FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält"

Transkript

1 FORSKNINGSÖVERSIKT Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Fjärde årsrapporten 2007

2 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Fjärde årsrapporten från en projektgrupp som tillsatts med anledning av ett regeringsuppdrag till FAS Anders Ahlbom, ordförande Maria Feychting Yngve Hamnerius Lena Hillert cçêëâåáåöëê ÇÉí=Ñ ê=~êäéíëäáî= çåü=ëçåá~äîéíéåëâ~é=

3 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Epidemiologiska studier av symptom och psykomotoriska funktioner... 5 Experimentella studier av symptom och psykomotoriska funktioner... 6 WHO Sammanfattning av rapport från WHO:s workshop om elöverkänslighet WHO:s Faktablad EU kommissionen, Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks (SCENIHR) Sammanfattning av SSI:s EMF-rapport Extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält (ELF) Radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF) Avslutande diskussion Appendix Referenser

4 Förord Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har av regeringen i uppdrag att bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet. Uppdraget innebär att FAS, i samråd med forskningsaktörer och andra som FAS finner lämpligt dokumentera och informera om kunskapsläget. Till detta uppdrag har en särskild arbetsgrupp under ledning av professor Anders Ahlbom anlitats. Arbetsgruppen har, förutom Anders Ahlbom bestått av professor Maria Feychting, överläkare, medicine doktor Lena Hillert och biträdande professor Yngve Hamnerius. FAS vill tacka arbetsgruppen för nedlagt arbete med att ta fram årets rapport. FAS har valt att sedan 2003 årligen publicera en ny rapport. Avsikten är att varje år identifiera och diskutera aktuella och relevanta vetenskapliga framsteg och uppmärksammade rapporter, varför fokus varierar från år till år. Årets rapport har en inriktning mot radiofrekventa fält som används för mobiltelefoni och självrapporterade besvär och psykomotoriska funktioner. Vidare innehåller rapporten sammanfattningar av slutsatserna i årsrapporten från Statens strålskyddsinstituts internationella expertgrupp, från en rapport från WHO samt från de avsnitt om elöverkänslighet som finns i en rapport från EU. Stockholm januari 2007 Rune Åberg Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 3

5 Inledning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har genom beslut av regeringen fått i uppdrag att bevaka frågor som rör forskning om elöverkänslighet och att regelbundet dokumentera och rapportera om kunskapsläget. För att genomföra detta uppdrag har FAS uppdragit åt professor Anders Ahlbom att leda en projektgrupp med uppgift att årligen framställa en rapport över den vetenskapliga utvecklingen inom området. I projektgruppen ingår även professor Maria Feychting, IMM, Karolinska Institutet; överläkare, medicine doktor Lena Hillert, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting; samt biträdande professor Yngve Hamnerius, Chalmers Tekniska Högskola. Utgångspunkten för arbetet är två grundliga översiktsrapporter som presenterades år 2000, nämligen den svenska RALF-rapporten (Bergqvist et al., 2000) och den engelska Stewartrapporten (IEGMP, 2000). Avsikten är att varje år identifiera och diskutera väsentliga aktuella och relevanta vetenskapliga framsteg och uppmärksammade rapporter. Fokus kommer att variera från ett år till ett annat beroende på aktualitet. Projektgruppens första rapport utkom för tre år sedan och var inriktad på forskning om radiofrekventa elektromagnetiska fält i relation till symtom (FAS, 2004). I den rapporten fanns också en sammanfattning av slutsatserna i SSI:s expertgrupps årsrapport för 2003 (IEGEMF, 2005). Följande års rapport fokuserade på kraftfrekventa fält i relation till symtom (FAS, 2005). Denna rapport innehöll också kommentarer med anledning av vissa nypublicerade resultat inom andra områden, nämligen de första resultatredovisningarna från den så kallade Interphone-studien. Tredje årets rapport hade en inriktning mot elektromagnetiska fält kring mobiltelefoni och redovisade både vissa resultat från WHO:s EMF-program och aktuella epidemiologiska och experimentella studier (FAS, 2006). I den rapporten sammanfattades också relevanta delar av en rapport från SSI:s vetenskapliga råd för EMF frågor (IEGEMF, 2006a). Publicerade studier under 2006 visar att det tidigare observerade skiftet av fokus mot radiofrekventa fält består. Årets rapport har därför en inriktning mot radiofrekventa fält som används för mobiltelefoni och självrapporterade besvär och psykomotoriska funktioner. Liksom i tidigare rapporter finns också en sammanfattning av slutsatserna i årsrapporten från Statens strålskyddsinstituts internationella expertgrupp (IEGEMF, 2006b). Rapporten innehåller också sammanfattningar av en rapport från WHO (WHO, 2006b) och av avsnitten om elöverkänslighet ur rapport från EU (SCENIHR, 2006). Det bör noteras att i föreliggande rapport används, på samma sätt som i tidigare rapporter, termen elöverkänslighet för att beskriva den tolkning av orsaken till upplevda besvär som en del personer gjort. Projektgruppen använder således termen utan att ta ställning till om ett samband föreligger mellan elektromagnetiska fält och symptom. 4

6 Epidemiologiska studier av symptom och psykomotoriska funktioner En epidemiologisk studie i Österrike (Hutter et al., 2006) har studerat samband mellan rapporterade symptom, sömnproblem samt resultat i psykomotoriska tester och exponeringsnivåer för radiofrekventa fält från basstation i närområdet. Med hjälp av operatörer valdes tio basstationer ut, fem i Wien och fem på landsbygden i Kärnten (Carinthia). Basstationerna skulle ha varit i bruk i minst 2 år och inga protestaktioner skulle ha förekommit i området. Önskemål var också att inga andra basstationer fanns i närheten, vilket enbart kunde uppfyllas på landsbygden, och att sändning var begränsad till GSM 900 bandet. För varje basstation valdes 36 bostäder ut. I Wien valdes bostäderna slumpmässigt från telefonkatalogen och personer i dessa bostäder kontaktades per telefon. Deltagarna skulle vara äldre än 18 år, ha bott i huset i minst ett år och vistas i bostaden i minst åtta timmar om dygnet. 40% avböjde främst pga. tidsproblem. I Kärnten gjordes urvalet från kartor, och personerna kontaktades direkt i sina hem (pga. att husens nummer inte speglar det geografiska läget). Bortfallet var här något mindre, 32%. Deltagarna informerades om att studien avsåg att undersöka miljöfaktorer och hälsa, mobiltelefoni nämndes inte specifikt. Data avseende utfall och exponering kunde inhämtas för 336 personer i åldern 18 till 91 år. Avstånd från basstation var m i Wien och m på landsbygden. Enkät och tester på dator utfördes i deltagarnas hem. Psykomotoriska tester inkluderade minnestest, test av reaktionstid och sökhastighet (memory task, choice reaction task, perceptual speed). Symptomgrad rapporterades på en skala från 0 (inte alls) till 3 (starka). I analyserna omvandlades dessa data till en tvådelad variabel (symptom ja eller nej). Det framgår inte i artikeln vilket tidsperiod som frågan avsågs att belysa. En spektral radiofrekvensmätning utfördes i personernas sovrum efter att enkät och tester genomförts. Då basstationens medeluteffekt beror på trafikbelastningen har man i studien valt att räkna om data till det teoretiska maximala värdet för den utvalda basstationen (dvs. om basstationen utnyttjar sin kapacitet till 100%). Utvärdering görs mot denna framräknande maximala exponering vid basstationens frekvenser och deltagarna delas in i tre grupper, <0,1 mw/m 2, 0,1-0,5 mw/m 2 samt >0,5 mw/m 2 (medelvärden 0,04, 0,23 respektive 1,3 mw/m 2 ). Medelexponeringen var något högre på landsbygden än i staden. Författarna anger att man från början avsåg att indela materialet i fyra grupper men pga. de låga uppmätta nivåerna valde man att kombinera de två lägsta grupperna. Tre av 14 symptom (huvudvärk, kalla händer eller fötter och koncentrationssvårigheter) uppvisade signifikant samband mellan förekomst av symptom och exponering. Resultaten är justerade för ålder, kön, region, mobiltelefonerande och rädsla för skadliga hälsoeffekter från basstationer. Man fann inte något signifikant samband mellan exponering och rapporterad sömnkvalitet. Däremot var oro för hälsoeffekter från basstationer associerat med sänkt sömnkvalitet. 5

7 I de psykomotoriska testerna observerades en snabbare reaktion i test av sökhastighet (perceptual speed) vid högre exponering. Sambandet var signifikant efter att de tre covariaterna som inte var signifikanta (oro för hälsoeffekter från basstationer, kön och mobiltelefonanvändning) tagits bort från modellen. Det finns en del obesvarade frågor, bl.a. avseende exponeringsklassificeringen. Den sammanlagda exponeringen för radiofrekventa fält (där även andra basstationer och andra eventuella exponeringar för radiofrekventa fält ingår) redovisas inte. Uppgift finns inte om deltagarnas egen användning av mobiltelefon, en exponering som är betydligt högre än den från basstationer. Rekryteringsförfarandet kan innebära att personer med hälsoproblem blir överrepresenterade pga. att de är lättare att få kontakt med i hemmet samt har större motivation att delta i en studie om miljörelaterade hälsoeffekter. Resultaten kan dock inte avfärdas trots studiens svagheter, men frågeställningarna behöver belysas i ytterligare studier innan säkra slutsatser kan dras. Provokationsstudier kan också bidra till vår kunskap om eventuella hälsoeffekter av exponering för radiofrekventa fält från basstationer. Man bör dock notera att i de epidemiologiska studierna är frågeställningen något annorlunda, dvs. avseende ett samband mellan långvarig exponering och mer stadigvarande besvär. I den österrikiska studien var ett av inklusionskriterierna att deltagarna skulle ha bott i bostaden i minst ett år. Experimentella studier av symptom och psykomotoriska funktioner För tre år sedan rapporterades en holländsk provokationsstudie, den s.k. TNO studien, av radiofrekvensexponering motsvarande de från basstationer för GSM 900, 1800 och UMTS 2100 (tredje generationens mobiltelefoni) (Zwamborn et al., 2003, se även FAS, 2004). I studien ingick dels personer som uppgav att de fick olika typer av besvär i samband med exponering för radiofrekventa fält, dels personer som inte hade några besvär. I TNO studien uppvisade såväl besvärsgruppen som kontrollgruppen ökade symptom under exponering för UMTS basstation, men inga samband mellan symptom och GSM 900 respektive Det fanns även sprida resultat i de psykomotoriska testerna, men utan uppenbar konsekvens avseende grupp, utfall och exponering. En ny studie har nu genomförts i Schweiz för att testa om resultaten i TNO studien kan upprepas (Regel et al., 2006). I den schweiziska studien inkluderades förutom blindexponering (0 V/m) och 1 V/m (motsvarande TNO) även en högre fältstyrka 10 V/m för att ge möjlighet att studera en eventuell dos-respons effekt. Samma signal som i TNO studien användes men en annan antennmodell. Motiveringen till det senare var att man önskade en jämnare fältstyrkefördelning. Helkropps SAR var 6,2 µw/kg och 620 µw/kg för 1 resp 10 V/m. Maximalt lokalt 10 g SAR var 45 respektive 4500 µw/kg. Dessa nivåer är långt under exponeringsnivåer under samtal med mobiltelefon men ungefär i samma storleksordning som i studien av Hutter och medarbetare refererad ovan (Hutter et al., 2006). Studiegruppen bestod av 33 personer i besvärsgruppen (14 män och 19 kvinnor med självrapporterad känslighet för radiofrekventa fält från mobiltelefoner, trådlösa telefoner eller antenner) och 84 personer utan besvär (41 män och 43 kvinnor). Det finns inte uppgift om personer i besvärsgruppen även reagerade för andra typer av elektrisk utrustning. 6

8 Exponeringstiden var 45 minuter med en vecka mellan exponeringstillfällena. Exponeringen genomfördes dubbelblint, dvs. varken försöksledare eller försökspersoner kände till de faktiska exponeringsförhållandena. Två symptomformulär användes för att studera effekt av exponering, varav det ena var detsamma som i TNO studien. Ytterligare ett formulär, framtaget för att dokumentera andra orsaker till nedsatt välbefinnande som t.ex. förkylning, sömnkvalitet föregående natt m.m., var inkluderat. Deltagarna ombads även att rapportera upplevd grad av exponering på en VAS skala (0-100 mm). Psykometriska tester för minne, reaktionstid och uppmärksamhet genomfördes under exponeringarna (testserier startade vid början av exponering respektive efter 22 minuter). En test för uppmärksamhet var identisk med en av testerna i TNO studien (visual selective attention task, VSAT). Denna test uppvisade i TNO studien signifikant förändring i såväl besvärsgrupp som kontrollgrupp (förbättrad uppmärksamhet) efter exponering för UMTS. Resultaten i den nya studien kunde inte bekräfta resultaten i TNO studien. Man fann ingen effekt av exponering på välbefinnande (symptom) i något av de två formulären, inklusive det som uppvisat signifikanta resultat i TNO studien. Inte heller resultaten i det test, VSAT, som båda grupperna i TNO studien uppvisat en påverkan av UMTS i, skiljde sig mellan blindexponering och de båda aktiva exponeringarna. Det fanns inte något samband mellan uppskattade och faktiska exponeringsnivåer i någon av grupperna. Gruppen som rekryterats utifrån rapporterade besvär av radiofrekventa fält rapporterade mer symptom och skattade exponeringen som högre än kontrollgruppen gjorde. De övriga testerna uppvisade inte heller någon säker påverkan av radiofrekvensexponering. I besvärsgruppen noterades en interaktionseffekt mellan exponering och session i en av sex uppgifter avseende reaktionshastighet (2-Choice Reaction Time Task), resultaten för 10 V/m avvek något från 0 och 1 V/m. I kontrollgruppen fanns under session ett en liten skillnad mellan de olika exponeringarna avseende precision i en uppgift (1-back task). Dessa båda resultat var dock inte signifikanta efter justering för multipla tester. Den schweiziska studien kunde således inte bekräfta fynden i TNO studien. En större studiegrupp och väl dokumenterad exponering och dosimetri i den schweiziska studien jämfört med TNO gör att stödet för en negativ hälsopåverkan av UMTS för närvarande får anses mycket svagt. Ytterligare upprepningsstudier pågår. Tre ytterligare provokationsstudier har publicerats under 2006, samtliga avseende exponering som vid mobiltelefonerande. Studierna har haft delvis olika inriktning, besvär eller fysiologiska reaktioner hos personer med mobiltelefonrelaterade besvär respektive påverkan på kognitiva funktioner hos friska personer. Rubin och medarbetare inkluderade 60 personer (delvis rekryterade genom en förening för elöverkänsliga) som rapporterat huvudvärk inom 20 minuter vid bruk av GSM 900 mobiltelefon, och 60 besvärsfria kontrollpersoner (Rubin et al., 2006). Som exponeringskälla användes en testtelefon av den typ som tagits fram inom ramen för det brittiska statliga forskningsprogrammet (The Mobile Telecommunication and Health Research Programme). Telefonen var fäst vid försökspersonens huvud med ett 7

9 pannband. Exponeringen var antingen blindexponering, GSM 900 eller exponering för en kontinuerlig signal vid 900 MHz (CW 900). Lokalt SAR var 1,4 W/kg för både GSM och CW. Exponeringens längd var 50 min och det var minst 24 timmar mellan sessionerna. Symptom registrerades på en VAS skala mm och inkluderade huvudvärk samt sex övriga symptom (trötthet, yrsel, illamående, klåda/stickningar/sveda i huden, hetta/ brännande känsla i huden, smärta/torrhetskänsla i ögon). Rapporterad huvudvärk ökade under exponeringssessionerna, men det fanns inte något säkert samband med exponering för radiofrekventa fält och symptom eller skillnad i reaktioner mellan grupperna. Även blindexponeringarna gav upphov till symptomökning. I den besvärsgruppen rapporterade 60% att de trodde att exponering var aktiv under GSM exponering och 63% under blindexponering. Antalet allvarliga reaktioner (avbrytande av studien eller av enskild exponering pga. besvär) studeras också. Deltagarna kunde be att få avbryta tidigare än efter 50 min. Detta inträffade vid 17 tillfällen för personer i besvärsgruppen. Fem personer i besvärsgruppen avbröt helt medverkan i studien med motiveringen att de fått svåra besvärsreaktioner (ytterligare fyra personer avbröt medverkan men i dessa fall var orsaken till detta beslut okänd). Dessa 22 fall av svåra reaktioner (avbruten exponering eller medverkan i studien) inträffade vid fem tillfällen med GSM, nio med CW och åtta med blindexponering. Författarna diskuterar att det faktum att symptom utlöstes under blindexponering tyder på att psykologiska faktorer kan spela en viktig roll vid mobiltelefonrelaterade symptom. Studien stöder således slutsatsen att den utpekade besvärsutlösande exponeringen (radiofrekventa fält) inte är en nödvändig faktor för att utlösa besvär som tolkas som beroende av dessa fält, dvs. samma besvärsreaktioner kan utlösas utan att exponering för radiofrekventa fält föreligger. Det går däremot inte utifrån resultaten att utesluta att radiofrekventa fält under vissa betingelser kan utlösa symptom. Gruppen som rekryterats utifrån rapporterade besvär var troligen relativt heterogen. Tretton personer uppgav att de reagerade på mobiltelefoner på mer än en meters avstånd och lika många rapporterade att de var elöverkänsliga. Antal samtal per vecka respektive samtalslängd vid ett typiskt mobiltelefonsamtal skilde sig inte märkbart mellan besvärs- och kontrollgrupp. Det senare tyder på att de flesta i besvärsgruppen inte hade så svåra besvär att de ändrat sin mobiltelefonanvändning i någon större omfattning, men samtidigt förekom fall där exponering eller medverkan avbröts pga. svåra besvärsreaktioner. I den andra brittiska studien (Russo et al., 2006) medverkade 168 universitetsstuderande (99 kvinnor och 69 män, 17 till 41 år gamla) i en dubbelblind provokationsstudie för att studera eventuella effekter av radiofrekventa fält på kognitiva funktioner. Samma typ av testtelefon och exponeringar som i studien ovan (Rubin et al., 2006) användes. Hälften av deltagarna exponerades för GSM och hälften för CW som aktiv exponering. Inom dessa två exponeringsgrupper fästes telefonen på höger sida för hälften av deltagarna och på vänster sida för den andra hälften. Exponeringstiden var minuter med en vecka mellan blind och aktiv exponering. 8

10 De psykomotoriska testerna inkluderade tester för reaktionstid, matematisk förmåga och uppmärksamhet (Simple reaction time, 10-choice reaction time, subtraction task och Vigilant task). Exponeringen avbröts då deltagarna var färdiga med testerna. De fick då fylla i samma symptomformulär som före exponeringen. Ingen effekt av GSM eller CW kunde upptäckas oavsett om försökspersonen haft telefonen på vänster eller höger sida. En svensk studie fokuserade på besvär och fysiologiska reaktioner vid exponering motsvarande GSM 900 mobiltelefoner (Wilén et al., 2006). För att exponeringen skulle täcka in de delvis skilda områden som exponeras av olika modeller av mobiltelefoner använde man en exponeringsmodell med en antenn placerad på 8,5 cm avstånd från huvudet (en på varje sida men enbart höger sida aktiv exponering). Lokalt SAR 1 g var 1 W/kg (10 g 0,8 W/kg). Exponering under 30 minuter skedde vid två tillfällen under två skilda dagar, vid det ena tillfället med aktiv exponering och vid det andra utan aktiv exponering. Blind- och aktiv exponering skedde i slumpmässig ordning. Det var inte möjligt att genomföra studien dubbelblint då exponeringen delvis påverkade mätutrustningen för fysiologiska reaktioner. Försöksdeltagarna var dock helt ovetande om exponeringsförhållandena och det förekom inga visuella, auditiva eller andra indikationer på aktiv exponering. Tjugo personer med mobiltelefonrelaterade besvär (16 män och 4 kvinnor) och 20 kontrollpersoner, matchade mot besvärsgruppen avseende ålder, kön och typ av yrke, medverkade i studien. Personer som uppgav att även annan elektrisk utrustning än mobiltelefoner utlöste besvär eller att de var elöverkänsliga exkluderades. Man kan notera att besvärsgruppen använde mobiltelefon mer (fler samtal och längre samtalstid per dag) och även hade använt mobiltelefon längre tid än kontrollgruppen. Några fler i besvärsgruppen använde handsfree. Besvärsgruppen rapporterade mer symptom inte bara i relation till mobiltelefonanvändning utan även i allmänhet. Registrering av fysiologiska reaktioner inkluderade hjärtfrekvensvariabilitet, lokalt blodflöde (blodtryck i ringfinger), elektrodermal aktivitet (konduktans i huden) och andningsfrekvens. Kritiska Flimmer Frekvensen (Critical flicker fusion threshold) undersöktes för Hz. Arbetsminne och reaktionstid testades. Tester utförda före start av exponering dag ett användes som utgångsvärden. En andra omgång tester utfördes efter avslutad exponering. Fysiologiska variabler registrerades under hela försöket. 18 personer i besvärsgruppen rapporterade besvär i samband med exponeringar (aktiv eller blind) jämfört med ingen person i kontrollgruppen. Resultaten kunde inte påvisa några effekter av radiofrekventa fält på de undersökta variablerna. Kontrollerna presterade signifikant bättre än besvärsgruppen i minnestester i utgångstesterna (fler korrekta svar och kortare reaktionstid i Short term memory functions). Denna skillnad fanns dock inte vid de senare testtillfällena. Som i tidigare studier på elöverkänsliga observerades fysiologiska skillnader mellan besvärsgruppen och kontrollgruppen. Dessa skillnader var dock inte relaterade till exponering för radiofrekventa fält. I motsats till studierna på elöverkänsliga, där skillnader noterats redan i vila, uppvisade gruppen med enbart mobiltelefonrelaterade besvär avvikande resultat enbart i samband med viss mental belastning (dvs. under minnestest eller test av kritisk flimmerfrekvens). Resultaten visar samma tendens till 9

11 ökad sympatisk aktivering i besvärsgruppen som tidigare noterats. Bland annat uppvisade besvärsgruppen högre aktivitet i det lågfrekventa bandet och lägre i det högfrekventa vid analys av hjärtfrekvensvariabilitet. Ytterligare studier är motiverade för att undersöka likheter och skillnader mellan grupper som rapporterar allmän elöverkänslighet respektive enbart mobiltelefonrelaterade besvär. Eventuella könsskillnader behöver också belysas. Detta var inte möjligt i denna studie pga. det låga antalet kvinnliga försökspersoner. Sammanfattningsvis kunde inte heller denna studie upptäcka några effekter av radiofrekventa fält, medan däremot vissa skillnader i fysiologiska reaktioner noterades mellan grupperna med respektive utan mobiltelefonrelaterade besvär. WHO Sammanfattning av rapport från WHO:s workshop om elöverkänslighet En rapport från WHO:s workshop om elöverkänslighet i Prag, Tjeckien, 2004 har publicerats under 2006 (WHO, 2006b). Rapporten ger en bred översikt över den besvärsbild som kommit att benämnas elöverkänslighet, inklusive definition, diskuterade orsaksfaktorer, forskning och rekommendationer för utredning och behandling (för slutsatser se även WHO:s Faktablad Elöverkänslighet, som beskrivs nedan). Inbjudna föredragshållare har skrivit om sina respektive ämnen. I ett separat kapitel redovisas slutsatserna från mötet i arbetsgruppen Characterization, Diagnosis and Treatment under workshopen. I rapportens sammanfattning konstateras att elöverkänslighet inte är ett erkänt syndrom samt att elöverkänslighet är dåligt definierat och används i olika betydelser. Elöverkänslighet kan dels avse ett medicinskt tillstånd baserat på den drabbades egna tolkningar av orsaken till ohälsan och dels användas för att beskriva en förmåga hos vissa individer att förnimma eller reagera på elektromagnetiska fält vid signifikant lägre nivåer än de flesta andra människor. Eftersom termen elöverkänslighet kan uppfattas som att ett samband mellan ohälsa och elektromagnetiska fält har påvisats föreslogs vid mötet i Prag ett alternativt arbetsnamn, Idiopathic Environmental Intolerance (IEI) with attribution to EMF. Arbetsdefinitionen för IEI beskrivs enligt följande: ett förvärvat tillstånd med multipla återkommande symptom associerat med olika miljöfaktorer som tolereras av de flesta människor utan förklaring genom känt medicinskt, psykiatriskt eller psykologiskt tillstånd. I rapporten framhålls att vetenskapliga studier av god kvalitet har visat att symptom inte förefaller att vara korrelerade till exponering för elektromagnetiska fält. Majoriteten av studierna indikerar också att elöverkänsliga inte kan detektera elektromagnetiska fält bättre än personer utan denna besvärsbild. Det finns fynd som tyder på att psykiatriska tillstånd och stress till följd av oro för skadliga effekter av elektromagnetiska fält, snarare än fälten i sig, skulle kunna orsaka besvären. Det finns ett behov att fokusera forskningen på att karakterisera fysiologiska reaktioner hos elöverkänsliga. 10

12 WHO rapporten poängterar att elöverkänsliga har reella symptom och ohälsa, men vetenskapligt stöd saknas för att besvären orsakas av elektromagnetiska fält och det finns inte stöd för att minskad exponering för elektromagnetiska fält skulle innebära en minskning av symptom attribuerade till elektromagnetiska fält. En best practice för utredning och behandling av elöverkänsliga individer skulle kunna tas fram av en internationell grupp läkare inom ramen för WHO:s EMF projekt. Myndigheter bör vara proaktiva och förebygga problem med nya teknologier genom att utveckla strategier för riskkommunikation samt tillhandahålla balanserad information och uppmuntra till dialog i närbesläktade frågor. WHO:s Faktablad Elektromagnetiska fält och folkhälsan, Elöverkänslighet WHO Faktablad 296 december 2005 WHO:s faktablad om elöverkänslighet (WHO, 2005) baseras på WHO:s workshop om elöverkänslighet, se ovan (WHO, 2006b), en tidigare internationell konferens om EMF och ospecifika hälsosymptom (COST244(bis), 1998), en europeisk kommissionsrapport (Bergqvist et al., 1998) samt nyare genomgångar av litteraturen. I faktabladets slutsats framhålls att Oavsett orsaken kan elöverkänslighet vara handikappande för den som drabbas. Elöverkänslighet har inga tydliga diagnoskriterier och det finns inga vetenskapliga fakta som binder symptomen för elöverkänslighet till EMF-exponering. Dessutom är elöverkänslighet ingen medicinsk diagnos och det är inte heller säkert att störningen utgör ett enskilt medicinskt problem. För läkare påpekas i faktabladet att behandling av drabbade personer ska inriktas på symptomen och den kliniska bilden, inte på åtgärder inriktade på att reducera eller eliminera elektromagnetiska fält på arbetsplatsen eller i hemmet. Detta kräver en bred utredning med såväl medicinsk och psykologisk utvärdering som, i relevanta fall, bedömning av arbetsplatsen (t.ex. avseende luftföroreningar, belysning och ergonomi). Självhjälpsgrupper kan, utöver behandling av professionella, vara en värdefull resurs för elöverkänsliga personer. WHO rekommenderar att balanserad och riktad information tas fram av myndigheter och görs tillgänglig för elöverkänsliga personer, vårdpersonal och arbetsgivare. Forskningen bör följa upp de fynd som i en del studier indikerat en obalans i det autonoma nervsystemet hos elöverkänsliga. Elektromagnetiska fält och folkhälsa, Basstationer och trådlös teknik WHO Faktablad 304 maj 2006 Faktabladet (WHO, 2006a) diskuterar den oro för hälsorisker som förekommit i samband med utbyggnaden av trådlös teknik, men konstaterar att insamlade data hittills inte kunnat visa att radiofrekventa fält från basstationer skulle orsaka korteller långsiktiga hälsoeffekter. Trådlösa nätverk som i allmänhet använder svagare signaler bedöms följaktligen inte heller kunna förväntas ge negativa hälsoeffekter. 11

13 Slutsatsen i faktabladet är följande: Med tanke på de mycket låga exponeringsnivåerna och de forskningsresultat som samlats in hittills finns det inget övertygande vetenskapligt bevis för att svaga RFsignaler från basstationer och trådlösa nät orsakar negativa hälsoeffekter. Ovanstående gäller nivåer under internationella riktlinjer för exponering. I områden där dessa kan överskridas och det kan finnas risk för skadliga exponeringsnivåer bör myndigheterna begränsa tillträdet. EU kommissionen, Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks (SCENIHR) En expertgrupp har tillsatts för att ta fram en förnyad bedömning av möjliga effekter av elektromagnetiska fält på människors hälsa. En tidigare bedömning presenterades 2001 av The Scientific Committee on Toxicity, Ecotoxicity and the Environment (CSTEE), Possible effects of Electromagnetic Fields (EMF), Radio Frequency Fields (RF) and Microwave Radiation on Human Health (CSTEE, 2001). Den nya rapporten, Preliminary Opinion on Possible Effects of Electromagnetic Fields (EMF) on Human Health, finns nu tillgänglig på internet för kommentarer (SCENIHR, 2006). Även elöverkänslighet behandlas i rapporten. Avseende extremt lågfrekventa fält (ELF) noteras att det inte finns några vetenskapliga bevis för ett samband mellan symptom och elektriska eller magnetiska fält. Dagens kunskap visar att ELF varken är en nödvändig eller tillräcklig faktor för att utlösa ohälsa i form av besvär hos individer som rapporterar elöverkänslighet. Om ELF utgör en bidragande faktor återstår ännu att visa. Antalet studier som undersökt ett samband mellan radiofrekventa fält och symptom är mer begränsat än för ELF. De resultat som föreligger tyder på att radiofrekventa fält inte påverkar symptombilden. Exponeringsnivåerna från basstationer är betydligt lägre än de nivåer som en person exponeras för under samtal med mobiltelefon. Forskning avseende symptom och exponering från basstationer motiveras framförallt av den oro som uttrycks i den allmänna befolkningen. Sammanfattning av SSI:s EMF-rapport 2006 Rapporten kommer att överlämnas till Statens strålskyddsintitut för kommande publicering (IEGEMF, 2006b) Extremt lågfrekventa elektromagnetiska fält (ELF) Genotoxicitet Huvuddelen av tidigare djurförsök och cellförsök har inte funnit att ELF fält har genotoxisk påverkan vid sådana fältstyrkor som befolkningen exponeras för. Aktuella studier har inte förändrat den bilden. Det finns dock indikationer på att ELF fält skulle kunna ha biologisk påverkan tillsammans med andra kemiska eller fysikaliska exponeringar, men dessa resultat kan inte bidra till att förklara de resultat som ses vid exponeringar under 100 mikrotesla, dvs. vid exponeringar som förekommer i den allmänna miljön. 12

14 Mekanismer De effekter som ligger till grund för nu gällande riktvärden för ELF magnetfält utlöses bara vid fält av sådan styrka att de förekommer ytterst sällan i den allmänna miljön. Det finns mekanismer som diskuterats och som potentiellt skulle kunna ha effekt vid låga exponeringsnivåer, t.ex. mekanismer vid smala bandbredder som involverar resonansfenomen och radical pair mekanismer. Inte för någon av dessa har man dock kunnat påvisa att de har någon koppling till barnleukemirisk, som är den hälsoeffekt som har störst vetenskapligt stöd. Radical pair mekanismen är sannolikt den för närvarande mest sannolika. Epidemiologi En nyligen publicerad studie av leukemi hos barn i relation till ELF magnetfält tyder på att ett samband finns och stödjer därmed resultaten från tidigare forskning. En undersökning har studerat överlevnad hos barn med leukemi och relationen till ELF magnetfält och funnit ett samband. Detta är en ny ansats och därmed av intresse även om storleken på denna studie var liten. Inget av dessa resultat påverkar slutsatsen i IARC:s utvärdering, nämligen att ELF magnetfält är possibly carcinogenic to humans. Radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF) Genotoxicitet Ett antal olika genotoxistiska studier har genomförts både i djurförsök och i cellförsök och med olika exponeringar. Huvuddelen av dessa studier har inte sett några genotoxiska effekter. Resultaten från den så kallade REFLEX studien (del i ett EUprogram) indikerar dock att vissa effekter på DNA skulle kunna förekomma. Resultaten är dock svårtolkade och en bättre förståelse av utfallen och oberoende upprepningar krävs innan slutsatser kan dras. Experimentella studier på människa Resultaten från forskningen om kognitiva effekter är motsägelsefulla men ingen enskild tydlig effekt har kunna urskiljas. Många väl genomförda större studier har inte lyckats upprepa resultat från mindre studier som tidigare rapporterat samband. En upprepning av den så kallade TNO undersökningen som rapporterade ökade symtom vid exponering av UMTS (3G)-lika signaler har inte funnit några samband med symtom och har alltså inte kunnat upprepa TNO resultaten. Skillnader mellan RF känsliga personer och personer som inte är RF känsliga har påvisats i ett flertal studier bland annat på parametrar som är relaterade till det autonoma nervsystemet, men någon koppling till RF exponering har inte kunnat ses. Personer som är RFkänsliga har dessutom oftare symtom t.ex. huvudvärk, illamående, yrsel, än andra, men dubbelt blinda försök tyder på att förekomsten av dessa symtom är oberoende av exponering för RF fält. Mekanismer Aktuella gränsvärden baseras på effekter från temperaturstegring. Det finns några hypoteser om effekter också vid lägre exponeringar, så kallade icke-termiska effekter. En sådan hypotes innebär att effekter uppstår via aktivering av temperaturreceptorer som finns på många ställen i kroppen. En annan hypotes innebär att vissa 13

15 RF signaler demoduleras och därmed får en förstärkt påverkan till exempel på cellmembran. Epidemiologi Nyare epidemiologiska studier om mobiltelefoni och cancer ändrar inte tidigare slutsatser att det för hjärntumörer hos vuxna inte tycks finnas något samband med användning av mobiltelefoni upp till omkring tio år. För längre tids användning talar också forskningen emot en sådan riskökning, men det finns än så länge bara ett fåtal studier tillgängliga. För tumörer i hörselnerven tycks inte heller korttidsanvändning av mobiltelefoni ha något samband, men för längre tids användning finns en del data som tyder på att ett samband skulle kunna finnas. En nyligen publicerad undersökning från Danmark påverkar inte denna bedömning. En undersökning av symtom hos en befolkning bosatt nära basstationer har visat på samband mellan symtom och exponering för RF fält. Avslutande diskussion Det finns en förhållandevis omfattande forskning kring möjliga hälsoeffekter av mobiltelefonanvändning, som har diskuterats i föregående rapporter till FAS. Däremot har forskningen kring basstationer en mycket begränsad omfattning. Det beror antagligen på att exponeringsnivåerna är mycket låga jämfört med nivåerna från telefonerna, en tusendel eller lägre. Icke desto mindre finns en betydande oro för strålning från basstationerna hos delar av befolkningen och bland annat WHO har rekommenderat forskning kring möjliga hälsorisker. I detta års rapport diskuteras två sådana rapporter. Den ena är en epidemiologisk studie av symtom hos bosatta kring ett antal basstationer där författarna finner ett samband mellan exponering och symtomförekomst (Hutter et al., 2006). Även om artikeln väcker ett antal frågor som diskuterats ovan, så kan oklarheterna inte utan vidare förklara resultaten. Å andra sidan måste naturligtvis resultaten kunna upprepas i uppföljande forskning innan de kan tas för givna. Vi har i en föregående rapport diskuterat två tidigare delvis liknande studier, men funnit sådana metodologiska brister att de inte kan bidra i detta sammanhang. Den andra rapporten är en experimentell studie som är gjord som en uppföljning av den tidigare presenterade så kallade TNO studien (Zwamborn et al., 2003), som diskuterades i föregående års rapport. I denna uppföljning (Regel et al., 2006) finner man inga samband mellan exponering och symtom eller kognitiva effekter och man lyckas alltså inte bekräfta resultaten i TNO studien. Det är värt att notera att det finns en skillnad vad gäller underliggande frågeställning mellan studierna av symtom vid telefonanvändning och studierna av symtom hos boende kring basstationer. När det gäller telefonerna är det väsentligen fråga om korttidsexponering och akuta effekter medan det för basstationerna är frågan om långvarig exponering och om långvariga besvär. Vi har i vår granskning av den aktuella forskningen inte funnit några nya resultat som föranleder att riktlinjer eller gränsvärden för elektromagnetiska fält justeras. ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing Radiation Protection) arbetar för närvarande med revisioner av guidelines både för statiska magnetiska fält, som 14

16 förekommer bland annat vid magnetröntgen, och ELF (Extremely low frequency fields), som förekommer i samband med elanvändning. 15

17 Appendix FAS har fått regeringens uppdrag att följa forskningen inom området elektromagnetiska fält (EMF) och hälsorisker med särskild betoning på elöverkänslighet och har därför tillsatt en arbetsgrupp som årligen rapporterar om den vetenskapliga utvecklingen till FAS. Avsikten med detta appendix är att redogöra för de metoder som arbetsgruppen använder. Den aktuella forskningen kan indelas i huvudområdena epidemiologi, experimentell forskning på människa, djurförsök och in vitro forskning. Forskning om biofysikaliska mekanismer, dosimetri och exponeringsuppskattningar har också betydelse. Vid bedömningen av forskningsläget utvärderas först dessa huvudområden vart och ett för sig. Därefter vägs slutsatserna från de olika forskningsområdena samman till en sammanfattande bedömning. Huvudfrågeställningen i denna sammanfattande bedömning är om exponering för EMF orsakar hälsoeffekter. Svaret på denna frågeställning är inte nödvändigtvis ett klart ja eller nej, utan kan uttrycka den vetenskapliga osäkerheten. Ett spektrum av olika sjukdomar eller annan ohälsa förekommer i diskussionerna och dessa behandlas var för sig eller i närliggande grupper. Olika slag av elektromagnetiska fält behandlas också var för sig. Den huvudsakliga uppdelningen är i extremt lågfrekventa fält (ELF) som förekommer i samband med distribution och användning av elektricitet och radiofrekventa fält (RF) som förekommer vid mobiltelefoni. Epidemiologisk forskning och experimentell forskning utvärderas i princip på samma sätt. I allmänhet beaktas bara den forskning som är presenterad i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter med sakkunniggranskning. Detta innebär dock inte att alla sådana artiklar tillmäts samma tyngd och relevans. I själva verket är det en huvuduppgift för expertgruppen att evaluera de vetenskapliga rapporterna och bedöma vilken vikt som ska ges till var och en. En viktig princip är att studier som tyder på samband mellan EMF och hälsorisker och studier som inte tyder på sådana samband bedöms lika noggrant. När det gäller den första gruppen, där resultaten tyder på hälsorisker, fokuseras utvärderingen på möjligheten av alternativ till kausalitet som förklaring till de positiva resultaten: Med vilken grad av säkerhet kan man utesluta att resultaten förklaras av systematiska fel, t.ex. confounding, selektiva urval eller av slumpen. När det gäller studier som inte funnit samband är huvudfrågeställningen om det kan finnas systematiska fel som döljer en eventuell reell risk, t.ex. negativ confounding eller för liten exponeringskontrast mellan exponerade och oexponerade; man måste också överväga om avsaknaden av samband kan vara ett utslag av slumpen, en möjlighet som är särskilt aktuell vid studier med låg power (dvs. väsentligen små studier). Uppenbarligen är frågan om så kallad statistisk signifikans av underordnad betydelse i dessa bedömningar. I stället baseras granskningen på ett antal faktorer som vägs samman till en sammanfattande bedömning av den enskilda undersökningen. För en fördjupad diskussion hänvisas t.ex. till Preamblen i IARCs Monografi serie (IARC 2002). När de aktuella enskilda undersökningarna har bedömts sammanfattas forskningsresultaten inom vart och ett av de olika huvudområdena för olika aktuella 16

18 exponeringarna och hälsoutfall. Det innebär att resultaten av de olika undersökningar inom ett område (epidemiologi, experimentella studier på människa, etc.) integreras till en sammanfattande bedömning. Därvid beaktas både de enskilda studiernas metodologiska kvalitet och styrkan i de observerade sambanden mellan exponering och hälsoutfall. För att denna sammanvägning ska bli meningsfull måste både positiva och negativa studier vägas in på samma sätt oberoende av resultaten. I det slutliga steget integreras forskningsresultaten från de olika vetenskapliga huvudområdena. Härvid kombineras följaktligen för varje enskilt hälsoutfall all relevant vetenskaplig information från studier på människa, studier på djur etc. Det är följaktligen i detta steg som till exempel resultat från epidemiologisk forskning vägs samman med kunskap om eventuella biologiska eller biofysikaliska mekanismer. Eftersom epidemiologiska studier direkt undersöker hälsoeffekter hos människa är de av särskilt hög relevans och epidemiologiska resultat ges stor vikt vid denna sammanvägning. 17

19 Referenser Bergqvist U and Vogel E (eds) Possible health implications of subjective symptoms and electromagnetic field. A report prepared by a European group of experts for the European Commission, DGV. Arbete och Hälsa 1997:19. Stockholm, Sweden: Swedish Institute for Working Life. Bergqvist U, Hillert L, Birke E Elöverkänslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält. Forskningsöversikt och utvärdering. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning. COST244(bis) Proceedings from COST 244bis International Workshop on Electromagnetic Fields and Non-Specific Health Symptoms. Graz, Austria, Sept 19-20, CSTEE 2001 (Scientific Committee on Toxicity, Ecotoxicity and the Environment). Possible effects of electromagnetic fields (EMF), radio frequency fields (RF) and microwave radiation on human health. Brussels: Scientific Committee on Toxicity, Ecotoxicity and the Environment (CSTEE). (http://www.mityc.es/nr/rdonlyres/fdcd3c06-363b-46ce- 96EE /0/ccue_oct.pdf) FAS Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. FAS Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält. Andra årsrapporten. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. FAS Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält. Tredje årsrapporten. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Hutter H-P, Moshammer H, Wallner P, Kundi M Subjective symptoms, sleeping problems, and cognitive performance in subjects living near mobile phone base stations. Occup Environ Med 63: IEGEMF 2005 (SSI s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields). Reports from SSI:s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields 2003 and Stockholm: Statens strålskyddsinstitut. (SSI Rapport 2005:1) IEGEMF 2006a (SSI s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields). Recent Research on EMF and Health Risks. Third annual report from SSI:s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields Stockholm: Statens strålskyddsinstitut. (SSI Rapport 2006:2) IEGEMF 2006b (SSI s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields). Recent Research on EMF and Health Risks. Fourth annual report from SSI:s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields (Kommande publikation). IEGMP Independent Expert Group on Mobile Phones (Chairman: Sir William Stewart). Mobile phones and health. Chilton, Didcot: Independent Expert Group On Mobile Phones. (http://www.iegmp.org.uk/) Regal SJ, Negovetic S, Röösli M, Berdinas V, Schuderer J, Huss A, Lott U, Kuster N, Achermann P UMTS base station-like exposure, well being and cognitive performance. Environ Health Perspect 114: Rubin GJ, Hahn G, Everitt BS, Cleare AJ, Wessely S Are some people sensitive to mobile phone signals? Within participants double blind randomised provocation study. BMJ 15:

20 Russo R, Fox E, Cinel C, Boldini A, Defeyter MA, Mirshekar-Syahkal D, Mehta A Does acute exposure to mobile phones affect human attention? Bioelectromagnetics 27: SCENIHR (Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks). Preliminary Opinion on Possible Effects of Electromagnetic Fields (EMF) on Human Health. (http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_scenihr/docs/scenihr_o_006.pdf accessed December 9, 2006 ) WHO Faktablad N o 296 December Elektromagnetiska fält och folkhälsan, Elöverkänslighet. (http://www.who.int/peh-emf/en/) WHO. 2006a Faktablad 304 Maj Elektromagnetiska fält och folkhälsa., Basstationer och trådlös teknik. World Health Organization. (http://www.who.int/peh-emf/en/). WHO. 2006b Proceedings of the WHO International Seminar and Working Group meeting on EMF Hypersensitivity - Prague, Czech Republic, October Mild KH, Repacholi M, van Deventer E, Ravazzani P (eds.) Milan: World Health Organization. Wilén J, Johansson A, Kalezic N, Lyskov E, Sandström M Psychophysiological tests and provocation of subjects with mobile phone related symptoms. Bioelectromagnetics 27: Zwamborn APM, Vossen SHJA, van Leersum BJAM, Ouwens MA, Mäkel WN Effects of global communication system radio-frequency fields on well being and cognitive functions of human subjects with and without subjective complaints. The Hague, Netherlands; TNO Physics and Electronics Laboratory (TNO-report FEL-03-C148). (http://www.ez.nl/dsc?c=getobject&s=obj&objectid=143298&!dsname=ezinternet) 19

21 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, trygghet och välfärd. POSTADRESS Box 2220, Stockholm BESÖKSADRESS Westmanska Palatset, Wallingatan 2 TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET ORG.NUMMER Best.nr Prospect Communication

Forskningsöversikt. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskningsöversikt. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält 2004 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Anders Ahlbom Maria Feychting

Läs mer

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige 1 2010-04-23 Hur fungerar mobiltelefoni Mobilnätet med olika basstationer Inomhusnät för mobiltelefoni Mobiltelefonen Elektromagnetiska

Läs mer

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjätte årsrapporten Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjätte årsrapporten

Läs mer

FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

FORSKNINGSÖVERSIKT. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält FORSKNINGSÖVERSIKT Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Femte årsrapporten 2008 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Femte årsrapporten

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE

KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA GEMENSKAPENS KOMMISSION MED ANLEDNING AV ATT GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS AV MEDLEMSSTATEN SVERIGE KLAGANDE 1. Elöverkänsligas Riksförbund Org.nr. 812400-9484 Adress: Box 9098,

Läs mer

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Åttonde årsrapporten Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Åttonde årsrapporten

Läs mer

Mobilen ökar risken för cancer

Mobilen ökar risken för cancer Pressmeddelande 19 april 2011 Mona Nilsson Miljöbyrå mona@monanilsson.se 08-560 516 02 Mobilen ökar risken för cancer Ny kinesisk forskning visar kraftig ökning av risken för cancer på öronspottkörteln.

Läs mer

Mobiltelefoni och hälsoeffekter

Mobiltelefoni och hälsoeffekter Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap (SNRV) Mobiltelefoni och hälsoeffekter Mobiltelefoner är idag praktiskt taget var mans egendom. I Sverige använder nu nästan alla i befolkningen mobiltelefon.

Läs mer

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk.

Råd och riktlinjer för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. för radiofrekventa elektromagnetiska fält på Umeå universitet i samband med användning av mobiltelefoner samt trådlösa nätverk. Bakgrund Idag saknar Umeå universitet råd och riktlinjer för radiofrekventa

Läs mer

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER EU-parlamentet och Rådet har fattat beslut om att alla medlemsstater ska möjliggöra ett samordnat och gradvist införande av UMTS-tjänsterna.

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem

Meddelandeblad. 1. Strålning från mobilbasstationer och andra trådlösa kommunikationssystem Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter Juni 2008 Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik Meddelandebladet

Läs mer

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk 12-01738 Bilaga 2 Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk Vindkraftverk Effekt [MW] Toner [Hz] Absolut ljudtrycksnivå @ 1 upa[db] Normerad ljudtrycksnivå 1m Normerad ljudtrycksnivå

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut Följande material är hämtat från SSIs hemsida, länken. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/magnetfalt/index.html, ff (2006-11-01) Magnetfält och eventuella hälsorisker Statens Strålskyddsinstitut

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk?

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? 13-årig flicka Har dyslexi Söker för problem att klara de fyra räknesätten. Är mycket lättstörd, har mycket dålig koncentrationsförmåga, klarar

Läs mer

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält forskningsöversikt Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjunde årsrapporten Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Sjunde årsrapporten

Läs mer

Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Forskningsöversikt Elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Andra årsrapporten 2005 Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält Andra årsrapporten från

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10

Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna Strandväg 96 Telefon: 08-7 40 00 Fax: 08-799 40 10 Basstationer - Mobiltelefoni - SSM http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/magnetfalt--tradlos-teknik/mobi... Page 1 of 2 2010-08-25 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm Besöksadress: Solna

Läs mer

FORSKNING OM HÄLSOEFFEKTER AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT

FORSKNING OM HÄLSOEFFEKTER AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT FORSKNING OM HÄLSOEFFEKTER AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT EN ANALYS AV KVALITET, INRIKTNING OCH PROBLEM 2004-11-01 FORSKNING OM HÄLSOEFFEKTER AV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT EN ANALYS AV KVALITET, INRIKTNING OCH

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System

Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System Hälsorisker med strålning från mobiltelefoner Projekt i Signaler och System 2002-12-11 Martin Alexanderson ITP, Uppsala Universitet Sammanfattning I detta projekt undersöks hälsoriskerna med strålning

Läs mer

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS

OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS OCCUPATIONAL RF EXPOSURE FROM BASE STATION ANTENNAS ON ROOF-TOPS AND BUILDINGS Kjell Hansson Mild 1,2, Eduardo Figueroa Karlström 1, Lennart Hamberg 3 and Christer Törnevik 3 1. National Institute of Working

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Magnetfält och eventuella hälsorisker

Magnetfält och eventuella hälsorisker Magnetfält och eventuella hälsorisker Många människor funderar över om magnetfält är farliga för hälsan. I denna nya version av broschyren om magnetfält 1 har vi alla de myndigheter som anges på baksidan

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. En analys av kvalitet, inriktning och problem

Forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. En analys av kvalitet, inriktning och problem Forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält En analys av kvalitet, inriktning och problem Forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält En analys av kvalitet, inriktning och problem Utvärdering

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Elektromagnetiska fält i arbetslivet

Elektromagnetiska fält i arbetslivet Elektromagnetiska fält i arbetslivet Förord innehåll Foto: Michael McLain Många människor är idag engagerade i debatten om elektromagnetiska fält och vilka eventuella hälsorisker fälten kan innebära. EU

Läs mer

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR

GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR BEMI - BÄTTRE ELMILJÖ Sida 1 av 6 GRÄNSVÄRDEN, ORO OCH MÄTNINGAR Det finns många frågor och mycken oro vad gäller exponering för fält/strålning. De senaste åren har debatten koncentrerat sig på GSM och

Läs mer

Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan

Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åke Gustafsson 2014-08-28 BUN 2014/0412 0480-45 30 17 Barn- och ungdomsnämnden Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilantenner

Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilantenner Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilantenner Det finns i dag (november 2008) totalt 8 studier som studerar människors hälsotillstånd runt sändare för mobiltelefoni (GSM) och samtliga

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 2010

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 2010 Enkätundersökning om mobilstrålning Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 010 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen ta reda på allmänhetens

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN

Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3

Läs mer

Forskare ljög om inhämtade data i största undersökningen om risk för hjärntumör av mobilen

Forskare ljög om inhämtade data i största undersökningen om risk för hjärntumör av mobilen 22 februari 2012 Forskare ljög om inhämtade data i största undersökningen om risk för hjärntumör av mobilen av Mona Nilsson Det största forskningsprojektet någonsin om hjärntumörrisker av mobilanvändning

Läs mer

Mobiltelefoni och hälsoeffekter

Mobiltelefoni och hälsoeffekter Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap (SNRV) nr 2001 Mobiltelefoni och hälsoeffekter Mobiltelefoner är idag praktiskt taget var mans egendom. I Sverige använder nu ca 70 % av befolkningen mobiltelefon

Läs mer

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden

Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden Analys av magnetfält från planerad 130 kv ledning från vindkraftpark Granliden Yngve Hamnerius AB 3 oktober 2010 Yngve Hamnerius AB 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni

Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni 2001:09 ULF BERGQVIST, GERT ANGER, ELISABETH BIRKE, YNGVE HAMNERIUS, LENA HILLERT, LARS-ERIC LARSSON CHRISTER TÖRNEVIK OCH JOHAN ZETTERBLAD Exponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni FÖRFATTARE/AUTHOR:

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

- Plan för god elmiljö -

- Plan för god elmiljö - - Plan för god elmiljö - Bakgrund Kalmar Allergikommitté och dess inomhusmiljögrupp har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att under 1999 utarbeta en plan för god elmiljö i kommunala förvaltningar och

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk utredning angående styrenutsläpp från Nimbus produktion i Mariestad AB Göteborg den 6 december 2004 Gunilla Wastensson Specialistläkare

Läs mer

Frågor angående barnets mobiltelefon(er)

Frågor angående barnets mobiltelefon(er) Frågor angående barnets mobiltelefon(er) Flow g skulle nu vilja fråga er om [barn]s mobiltelefonanvändning för att ringa eller ta emot samtal, dvs. prata i mobiltelefon. I följande frågor som handlar om

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning

Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Presentation av studiegruppen från baslinjemätning Det här är en sammanställning av de data som samlades in vid deltagarnas och kontrollernas första besök.

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

2009-06-22 Mål nr M 1000-09. Miljödomstolen Bidalite 123

2009-06-22 Mål nr M 1000-09. Miljödomstolen Bidalite 123 1 (antal sidor 1-11) 2009-06-22 Mål nr M 1000-09 Umeå Tingsrätt Solveig Silverin Miljödomstolen Bidalite 123 Box 138 385 95 Torsås 901 04 Umeå Överklagan av Miljödomstolens beslut, vid Umeå Tingsrätts,

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets broschyrer Forskningsaktuellt sammanfattar de senaste

Läs mer

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA Migration, sexuell hälsa och hivprevention HIV och migration i EU/EEA Teymur Noori Nationella Hiv/STI-konferensen Stockholm, 21-22 October 2013 Översikt Epidemiologisk översikt ECDC projekt kring migration

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning Elektromagnetisk strålning -Basgrupp 5- Vi omges ständigt av olika typer av strålning, i vår naturliga miljö har det alltid funnits i form av till exempel solljus och från bakgrundsstrålning från jorden.

Läs mer