där i dagsläget 6 kommuner/stadsdelar samverkar kring bland annat uppföljning, kompetens- och kvalitetsutveckling i öppen fritidsverksamhet. Sammanlagt har 24 gårdsbesökare i berörda kommuner svarat på denna enkät och de resultat som är direkt kopplade till fritidsgårdarna baseras även på detta material. Svarsfrekvens och tillförlitlighet Totalt gav enkäten 952 svar, varav 626 svar från elever i skolår 8. Det innebär en svarsfrekvens på 9 % för skolår åtta, vilket är en ökning med 5 % sedan förra året. Bland eleverna i år 2 på gymnasiet har 326 svarat. Det innebär att svarsfrekvensen bland dessa elever är 8 %, vilket är i paritet med förra året. Det är genomgående hög svarsfrekvens bland skolorna. Det största bortfallet har varit på Fässbergsgymnasiet (23 %), Lindhagaskolan (22 %) och Sörgårdsskolan (2 %). Högst svarsfrekvens har Eklandaskolan (98 %), tätt följda av Streteredsskolan (96 %) och Almåsskolan (96 %). På Fässbergsgymnasiet kunde totalt 5 elever inte delta i enkäten p.g.a. prao. Dessa elever har inte räknats med i det totala underlaget. De mönster och samband vi kan utläsa ur andra undersökningar återfinner vi även i årets ungdomsenkät. Detta, tillsammans med den höga svarsfrekvensen, talar för att tillförlitligheten i materialet håller en hög nivå och att detta även gäller för de frågor där vi saknar direkta jämförelser med andra undersökningar. 7

9 Frågor Enkätens huvuddel består i stort sett av samma frågor som tidigare år. Temadelen i årets enkät har fokuserat på delaktighet och möjlighet till påverkan. Inspiration till dessa frågor har bl.a. hämtats från Luppenkäten som genomförs av ungdomsstyrelsen. Frågeformuläret finns i bilaga. Inför läsningen De flesta faktorer och beteenden redovisas i rapporten i form av procentandelar. I några fall används också eller istället ett medelvärde. Detta utgår då från en femgradig skala och ger en bild av ungdomarnas upplevelse/uppfattning i en fråga. I de lokala arbetsmaterialen har medelvärden använts för alla frågor där ungdomarna fått förhålla sig till ett givet påstående. Varje rubrik eller sakområde inleds med en kort ingress där det allra mest väsentliga i innehållet sammanfattas. Därefter presenteras resultatet, följt av jämförelser avseende kön och etnisk bakgrund. Där inga skillnader markeras är siffrorna i stort sett de samma oavsett ålder, kön och etnisk bakgrund. Som avslutning följer i de flesta fall författarnas analys och kommentarer. Eftersom skola och fritidsgård utgör samlade miljöer beskrivs dessa istället i löpande text. Analys och kommentarer har här fortlöpande vävts in i direkt anslutning till de presenterade resultaten. Även om enkäten är genomförd i skolmiljö och resultatsammanställningen därför i utgångsläget är kopplad till respektive skola, så utgör de direkta skolfrågorna bara en mindre del av det samlade materialet. Vi har därför försökt växla mellan begreppen elev och ungdom utifrån de frågor vi behandlar och hoppas att vi gjort detta på ett tydligt sätt. Kanske bör det också understrykas att många av de uppgifter som finns i denna rapport är relativa i den bemärkelsen att de grundar sig på ungdomars upplevelser och att dessa upplevelser naturligtvis i viss utsträckning formas och styrs av deras förväntningar. Samtidigt som man har detta i åtanke får det inte leda till att man trivialiserar resultatet. Allas våra erfarenheter grundas på upplevelser och att underkänna någons upplevelser av tillvaron blir lätt en ursäkt för att slippa ansvar. Ansvariga För utformning, resultatbearbetning och analys svarar Linda Carlson, samordnare; hälsa och uppföljning och Jonas Agdur, avdelningschef, Kultur och Fritid samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare, Folkhälsorådet. Frågorna har under framtagandet stämts av med enkätansvariga inom barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen. 8

10 3. Resultat 3. Bakgrundsfakta Fördelning flickor pojkar Enkäten har besvarats av 55 % flickor och 45 % pojkar. Förra året hade de flesta skolor en jämn könsfördelning mellan eleverna. I år är fördelningen betydligt ojämnare. På Eklandaskolan, Almåsskolan och Kvarnbyskolan är cirka 6 % av de svarande flickor. På Lindhaga- och Skånhällaskolan är även i år andelen pojkar större, 64 respektive 63 %. På Krokslättsgymnasiet är 89 % av eleverna flickorna, vilket kan förklaras med att man specialiserat sig på vårdoch omsorgs- samt pedagogiska utbildningar. Ursprung Bland eleverna i skolår åtta har liksom förra året 8 % minst en förälder som är född utanför Norden. Bland gymnasieeleverna är andelen 29 %, vilket är en ökning med nästan % sedan förra året. Flest elever med utomnordisk bakgrund har fortfarande Lindhagaskolan med 5 %, följt av Åbyskolan med 27 %. Sedan förra året har andelen ungdomar med utomnordisk bakgrund på Lindhagaskolan ökat från 3 till 5 %, medan andelen har minskat något på Åbyskolan. Lägst andel med annan etnisk bakgrund har, som förra året, Sinntorps- och Skånhällaskolan med 4 respektive %. Förra året var skillnaden mellan gymnasieskolorna stor, men i år har denna skillnad jämnats ut. Andelen elever med utomnordisk bakgrund har minskat något på Krokslättsgymnasiet, från 4 till 33 %, medan andelen har ökat på Fässbergsgymnasiet från 2 till 27 %. Av ungdomarna med minst en förälder född utanför Norden talar i genomsnitt 7 % enbart annat språk än svenska med sina föräldrar, vilket är samma som tidigare år. Särskilt vanligt är detta vid Lindhagaskolan och Almåsskolan, där 32 respektive 36 % av eleverna talar enbart annat språk än svenska med sina föräldrar. Kommentarer Det faktum att cirka en tredjedel av eleverna på några skolor enbart talar annat språk med minst en förälder kan tolkas på två sätt. Antingen som ett uttryck för bristande språkkunskaper och därmed som en begränsning av möjligheterna att dela tankar och känslor. Det kan emellertid också tyda på en ambition att göra barnen flerspråkiga genom metoden att en förälder under hela uppväxten konsekvent talar sitt hemspråk med barnet. Denna fråga hör till dem som vore intressant att utreda närmare. En intressant iakttagelse i sammanhanget är att andelen som talar enbart annat språk med sina föräldrar varierar starkt beroende på kön. Utifrån ett genomsnitt på 7 % kan vi konstatera att motsvarande siffra för flickor och pojkar på gymnasiet är 8 respektive 24 %. Förra året var mönstret liknande bland ungdomarna i skolår 8 men i år är skillnaden mellan pojkar och flickor betydligt mindre. 9

11 3.2 Relationer till andra Föräldrar Föräldrarna vet i stor utsträckning var ungdomarna är på helgkvällarna och de är intresserade av hur det går för dem i skolan. I den yngre gruppen är det betydligt vanligare att föräldrarna bestämmer när ungdomarna ska vara hemma på kvällen än i den äldre gruppen. Även årets undersökning visar att föräldrarna i stor utsträckning vet var ungdomarna är på fredags- och lördagskvällar. Över 85 % av ungdomarna svarar att det stämmer bra eller mycket bra. Tre fjärdedelar, 75 %, av eleverna i åttan uppger att föräldrarna bestämmer när de ska vara hemma på kvällen. Detta är i linje med förra årets siffror, vilket var ett högre resultat än 24. Endast 5 % svarar att det stämmer dåligt eller mycket dåligt. Bland gymnasieeleverna uppger även i år ca 35 % att föräldrarna bestämmer när de ska vara hemma på kvällen. Föräldrars intresse för barnens skolgång är likvärdigt med tidigare år. Nästan alla elever i åttan, 95 %, upplever att föräldrarna intresserar sig för hur det går för dem i skolan. Dock har siffran gått ned något bland gymnasieeleverna, från 89 till 82 %. Vänner En stor andel av ungdomarna umgås på fritiden med vänner som har annan etnisk bakgrund. Ungdomar med annan etnisk bakgrund umgås av naturliga skäl i större utsträckning med ungdomar med både nordisk och icke nordisk bakgrund. I likhet med förra året är det över hälften, drygt 6 %, av de svenska ungdomarna som umgås på fritiden med vänner med icke nordisk bakgrund. Motsvarande siffra för gruppen med annan bakgrund är även i år cirka 8 %. Någon att prata med De flesta pratar med vänner och föräldrar om saker som känns svåra. Det finns fortfarande en grupp, och då främst bland de yngre ungdomarna, som upplever att de inte har någon som de känner förtroende att tala med då de är ledsna eller har bekymmer. % av de yngre ungdomarna har denna upplevelse jämfört med 3 % av de äldre. Var tionde tror inte heller att de skulle vilja prata med någon om de fick bekymmer. Även i år visar undersökningen på att hälften av ungdomarna i åttan har upplevt något som gjort dem ledsna eller bekymrat dem under den pågående terminen. Andelen är, som förra året, lite högre bland de äldre ungdomarna med 63 %. Precis som tidigare års undersökningar svarar de flesta att de brukar prata med kompisar respektive med mamma och pappa om bekymmer och saker som känns svåra. Kompisar har stor betydelse, framför allt för flickorna. För de yngre eleverna är både mamma och pappa och vännerna viktiga, men i gymnasiet har vännerna fått större betydelse än föräldrarna.

12 Skillnader utifrån kön och etnisk bakgrund Flickor pratar i större utsträckning med kompisar än vad pojkar gör. Det har tidigare år framför allt varit pojkarna i skolår 8 som inte känt förtroende att tala med någon. I år förstärks denna bild ytterligare. 7 % av de yngre pojkarna har denna upplevelse jämfört med 3 % bland flickorna. Den största gruppen som inte tror att de skulle vilja prata med någon hittar vi bland flickorna i skolår 8 med 2 %. Vilket är dubbelt så många jämfört med flickorna på gymnasiet. Bland ungdomar i skolår 8 med icke nordisk bakgrund är det även i år fler som upplever att de inte har någon att tala med, jämfört med dem som har nordisk bakgrund, 2 respektive 9 %. Kommentarer Att föräldrarna har inflytande över ungdomarnas vanor bedöms generellt som en viktig skyddsfaktor och att dessa siffror är höga även i årets enkät är glädjande. Detsamma gäller föräldrarnas intresse för barnens skolgång, vilket borde ge goda förutsättningar för att vidareutveckla relationerna mellan hem och skola. De ungdomar som saknar någon de har förtroende för och som de kan prata med om sådant som känns svårt är mycket utsatta den dag de hamnar i svårigheter. För dessa ungdomar är det extra viktigt att vuxenvärlden inte skyggar för att ta kontakt när de anar att något är fel. Lika vitigt är också att i ett tidigt skede och i förebyggande syfte arbeta med såväl livskunskap som samarbetsövningar i skolan och att erbjuda en socialt berikande fritid. I de diskussioner som förts med ungdomar utifrån enkätresultatet framkommer det att majoriteten av dem anser att det skulle vara bra att ha någon att tala med då man är bekymrad eller ledsen. Upplevelsen bland dem är att såväl pojkar som flickor behöver prata ut då något är jobbigt. Flertalet av dem trodde dock inte att pojkarna gör detta i lika stor utsträckning. De ska enligt rådande könsroller inte känna samma behov till att tala om sina känslor som flickor och förväntas istället hantera sina problem på egen hand. Till ovanstående kommer det faktum att var tionde ungdom i skolår 8 inte tror att de skulle vilja tala med någon om de hade bekymmer. Även här erbjuder livskunskapen en möjlighet att genom praktisk övning öka ungdomarnas medvetenhet om och förståelse för samtalets och kommunikationens betydelse för hälsan. När nu arbetet med livskunskapsmetoden VIP har startat i så gott som alla 7-9 skolor hoppas vi att detta ska ge övning i att föra diskussioner om ämnen som är känsliga och svåra att prata om. I en förlängning är även speciella insatser för pojkarna uppenbart värda att överväga.

13 3.3 Orättvis behandling, trakasserier, mobbning På grund av etnisk bakgrund I år har de siffror som berör detta ämne utvecklats i positiv riktning bland de äldre men visar samtidigt på sämre resultat bland de yngre. Var fjärde pojke i åttan känner sig utsatt av andra elever och nästan var femte elev i åttan känner sig orättvist behandlad av personal på skolan. Drygt 5 % i båda åldersgrupperna upplever att de blir orättvist behandlade av vuxna ute på allmän plats. Förra året var det 5 % av ungdomarna med utomnordisk bakgrund, som i någon omfattning kände sig orättvist behandlade eller bemötta av andra elever i skolan på grund av sitt ursprung. I år har denna siffra halverats bland ungdomarna på gymnasiet. I skolår 8 upplever ungefär lika många som tidigare, 3 %, att de blir orättvist behandlade på grund av sin etniska bakgrund. De allra flesta som känner sig utsatta av kamrater i skolan anger att de känner sig utsatta ibland, medan några anger att det sker ofta eller mycket ofta. De som i störst utsträckning, 25 %, anger att de är utsatta av andra elever i skolan är pojkarna i skolår 8, och inte som tidigare pojkarna på gymnasiet. Bland flickorna i skolår 8 upplever 2 % sig utsatta av elever i skolan. Förra året kände sig nästan 3 % av de äldre sig utsatta av vuxna i skolan. I år är denna siffra 7 %. Istället är det eleverna i skolår 8 som känner sig orättvist behandlade av personal på skolan, nästan var femte elev, vilket är en ökning sedan förra året. Vanligast är detta bland pojkarna. Var fjärde pojke känner sig utsatt av vuxna på skolan. De äldre känner sig dock mer utsatta av ungdomar på stan. Av ungdomarna i gymnasiegruppen känner sig 6 % utsatta av ungdomar på stan, jämfört med % i den yngre gruppen. Begränsad frihet kulturella skillnader Något fler än förra året, ungefär 2 % av ungdomarna med annan etnisk bakgrund, upplever att deras frihet begränsas eftersom familjen kommer från en annan kultur än den svenska. Bland eleverna i skolår 8 är det mer än dubbelt så många pojkar jämfört med flickor som upplever sig begränsade, närmare bestämt 28 respektive 2 %. När det gäller den äldre gruppen är det vanligare att flickorna upplever att de begränsas, 26 jämfört med 5 % bland pojkarna. De flesta, ca 6 % i båda åldersgrupperna säger dock att det inte stämmer att deras frihet begränsas eftersom deras familj kommer från en annan kultur än den svenska. 2

14 Sexuella trakasserier I skolmiljön är fortfarande sexuella trakasserier mer förekommande mellan yngre än mellan äldre elever. De äldre ungdomarna känner sig något mer utsatta än de yngre av vuxna och ungdomar på stan. Även i år har flickor i gymnasieåldern i högre utsträckning än övriga varit utsatta för sexuella trakasserier och då främst när de vistas på stan. För att förtydliga frågan följs den i enkäten av en beskrivande text; Sexuella trakasserier är en typ av mobbning som grundas på det kön du tillhör eller din sexuella läggning. Om någon mot din vilja tar på dig, ger dig blickar eller kommentarer därför att du är kille eller tjej är det en form av sexuella trakasserier. Det är din upplevelse av situationen som avgör om du blir trakasserad eller inte. Svaren i årets enkät pekar på samma nivåer som tidigare år. Bland åttorna uppger totalt 7 % att de varit utsatta för sexuella trakasserier av andra elever på skolan under den termin som enkäten genomfördes. 4 % svarar att det skett ofta eller mycket ofta. 3 % uppger att de blivit trakasserade ibland. I år upplever något fler pojkar i skolår 8 jämfört med tidigare år att de är utsatta för sexuella trakasserier av andra elever i skolan. Elever med icke nordisk bakgrund i skolår 8 upplever sig utsatta i högre utsträckning än elever med nordisk bakgrund. Drygt % av dessa elever upplever sig sexuellt trakasserade av både elever och personal i skolan, jämfört med 5 % bland dem med nordisk bakgrund. Annan mobbning Svaren pekar även i år på att mobbning förekommer mer på grundskolan än i gymnasiet. Ett antal elever känner sig utsatta av personal på skolan. Även frågan om mobbning är förtydligad i enkäten; Mobbning är om du vid upprepade tillfällen blir retad, får elaka/obehagliga kommentarer, blir hotad eller utfryst av någon. Mobbning kan också vara om du blir knuffad eller sparkad mot din vilja. Totalt sett uppger % av eleverna i åttan att de ibland, ofta eller mycket ofta varit utsatta av andra elever på skolan. Detta är i stort sett samma siffror som förra året. De flesta av dessa, 8 %, uppger att de varit utsatta ibland. Pojkarna känner sig mest utsatta. Bland gymnasieeleverna har 5 % varit utsatta för mobbning av kamraterna. Kommentarer Ungdomar med utomnordisk bakgrund är de som främst upplever sig vara utsatta för trakasserier och då just på grund av sitt ursprung. Traditionell mobbning förekommer i något mindre utsträckning, minst vanliga är de sexuella trakasserierna. Pojkar känner sig i större utsträckning utsatta än flickor, de yngre ungdomarna mer än äldre. Skolan, där de är tvungna att vara, är den arena där de yngre ungdomarna upplever sig vara mest utsatta. Detta understryker vikten av att aktivt arbeta med den människosyn och de vär- 3

15 deringar som vi som vuxna önskar förmedla till våra ungdomar. Vi måste också ständigt vara vaksamma på vår skyldighet att aktivt stödja och skydda de som utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Årets enkät visar på att det skett en förändring från att de äldre ungdomarna med utomnordisk bakgrund känts sig mest utsatta till att de yngre nu har denna upplevelse. En orsak kan vara att de yngre sannolikt rör sig i ett mer begränsat socialt sammanhang än de äldre. Upplever man sig då som utsatt blir upplevelsen troligtvis starkare eftersom den är svårare att undfly. Andelen ungdomar som känner sig utsatta för mobbning eller trakasserier i Mölndal är jämförbar med andelen i andra delar av landet. Detta är dock ingen anledning att slå sig till ro. En undersökning från SCB (25) visar på att 3 % av barn mellan -8 år har känt sig illa eller orättvist behandlade av lärare. Ungdomsfullmäktige i Mölndal (elever i skolår åtta) diskuterade situationen i skolan vid vårens möte 26. Ungdomarna menade dels att mobbningsteamen på skolorna oftast tar tag i problemen för sent, dels att lärarna borde umgås mera med eleverna på raster för att skapa goda relationer och motverka mobbning. Ungdomarnas önskan om mer vuxenkontakt återkommer i andra sammanhang, och blev också tydligt i de diskussioner som förts med ungdomar utifrån årets enkätresultat. Den generella upplevelsen är att de vuxna inte är tillräckligt tillgängliga på raster och håltimmar. Vissa beskriver att då det finns lärare i de gemensamma uppehållsrummen pratar de sällan med eleverna. Vid bråk upplever man heller inte någon trygghet i att lärarna ingriper. De lärare som eleverna känner att de har en relativt nära kontakt med, har de även respekt och förtroende för. En sådan relation stärker känslan av att läraren bryr sig om ungdomen, inte bara som elev utan även som människa. I diskussionerna framkommer det också att ungdomarna upplever att mobbning är vanligt förekommande i skolan och något som man ser varje vecka. Ungdomarna tycker att det är deras ansvar att meddela någon vuxen/lärare vid dessa tillfällen men ändå gör långt ifrån alla det. Orsakerna är främst att man upplever att det inte skulle leda till någon förändring samt att man är rädd för att själv bli utsatt. Ett försök att öka skyddet mot att elever utsätts för mobbning och trakasserier är genom den nya lagen mot diskriminering och kränkande behandling av elever. Lagen började gälla den april 26 och förbjuder diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. Alla skolformer omfattas och lagen säger att varje skola ska ha en likabehandlingsplan. I likabehandlingsplanen ska det framgå hur trakasserier och annan kränkande behandling ska utredas och förhindras. Folkhälsoinstitutet pekar på att mobbning på en skola kan ses som ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. Personalgruppens arbetsklimat, organisation, inställning, förhållningssätt och attityder i vardagen påverkar elevernas benägenhet att mobba. Att enbart rikta insatser mot eleverna kan därför inte förväntas ge effekt. Det mobbningsförebyggande program som i forskningen visat sig mest effektivt är utformat av Olweus. Det skapar även förbättrat klassrumsklimat och ökad skolnärvaro. Programmet genomförs av rektor och hela skolpersonalen tillsammans med föräldrar och elever. Syftet är att utveckla en skolmiljö där samtliga vuxna tar det fulla ansvaret för att eleverna ska känna sig trygga och inte bli kränkta. Utbildning, samtalsgrupper och färdighetsträning för skolpersonalen går som en röd tråd genom programmet. Införandet sträcker sig över 8 månader. 4

16 3.4 Trygghet Även årets enkät visar att de allra flesta elever känner sig trygga i skolmiljön. Tryggast är gymnasieeleverna. En liten grupp elever känner sig dock aldrig trygga. Flickorna känner sig i mindre utsträckning trygga i det offentliga rummet än vad pojkarna gör. Precis som i tidigare undersökningar uppger de allra flesta av eleverna i skolår åtta, 9 %, att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolans korridorer och på skolgården. 5 % känner sig trygga ibland, medan 3 % anger att de aldrig eller sällan känner sig trygga i skolan. Gymnasieeleverna är mest trygga i skolmiljön, 97 % uppger att de alltid eller oftast är trygga. I det egna bostadsområdet känner sig de allra flesta trygga, 9 %. När det gäller att känna trygghet på stan eller i centrum svarar runt 8 % att de alltid eller oftast känner sig trygga. De flesta är också trygga när de åker kollektivt hem på kvällen. Det finns dock avsevärda skillnader mellan flickor och pojkar. Skillnad mellan flickor och pojkar Svaren visar att i skolan och hemma känner flickor och pojkar sig trygga i lika hög omfattning. När det gäller det offentliga rummet, d v s i bostadsområdet, på stan och vid resor med kollektivtrafiken upplever flickorna även i år större otrygghet än pojkarna. Det är något fler flickor än pojkar som svarar att de aldrig eller sällan känner sig trygga i de olika situationerna, men den största skillnaden är att fler flickor väljer svarsalternativet ibland. Årets enkät visar att pojkarna känner sig mer otrygga än tidigare, medan flickorna ligger kvar på ungefär samma nivå som förut. Dock upplever flickorna fortfarande otrygghet i större utsträckning än pojkarna. 76 % av pojkarna känner sig alltid eller oftast trygga då de åker kollektivtrafik på kvällen, jämfört med endast dryga 6 % av flickorna. Den största skillnaden mellan flickor och pojkars upplevelse av otrygghet hittar vi även i år bland gymnasieeleverna. Här uppger drygt 6 % av flickorna att de alltid eller oftast känner sig trygga då de åker kollektivt på kvällarna jämfört med nästan 9 % bland pojkarna. I samma åldersgrupp upplever knappt 8 % flickorna att de alltid eller oftast känner sig trygga på allmän plats, siffran bland pojkarna är 9 %. Jämförelsetal Känsla av trygghet (medelvärde). Pil visar om medelvärdet har gått upp, ned eller är oförändrat jämfört med senast genomförda enkät (25). Skolår 8 Gymnasiet år 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar När du är i skolan 4,4 4,3 4,7 4,7 Ute på stan 4, 4,2 3,9 4,2 När du åker kollektivt hem på kvällen 3,7 4, 3,6 4,2 5

17 Kommentarer Den enskilda ungdomens trygghet skapas, och är beroende av många olika faktorer. Graden av trygghet styrs av hur hela livssituation ser ut avseende bl.a. boende, kommunikationer, skola, fritid och närmiljö. Det är viktigt att ungdomarna upplever trygghet i sin närmiljö om de skall utvecklas till aktiva medborgare som vågar röra sig i olika miljöer och sociala sammanhang. Skillnaden är stor mellan flickors och pojkars känsla av trygghet i offentliga miljöer. Dessa skillnader är desamma även bland vuxna. Ett sätt att öka tryggheten i närmiljön är att genomföra s k trygghetsvandringar. Under trygghetsvandringar samlas boende i olika åldrar, förvaltningar, polis, fastighetsägare, socialarbetare, stadsbyggnadskontor och andra för att tillsammans inventera trygga och otrygga platser för att hitta både goda och mindre goda exempel. Dålig belysning, ensliga busshållplatser, snåriga buskage och utomhusmiljöer tomma på människor är exempel på saker som kan uppmärksammas. Åtgärder kan göras utifrån olika perspektiv, såväl inom ramen för parkskötsel och kollektivtrafik, som genom social verksamhet. Intresse för trygghetsvandringar finns i flera av stadens områden och vi tror att detta är en metod som, om den genomförs under strukturerade former, skulle kunna öka såväl ungdomars som vuxnas trygghet i det offentliga rummet. Enligt folkhälsoinstitutet visar flera studier att bostadsområdens karaktär förefaller ha en självständig effekt på hälsan, oberoende av den enskilda familjens situation. De bostadsområdesprojekt som drivs i Bifrost, Åby och Lindome syftar till ökad delaktighet, trivsel och trygghet i områdena. Tanken är att nätverk bildas mellan boende och att detta bidrar till ökad social gemenskap. Detta skall i sin tur leda till att de boende, både barn och vuxna, blir mera engagerade i sin närmiljö och värnar om området. Vi ser det som centralt för om dessa visioner skall förverkligas att områdesprojekten drivs i nära samverkan med områdesgrupperna och deras lokala nätverk. En av de viktigaste funktioner som dessa projekt kan fylla är att de kan stå för den samordning och det genomförande av gemensamma idéer och projekt som övrig personal kan ha svårt att hantera inom ramen för sina ordinarie uppdrag. 6

18 3.5 Utsatta för brott Bland dem som blivit utsatta för brott är det vanligast att ha blivit hotad. Siffrorna över brott ser ungefär likadana ut i båda åldersgrupperna, men det finns skillnader mellan könen. I genomsnitt har 4 % av ungdomarna i båda åldersgrupperna känt sig hotade under det senaste halvåret, vilket är en nedgång med cirka 5 % bland de äldre eleverna. I den yngre gruppen har något fler än i den äldre blivit hotade via SMS eller chat. Ungefär % av ungdomarna i båda åldersgrupperna har blivit bestulna under det senaste halvåret och 2-3 % har blivit rånade. Runt 5 % har blivit misshandlade. I den yngre gruppen har 2 % blivit tvingade till sex och i den äldre gruppen 4 %. I båda åldrarna har både flickor och pojkar varit utsatta. Skillnader utifrån kön och etnisk bakgrund Pojkarna har tidigare varit utsatta i större omfattning än flickorna när det gäller att bli hotade, rånade, bestulna, misshandlade och vittne till brott. I år upplever de äldre flickorna i högre utsträckning än pojkarna i samma åldersgrupp sig utsatta för brott. Dubbelt så många flickor som pojkar i den äldre gruppen har blivit vittne till brott, bestulna och hotade via sms eller internet. Flickornas siffror har ökat samtidigt som siffrorna för de äldre pojkarna har sjunkit. Bland de yngre ungdomarna är bilden den omvända. Cirka 2 % av pojkarna har blivit hotade, vilket är cirka dubbelt så många som tjejerna. 2 % av pojkarna har också varit vittne till brott. Ungdomar med annan etnisk bakgrund i den yngre åldersgruppen har i större utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund känt sig utsatta för alla de brott vi tar upp i enkäten. Det är stora skillnader mellan grupperna, bl.a. då det gäller utsatthet för hot, rån och misshandel. Dessa skillnader har vuxit sedan förra året. Bland eleverna i gymnasiet är det ingen stor skillnad i upplevelsen beroende på ursprung. 7

19 Jämförelsetal Andel som blivit utsatt för någon av följande handlingar senaste halvåret (procent). Pil visar om siffran har gått upp, ned eller är oförändrad jämfört med senast genomförda enkät (25). Skolår 8 Gymnasiet år 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Blivit hotad Blivit hotad via SMS eller chat 9 5 Blivit rånad 5 3 Blivit bestulen Blivit misshandlad Blivit tvingad till sex Blivit vittne till brott Andel som blivit utsatt för någon av följande handlingar uppdelat på utomnordisk respektive nordisk bakgrund (procent). Skolår 8 25 Skolår 8 26 Nordisk Utomnordisk Nordisk Utomnordisk Blivit hotad Blivit hotad via SMS eller chat Blivit rånad Blivit bestulen 8 6 Blivit misshandlad Blivit tvingad till sex Blivit vittne till brott Kommentarer Brottsofferjourernas Riksförbund genomförde 26 en enkät bland totalt 45 ungdomar i åttonde klass i Västra Götaland, Värmland och Västernorrlands län. Undersökningen visar att det skett en glidning i betydelsen av ord, om vad som ska definieras som brott. Många svarar att de blivit hotade, trakasserade och slagna, men ändå uppger de att de aldrig varit utsatta för brott. Nästan 5 % vet inte heller vart de ska vända sig om de blivit utsatta för brott. Enligt Stockholms ungdomsenkät (26) har 7 % bland pojkar i skolår 9 känt sig allvarligt hotade under de senaste 2 månaderna. Siffran bland flickorna är %. Dessa siffror är i linje med det resultat vi fått fram i vår enkät. Det bör dock uppmärksammas att vi frågar om man känt sig hotad, vi begränsar inte frågan till om man känt sig allvarligt hotad. Enligt föreningen Friends drabbas var tredje barn och tonåring av e-mobbning. Det handlar om allvarliga kränkningar som läggs ut till allmän beskådan på olika ungdomssajter, ofta med bild på offret. Ett av det största problemet med e-mobbning är att få vuxna tycks ha en aning om vad som händer på nätet. Hot via sms har också ökat drastiskt enligt Friends. Anonyma sms med hot och kränkningar gör att mobbaren följer med offret hem efter skolan. För att motverka detta har nu mobiloperatörernas tjänster med anonyma sms stoppats. 8

20 Andelen ungdomar i Mölndal som upplever att de har blivit hotade eller trakasserad via mobil/internet har minskat i årets enkät, då främst i den äldre gruppen, Fortfarande är siffran hög, då en av tio har haft denna upplevelse under sista halvåret. I de diskussioner som har förts i grupp med elever som har besvarat enkäten framkommer det att det tyvärr är vanligt med hot samt att så gott som alla känner någon som blivit utsatt för hot. Upplevelsen bland ungdomarna är att det är mer förekommande med hot än vad som framkommer i resultatet. En av orsakerna tror ungdomarna är att det är så pass vanligt med hot och hårda ord att dessa till viss del har förlorat sin innebörd. Vissa ungdomar beskrev att de hör hot så ofta att de inte orkar tro på att allt de blir hotade med ska ske. De tar helt enkelt inte hoten på allvar. En sådan upplevelse bland ungdomarna kan vara bidragande till att utsattheten för hot ligger på samma nivå som tidigare år, samt även har gått ned bland vissa grupper. Genom att gå med som part i Ung och Trygg vill staden utveckla den samverkan som bedrivs runt och inom områdesgrupperna och motverka rekrytering till kriminella gäng. Arbetet startade med en framtidsverkstad i mars i år (27) som riktar sig till chefer och personal inom de mjuka förvaltningarna. Utgångspunkterna för detta utvecklingsarbete är det gemensamma konstaterandet att detta inte enbart är en polisiär fråga. Detta är till största delen ett samhällsproblem som måste lösas tillsammans genom samverkan. Att förebygga att ungdomar hamnar snett och att hjälpa ungdomar som hamnat i kriminalitet och/eller missbruk är inte ett arbete för den ena eller den andra myndigheten eller organisationen. Det är ett samarbete där samhällets alla aktörer måste delta. Det krävs också utvecklade och effektiva arbetsmetoder för att lotsa ungdomar som hamnat snett till positiva alternativ. Genom att polis, socialtjänst och åklagare samarbetar vid ingripanden ökar både effektiviteten och kvaliteten. Ingripandet blir just den allvarliga påminnelse om att detta är ett felaktigt beteende som det ska vara. Ett gemensamt och snabbt agerande innebär också en mycket bättre start på det arbete som tar vid när den akuta situationen är förbi. Det är då samhället, tillsammans med föräldrarna, ska stödja den unga till ett liv på rätt sida lagen och utan droger. Genom Ung och Trygg hoppas Mölndals stad öka möjligheterna att lyckas. Detta i sig viktiga arbete får dock aldrig skymma det faktum att det är långsiktigt främjande åtgärder riktade till alla ungdomar som på sikt har störst effekt när det gäller att minska risken för att våra ungdomar hamnar i utanförskap och kriminalitet. Det är i utvecklandet av detta främjande arbete som våra skolor, fritidsgårdar och övriga verksamheter måste ligga i framkant om Mölndal skall kunna erbjuda sina ungdomar en god uppväxtmiljö. Det är dessutom en, såväl socialt som ekonomiskt, billigare lösning. 9

21 3.6 Kontakt med myndigheter och stödfunktioner Det är inte fler i år som har varit i svårigheter, men fler av de yngre har i högre utsträckning haft kontakt med polis, socialtjänst och skolkurator jämfört med förra året. Bland de äldre har all sådan kontakt minskat, bortsett från den med socialtjänsten. Andelen av de yngre som varit i svårigheter, men som inte har haft kontakt med någon av skolans eller samhällets stödfunktioner har minskat från till 6 %. Bland de äldre ligger fortfarande siffran på runt %. Frågan förtydligas i enkäten och avser kontakt med myndigheter och stödfunktioner då man haft svårigheter eller problem i samband med övergrepp, kränkning, depression, brott, hot, våld, alkohol eller liknande. Svaren visar att på de skolor där en hög andel elever haft kontakt med polis och socialtjänst har eleverna också i motsvarande grad haft kontakter med elevvårdspersonal och lärare kring denna typ av svårigheter. De skolor där flest ungdomar har varit i svårigheter men inte sökt kontakt med någon av de stödfunktioner som räknas upp i frågan är Åbyskolan och Streteredskolan, med 2 %. Cirka 5 % av ungdomarna har varit i kontakt med socialtjänsten på grund av att de hamnat i svårigheter eller problem. Ungdomar som går i Åbyskolan är även i år överrepresenterade, kontakten med socialtjänsten har nästan fördubblats till 4 % samtidigt som kontakten med polisen har gått ned från 3 % till %. En jämförelse mellan skoleleverna i åttan och en grupp ungdomar i skolår sju, åtta och nio som är regelbundna besökare på fritidsgårdarna visar att fler av fritidsgårdsbesökarna, 2 %, haft kontakter med polis jämfört med 8 % bland samtliga skolelever. Skillnader utifrån kön och etnisk bakgrund Pojkarna i skolår 8 har i större utsträckning än flickorna haft kontakt med olika stödfunktioner. Bland de äldre har flickorna haft mer kontakt än vad pojkarna har haft. Bland de äldre flickorna är det 64 % som anser att de inte varit i sådana svårigheter att de haft behov av att ta kontakt med de stödfunktioner som nämns i frågan. Samma siffra för de äldre pojkarna är 82 %. Denna skillnad förklarar till viss del varför fler av de äldre flickorna har varit i kontakt med myndigheter för stöd jämfört med pojkarna. Skillnaden är inte lika stor bland de yngre, men något fler flickor har varit i svårigheter jämfört med pojkarna. De som varit i svårigheter i skolår 8 har främst haft kontakt med lärare, polis och skolkurator. Bland de äldre är kontakten mest frekvent med socialtjänst, ungdomsmottagning och polis. Bland åttorna har tidigare pojkarna främst haft kontakt med lärare, medan flickorna förutom lärare också fått stöd från skolsköterska och kurator. Årets siffror visar att dessa skillnader utjämnats. 2

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Rektor Sven Ylipää Vår vision Vi vill skapa en studiemiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Planen gäller

Läs mer

Läget 5. Ungdomsenkäten Resultat och Analys

Läget 5. Ungdomsenkäten Resultat och Analys 111111110000000000000000000000000000000000000000 Läget 5 00000000000000000000000000001111111111111111111111111111111111111110000000000000000000000000000000000000000 Ungdomsenkäten 2008 Resultat och Analys

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Karlskrona 2007-01-31 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖRHINDRA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING 1 Lagar och andra styrdokument: SFS 2006:67

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA 2009/2010 Vårt gemensamma arbete på Svensby skola skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande.

Läs mer

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Vision På Tanneforsskolan ska alla känna sig trygga. Genom denna trygghet skapas förutsättningar för ett allsidigt lärande. Uppdraget Ny lag: Från 2006-04-01

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder... Förskolan Smultronställets Trygghetsplan 2015 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning.4 Lagarna 4-5 Definitioner - Vad betyder orden...6 Kartläggning 7 Kön..8 Etnisk tillhörighet 9 Religion eller annan

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan

Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan Likabehandlingsplan för Högadalsskolan Reviderad maj 2014 Värdegrund för Högadalsskolan Alla barn skall kunna gå till Högadalsskolan och känna sig trygga, sedda och stimulerade. Vi lever alla i sammanhang

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation Innehållsförteckning Vision Främjande arbete Kartläggning av verksamhet Förebyggande arbete Rutiner, åtgärder vid akut situation Hur gör vi planen känd? Utvärdering och uppföljning Vision En liten skola,

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Handläggare: Linda Markus, förskolechef Datum: 2014-11-01 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2016-11-02 Vår värdegrund Vi verkar för att ett tryggt klimat och en god stämning råder mellan

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2015-12-02 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vår värdegrund Vi verkar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/09

Likabehandlingsplan 2008/09 Likabehandlingsplan 2008/09 Antagen 2008-03-06 Senast reviderad 2008-09-11 2. (7) LIKABEHANDLINGSPLAN 2008/09 Våra grundläggande demokratiska rättigheter innebär att barn och ungdomar skall känna sig trygga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Likabehandlingsplan Medåkers skola Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter

Läs mer

Handlingsplan mot mobbning, trakasserier och kränkningar

Handlingsplan mot mobbning, trakasserier och kränkningar Läsår 2013/2014 Handlingsplan mot mobbning, trakasserier och kränkningar på Parkskolan, skola och fritidshem Representanter för skola och fritidshem har deltagit i arbetet med att utforma handlingsplanen.

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling MALL 2013-09-20 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller för Västerledens förskola. Ansvariga för planen Förskolechef Marie-Louise Westring-Andersson Planen gäller under perioden

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Likabehandlingsplan. Stöd för Likabehandlingsarbetet. Mål för främjande och förebyggande arbete, utifrån kartläggning.

Likabehandlingsplan. Stöd för Likabehandlingsarbetet. Mål för främjande och förebyggande arbete, utifrån kartläggning. Kvällens upplägg Presentation förälder/vårdnadshavare Elev Läget i klassen Händer i ämnena nu och framåt Prao Förra Temat; Kärlek Kommande Tema Sthlm v 19-21 Skolrådsrepresentanter Likabehandlingsplanen;

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad: 150114 Upprättad: 150615 Gäller till: 160831 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkskolan och Kyrkskolans fritidshem Innehåll Vår vision Vad säger lagen Till dig som elev Till

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

kortversion Tuböleskolan

kortversion Tuböleskolan kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16 Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16 Detta är en information till dig som har ditt barn på Smultronets förskola. På vår förskola tillämpas skollagen och diskrimineringslagen, så att

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Bildningsförvaltningen Grundsärskolan Reviderad 2016 02 15 Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 (11) Innehållsförteckning: Regelverk

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Götlunda skola Datum 2015-08-28 Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015 Övertygelse (vision) Alla människor har ett egenvärde och alla duger. Alla är olika och alla har rätt att vara olika.

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-09-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogisk Omsorg Östhammars kommun 2016-17 För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna

Läs mer

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer