FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält"

Transkript

1 FORSKNINGSÖVERSIKT Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Fjärde årsrapporten 2007

2 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Fjärde årsrapporten från en projektgrupp som tillsatts med anledning av ett regeringsuppdrag till FAS Anders Ahlbom, ordförande Maria Feychting Yngve Hamnerius Lena Hillert cçêëâåáåöëê ÇÉí=Ñ ê=~êäéíëäáî= çåü=ëçåá~äîéíéåëâ~é=

3 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Epidemiologiska studier av symptom och psykomotoriska funktioner... 5 Experimentella studier av symptom och psykomotoriska funktioner... 6 WHO Sammanfattning av rapport från WHO:s workshop om elöverkänslighet WHO:s Faktablad EU kommissionen, Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks (SCENIHR) Sammanfattning av SSI:s EMF-rapport Extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält (ELF) Radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF) Avslutande diskussion Appendix Referenser

4 Förord Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har av regeringen i uppdrag att bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet. Uppdraget innebär att FAS, i samråd med forskningsaktörer och andra som FAS finner lämpligt dokumentera och informera om kunskapsläget. Till detta uppdrag har en särskild arbetsgrupp under ledning av professor Anders Ahlbom anlitats. Arbetsgruppen har, förutom Anders Ahlbom bestått av professor Maria Feychting, överläkare, medicine doktor Lena Hillert och biträdande professor Yngve Hamnerius. FAS vill tacka arbetsgruppen för nedlagt arbete med att ta fram årets rapport. FAS har valt att sedan 2003 årligen publicera en ny rapport. Avsikten är att varje år identifiera och diskutera aktuella och relevanta vetenskapliga framsteg och uppmärksammade rapporter, varför fokus varierar från år till år. Årets rapport har en inriktning mot radiofrekventa fält som används för mobiltelefoni och självrapporterade besvär och psykomotoriska funktioner. Vidare innehåller rapporten sammanfattningar av slutsatserna i årsrapporten från Statens strålskyddsinstituts internationella expertgrupp, från en rapport från WHO samt från de avsnitt om elöverkänslighet som finns i en rapport från EU. Stockholm januari 2007 Rune Åberg Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 3

5 Inledning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har genom beslut av regeringen fått i uppdrag att bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet och att regelbundet dokumentera och rapportera om kunskapsläget. För att genomföra detta uppdrag har FAS uppdragit åt professor Anders Ahlbom att leda en projektgrupp med uppgift att årligen framställa en rapport över den vetenskapliga utvecklingen inom området. I projektgruppen ingår även professor Maria Feychting, IMM, Karolinska Institutet; överläkare, medicine doktor Lena Hillert, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting; samt biträdande professor Yngve Hamnerius, Chalmers Tekniska Högskola. Utgångspunkten för arbetet är två grundliga översiktsrapporter som presenterades år 2000, nämligen den svenska RALF-rapporten (Bergqvist et al., 2000) och den engelska Stewartrapporten (IEGMP, 2000). Avsikten är att varje år identifiera och diskutera väsentliga aktuella och relevanta vetenskapliga framsteg och uppmärksammade rapporter. Fokus kommer att variera från ett år till ett annat beroende på aktualitet. Projektgruppens första rapport utkom för tre år sedan och var inriktad på forskning om radiofrekventa elektromagnetiska fält i relation till symtom (FAS, 2004). I den rapporten fanns också en sammanfattning av slutsatserna i SSI:s expertgrupps årsrapport för 2003 (IEGEMF, 2005). Följande års rapport fokuserade på kraftfrekventa fält i relation till symtom (FAS, 2005). Denna rapport innehöll också kommentarer med anledning av vissa nypublicerade resultat inom andra områden, nämligen de första resultatredovisningarna från den så kallade Interphone-studien. Tredje årets rapport hade en inriktning mot elektromagnetiska fält kring mobiltelefoni och redovisade både vissa resultat från WHO:s EMF-program och aktuella epidemiologiska och experimentella studier (FAS, 2006). I den rapporten sammanfattades också relevanta delar av en rapport från SSI:s vetenskapliga råd för EMF frågor (IEGEMF, 2006a). Publicerade studier under 2006 visar att det tidigare observerade skiftet av fokus mot radiofrekventa fält består. Årets rapport har därför en inriktning mot radiofrekventa fält som används för mobiltelefoni och självrapporterade besvär och psykomotoriska funktioner. Liksom i tidigare rapporter finns också en sammanfattning av slutsatserna i årsrapporten från Statens strålskyddsinstituts internationella expertgrupp (IEGEMF, 2006b). Rapporten innehåller också sammanfattningar av en rapport från WHO (WHO, 2006b) och av avsnitten om elöverkänslighet ur rapport från EU (SCENIHR, 2006). Det bör noteras att i föreliggande rapport används, på samma sätt som i tidigare rapporter, termen elöverkänslighet för att beskriva den tolkning av orsaken till upplevda besvär som en del personer gjort. Projektgruppen använder således termen utan att ta ställning till om ett samband föreligger mellan elektromagnetiska fält och symptom. 4

6 Epidemiologiska studier av symptom och psykomotoriska funktioner En epidemiologisk studie i Österrike (Hutter et al., 2006) har studerat samband mellan rapporterade symptom, sömnproblem samt resultat i psykomotoriska tester och exponeringsnivåer för radiofrekventa fält från basstation i närområdet. Med hjälp av operatörer valdes tio basstationer ut, fem i Wien och fem på landsbygden i Kärnten (Carinthia). Basstationerna skulle ha varit i bruk i minst 2 år och inga protestaktioner skulle ha förekommit i området. Önskemål var också att inga andra basstationer fanns i närheten, vilket enbart kunde uppfyllas på landsbygden, och att sändning var begränsad till GSM 900 bandet. För varje basstation valdes 36 bostäder ut. I Wien valdes bostäderna slumpmässigt från telefonkatalogen och personer i dessa bostäder kontaktades per telefon. Deltagarna skulle vara äldre än 18 år, ha bott i huset i minst ett år och vistas i bostaden i minst åtta timmar om dygnet. 40% avböjde främst pga. tidsproblem. I Kärnten gjordes urvalet från kartor, och personerna kontaktades direkt i sina hem (pga. att husens nummer inte speglar det geografiska läget). Bortfallet var här något mindre, 32%. Deltagarna informerades om att studien avsåg att undersöka miljöfaktorer och hälsa, mobiltelefoni nämndes inte specifikt. Data avseende utfall och exponering kunde inhämtas för 336 personer i åldern 18 till 91 år. Avstånd från basstation var m i Wien och m på landsbygden. Enkät och tester på dator utfördes i deltagarnas hem. Psykomotoriska tester inkluderade minnestest, test av reaktionstid och sökhastighet (memory task, choice reaction task, perceptual speed). Symptomgrad rapporterades på en skala från 0 (inte alls) till 3 (starka). I analyserna omvandlades dessa data till en tvådelad variabel (symptom ja eller nej). Det framgår inte i artikeln vilket tidsperiod som frågan avsågs att belysa. En spektral radiofrekvensmätning utfördes i personernas sovrum efter att enkät och tester genomförts. Då basstationens medeluteffekt beror på trafikbelastningen har man i studien valt att räkna om data till det teoretiska maximala värdet för den utvalda basstationen (dvs. om basstationen utnyttjar sin kapacitet till 100%). Utvärdering görs mot denna framräknande maximala exponering vid basstationens frekvenser och deltagarna delas in i tre grupper, <0,1 mw/m 2, 0,1-0,5 mw/m 2 samt >0,5 mw/m 2 (medelvärden 0,04, 0,23 respektive 1,3 mw/m 2 ). Medelexponeringen var något högre på landsbygden än i staden. Författarna anger att man från början avsåg att indela materialet i fyra grupper men pga. de låga uppmätta nivåerna valde man att kombinera de två lägsta grupperna. Tre av 14 symptom (huvudvärk, kalla händer eller fötter och koncentrationssvårigheter) uppvisade signifikant samband mellan förekomst av symptom och exponering. Resultaten är justerade för ålder, kön, region, mobiltelefonerande och rädsla för skadliga hälsoeffekter från basstationer. Man fann inte något signifikant samband mellan exponering och rapporterad sömnkvalitet. Däremot var oro för hälsoeffekter från basstationer associerat med sänkt sömnkvalitet. 5

