Ungdomsenkäten 2006 Resultat och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsenkäten 2006 Resultat och analys"

Transkript

1 Läget 3 Ungdomsenkäten 26 Resultat och analys

2 Innehåll Förord...2. Sammanfattning Inledning och bakgrund Resultat Bakgrundsfakta Relationer till andra Orättvis behandling, trakasserier, mobbning Trygghet Utsatta för brott Kontakt med myndigheter och stödfunktioner TEMA Delaktighet och inflytande Samlad bild av skolan Fritid Samlad bild av fritidsgårdarna Psykosocial situation Reflektioner och slutsatser...38 Bilagor. Enkätformulär 2. Grundläggande synsätt och principer för det främjande och förebyggande arbetet med barn och ungdomar i Mölndals stad Omslagsidé: Anneli Stenberg

3 Förord Den ungdomsenkät som denna rapport bygger på har kunnat genomföras tack vare att de enskilda skolorna har tagit ansvar för det praktiska genomförandet och gjort det möjligt att ta lektionstid i anspråk. Skolornas it-enheter har svarat för att enkäten gick att genomföra via webben. Stort TACK till alla som har medverkat i arbetet och till alla ungdomar som svarat! Mölndal april 27 Folkhälsorådet i Mölndal SAFFA samverkansgruppen för främjande och förebyggande arbete med barn och unga 2

4 . Sammanfattning Ungdomsenkäten genomfördes i november 26 för tredje gången och med en svarsfrekvens på 86 %. Vi har i denna rapport, Läget 3, försökt sammanfatta och lyfta fram huvuddragen och de viktigaste iakttagelserna i ett brett och mycket spännande material. Vår ambition är att Läget 3 ska utgöra en gemensam kunskapskälla för olika aktörer och fungera som utgångspunkt för ett samlat perspektiv på ungdomars liv, hälsa och utveckling. Förhoppningsvis kan den också ge fortsatt och fördjupad näring åt den diskussion och de processer som har påbörjats i och med tidigare års rapporter. Utöver denna rapport finns ett kompletterande arbetsmaterial. Tillsammans ger de bägge dokumenten underlag för lokala diskussioner i stadens olika områden. Rapporten och arbetsmaterialet bör tolkas och omsättas i gemensamma bilder av såväl den lokala situationen i sig som av de åtgärder som krävs för att förbättra den. Ingen part äger ensam problemet och ingen har heller tolkningsföreträde. Rapporten är uppdelad i olika avsnitt. Det är dock inte i de enskilda siffrorna, utan i de mönster och samband vi ser, som resultatet talar sitt tydligaste språk. Mönster och jämförelser Ur ett samlat perspektiv är följande punkter de som framstår som mest angelägna att lyfta fram: De allra flesta ungdomarna som svarat på enkäten mår bra. De trivs på det stora hela med tillvaron och upplever ett gott stöd från sina föräldrar. Samtidigt finns det, precis som tidigare år, en mindre grupp på tio till femton procent av ungdomarna som mår sämre och lever betydligt mer utsatt än majoriteten. Förra årets positiva utveckling avseende hur elever i skolår 8 upplever sin skolsituation har tyvärr upphört och vissa fall även vänt. Vi tvingas alltså konstatera att samtidigt som de flesta eleverna trivs i våra skolor så finns det en relativt stor grupp som upplever både bristande studiero och meningsfullhet. Det är därför viktigt att dessa frågor lyfts till förnyad diskussion. Flickors psykosociala situation är fortsatt mycket oroande, även om de yngre flickorna i år ger uttryck för att må något bättre. Samtidigt som de förväntas leva upp till den nya tidens allt hårdare krav på utbildning och goda betyg tvingas de leva i de traditionella könsrollsmönster som fortfarande tycks styra såväl deras eget som omvärldens agerande. Att flickorna även i år upplever ett betydligt sämre självförtroende än pojkarna kanske därför inte borde förvåna. När vi samtidigt kan konstatera att flickor får mest uppmuntran och minst tillsägelser i skolan samtidigt som de är mest missnöjda med arbetsron och lärarnas förmåga att upprätthålla ordningen så borde detta föranleda en seriös diskussion kring de underliggande värderingar och synsätt kring könsroller som detta speglar. Ett annat mönster som vi redan förra året påtalade är hur pojkar med annan etnisk bakgrund upplever att de blir utsatta för negativt bemötande av vuxensamhället. Den 3

5 bild som framtonar är den av en grupp som upplever sig oförtjänt kritiserad och utsatt för negativ disciplinering. 25 % av de yngre pojkarna upplever att de blir orättvist behandlade av skolpersonal på grund av sin etniska bakgrund. Bland de äldre pojkarna är det i år färre som upplever att de blir orättvist behandlade. Andelen ungdomar som varit utsatta för brott och blivit vittnen till brott är ungefär lika stor som förra året och är fortsatt oacceptabelt hög. Det är viktigt att till exempel uppmärksamma att var femte pojke i skolår åtta har känt sig hotad det senaste halvåret och lika många har blivit vittne till brott. Redan tidigare år har vi kunnat konstatera att våra ungdomar upplever en tydlig brist på dialog, delaktighet och inflytande. Frågor om delaktighet och inflytande har därför varit fördjupningstema i årets enkät. Resultatet visar att mycket återstår att göra i dessa frågor om vi skall kunna leva upp till våra mål. Som svar på frågan om vad som får dem att inte försökea påverka i samhället uppger ca 6 % att detta beror på att de inte tror att det skulle ge något resultat. För att komma tillrätta med detta krävs långsiktiga åtgärder och en tydlig förändring av vuxenvärldens attityder och förhållningssätt. Vår samlade slutsats är att mycket är positivt. Mölndal är jämförelsevis och på många sätt är en bra plats att växa upp på, men att det också finns sådant som både stör och oroar. Tyvärr tvingas vi i år att konstatera att vi inte kan se någon positiv utveckling avseende de problem och negativa mönster som vi uppmärksammade i Läget 2, tvärtom har utvecklingen i vissa avseenden gått i motsatt riktning. Om Mölndal skall fortsätta att vara en god uppväxtmiljö måste alla inblandade ta dessa signaler på allvar och aktivt engagera sig för att vända utvecklingen. De problem vi här pekar på kan inte vänta tills vardagens bestyr är avklarade, de är en del av vardagen. Runt om i kommunen finns det positiva exempel värda att bygga vidare på, exempel som visar att handfasta lösningar varken behöver vara komplicerade eller särskilt kostsamma. Ett sådant exempel är Streteredsskolans arbete med kompisstödjare. För att arbetet med kompisstödjare ska fungera räcker det inte med att utbilda eleverna, man måste också skapa tydliga roller och rutiner för deras arbete. Detta har Streteredsskolan lyckats med och deras arbete med att göra kompisstödjarna delaktiga i arbetet med trivselfrågor visar sig därför också i enkätresultatet; eleverna är i högre utsträckning än genomsnittet nöjda med skolans regler för ordning och trivsel, elevernas sätt att vara mot varandra samt lärarnas sätt att ta ansvar för att det är lugn och ro på lektionerna. Och även om husmor skall ha en del av äran, så är vi övertygade om att det faktum att Streteredseleverna är mest nöjda av alla med skolmaten till stor del kan förklaras av hur man valt att hantera dessa frågor. Delaktighet smakar gott. 4

6 2. Inledning och bakgrund En av stadens viktigaste uppgifter är att ge våra barn och ungdomar de kunskaper, färdigheter och övriga förutsättningar som krävs för att de ska utvecklas till trygga och harmoniska vuxna. Grunden för ett framgångsrikt sådant arbete finns i insikten att ungdomars liv och hälsa, deras vanor, attityder och beteenden, deras förmåga att tillgodogöra sig de kunskaper som skolan erbjuder och att skapa sig en meningsfull fritid hänger samman och måste förstås och hanteras ur ett helhetsperspektiv. De verksamheter vi erbjuder må vara aldrig så välmenande, men om de inte svarar upp mot ungdomars grundläggande sociala och emotionella behov kommer de lika fullt att misslyckas i sitt mer långsiktiga uppsåt. Parallellt med ett gränsöverskridande samarbete måste våra olika verksamheter kunna arbeta med tydliga egna uppdrag, formade utifrån egna specifika kompetenser. Centrala delar i lösningen på denna, ibland svåra, ekvation är en gemensam värdegrund, en aktiv och prestigelös samverkan, en gemensam kunskapsbas samt en tydlig arbetsprocess som är möjlig att följa upp. Arbetsmodellen i Mölndal Vi ser det som viktigt att här åter påminna om de åtgärder som Mölndal stad under de senaste åren vidtagit för att säkerställa en arbetsprocess som förmår förena ovanstående krav med behovet av utveckling och flexibilitet: Grundläggande synsätt och principer Under 25 antog de mjuka nämnderna ett gemensamt värdegrundsdokument kallat Grundläggande synsätt och principer för det främjande och förebyggande arbetet med barn och ungdomar i Mölndals stad. Även kommunfullmäktige har ställt sig bakom dokumentet. Det finns därmed en gemensam referenspunkt för personal från olika förvaltningar och man kan nu mötas i gemensamma diskussioner kring mål och förhållningssätt och på så sätt få större kraft i arbetet. Struktur för samverkan Berörda förvaltningar samverkar på lokal nivå i fem områdesgrupper. Dessa samverkar i sin tur med föreningsliv, församlingar etc. i lokala nätverk. För mera övergripande samordning svarar SAFFA 2. Förvaltningscheferna inom berörda förvaltningar träffar regelbundet SAFFA och står för kopplingen till de politiska nämnderna. Ungdomsenkät med diskussion och dialog kring resultatet Enkäten genomförs i samverkan mellan SAFFA och folkhälsorådet. Resultatet, i form av denna rapport och olika arbetsmaterial, skall inte bara ses som ett svar utan i minst lika hög utsträckning som ett underlag för gemensam analys och diskussion. Det är lokalt, i områdesgrupper, på skolor och fritidsgårdar, som man fullt ut kan tolka resultatet av enkäten och se verkligheten bakom siffrorna. Det är där man bäst bedömer vilka olika åtgärder som kan och bör sättas in. Det är i mötet mellan olika kompetenser som den gemensamma helhetsbilden växer fram. Enkätresultatet presenteras också bland annat i samtal med ungdomar och i föräldragrupper och ger dem på så sätt möjlighet Barnomsorgs och utbildningsnämnden, Gymnasienämnden, Arbets- och familjestödsnämnden samt Nämnden för kultur och fritid. 2 Samverkansgruppen för främjande och förebyggande arbete med barn och unga. I denna grupp sitter avdelningschefer eller motsvarande för berörda förvaltningar. 5

7 att reflektera kring Läget och att komma med egna förslag och idéer kring hur stadens verksamheter kan utvecklas. Ett gott resultat kräver också, utöver ovanstående, att det arbete som bedrivs inte är reaktivt utan har ett proaktivt och långsiktigt fokus. Till stöd för detta är ungdomsenkäten uppdelad i en fast, årligt återkommande del och en tematisk del som varierar i treårscykler. I den årligt återkommande huvuddelen undersöks ungdomars grundläggande livssituation och deras upplevelse av stadens verksamheter. I 24 års enkät tog temadelen upp ungdomars alkohol och drogvanor, förra enkäten (25) hade temat hälsa, kost och fysisk aktivitet och årets enkät har fokus på delaktighet och inflytande. På detta sätt får stadens anställda möjlighet att planera långsiktiga åtgärder inom centrala områden utan att samtidigt nås, och stressas, av nya siffror innan åtgärderna hunnit få avsett resultat. Samtidigt ger detta upplägg oss möjlighet att göra nödvändiga fördjupningar utan att enkäten sväller till ett ohanterligt format. Att fördjupa den bild vi får genom ungdomsenkäten är ett viktigt inslag i arbetet med att utveckla vår gemensamma förståelse av ungdomars livssituation. Vi har därför, inför skrivandet av denna rapport, fört gruppdiskussioner med ungdomar från olika skolor för att se om de upplever att enkätresultatet återspeglar deras tankar och erfarenheter. I samtalen har vi tagit upp bland annat frågor kring mobbing, skolmiljö, ensamhet, relationer, trygghet, utsatthet för brott och kontakt med myndigheter. Dessa diskussioner bekräftar i stort de siffror som framkommer i resultatet. Vår förhoppning är att vi i framtiden kommer att kunna bidra med fler fördjupningar av enkätresultatet och utifrån dessa även ge ett utökat stöd till de lokala diskussioner som förs bland såväl personal som ungdomar. Från diskussion till handling Det känns i detta sammanhang dock viktigt att påpeka att även om det nu finns såväl Grundläggande synsätt och principer som områdesgrupper så är de till föga nytta om de inte används. Vår upplevelse är tyvärr att dessa fortfarande ses och hanteras som något extra och inte som en integrerad del i det dagliga arbetet. Vi tror att förvaltningarna med betydligt större kraft än tidigare måste markera vikten av en aktiv och vardaglig samverkan. Förvaltningarna behöver också själva i högre utsträckning aktivt följa upp vilka konkreta uppdrag som fötts ur diskussionerna kring denna rapport och hur de faktiskt hanterats. De diskussioner som vi vet förs måste omsättas i konkreta åtgärder. Att vi som nu, för tredje året i rad, tvingas konstatera att gymnasieflickors psykosociala situation är gravt otillfredsställande blir på sikt såväl destruktivt som frustrerande om vi inte samtidigt kan redovisa exempel på positiva och verkningsfulla satsningar för att komma till rätta med problemen. Vi planerar därför att, som en del av nästa års rapport, redovisa de projekt och andra konkreta åtgärder som startats som ett svar på de problem som tas upp i denna rapport. Vi tror också att ett ökat stöd i form av handledning till de lokala diskussionerna kan bidra till att dessa blir mindre konstaterande och mer åtgärdsinriktade. Ett sådant stöd kommer därför att erbjudas berörda verksamheter fram till genomförandet av nästa enkät. Vi har i årets rapport också valt att sålla något hårdare bland siffrorna och istället fokuserat mer på de områden där vi menar att resultatet pekar på störst behov av diskussion och åtgärder. Vi hoppas att vi på så sätt minskar risken för att delarna skymmer helheten och de frågor som vi ser det som angelägnast att hantera. Ett viktigt bidrag till att skapa drivkraft i utvecklandet av stadens verksamheter tror vi också står att finna i det som är temat i årets rapport; ungdomars delaktighet och inflytande. De 6

8 verksamheter som får med sig ungdomarna i arbetet med att skapa en bättre uppväxtmiljö är med största sannolikhet de som kommer att lyckas bäst med att skapa en god miljö. Mer om detta längre fram. Övergripande rapport Det är viktigt att påpeka att det som återges i denna rapport är ett urval och en sammanfattning av ett betydligt mer omfattande material. Detta för att ge en hanterbar bild av situationen i staden som helhet. Jämförelser görs i vissa fall med riket och skillnader mellan olika grupper och områden uppmärksammas. Under de flesta avsnitt finns kommentarer eller tolkningar till de siffror som presenteras. För planering, åtgärder och beslut på övergripande nivå bör uppgifterna i denna rapport vara tillräckliga. Detaljerat underlag för lokalt arbete För att kunna tjäna som underlag för analys och beslut om åtgärder i varje enskilt område behöver den samlade bilden dock brytas ner i mindre delar. Utöver denna rapport finns därför ett omfattande arbetsmaterial där varje områdesgrupp, skola och fritidsgård kan se hur den egna verksamheten eller området förhåller sig till den samlade bilden. De har också möjligt att få kompletterande analyser av frågeställningar och samband om detta behövs. Genomförande Ungdomsenkäten genomfördes i november 26 bland elever i grundskolans år 8 och elever i gymnasiets år 2. Enkäten genomfördes på lektionstid under fyra dagar och samtliga skolor utom Montessoriskolan Kvarnhjulet, som tyvärr hade datorproblem, har deltagit, dock inte alla klasser. Enkäten var webbaserad och eleverna sökte upp formuläret på kommunens hemsida och besvarade frågorna anonymt genom att markera olika svarsalternativ. Utöver detta delades en något bantad pappersversion av enkäten med inriktning på fritidsgårdarnas verksamhet ut till de elever i skolår sju, åtta och nio som under perioden besökte stadens fritidsgårdar. Samma enkät har också använts inom nätverket KEKS (Kvalitet och Kompetens i Samverkan) som Mölndal leder och där i dagsläget 6 kommuner/stadsdelar samverkar kring bland annat uppföljning, kompetens- och kvalitetsutveckling i öppen fritidsverksamhet. Sammanlagt har 24 gårdsbesökare i berörda kommuner svarat på denna enkät och de resultat som är direkt kopplade till fritidsgårdarna baseras även på detta material. Svarsfrekvens och tillförlitlighet Totalt gav enkäten 952 svar, varav 626 svar från elever i skolår 8. Det innebär en svarsfrekvens på 9 % för skolår åtta, vilket är en ökning med 5 % sedan förra året. Bland eleverna i år 2 på gymnasiet har 326 svarat. Det innebär att svarsfrekvensen bland dessa elever är 8 %, vilket är i paritet med förra året. Det är genomgående hög svarsfrekvens bland skolorna. Det största bortfallet har varit på Fässbergsgymnasiet (23 %), Lindhagaskolan (22 %) och Sörgårdsskolan (2 %). Högst svarsfrekvens har Eklandaskolan (98 %), tätt följda av Streteredsskolan (96 %) och Almåsskolan (96 %). På Fässbergsgymnasiet kunde totalt 5 elever inte delta i enkäten p.g.a. prao. Dessa elever har inte räknats med i det totala underlaget. De mönster och samband vi kan utläsa ur andra undersökningar återfinner vi även i årets ungdomsenkät. Detta, tillsammans med den höga svarsfrekvensen, talar för att tillförlitligheten i materialet håller en hög nivå och att detta även gäller för de frågor där vi saknar direkta jämförelser med andra undersökningar. 7

9 Frågor Enkätens huvuddel består i stort sett av samma frågor som tidigare år. Temadelen i årets enkät har fokuserat på delaktighet och möjlighet till påverkan. Inspiration till dessa frågor har bl.a. hämtats från Luppenkäten som genomförs av ungdomsstyrelsen. Frågeformuläret finns i bilaga. Inför läsningen De flesta faktorer och beteenden redovisas i rapporten i form av procentandelar. I några fall används också eller istället ett medelvärde. Detta utgår då från en femgradig skala och ger en bild av ungdomarnas upplevelse/uppfattning i en fråga. I de lokala arbetsmaterialen har medelvärden använts för alla frågor där ungdomarna fått förhålla sig till ett givet påstående. Varje rubrik eller sakområde inleds med en kort ingress där det allra mest väsentliga i innehållet sammanfattas. Därefter presenteras resultatet, följt av jämförelser avseende kön och etnisk bakgrund. Där inga skillnader markeras är siffrorna i stort sett de samma oavsett ålder, kön och etnisk bakgrund. Som avslutning följer i de flesta fall författarnas analys och kommentarer. Eftersom skola och fritidsgård utgör samlade miljöer beskrivs dessa istället i löpande text. Analys och kommentarer har här fortlöpande vävts in i direkt anslutning till de presenterade resultaten. Även om enkäten är genomförd i skolmiljö och resultatsammanställningen därför i utgångsläget är kopplad till respektive skola, så utgör de direkta skolfrågorna bara en mindre del av det samlade materialet. Vi har därför försökt växla mellan begreppen elev och ungdom utifrån de frågor vi behandlar och hoppas att vi gjort detta på ett tydligt sätt. Kanske bör det också understrykas att många av de uppgifter som finns i denna rapport är relativa i den bemärkelsen att de grundar sig på ungdomars upplevelser och att dessa upplevelser naturligtvis i viss utsträckning formas och styrs av deras förväntningar. Samtidigt som man har detta i åtanke får det inte leda till att man trivialiserar resultatet. Allas våra erfarenheter grundas på upplevelser och att underkänna någons upplevelser av tillvaron blir lätt en ursäkt för att slippa ansvar. Ansvariga För utformning, resultatbearbetning och analys svarar Linda Carlson, samordnare; hälsa och uppföljning och Jonas Agdur, avdelningschef, Kultur och Fritid samt Hillevi Funck, folkhälsoplanerare, Folkhälsorådet. Frågorna har under framtagandet stämts av med enkätansvariga inom barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen. 8

10 3. Resultat 3. Bakgrundsfakta Fördelning flickor pojkar Enkäten har besvarats av 55 % flickor och 45 % pojkar. Förra året hade de flesta skolor en jämn könsfördelning mellan eleverna. I år är fördelningen betydligt ojämnare. På Eklandaskolan, Almåsskolan och Kvarnbyskolan är cirka 6 % av de svarande flickor. På Lindhaga- och Skånhällaskolan är även i år andelen pojkar större, 64 respektive 63 %. På Krokslättsgymnasiet är 89 % av eleverna flickorna, vilket kan förklaras med att man specialiserat sig på vårdoch omsorgs- samt pedagogiska utbildningar. Ursprung Bland eleverna i skolår åtta har liksom förra året 8 % minst en förälder som är född utanför Norden. Bland gymnasieeleverna är andelen 29 %, vilket är en ökning med nästan % sedan förra året. Flest elever med utomnordisk bakgrund har fortfarande Lindhagaskolan med 5 %, följt av Åbyskolan med 27 %. Sedan förra året har andelen ungdomar med utomnordisk bakgrund på Lindhagaskolan ökat från 3 till 5 %, medan andelen har minskat något på Åbyskolan. Lägst andel med annan etnisk bakgrund har, som förra året, Sinntorps- och Skånhällaskolan med 4 respektive %. Förra året var skillnaden mellan gymnasieskolorna stor, men i år har denna skillnad jämnats ut. Andelen elever med utomnordisk bakgrund har minskat något på Krokslättsgymnasiet, från 4 till 33 %, medan andelen har ökat på Fässbergsgymnasiet från 2 till 27 %. Av ungdomarna med minst en förälder född utanför Norden talar i genomsnitt 7 % enbart annat språk än svenska med sina föräldrar, vilket är samma som tidigare år. Särskilt vanligt är detta vid Lindhagaskolan och Almåsskolan, där 32 respektive 36 % av eleverna talar enbart annat språk än svenska med sina föräldrar. Kommentarer Det faktum att cirka en tredjedel av eleverna på några skolor enbart talar annat språk med minst en förälder kan tolkas på två sätt. Antingen som ett uttryck för bristande språkkunskaper och därmed som en begränsning av möjligheterna att dela tankar och känslor. Det kan emellertid också tyda på en ambition att göra barnen flerspråkiga genom metoden att en förälder under hela uppväxten konsekvent talar sitt hemspråk med barnet. Denna fråga hör till dem som vore intressant att utreda närmare. En intressant iakttagelse i sammanhanget är att andelen som talar enbart annat språk med sina föräldrar varierar starkt beroende på kön. Utifrån ett genomsnitt på 7 % kan vi konstatera att motsvarande siffra för flickor och pojkar på gymnasiet är 8 respektive 24 %. Förra året var mönstret liknande bland ungdomarna i skolår 8 men i år är skillnaden mellan pojkar och flickor betydligt mindre. 9

11 3.2 Relationer till andra Föräldrar Föräldrarna vet i stor utsträckning var ungdomarna är på helgkvällarna och de är intresserade av hur det går för dem i skolan. I den yngre gruppen är det betydligt vanligare att föräldrarna bestämmer när ungdomarna ska vara hemma på kvällen än i den äldre gruppen. Även årets undersökning visar att föräldrarna i stor utsträckning vet var ungdomarna är på fredags- och lördagskvällar. Över 85 % av ungdomarna svarar att det stämmer bra eller mycket bra. Tre fjärdedelar, 75 %, av eleverna i åttan uppger att föräldrarna bestämmer när de ska vara hemma på kvällen. Detta är i linje med förra årets siffror, vilket var ett högre resultat än 24. Endast 5 % svarar att det stämmer dåligt eller mycket dåligt. Bland gymnasieeleverna uppger även i år ca 35 % att föräldrarna bestämmer när de ska vara hemma på kvällen. Föräldrars intresse för barnens skolgång är likvärdigt med tidigare år. Nästan alla elever i åttan, 95 %, upplever att föräldrarna intresserar sig för hur det går för dem i skolan. Dock har siffran gått ned något bland gymnasieeleverna, från 89 till 82 %. Vänner En stor andel av ungdomarna umgås på fritiden med vänner som har annan etnisk bakgrund. Ungdomar med annan etnisk bakgrund umgås av naturliga skäl i större utsträckning med ungdomar med både nordisk och icke nordisk bakgrund. I likhet med förra året är det över hälften, drygt 6 %, av de svenska ungdomarna som umgås på fritiden med vänner med icke nordisk bakgrund. Motsvarande siffra för gruppen med annan bakgrund är även i år cirka 8 %. Någon att prata med De flesta pratar med vänner och föräldrar om saker som känns svåra. Det finns fortfarande en grupp, och då främst bland de yngre ungdomarna, som upplever att de inte har någon som de känner förtroende att tala med då de är ledsna eller har bekymmer. % av de yngre ungdomarna har denna upplevelse jämfört med 3 % av de äldre. Var tionde tror inte heller att de skulle vilja prata med någon om de fick bekymmer. Även i år visar undersökningen på att hälften av ungdomarna i åttan har upplevt något som gjort dem ledsna eller bekymrat dem under den pågående terminen. Andelen är, som förra året, lite högre bland de äldre ungdomarna med 63 %. Precis som tidigare års undersökningar svarar de flesta att de brukar prata med kompisar respektive med mamma och pappa om bekymmer och saker som känns svåra. Kompisar har stor betydelse, framför allt för flickorna. För de yngre eleverna är både mamma och pappa och vännerna viktiga, men i gymnasiet har vännerna fått större betydelse än föräldrarna.

12 Skillnader utifrån kön och etnisk bakgrund Flickor pratar i större utsträckning med kompisar än vad pojkar gör. Det har tidigare år framför allt varit pojkarna i skolår 8 som inte känt förtroende att tala med någon. I år förstärks denna bild ytterligare. 7 % av de yngre pojkarna har denna upplevelse jämfört med 3 % bland flickorna. Den största gruppen som inte tror att de skulle vilja prata med någon hittar vi bland flickorna i skolår 8 med 2 %. Vilket är dubbelt så många jämfört med flickorna på gymnasiet. Bland ungdomar i skolår 8 med icke nordisk bakgrund är det även i år fler som upplever att de inte har någon att tala med, jämfört med dem som har nordisk bakgrund, 2 respektive 9 %. Kommentarer Att föräldrarna har inflytande över ungdomarnas vanor bedöms generellt som en viktig skyddsfaktor och att dessa siffror är höga även i årets enkät är glädjande. Detsamma gäller föräldrarnas intresse för barnens skolgång, vilket borde ge goda förutsättningar för att vidareutveckla relationerna mellan hem och skola. De ungdomar som saknar någon de har förtroende för och som de kan prata med om sådant som känns svårt är mycket utsatta den dag de hamnar i svårigheter. För dessa ungdomar är det extra viktigt att vuxenvärlden inte skyggar för att ta kontakt när de anar att något är fel. Lika vitigt är också att i ett tidigt skede och i förebyggande syfte arbeta med såväl livskunskap som samarbetsövningar i skolan och att erbjuda en socialt berikande fritid. I de diskussioner som förts med ungdomar utifrån enkätresultatet framkommer det att majoriteten av dem anser att det skulle vara bra att ha någon att tala med då man är bekymrad eller ledsen. Upplevelsen bland dem är att såväl pojkar som flickor behöver prata ut då något är jobbigt. Flertalet av dem trodde dock inte att pojkarna gör detta i lika stor utsträckning. De ska enligt rådande könsroller inte känna samma behov till att tala om sina känslor som flickor och förväntas istället hantera sina problem på egen hand. Till ovanstående kommer det faktum att var tionde ungdom i skolår 8 inte tror att de skulle vilja tala med någon om de hade bekymmer. Även här erbjuder livskunskapen en möjlighet att genom praktisk övning öka ungdomarnas medvetenhet om och förståelse för samtalets och kommunikationens betydelse för hälsan. När nu arbetet med livskunskapsmetoden VIP har startat i så gott som alla 7-9 skolor hoppas vi att detta ska ge övning i att föra diskussioner om ämnen som är känsliga och svåra att prata om. I en förlängning är även speciella insatser för pojkarna uppenbart värda att överväga.

13 3.3 Orättvis behandling, trakasserier, mobbning På grund av etnisk bakgrund I år har de siffror som berör detta ämne utvecklats i positiv riktning bland de äldre men visar samtidigt på sämre resultat bland de yngre. Var fjärde pojke i åttan känner sig utsatt av andra elever och nästan var femte elev i åttan känner sig orättvist behandlad av personal på skolan. Drygt 5 % i båda åldersgrupperna upplever att de blir orättvist behandlade av vuxna ute på allmän plats. Förra året var det 5 % av ungdomarna med utomnordisk bakgrund, som i någon omfattning kände sig orättvist behandlade eller bemötta av andra elever i skolan på grund av sitt ursprung. I år har denna siffra halverats bland ungdomarna på gymnasiet. I skolår 8 upplever ungefär lika många som tidigare, 3 %, att de blir orättvist behandlade på grund av sin etniska bakgrund. De allra flesta som känner sig utsatta av kamrater i skolan anger att de känner sig utsatta ibland, medan några anger att det sker ofta eller mycket ofta. De som i störst utsträckning, 25 %, anger att de är utsatta av andra elever i skolan är pojkarna i skolår 8, och inte som tidigare pojkarna på gymnasiet. Bland flickorna i skolår 8 upplever 2 % sig utsatta av elever i skolan. Förra året kände sig nästan 3 % av de äldre sig utsatta av vuxna i skolan. I år är denna siffra 7 %. Istället är det eleverna i skolår 8 som känner sig orättvist behandlade av personal på skolan, nästan var femte elev, vilket är en ökning sedan förra året. Vanligast är detta bland pojkarna. Var fjärde pojke känner sig utsatt av vuxna på skolan. De äldre känner sig dock mer utsatta av ungdomar på stan. Av ungdomarna i gymnasiegruppen känner sig 6 % utsatta av ungdomar på stan, jämfört med % i den yngre gruppen. Begränsad frihet kulturella skillnader Något fler än förra året, ungefär 2 % av ungdomarna med annan etnisk bakgrund, upplever att deras frihet begränsas eftersom familjen kommer från en annan kultur än den svenska. Bland eleverna i skolår 8 är det mer än dubbelt så många pojkar jämfört med flickor som upplever sig begränsade, närmare bestämt 28 respektive 2 %. När det gäller den äldre gruppen är det vanligare att flickorna upplever att de begränsas, 26 jämfört med 5 % bland pojkarna. De flesta, ca 6 % i båda åldersgrupperna säger dock att det inte stämmer att deras frihet begränsas eftersom deras familj kommer från en annan kultur än den svenska. 2

14 Sexuella trakasserier I skolmiljön är fortfarande sexuella trakasserier mer förekommande mellan yngre än mellan äldre elever. De äldre ungdomarna känner sig något mer utsatta än de yngre av vuxna och ungdomar på stan. Även i år har flickor i gymnasieåldern i högre utsträckning än övriga varit utsatta för sexuella trakasserier och då främst när de vistas på stan. För att förtydliga frågan följs den i enkäten av en beskrivande text; Sexuella trakasserier är en typ av mobbning som grundas på det kön du tillhör eller din sexuella läggning. Om någon mot din vilja tar på dig, ger dig blickar eller kommentarer därför att du är kille eller tjej är det en form av sexuella trakasserier. Det är din upplevelse av situationen som avgör om du blir trakasserad eller inte. Svaren i årets enkät pekar på samma nivåer som tidigare år. Bland åttorna uppger totalt 7 % att de varit utsatta för sexuella trakasserier av andra elever på skolan under den termin som enkäten genomfördes. 4 % svarar att det skett ofta eller mycket ofta. 3 % uppger att de blivit trakasserade ibland. I år upplever något fler pojkar i skolår 8 jämfört med tidigare år att de är utsatta för sexuella trakasserier av andra elever i skolan. Elever med icke nordisk bakgrund i skolår 8 upplever sig utsatta i högre utsträckning än elever med nordisk bakgrund. Drygt % av dessa elever upplever sig sexuellt trakasserade av både elever och personal i skolan, jämfört med 5 % bland dem med nordisk bakgrund. Annan mobbning Svaren pekar även i år på att mobbning förekommer mer på grundskolan än i gymnasiet. Ett antal elever känner sig utsatta av personal på skolan. Även frågan om mobbning är förtydligad i enkäten; Mobbning är om du vid upprepade tillfällen blir retad, får elaka/obehagliga kommentarer, blir hotad eller utfryst av någon. Mobbning kan också vara om du blir knuffad eller sparkad mot din vilja. Totalt sett uppger % av eleverna i åttan att de ibland, ofta eller mycket ofta varit utsatta av andra elever på skolan. Detta är i stort sett samma siffror som förra året. De flesta av dessa, 8 %, uppger att de varit utsatta ibland. Pojkarna känner sig mest utsatta. Bland gymnasieeleverna har 5 % varit utsatta för mobbning av kamraterna. Kommentarer Ungdomar med utomnordisk bakgrund är de som främst upplever sig vara utsatta för trakasserier och då just på grund av sitt ursprung. Traditionell mobbning förekommer i något mindre utsträckning, minst vanliga är de sexuella trakasserierna. Pojkar känner sig i större utsträckning utsatta än flickor, de yngre ungdomarna mer än äldre. Skolan, där de är tvungna att vara, är den arena där de yngre ungdomarna upplever sig vara mest utsatta. Detta understryker vikten av att aktivt arbeta med den människosyn och de vär- 3

15 deringar som vi som vuxna önskar förmedla till våra ungdomar. Vi måste också ständigt vara vaksamma på vår skyldighet att aktivt stödja och skydda de som utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Årets enkät visar på att det skett en förändring från att de äldre ungdomarna med utomnordisk bakgrund känts sig mest utsatta till att de yngre nu har denna upplevelse. En orsak kan vara att de yngre sannolikt rör sig i ett mer begränsat socialt sammanhang än de äldre. Upplever man sig då som utsatt blir upplevelsen troligtvis starkare eftersom den är svårare att undfly. Andelen ungdomar som känner sig utsatta för mobbning eller trakasserier i Mölndal är jämförbar med andelen i andra delar av landet. Detta är dock ingen anledning att slå sig till ro. En undersökning från SCB (25) visar på att 3 % av barn mellan -8 år har känt sig illa eller orättvist behandlade av lärare. Ungdomsfullmäktige i Mölndal (elever i skolår åtta) diskuterade situationen i skolan vid vårens möte 26. Ungdomarna menade dels att mobbningsteamen på skolorna oftast tar tag i problemen för sent, dels att lärarna borde umgås mera med eleverna på raster för att skapa goda relationer och motverka mobbning. Ungdomarnas önskan om mer vuxenkontakt återkommer i andra sammanhang, och blev också tydligt i de diskussioner som förts med ungdomar utifrån årets enkätresultat. Den generella upplevelsen är att de vuxna inte är tillräckligt tillgängliga på raster och håltimmar. Vissa beskriver att då det finns lärare i de gemensamma uppehållsrummen pratar de sällan med eleverna. Vid bråk upplever man heller inte någon trygghet i att lärarna ingriper. De lärare som eleverna känner att de har en relativt nära kontakt med, har de även respekt och förtroende för. En sådan relation stärker känslan av att läraren bryr sig om ungdomen, inte bara som elev utan även som människa. I diskussionerna framkommer det också att ungdomarna upplever att mobbning är vanligt förekommande i skolan och något som man ser varje vecka. Ungdomarna tycker att det är deras ansvar att meddela någon vuxen/lärare vid dessa tillfällen men ändå gör långt ifrån alla det. Orsakerna är främst att man upplever att det inte skulle leda till någon förändring samt att man är rädd för att själv bli utsatt. Ett försök att öka skyddet mot att elever utsätts för mobbning och trakasserier är genom den nya lagen mot diskriminering och kränkande behandling av elever. Lagen började gälla den april 26 och förbjuder diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. Alla skolformer omfattas och lagen säger att varje skola ska ha en likabehandlingsplan. I likabehandlingsplanen ska det framgå hur trakasserier och annan kränkande behandling ska utredas och förhindras. Folkhälsoinstitutet pekar på att mobbning på en skola kan ses som ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. Personalgruppens arbetsklimat, organisation, inställning, förhållningssätt och attityder i vardagen påverkar elevernas benägenhet att mobba. Att enbart rikta insatser mot eleverna kan därför inte förväntas ge effekt. Det mobbningsförebyggande program som i forskningen visat sig mest effektivt är utformat av Olweus. Det skapar även förbättrat klassrumsklimat och ökad skolnärvaro. Programmet genomförs av rektor och hela skolpersonalen tillsammans med föräldrar och elever. Syftet är att utveckla en skolmiljö där samtliga vuxna tar det fulla ansvaret för att eleverna ska känna sig trygga och inte bli kränkta. Utbildning, samtalsgrupper och färdighetsträning för skolpersonalen går som en röd tråd genom programmet. Införandet sträcker sig över 8 månader. 4

16 3.4 Trygghet Även årets enkät visar att de allra flesta elever känner sig trygga i skolmiljön. Tryggast är gymnasieeleverna. En liten grupp elever känner sig dock aldrig trygga. Flickorna känner sig i mindre utsträckning trygga i det offentliga rummet än vad pojkarna gör. Precis som i tidigare undersökningar uppger de allra flesta av eleverna i skolår åtta, 9 %, att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolans korridorer och på skolgården. 5 % känner sig trygga ibland, medan 3 % anger att de aldrig eller sällan känner sig trygga i skolan. Gymnasieeleverna är mest trygga i skolmiljön, 97 % uppger att de alltid eller oftast är trygga. I det egna bostadsområdet känner sig de allra flesta trygga, 9 %. När det gäller att känna trygghet på stan eller i centrum svarar runt 8 % att de alltid eller oftast känner sig trygga. De flesta är också trygga när de åker kollektivt hem på kvällen. Det finns dock avsevärda skillnader mellan flickor och pojkar. Skillnad mellan flickor och pojkar Svaren visar att i skolan och hemma känner flickor och pojkar sig trygga i lika hög omfattning. När det gäller det offentliga rummet, d v s i bostadsområdet, på stan och vid resor med kollektivtrafiken upplever flickorna även i år större otrygghet än pojkarna. Det är något fler flickor än pojkar som svarar att de aldrig eller sällan känner sig trygga i de olika situationerna, men den största skillnaden är att fler flickor väljer svarsalternativet ibland. Årets enkät visar att pojkarna känner sig mer otrygga än tidigare, medan flickorna ligger kvar på ungefär samma nivå som förut. Dock upplever flickorna fortfarande otrygghet i större utsträckning än pojkarna. 76 % av pojkarna känner sig alltid eller oftast trygga då de åker kollektivtrafik på kvällen, jämfört med endast dryga 6 % av flickorna. Den största skillnaden mellan flickor och pojkars upplevelse av otrygghet hittar vi även i år bland gymnasieeleverna. Här uppger drygt 6 % av flickorna att de alltid eller oftast känner sig trygga då de åker kollektivt på kvällarna jämfört med nästan 9 % bland pojkarna. I samma åldersgrupp upplever knappt 8 % flickorna att de alltid eller oftast känner sig trygga på allmän plats, siffran bland pojkarna är 9 %. Jämförelsetal Känsla av trygghet (medelvärde). Pil visar om medelvärdet har gått upp, ned eller är oförändrat jämfört med senast genomförda enkät (25). Skolår 8 Gymnasiet år 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar När du är i skolan 4,4 4,3 4,7 4,7 Ute på stan 4, 4,2 3,9 4,2 När du åker kollektivt hem på kvällen 3,7 4, 3,6 4,2 5

17 Kommentarer Den enskilda ungdomens trygghet skapas, och är beroende av många olika faktorer. Graden av trygghet styrs av hur hela livssituation ser ut avseende bl.a. boende, kommunikationer, skola, fritid och närmiljö. Det är viktigt att ungdomarna upplever trygghet i sin närmiljö om de skall utvecklas till aktiva medborgare som vågar röra sig i olika miljöer och sociala sammanhang. Skillnaden är stor mellan flickors och pojkars känsla av trygghet i offentliga miljöer. Dessa skillnader är desamma även bland vuxna. Ett sätt att öka tryggheten i närmiljön är att genomföra s k trygghetsvandringar. Under trygghetsvandringar samlas boende i olika åldrar, förvaltningar, polis, fastighetsägare, socialarbetare, stadsbyggnadskontor och andra för att tillsammans inventera trygga och otrygga platser för att hitta både goda och mindre goda exempel. Dålig belysning, ensliga busshållplatser, snåriga buskage och utomhusmiljöer tomma på människor är exempel på saker som kan uppmärksammas. Åtgärder kan göras utifrån olika perspektiv, såväl inom ramen för parkskötsel och kollektivtrafik, som genom social verksamhet. Intresse för trygghetsvandringar finns i flera av stadens områden och vi tror att detta är en metod som, om den genomförs under strukturerade former, skulle kunna öka såväl ungdomars som vuxnas trygghet i det offentliga rummet. Enligt folkhälsoinstitutet visar flera studier att bostadsområdens karaktär förefaller ha en självständig effekt på hälsan, oberoende av den enskilda familjens situation. De bostadsområdesprojekt som drivs i Bifrost, Åby och Lindome syftar till ökad delaktighet, trivsel och trygghet i områdena. Tanken är att nätverk bildas mellan boende och att detta bidrar till ökad social gemenskap. Detta skall i sin tur leda till att de boende, både barn och vuxna, blir mera engagerade i sin närmiljö och värnar om området. Vi ser det som centralt för om dessa visioner skall förverkligas att områdesprojekten drivs i nära samverkan med områdesgrupperna och deras lokala nätverk. En av de viktigaste funktioner som dessa projekt kan fylla är att de kan stå för den samordning och det genomförande av gemensamma idéer och projekt som övrig personal kan ha svårt att hantera inom ramen för sina ordinarie uppdrag. 6

18 3.5 Utsatta för brott Bland dem som blivit utsatta för brott är det vanligast att ha blivit hotad. Siffrorna över brott ser ungefär likadana ut i båda åldersgrupperna, men det finns skillnader mellan könen. I genomsnitt har 4 % av ungdomarna i båda åldersgrupperna känt sig hotade under det senaste halvåret, vilket är en nedgång med cirka 5 % bland de äldre eleverna. I den yngre gruppen har något fler än i den äldre blivit hotade via SMS eller chat. Ungefär % av ungdomarna i båda åldersgrupperna har blivit bestulna under det senaste halvåret och 2-3 % har blivit rånade. Runt 5 % har blivit misshandlade. I den yngre gruppen har 2 % blivit tvingade till sex och i den äldre gruppen 4 %. I båda åldrarna har både flickor och pojkar varit utsatta. Skillnader utifrån kön och etnisk bakgrund Pojkarna har tidigare varit utsatta i större omfattning än flickorna när det gäller att bli hotade, rånade, bestulna, misshandlade och vittne till brott. I år upplever de äldre flickorna i högre utsträckning än pojkarna i samma åldersgrupp sig utsatta för brott. Dubbelt så många flickor som pojkar i den äldre gruppen har blivit vittne till brott, bestulna och hotade via sms eller internet. Flickornas siffror har ökat samtidigt som siffrorna för de äldre pojkarna har sjunkit. Bland de yngre ungdomarna är bilden den omvända. Cirka 2 % av pojkarna har blivit hotade, vilket är cirka dubbelt så många som tjejerna. 2 % av pojkarna har också varit vittne till brott. Ungdomar med annan etnisk bakgrund i den yngre åldersgruppen har i större utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund känt sig utsatta för alla de brott vi tar upp i enkäten. Det är stora skillnader mellan grupperna, bl.a. då det gäller utsatthet för hot, rån och misshandel. Dessa skillnader har vuxit sedan förra året. Bland eleverna i gymnasiet är det ingen stor skillnad i upplevelsen beroende på ursprung. 7

19 Jämförelsetal Andel som blivit utsatt för någon av följande handlingar senaste halvåret (procent). Pil visar om siffran har gått upp, ned eller är oförändrad jämfört med senast genomförda enkät (25). Skolår 8 Gymnasiet år 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Blivit hotad Blivit hotad via SMS eller chat 9 5 Blivit rånad 5 3 Blivit bestulen Blivit misshandlad Blivit tvingad till sex Blivit vittne till brott Andel som blivit utsatt för någon av följande handlingar uppdelat på utomnordisk respektive nordisk bakgrund (procent). Skolår 8 25 Skolår 8 26 Nordisk Utomnordisk Nordisk Utomnordisk Blivit hotad Blivit hotad via SMS eller chat Blivit rånad Blivit bestulen 8 6 Blivit misshandlad Blivit tvingad till sex Blivit vittne till brott Kommentarer Brottsofferjourernas Riksförbund genomförde 26 en enkät bland totalt 45 ungdomar i åttonde klass i Västra Götaland, Värmland och Västernorrlands län. Undersökningen visar att det skett en glidning i betydelsen av ord, om vad som ska definieras som brott. Många svarar att de blivit hotade, trakasserade och slagna, men ändå uppger de att de aldrig varit utsatta för brott. Nästan 5 % vet inte heller vart de ska vända sig om de blivit utsatta för brott. Enligt Stockholms ungdomsenkät (26) har 7 % bland pojkar i skolår 9 känt sig allvarligt hotade under de senaste 2 månaderna. Siffran bland flickorna är %. Dessa siffror är i linje med det resultat vi fått fram i vår enkät. Det bör dock uppmärksammas att vi frågar om man känt sig hotad, vi begränsar inte frågan till om man känt sig allvarligt hotad. Enligt föreningen Friends drabbas var tredje barn och tonåring av e-mobbning. Det handlar om allvarliga kränkningar som läggs ut till allmän beskådan på olika ungdomssajter, ofta med bild på offret. Ett av det största problemet med e-mobbning är att få vuxna tycks ha en aning om vad som händer på nätet. Hot via sms har också ökat drastiskt enligt Friends. Anonyma sms med hot och kränkningar gör att mobbaren följer med offret hem efter skolan. För att motverka detta har nu mobiloperatörernas tjänster med anonyma sms stoppats. 8

20 Andelen ungdomar i Mölndal som upplever att de har blivit hotade eller trakasserad via mobil/internet har minskat i årets enkät, då främst i den äldre gruppen, Fortfarande är siffran hög, då en av tio har haft denna upplevelse under sista halvåret. I de diskussioner som har förts i grupp med elever som har besvarat enkäten framkommer det att det tyvärr är vanligt med hot samt att så gott som alla känner någon som blivit utsatt för hot. Upplevelsen bland ungdomarna är att det är mer förekommande med hot än vad som framkommer i resultatet. En av orsakerna tror ungdomarna är att det är så pass vanligt med hot och hårda ord att dessa till viss del har förlorat sin innebörd. Vissa ungdomar beskrev att de hör hot så ofta att de inte orkar tro på att allt de blir hotade med ska ske. De tar helt enkelt inte hoten på allvar. En sådan upplevelse bland ungdomarna kan vara bidragande till att utsattheten för hot ligger på samma nivå som tidigare år, samt även har gått ned bland vissa grupper. Genom att gå med som part i Ung och Trygg vill staden utveckla den samverkan som bedrivs runt och inom områdesgrupperna och motverka rekrytering till kriminella gäng. Arbetet startade med en framtidsverkstad i mars i år (27) som riktar sig till chefer och personal inom de mjuka förvaltningarna. Utgångspunkterna för detta utvecklingsarbete är det gemensamma konstaterandet att detta inte enbart är en polisiär fråga. Detta är till största delen ett samhällsproblem som måste lösas tillsammans genom samverkan. Att förebygga att ungdomar hamnar snett och att hjälpa ungdomar som hamnat i kriminalitet och/eller missbruk är inte ett arbete för den ena eller den andra myndigheten eller organisationen. Det är ett samarbete där samhällets alla aktörer måste delta. Det krävs också utvecklade och effektiva arbetsmetoder för att lotsa ungdomar som hamnat snett till positiva alternativ. Genom att polis, socialtjänst och åklagare samarbetar vid ingripanden ökar både effektiviteten och kvaliteten. Ingripandet blir just den allvarliga påminnelse om att detta är ett felaktigt beteende som det ska vara. Ett gemensamt och snabbt agerande innebär också en mycket bättre start på det arbete som tar vid när den akuta situationen är förbi. Det är då samhället, tillsammans med föräldrarna, ska stödja den unga till ett liv på rätt sida lagen och utan droger. Genom Ung och Trygg hoppas Mölndals stad öka möjligheterna att lyckas. Detta i sig viktiga arbete får dock aldrig skymma det faktum att det är långsiktigt främjande åtgärder riktade till alla ungdomar som på sikt har störst effekt när det gäller att minska risken för att våra ungdomar hamnar i utanförskap och kriminalitet. Det är i utvecklandet av detta främjande arbete som våra skolor, fritidsgårdar och övriga verksamheter måste ligga i framkant om Mölndal skall kunna erbjuda sina ungdomar en god uppväxtmiljö. Det är dessutom en, såväl socialt som ekonomiskt, billigare lösning. 9

21 3.6 Kontakt med myndigheter och stödfunktioner Det är inte fler i år som har varit i svårigheter, men fler av de yngre har i högre utsträckning haft kontakt med polis, socialtjänst och skolkurator jämfört med förra året. Bland de äldre har all sådan kontakt minskat, bortsett från den med socialtjänsten. Andelen av de yngre som varit i svårigheter, men som inte har haft kontakt med någon av skolans eller samhällets stödfunktioner har minskat från till 6 %. Bland de äldre ligger fortfarande siffran på runt %. Frågan förtydligas i enkäten och avser kontakt med myndigheter och stödfunktioner då man haft svårigheter eller problem i samband med övergrepp, kränkning, depression, brott, hot, våld, alkohol eller liknande. Svaren visar att på de skolor där en hög andel elever haft kontakt med polis och socialtjänst har eleverna också i motsvarande grad haft kontakter med elevvårdspersonal och lärare kring denna typ av svårigheter. De skolor där flest ungdomar har varit i svårigheter men inte sökt kontakt med någon av de stödfunktioner som räknas upp i frågan är Åbyskolan och Streteredskolan, med 2 %. Cirka 5 % av ungdomarna har varit i kontakt med socialtjänsten på grund av att de hamnat i svårigheter eller problem. Ungdomar som går i Åbyskolan är även i år överrepresenterade, kontakten med socialtjänsten har nästan fördubblats till 4 % samtidigt som kontakten med polisen har gått ned från 3 % till %. En jämförelse mellan skoleleverna i åttan och en grupp ungdomar i skolår sju, åtta och nio som är regelbundna besökare på fritidsgårdarna visar att fler av fritidsgårdsbesökarna, 2 %, haft kontakter med polis jämfört med 8 % bland samtliga skolelever. Skillnader utifrån kön och etnisk bakgrund Pojkarna i skolår 8 har i större utsträckning än flickorna haft kontakt med olika stödfunktioner. Bland de äldre har flickorna haft mer kontakt än vad pojkarna har haft. Bland de äldre flickorna är det 64 % som anser att de inte varit i sådana svårigheter att de haft behov av att ta kontakt med de stödfunktioner som nämns i frågan. Samma siffra för de äldre pojkarna är 82 %. Denna skillnad förklarar till viss del varför fler av de äldre flickorna har varit i kontakt med myndigheter för stöd jämfört med pojkarna. Skillnaden är inte lika stor bland de yngre, men något fler flickor har varit i svårigheter jämfört med pojkarna. De som varit i svårigheter i skolår 8 har främst haft kontakt med lärare, polis och skolkurator. Bland de äldre är kontakten mest frekvent med socialtjänst, ungdomsmottagning och polis. Bland åttorna har tidigare pojkarna främst haft kontakt med lärare, medan flickorna förutom lärare också fått stöd från skolsköterska och kurator. Årets siffror visar att dessa skillnader utjämnats. 2

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 Våra regler på skolan och fritids är få och enkla. De är till för att alla ska trivas och lära sig under tiden vi är i skolan. Inomhusregler Vi använder ett trevligt

Läs mer

Likabehandlingsplanen i kortversion

Likabehandlingsplanen i kortversion Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan 2014 Referenser: Skolverket: Allmänna råd och kommentarer (2009) DO, BEO m fl: Förebygga diskriminerin och kränkande behandling - främja likabehandling Universitetskurs: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta Friskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta friskola 2013-2014 Inledning Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola

Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer