årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige"

Transkript

1 årsrapport 2003 på lina slak om hörselskadades situation i Sverige 3

2

3 hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka medlemmar från norr till söder. hrf arbetar för att skapa ett bättre samhälle för landets en miljon hörselskadade. Det vill säga alla med hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stödja föräldrar och andra anhöriga. Vårt mål är ett samhälle där alla hörselskadade respekteras som individer och får stöd efter behov. Ett samhälle där alla hörselskadade kan vara fullt delaktiga på sina villkor. Läs mer om HRF på

4 FÖRORD vi är nu över en miljon som hör dåligt här i Sverige. Och vi blir allt fler. Denna utveckling påverkar både samhällsekonomin och var nionde medborgares liv och hälsa. Ändå vet landets beslutsfattare anmärkningsvärt lite om denna grupp, eftersom ingen har ett nationellt ansvar för att kartlägga hörselskadades situation och förhållandena inom hörselvården. Det går inte an, anser vi i Hörselskadades Riksförbund (hrf). Därför presenterar vi än en gång en årsrapport med sammanställningar och bearbetningar av aktuell, befintlig statistik, hrf-undersökningar samt analyser och slutsatser. Rapporten visar att hörselnedsättning är ett stort folkhälsoproblem som blir allt större, i allt snabbare takt. Det märks framför allt i generationerna under 65 år. Samtidigt befinner sig hörselvården i djup kris sedan lång tid tillbaka. Den är resurssvag och eftersatt, med väntetider på upp till tre år och en hel djungel av avgifter som står strid med Hälso- och sjukvårdslagen. Dessa missförhållanden tycks ha blivit bofasta ute i landstingen. Och det i sig är inget mindre än en skandal. Hörselskadade får betala ett högt pris för samhällets brister. Var femte hörselskadad kvinna i yrkesverksam ålder är förtidspensionerad. Så illa hade det förmodligen inte varit om tidig, allsidig rehabilitering hade varit en självklarhet inom svensk hörselvård, istället för ett undantag.

5 En målmedveten satsning på bra, tidig rehabilitering för varje hörselskadad medborgare skulle leda till stora besparingar både när det gäller livskvalitet och samhällsekonomi, visar HRF:s beräkningar. Så varför vänta? Medan åtgärderna dröjer kryper hörselskadades ohälsokurvor allt snabbare uppåt. Men det är givetvis inte samhällsekonomin vi månar mest om. Det är alla de människor som tvingas gå på slak lina genom vardagen och anstränga sig för att hålla balansen bara för att de inte har fått de stöd de behöver för att få fast mark under fötterna. Med denna årsrapport ger hrf Sveriges beslutsfattare en god grund att stå på. Låt det vara en början och ett slut på en folkhälsopolitik ur balans. Jan-Peter Strömgren förbundsordförande

6 Statistiken i HRFs årsrapport 2003 bygger på underlag från Statistiska Centralbyrån (SCB), Hjälpmedelsinstitutet (HI), opinionsinstitutet Temo, utredningsinstitutet Handu samt HRFs enkätundersökningar inom hörselvården. Tidigare HRF-rapporter om hörselskadade i Sverige: HRF:s årsrapport 2002: Den osynliga miljonkrisen Det ojämlika Sverige (1998) Produktion: HRF 2003 Grafisk form: Graffoto AB Illustrationer: Ebba Strid Udikas Tryck: Trosa Tryckeri AB, 2003

7 INNEHÅLL A. Sammanfattning B. Hörselskadade i Sverige och hotet mot folkhälsan B 1. Allt fler hörselskadade år B 1.1 Över en miljon hörselskadade B 1.2 Ett växande folkhälsoproblem B 2. Flest hörselskadade under 65 år B 2.1 Antal hörselskadade i olika åldersintervall 13 B 3. Hörselskador vanligast bland män B 4. Färre hörselskadade i bullriga storstadslän.. 15 C. Svensk hörselvård fortfarande i djup kris C 1. Audiologisk rehabilitering förebygger ohälsa.. 20 C 1.1 Få får rehabilitering utöver hörapparat.. 20 C 2. Hörapparat det viktigaste hjälpmedlet C 2.1 Cirka hörapparatbärare C 2.2 Hälften borde ha hörapparat C 2.3 Liten ökning av antalet utprovade hörapparater C 2.4 Allt fler får dubbla hörapparater C 3. Hörseltekniska hjälpmedel C 3.1 Budget styr val av tekniska hjälpmedel.. 26 C 4. Avgiftsdjungel inom hörselvården C 4.1 Ökad avgiftsförvirring under C 5. Kökrisen fortsätter upp till tre års väntan på hörapparat D. Hörselskadade på slak lina i arbetslivet 34 D1. En halv miljon i yrkesverksam ålder D 1.1 Ökande andel hörselskadade under 65 år 36 D 1.2 Fler män än kvinnor under 65 år D 1.3 Hörselskador vanligast bland jordbrukare och företagare D 2. Cirka 20 procent utanför arbetsmarknaden.. 38 D 2.1 Förtidspension mer än dubbelt så vanligt 38 D 2. 2 Allt fler upplever dålig allmänhälsa D 2.3 Var femte kvinna har förtidspension D 2.4 Rehabilitering kan spara miljarder D 3. Hörselskadades arbetsmiljö förbises D 3.1 Ca procent missar viktig info D 3.2 En av tio har påtagliga problem D 3.3 Enkla åtgärder kan ge stora resultat D 4. Allsidig rehabilitering stärker individen D 4.1 Alltför få får tidig rehabilitering D 4.2 Arbetstekniska hjälpmedel E. Hörselskadade barn oklart ansvar blir till svek E 1. Drygt hörselskadade barn E 2. Habilitering E 2.1 Viktigt med tidig upptäckt E 2.2 Mindre än hälften når hörselvården E 2.3 Oklart ansvar för barnen E 3. Avgörande val av skolform E 3.1 Fyra skolformer E 3.2 Bristfällig pedagogik och miljö E 3.3 Få går vidare till högskolan F. Källhänvisningar

8 ASAMMANFATTNING

9 hrf:s årsrapport 2003 presenterar statistik och analyser om hörselskadades situation i dagens Sverige. Rapporten tar särskilt upp demografi, svensk hörselvård, hörselskadade i arbetslivet samt de hörselskadade barnens situation. snabbt växande folkhälsoproblem Antalet hörselskadade i Sverige fortsätter att öka. I dag har mer än en miljon personer nedsatt hörsel i åldrarna år (hrf/scb 2001). Allt tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta; nedsatt hörsel är och förblir ett av våra största folkhälsoproblem. Detta innebär att trycket på den redan hårt ansträngda hörselvården ökar ytterligare. Andelen hörselskadade under 65 år ökar allt mer, vilket gör att konsekvenserna i arbetslivet allt tydligare. Hörselskador är fortfarande betydligt vanligare bland män (60 procent) än bland kvinnor. kris och orimliga väntetider Krisen inom svensk hörselvård har fördjupats ytterligare. Trots att antalet utprovade hörapparater har ökat är hörselvårdens köer fortfarande fullständigt orimliga, med upp till tre års väntetid. Detta beror bland annat på att hörselvårdens resurser inte ökar, trots att patientantalet växer snabbt. Det finns i dag nästan hörapparatbärare i Sverige. Det motsvarar cirka 30 procent av alla hörselskadade i åldern år. Men omkring hälften, minst personer, skulle ha nytta av hörapparat, enligt hrf:s bedömning. Om inte alla hörselskadade kan erbjudas en tidig och adekvat hörselvård innebär det inte bara ett svek mot individen, utan också ekonomiska och mänskliga förluster för hela samhället. 7

10 avgiftsanarki Det råder avgiftsanarki inom svensk hörselvård. Avgiftssystem, avgiftsnivåer och avgiftsbenämningar varierar kraftigt mellan landstingen. Hörselskadade är den enda grupp av funktionshindrade som tvingas betala för sin lagstadgade rätt till grundläggande hjälpmedel. behövs mer allsidig rehabilitering Dagens hörselvård ägnar sig nästan uteslutnade åt att prova ut hörapparater. hrf anser att samtliga landsting även måste kunna erbjuda allsidig rehabilitering, med bland annat teknik, kommunikation och psykosociala insatser. Hörselvården måste dessutom bli betydligt bättre på att lyfta fram vikten av sådana rehabiliterande åtgärder. budget styr val av hjälpmedel Hörselvårdens budget bestämmer i hög grad vilka och hur många hörseltekniska hjälpmedel en hörselskadad person får. Nästan en tredjedel av tillfrågade hörselmottagningar skulle förskriva fler hjälpmedel och av flera olika fabrikat om patientens bästa fick gå före fastställd budget. förtidspension dubbelt så vanligt Ungefär 12 procent av landets hörselskadade har förtidspension. Motsvarande siffra för hela befolkningen är 5,4 procent. Andelen hörselskadade med förtidspension ökar framför allt bland hörselskadade kvinnor. I dag kostar hörselskadades förtidspension 5,2 miljarder kronor. hrf bedömer att hörselskadades hälsotillstånd skulle förbättras avsevärt om alla hörselskadade erbjöds allsidig rehabilitering så tidigt som möjligt efter att hörselskadan upptäckts. Dessutom skulle det gynna samhällsekonomin. 8

11 efterlyser bättre arbetsmiljö Det finns omkring en halv miljon hörselskadade ute i arbetslivet. En del av dem har en ansträngd arbetssituation, trots att hörmiljön egentligen kan förbättras med ganska enkla medel. hrf anser att hörselfrågorna borde vara en självklar del av det arbetsmiljöarbete som bedrivs av arbetsgivare, fack, skyddsombud och företagshälsovård. den svenska skolan misslyckas Många hörselskadade barn får i dag inte den skolgång de behöver. De vanliga kommunala skolorna har ofta stora brister när det gäller pedagogik och miljö. Endast ett fåtal erbjuds anpassad skolgång. De hörselskadade elevernas utsatta situation beror framför allt på att ansvaret för deras skolgång är splittrat mellan så många olika parter. Ingen tar ett övergripande ansvar för att dessa barn får den start i livet som de har rätt till. 9

12

13 BHÖRSELSKADADE I SVERIGE och hotet mot folkhälsan

14 över en miljon svenskar är hörselskadade. med andra ord är nedsatt hörsel ett av våra största folkhälsoproblem. hörselskadades riksförbund (hrf) använder vanligtvis begreppet hörselskadade för att beskriva en heterogen grupp med flera olika typer av hörselskador. Med hörselskadade menar vi då personer med hörselnedsättning, tinnitus och Menières sjukdom samt ljudöverkänsliga och vuxendöva. Över en miljon svenskar är hörselskadade. Så gott som alla har någon grad av hörselnedsättning från lättare hörselproblem till dövhet. Med andra ord är nedsatt hörsel ett av våra största folkhälsoproblem. När det gäller nedsatt hörsel skiljer hrf mellan gruppen barndomshörselskadade, som lever med sin hörselnedsättning hela livet, och vuxenhörselskadade, som blivit hörselskadade i vuxen ålder och därför genomgår en stor omställning från hörande till hörselskadad. Ungefär 15 procent av befolkningen har besvärande tinnitus. Men det är framför allt de 3 procent som har svår tinnitus som hrf definierar som hörselskadade. Det saknas aktuella siffror om hur många som har Menières sjukdom, men antalet uppskattas till drygt Så gott som samtliga i denna grupp har symptomen hörselnedsättning och tinnitus. Inte heller antalet ljudöverkänsliga är känt i dag. Sådana besvär förekommer ofta i kombination med hörselnedsättning och/ eller tinnitus men inte alltid. Statistiska Centralbyrån (scb) har sedan 1975 genomfört undersökningar om levnadsnivåförhållanden i Sverige (ulf). En av de grupper scb har följt är personer med hörselnedsättning. scb:s definition av nedsatt hörsel är de som svarat nej på frågan: Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer, med eller utan hörapparat?. I denna årsrapport som till stor del bygger på underlag från scb använder hrf ordet hörselskadade synonymt med personer med hörselnedsättning, för att förenkla begreppshanteringen. 11

15 Andel hörselskadade mellan år (procent) ,2 % år r 2001 B 1. Allt fler hörselskadade i åldern år En allt större andel av befolkningen har nedsatt hörsel. Enligt scb:s levnadsnivåundersökning har 13,2 procent av befolkningen i åldern år hörselproblem (2001). Det innebär att så många som personer har svarat nej på scb:s fråga: Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera, med eller utan hörapparat? Källa: SCB B 1.1 Över en miljon hörselskadade år Beräknat på hela befolkningen, år, uppgår antalet hörselskadade i Sverige till över en miljon. Närmare bestämt personer (scb/hrf 2001). Det visar hrf:s beräkningar av antalet hörselskadade under 16 år samt över 84 år, framtagna genom en regressionsanalys baserad på scb:s statistik. scb:s undersökningar omfattar endast åldrarna år. B 1.2 Ett växande folkhälsoproblem Nedsatt hörsel är ett stort folkhälsoproblem, som dessutom växer snabbt i omfattning. Sedan lång tid tillbaka pekar kurvan uppåt, med små fluktuationer, och det mesta tyder på att den trenden kommer att fortsätta. TVÅ MILJONER svenskar kommer att vara hörselskadade år 2020, enligt en prognos från forskare vid Öron-, näsa, -hals-kliniken i Uleåborg, Finland. Detta skulle innebära en fördubbling av antalet hörselskadade på mindre än 20 år. (M Sorri 2002) Det finns delade meningar om bakgrunden till denna utveckling. Forskare anger i huvudsak tre orsaker: Dels genetiska faktorer det vill säga ärftliga anlag för hörselnedsättning samt ärftlig känslighet för buller. Dels de bullriga ljudmiljöerna i det moderna samhället. Dels åldersförändringar (presbyacusis). 12

16 B 2. Flest hörselskadade under 65 år En klar majoritet av alla hörselskadade 60,3 procent är i yrkesverksam ålder (scb 2001). Detta innebär att cirka personer i åldern år har nedsatt hörsel. Andelen tenderar dessutom att öka. I åldern år uppger 39,7 procent ( ) att de har svårt att höra. Andelen pensionärer med hörselnedsättning är alltså betydligt mindre än vad de flesta svenskar tror, enligt en Temo-undersökning (2002). Dessa proportioner förblir ungefär desamma om befolkningen över 84 år (cirka personer) inkluderas i beräkningen; även då är cirka 60 procent under 65 år. B 2.1 Antal hörselskadade i olika åldersintervall Antalet hörselskadade varierar kraftigt mellan olika åldersintervall. Den största enskilda gruppen, personer, finns i åldern år. Detta är ett tydligt tecken på att hörselskador kryper allt längre ner i åldrarna. I denna grupp av hörselskadade är också antalet långtidsarbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionerade högt. Ungefär hörselskadade är i åldern år. En stor grupp har alltså nedsatt hörsel under den period i livet som är som mest intensiv när det gäller studier, arbetsliv, familjebildning med mera. Närmare hälften av alla hörselskadade pensionärer tillhör gruppen yngre äldre (65 74 år), som i allt högre grad kan och vill leva ett mycket aktivt liv. I takt med denna utveckling ökar också kraven på bästa möjliga förutsättningar för fungerande kommunikation. Åldersfördelning hörselskadade år år SEX AV TIO svenskar tror att det är vanligare med hörselskador över än under 65 år. Det visar en undersökning som Temo genomfört på uppdrag av HRF (2002). I själva verket är det tvärt om. Antal hörselskadade i olika åldersgrupper år (2001) Källa: SCB Andel hsk Åldersgrupp Antal hsk (procent) , , , , , , ,7 Summa ,2 13

17 Andel hörselskadade år, procent Källa: SCB 2001 B 3. Hörselskador vanligast bland män Hörselnedsättning förekommer i alla delar av befolkningen, men andelen varierar något inom olika grupper. Bland annat är nedsatt hörsel betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Enligt scb är 10,5 procent (cirka ) av kvinnorna hörselskadade. Bland männen uppgår andelen till 15,8 procent ( ). Det innebär att 60 procent av de hörselskadade är män och 40 procent är kvinnor (scb 2001) Män Kvinnor Vad denna skillnad beror på är fortfarande lite av en gåta. Vi vet att män utsätts för hörselskadligt buller i arbetslivet, militärtjänsten med mera i högre grad än kvinnor. Dessutom föds det något fler hörselskadade pojkar än flickor. Men dessa faktorer räcker inte för att förklara varför hörselnedsättning är så mycket vanligare bland män än bland kvinnor. 14

18 B 4. Färre hörselskadade i bullriga storstadslän Antalet och andelen hörselskadade varierar från län till län. De högsta siffrorna hittar vi inte i storstadslänen, där bullerdebatten är som mest intensiv, utan i nordliga län som länge dominerats av traditionella näringar med bullriga arbetsmiljöer till exempel gruv- och stålindustri, samt jordoch skogsbruk. Bland sydliga län utmärker sig särskilt Sörmland, inte de bullerintensiva storstadsregionerna. Trots att Stockholm präglas av en ständig bullermatta är andelen hörselskadade i länet en av de lägsta i landet. Detta beror på att storstadens buller vanligtvis inte är tillräckligt starkt för att ge nedsatt hörsel. Dessutom jobbar en relativt stor del av Stockholms invånare i arbetsmiljöer utan hörselskadligt buller. Storstadens gissel är framför allt kommunikationsstörande buller. Det vill säga buller som stör samtal, koncentration och sömn, och som kan ge upphov till oro och stress. Sådant buller skapar särskilda svårigheter för hörselskadade, som behöver bra ljudmiljö för att kunna ta emot information och samtala med andra. Antal hörselskadade år per län (genomsnitt ) Källa: SCB Andel hsk Län Antal hsk (procent) STOCKHOLM ,2 UPPSALA ,1 SÖRMLAND ,4 ÖSTERGÖTLAND ,4 JÖNKÖPING ,6 KRONOBERG ,7 KALMAR ,9 GOTLAND ,4 BLEKINGE ,7 SKÅNE ,2 HALLAND ,2 VÄSTRA GÖTALAND ,3 VÄRMLAND ,4 ÖREBRO ,8 VÄSTMANLAND ,6 DALARNA ,3 GÄVLEBORG ,6 VÄSTERNORRLAND ,0 JÄMTLAND ,6 VÄSTERBOTTEN ,8 NORRBOTTEN ,7 Hörselskadade över 84 år, som inte är medräknade i ovanstående tabell, utgör cirka personer. 15

19 SLUTSATSER: Antalet hörselskadade i Sverige fortsätter att öka. I dag har mer än var nionde invånare i åldern år nedsatt hörsel. Allt tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta; nedsatt hörsel är och förblir ett av våra största folkhälsoproblem. Detta faktum återspeglas emellertid inte i samhällets insatser för hörselskadade. Hörselvården befinner sig i dag i en ytterst pressad situation och har svårt att möta de behov som finns. Förutsättningarna för att kunna klara av ett betydligt större tryck i framtiden ser synnerligen dåliga ut, om inte hörselvårdens resurser ökar väsentligt. Även när det gäller samhällets tillgänglighet, arbetsliv, skola och utbildning finns egentligen ingen beredskap för att möta en växande andel hörselskadade. Vi kan konstatera att hörselnedsättning är ett folkhälsoproblem som fortfarande inte fått status som folkhälsoproblem, vare sig hos politiker eller myndigheter. Trots problemets omfattning och trots att vi lever i ett kommunikationssamhälle som ställer stora krav på fungerande hörsel finns en tendens att bagatellisera detta funktionshinder. Detta kan få allvarliga följder. Eftersom gruppen hörselskadade under 65 år blir allt större blir konsekvenserna i arbetslivet allt tydligare. Om inte dessa tas på allvar kan det stå oss alla dyrt, inte minst i form av sjukskrivningar. Även ohälsan bland äldre hörselskadade lär öka om inte samhällsresurserna får rimligare proportioner. Att vänta med åtgärder tills dessa problem ökat i omfattning och fördjupats vore förödande, både för samhällsekonomin och vår demokrati. 16

20 17

21

22 CSVENSK HÖRSELVÅRD fortfarande i djup kris

23 de senaste fyra åren har hörselvården haft oförändrade resurser. samtidigt har patienttrycket ökat drastiskt. landstingen är skyldiga att erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (hsl 3 b). Denna skyldighet blir allt svårare att leva upp till, eftersom svensk hörselvård inte alls har den omfattning som krävs för att kunna tillgodose befolkningens behov. Under de senaste fyra åren har hörselvården haft oförändrade resurser, med ungefär samma bemanning. Samtidigt har patienttrycket ökat drastiskt. Detta har lett till att hörselskadade drabbats av långa väntetider och begränsade insatser. Hörselvårdens organisation varierar mellan olika delar av landet, men i de flesta landsting består den av flera olika, fristående delar: hörcentraler, pedagogisk hörselvård, teknisk hörselvård samt medicinsk hörselvård. Hörselkliniker finns vid landets universitetsoch regionsjukhus. I de tätbefolkade landstingen Stockholm, Västra Götaland och Skåne finns det flera hörselkliniker, medan mindre landsting oftast bara har en. Bemanningen vid hörselklinikerna varierar, men de flesta har ett tvärvetenskapligt team för behandling av hörselskadade och döva i alla åldrar, samt personer med tinnitus och Menières sjukdom. Vid länssjukhusen ansvarar hörcentralerna, som är anknutna till öron-näsa-halsklinikerna, för diagnos samt utprovning av hörapparater och andra hjälpmedel. Länssjukhusens hörcentraler är oftast bemannade enbart med audionomer, men har ibland tillgång till en audiolog. Det finns i dag 106 hörcentraler runt om i landet, av varierande storlek. 19

24 Rehabilitering avser stöd till hörselskadade vuxna, i form av utprovning av hörapparat och andra tekniska hjälpmedel, kommunikationsträning, psykosocialt stöd, sjukgymnastik, röst- och talvård med mera. Habilitering avser stöd till hörselskadade barn (läs mer på sidan XX). C 1. Audiologisk rehabilitering förebygger ohälsa Hörselskadades möjligheter att forma en fungerande livssituation beror till stor del på tillgången till tidig rehabilitering hos hörselvården. En del av rehabiliteringen kan vara utprovning och anpassning av hörapparat. Men allsidig rehabilitering omfattar mycket mer än hörapparater, vilket framgår av hrf:s modell för audiologisk rehabilitering (se sidan 21). Genom att ge varje hörselskadad individ stöd utifrån individuella behov skapas bästa möjliga förutsättningar för att hantera hörselnedsättningen på ett bra sätt. Rehabilitering, utöver hörapparater, är i dag en ganska anonym del av hörselvården, trots att detta är ett effektivt sätt att förebygga ohälsa och förbättra hörselskadades livskvalitet. C 1.1 Få får rehabilitering utöver hörapparat De flesta hörselskadade får inte allsidig audiologisk rehabilitering. Det framgår av en hrf-enkät, som besvarats av hörselvården i tolv av Sveriges 21 landsting. Endast 30 procent av patienterna har fått någon form av rehabilitering utöver hörapparat. Av dessa 30 procent är det bara ett fåtal som har fått längre rehabiliteringsinsatser. Två tredjedelar har fått information och rehabilitering i grupp (hrf 2003). hrf kan konstatera att allsidig, individuellt anpassad rehabilitering i dag är satt på undantag inom svensk hörselvård, trots att värdet av sådana insatser är väl dokumenterat inom forskningen. Detta återspeglas även i tillgången till statistik; utprovning av hörapparater redovisas oftast noggrant inom landstingen, men det är svårt att få fram uppgifter om andra rehabiliteringsinsatser. 20

25 HRFs modell för audiologisk rehabilitering Kunskap om tolkanvändning Hörapparater Psykosociala insatser Behovsanalys Medicinsk diagnos/ prognos Rehabiliteringsplan Psykosocial diagnos Sjukgymnastik Kommunikationsträning Kommunikationsdiagnos Hörselskadekunskap HRFs REHABILITERINGSMODELL inleds med en behovsanalys, som omfattar kommunikationsdiagnos, medicinsk diagnos/prognos samt psykosocial diagnos. En individuell rehabiliteringsplan anger insatser, tidplan med mera. Insatserna kan bestå av hjälpmedel, kommunikationsträning, tolkanvändarutbildning, samtal med psykolog, sjukgymnastik, röst- och talvård samt råd och kunskap om att hantera sin hörselskada. Utifrån rehabiliteringsplanen ska sedan olika insatser genomföras, för att till sist utvärderas. Röst och talvård Övriga tekniska hjälpmedel Insatser enligt rehabiliteringsplanen Grupp Enskild Utvärdering 21

26 C 2. Hörapparat viktigt hjälpmedel Hörapparat är det viktigaste hjälpmedlet för Sveriges hörselskadade. En hörapparat kan inte återställa hörseln hos en hörselskadad person, men är ändå ett hjälpmedel som har avgörande betydelse för hörselskadades livskvalitet och möjligheter att delta i studier, arbetsliv, fritid och andra sociala sammanhang. C 2.1 Cirka hörapparatbärare Det finns i dag nästan hörapparatbärare i Sverige, enligt hrf:s beräkningar (2002). Det motsvarar cirka 30 procent av alla hörselskadade i åldern år. Denna siffra är beräknad utifrån följande kriterier: I dag används en hörapparat i cirka 6 år innan det är dags att prova ut en ny. Antalet personer som fått en hörapparat inom tidsintervallet 6 år motsvarar alltså det totala antalet hörapparatbärare. I beräkningarna har vi utgått från ett genomsnitt på det antal personer som fick hörapparat under åren 1996, 1998, 2001 samt Antal och andel hörapparatbärare per län, år (2002) Källa: HRF Antal hörapparat- Andel hörapparat- Län bärare i länet bärare av befolkn. STOCKHOLM ,1 UPPSALA ,1 SÖRMLAND ,7 ÖSTERGÖTLAND ,5 JÖNKÖPING ,5 KRONOBERG ,1 KALMAR ,6 GOTLAND ,7 BLEKINGE ,9 SKÅNE ,2 HALLAND ,1 VÄSTRA GÖTALAND ,1 VÄRMLAND ,9 ÖREBRO ,1 VÄSTMANLAND ,7 DALARNA ,2 GÄVLEBORG ,3 VÄSTERNORRLAND ,3 JÄMTLAND ,4 VÄSTERBOTTEN ,3 NORRBOTTEN ,2 Summa ,4 HÖRAPPARATEN HAR GENOMGÅTT en avancerad teknisk utveckling under senare år. Detta har inneburit att fler kan få en mer exakt inställning av hörapparaten och att fler grupper får nytta av hörapparater. Men värdet av de nya funktionerna har emellertid inte alltid studerats på ett systematiskt sätt, så att det kunnat påvisas i vetenskapliga rapporter. 22

27 C 2.2 Hälften borde ha hörapparat Ungefär 30 procent av landets hörselskadade bär hörapparater. Men omkring hälften, minst personer, skulle ha nytta av hörapparat, enligt hrf:s bedömning. Att andelen hörapparatbärare inte är högre beror delvis på att landstingen inte kan erbjuda hörselvård i den takt patienter strömmar till. Om alla som i dag står i kö till hörselvården skulle få hörapparater imorgon skulle antalet hörapparatbärare öka kraftigt. En annan anledning till att antalet hörapparatbärare inte är större är att många dröjer länge i genomsnitt tio år med att söka sig till hörselvården. En del väntar tills de fått stora problem, vilket innebär en hälsorisk. Men om alla som egentligen behöver hörapparat sökte sig till hörselvården omgående skulle landstingen inte ha någon möjlighet att ge samtliga den vård de egentligen har rätt till, enligt Hälso- och sjukvårdslagen. För att möta det verkliga behovet av hörselvård måste alltså resurserna bli väsentligt större. Så här många av de hörselskadade har hörapparat 30 % Så här många av de hörselskadade borde ha hörapparat 50 % LANDSTINGEN ÄR SKYLDIGA att erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 3b). Den som behöver hörapparat har alltså rätt att få en sådan, genom landstingets hörselvård. Källa: HRF

28 Utprovning av hörapparater per län 2002 Källa: HRF Landsting Antal personer Antal utprovade hörapparater Stockholm ,7 Uppsala ,7 Sörmland ,5 Östergötland ,6 Jönköping ,5 Kronoberg ,2 Kalmar ,4 Gotland ,7 Blekinge ,0 Skåne ,9 Halland ,6 Västra Götaland ,8 Värmland ,7 Örebro ,1 Västmanland ,0 Dalarna ,0 Gävleborg ,8 Västernorrland ,5 Jämtland ,0 Västerbotten ,0 Norrbotten ,6 Summa ,6 Andel som fått två hörapparater (proc) C 2.3 Liten ökning av antalet utprovade hörapparater Antalet utprovade hörapparater 2002 ökade något jämfört med föregående år. I några landsting Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västmanland och Norrbotten ökade utprovningen markant. Antalet personer som fick hörapparat var i princip oförändrat under perioden Trots insatser för att få ner väntetiderna är det i dag fler människor än någonsin tidigare som står i kö till svensk hörselvård. Under perioden ökade utprovningarna i Sverige från hörapparater till Men eftersom efterfrågan på hörselvård har ökat markant under samma tid har väntetiderna till hörselvården inte minskat tvärtom (se avsnitt C5). Detta visar att enstaka punktinsatser i vissa landsting inte alls räcker för att få bukt med ett så omfattande problem som underdimensioneringen av svensk hörselvård. Antal utprovade hörapparater Källa: HRF

29 Andel patienter som har fått dubbla hörapparater (procent) Källa: HRF Riket Gävleborg Kronoberg Norrbotten Jönköping Värmland Sörmland Blekinge Uppsala Kalmar Jämtland Västerbotten Örebro Västmanland Gotland Dalarna Halland Skåne Västernorrland Västra Götaland Stockholm Östergötland C 2.4 Allt fler får dubbla hörapparater Personer med hörselnedsättning på båda öronen bör ha två hörapparater. Att ha hörapparat på båda öronen ger bland annat bättre riktningshörsel och ökade möjligheter att uppfatta samtal i störande ljudmiljöer, upplever många hörselskadade. Det finns emellertid få vetenskapliga rapporter som tar upp nyttan med två hörapparater. Under de senaste åren har hörselvården haft en alltmer positiv inställning till dubbla hörapparater, vilket har återspeglat sig i utprovningarna. Årets hrf-enkät till hörcentralerna visar att så kallad binaural anpassning fortsätter att öka i hela landet, även om skillnaderna mellan landstingen fortfarande är stora. I nio landsting får nu mer än 35 procent av patienterna dubbla hörapparater. I tre av dessa får över häften av patienterna två hörapparater. Under året ökade andelen binaurala anpassningar i hela landet från 32,9 procent till 37,6 procent. 25

30 C 3. Hörseltekniska hjälpmedel Många hörselskadade behöver tekniska hjälpmedel utöver hörapparat, både i hemmet och i arbetslivet. Det kan till exempel vara akustiska eller optiska signaler för dörrklocka och telefon, lyssningshjälpmedel för tv/radio eller kanske förstärkare till telefon. För att kunna hänga med på sammanträden med mera är det många som behöver tillgång till konferenssystem. Under år 2001 såldes hörseltekniska hjälpmedel för 26 miljoner kronor. Samtidigt såldes hörapparater för 227 miljoner kronor. C 3.1 Budget styr val av tekniska hjälpmedel Hörselvårdens budget bestämmer i hög grad vilka och hur många hörseltekniska hjälpmedel en hörselskadad person får. Det visar en ny enkätundersökning som utredningsinstitutet Handu gjort på uppdrag av hrf (2003). Den riktades till de olika aktörer som förskriver hjälpmedel. Nästan en tredjedel av alla hörselmottagningar uppger att de skulle förskriva fler hjälpmedel än i dag och av flera olika fabrikat om de kunde låta patientens bästa gå före den fastställda budgeten. Hälften av alla hörselmottagningar har instruktioner från huvudmannen om vad de får och inte får förskriva när det gäller hörseltekniska hjälpmedel. Så många som 80 procent har begränsningar av förskrivningen, framför allt att det inte ordineras hjälpmedel för fritidshus eller dubbelt boende. Var femte hörselmottagning uppger att de har decibelgränser. Det innebär att en hörselskadad person kan nekas hörseltekniska hjälpmedel för att han/hon hör för bra, oavsett vilka behov den enskilde kan ha i olika livssituationer. Undersökningen visade också att inom hörselvården lämnas 74 procent av informationen om hörseltekniska hjälpmedel muntligt. Detta innebär att det är svårare för den enskilde att ta till sig informationen. Visuell och skriftlig information borde vara en självklarhet på det här området. Hjälpmedelsinstitutet ger varje år ut förteckningen Bra hjälpmedel, som presenterar 168 olika hörselhjälpmedel. I genomsnitt ordineras endast 37 av dessa. Landstingen har egna, betydligt mindre hjälpmedelsförteckningar, vilket begränsar brukarens möjligheter att välja bland de produkter som finns på marknaden. 26

31 C 4. Avgiftsdjungel inom hörselvården Olika landsting olika avgifter I 18 av de 21 landstingen måste hörselskadade betala olika avgifter för att få tillgång hörapparater. Att på detta sätt tvingas betala för sina grundläggande hjälpmedel är ett slags negativ särbehandling, jämfört med andra grupper av funktionshindrade. Det är inte heller förenligt med intentionerna i Hälso- och sjukvårdslagen, som slår fast att landstingen är skyldiga att erbjuda invånarna habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Under de senaste tio åren har avgiftsproblemet inom hörselvården förvärrats. Dagens djungel av avgifter saknar motstycke inom övriga sjukvårdsområden. Hörselskadade möter kostnadstak, utprovningsavgifter, ordinationsavgifter, besöksavgifter, återbesöksavgifter och sedan januari 2003 även variant som går under benämningen årsavgift för hörapparatbärare (Sörmland). Avgifterna inom hörselvården varierar från landsting till landsting, både när det gäller regelsystem och nivåer. Detta innebär att den enskildes kostnad för samma typ av hörapparat kan vara helt olika i olika landsting. Kostnaden kan också variera mellan olika individer som bor i samma landsting, beroende på vilka behov den enskilde har. Den som behöver en hörapparat som är dyrare än landstingets kostnadstak tvingas betala, medan en annan person med andra behov kan få sin hörapparat gratis. Med andra ord är det ofta de som har störst behov som måste betala mest för sina hjälpmedel. Utöver alla avgifter inom hörselvården måste hörselskadade även betala avgift för läkarbesök inom primäroch specialistvård, precis som alla andra. Höga kostnader för hörapparater och hörselvård innebär att den enskildes betalningsförmåga kan begränsa tillgången till de hjälpmedel han/hon behöver, vilket i sin tur påverkar möjligheterna att vara delaktig i samhället. Besöks- och/eller ordinationsavgift Inga avgifter! Kostnadstak, besöks- och eller ordinationsavgift Källa: HRF 2002 Obligatorisk årsavgift 27

32 ENLIGT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- LAGEN (HSL) är målet för hälsooch sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att rehabilitering, avgifter och prioriteringar för ett och samma medicinska problem inte kan väsentligt skilja sig åt mellan olika delar av landet. Nio av tio kan tänka sig att betala högre landstingsskatt så att alla funktionshindrade kan få hjälpmedel utan kostnad Ja Vet ej Nej Källa: Temo 2003 C 4.1 Ökad avgiftsförvirring under 2002 Under 2002 ökade landstingens förvirring när det gäller avgifterna inom hörselvården. En del har tagit stora steg mot ett avskaffande av särskilda avgifter för hörselskadade. Andra har diskuterat att införa diskriminerande avgifter. Och ytterligare några landsting har skapat nya regler för negativ särbehandling av denna grupp. Åtta av Sveriges 21 landsting har fortfarande kvar sina kostnadstak. Landstingen i Värmland, Östergötland, Gotland, Gävleborg och Västernorrland har kostnadstak på kronor. Kronoberg har ett kostnadstak på kronor, medan Jämtland har kostnadstak på kronor. Så gott som inga hörapparater täcks av dessa summor. Under 2002 beslutade därför landstinget i Jönköping att höja sitt kostnadstak till kronor. Landstinget Sörmland avskaffade sitt kostnadstak i januari Istället infördes en helt ny avgiftsmodell, som till sin form påminner om en skatt. Den innebär att landstinget tar ut en årsavgift av alla som behöver hörapparat. Avgiften är 200 kronor per år för den som behöver en hörapparat och 300 kronor per år för den som behöver två. Avgiften tas ut oavsett om den enskilde besöker hörselvården under året eller inte, och är alltså inte kopplad till en utförd tjänst. Endast tre landsting Blekinge, Halland och Västmanland tar inte ut några avgifter alls i anslutning till utprovning av hörapparater. Blekinge var på god väg att införa kostnadstak hösten 2002, men efter massiv kritik backade landstinget och drog tillbaka förslaget. Kan du tänka dig att själv betala 1 krona mer per månad i landstingsskatt så att alla funktionshindrade, dvs även hörselskadade, kan få hjälpmedel utan kostnad? 28

33 Avgifter vid utprovning av hörapparat Källa: HRF (mars 2003) Landsting Kostnadstak per hörapparat (kr) Utprovningsavgift (kr) Besöksavgift (kr) Stockholm 600 Uppsala 300 Sörmland 1 h-app: 200 kr 2 h-app: 300 kr Östergötland per öra 50 Jönköping per öra 80 Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland 80 Värmland per öra 80 Örebro 50 Västmanland - Dalarna 80 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten 50 Norrbotten 80 Obligatorisk årsavgift (kr) HANDIKAPPOMBUDSMANNEN (HO) anser att merkostnader som beror på funktionshinder inte ska falla på den enskilde. Därför bör hjälpmedel i princip tillhandahållas utan avgift. att regelsystem kring hjälp medel som tillåter skillnader i avgiftsuttag utgör en brist i lagstiftningen som bör ses över. KOSTNADSTAK är den maximala summa landstinget betalar per hörapparat. Om hörapparaten är dyrare än denna summa måste patienten betala mellanskillnaden själv. I dag är de flesta hörapparater dyrare än de kostnadstak som förekommer i åtta av Sveriges landsting. 29

34 C 5. Kökrisen fortsätter upp till tre års väntan på hörapparat Inte ett enda landsting klarar av att leva upp till besöksgarantin när det gäller hörselvården. Detta visar hrf:s enkätundersökning om väntetiderna vid landets hörcentraler (mars 2003). Det innebär att inget landsting kan utlova specialistvård inom tre månader på alla sina hörcentraler. En sådan besöksgaranti beslutade riksdagen om, för att stärka kraven i Hälso- och sjukvårdslagen när det gäller vård på lika villkor för alla. Men det var länge sedan svensk hörselvård levde upp till lagen i detta avseende. Sedan flera år tillbaka präglas hörselvården av extremt långa väntetider, på upp till tre år. Stora skillnader både mellan och inom landstingen är i dag regel snarare än undantag. Sedan 2002 har väntetiderna ökat eller är oförändrat långa i så gott som alla landsting. Endast Sörmland och Östergötland är i närheten av att klara besöksgarantin. I 12 av de 21 landstingen är väntetiden mer än ett år (mars 2003). Väntetiderna kan variera från månad till månad, ibland ganska mycket. Snabbt växande köer beror ofta på akut personalbrist. När väntetiderna krymper beror det ofta på att hörselvården fått extra resurstillskott under en begränsad period för att kunna att jobba bort extrema köer. Men sådana punktinsatser kökortarpengar löser sällan problemen på lite längre sikt. Det fungerar som konstgjord andning, ett tag. När pengarna är slut ökar köerna igen, eftersom antalet hörselskadade inte kan jobbas bort, utan är konstant ökande. Alla landsting utom Värmland har två hörselvårdsköer; en för prioriterade (förtur) och en för oprioriterade. Prioriterade är vanligtvis barn, yrkesverksamma, personer med grav hörselnedsättning samt tidigare patienter. Oprioriterade är framför allt nya patienter som passerat pensionsåldern. Denna prioriteringspraxis står i strid med Hälsooch sjukvårdslagen, men existerar ändå i nästan hela landet. Det är framför allt pensionärer som drabbas av de längsta väntetiderna på två-tre år. Men hörselvårdens långa köer slår hårt även mot yngre hörselskadade, mitt i livet. Att som yrkesverksam tvingas vänta på hörapparat i några månader är illa nog. I dag kan hörselskadade arbetstagare plötsligt stå utan sitt viktigaste hjälpmedel i ett år eller mer, om inte arbetsgivaren eller försäkringskassan ingriper. 30

35 Antal månaders väntetid till hörselvården /mars 2003 Källa: HRF P *= prioriterade OP = oprioriterade LANDSTING Väntetid P* Väntetid OP BLEKINGE Karlskrona 3 12 Karlshamn 2 10 DALARNA Falun Borlänge GOTLAND Visby 1 18 GÄVLEBORG Gävle 9 11 Sandviken Bollnäs/ Hudiksvall HALLAND Varberg Kungsbacka Halmstad Falkenberg JÄMTLAND Östersund 2 40 JÖNKÖPING Jönköping 3 13 Nässjö Eksjö 3 20 Värnamo 1 8 KALMAR LÄN Kalmar 3 17 Västervik 3 3 Oskarshamn 6 6 KRONOBERG Ljungby 3 11 Växjö 5 11 LANDSTING Väntetid P* Väntetid OP NORRBOTTEN Luleå Kiruna/Gällivare 3 18 Piteå 2 13 Kalix 2 11 SKÅNE Lund Malmö 5 22 Ängelholm 4 8 Hässleholm 5 9 Helsingborg Landskrona Trelleborg Kristianstad 3 7 Ystad 3 12 STOCKHOLM Huddinge 9 16 Danderyd/KS Södersjukhuset Sabbatsberg 0 1 Södertälje SÖDERMANLAND Nyköping 3 3 Katrineholm 3 6 Eskilstuna 3 3 UPPSALA Uppsala 3 9 VÄRMLAND Karlstad 22 Arvika 16 Hagfors/ Likenäs m fl 25 Kristinehamn/ Filipstad 12 Säffle 21 Torsby 28 LANDSTING Väntetid P* Väntetid OP VÄSTERBOTTEN Umeå 6 12 Skellefteå VÄSTERNORRLAND Sundsvall 2 8 Örnsköldsvik 1 7 Härnösand 3 12 VÄSTMANLAND Västerås/Sala/ Köping 1 10 VÄSTRA GÖTALAND Trollhättan Uddevalla 9 18 Lysekil Bäckefors Strömstad 9 19 Alingsås 8 14 Borås 8 9 Skene Sahlgrenska Falköping Lidköping Skövde Mariestad 3 9 Mölndal ÖREBRO Örebro 1 10 Lindesberg 4 Karlskoga 5 ÖSTERGÖTLAND Linköping Motala Norrköping Valdemarsvik 1 3 Finspång *Om endast en kö finns anges denna i P-spalten.

36 SLUTSATSER: Svensk hörselvård befinner sig i allvarlig kris, konstaterade hrf i samband med Årsrapporten Nu, ett år senare, visar det sig att denna kris har fördjupats ytterligare. Trots att antalet utprovade hörapparater har ökat är hörselvårdens köer fortfarande fullständigt orimliga, med upp till tre års väntetid. Detta beror bland annat på att hörselvårdens resurser inte ökar, medan patientantalet snabbt växer. Tillfälliga insatser, som kökortarpengar, kan inte förändra det ständigt ökande patienttrycket. Så snart pengarna är slut växer köerna igen. Det behövs därför ett långsiktigt resurstillskott till hörselvården, som möjliggör en omfattande, permanent utbyggnad. Endast en tredjedel av landets drygt en miljon hörselskadade har hörapparat. Men hrf bedömer att ytterligare omkring personer egentligen skulle behöva sådana hjälpmedel. Trots att hörselvården i dag befinner sig i en ytterst pressad situation är alltså det verkliga behovet av hörselvård till och med vida större än vad dagens patienttryck visar. Det råder avgiftsanarki inom svensk hörselvård. Avgiftssystem, avgiftsnivåer och avgiftsbenämningar varierar kraftigt mellan landstingen. Hörselskadade är den enda grupp av funktionshindrade som tvingas betala för sin lagstadgade rätt till grundläggande hjälpmedel. Under det senaste året har avgiftsdjungeln förvärrats, med nya avgiftsvarianter, trots att det pågår en statlig utredning om hjälpmedel, som ska föreslå åtgärder rörande kostnader och avgifter. 32

37 Det vore önskvärt att landstingens kreativitet ägnades åt att på allvar lösa hörselvårdens resursproblem istället för att ständigt uppfinna nya sätt att särbehandla invånare med hörselnedsättning. Behovet ska styra val av hjälpmedel, inte betalningsförmågan. Därför kräver hrf att landstingen omedelbart avskaffar kostnadstak samt andra särskilda hörselvårdsavgifter, så att alla hörselskadade får tillgång till den hörapparat de hör bäst med, kostnadsfritt. I dag ägnar sig hörselvården nästan uteslutnade åt att prova ut hörapparater; bara en liten del patienterna får behandling utöver hörapparater. Detta räcker inte. Samtliga landsting måste kunna erbjuda allsidig rehabilitering, med bland annat teknik, kommunikation och psykosociala insatser. Hörselvården måste också bli betydligt bättre på att lyfta fram vikten av allsidig rehabilitering. I dag för denna, ofta livsavgörande, verksamhet en tynande, anonym tillvaro i skuggan av hörapparatutprovningarna. Även när det gäller utprovning av hörseltekniska hjälpmedel finns det stora brister. Nästan en tredjedel av de tillfrågade hörselmottagningarna uppger att de skulle förskriva fler hjälpmedel än i dag och av flera olika fabrikat om patientens bästa fick gå före fastställd budget. Hörselvården är oftast splittrad mellan flera olika enheter. Genom att istället samla resurserna i en sammanhållen organisation kan såväl samordning som vårdkvalitet förbättras. Det är kostnadseffektivt och gör att den enskilde lättare kan få del av olika rehabiliteringsinsatser. hrf anser att det behövs en genomgripande förändring av synen på hörselvårdens betydelse. Om inte alla hörselskadade kan erbjudas en tidig och adekvat hörselvård innebär det inte bara ett svek mot individen, utan också ekonomiska och mänskliga förluster för hela samhället. 33

38 DHÖRSELSKADADE på slak lina i arbetslivet

39 att vara hörselskadad i arbetslivet kan vara en ansträngande balansakt. som att gå på slak lina. nedsatt hörsel är ett av de vanligaste funktionshindren i arbetslivet. En av tio arbetagare är hörselskadade, i så gott som alla yrken och branscher. En del har varit hörselskadade i hela sitt liv, alltså redan innan de kom ut i arbetslivet. Men den stora majoriteten har fått nedsatt hörsel först sedan de kommit ut i arbetslivet, genom en arbetsskada eller något annat. Då kan hörselförändringen innebära en stor omställning, både på jobbet och i övriga livet. Såväl självbild som praktiska omständigheter påverkas. Oavsett vad en hörselskada beror på eller när den uppstår behöver hörselskadade i arbetslivet: God insikt om sitt funktionhinder genom rehabilitering (eller habilitering) inom hörselvården. Tillgång till hörapparat och andra individuella hjälpmedel. Bra arbetsmiljö, med bra ljudmiljö och hörselteknisk utrustning. Kunskaper om hörselskadades villkor och behov hos arbetsgivare, skyddsombud, fack och arbetskamrater. Men där är vi inte än. Trots att ungefär en halv miljon arbetstagare hör dåligt är detta en nästan osynlig grupp i arbetslivet. Hörselfrågor tas sällan upp i arbetsmiljöarbetet, vilket innebär en hälsorisk. Att vara hörselskadad i arbetslivet kan därför vara en ansträngande balansakt. Som att gå på slak lina. 35

40 Andel hörselskadade under 65 år (procent) Källa: SCB/HRF D 1. En halv miljon i yrkesverksam ålder Det finns ungefär hörselskadade i åldern år (scb 2001). Det motsvarar 9,8 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder. Detta innebär att ungefär var tionde person i yrkesverksam ålder har svårigheter att höra. Trots detta är det få av dem som har kontakt med hörselvården. Endast cirka av alla hörselskadade i yrkesverksam ålder har hörapparat. hrf bedömer att åtminstone dubbelt så många skulle behöva sådana hjälpmedel. Könsfördelning D 1.1 Ökande andel hörselskadade under 65 år Andelen hörselskadade i åldern 0 65 år uppgår nu till 57,8 procent scb/hrf 2002). Denna andel växer dessutom mycket snabbt. På bara ett år, , ökade andelen hörselskadade med 3,5 procentenheter. Det är till och med lite mer än under de fem föregående åren tillsammans. Detta ger en tydlig bild av att hörselnedsättning inte ska betraktas som en ålderskrämpa, utan ett folkhälsoproblem som berör alla generationer. D 1.2 Fler män än kvinnor under 65 år Män Kvinnor Det finns fler män än kvinnor bland hörselskadade i yrkesverksam ålder. Andelarna är desamma som när det gäller hörselskadade i åldern år, det vill säga 60 procent män och 40 procent kvinnor (scb 2001). Nästan 12 procent av alla svenska män under 65 år har nedsatt hörsel. Bland kvinnorna är motsvarande andel 8 procent. 36

41 Andel hörselskadade inom olika yrkesgrupper, år Källa: SCB 2001 YRKESGRUPP MÄN KVINNOR ALLA arbetare 19,2 14,1 16,3 tjänstemän 14,8 8,7 11,4 företagare 19,5 14,1 17,3 jordbrukare 34,8 30,2 BÖNDERNA är dåliga på att använda hörselskydd, trots att de har en mycket bullrig arbetsmiljö. Det visar en studie från Arbetslivsinstitutet (2003). Endast 40 procent av de tillfrågade skyddar sin hörsel under hela den bullriga arbetstiden. Tio procent använder inga hörselskydd alls. Bullret intill en traktor som har motorn på är så högt att Arbetsmiljöverkets gränsvärden överskrids redan efter en halvtimme. (Arbetslivsrapport 2003:01/ K Kähäri, G Zachau och P Sjösten) studerande 12,6 6,3 9,6 D 1.3 Hörselskador vanligast bland manliga jordbrukare och företagare Hörselskador förkommer i hela arbetslivet, inom nästan alla branscher. Men andelen hörselskadade varierar en hel del mellan olika yrkesgrupper. Hörselskador är absolut vanligast bland jordbrukare. Mer än en tredjedel av alla män inom detta yrke uppger att de har hörselproblem (scb 2001). Även bland företagare och arbetare är andelen hörselskadade långt över genomsnittet. Det finns tydliga könsskillnader i denna statistik. Ungefär var femte manlig företagare och arbetare har nedsatt hörsel. Bland kvinnor inom samma yrkesgrupper är andelen också hög, men betydligt lägre än bland männen. Företagare och arbetare befinner sig ofta i en arbetsmiljö med mycket industriellt buller. Även jordbrukare är utsatta för mycket buller från olika jordbruksmaskiner. Dessutom jobbar de ofta ensamma, utan skyddsombud som övervakar arbetsmiljö och skyddsutrustning. Men det är viktigt att notera att andelen hörselskadade inom olika yrken inte enbart beror på arbetsmiljön. Det finns flera andra faktorer som också påverkar statistiken, bland annat vilka yrkesval hörselskadade gör. Att så många företagare är hörselskadade kan till exempel bero delvis på att en del väljer att starta eget för att större möjligheter att forma sin egen arbetssituation. Det finns också genetiska faktorer som ökar risken för hörselnedsättning. Detta kan vara en del av förklaringen till varför andelen hörselskadade skiljer sig åt mellan män och kvinnor inom samma yrke. 37

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2005 sanning konsekvens och om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2005 sanning och konsekvens om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige

årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige årsrapport 2006 det går väl bra? om hörselskadades situation i Sverige hörselskadades riksförbund (hrf) är Sveriges största intresseorganisation för hörselskadade, med cirka 36 000 medlemmar från norr

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet

Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet Välkommen till Sverige! Din väg till jobbet VI hjälper dig hitta din väg till jobbet Eductus hjälper personer att få jobb och företag att hitta medarbetare. Om du saknar utbildning så hjälper vi dig med

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET 2003 UTREDNINGSINSTITUTET BILAGA 4-7 Kartläggning av resurser till personer som är 65 år och äldre med hörselskada Bilaga 4: Offentliga hörcentraler, Vertikal procent Bilaga 5: Offentliga hörcentraler,

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Södra Kustvägen 78, Bureå

Södra Kustvägen 78, Bureå Dragstångsdepå Kompletta dragstänger i lager De flesta modeller och varianter. Specialutbildade mekaniker DSS - Dragstångsservice Arbetar med centraliserat lager Komplett dragstång framme på några timmar

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03)

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) ABF Södra Småland ALF Lärcentrum, Härnösand Almåsgymnasiet & Vuxenutbildningens bibliotek, Borås Angereds bibliotek Arboga bibliotek

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI

Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Samarbete mellan Svensk Bowling och ICA MAXI Lördagar vecka 9, 10 och 11 kommer SBHF och Svenska Bowlingförbundet att ha ett samarbete med ICA Maxi-butiker runtom i Sverige. Samarbetet är ett unikt tillfälle

Läs mer

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna.

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Titel Turistbyrå/regional turistorganisation Ort Turistinformatör Gävle Turistbyrå Gävle Turistinformatör

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Kista Electrum/216 164 40 KISTA Besöksadr. Kistagången 16/ Isafjordsg. 22 plan 3 tel 08-752 55 00 fax 08-752 60 82

Kista Electrum/216 164 40 KISTA Besöksadr. Kistagången 16/ Isafjordsg. 22 plan 3 tel 08-752 55 00 fax 08-752 60 82 Huvudkontor Box 4080 171 04 SOLNA Besöksadress: Hemvärnsgatan 8 tel 08-627 43 00 fax 08-627 43 99 E-post: info@previa.se Stockholms län (100) Arlanda Box 20 190 45 STOCKHOLM- ARLANDA - Sky City, Arlanda

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER

TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 2007 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER TEMAGRANSKNING AV KONKURSFÖRVALTARARVODEN 27 TILLSYNSMYNDIGHETEN I KONKURSER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning/Reflektioner 1. Inledning 2. Totalarvoden 2.1 Medianarvode 2.2 Medianarvode storstad/övriga

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos

Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos Prisutdelning i årets Miljöfordonsdiagnos Störst förändring andel miljöfordon Högst andel Miljöfordon Namn Förändring Namn Andel Miljöfordon Andel Miljöfordon 1 STOCKHOLMS STAD 92,9 1 YDRE KOMMUN 66,4

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Fortsatt framgång för IWutbildningen

Fortsatt framgång för IWutbildningen Fortsatt framgång för IWutbildningen IW-läget i Sverige Gymnasiestatistik Vi måste hjälpas åt att sprida kunskapen om IW till företagen! Pia Borg/Lars Johansson, Svetskommissionen Svetslärarmötet 15-16

Läs mer