7 I de psykomotoriska testerna observerades en snabbare reaktion i test av sökhastighet (perceptual speed) vid högre exponering. Sambandet var signifikant efter att de tre covariaterna som inte var signifikanta (oro för hälsoeffekter från basstationer, kön och mobiltelefonanvändning) tagits bort från modellen. Det finns en del obesvarade frågor, bl.a. avseende exponeringsklassificeringen. Den sammanlagda exponeringen för radiofrekventa fält (där även andra basstationer och andra eventuella exponeringar för radiofrekventa fält ingår) redovisas inte. Uppgift finns inte om deltagarnas egen användning av mobiltelefon, en exponering som är betydligt högre än den från basstationer. Rekryteringsförfarandet kan innebära att personer med hälsoproblem blir överrepresenterade pga. att de är lättare att få kontakt med i hemmet samt har större motivation att delta i en studie om miljörelaterade hälsoeffekter. Resultaten kan dock inte avfärdas trots studiens svagheter, men frågeställningarna behöver belysas i ytterligare studier innan säkra slutsatser kan dras. Provokationsstudier kan också bidra till vår kunskap om eventuella hälsoeffekter av exponering för radiofrekventa fält från basstationer. Man bör dock notera att i de epidemiologiska studierna är frågeställningen något annorlunda, dvs. avseende ett samband mellan långvarig exponering och mer stadigvarande besvär. I den österrikiska studien var ett av inklusionskriterierna att deltagarna skulle ha bott i bostaden i minst ett år. Experimentella studier av symptom och psykomotoriska funktioner För tre år sedan rapporterades en holländsk provokationsstudie, den s.k. TNO studien, av radiofrekvensexponering motsvarande de från basstationer för GSM 900, 1800 och UMTS 2100 (tredje generationens mobiltelefoni) (Zwamborn et al., 2003, se även FAS, 2004). I studien ingick dels personer som uppgav att de fick olika typer av besvär i samband med exponering för radiofrekventa fält, dels personer som inte hade några besvär. I TNO studien uppvisade såväl besvärsgruppen som kontrollgruppen ökade symptom under exponering för UMTS basstation, men inga samband mellan symptom och GSM 900 respektive Det fanns även sprida resultat i de psykomotoriska testerna, men utan uppenbar konsekvens avseende grupp, utfall och exponering. En ny studie har nu genomförts i Schweiz för att testa om resultaten i TNO studien kan upprepas (Regel et al., 2006). I den schweiziska studien inkluderades förutom blindexponering (0 V/m) och 1 V/m (motsvarande TNO) även en högre fältstyrka 10 V/m för att ge möjlighet att studera en eventuell dos-respons effekt. Samma signal som i TNO studien användes men en annan antennmodell. Motiveringen till det senare var att man önskade en jämnare fältstyrkefördelning. Helkropps SAR var 6,2 µw/kg och 620 µw/kg för 1 resp 10 V/m. Maximalt lokalt 10 g SAR var 45 respektive 4500 µw/kg. Dessa nivåer är långt under exponeringsnivåer under samtal med mobiltelefon men ungefär i samma storleksordning som i studien av Hutter och medarbetare refererad ovan (Hutter et al., 2006). Studiegruppen bestod av 33 personer i besvärsgruppen (14 män och 19 kvinnor med självrapporterad känslighet för radiofrekventa fält från mobiltelefoner, trådlösa telefoner eller antenner) och 84 personer utan besvär (41 män och 43 kvinnor). Det finns inte uppgift om personer i besvärsgruppen även reagerade för andra typer av elektrisk utrustning. 6

8 Exponeringstiden var 45 minuter med en vecka mellan exponeringstillfällena. Exponeringen genomfördes dubbelblint, dvs. varken försöksledare eller försökspersoner kände till de faktiska exponeringsförhållandena. Två symptomformulär användes för att studera effekt av exponering, varav det ena var detsamma som i TNO studien. Ytterligare ett formulär, framtaget för att dokumentera andra orsaker till nedsatt välbefinnande som t.ex. förkylning, sömnkvalitet föregående natt m.m., var inkluderat. Deltagarna ombads även att rapportera upplevd grad av exponering på en VAS skala (0-100 mm). Psykometriska tester för minne, reaktionstid och uppmärksamhet genomfördes under exponeringarna (testserier startade vid början av exponering respektive efter 22 minuter). En test för uppmärksamhet var identisk med en av testerna i TNO studien (visual selective attention task, VSAT). Denna test uppvisade i TNO studien signifikant förändring i såväl besvärsgrupp som kontrollgrupp (förbättrad uppmärksamhet) efter exponering för UMTS. Resultaten i den nya studien kunde inte bekräfta resultaten i TNO studien. Man fann ingen effekt av exponering på välbefinnande (symptom) i något av de två formulären, inklusive det som uppvisat signifikanta resultat i TNO studien. Inte heller resultaten i det test, VSAT, som båda grupperna i TNO studien uppvisat en påverkan av UMTS i, skiljde sig mellan blindexponering och de båda aktiva exponeringarna. Det fanns inte något samband mellan uppskattade och faktiska exponeringsnivåer i någon av grupperna. Gruppen som rekryterats utifrån rapporterade besvär av radiofrekventa fält rapporterade mer symptom och skattade exponeringen som högre än kontrollgruppen gjorde. De övriga testerna uppvisade inte heller någon säker påverkan av radiofrekvensexponering. I besvärsgruppen noterades en interaktionseffekt mellan exponering och session i en av sex uppgifter avseende reaktionshastighet (2-Choice Reaction Time Task), resultaten för 10 V/m avvek något från 0 och 1 V/m. I kontrollgruppen fanns under session ett en liten skillnad mellan de olika exponeringarna avseende precision i en uppgift (1-back task). Dessa båda resultat var dock inte signifikanta efter justering för multipla tester. Den schweiziska studien kunde således inte bekräfta fynden i TNO studien. En större studiegrupp och väl dokumenterad exponering och dosimetri i den schweiziska studien jämfört med TNO gör att stödet för en negativ hälsopåverkan av UMTS för närvarande får anses mycket svagt. Ytterligare upprepningsstudier pågår. Tre ytterligare provokationsstudier har publicerats under 2006, samtliga avseende exponering som vid mobiltelefonerande. Studierna har haft delvis olika inriktning, besvär eller fysiologiska reaktioner hos personer med mobiltelefonrelaterade besvär respektive påverkan på kognitiva funktioner hos friska personer. Rubin och medarbetare inkluderade 60 personer (delvis rekryterade genom en förening för elöverkänsliga) som rapporterat huvudvärk inom 20 minuter vid bruk av GSM 900 mobiltelefon, och 60 besvärsfria kontrollpersoner (Rubin et al., 2006). Som exponeringskälla användes en testtelefon av den typ som tagits fram inom ramen för det brittiska statliga forskningsprogrammet (The Mobile Telecommunication and Health Research Programme). Telefonen var fäst vid försökspersonens huvud med ett 7

9 pannband. Exponeringen var antingen blindexponering, GSM 900 eller exponering för en kontinuerlig signal vid 900 MHz (CW 900). Lokalt SAR var 1,4 W/kg för både GSM och CW. Exponeringens längd var 50 min och det var minst 24 timmar mellan sessionerna. Symptom registrerades på en VAS skala mm och inkluderade huvudvärk samt sex övriga symptom (trötthet, yrsel, illamående, klåda/stickningar/sveda i huden, hetta/ brännande känsla i huden, smärta/torrhetskänsla i ögon). Rapporterad huvudvärk ökade under exponeringssessionerna, men det fanns inte något säkert samband med exponering för radiofrekventa fält och symptom eller skillnad i reaktioner mellan grupperna. Även blindexponeringarna gav upphov till symptomökning. I den besvärsgruppen rapporterade 60% att de trodde att exponering var aktiv under GSM exponering och 63% under blindexponering. Antalet allvarliga reaktioner (avbrytande av studien eller av enskild exponering pga. besvär) studeras också. Deltagarna kunde be att få avbryta tidigare än efter 50 min. Detta inträffade vid 17 tillfällen för personer i besvärsgruppen. Fem personer i besvärsgruppen avbröt helt medverkan i studien med motiveringen att de fått svåra besvärsreaktioner (ytterligare fyra personer avbröt medverkan men i dessa fall var orsaken till detta beslut okänd). Dessa 22 fall av svåra reaktioner (avbruten exponering eller medverkan i studien) inträffade vid fem tillfällen med GSM, nio med CW och åtta med blindexponering. Författarna diskuterar att det faktum att symptom utlöstes under blindexponering tyder på att psykologiska faktorer kan spela en viktig roll vid mobiltelefonrelaterade symptom. Studien stöder således slutsatsen att den utpekade besvärsutlösande exponeringen (radiofrekventa fält) inte är en nödvändig faktor för att utlösa besvär som tolkas som beroende av dessa fält, dvs. samma besvärsreaktioner kan utlösas utan att exponering för radiofrekventa fält föreligger. Det går däremot inte utifrån resultaten att utesluta att radiofrekventa fält under vissa betingelser kan utlösa symptom. Gruppen som rekryterats utifrån rapporterade besvär var troligen relativt heterogen. Tretton personer uppgav att de reagerade på mobiltelefoner på mer än en meters avstånd och lika många rapporterade att de var elöverkänsliga. Antal samtal per vecka respektive samtalslängd vid ett typiskt mobiltelefonsamtal skilde sig inte märkbart mellan besvärs- och kontrollgrupp. Det senare tyder på att de flesta i besvärsgruppen inte hade så svåra besvär att de ändrat sin mobiltelefonanvändning i någon större omfattning, men samtidigt förekom fall där exponering eller medverkan avbröts pga. svåra besvärsreaktioner. I den andra brittiska studien (Russo et al., 2006) medverkade 168 universitetsstuderande (99 kvinnor och 69 män, 17 till 41 år gamla) i en dubbelblind provokationsstudie för att studera eventuella effekter av radiofrekventa fält på kognitiva funktioner. Samma typ av testtelefon och exponeringar som i studien ovan (Rubin et al., 2006) användes. Hälften av deltagarna exponerades för GSM och hälften för CW som aktiv exponering. Inom dessa två exponeringsgrupper fästes telefonen på höger sida för hälften av deltagarna och på vänster sida för den andra hälften. Exponeringstiden var minuter med en vecka mellan blind och aktiv exponering. 8

10 De psykomotoriska testerna inkluderade tester för reaktionstid, matematisk förmåga och uppmärksamhet (Simple reaction time, 10-choice reaction time, subtraction task och Vigilant task). Exponeringen avbröts då deltagarna var färdiga med testerna. De fick då fylla i samma symptomformulär som före exponeringen. Ingen effekt av GSM eller CW kunde upptäckas oavsett om försökspersonen haft telefonen på vänster eller höger sida. En svensk studie fokuserade på besvär och fysiologiska reaktioner vid exponering motsvarande GSM 900 mobiltelefoner (Wilén et al., 2006). För att exponeringen skulle täcka in de delvis skilda områden som exponeras av olika modeller av mobiltelefoner använde man en exponeringsmodell med en antenn placerad på 8,5 cm avstånd från huvudet (en på varje sida men enbart höger sida aktiv exponering). Lokalt SAR 1 g var 1 W/kg (10 g 0,8 W/kg). Exponering under 30 minuter skedde vid två tillfällen under två skilda dagar, vid det ena tillfället med aktiv exponering och vid det andra utan aktiv exponering. Blind- och aktiv exponering skedde i slumpmässig ordning. Det var inte möjligt att genomföra studien dubbelblint då exponeringen delvis påverkade mätutrustningen för fysiologiska reaktioner. Försöksdeltagarna var dock helt ovetande om exponeringsförhållandena och det förekom inga visuella, auditiva eller andra indikationer på aktiv exponering. Tjugo personer med mobiltelefonrelaterade besvär (16 män och 4 kvinnor) och 20 kontrollpersoner, matchade mot besvärsgruppen avseende ålder, kön och typ av yrke, medverkade i studien. Personer som uppgav att även annan elektrisk utrustning än mobiltelefoner utlöste besvär eller att de var elöverkänsliga exkluderades. Man kan notera att besvärsgruppen använde mobiltelefon mer (fler samtal och längre samtalstid per dag) och även hade använt mobiltelefon längre tid än kontrollgruppen. Några fler i besvärsgruppen använde handsfree. Besvärsgruppen rapporterade mer symptom inte bara i relation till mobiltelefonanvändning utan även i allmänhet. Registrering av fysiologiska reaktioner inkluderade hjärtfrekvensvariabilitet, lokalt blodflöde (blodtryck i ringfinger), elektrodermal aktivitet (konduktans i huden) och andningsfrekvens. Kritiska Flimmer Frekvensen (Critical flicker fusion threshold) undersöktes för Hz. Arbetsminne och reaktionstid testades. Tester utförda före start av exponering dag ett användes som utgångsvärden. En andra omgång tester utfördes efter avslutad exponering. Fysiologiska variabler registrerades under hela försöket. 18 personer i besvärsgruppen rapporterade besvär i samband med exponeringar (aktiv eller blind) jämfört med ingen person i kontrollgruppen. Resultaten kunde inte påvisa några effekter av radiofrekventa fält på de undersökta variablerna. Kontrollerna presterade signifikant bättre än besvärsgruppen i minnestester i utgångstesterna (fler korrekta svar och kortare reaktionstid i Short term memory functions). Denna skillnad fanns dock inte vid de senare testtillfällena. Som i tidigare studier på elöverkänsliga observerades fysiologiska skillnader mellan besvärsgruppen och kontrollgruppen. Dessa skillnader var dock inte relaterade till exponering för radiofrekventa fält. I motsats till studierna på elöverkänsliga, där skillnader noterats redan i vila, uppvisade gruppen med enbart mobiltelefonrelaterade besvär avvikande resultat enbart i samband med viss mental belastning (dvs. under minnestest eller test av kritisk flimmerfrekvens). Resultaten visar samma tendens till 9

11 ökad sympatisk aktivering i besvärsgruppen som tidigare noterats. Bland annat uppvisade besvärsgruppen högre aktivitet i det lågfrekventa bandet och lägre i det högfrekventa vid analys av hjärtfrekvensvariabilitet. Ytterligare studier är motiverade för att undersöka likheter och skillnader mellan grupper som rapporterar allmän elöverkänslighet respektive enbart mobiltelefonrelaterade besvär. Eventuella könsskillnader behöver också belysas. Detta var inte möjligt i denna studie pga. det låga antalet kvinnliga försökspersoner. Sammanfattningsvis kunde inte heller denna studie upptäcka några effekter av radiofrekventa fält, medan däremot vissa skillnader i fysiologiska reaktioner noterades mellan grupperna med respektive utan mobiltelefonrelaterade besvär. WHO Sammanfattning av rapport från WHO:s workshop om elöverkänslighet En rapport från WHO:s workshop om elöverkänslighet i Prag, Tjeckien, 2004 har publicerats under 2006 (WHO, 2006b). Rapporten ger en bred översikt över den besvärsbild som kommit att benämnas elöverkänslighet, inklusive definition, diskuterade orsaksfaktorer, forskning och rekommendationer för utredning och behandling (för slutsatser se även WHO:s Faktablad Elöverkänslighet, som beskrivs nedan). Inbjudna föredragshållare har skrivit om sina respektive ämnen. I ett separat kapitel redovisas slutsatserna från mötet i arbetsgruppen Characterization, Diagnosis and Treatment under workshopen. I rapportens sammanfattning konstateras att elöverkänslighet inte är ett erkänt syndrom samt att elöverkänslighet är dåligt definierat och används i olika betydelser. Elöverkänslighet kan dels avse ett medicinskt tillstånd baserat på den drabbades egna tolkningar av orsaken till ohälsan och dels användas för att beskriva en förmåga hos vissa individer att förnimma eller reagera på elektromagnetiska fält vid signifikant lägre nivåer än de flesta andra människor. Eftersom termen elöverkänslighet kan uppfattas som att ett samband mellan ohälsa och elektromagnetiska fält har påvisats föreslogs vid mötet i Prag ett alternativt arbetsnamn, Idiopathic Environmental Intolerance (IEI) with attribution to EMF. Arbetsdefinitionen för IEI beskrivs enligt följande: ett förvärvat tillstånd med multipla återkommande symptom associerat med olika miljöfaktorer som tolereras av de flesta människor utan förklaring genom känt medicinskt, psykiatriskt eller psykologiskt tillstånd. I rapporten framhålls att vetenskapliga studier av god kvalitet har visat att symptom inte förefaller att vara korrelerade till exponering för elektromagnetiska fält. Majoriteten av studierna indikerar också att elöverkänsliga inte kan detektera elektromagnetiska fält bättre än personer utan denna besvärsbild. Det finns fynd som tyder på att psykiatriska tillstånd och stress till följd av oro för skadliga effekter av elektromagnetiska fält, snarare än fälten i sig, skulle kunna orsaka besvären. Det finns ett behov att fokusera forskningen på att karakterisera fysiologiska reaktioner hos elöverkänsliga. 10

12 WHO rapporten poängterar att elöverkänsliga har reella symptom och ohälsa, men vetenskapligt stöd saknas för att besvären orsakas av elektromagnetiska fält och det finns inte stöd för att minskad exponering för elektromagnetiska fält skulle innebära en minskning av symptom attribuerade till elektromagnetiska fält. En best practice för utredning och behandling av elöverkänsliga individer skulle kunna tas fram av en internationell grupp läkare inom ramen för WHO:s EMF projekt. Myndigheter bör vara proaktiva och förebygga problem med nya teknologier genom att utveckla strategier för riskkommunikation samt tillhandahålla balanserad information och uppmuntra till dialog i närbesläktade frågor. WHO:s Faktablad Elektromagnetiska fält och folkhälsan, Elöverkänslighet WHO Faktablad 296 december 2005 WHO:s faktablad om elöverkänslighet (WHO, 2005) baseras på WHO:s workshop om elöverkänslighet, se ovan (WHO, 2006b), en tidigare internationell konferens om EMF och ospecifika hälsosymptom (COST244(bis), 1998), en europeisk kommissionsrapport (Bergqvist et al., 1998) samt nyare genomgångar av litteraturen. I faktabladets slutsats framhålls att Oavsett orsaken kan elöverkänslighet vara handikappande för den som drabbas. Elöverkänslighet har inga tydliga diagnoskriterier och det finns inga vetenskapliga fakta som binder symptomen för elöverkänslighet till EMF-exponering. Dessutom är elöverkänslighet ingen medicinsk diagnos och det är inte heller säkert att störningen utgör ett enskilt medicinskt problem. För läkare påpekas i faktabladet att behandling av drabbade personer ska inriktas på symptomen och den kliniska bilden, inte på åtgärder inriktade på att reducera eller eliminera elektromagnetiska fält på arbetsplatsen eller i hemmet. Detta kräver en bred utredning med såväl medicinsk och psykologisk utvärdering som, i relevanta fall, bedömning av arbetsplatsen (t.ex. avseende luftföroreningar, belysning och ergonomi). Självhjälpsgrupper kan, utöver behandling av professionella, vara en värdefull resurs för elöverkänsliga personer. WHO rekommenderar att balanserad och riktad information tas fram av myndigheter och görs tillgänglig för elöverkänsliga personer, vårdpersonal och arbetsgivare. Forskningen bör följa upp de fynd som i en del studier indikerat en obalans i det autonoma nervsystemet hos elöverkänsliga. Elektromagnetiska fält och folkhälsa, Basstationer och trådlös teknik WHO Faktablad 304 maj 2006 Faktabladet (WHO, 2006a) diskuterar den oro för hälsorisker som förekommit i samband med utbyggnaden av trådlös teknik, men konstaterar att insamlade data hittills inte kunnat visa att radiofrekventa fält från basstationer skulle orsaka korteller långsiktiga hälsoeffekter. Trådlösa nätverk som i allmänhet använder svagare signaler bedöms följaktligen inte heller kunna förväntas ge negativa hälsoeffekter. 11

13 Slutsatsen i faktabladet är följande: Med tanke på de mycket låga exponeringsnivåerna och de forskningsresultat som samlats in hittills finns det inget övertygande vetenskapligt bevis för att svaga RFsignaler från basstationer och trådlösa nät orsakar negativa hälsoeffekter. Ovanstående gäller nivåer under internationella riktlinjer för exponering. I områden där dessa kan överskridas och det kan finnas risk för skadliga exponeringsnivåer bör myndigheterna begränsa tillträdet. EU kommissionen, Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks (SCENIHR) En expertgrupp har tillsatts för att ta fram en förnyad bedömning av möjliga effekter av elektromagnetiska fält på människors hälsa. En tidigare bedömning presenterades 2001 av The Scientific Committee on Toxicity, Ecotoxicity and the Environment (CSTEE), Possible effects of Electromagnetic Fields (EMF), Radio Frequency Fields (RF) and Microwave Radiation on Human Health (CSTEE, 2001). Den nya rapporten, Preliminary Opinion on Possible Effects of Electromagnetic Fields (EMF) on Human Health, finns nu tillgänglig på internet för kommentarer (SCENIHR, 2006). Även elöverkänslighet behandlas i rapporten. Avseende extremt lågfrekventa fält (ELF) noteras att det inte finns några vetenskapliga bevis för ett samband mellan symptom och elektriska eller magnetiska fält. Dagens kunskap visar att ELF varken är en nödvändig eller tillräcklig faktor för att utlösa ohälsa i form av besvär hos individer som rapporterar elöverkänslighet. Om ELF utgör en bidragande faktor återstår ännu att visa. Antalet studier som undersökt ett samband mellan radiofrekventa fält och symptom är mer begränsat än för ELF. De resultat som föreligger tyder på att radiofrekventa fält inte påverkar symptombilden. Exponeringsnivåerna från basstationer är betydligt lägre än de nivåer som en person exponeras för under samtal med mobiltelefon. Forskning avseende symptom och exponering från basstationer motiveras framförallt av den oro som uttrycks i den allmänna befolkningen. Sammanfattning av SSI:s EMF-rapport 2006 Rapporten kommer att överlämnas till Statens strålskyddsintitut för kommande publicering (IEGEMF, 2006b) Extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält (ELF) Genotoxicitet Huvuddelen av tidigare djurförsök och cellförsök har inte funnit att ELF fält har genotoxisk påverkan vid sådana fältstyrkor som befolkningen exponeras för. Aktuella studier har inte förändrat den bilden. Det finns dock indikationer på att ELF fält skulle kunna ha biologisk påverkan tillsammans med andra kemiska eller fysikaliska exponeringar, men dessa resultat kan inte bidra till att förklara de resultat som ses vid exponeringar under 100 mikrotesla, dvs. vid exponeringar som förekommer i den allmänna miljön. 12

14 Mekanismer De effekter som ligger till grund för nu gällande riktvärden för ELF magnetfält utlöses bara vid fält av sådan styrka att de förekommer ytterst sällan i den allmänna miljön. Det finns mekanismer som diskuterats och som potentiellt skulle kunna ha effekt vid låga exponeringsnivåer, t.ex. mekanismer vid smala bandbredder som involverar resonansfenomen och radical pair mekanismer. Inte för någon av dessa har man dock kunnat påvisa att de har någon koppling till barnleukemirisk, som är den hälsoeffekt som har störst vetenskapligt stöd. Radical pair mekanismen är sannolikt den för närvarande mest sannolika. Epidemiologi En nyligen publicerad studie av leukemi hos barn i relation till ELF magnetfält tyder på att ett samband finns och stödjer därmed resultaten från tidigare forskning. En undersökning har studerat överlevnad hos barn med leukemi och relationen till ELF magnetfält och funnit ett samband. Detta är en ny ansats och därmed av intresse även om storleken på denna studie var liten. Inget av dessa resultat påverkar slutsatsen i IARC:s utvärdering, nämligen att ELF magnetfält är possibly carcinogenic to humans. Radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF) Genotoxicitet Ett antal olika genotoxistiska studier har genomförts både i djurförsök och i cellförsök och med olika exponeringar. Huvuddelen av dessa studier har inte sett några genotoxiska effekter. Resultaten från den så kallade REFLEX studien (del i ett EUprogram) indikerar dock att vissa effekter på DNA skulle kunna förekomma. Resultaten är dock svårtolkade och en bättre förståelse av utfallen och oberoende upprepningar krävs innan slutsatser kan dras. Experimentella studier på människa Resultaten från forskningen om kognitiva effekter är motsägelsefulla men ingen enskild tydlig effekt har kunna urskiljas. Många väl genomförda större studier har inte lyckats upprepa resultat från mindre studier som tidigare rapporterat samband. En upprepning av den så kallade TNO undersökningen som rapporterade ökade symtom vid exponering av UMTS (3G)-lika signaler har inte funnit några samband med symtom och har alltså inte kunnat upprepa TNO resultaten. Skillnader mellan RF känsliga personer och personer som inte är RF känsliga har påvisats i ett flertal studier bland annat på parametrar som är relaterade till det autonoma nervsystemet, men någon koppling till RF exponering har inte kunnat ses. Personer som är RFkänsliga har dessutom oftare symtom t.ex. huvudvärk, illamående, yrsel, än andra, men dubbelt blinda försök tyder på att förekomsten av dessa symtom är oberoende av exponering för RF fält. Mekanismer Aktuella gränsvärden baseras på effekter från temperaturstegring. Det finns några hypoteser om effekter också vid lägre exponeringar, så kallade icke-termiska effekter. En sådan hypotes innebär att effekter uppstår via aktivering av temperaturreceptorer som finns på många ställen i kroppen. En annan hypotes innebär att vissa 13

15 RF signaler demoduleras och därmed får en förstärkt påverkan till exempel på cellmembran. Epidemiologi Nyare epidemiologiska studier om mobiltelefoni och cancer ändrar inte tidigare slutsatser att det för hjärntumörer hos vuxna inte tycks finnas något samband med användning av mobiltelefoni upp till omkring tio år. För längre tids användning talar också forskningen emot en sådan riskökning, men det finns än så länge bara ett fåtal studier tillgängliga. För tumörer i hörselnerven tycks inte heller korttidsanvändning av mobiltelefoni ha något samband, men för längre tids användning finns en del data som tyder på att ett samband skulle kunna finnas. En nyligen publicerad undersökning från Danmark påverkar inte denna bedömning. En undersökning av symtom hos en befolkning bosatt nära basstationer har visat på samband mellan symtom och exponering för RF fält. Avslutande diskussion Det finns en förhållandevis omfattande forskning kring möjliga hälsoeffekter av mobiltelefonanvändning, som har diskuterats i föregående rapporter till FAS. Däremot har forskningen kring basstationer en mycket begränsad omfattning. Det beror antagligen på att exponeringsnivåerna är mycket låga jämfört med nivåerna från telefonerna, en tusendel eller lägre. Icke desto mindre finns en betydande oro för strålning från basstationerna hos delar av befolkningen och bland annat WHO har rekommenderat forskning kring möjliga hälsorisker. I detta års rapport diskuteras två sådana rapporter. Den ena är en epidemiologisk studie av symtom hos bosatta kring ett antal basstationer där författarna finner ett samband mellan exponering och symtomförekomst (Hutter et al., 2006). Även om artikeln väcker ett antal frågor som diskuterats ovan, så kan oklarheterna inte utan vidare förklara resultaten. Å andra sidan måste naturligtvis resultaten kunna upprepas i uppföljande forskning innan de kan tas för givna. Vi har i en föregående rapport diskuterat två tidigare delvis liknande studier, men funnit sådana metodologiska brister att de inte kan bidra i detta sammanhang. Den andra rapporten är en experimentell studie som är gjord som en uppföljning av den tidigare presenterade så kallade TNO studien (Zwamborn et al., 2003), som diskuterades i föregående års rapport. I denna uppföljning (Regel et al., 2006) finner man inga samband mellan exponering och symtom eller kognitiva effekter och man lyckas alltså inte bekräfta resultaten i TNO studien. Det är värt att notera att det finns en skillnad vad gäller underliggande frågeställning mellan studierna av symtom vid telefonanvändning och studierna av symtom hos boende kring basstationer. När det gäller telefonerna är det väsentligen fråga om korttidsexponering och akuta effekter medan det för basstationerna är frågan om långvarig exponering och om långvariga besvär. Vi har i vår granskning av den aktuella forskningen inte funnit några nya resultat som föranleder att riktlinjer eller gränsvärden för elektromagnetiska fält justeras. ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing Radiation Protection) arbetar för närvarande med revisioner av guidelines både för statiska magnetiska fält, som 14

16 förekommer bland annat vid magnetröntgen, och ELF (Extremely low frequency fields), som förekommer i samband med elanvändning. 15

17 Appendix FAS har fått regeringens uppdrag att följa forskningen inom området elektromagnetiska fält (EMF) och hälsorisker med särskild betoning på elöverkänslighet och har därför tillsatt en arbetsgrupp som årligen rapporterar om den vetenskapliga utvecklingen till FAS. Avsikten med detta appendix är att redogöra för de metoder som arbetsgruppen använder. Den aktuella forskningen kan indelas i huvudområdena epidemiologi, experimentell forskning på människa, djurförsök och in vitro forskning. Forskning om biofysikaliska mekanismer, dosimetri och exponeringsuppskattningar har också betydelse. Vid bedömningen av forskningsläget utvärderas först dessa huvudområden vart och ett för sig. Därefter vägs slutsatserna från de olika forskningsområdena samman till en sammanfattande bedömning. Huvudfrågeställningen i denna sammanfattande bedömning är om exponering för EMF orsakar hälsoeffekter. Svaret på denna frågeställning är inte nödvändigtvis ett klart ja eller nej, utan kan uttrycka den vetenskapliga osäkerheten. Ett spektrum av olika sjukdomar eller annan ohälsa förekommer i diskussionerna och dessa behandlas var för sig eller i närliggande grupper. Olika slag av elektromagnetiska fält behandlas också var för sig. Den huvudsakliga uppdelningen är i extremt lågfrekventa fält (ELF) som förekommer i samband med distribution och användning av elektricitet och radiofrekventa fält (RF) som förekommer vid mobiltelefoni. Epidemiologisk forskning och experimentell forskning utvärderas i princip på samma sätt. I allmänhet beaktas bara den forskning som är presenterad i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter med sakkunniggranskning. Detta innebär dock inte att alla sådana artiklar tillmäts samma tyngd och relevans. I själva verket är det en huvuduppgift för expertgruppen att evaluera de vetenskapliga rapporterna och bedöma vilken vikt som ska ges till var och en. En viktig princip är att studier som tyder på samband mellan EMF och hälsorisker och studier som inte tyder på sådana samband bedöms lika noggrant. När det gäller den första gruppen, där resultaten tyder på hälsorisker, fokuseras utvärderingen på möjligheten av alternativ till kausalitet som förklaring till de positiva resultaten: Med vilken grad av säkerhet kan man utesluta att resultaten förklaras av systematiska fel, t.ex. confounding, selektiva urval eller av slumpen. När det gäller studier som inte funnit samband är huvudfrågeställningen om det kan finnas systematiska fel som döljer en eventuell reell risk, t.ex. negativ confounding eller för liten exponeringskontrast mellan exponerade och oexponerade; man måste också överväga om avsaknaden av samband kan vara ett utslag av slumpen, en möjlighet som är särskilt aktuell vid studier med låg power (dvs. väsentligen små studier). Uppenbarligen är frågan om så kallad statistisk signifikans av underordnad betydelse i dessa bedömningar. I stället baseras granskningen på ett antal faktorer som vägs samman till en sammanfattande bedömning av den enskilda undersökningen. För en fördjupad diskussion hänvisas t.ex. till Preamblen i IARCs Monografi serie (IARC 2002). När de aktuella enskilda undersökningarna har bedömts sammanfattas forskningsresultaten inom vart och ett av de olika huvudområdena för olika aktuella 16

18 exponeringarna och hälsoutfall. Det innebär att resultaten av de olika undersökningar inom ett område (epidemiologi, experimentella studier på människa, etc.) integreras till en sammanfattande bedömning. Därvid beaktas både de enskilda studiernas metodologiska kvalitet och styrkan i de observerade sambanden mellan exponering och hälsoutfall. För att denna sammanvägning ska bli meningsfull måste både positiva och negativa studier vägas in på samma sätt oberoende av resultaten. I det slutliga steget integreras forskningsresultaten från de olika vetenskapliga huvudområdena. Härvid kombineras följaktligen för varje enskilt hälsoutfall all relevant vetenskaplig information från studier på människa, studier på djur etc. Det är följaktligen i detta steg som till exempel resultat från epidemiologisk forskning vägs samman med kunskap om eventuella biologiska eller biofysikaliska mekanismer. Eftersom epidemiologiska studier direkt undersöker hälsoeffekter hos människa är de av särskilt hög relevans och epidemiologiska resultat ges stor vikt vid denna sammanvägning. 17

19 Referenser Bergqvist U and Vogel E (eds) Possible health implications of subjective symptoms and electromagnetic field. A report prepared by a European group of experts for the European Commission, DGV. Arbete och Hälsa 1997:19. Stockholm, Sweden: Swedish Institute for Working Life. Bergqvist U, Hillert L, Birke E Elöverkänslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält. Forskningsöversikt och utvärdering. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning. COST244(bis) Proceedings from COST 244bis International Workshop on Electromagnetic Fields and Non-Specific Health Symptoms. Graz, Austria, Sept 19-20, CSTEE 2001 (Scientific Committee on Toxicity, Ecotoxicity and the Environment). Possible effects of electromagnetic fields (EMF), radio frequency fields (RF) and microwave radiation on human health. Brussels: Scientific Committee on Toxicity, Ecotoxicity and the Environment (CSTEE). (http://www.mityc.es/nr/rdonlyres/fdcd3c06-363b-46ce- 96EE /0/ccue_oct.pdf) FAS Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. FAS Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält. Andra årsrapporten. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. FAS Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält. Tredje årsrapporten. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Hutter H-P, Moshammer H, Wallner P, Kundi M Subjective symptoms, sleeping problems, and cognitive performance in subjects living near mobile phone base stations. Occup Environ Med 63: IEGEMF 2005 (SSI s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields). Reports from SSI:s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields 2003 and Stockholm: Statens strålskyddsinstitut. (SSI Rapport 2005:1) IEGEMF 2006a (SSI s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields). Recent Research on EMF and Health Risks. Third annual report from SSI:s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields Stockholm: Statens strålskyddsinstitut. (SSI Rapport 2006:2) IEGEMF 2006b (SSI s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields). Recent Research on EMF and Health Risks. Fourth annual report from SSI:s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields (Kommande publikation). IEGMP Independent Expert Group on Mobile Phones (Chairman: Sir William Stewart). Mobile phones and health. Chilton, Didcot: Independent Expert Group On Mobile Phones. (http://www.iegmp.org.uk/) Regal SJ, Negovetic S, Röösli M, Berdinas V, Schuderer J, Huss A, Lott U, Kuster N, Achermann P UMTS base station-like exposure, well being and cognitive performance. Environ Health Perspect 114: Rubin GJ, Hahn G, Everitt BS, Cleare AJ, Wessely S Are some people sensitive to mobile phone signals? Within participants double blind randomised provocation study. BMJ 15:

20 Russo R, Fox E, Cinel C, Boldini A, Defeyter MA, Mirshekar-Syahkal D, Mehta A Does acute exposure to mobile phones affect human attention? Bioelectromagnetics 27: SCENIHR (Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks). Preliminary Opinion on Possible Effects of Electromagnetic Fields (EMF) on Human Health. (http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_scenihr/docs/scenihr_o_006.pdf accessed December 9, 2006 ) WHO Faktablad N o 296 December Elektromagnetiska fält och folkhälsan, Elöverkänslighet. (http://www.who.int/peh-emf/en/) WHO. 2006a Faktablad 304 Maj Elektromagnetiska fält och folkhälsa., Basstationer och trådlös teknik. World Health Organization. (http://www.who.int/peh-emf/en/). WHO. 2006b Proceedings of the WHO International Seminar and Working Group meeting on EMF Hypersensitivity - Prague, Czech Republic, October Mild KH, Repacholi M, van Deventer E, Ravazzani P (eds.) Milan: World Health Organization. Wilén J, Johansson A, Kalezic N, Lyskov E, Sandström M Psychophysiological tests and provocation of subjects with mobile phone related symptoms. Bioelectromagnetics 27: Zwamborn APM, Vossen SHJA, van Leersum BJAM, Ouwens MA, Mäkel WN Effects of global communication system radio-frequency fields on well being and cognitive functions of human subjects with and without subjective complaints. The Hague, Netherlands; TNO Physics and Electronics Laboratory (TNO-report FEL-03-C148). (http://www.ez.nl/dsc?c=getobject&s=obj&objectid=143298&!dsname=ezinternet) 19

21 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, trygghet och välfärd. POSTADRESS Box 2220, Stockholm BESÖKSADRESS Westmanska Palatset, Wallingatan 2 TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET ORG.NUMMER Best.nr Prospect Communication

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered Göteborg den 9 november 2006 Helena Sandén Leg.läkare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773

Läs mer

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält 2003-12-17 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Rapport från en projektgrupp som tillsatts med anledning av ett regeringsuppdrag till FAS Anders Ahlbom, ordförande

Läs mer

Forskningsöversikt. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskningsöversikt. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält 2004 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Anders Ahlbom Maria Feychting

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin Doftkänslighet -medicinska aspekter Lena Hillert Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin -triggar känslor, minnen Dofter G -kan ge positiva upplevelser i f -kan ge negativa

Läs mer

Dnr 03-410-3507:4 Gatu- och fastighetsnämnden

Dnr 03-410-3507:4 Gatu- och fastighetsnämnden GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-03-23 Handläggare: Gert Abelt Staben 2004-03-23 Tel: 508 270 66 gert.abelt@gfk.stockholm.se Dnr 03-410-3507:4 Till Gatu- och fastighetsnämnden Tillfälligt

Läs mer

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest!

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Kalle Hellberg, Medborgarförslag 2016 Bilaga 1 (5 sid.) Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Elektromagnetisk strålning från Wi-fi, datorer, trådlösa telefoner, surfplattor, mobilmaster, mobiltelefoner

Läs mer

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjätte årsrapporten Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjätte årsrapporten

Läs mer

Juristfirman Unité. Försiktighetsprincipens krav på riskbedömningar. Kungsbacka den 5 oktober 2007. av Mats Dämvik

Juristfirman Unité. Försiktighetsprincipens krav på riskbedömningar. Kungsbacka den 5 oktober 2007. av Mats Dämvik Juristfirman Unité Adress: Kyrkogatan 22 A, 434 30 Kungsbacka E-post: juristfirman@unite.se Hemsida: www.unite.se Telefon: 0300-10570 Kungsbacka den 5 oktober 2007 Försiktighetsprincipens krav på riskbedömningar

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07 Åke Amundin Combinova AB Agenda Kort presentation av Combinova och mig själv Magnetfält är det farligt? Biologiska effekter av EMF. Regelverk från WHO

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Göteborg den 17 januari 2011 Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält FORSKNINGSÖVERSIKT Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Femte årsrapporten 2008 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Femte årsrapporten

Läs mer

Parlamentariska församlingen

Parlamentariska församlingen Resolution 1815 (2011) 1(5) Parlamentariska församlingen Europarådet Resolution 1815 (2011) 1 De potentiella riskerna med elektromagnetiska fält och deras inverkan på miljön 1. Den parlamentariska församlingen

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om

Läs mer

HSU 2004-11-16 p 20 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-09-30 LS 0209-0379 LS 0310-2606 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård.

HSU 2004-11-16 p 20 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-09-30 LS 0209-0379 LS 0310-2606 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård. Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård Handläggare: Magna Andreen Sachs HSU 2004-11-16 p 20 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-09-30 LS 0209-0379 LS 0310-2606 1 (6) Yttrande över motioner av dels Lena-Maj

Läs mer

Strålning från mobiltelefoner

Strålning från mobiltelefoner 1 Strålning från mobiltelefoner Projekt i Mätteknik för Z2. 2002-04-18 Anders Abelmann Nils Bjerkås Rasmus Sameby Johan Wiqvist Z-programmet Chalmers tekniska högskola Göteborg 2 Sammanfattning Eftersom

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Åttonde årsrapporten Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Åttonde årsrapporten

Läs mer

KI förnekar kända risker med mobiltelefoni

KI förnekar kända risker med mobiltelefoni Pressmeddelande 26 maj 2010 Mona Nilsson Miljöbyrå mona@monanilsson.se 08-560 516 02 Journalisten Mona Nilsson är aktuell med boken Mobiltelefonins hälsorisker, se www.monanilsson.se KI förnekar kända

Läs mer

Mobiltelefoni och hälsoeffekter

Mobiltelefoni och hälsoeffekter Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap (SNRV) Mobiltelefoni och hälsoeffekter Mobiltelefoner är idag praktiskt taget var mans egendom. I Sverige använder nu nästan alla i befolkningen mobiltelefon.

Läs mer

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen

Elektromagnetiska fält omkring järnvägen Elektromagnetiska fält omkring järnvägen 1 2 Förord Allt fler ställer frågor om elektromagnetiska fält. Vad är elektromagnetiska fält? Var i vår omgivning finns de? Påverkar elektromagnetiska fält vår

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare Göteborg den 29 mars 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk.

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. Bakgrund Idag saknar Umeå universitet råd och riktlinjer för radiofrekventa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE

KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE KLAGANDE 1. Elöverkänsligas Riksförbund Org.nr. 812400-9484 Adress: Box 9098,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

Mobilen ökar risken för cancer

Mobilen ökar risken för cancer Pressmeddelande 19 april 2011 Mona Nilsson Miljöbyrå mona@monanilsson.se 08-560 516 02 Mobilen ökar risken för cancer Ny kinesisk forskning visar kraftig ökning av risken för cancer på öronspottkörteln.

Läs mer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson 1 Elektriska och magnetiska fält i arbetslivet och i allmänna miljöer. Av: Göran Olsson 2 Elektriska och magnetiska fält Omedelbara effekter - Exponering

Läs mer

En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad

En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi,

Läs mer

STUDENTVÄGEN UPPSALA

STUDENTVÄGEN UPPSALA 1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

Hur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare

Hur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Hur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Syfte Uppdrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Malmö, 2014-02-05 Länsstyrelsen Skåne Län Miljöenheten 205 15 Malmö Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Rejlers Sverige AB handlägger på

Läs mer

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN 1(7) KV. TYGELN 2 SOLNA MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN STOCKHOLM 2014-10-14 Rev. 2015-03-02 ÅF-INFRASTRUCTURE Frösundaleden 2A 169 99 STOCKHOLM Uppdragsansvarig: Bo Juslin Tfn 010-50514 61 Fax 010-505

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Mårtensdal i Hammarby

Mårtensdal i Hammarby Stockholm 7 april 2013 Stadsbyggnads- och exploateringsnämndens funktionshinderråd Bengt Håkansson Elöverkänsligas förening Mårtensdal i Hammarby Ny detaljplan april 2013 med ny transformatorstation och

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar Debatt Redaktör: Jan Lind, tel: 08-790 34 84, fax: 08-14 57 04, e-post: debatt@lakartidningen.se Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar»skulle det inte vara enklare, om regeringen

Läs mer

SIFOs Telefonbuss 2010

SIFOs Telefonbuss 2010 Sid 1 65- Fråga 1 Vilken beskrivning passar bäst in på hur mycket du pratar i mobiltelefon. Är det... Fler än 10 samtal dag --------- 14 20+ 7-7 25+ 17 1-18 13 14 23+ 12-11 2-10 samtal per dag -----------

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Forskningsöversikt Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Andra årsrapporten 2005 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Andra årsrapporten från

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjunde årsrapporten Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjunde årsrapporten

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: )

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: ) GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, 2010 Tid: 9 00 13 00 Lokal: Viktoriagatan 30 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Inslaget i Rapport och artikeln i SVT Text fälls. Granskningsnämnden anser att de strider mot kravet på saklighet.

Inslaget i Rapport och artikeln i SVT Text fälls. Granskningsnämnden anser att de strider mot kravet på saklighet. 1/5 BESLUT 2016-09-19 Dnr: 16/00019 och 590 0BSAKEN Rapport, SVT1, 2016-01-03, kl. 19.30, inslag om elöverkänslighet och SVT Text, 2016-01-03 01-04, inslag om att kommuner betalar elsanering; fråga om

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Nämndsammanträde Ärende nr 2006-12-11 5 Färdtjänstnämnden

Nämndsammanträde Ärende nr 2006-12-11 5 Färdtjänstnämnden Administrativa avdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Nr 34/2006 Kansliet Ann-Cathrine Medwik 2006-11-29 FtjN 0610-153 FtjN 0606-071 1 Nämndsammanträde Ärende nr 2006-12-11 5 Färdtjänstnämnden Rapport över redovisning

Läs mer

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk 12-01738 Bilaga 2 Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk Vindkraftverk Effekt [MW] Toner [Hz] Absolut ljudtrycksnivå @ 1 upa[db] Normerad ljudtrycksnivå 1m Normerad ljudtrycksnivå

Läs mer

Strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet

Strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet Försvarsutskottets betänkande 2009/10:FöU4 Strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet Sammanfattning I detta betänkande behandlas 16 motionsyrkanden väckta under allmänna motionstiden under 2009/10 års riksmöte.

Läs mer

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk?

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? 13-årig flicka Har dyslexi Söker för problem att klara de fyra räknesätten. Är mycket lättstörd, har mycket dålig koncentrationsförmåga, klarar

Läs mer

Dnr: (9)

Dnr: (9) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-09-30 Dnr: 12-8342-5 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Ellen Källström 08 678 57 39 ellen.kallstrom@pts.se Slutredovisning av uppdrag att fortsatt genomföra särskilda

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

FORSKNING OM HÄLSOEFFEKTER AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT

FORSKNING OM HÄLSOEFFEKTER AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT FORSKNING OM HÄLSOEFFEKTER AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT EN ANALYS AV KVALITET, INRIKTNING OCH PROBLEM 2004-11-01 FORSKNING OM HÄLSOEFFEKTER AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT EN ANALYS AV KVALITET, INRIKTNING OCH

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 2010

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 2010 Enkätundersökning om mobilstrålning Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 010 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen ta reda på allmänhetens

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer