årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige"

Transkript

1 årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige 3

2

3 hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka medlemmar från norr till söder. hrf arbetar för att skapa ett bättre samhälle för landets en miljon hörselskadade. Det vill säga alla med hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stödja föräldrar och andra anhöriga. Vårt mål är ett samhälle där alla hörselskadade respekteras som individer och får stöd efter behov. Ett samhälle där alla hörselskadade kan vara fullt delaktiga på sina villkor. Läs mer om HRF på

4 FÖRORD vi är nu över en miljon som hör dåligt här i Sverige. Och vi blir allt fler. Denna utveckling påverkar både samhällsekonomin och var nionde medborgares liv och hälsa. Ändå vet landets beslutsfattare anmärkningsvärt lite om denna grupp, eftersom ingen har ett nationellt ansvar för att kartlägga hörselskadades situation och förhållandena inom hörselvården. Det går inte an, anser vi i Hörselskadades Riksförbund (hrf). Därför presenterar vi än en gång en årsrapport med sammanställningar och bearbetningar av aktuell, befintlig statistik, hrf-undersökningar samt analyser och slutsatser. Rapporten visar att hörselnedsättning är ett stort folkhälsoproblem som blir allt större, i allt snabbare takt. Det märks framför allt i generationerna under 65 år. Samtidigt befinner sig hörselvården i djup kris sedan lång tid tillbaka. Den är resurssvag och eftersatt, med väntetider på upp till tre år och en hel djungel av avgifter som står strid med Hälso- och sjukvårdslagen. Dessa missförhållanden tycks ha blivit bofasta ute i landstingen. Och det i sig är inget mindre än en skandal. Hörselskadade får betala ett högt pris för samhällets brister. Var femte hörselskadad kvinna i yrkesverksam ålder är förtidspensionerad. Så illa hade det förmodligen inte varit om tidig, allsidig rehabilitering hade varit en självklarhet inom svensk hörselvård, istället för ett undantag.

5 En målmedveten satsning på bra, tidig rehabilitering för varje hörselskadad medborgare skulle leda till stora besparingar både när det gäller livskvalitet och samhällsekonomi, visar HRF:s beräkningar. Så varför vänta? Medan åtgärderna dröjer kryper hörselskadades ohälsokurvor allt snabbare uppåt. Men det är givetvis inte samhällsekonomin vi månar mest om. Det är alla de människor som tvingas gå på slak lina genom vardagen och anstränga sig för att hålla balansen bara för att de inte har fått de stöd de behöver för att få fast mark under fötterna. Med denna årsrapport ger hrf Sveriges beslutsfattare en god grund att stå på. Låt det vara en början och ett slut på en folkhälsopolitik ur balans. Jan-Peter Strömgren förbundsordförande

6 Statistiken i HRFs årsrapport 2003 bygger på underlag från Statistiska Centralbyrån (SCB), Hjälpmedelsinstitutet (HI), opinionsinstitutet Temo, utredningsinstitutet Handu samt HRFs enkätundersökningar inom hörselvården. Tidigare HRF-rapporter om hörselskadade i Sverige: HRF:s årsrapport 2002: Den osynliga miljonkrisen Det ojämlika Sverige (1998) Produktion: HRF 2003 Grafisk form: Graffoto AB Illustrationer: Ebba Strid Udikas Tryck: Trosa Tryckeri AB, 2003

7 INNEHÅLL A. Sammanfattning B. Hörselskadade i Sverige och hotet mot folkhälsan B 1. Allt fler hörselskadade år B 1.1 Över en miljon hörselskadade B 1.2 Ett växande folkhälsoproblem B 2. Flest hörselskadade under 65 år B 2.1 Antal hörselskadade i olika åldersintervall 13 B 3. Hörselskador vanligast bland män B 4. Färre hörselskadade i bullriga storstadslän.. 15 C. Svensk hörselvård fortfarande i djup kris C 1. Audiologisk rehabilitering förebygger ohälsa.. 20 C 1.1 Få får rehabilitering utöver hörapparat.. 20 C 2. Hörapparat det viktigaste hjälpmedlet C 2.1 Cirka hörapparatbärare C 2.2 Hälften borde ha hörapparat C 2.3 Liten ökning av antalet utprovade hörapparater C 2.4 Allt fler får dubbla hörapparater C 3. Hörseltekniska hjälpmedel C 3.1 Budget styr val av tekniska hjälpmedel.. 26 C 4. Avgiftsdjungel inom hörselvården C 4.1 Ökad avgiftsförvirring under C 5. Kökrisen fortsätter upp till tre års väntan på hörapparat D. Hörselskadade på slak lina i arbetslivet 34 D1. En halv miljon i yrkesverksam ålder D 1.1 Ökande andel hörselskadade under 65 år 36 D 1.2 Fler män än kvinnor under 65 år D 1.3 Hörselskador vanligast bland jordbrukare och företagare D 2. Cirka 20 procent utanför arbetsmarknaden.. 38 D 2.1 Förtidspension mer än dubbelt så vanligt 38 D 2. 2 Allt fler upplever dålig allmänhälsa D 2.3 Var femte kvinna har förtidspension D 2.4 Rehabilitering kan spara miljarder D 3. Hörselskadades arbetsmiljö förbises D 3.1 Ca procent missar viktig info D 3.2 En av tio har påtagliga problem D 3.3 Enkla åtgärder kan ge stora resultat D 4. Allsidig rehabilitering stärker individen D 4.1 Alltför få får tidig rehabilitering D 4.2 Arbetstekniska hjälpmedel E. Hörselskadade barn oklart ansvar blir till svek E 1. Drygt hörselskadade barn E 2. Habilitering E 2.1 Viktigt med tidig upptäckt E 2.2 Mindre än hälften når hörselvården E 2.3 Oklart ansvar för barnen E 3. Avgörande val av skolform E 3.1 Fyra skolformer E 3.2 Bristfällig pedagogik och miljö E 3.3 Få går vidare till högskolan F. Källhänvisningar

8 ASAMMANFATTNING

9 hrf:s årsrapport 2003 presenterar statistik och analyser om hörselskadades situation i dagens Sverige. Rapporten tar särskilt upp demografi, svensk hörselvård, hörselskadade i arbetslivet samt de hörselskadade barnens situation. snabbt växande folkhälsoproblem Antalet hörselskadade i Sverige fortsätter att öka. I dag har mer än en miljon personer nedsatt hörsel i åldrarna år (hrf/scb 2001). Allt tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta; nedsatt hörsel är och förblir ett av våra största folkhälsoproblem. Detta innebär att trycket på den redan hårt ansträngda hörselvården ökar ytterligare. Andelen hörselskadade under 65 år ökar allt mer, vilket gör att konsekvenserna i arbetslivet allt tydligare. Hörselskador är fortfarande betydligt vanligare bland män (60 procent) än bland kvinnor. kris och orimliga väntetider Krisen inom svensk hörselvård har fördjupats ytterligare. Trots att antalet utprovade hörapparater har ökat är hörselvårdens köer fortfarande fullständigt orimliga, med upp till tre års väntetid. Detta beror bland annat på att hörselvårdens resurser inte ökar, trots att patientantalet växer snabbt. Det finns i dag nästan hörapparatbärare i Sverige. Det motsvarar cirka 30 procent av alla hörselskadade i åldern år. Men omkring hälften, minst personer, skulle ha nytta av hörapparat, enligt hrf:s bedömning. Om inte alla hörselskadade kan erbjudas en tidig och adekvat hörselvård innebär det inte bara ett svek mot individen, utan också ekonomiska och mänskliga förluster för hela samhället. 7

10 avgiftsanarki Det råder avgiftsanarki inom svensk hörselvård. Avgiftssystem, avgiftsnivåer och avgiftsbenämningar varierar kraftigt mellan landstingen. Hörselskadade är den enda grupp av funktionshindrade som tvingas betala för sin lagstadgade rätt till grundläggande hjälpmedel. behövs mer allsidig rehabilitering Dagens hörselvård ägnar sig nästan uteslutnade åt att prova ut hörapparater. hrf anser att samtliga landsting även måste kunna erbjuda allsidig rehabilitering, med bland annat teknik, kommunikation och psykosociala insatser. Hörselvården måste dessutom bli betydligt bättre på att lyfta fram vikten av sådana rehabiliterande åtgärder. budget styr val av hjälpmedel Hörselvårdens budget bestämmer i hög grad vilka och hur många hörseltekniska hjälpmedel en hörselskadad person får. Nästan en tredjedel av tillfrågade hörselmottagningar skulle förskriva fler hjälpmedel och av flera olika fabrikat om patientens bästa fick gå före fastställd budget. förtidspension dubbelt så vanligt Ungefär 12 procent av landets hörselskadade har förtidspension. Motsvarande siffra för hela befolkningen är 5,4 procent. Andelen hörselskadade med förtidspension ökar framför allt bland hörselskadade kvinnor. I dag kostar hörselskadades förtidspension 5,2 miljarder kronor. hrf bedömer att hörselskadades hälsotillstånd skulle förbättras avsevärt om alla hörselskadade erbjöds allsidig rehabilitering så tidigt som möjligt efter att hörselskadan upptäckts. Dessutom skulle det gynna samhällsekonomin. 8

11 efterlyser bättre arbetsmiljö Det finns omkring en halv miljon hörselskadade ute i arbetslivet. En del av dem har en ansträngd arbetssituation, trots att hörmiljön egentligen kan förbättras med ganska enkla medel. hrf anser att hörselfrågorna borde vara en självklar del av det arbetsmiljöarbete som bedrivs av arbetsgivare, fack, skyddsombud och företagshälsovård. den svenska skolan misslyckas Många hörselskadade barn får i dag inte den skolgång de behöver. De vanliga kommunala skolorna har ofta stora brister när det gäller pedagogik och miljö. Endast ett fåtal erbjuds anpassad skolgång. De hörselskadade elevernas utsatta situation beror framför allt på att ansvaret för deras skolgång är splittrat mellan så många olika parter. Ingen tar ett övergripande ansvar för att dessa barn får den start i livet som de har rätt till. 9

12

13 BHÖRSELSKADADE I SVERIGE och hotet mot folkhälsan

14 över en miljon svenskar är hörselskadade. med andra ord är nedsatt hörsel ett av våra största folkhälsoproblem. hörselskadades riksförbund (hrf) använder vanligtvis begreppet hörselskadade för att beskriva en heterogen grupp med flera olika typer av hörselskador. Med hörselskadade menar vi då personer med hörselnedsättning, tinnitus och Menières sjukdom samt ljudöverkänsliga och vuxendöva. Över en miljon svenskar är hörselskadade. Så gott som alla har någon grad av hörselnedsättning från lättare hörselproblem till dövhet. Med andra ord är nedsatt hörsel ett av våra största folkhälsoproblem. När det gäller nedsatt hörsel skiljer hrf mellan gruppen barndomshörselskadade, som lever med sin hörselnedsättning hela livet, och vuxenhörselskadade, som blivit hörselskadade i vuxen ålder och därför genomgår en stor omställning från hörande till hörselskadad. Ungefär 15 procent av befolkningen har besvärande tinnitus. Men det är framför allt de 3 procent som har svår tinnitus som hrf definierar som hörselskadade. Det saknas aktuella siffror om hur många som har Menières sjukdom, men antalet uppskattas till drygt Så gott som samtliga i denna grupp har symptomen hörselnedsättning och tinnitus. Inte heller antalet ljudöverkänsliga är känt i dag. Sådana besvär förekommer ofta i kombination med hörselnedsättning och/ eller tinnitus men inte alltid. Statistiska Centralbyrån (scb) har sedan 1975 genomfört undersökningar om levnadsnivåförhållanden i Sverige (ulf). En av de grupper scb har följt är personer med hörselnedsättning. scb:s definition av nedsatt hörsel är de som svarat nej på frågan: Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer, med eller utan hörapparat?. I denna årsrapport som till stor del bygger på underlag från scb använder hrf ordet hörselskadade synonymt med personer med hörselnedsättning, för att förenkla begreppshanteringen. 11

15 Andel hörselskadade mellan år (procent) ,2 % år r 2001 B 1. Allt fler hörselskadade i åldern år En allt större andel av befolkningen har nedsatt hörsel. Enligt scb:s levnadsnivåundersökning har 13,2 procent av befolkningen i åldern år hörselproblem (2001). Det innebär att så många som personer har svarat nej på scb:s fråga: Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera, med eller utan hörapparat? Källa: SCB B 1.1 Över en miljon hörselskadade år Beräknat på hela befolkningen, år, uppgår antalet hörselskadade i Sverige till över en miljon. Närmare bestämt personer (scb/hrf 2001). Det visar hrf:s beräkningar av antalet hörselskadade under 16 år samt över 84 år, framtagna genom en regressionsanalys baserad på scb:s statistik. scb:s undersökningar omfattar endast åldrarna år. B 1.2 Ett växande folkhälsoproblem Nedsatt hörsel är ett stort folkhälsoproblem, som dessutom växer snabbt i omfattning. Sedan lång tid tillbaka pekar kurvan uppåt, med små fluktuationer, och det mesta tyder på att den trenden kommer att fortsätta. TVÅ MILJONER svenskar kommer att vara hörselskadade år 2020, enligt en prognos från forskare vid Öron-, näsa, -hals-kliniken i Uleåborg, Finland. Detta skulle innebära en fördubbling av antalet hörselskadade på mindre än 20 år. (M Sorri 2002) Det finns delade meningar om bakgrunden till denna utveckling. Forskare anger i huvudsak tre orsaker: Dels genetiska faktorer det vill säga ärftliga anlag för hörselnedsättning samt ärftlig känslighet för buller. Dels de bullriga ljudmiljöerna i det moderna samhället. Dels åldersförändringar (presbyacusis). 12

16 B 2. Flest hörselskadade under 65 år En klar majoritet av alla hörselskadade 60,3 procent är i yrkesverksam ålder (scb 2001). Detta innebär att cirka personer i åldern år har nedsatt hörsel. Andelen tenderar dessutom att öka. I åldern år uppger 39,7 procent ( ) att de har svårt att höra. Andelen pensionärer med hörselnedsättning är alltså betydligt mindre än vad de flesta svenskar tror, enligt en Temo-undersökning (2002). Dessa proportioner förblir ungefär desamma om befolkningen över 84 år (cirka personer) inkluderas i beräkningen; även då är cirka 60 procent under 65 år. B 2.1 Antal hörselskadade i olika åldersintervall Antalet hörselskadade varierar kraftigt mellan olika åldersintervall. Den största enskilda gruppen, personer, finns i åldern år. Detta är ett tydligt tecken på att hörselskador kryper allt längre ner i åldrarna. I denna grupp av hörselskadade är också antalet långtidsarbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionerade högt. Ungefär hörselskadade är i åldern år. En stor grupp har alltså nedsatt hörsel under den period i livet som är som mest intensiv när det gäller studier, arbetsliv, familjebildning med mera. Närmare hälften av alla hörselskadade pensionärer tillhör gruppen yngre äldre (65 74 år), som i allt högre grad kan och vill leva ett mycket aktivt liv. I takt med denna utveckling ökar också kraven på bästa möjliga förutsättningar för fungerande kommunikation. Åldersfördelning hörselskadade år år SEX AV TIO svenskar tror att det är vanligare med hörselskador över än under 65 år. Det visar en undersökning som Temo genomfört på uppdrag av HRF (2002). I själva verket är det tvärt om. Antal hörselskadade i olika åldersgrupper år (2001) Källa: SCB Andel hsk Åldersgrupp Antal hsk (procent) , , , , , , ,7 Summa ,2 13

17 Andel hörselskadade år, procent Källa: SCB 2001 B 3. Hörselskador vanligast bland män Hörselnedsättning förekommer i alla delar av befolkningen, men andelen varierar något inom olika grupper. Bland annat är nedsatt hörsel betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Enligt scb är 10,5 procent (cirka ) av kvinnorna hörselskadade. Bland männen uppgår andelen till 15,8 procent ( ). Det innebär att 60 procent av de hörselskadade är män och 40 procent är kvinnor (scb 2001) Män Kvinnor Vad denna skillnad beror på är fortfarande lite av en gåta. Vi vet att män utsätts för hörselskadligt buller i arbetslivet, militärtjänsten med mera i högre grad än kvinnor. Dessutom föds det något fler hörselskadade pojkar än flickor. Men dessa faktorer räcker inte för att förklara varför hörselnedsättning är så mycket vanligare bland män än bland kvinnor. 14

18 B 4. Färre hörselskadade i bullriga storstadslän Antalet och andelen hörselskadade varierar från län till län. De högsta siffrorna hittar vi inte i storstadslänen, där bullerdebatten är som mest intensiv, utan i nordliga län som länge dominerats av traditionella näringar med bullriga arbetsmiljöer till exempel gruv- och stålindustri, samt jordoch skogsbruk. Bland sydliga län utmärker sig särskilt Sörmland, inte de bullerintensiva storstadsregionerna. Trots att Stockholm präglas av en ständig bullermatta är andelen hörselskadade i länet en av de lägsta i landet. Detta beror på att storstadens buller vanligtvis inte är tillräckligt starkt för att ge nedsatt hörsel. Dessutom jobbar en relativt stor del av Stockholms invånare i arbetsmiljöer utan hörselskadligt buller. Storstadens gissel är framför allt kommunikationsstörande buller. Det vill säga buller som stör samtal, koncentration och sömn, och som kan ge upphov till oro och stress. Sådant buller skapar särskilda svårigheter för hörselskadade, som behöver bra ljudmiljö för att kunna ta emot information och samtala med andra. Antal hörselskadade år per län (genomsnitt ) Källa: SCB Andel hsk Län Antal hsk (procent) STOCKHOLM ,2 UPPSALA ,1 SÖRMLAND ,4 ÖSTERGÖTLAND ,4 JÖNKÖPING ,6 KRONOBERG ,7 KALMAR ,9 GOTLAND ,4 BLEKINGE ,7 SKÅNE ,2 HALLAND ,2 VÄSTRA GÖTALAND ,3 VÄRMLAND ,4 ÖREBRO ,8 VÄSTMANLAND ,6 DALARNA ,3 GÄVLEBORG ,6 VÄSTERNORRLAND ,0 JÄMTLAND ,6 VÄSTERBOTTEN ,8 NORRBOTTEN ,7 Hörselskadade över 84 år, som inte är medräknade i ovanstående tabell, utgör cirka personer. 15

19 SLUTSATSER: Antalet hörselskadade i Sverige fortsätter att öka. I dag har mer än var nionde invånare i åldern år nedsatt hörsel. Allt tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta; nedsatt hörsel är och förblir ett av våra största folkhälsoproblem. Detta faktum återspeglas emellertid inte i samhällets insatser för hörselskadade. Hörselvården befinner sig i dag i en ytterst pressad situation och har svårt att möta de behov som finns. Förutsättningarna för att kunna klara av ett betydligt större tryck i framtiden ser synnerligen dåliga ut, om inte hörselvårdens resurser ökar väsentligt. Även när det gäller samhällets tillgänglighet, arbetsliv, skola och utbildning finns egentligen ingen beredskap för att möta en växande andel hörselskadade. Vi kan konstatera att hörselnedsättning är ett folkhälsoproblem som fortfarande inte fått status som folkhälsoproblem, vare sig hos politiker eller myndigheter. Trots problemets omfattning och trots att vi lever i ett kommunikationssamhälle som ställer stora krav på fungerande hörsel finns en tendens att bagatellisera detta funktionshinder. Detta kan få allvarliga följder. Eftersom gruppen hörselskadade under 65 år blir allt större blir konsekvenserna i arbetslivet allt tydligare. Om inte dessa tas på allvar kan det stå oss alla dyrt, inte minst i form av sjukskrivningar. Även ohälsan bland äldre hörselskadade lär öka om inte samhällsresurserna får rimligare proportioner. Att vänta med åtgärder tills dessa problem ökat i omfattning och fördjupats vore förödande, både för samhällsekonomin och vår demokrati. 16

20 17

21

22 CSVENSK HÖRSELVÅRD fortfarande i djup kris

23 de senaste fyra åren har hörselvården haft oförändrade resurser. samtidigt har patienttrycket ökat drastiskt. landstingen är skyldiga att erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (hsl 3 b). Denna skyldighet blir allt svårare att leva upp till, eftersom svensk hörselvård inte alls har den omfattning som krävs för att kunna tillgodose befolkningens behov. Under de senaste fyra åren har hörselvården haft oförändrade resurser, med ungefär samma bemanning. Samtidigt har patienttrycket ökat drastiskt. Detta har lett till att hörselskadade drabbats av långa väntetider och begränsade insatser. Hörselvårdens organisation varierar mellan olika delar av landet, men i de flesta landsting består den av flera olika, fristående delar: hörcentraler, pedagogisk hörselvård, teknisk hörselvård samt medicinsk hörselvård. Hörselkliniker finns vid landets universitetsoch regionsjukhus. I de tätbefolkade landstingen Stockholm, Västra Götaland och Skåne finns det flera hörselkliniker, medan mindre landsting oftast bara har en. Bemanningen vid hörselklinikerna varierar, men de flesta har ett tvärvetenskapligt team för behandling av hörselskadade och döva i alla åldrar, samt personer med tinnitus och Menières sjukdom. Vid länssjukhusen ansvarar hörcentralerna, som är anknutna till öron-näsa-halsklinikerna, för diagnos samt utprovning av hörapparater och andra hjälpmedel. Länssjukhusens hörcentraler är oftast bemannade enbart med audionomer, men har ibland tillgång till en audiolog. Det finns i dag 106 hörcentraler runt om i landet, av varierande storlek. 19

24 Rehabilitering avser stöd till hörselskadade vuxna, i form av utprovning av hörapparat och andra tekniska hjälpmedel, kommunikationsträning, psykosocialt stöd, sjukgymnastik, röst- och talvård med mera. Habilitering avser stöd till hörselskadade barn (läs mer på sidan XX). C 1. Audiologisk rehabilitering förebygger ohälsa Hörselskadades möjligheter att forma en fungerande livssituation beror till stor del på tillgången till tidig rehabilitering hos hörselvården. En del av rehabiliteringen kan vara utprovning och anpassning av hörapparat. Men allsidig rehabilitering omfattar mycket mer än hörapparater, vilket framgår av hrf:s modell för audiologisk rehabilitering (se sidan 21). Genom att ge varje hörselskadad individ stöd utifrån individuella behov skapas bästa möjliga förutsättningar för att hantera hörselnedsättningen på ett bra sätt. Rehabilitering, utöver hörapparater, är i dag en ganska anonym del av hörselvården, trots att detta är ett effektivt sätt att förebygga ohälsa och förbättra hörselskadades livskvalitet. C 1.1 Få får rehabilitering utöver hörapparat De flesta hörselskadade får inte allsidig audiologisk rehabilitering. Det framgår av en hrf-enkät, som besvarats av hörselvården i tolv av Sveriges 21 landsting. Endast 30 procent av patienterna har fått någon form av rehabilitering utöver hörapparat. Av dessa 30 procent är det bara ett fåtal som har fått längre rehabiliteringsinsatser. Två tredjedelar har fått information och rehabilitering i grupp (hrf 2003). hrf kan konstatera att allsidig, individuellt anpassad rehabilitering i dag är satt på undantag inom svensk hörselvård, trots att värdet av sådana insatser är väl dokumenterat inom forskningen. Detta återspeglas även i tillgången till statistik; utprovning av hörapparater redovisas oftast noggrant inom landstingen, men det är svårt att få fram uppgifter om andra rehabiliteringsinsatser. 20

25 HRFs modell för audiologisk rehabilitering Kunskap om tolkanvändning Hörapparater Psykosociala insatser Behovsanalys Medicinsk diagnos/ prognos Rehabiliteringsplan Psykosocial diagnos Sjukgymnastik Kommunikationsträning Kommunikationsdiagnos Hörselskadekunskap HRFs REHABILITERINGSMODELL inleds med en behovsanalys, som omfattar kommunikationsdiagnos, medicinsk diagnos/prognos samt psykosocial diagnos. En individuell rehabiliteringsplan anger insatser, tidplan med mera. Insatserna kan bestå av hjälpmedel, kommunikationsträning, tolkanvändarutbildning, samtal med psykolog, sjukgymnastik, röst- och talvård samt råd och kunskap om att hantera sin hörselskada. Utifrån rehabiliteringsplanen ska sedan olika insatser genomföras, för att till sist utvärderas. Röst och talvård Övriga tekniska hjälpmedel Insatser enligt rehabiliteringsplanen Grupp Enskild Utvärdering 21

26 C 2. Hörapparat viktigt hjälpmedel Hörapparat är det viktigaste hjälpmedlet för Sveriges hörselskadade. En hörapparat kan inte återställa hörseln hos en hörselskadad person, men är ändå ett hjälpmedel som har avgörande betydelse för hörselskadades livskvalitet och möjligheter att delta i studier, arbetsliv, fritid och andra sociala sammanhang. C 2.1 Cirka hörapparatbärare Det finns i dag nästan hörapparatbärare i Sverige, enligt hrf:s beräkningar (2002). Det motsvarar cirka 30 procent av alla hörselskadade i åldern år. Denna siffra är beräknad utifrån följande kriterier: I dag används en hörapparat i cirka 6 år innan det är dags att prova ut en ny. Antalet personer som fått en hörapparat inom tidsintervallet 6 år motsvarar alltså det totala antalet hörapparatbärare. I beräkningarna har vi utgått från ett genomsnitt på det antal personer som fick hörapparat under åren 1996, 1998, 2001 samt Antal och andel hörapparatbärare per län, år (2002) Källa: HRF Antal hörapparat- Andel hörapparat- Län bärare i länet bärare av befolkn. STOCKHOLM ,1 UPPSALA ,1 SÖRMLAND ,7 ÖSTERGÖTLAND ,5 JÖNKÖPING ,5 KRONOBERG ,1 KALMAR ,6 GOTLAND ,7 BLEKINGE ,9 SKÅNE ,2 HALLAND ,1 VÄSTRA GÖTALAND ,1 VÄRMLAND ,9 ÖREBRO ,1 VÄSTMANLAND ,7 DALARNA ,2 GÄVLEBORG ,3 VÄSTERNORRLAND ,3 JÄMTLAND ,4 VÄSTERBOTTEN ,3 NORRBOTTEN ,2 Summa ,4 HÖRAPPARATEN HAR GENOMGÅTT en avancerad teknisk utveckling under senare år. Detta har inneburit att fler kan få en mer exakt inställning av hörapparaten och att fler grupper får nytta av hörapparater. Men värdet av de nya funktionerna har emellertid inte alltid studerats på ett systematiskt sätt, så att det kunnat påvisas i vetenskapliga rapporter. 22

27 C 2.2 Hälften borde ha hörapparat Ungefär 30 procent av landets hörselskadade bär hörapparater. Men omkring hälften, minst personer, skulle ha nytta av hörapparat, enligt hrf:s bedömning. Att andelen hörapparatbärare inte är högre beror delvis på att landstingen inte kan erbjuda hörselvård i den takt patienter strömmar till. Om alla som i dag står i kö till hörselvården skulle få hörapparater imorgon skulle antalet hörapparatbärare öka kraftigt. En annan anledning till att antalet hörapparatbärare inte är större är att många dröjer länge i genomsnitt tio år med att söka sig till hörselvården. En del väntar tills de fått stora problem, vilket innebär en hälsorisk. Men om alla som egentligen behöver hörapparat sökte sig till hörselvården omgående skulle landstingen inte ha någon möjlighet att ge samtliga den vård de egentligen har rätt till, enligt Hälso- och sjukvårdslagen. För att möta det verkliga behovet av hörselvård måste alltså resurserna bli väsentligt större. Så här många av de hörselskadade har hörapparat 30 % Så här många av de hörselskadade borde ha hörapparat 50 % LANDSTINGEN ÄR SKYLDIGA att erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 3b). Den som behöver hörapparat har alltså rätt att få en sådan, genom landstingets hörselvård. Källa: HRF

28 Utprovning av hörapparater per län 2002 Källa: HRF Landsting Antal personer Antal utprovade hörapparater Stockholm ,7 Uppsala ,7 Sörmland ,5 Östergötland ,6 Jönköping ,5 Kronoberg ,2 Kalmar ,4 Gotland ,7 Blekinge ,0 Skåne ,9 Halland ,6 Västra Götaland ,8 Värmland ,7 Örebro ,1 Västmanland ,0 Dalarna ,0 Gävleborg ,8 Västernorrland ,5 Jämtland ,0 Västerbotten ,0 Norrbotten ,6 Summa ,6 Andel som fått två hörapparater (proc) C 2.3 Liten ökning av antalet utprovade hörapparater Antalet utprovade hörapparater 2002 ökade något jämfört med föregående år. I några landsting Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västmanland och Norrbotten ökade utprovningen markant. Antalet personer som fick hörapparat var i princip oförändrat under perioden Trots insatser för att få ner väntetiderna är det i dag fler människor än någonsin tidigare som står i kö till svensk hörselvård. Under perioden ökade utprovningarna i Sverige från hörapparater till Men eftersom efterfrågan på hörselvård har ökat markant under samma tid har väntetiderna till hörselvården inte minskat tvärtom (se avsnitt C5). Detta visar att enstaka punktinsatser i vissa landsting inte alls räcker för att få bukt med ett så omfattande problem som underdimensioneringen av svensk hörselvård. Antal utprovade hörapparater Källa: HRF

29 Andel patienter som har fått dubbla hörapparater (procent) Källa: HRF Riket Gävleborg Kronoberg Norrbotten Jönköping Värmland Sörmland Blekinge Uppsala Kalmar Jämtland Västerbotten Örebro Västmanland Gotland Dalarna Halland Skåne Västernorrland Västra Götaland Stockholm Östergötland C 2.4 Allt fler får dubbla hörapparater Personer med hörselnedsättning på båda öronen bör ha två hörapparater. Att ha hörapparat på båda öronen ger bland annat bättre riktningshörsel och ökade möjligheter att uppfatta samtal i störande ljudmiljöer, upplever många hörselskadade. Det finns emellertid få vetenskapliga rapporter som tar upp nyttan med två hörapparater. Under de senaste åren har hörselvården haft en alltmer positiv inställning till dubbla hörapparater, vilket har återspeglat sig i utprovningarna. Årets hrf-enkät till hörcentralerna visar att så kallad binaural anpassning fortsätter att öka i hela landet, även om skillnaderna mellan landstingen fortfarande är stora. I nio landsting får nu mer än 35 procent av patienterna dubbla hörapparater. I tre av dessa får över häften av patienterna två hörapparater. Under året ökade andelen binaurala anpassningar i hela landet från 32,9 procent till 37,6 procent. 25

30 C 3. Hörseltekniska hjälpmedel Många hörselskadade behöver tekniska hjälpmedel utöver hörapparat, både i hemmet och i arbetslivet. Det kan till exempel vara akustiska eller optiska signaler för dörrklocka och telefon, lyssningshjälpmedel för tv/radio eller kanske förstärkare till telefon. För att kunna hänga med på sammanträden med mera är det många som behöver tillgång till konferenssystem. Under år 2001 såldes hörseltekniska hjälpmedel för 26 miljoner kronor. Samtidigt såldes hörapparater för 227 miljoner kronor. C 3.1 Budget styr val av tekniska hjälpmedel Hörselvårdens budget bestämmer i hög grad vilka och hur många hörseltekniska hjälpmedel en hörselskadad person får. Det visar en ny enkätundersökning som utredningsinstitutet Handu gjort på uppdrag av hrf (2003). Den riktades till de olika aktörer som förskriver hjälpmedel. Nästan en tredjedel av alla hörselmottagningar uppger att de skulle förskriva fler hjälpmedel än i dag och av flera olika fabrikat om de kunde låta patientens bästa gå före den fastställda budgeten. Hälften av alla hörselmottagningar har instruktioner från huvudmannen om vad de får och inte får förskriva när det gäller hörseltekniska hjälpmedel. Så många som 80 procent har begränsningar av förskrivningen, framför allt att det inte ordineras hjälpmedel för fritidshus eller dubbelt boende. Var femte hörselmottagning uppger att de har decibelgränser. Det innebär att en hörselskadad person kan nekas hörseltekniska hjälpmedel för att han/hon hör för bra, oavsett vilka behov den enskilde kan ha i olika livssituationer. Undersökningen visade också att inom hörselvården lämnas 74 procent av informationen om hörseltekniska hjälpmedel muntligt. Detta innebär att det är svårare för den enskilde att ta till sig informationen. Visuell och skriftlig information borde vara en självklarhet på det här området. Hjälpmedelsinstitutet ger varje år ut förteckningen Bra hjälpmedel, som presenterar 168 olika hörselhjälpmedel. I genomsnitt ordineras endast 37 av dessa. Landstingen har egna, betydligt mindre hjälpmedelsförteckningar, vilket begränsar brukarens möjligheter att välja bland de produkter som finns på marknaden. 26

31 C 4. Avgiftsdjungel inom hörselvården Olika landsting olika avgifter I 18 av de 21 landstingen måste hörselskadade betala olika avgifter för att få tillgång hörapparater. Att på detta sätt tvingas betala för sina grundläggande hjälpmedel är ett slags negativ särbehandling, jämfört med andra grupper av funktionshindrade. Det är inte heller förenligt med intentionerna i Hälso- och sjukvårdslagen, som slår fast att landstingen är skyldiga att erbjuda invånarna habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Under de senaste tio åren har avgiftsproblemet inom hörselvården förvärrats. Dagens djungel av avgifter saknar motstycke inom övriga sjukvårdsområden. Hörselskadade möter kostnadstak, utprovningsavgifter, ordinationsavgifter, besöksavgifter, återbesöksavgifter och sedan januari 2003 även variant som går under benämningen årsavgift för hörapparatbärare (Sörmland). Avgifterna inom hörselvården varierar från landsting till landsting, både när det gäller regelsystem och nivåer. Detta innebär att den enskildes kostnad för samma typ av hörapparat kan vara helt olika i olika landsting. Kostnaden kan också variera mellan olika individer som bor i samma landsting, beroende på vilka behov den enskilde har. Den som behöver en hörapparat som är dyrare än landstingets kostnadstak tvingas betala, medan en annan person med andra behov kan få sin hörapparat gratis. Med andra ord är det ofta de som har störst behov som måste betala mest för sina hjälpmedel. Utöver alla avgifter inom hörselvården måste hörselskadade även betala avgift för läkarbesök inom primäroch specialistvård, precis som alla andra. Höga kostnader för hörapparater och hörselvård innebär att den enskildes betalningsförmåga kan begränsa tillgången till de hjälpmedel han/hon behöver, vilket i sin tur påverkar möjligheterna att vara delaktig i samhället. Besöks- och/eller ordinationsavgift Inga avgifter! Kostnadstak, besöks- och eller ordinationsavgift Källa: HRF 2002 Obligatorisk årsavgift 27

32 ENLIGT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- LAGEN (HSL) är målet för hälsooch sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att rehabilitering, avgifter och prioriteringar för ett och samma medicinska problem inte kan väsentligt skilja sig åt mellan olika delar av landet. Nio av tio kan tänka sig att betala högre landstingsskatt så att alla funktionshindrade kan få hjälpmedel utan kostnad Ja Vet ej Nej Källa: Temo 2003 C 4.1 Ökad avgiftsförvirring under 2002 Under 2002 ökade landstingens förvirring när det gäller avgifterna inom hörselvården. En del har tagit stora steg mot ett avskaffande av särskilda avgifter för hörselskadade. Andra har diskuterat att införa diskriminerande avgifter. Och ytterligare några landsting har skapat nya regler för negativ särbehandling av denna grupp. Åtta av Sveriges 21 landsting har fortfarande kvar sina kostnadstak. Landstingen i Värmland, Östergötland, Gotland, Gävleborg och Västernorrland har kostnadstak på kronor. Kronoberg har ett kostnadstak på kronor, medan Jämtland har kostnadstak på kronor. Så gott som inga hörapparater täcks av dessa summor. Under 2002 beslutade därför landstinget i Jönköping att höja sitt kostnadstak till kronor. Landstinget Sörmland avskaffade sitt kostnadstak i januari Istället infördes en helt ny avgiftsmodell, som till sin form påminner om en skatt. Den innebär att landstinget tar ut en årsavgift av alla som behöver hörapparat. Avgiften är 200 kronor per år för den som behöver en hörapparat och 300 kronor per år för den som behöver två. Avgiften tas ut oavsett om den enskilde besöker hörselvården under året eller inte, och är alltså inte kopplad till en utförd tjänst. Endast tre landsting Blekinge, Halland och Västmanland tar inte ut några avgifter alls i anslutning till utprovning av hörapparater. Blekinge var på god väg att införa kostnadstak hösten 2002, men efter massiv kritik backade landstinget och drog tillbaka förslaget. Kan du tänka dig att själv betala 1 krona mer per månad i landstingsskatt så att alla funktionshindrade, dvs även hörselskadade, kan få hjälpmedel utan kostnad? 28

33 Avgifter vid utprovning av hörapparat Källa: HRF (mars 2003) Landsting Kostnadstak per hörapparat (kr) Utprovningsavgift (kr) Besöksavgift (kr) Stockholm 600 Uppsala 300 Sörmland 1 h-app: 200 kr 2 h-app: 300 kr Östergötland per öra 50 Jönköping per öra 80 Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland 80 Värmland per öra 80 Örebro 50 Västmanland - Dalarna 80 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten 50 Norrbotten 80 Obligatorisk årsavgift (kr) HANDIKAPPOMBUDSMANNEN (HO) anser att merkostnader som beror på funktionshinder inte ska falla på den enskilde. Därför bör hjälpmedel i princip tillhandahållas utan avgift. att regelsystem kring hjälp medel som tillåter skillnader i avgiftsuttag utgör en brist i lagstiftningen som bör ses över. KOSTNADSTAK är den maximala summa landstinget betalar per hörapparat. Om hörapparaten är dyrare än denna summa måste patienten betala mellanskillnaden själv. I dag är de flesta hörapparater dyrare än de kostnadstak som förekommer i åtta av Sveriges landsting. 29

34 C 5. Kökrisen fortsätter upp till tre års väntan på hörapparat Inte ett enda landsting klarar av att leva upp till besöksgarantin när det gäller hörselvården. Detta visar hrf:s enkätundersökning om väntetiderna vid landets hörcentraler (mars 2003). Det innebär att inget landsting kan utlova specialistvård inom tre månader på alla sina hörcentraler. En sådan besöksgaranti beslutade riksdagen om, för att stärka kraven i Hälso- och sjukvårdslagen när det gäller vård på lika villkor för alla. Men det var länge sedan svensk hörselvård levde upp till lagen i detta avseende. Sedan flera år tillbaka präglas hörselvården av extremt långa väntetider, på upp till tre år. Stora skillnader både mellan och inom landstingen är i dag regel snarare än undantag. Sedan 2002 har väntetiderna ökat eller är oförändrat långa i så gott som alla landsting. Endast Sörmland och Östergötland är i närheten av att klara besöksgarantin. I 12 av de 21 landstingen är väntetiden mer än ett år (mars 2003). Väntetiderna kan variera från månad till månad, ibland ganska mycket. Snabbt växande köer beror ofta på akut personalbrist. När väntetiderna krymper beror det ofta på att hörselvården fått extra resurstillskott under en begränsad period för att kunna att jobba bort extrema köer. Men sådana punktinsatser kökortarpengar löser sällan problemen på lite längre sikt. Det fungerar som konstgjord andning, ett tag. När pengarna är slut ökar köerna igen, eftersom antalet hörselskadade inte kan jobbas bort, utan är konstant ökande. Alla landsting utom Värmland har två hörselvårdsköer; en för prioriterade (förtur) och en för oprioriterade. Prioriterade är vanligtvis barn, yrkesverksamma, personer med grav hörselnedsättning samt tidigare patienter. Oprioriterade är framför allt nya patienter som passerat pensionsåldern. Denna prioriteringspraxis står i strid med Hälsooch sjukvårdslagen, men existerar ändå i nästan hela landet. Det är framför allt pensionärer som drabbas av de längsta väntetiderna på två-tre år. Men hörselvårdens långa köer slår hårt även mot yngre hörselskadade, mitt i livet. Att som yrkesverksam tvingas vänta på hörapparat i några månader är illa nog. I dag kan hörselskadade arbetstagare plötsligt stå utan sitt viktigaste hjälpmedel i ett år eller mer, om inte arbetsgivaren eller försäkringskassan ingriper. 30

35 Antal månaders väntetid till hörselvården /mars 2003 Källa: HRF P *= prioriterade OP = oprioriterade LANDSTING Väntetid P* Väntetid OP BLEKINGE Karlskrona 3 12 Karlshamn 2 10 DALARNA Falun Borlänge GOTLAND Visby 1 18 GÄVLEBORG Gävle 9 11 Sandviken Bollnäs/ Hudiksvall HALLAND Varberg Kungsbacka Halmstad Falkenberg JÄMTLAND Östersund 2 40 JÖNKÖPING Jönköping 3 13 Nässjö Eksjö 3 20 Värnamo 1 8 KALMAR LÄN Kalmar 3 17 Västervik 3 3 Oskarshamn 6 6 KRONOBERG Ljungby 3 11 Växjö 5 11 LANDSTING Väntetid P* Väntetid OP NORRBOTTEN Luleå Kiruna/Gällivare 3 18 Piteå 2 13 Kalix 2 11 SKÅNE Lund Malmö 5 22 Ängelholm 4 8 Hässleholm 5 9 Helsingborg Landskrona Trelleborg Kristianstad 3 7 Ystad 3 12 STOCKHOLM Huddinge 9 16 Danderyd/KS Södersjukhuset Sabbatsberg 0 1 Södertälje SÖDERMANLAND Nyköping 3 3 Katrineholm 3 6 Eskilstuna 3 3 UPPSALA Uppsala 3 9 VÄRMLAND Karlstad 22 Arvika 16 Hagfors/ Likenäs m fl 25 Kristinehamn/ Filipstad 12 Säffle 21 Torsby 28 LANDSTING Väntetid P* Väntetid OP VÄSTERBOTTEN Umeå 6 12 Skellefteå VÄSTERNORRLAND Sundsvall 2 8 Örnsköldsvik 1 7 Härnösand 3 12 VÄSTMANLAND Västerås/Sala/ Köping 1 10 VÄSTRA GÖTALAND Trollhättan Uddevalla 9 18 Lysekil Bäckefors Strömstad 9 19 Alingsås 8 14 Borås 8 9 Skene Sahlgrenska Falköping Lidköping Skövde Mariestad 3 9 Mölndal ÖREBRO Örebro 1 10 Lindesberg 4 Karlskoga 5 ÖSTERGÖTLAND Linköping Motala Norrköping Valdemarsvik 1 3 Finspång *Om endast en kö finns anges denna i P-spalten.

36 SLUTSATSER: Svensk hörselvård befinner sig i allvarlig kris, konstaterade hrf i samband med Årsrapporten Nu, ett år senare, visar det sig att denna kris har fördjupats ytterligare. Trots att antalet utprovade hörapparater har ökat är hörselvårdens köer fortfarande fullständigt orimliga, med upp till tre års väntetid. Detta beror bland annat på att hörselvårdens resurser inte ökar, medan patientantalet snabbt växer. Tillfälliga insatser, som kökortarpengar, kan inte förändra det ständigt ökande patienttrycket. Så snart pengarna är slut växer köerna igen. Det behövs därför ett långsiktigt resurstillskott till hörselvården, som möjliggör en omfattande, permanent utbyggnad. Endast en tredjedel av landets drygt en miljon hörselskadade har hörapparat. Men hrf bedömer att ytterligare omkring personer egentligen skulle behöva sådana hjälpmedel. Trots att hörselvården i dag befinner sig i en ytterst pressad situation är alltså det verkliga behovet av hörselvård till och med vida större än vad dagens patienttryck visar. Det råder avgiftsanarki inom svensk hörselvård. Avgiftssystem, avgiftsnivåer och avgiftsbenämningar varierar kraftigt mellan landstingen. Hörselskadade är den enda grupp av funktionshindrade som tvingas betala för sin lagstadgade rätt till grundläggande hjälpmedel. Under det senaste året har avgiftsdjungeln förvärrats, med nya avgiftsvarianter, trots att det pågår en statlig utredning om hjälpmedel, som ska föreslå åtgärder rörande kostnader och avgifter. 32

37 Det vore önskvärt att landstingens kreativitet ägnades åt att på allvar lösa hörselvårdens resursproblem istället för att ständigt uppfinna nya sätt att särbehandla invånare med hörselnedsättning. Behovet ska styra val av hjälpmedel, inte betalningsförmågan. Därför kräver hrf att landstingen omedelbart avskaffar kostnadstak samt andra särskilda hörselvårdsavgifter, så att alla hörselskadade får tillgång till den hörapparat de hör bäst med, kostnadsfritt. I dag ägnar sig hörselvården nästan uteslutnade åt att prova ut hörapparater; bara en liten del patienterna får behandling utöver hörapparater. Detta räcker inte. Samtliga landsting måste kunna erbjuda allsidig rehabilitering, med bland annat teknik, kommunikation och psykosociala insatser. Hörselvården måste också bli betydligt bättre på att lyfta fram vikten av allsidig rehabilitering. I dag för denna, ofta livsavgörande, verksamhet en tynande, anonym tillvaro i skuggan av hörapparatutprovningarna. Även när det gäller utprovning av hörseltekniska hjälpmedel finns det stora brister. Nästan en tredjedel av de tillfrågade hörselmottagningarna uppger att de skulle förskriva fler hjälpmedel än i dag och av flera olika fabrikat om patientens bästa fick gå före fastställd budget. Hörselvården är oftast splittrad mellan flera olika enheter. Genom att istället samla resurserna i en sammanhållen organisation kan såväl samordning som vårdkvalitet förbättras. Det är kostnadseffektivt och gör att den enskilde lättare kan få del av olika rehabiliteringsinsatser. hrf anser att det behövs en genomgripande förändring av synen på hörselvårdens betydelse. Om inte alla hörselskadade kan erbjudas en tidig och adekvat hörselvård innebär det inte bara ett svek mot individen, utan också ekonomiska och mänskliga förluster för hela samhället. 33

38 DHÖRSELSKADADE på slak lina i arbetslivet

39 att vara hörselskadad i arbetslivet kan vara en ansträngande balansakt. som att gå på slak lina. nedsatt hörsel är ett av de vanligaste funktionshindren i arbetslivet. En av tio arbetagare är hörselskadade, i så gott som alla yrken och branscher. En del har varit hörselskadade i hela sitt liv, alltså redan innan de kom ut i arbetslivet. Men den stora majoriteten har fått nedsatt hörsel först sedan de kommit ut i arbetslivet, genom en arbetsskada eller något annat. Då kan hörselförändringen innebära en stor omställning, både på jobbet och i övriga livet. Såväl självbild som praktiska omständigheter påverkas. Oavsett vad en hörselskada beror på eller när den uppstår behöver hörselskadade i arbetslivet: God insikt om sitt funktionhinder genom rehabilitering (eller habilitering) inom hörselvården. Tillgång till hörapparat och andra individuella hjälpmedel. Bra arbetsmiljö, med bra ljudmiljö och hörselteknisk utrustning. Kunskaper om hörselskadades villkor och behov hos arbetsgivare, skyddsombud, fack och arbetskamrater. Men där är vi inte än. Trots att ungefär en halv miljon arbetstagare hör dåligt är detta en nästan osynlig grupp i arbetslivet. Hörselfrågor tas sällan upp i arbetsmiljöarbetet, vilket innebär en hälsorisk. Att vara hörselskadad i arbetslivet kan därför vara en ansträngande balansakt. Som att gå på slak lina. 35

40 Andel hörselskadade under 65 år (procent) Källa: SCB/HRF D 1. En halv miljon i yrkesverksam ålder Det finns ungefär hörselskadade i åldern år (scb 2001). Det motsvarar 9,8 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder. Detta innebär att ungefär var tionde person i yrkesverksam ålder har svårigheter att höra. Trots detta är det få av dem som har kontakt med hörselvården. Endast cirka av alla hörselskadade i yrkesverksam ålder har hörapparat. hrf bedömer att åtminstone dubbelt så många skulle behöva sådana hjälpmedel. Könsfördelning D 1.1 Ökande andel hörselskadade under 65 år Andelen hörselskadade i åldern 0 65 år uppgår nu till 57,8 procent scb/hrf 2002). Denna andel växer dessutom mycket snabbt. På bara ett år, , ökade andelen hörselskadade med 3,5 procentenheter. Det är till och med lite mer än under de fem föregående åren tillsammans. Detta ger en tydlig bild av att hörselnedsättning inte ska betraktas som en ålderskrämpa, utan ett folkhälsoproblem som berör alla generationer. D 1.2 Fler män än kvinnor under 65 år Män Kvinnor Det finns fler män än kvinnor bland hörselskadade i yrkesverksam ålder. Andelarna är desamma som när det gäller hörselskadade i åldern år, det vill säga 60 procent män och 40 procent kvinnor (scb 2001). Nästan 12 procent av alla svenska män under 65 år har nedsatt hörsel. Bland kvinnorna är motsvarande andel 8 procent. 36

41 Andel hörselskadade inom olika yrkesgrupper, år Källa: SCB 2001 YRKESGRUPP MÄN KVINNOR ALLA arbetare 19,2 14,1 16,3 tjänstemän 14,8 8,7 11,4 företagare 19,5 14,1 17,3 jordbrukare 34,8 30,2 BÖNDERNA är dåliga på att använda hörselskydd, trots att de har en mycket bullrig arbetsmiljö. Det visar en studie från Arbetslivsinstitutet (2003). Endast 40 procent av de tillfrågade skyddar sin hörsel under hela den bullriga arbetstiden. Tio procent använder inga hörselskydd alls. Bullret intill en traktor som har motorn på är så högt att Arbetsmiljöverkets gränsvärden överskrids redan efter en halvtimme. (Arbetslivsrapport 2003:01/ K Kähäri, G Zachau och P Sjösten) studerande 12,6 6,3 9,6 D 1.3 Hörselskador vanligast bland manliga jordbrukare och företagare Hörselskador förkommer i hela arbetslivet, inom nästan alla branscher. Men andelen hörselskadade varierar en hel del mellan olika yrkesgrupper. Hörselskador är absolut vanligast bland jordbrukare. Mer än en tredjedel av alla män inom detta yrke uppger att de har hörselproblem (scb 2001). Även bland företagare och arbetare är andelen hörselskadade långt över genomsnittet. Det finns tydliga könsskillnader i denna statistik. Ungefär var femte manlig företagare och arbetare har nedsatt hörsel. Bland kvinnor inom samma yrkesgrupper är andelen också hög, men betydligt lägre än bland männen. Företagare och arbetare befinner sig ofta i en arbetsmiljö med mycket industriellt buller. Även jordbrukare är utsatta för mycket buller från olika jordbruksmaskiner. Dessutom jobbar de ofta ensamma, utan skyddsombud som övervakar arbetsmiljö och skyddsutrustning. Men det är viktigt att notera att andelen hörselskadade inom olika yrken inte enbart beror på arbetsmiljön. Det finns flera andra faktorer som också påverkar statistiken, bland annat vilka yrkesval hörselskadade gör. Att så många företagare är hörselskadade kan till exempel bero delvis på att en del väljer att starta eget för att större möjligheter att forma sin egen arbetssituation. Det finns också genetiska faktorer som ökar risken för hörselnedsättning. Detta kan vara en del av förklaringen till varför andelen hörselskadade skiljer sig åt mellan män och kvinnor inom samma yrke. 37

Den osynliga miljonkrisen

Den osynliga miljonkrisen Den osynliga miljonkrisen årsrapport 2002 En studie i orättvisa om hörselskadades Sverige 3 hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med drygt 33 000

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

årsrapport 2004 mitt i tanför om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2004 mitt i tanför om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2004 mitt i tanför & om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 35 000 medlemmar från norr till

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2005 sanning och konsekvens om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från norr

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version

Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version MI 12 SM 1002 Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version Tätorter med minst 10 000 invånare Green areas within and around localities 2005 I korta drag Här presenteras resultaten

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2016

Barn berörda av avhysning 2016 Sida 1 av 12 Barn berörda av avhysning 2016 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 387 stycken. Det är en minskning med ca 18 procent jämfört med 2015 då antalet uppgick till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017 RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2014

Barn berörda av avhysning 2014 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2014 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2014 till 459 stycken. Det är en minskning med ca 9 procent jämfört med 2013 då antalet uppgick till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Undersökning om ljudmiljön på jobbet:

Undersökning om ljudmiljön på jobbet: 2011-01-31 Undersökning om ljudmiljön på jobbet: Uppsala universitet. En arbetsplatsundersökning genomförd av Novus Opinion på uppdrag av Hörselskadades Riksförbund, HRF. Denna rapport är en del av ljudmiljökampanjen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816

Läs mer

Resultatrapport. Referensnummer: Organisationsnr.: Totalpoäng

Resultatrapport. Referensnummer: Organisationsnr.: Totalpoäng Resultatrapport Köpare Upphandling Köpare: ARBETSFÖRMEDLINGEN Namn: Handläggare: Doris Rexhammar Referensnr: Af-2013/146842 Telefon: +46 10 4870832 E-post: doris.rexhammar@arbetsformedlingen.se Beskrivning:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan 1 (5) Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan Part Orgnr Alvesta kommun 212000-0639 Aneby kommun 212000-0498

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng Utredningsplatser Af-2012/237135 Anbudsgivare AMO/leveransort Innehåll, upplägg och genomförande Betyg/ poäng Anpassning Betyg/ poäng Pris poäng Totalpoäng Resultat Inda Support Arvika 1/ 16,5 0 10 26,5

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer