Stress i stan och övervikt i glesbygden? Om samband mellan människors hälsa och typ av boendekommun Karin Melinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress i stan och övervikt i glesbygden? Om samband mellan människors hälsa och typ av boendekommun Karin Melinder"

Transkript

1 6 Östadkulle Vårgårda Åsarp Kättilstorp 80 E0 8 Ljung Annelund Trädet Sandhem Fagerhult 95 Gränna Örserum Lövekulle Bodarna Norsesund Alingsås 4 Borgstena 8 Älmestad 46 Blidsberg Dalum Mullsjö Furusjö Habo VÄTTERN Öhnstad Stress i stan och övervikt i glesbygden? Om samband mellan människors hälsa och typ av boendekommun Karin Melinder statens folkhälsoinstitut

2 Stress i stan och övervikt i glesbygden? Om samband mellan människors hälsa och typ av boendekommun Karin Melinder statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut r 007:7 issn: isbn: omslagsbild: ab typoform grafisk produktion: ab typoform tryck: elanders, vällingby 007

4 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Summary 9 Inledning Kommungrupperna Metod 6 Definitioner 7 variabler från Kommunala basfakta för folkhälsoplanering Variabler ur Nationella folkhälsoenkäten HLV Skillnader mellan kommuner Mått på ohälsa Strukturella faktorer Barn och unga 6 Arbetslivet 8 Relationen fysisk psykisk hälsa 9 Sociala relationer Levnadsvanor Drogrelaterade variabler Mönster av strukturella faktorer, levnadsvanor och ohälsomått 8 Hälsomönstren för de olika kommungrupperna 4 Jämförelse mellan läget omkring millennieskiftet och Diskussion 45 Referenser 47 Bilaga. Äldre kommungruppsindelning ( ) 48 Bilaga. Kommungruppsindelning 49 Bilaga. Kommunala basfakta och Nationella folkhälsoenkäten 5 Bilaga 4. Rådata till tabellerna 7 5 Bilaga 5. Regressioner 67

5 4 stress i stan och övervikt i glesbygden? Förord Den här rapporten är en vidareutveckling av rapporten Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner, som utkom 00. Den tidigare rapporten visar hälsosituationen omkring millennieskiftet och belyser vilka skillnader som fanns mellan olika typer av kommuner. Rapporten visade att vilken kommungrupp man bor i förklarar en tredjedel av skillnaderna i ohälsotal och en femtedel av skillnaderna i medellivslängd, för både män och kvinnor. Den kommungrupp som generellt hade flest bra värden var förortskommunerna, medan glesbygdskommunerna hade de sämsta värdena. Storstadskommunerna hade antingen bra eller dåliga värden. Både män och kvinnor hade högst ohälsotal i glesbygdskommunerna, medan männen hade höga ohälsotal även i storstäderna. För både män och kvinnor är medellivslängden låg i glesbygden och i storstäderna. Syftet med den här rapporten är att analysera vilka skillnader som finns mellan Sveriges kommuner vad gäller ohälsa och ohälsans bestämningsfaktorer, både när det gäller levnadsvanor och strukturella faktorer. Rapporten vänder sig till politiker och tjänstemän som vill veta mer om sin egen kommun och hur den relaterar till andra kommuner, men är också tänkt att kunna fungera som underlag vid diskussioner om vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra i olika typer av kommuner. Analyserna i den tidigare rapporten byggde på data från Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, det vill säga enbart på data från offentliga register. Sedan den förra rapporten kom ut har Statens folkhälsoinstitut börjat bygga upp Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV), som bygger på enkäter med ett slumpmässigt urval av befolkningen om olika folkhälsoförhållanden. Nationella folkhälsoenkäten har gjort det möjligt att i den aktuella rapporten komplettera uppgifterna från de offentliga registren med uppgifter om bland annat levnadsvanor och människors upplevda fysiska och psykiska ohälsa. Sedan den tidigare rapporten kom ut har intresset för hälsoskillnaderna mellan land och stad, glesbygd och mindre och större orter ökat. Den aktuella rapporten innehåller också en analys av huruvida hälsoskillnaderna mellan olika typer av kommuner har ökat eller minskat. Rapporten har tagits fram av medicine doktor Karin Melinder i samarbete med gruppen för lokalt och regionalt arbete på Folkhälsoinstitutet, strategerna Nina Fållbäck-Svensson och Marlen Ljusberg. Synpunkter har också lämnats av utredarna Anna-Karin Johansson, Ann-Sofi Karlsson och Simon Lind. Rapporten har granskats vetenskapligt av docent Sven Bremberg. gunnar ågren generaldirektör bernt lundgren avdelningschef folkhälsovetenskapliga avdelningen

6 stress i stan och övervikt i glesbygden? 5 Sammanfattning I denna rapport analyseras olika mått på ohälsa och olika faktorer som kan tänkas påverka hälsan, så kallade bestämningsfaktorer. Analysen har gjorts på en grupperad, kommunal nivå där olika typer av kommuner, kommungrupper, har jämförts. Kommungrupperna är: Storstäder (Stockholm, Göteborg, Malmö) Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner med mer än invånare Övriga kommuner med mellan 500 och invånare Övriga kommuner med mindre än 500 invånare Resultaten redovisas framför allt i matriser med tre olika värden, om kommungruppen har ett dåligt värde (rött), om den har ett bra värde (grönt) eller om kommungruppen har ett medelbra värde (gult). Rapporten är en vidareutveckling av en liknande rapport som analyserade förhållandet omkring millennieskiftet: Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner (00). Bilden som framkommer i matriserna överensstämmer delvis med den som gavs i den förra rapporten. Detta gäller framför allt ohälso- och arbetsmarknadssituation. Vad gäller dessa faktorer stämmer slutsatsen att förortskommunerna har flest bra värden, medan glesbygdskommunerna har de sämsta värdena. Levnadsvanor, psykisk ohälsa och sociala relationer Dessa resultat har i den här rapporten kompletterats med uppgifter om levnadsvanor, psykisk ohälsa och sociala relationer, vilket gör att bilden nyanserats. Resultaten visar snarare på att det finns en motbild mellan psykisk och fysisk hälsa, så till vida att den uppgivna psykiska ohälsan är större i städer och förortskommuner, medan den ofta är bättre i glesbygdskommuner och mindre kommuner. Samtidigt har män i glesbygdskommuner och mindre kommuner en hög självmordsfrekvens. Hur detta skall förstås behövs det ytterligare studier för att belysa. Vad gäller de sociala relationerna är de av olika karaktär i städer och mindre orter. I mindre orter litar man på andra människor även om männen, till skillnad från kvinnorna, inte deltar så mycket i olika aktiviteter. Storstäderna skiljer sig i detta avseende från större städer och förortskommuner, genom att invånarna nästan genomgående upplever problem i relationen med andra människor. Problemen gäller inte i första hand de privata relationerna, men att man ofta känner sig kränkt och inte heller litar på andra människor. Vad gäller levnadsvanor framkommer ett mönster av att man i städer och förorter äter sunt, men använder droger i form av alkohol och hasch i stor utsträckning. Tobak används i liten utsträckning i förorter, dock röker en stor andel män i storstäderna. Hög andel rökare, även rökande blivande mammor, finns framför allt i varuproducerande kommuner samt mindre och medelstora kommuner. Den goda mathållningen i städer och förortskommuner verkar dock inte ha någon motsvarighet i goda vanor när det gäller fysisk aktivitet.

7 6 stress i stan och övervikt i glesbygden? Mönster av strukturella faktorer, levnadsvanor och ohälsomått I tabell A och B visas vilka mönster som bildas av strukturella faktorer, ohälsomått och levnadsvanor. I tabellerna innebär en trea (rött) det sämsta värdet, en tvåa (gult) ett medelbra värde och en etta (grönt) de bästa värdena. Av tabellerna framkommer att storstäder, förortskommuner och större städer i många fall har liknande förutsättningar i och med att man har en haft en ökande befolkning, utbildningsnivån är hög och det finns många höginkomsttagare. I storstäder och större städer finns det också många med låga inkomster vilket leder till stora inkomstskillnader. De olika hälsomåtten är i många fall positiva i städerna. Undantagen är medellivslängden i storstäder, psykiskt välbefinnande och den alkoholrelaterade dödligheten i storstäder för både män och kvinnor, för kvinnor även i förortskommuner. Motsatsen till städerna finns hos glesbygdskommuner och övriga kommuner med mindre än 500 invånare. I dessa är de flesta bakgrundsfaktorerna negativa. En minskande befolkning, få höginkomsttagare, låg utbildning, speciellt hos männen. Även ohälsomåtten är ofta dåliga, höga ohälsotal, låg medellivslängd, hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och hos männen höga självmordstal. Däremot är den uppgivna psykiska ohälsan god. Levnadsvanorna är ofta problematiska med övervikt, låg konsumtion av frukt och grönt och hög tobakskonsumtion, mer problematisk i de mindre kommunerna än i glesbygdskommunerna. Av övriga kommungrupper har övriga kommuner med mer än invånare en medelbra situation vad gäller alla sorters faktorer, både strukturella och hälsomässiga. Undantaget är männen som är överviktiga och även har svår värk i rygg och nacke. Även i pendlingskommunerna är situationen ofta medelbra. Undantagen är att männen ofta är överviktiga och har hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, medan kvinnorna både uppger att de mår psykiskt dåligt och har svår värk i rygg och nacke. I de varuproducerande kommunerna är befolkningsutvecklingen dålig och både män och kvinnor har en låg utbildning, men det finns samtidigt få låginkomsttagare. Männens situation är annars bättre än kvinnornas. Relativt andra kommungrupper är kvinnorna i större utsträckning än männen överviktiga och äter lite frukt och grönt. Kvinnorna röker också i stor utsträckning när de är gravida. Utveckling av skillnaderna mellan kommungrupper Vid en jämförelse mellan de två perioderna, omkring millennieskiftet och 005, framkommer att det för de flesta måtten på ohälsa och bestämningsfaktorer för ohälsa har skett en minskning av skillnaderna mellan kommungrupperna. Vad gäller självmord bland män och att gravida blivande mödrar röker har dock skillnaderna ökat.

8 stress i stan och övervikt i glesbygden? 7 Tabell A. Strukturella faktorer, levnadsvanor och ohälsomått för kvinnor i olika kommungrupper. Kommungrupp Storstäder Ohälsotal Medellivslängd Befolkningsförändring Eftergymn. utbildn år Höginkomsttagare Låginkomst tagare Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner mer än inv inv. mindre än 500 inv. Bäst värden Värden mitt emellan Sämst värden Abort 5 9 år Psykiskt välbefinn. HLV Svår värk i nacke/rygg, hand HLV Övervikt HLV Död i hjärtkärlsjukdom Äter grönsaker HLV Daglig tobak HLV Andel rökande gravida HLV Alkoholrelat. dödlighet

9 8 stress i stan och övervikt i glesbygden? Tabell B. Strukturella faktorer, levnadsvanor och ohälsomått för män i olika kommungrupper. Kommungrupp Storstäder Ohälsotal Medellivslängd Befolkningsförändring Eftergymn. utbildn år Höginkomsttagare Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner mer än inv inv. mindre än 500 inv. Bäst värden Värden mitt emellan Sämst värden Låginkomst tagare Självmord >5 år Psykiskt välbefinn. HLV Svår värk i nacke/rygg, hand HLV Övervikt HLV Död i hjärtkärlsjukdom Äter grönsaker HLV Daglig tobak HLV Andel rökande gravida HLV Alkoholrelat. dödlighet

10 stress i stan och övervikt i glesbygden? 9 Summary This report analyses various indicators of ill-health and different factors that might influence health, known as health determinants. The analysis has been performed on an aggregate, municipal level, where different types of municipalities and municipality groups have been compared. These municipality groups are: Big cities (Stockholm, Gothenburg, Malmö) Suburban municipalities Large towns Commuter municipalities Sparsely populated municipalities Manufacturing municipalities Other municipalities with a population of more than Other municipalities with a population of between 500 and Other municipalities with a population of less than 500 The results are mostly presented in matrices with three different values; depending on whether the municipality group has a poor value (red), good value (green) or moderate value. The report follows on from a similar report that analysed the conditions around the turn of the new millennium. The picture emerging from the matrices tallies in part with the one given in the previous report. This is particularly true of the ill-health and employment market situation. Regarding these factors, the conclusion that suburban municipalities have the best values, whilst sparsely populated municipalities have the worse values, holds true. Lifestyles, mental ill-health and social relations In this report, these results have been supplemented with data on lifestyles, mental ill-health and social relations, providing a more detailed picture. The results indicate, if anything, that there is a contradiction between mental and physical health, in that felt mental ill-health is greater in large towns and suburban municipalities, whereas it is often better in sparsely populated municipalities and smaller municipalities. Men in sparsely populated municipalities and smaller municipalities have, however, a higher suicide rate. This seems to be an interesting area for further studies. Social relations are different in larger towns and smaller places. In the latter, people trust each other to a greater extent even though men, in contrast to women, take little part in various social activities. Large towns differ from big cities and suburban municipalities in this respect in that their inhabitants almost exclusively feel that they have poor social relations. A pattern emerges as regards lifestyles in that people in large towns and suburbs eat healthily, but use drugs in the form of alcohol and hash, to a great extent. Tobacco is used only sparingly in suburbs, although a large proportion of men smoke in the big cities. A high proportion of smokers, including pregnant women smokers, are to be found in manufacturing municipalities and small and mediumsized municipalities. The healthy eating habits in towns and suburban municipalities do not seem to be accompanied by similarly good habits in physical activity, however. Health patterns for the various municipality groups Sparsely populated municipalities There are few high-income earners and few low-income earners in sparsely populated municipalities, which tallies with the low Gino-coefficient, i.e. the differences in income are small. The gender equality index is high, on the other hand, i.e. there is a considerable difference in how men and women

11 0 stress i stan och övervikt i glesbygden? live. The crime rate is low and few people vote in municipal elections. There are many people over the age of 55, but relatively few who were born abroad. There are few children and young people in sparsely-populated municipalities. There is a high proportion of people with a Swedish background who are economically vulnerable (living under the social security norm). The proportion eligible to apply for upper secondary school is high and the teenage abortion rate is low. Incapacity rates are high and average life expectancy is low among both men and women. The suicide rate is high among men but not among women. Accident injury mortality is high among both men and women. Both men and women feel physically unwell, but feel mentally well. They do not suffer from stress, but on the other hand often have headaches. Alcohol consumption is high, as is tobacco consumption, mostly in the form of oral smokeless tobacco (OST). On the other hand, people have as a rule not used hash and do not smoke when they have small children or are pregnant. Mortality from myocardial infarction (heart attack) and diabetes is high, whilst vegetable consumption is low. Women in general have good social relations; they both trust other people and take part in various activities, even if fewer of them vote. Men also trust other people to a great extent, but are less socially active than women. Suburban municipalities Suburban municipalities have many high-income earners and few low-income earners, which gives a high Gino-coefficient, i.e. there are major differences in income. The gender equality index is low in suburban municipalities, as it is in big cities, which means that the differences between men and women are small compared to the situation in other municipality groups. Reported crime is moderate, whilst election turn-out is high. The proportion of over-55s is low, whilst a large proportion are foreign-born. There are many children in suburban municipalities and many who were born abroad. Few of these, both those with a Swedish and those with a foreign background, are economically vulnerable. A high proportion are eligible for upper secondary school, whilst the abortion rate is high among teenage girls aged 5--9 years. Incapacity rates are low and few are on incapacity benefit, unemployed or taking part in labour market programmes. Physical health is good, whilst mental health is worse. Many, both men and women, suffer from stress and feel they have poor mental well-being. People eat plenty of vegetables and root vegetables, few of them are overweight or obese and few of them die from myocardial infarction and diabetes. Mortality from lung cancer is high, however, despite few men smoking or taking OST nowadays. People have to a high degree smoked hash. On the other hand, alcohol consumption is relatively low. Big cities Big cities portray a worse, more divided picture than the suburban municipalities. There are many high-income earners and many low-income earners, which results in the highest Gino-coefficient, i.e. the largest income inequalities. On the other hand, they have the lowest gender equality index, i.e. the differences between men and woman are small. The proportion of over-55s is low, whilst the proportion of those born abroad is high. There are relatively few children/young people under the age of 9 in big cities. A large proportion of these have a foreign background, however. A large proportion of children born in Sweden and born abroad live in economically vulnerable families (under the social security norm). A low proportion are eligible for upper secondary school and the abortion rate is high among 5 9 year-olds. The incapacity rate is low. The proportion of people on incapacity benefit is low and there are few work injuries among both men and women. The proportion of openly unemployed persons is high, however.

12 stress i stan och övervikt i glesbygden? Average life expectancy is low, especially among men. The suicide rate is high, especially among women. Men's perceived physical health is good but worse among women. Mental ill-health, in the form of stress and poor mental well-being, is high among both men and women. Death from myocardial infarction and diabetes is low and the consumption of fruit and vegetables is high. Death from lung cancer and alcohol-related mortality are high among both women and men. Both men and women have problematic alcohol habits and higher tobacco consumption than in the suburban municipalities. Men, in particular, smoke a lot. Both men and women have smoked more hash/marijuana than in the other municipality groups. Social relations are poor; people don't trust each other and have often felt violated. Large towns Large towns often show the same pattern as suburban municipalities, though less pronounced. As in big cities, the Gino-coefficient, the difference in income, is substantial in large towns. This is also indicated by the relatively high proportion of both high- and low-income earners in large towns. The proportion of children and young people is moderate in large towns. On the other hand, there is a high proportion of children with a foreign background, of which a large percentage live in economically vulnerable households (under the social security norm). Both the proportion of those eligible for upper secondary school and the teenage abortion rate are moderate. Ill-health indicators are often good, apart from suicide, which is high among women and moderate among men. Both men and women have more mental than physical problems. Both men and women have felt violated at some stage but election turn-out is high. People are not overweight and generally lead modest lifestyles, as regards food and exercise. Commuter municipalities and manufacturing municipalities In commuter and manufacturing municipalities, the Gino-coefficient is low, i.e. the income differences are small. Both commuter and manufacturing municipalities have few low-income earners. There are many children and young people both in commuter and manufacturing municipalities. The situation for children in commuter municipalities is similar to that in sparsely populated municipalities in that a relatively large number of Swedish children live in economically vulnerable families, whilst a large proportion of young people are eligible for upper secondary school. A low proportion of the children in manufacturing municipalities live in economically vulnerable families, and a relatively large number of young people are not eligible to apply for upper secondary school. The employment situation in both manufacturing and commuter municipalities is moderately good, as regards incapacity rates and the number of people on incapacity benefit. Work injuries are on a moderately high level in commuter municipalities, in contrast to manufacturing municipalities that have the highest level of all municipality groups. Men in commuter municipalities portray a similar pattern to those in sparsely populated municipalities in that they feel mentally well and mainly have physical problems. Women on the other hand have a relatively large amount of both mental and physical problems, with a preponderance towards mental problems. There is high mortality from both cardio-vascular diseases and diabetes among both men and women nowadays. Alcohol consumption is not high, although women smoke more. Men in manufacturing municipalities feel that they have both physical and mental problems, whereas women feel they have physical but not mental problems. Most drug consumption is in the form of men using OST and both men and women smoking despite the fact that they have small children. Mortality from most diseases is moderate, which is also true of alcohol consumption. On the other hand, men and women are more overweight. Both men and women in manufacturing municipalities often fall victim to work injuries. Social relations, similar to sparsely populated municipalities, are better among women than among men in manufacturing municipalities.

13 stress i stan och övervikt i glesbygden? Other municipalities As regards other municipalities, the situation in the smallest, those with a population of less than 500, is most similar to the sparsely populated municipalities. Municipalities with less than 500 inhabitants have a low Gino-coefficient and a high gender equality index, i.e. the differences in income are small whilst the gender differences are large. As in the sparsely populated municipalities, a large proportion of the population is over 55 years old. People have relatively problematic alcohol habits and men have high tobacco consumption, in the form of OST. The perceived health situation is quite good, whilst people are both overweight and obese and mortality from myocardial infarction and diabetes is high. Both men and women have high incapacity rates and a low average life expectancy, whilst men, in contrast to women, have a high suicide level. Similar to sparsely populated municipalities, there is a large proportion of children with a Swedish background living in economically vulnerable families in smaller municipalities. As regards working life, both the incapacity rate and the proportion of people on incapacity benefit are high. There is a high level of unemployment among women and work injuries are on a moderately high level. Other larger municipalities often enjoy a moderately good situation whilst it is more problematic in medium-sized municipalities, with a population of between 500- and The populations in these municipalities have been in decline and the employment situation is problematic, with high incapacity rates, many people on incapacity benefit and many work injuries. The gender equality index is high in medium-sized municipalities, i.e. the differences between men and women are large, and the medium age is high. The situation for children and young people is often moderately good both in larger and medium-sized other municipalities. Both men and women have troublesome pain in their neck/back or hand but otherwise seem to feel relatively well. This is particularly true of women. Men feel under stress and have poor mental well-being. Trends in differences between municipality groups A comparison between the two periods, around the turn of the millennium and 005, shows that the differences between the different municipality groups have diminished for most of the ill-health and health determinant indicators. The differences as regards suicide among men and smoking among pregnant women have, however, increased.

14 stress i stan och övervikt i glesbygden? Inledning Statens folkhälsoinstitut (FHI) tog i början på 000-talet fram Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Syftet var att underlätta kommunernas planering och uppföljning av folkhälsoinsatser. Kommunala basfakta för folkhälsoplanering finns på institutets webbplats, där de presenteras i faktablad med färdiga tabeller, och i en databas med statistik som går att bearbeta. I Kommunala basfakta för folkhälsoplanering presenteras statistik utifrån folkhälsomålen. I Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner (Melinder, 00) analyserades data som gällde för perioden I analysen jämfördes situationen i olika kommungrupper. Denna rapport är en vidareutveckling av den tidigare rapporten och bygger på senare data från Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, från Analysen görs även här på kommungrupper, men dessa är något annorlunda och anpassade efter hur kommunernas struktur har förändrats. Förutom data från Kommunala basfakta för folkhälsoplanering innehåller rapporten även data från Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV), som belyser områden där det inte finns offentlig statistik att tillgå, framför allt levnadsvanor, psykisk ohälsa och sociala relationer. Det senare är data som belyser människors självuppskattade situation och skiljer sig från registrens mer objektiva karaktär. I denna rapport analyseras data uppdelade på kommungrupper. Den första indelningen i kommungrupper togs fram av Svenska Kommunförbundet år 999. Från och med januari 005 gäller en ny, delvis förändrad, indelning (se nedan och kartan till höger). Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. I figur visas hur kommungrupperna fördelar sig i Sverige. Vilka kommuner som tillhör vilken kommungrupp visas i bilaga. Kommungrupperna Storstäder ( kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommuner (8 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Större städer (7 kommuner) Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner (4 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Glesbygdskommuner (9 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 6 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. över invånare (4 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare invånare (7 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. mindre än 500 invånare ( kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 500 invånare.

15 4 stress i stan och övervikt i glesbygden? Kommungrupper enligt SKL:s indelning Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner > 5 ooo inv Övriga kommuner inv Övriga kommuner < 500 inv Figur. Kommungruppsindelningen i Sverige. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

16 stress i stan och övervikt i glesbygden? 5 En grundläggande diskussion när man jämför regionala data, vare sig det gäller län, kommun eller kommungrupp är vad det är man egentligen studerar och vad det är man är intresserad av. Man brukar skilja mellan kontext eller komposition och vissa ser en motsatsställning mellan dessa (Melinder, Schaerström, 005). Med kontext menas att det i första hand är egenskaper hos platsen som är av betydelse, medan komposition betyder att skillnader mellan olika platser till största delen kan förklaras med egenskaper hos de individer som bor i området. I vissa områden är befolkningen ung och välutbildad medan den i andra områden kan vara äldre och ha lägre utbildning. Om man ser att hälsan är olika i de två olika områdena beror det på egenskaper hos området i sig eller på att befolkningen skiljer sig åt? En kommun är ett geografiskt område som har en viss befolkning. Befolkningens sammansättning skiljer sig mellan olika kommuner. Den indelning i kommungrupper som används i rapporten bygger på strukturella egenskaper hos kommunerna som befolkningsstruktur, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Dessa egenskaper medför i sin tur skillnader vad gäller vilka människor som bor där. Städer och förortskommuner har ofta en högre utbildad befolkning med en stor andel i arbetsför ålder, medan befolkningen i glesbygdskommuner och mindre kommuner är äldre och oftare har en lägre utbildning. När man gör regionala jämförelser kan man ha en kompositionell inriktning och försöka förklara så mycket som möjligt med befolkningens egenskaper. Det ger en viss sorts kunskap. Man får en annan sorts kunskap om man utgår från hur situationen ser ut och därigenom försöker förstå vilka problem som finns i olika kommuner och kommungrupper. Om man utgår från den aktuella situationen inser man att befolkningen skiljer sig mellan olika sorters kommuner och med detta följer vissa egenskaper, till exempel en viss sorts ohälsa eller vissa bestämningsfaktorer för ohälsa. Det viktigaste är inte att i första hand förklara orsakssambanden mellan de olika faktorerna, utan snarare att förstå hur mönstren hänger ihop. Den här rapporten har huvudsakligen en kontextuell ansats genom att strukturella faktorer i de ovan beskrivna kommungrupperna relateras till olika levnadsvanor och olika hälsomått. Avsikten är att se hur dessa olika faktorer hänger ihop, att i kommungrupper med vissa strukturella förhållanden lever människor på ett visst sätt, vilket också resulterar i en viss sorts ohälsa. Rapporten är upplagd så att ohälsomått, strukturella faktorer, och levnadsvanor först presenteras var för sig för att sedan sammanställas i två tabeller, en för kvinnor och en för män (tabell 6 och 7).

17 6 stress i stan och övervikt i glesbygden? Metod Till skillnad från variablerna från Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, som omfattar hela befolkningen, bygger Nationella folkhälsoenkäten (HLV) på ett urval intervjuer vilket skapar en viss osäkerhet. Urvalet har successivt byggts upp, samtidigt som enkäten har genomförts vid tre tillfällen: 004, 005 och 006. För att öka tillförlitligheten bygger i de flesta fallen de redovisade uppgifterna på en sammanslagning av uppgifterna för de tre åren. En viss försiktighet ska dock användas vid tolkningen av resultaten bland annat därför att bortfallet är relativt stort, 9,9 procent. I rapporten används Qualitative Comparativ Analysis (QCA), en metod som utvecklats för att jämföra ett mindre antal fall, mellan fem och femtio. Syfte med QCA är framförallt att hitta mönster mellan olika faktorer, att förstå sambanden, inte i första hand att hitta orsakssammanhang. Metoden anses ligger i skärningsfältet mellan kvalitativa och kvantitativa analyser, till exempel kan både kvalitativa och kvantitativa data jämföras i samma analys. I detta sammanhang används och jämförs två material som även om de båda är kvantitativa, innehåller olika sorters data, registerdata respektive enkätdata som inte självklart kan jämföras (Ragin, 987; Rihoux, 00). Ursprungligen gjordes i QCA en tudelning av materialet i :or och 0:or. Detta kunde ibland ge svårigheter att bestämma var gränsen skall ligga. Efterhand har metoder utvecklats för att använda fler än två grupper. I den här analysen används, bland annat för att undvika problemet att en ansamling av fall ofta sker omkring medelvärdet, en tredelning av materialet. Indelningen har skett dels statistiskt, utifrån medelvärdet, dels efter materialet och hur spridningen är mellan de olika kommungrupperna. Om en eller två kommungrupper avviker mycket från de övriga kommungrupperna har bara dessa tilldelats en trea eller en etta. Detta förfaringssätt rekommenderas i stället för att mekaniskt ha lika många fall i varje grupp. I detta att analysen anpassas efter materialet finns ett kvalitativt inslag. En fördel med QCA är dess transparens genom att man kan följa fallen och se var gränslinjerna ar dragits. Råtabellerna till de tabeller som presenteras i själva rapporten finns i bilaga 4. Resultaten redovisas i form av tabeller med olika hälsomått/bestämningsfaktorer för de olika kommungrupperna. Med utgångspunkt i medelvärden för de olika kommungrupperna har en tredelning gjorts, där en trea (rött) innebär det sämsta värdet, en tvåa (gult) ett medelbra värde och en etta (grönt) de bästa värdena. I vissa fall då det inte går att säga att ett värde är bra eller dåligt står att det är högt eller lågt.

18 stress i stan och övervikt i glesbygden? 7 Definitioner Här definierar vi de begrepp som finns i rapportens tabellhuvuden. Nedan redovisas de uppgifter som tagits från Kommunala basfakta för folkhälsoplanering som och de som tagits från Nationella folkhälsoenkäten som HLV. Begreppen definieras under respektive rubrik. variabler från Kommunala basfakta för folkhälsoplanering 005 Aborter 5 9 år Antal per 000 kvinnor. 5-årsmedelvärden. Källa: Socialstyrelsen/EpC. Alkoholrelaterad dödlighet (ålderstandardiserat) Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak registreras enligt klassifikationssystemet ICD-0 (Injuries and Causes of Death) och omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirrhos, alkoholförgiftning och olycksfall. Diagnoser (ICD-0): E44, F0, G, G6, G7, I46, K9, K , K860, O54, P04, Q860, T5059, Y90-909, Y9-99, Z50, Z74. Antal döda beräknas per invånare (medelfolkmängden) 5 år och äldre (5-årsmedelvärden). Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Anmälda arbetsskador 00 Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. Statistiken avser antal anmälda arbetsskador per 000 av alla förvärvsarbetande. Statistik som framställs utifrån ISA (Informationssystemet om arbetsskador) används som ett hjälpmedel för att förebygga arbetsskador, och att identifiera riskgrupper och arbetsmiljöproblem. Registret bygger på arbetsskador som anmäls till försäkringskassan enligt lag (976:80) om arbetsskadeförsäkring (LAF) och förordning (977:84) om arbetsskadeförsäkring. På grund av ändringar i registersystemet från och med 00 är arbetsskador inte jämförbara med tidigare år. Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret samt SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Anmälda brott 004 Totalt antal anmälda brott samt våldsbrott per invånare (medelfolkmängden). Brott under resor och brott utomlands har ej kunnat registreras och ingår därför inte på kommunnivå. Dessa uppgifter finns dock på läns- och riksnivå. Våldsbrott innefattar brott mot person ( 7 kapitlet brottsbalken), rån, grovt rån (8 kapitlet, 5 6 ) och våld mot tjänsteman (7 kapitlet, och 5 ). Källa: Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Andel öppet arbetslösa och andel arbetsmarknadsåtgärder oktober 005 Statistiken över arbetssökande framställs från ett register som förs av AMS. Uppgifterna hämtas kontinuerligt från de registerkort som arbetsförmedlingarna upprättar för varje arbetssökande. I arbetsmarknadsåtgärder ingår bland annat följande åtgärder: Arbetsmarknadsutbildning, Arbetspraktik, Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, Förstärkt anställningsstöd, Start av näringsverksamhet, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Datortek, Ungdomsgaranti, Kommunalt ungdomsprogram samt Allmänt anställningsstöd. Öppet arbetslösa är de som registreras i kategorierna : Arbetslösa, platsförmedlingsservice; : Arbetslösa, vägledningsservice samt : Arbetslösa, erbjuden samt väntar på beslutad åtgärd. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS.

19 8 stress i stan och övervikt i glesbygden? Behöriga till gymnasieskolan våren 004 För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de elever i årskurs 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Betygen mäts före prövning. Källa: Skolverket. Dödlighet i diabetes (åldersstandardiserat) Siffrorna avser antal döda per invånare (medelfolkmängden) 5 år och äldre. Medelvärden för respektive period. 5-årsmedelvärden (ICD-0 = E; avseende såväl underliggande som bidragande orsak). Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Dödlighet i hjärt-kärlsjukdom (åldersstandardiserat) Siffrorna avser antal döda per invånare (medelfolkmängden) 5 år och äldre (ICD-0 = I0 I5). Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Dödlighet i lungcancer (åldersstandardiserat) Rökningen är särskilt förknippad med lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL. För lungcancer gäller att cirka 85 procent är orsakad av rökning. Lungcancerdiagnos (C4 enligt ICD-0). Antal döda beräknas per invånare (medelfolkmängden) 5 år och äldre. 5- årsmedelvärden. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Höginkomsttagare 00 Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken 0 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Inkomstgränserna varierar mellan olika år. De angivna gränserna gäller åldersgruppen 0 64 år och nollinkomsttagarna ingår i beräkningen. Höginkomstgränsen var 00 0 kronor år 00. Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik (IoF). Index för låg inkomst i barnfamiljer 00 Andel barn 0 7 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Källa: Rädda Barnen. Invånare efter födelseland 004 Från och med 005 används samma indelning som i FHI:s Nationella folkhälsoenkät HLV. Källa: SCB, Befolkningsstatistik. JämIndex 005 Jämställdhetsindex är en sammanvägning av variabler. För varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får värde (bäst) och största får värde 90. För av variablerna mäts även hur höga värden variablerna har. Indexet är ett medelvärde av de 5 värdena. Variabler som ingår (oftast mäts andelar): eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelse och egna företagare. Uppdatering av Jämindex sker inte varje år. Källa: SCB (http://www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/jam_htm/index.asp).

20 stress i stan och övervikt i glesbygden? 9 Låg födelsevikt Antal födda med en födelsevikt mindre än 500 gram per 000 födda (-årsmedelvärden). Risken att barn ska födas med låg födelsevikt är högre i socialt utsatta områden. Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret. Låginkomsttagare 00 Låginkomstgränsen är den sammanräknade inkomst under vilken 0 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Inkomstgränserna varierar mellan olika år. De angivna gränserna gäller åldersgruppen 0 64 år och nollinkomsttagarna ingår i beräkningen. Låginkomstgränsen var 76 kronor år 00. Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik, (IoF). Medellivslängd Talen är ett genomsnitt för perioden och avser återstående medellivslängd vid födelsen. Källa: SCB, Befolkningsstatistik. Ohälsotal 004 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 00 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar, till exempel två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Observera att tidigare uppgifter i Kommunala basfakta (år 000) inte är jämförbara med 00 och framåt på grund av ändrat beräkningssätt. Källa: Riksförsäkringsverket. Rökande blivande mödrar Andel (procent) av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral under perioden. Uppgifterna avser endast graviditeter som lett till förlossning (det vill säga inte missfall före vecka 8 samt aborter). Statistiken redovisas som 5-årsmedelvärden. Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret. Rökande spädbarnsföräldrar till barn födda 00 Procent rökande mödrar, rökande fäder samt procent där åtminstone en person i hemmiljön röker när barnet är 4 veckor gammalt. Med rökare menas en person som minst en gång per dag drar i sig tobaksrök (gäller även utomhus). Bygger på frågeschema hos barnavårdscentralerna. Uppgifter från fler tidpunkter finns i databasen. Källa: Socialstyrelsen/EpC samt Barnavårdsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sjukersättning och aktivitetsersättning december 005 Sjukersättning eller aktivitetsersättning (SA) ersatte från och med år 00 pensionsförmånerna förtidspension och sjukbidrag. SA kan beviljas den som är 9 64 år och som av medicinska skäl fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Det finns fyra nivåer på ersättningen: hel, tre fjärdedels, halv respektive en fjärdedel. Statistiken avser andel (procent). Källa: Försäkringskassan. Självmord (åldersstandardiserat) Gäller säkra suicider X60 X84 enligt ICD-0. Siffrorna avser antal döda per invånare (medelfolkmängden) 5 år och äldre. 5-årsmedelvärden. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Skador och förgiftningar (åldersstandardiserat) Antal döda från födelsen och framåt per invånare (medelfolkmängden). 5-årsmedelvärden. (Diagnoser V0-Y89 enligt ICD-0.) Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret.

21 0 stress i stan och övervikt i glesbygden? Utbildningsnivå 004 Registret innehåller uppgifter om avslutade utbildningar i det reguljära utbildningssystemet. Nivåklassificeringen är gjord enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Källa: SCB, Utbildningsregistret. Valdeltagande röstande i kommunvalet 006 Andel röstande av de röstberättigade; därmed avses personer som är inskrivna i röstlängden. Källa: SCB, Allmänna valen. Variabler ur Nationella folkhälsoenkäten HLV Relationen fysisk psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande. GHQ (General Health Questionnaire ) är ett frågebatteri med tolv frågor som avser att indikera psykiskt välbefinnande. Tre eller fler negativt laddade svar har klassats som nedsatt psykiskt välbefinnande. De ingående frågorna mäter om man under de senaste veckorna kunnat koncentrera sig, haft svårt att sova på grund av oro, upplever att man gjort nytta, kunnat fatta beslut, känt sig spänd, känt att man inte kunnat klara sina problem, kunnat uppskatta det man gjort, kunnat ta itu med problem, känt sig olycklig och nedstämd, förlorat tron på sig själv, tyckt att man varit värdelös, på det hela taget känt sig någorlunda lycklig. Stress. Har svarat ganska mycket eller väldigt mycket på frågan: Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. Huvudvärk. Har svarat svåra eller lätta besvär av huvudvärk. Enbart kroppsliga besvär. Hit räknas svarande som enbart uppgivit sjukdom, kroppsliga besvär eller skador som skäl till att hälsan den senaste 0-dagarsperioden inte varit god. Enbart psykiska besvär. Hit räknas svarande som enbart uppgivit stress, nedstämdhet eller oro som skäl till att hälsan den senaste 0-dagarsperioden inte varit god. Både kroppsliga och psykiska besvär. Hit räknas svarande som både uppgett sjukdom, kroppsliga besvär eller skador och stress, nedstämdhet eller oro som skäl till att hälsan den senaste 0-dagarsperioden inte varit god. Svåra besvär i nacke/rygg/hand. De svarande som har uppgett svåra besvär av värk i skuldror, nacke/axlar eller ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias eller värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. Sociala relationer Lita på andra människor svarat nej på frågan om man i allmänhet kan lita på andra människor. Känt sig kränkt har någon eller flera gånger under de senaste tre månaderna blivit behandlad/ bemött på ett sätt så att personen känt sig kränkt. Deltagande i aktiviteter uppgivit att man deltagit i två eller fler aktiviteter de senaste månaderna. Aktiviteter: studiecirkel, föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, religiös sammankomst, sporttillställning, skrivit insändare, demonstration, offentlig tillställning, större släktsammankomst, privat fest.

22 stress i stan och övervikt i glesbygden? Levnadsvanor Övervikt och fetma har räknats ut utifrån uppgifter om längd och vikt. Övervikt = BMI över 5 och under 0. Fetma = BMI över 0. Stillasittande fritid = Svar på frågan: Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste tolv månaderna? Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än timmar i veckan. Fysisk aktivitet mer än 0 minuter/dag. Ägnar sig åt regelbunden motion och träning och ägnar sig en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som gör personen varm minst en timme i veckan. Frukt och grönt. Äter frukt och eller grönsaker minst fem gånger per dag. Drogrelaterade variabler Daglig rökare = Ja, på frågan: Röker du dagligen? Dagligt snus = Ja, på frågan: Snusar du dagligen? Daglig tobak = Snusar eller röker dagligen. Alkoholnorm = Ej riskkonsumtion. Berusad gång/månad = Har under de senaste månaderna druckit så mycket alkohol att personen blivit berusad minst gång /månad. Har använt hasch = Har någon gång använt hasch eller marijuana.

23 stress i stan och övervikt i glesbygden? Skillnader mellan kommuner I detta kapitel redovisas tabeller där värdena på olika variabler redovisas för de olika kommungrupperna. Med utgångspunkt i medelvärden för de olika kommungrupperna har en tredelning gjorts, där en trea (rött) innebär det sämsta värdet, en tvåa (gult) ett medelbra värde och en etta (grönt) de bästa värdena. Viss hänsyn har även tagits till spridningen mellan de olika kommungrupperna. Om en eller två kommungrupper avviker mycket från de övriga kommungrupperna har bara dessa tilldelats en trea eller en etta. I vissa fall då det inte går att säga att ett värde är bra eller dåligt står att det är högt eller lågt. Mått på ohälsa Av tabell och framgår att ohälsotalet är bäst i städer och förortskommuner och sämst i glesbygdskommuner och mindre kommuner. Medellivslängden är däremot, förutom i glesbygds- och mindre kommuner, även låg i storstäder. Tabell. Mått på ohälsa för kvinnor i olika kommungrupper. Ohälsotal 004 Medellivslängd Självmord >5 år Dödlighet i Dödlighet i hjärt år , , skador/ sjukdom(hjärtinfarkt)/ inv inv. >5 åren Kommungrupper >5 år, , Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Bäst värden Värden mitt emellan Sämst värden mer än inv inv. mindre än 500 inv. Värde för Sverige 55 dagar/år 8, 9, 7, 47,6

24 stress i stan och övervikt i glesbygden? Tabell. Mått på ohälsa för män i olika kommungrupper. Ohälsotal 004 Medellivslängd Självmord >5 år Dödlighet i Dödlighet i hjärt år , , skador/ sjukdom(hjärtinfarkt)/ inv inv. >5 åren Kommungrupper >5 år, , Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Bäst värden Värden mitt emellan Sämst värden mer än inv inv. mindre än 500 inv. Värde för Sverige 7 dagar/år 77,8, 64,7 07,4 Strukturella faktorer I tabell och 4 redovisas bland annat medelålder och andel som är född i Sverige. Andel höginkomsttagare respektive låginkomsttagare är ett relativt mått där höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken 0 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Låginkomstgränsen är på motsvarande sätt den sammanräknade inkomst under vilken 0 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Jämindex är en sammanvägning av variabler som på olika sätt mäter skillnad mellan män och kvinnor. Variablerna som ingår mäter utbildning, arbete, inkomst, föräldrapenning, kommunpolitik och frågor knutna till företag. Ginikoefficienten mäter inkomstskillnaderna i de olika kommunerna. Om alla tjänar lika mycket blir Ginikoefficienten låg, om det däremot finns vissa som har höga inkomster och andra som har låga blir Ginikoefficienten hög. Befolkningsutvecklingen mellan 980 och 005 stämmer väl överens med kommungrupp. I städer och förortskommuner ökar befolkningen medan den minskar i glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner och övriga kommuner med mindre än invånare. I pendlingskommuner och övriga kommuner med mer än invånare har befolkningsantalet varit konstant. Ginikoefficienten och jämindex visar på olika mönster. Ginikoefficienten är hög, det vill säga det finns stora skillnader i inkomst, i städer. Jämindex däremot är högt, det vill säga det finns stora skillnader mellan män och kvinnor i glesbygdskommuner, mindre kommuner och varuproducerande kommuner. Ginikoefficienten kan sägas sammanfatta andelen höginkomsttagare i relation till andelen låginkomsttagare. Ginikoefficienten är högst där det finns många höginkomsttagare och många låginkomsttagare. Den är däremot låg där det finns få höginkomsttagare och få låginkomsttagare som i till exempel varuproducerande kommuner. Hög andel anmälda brott är typiskt för städer och förortskommuner, som däremot har en låg andel som är 55 år eller äldre. I storstäder, förortskommuner och större städer är utbildningsnivån generellt hög (se tabell 4). Lägst är den i mindre kommuner och varuproducerande kommuner. I glesbygdskommunerna har kvinnorna en högre utbildningsnivå än männen.

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år Folkhälsodata; Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år Andel i procent av befolkningen i åldersgruppen 25-44 år 21 37,13 31,3 31,64 27,9 22 38,65 32,26

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad SÖDERTÄLJE Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2002 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 39 850 90-94 39 763 943 507 90-94 906 960 4 513 681 90-94

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner

Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner kommunala basfakta för folkhälsoplanering Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Karin Melinder statens folkhälsoinstitut www.fhi.se kommunala basfakta för folkhälsoplanering Hälsan

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Folkhälsan i Twincities

Folkhälsan i Twincities Folkhälsan i Twincities - Utvecklingen över tid Erik Gjessing Forskningsarbete under praoperiod Handledare: Professor Tomas Faresjö Höstterminen Sammanfattning Om man jämför olika indikatorer på folkhälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 999- Befolkningens åldersfördelning 999 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från 999 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning Folkhälsan i Sverige Levnadsförhållanden Mariestad 8 mars Ewa Britt Carlsson

Innehållsförteckning. Inledning Folkhälsan i Sverige Levnadsförhållanden Mariestad 8 mars Ewa Britt Carlsson Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer