Ungas inflytande och engagemang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungas inflytande och engagemang"

Transkript

1 Ungas inflytande och engagemang LUPP-projektet i Växjö kommun Malin Hjorth och Klas Eriksson Centrum för Kulturforskning, Växjö Universitet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Vaddå ungdomar? 5 2. Politik, samhällsfrågor och inflytande 7 Invandringspolitik den viktigaste samhällsfrågan 10 Kriminalitet, droger och rasism viktiga frågor för kommunen 11 Möjligheter och vilja att kunna påverka i kommunfrågor 13 Vad väljer de unga att engagera sig i? 14 Vilka kanaler väljer de för att kunna påverka? 18 Ointresse ett rationellt svar? Vardagen i skolan 22 Inflytande i skolan Fritid 27 Fritiden omfattning 27 Fritidens innehåll Hälsa och välbefinnande Fortsättning följer att ta tillvara ungas engagemang i den lokala ungdomspolitiken 46 Referenser 48 APPENDIX 1 En diskussion kring metoden, genomförandet och enkäter i framtiden APPENDIX 2 LUPP-enkäten APPENDIX 3 Diagramförteckning, Tabellförteckning 2

3 1. Inledning Vad vill unga människor? Vad engagerar dem på fritiden och i skolan? Vilka frågor i samhället upplevs som viktiga? Hur mår de? Satsar kommunen på rätt saker enligt ungdomarna? Upplever de att de har några möjligheter att påverka? Känner de att deras röst har någon betydelse i kommunen? Frågor som dessa är viktiga i utformningen av en lokal ungdomspolitik. Denna undersökning är en del av ett pilotprojekt, initierat av Ungdomsstyrelsen, där syftet är att få kunskap om ungas livsvillkor. Denna kunskap skall vara en grund i arbetet med att utveckla ungdomspolitiska program i kommunerna. Växjö är en av nio kommuner 1 som ingår i LUPP-projektet (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken). Tanken med projektet är kommunerna skall utbyta erfarenheter inom det ungdomspolitiska området och att i ett första steg genomföra en undersökning bland gymnasieungdomar i respektive kommun. Denna studie är ingen uppföljning av ungdomspolitiken som förs i Växjö kommun på så sätt att den är relaterad till ett konkret handlingsprogram. Däremot är studien ett sätt att nå mer kunskap om ungas syn på sin vardag i skola, familj och fritid. Utgångspunkten för LUPP-projektet är de nationella ungdomspolitiska målen: ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv; ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet samt att ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas tillvara som en resurs 2. Det första målet rör bl a frågor kring ett eget arbete, en egen bostad och egen ekonomi. Det andra målet innehåller frågor kring ungas inflytande dels på ett generellt plan i samhället och dels inflytandet över den egna, nära vardagen. Här handlar det både om att agera som individ, men också som kollektiv i nationella och internationella sammanhang. Det är framförallt detta andra mål vi tar fasta på i denna rapport. Att se unga människor som en resurs det tredje målet - innebär att se ungas kompetenser som värdefulla redan när de är unga, och inte vänta in en specifik ålder för att fånga upp olika individers engagemang och kraft. Detta mål kommer vi tillbaka till i en avslutande kommentar. Det finns flera vägar att gå för att få mer kunskap om ungas livsvillkor. I LUPPprojektet har man valt att genomföra en enkätundersökning. Enkäten kan ses som en första grund att stå på, men det är viktigt att komma ihåg att enkätresultaten som presenteras inte är någon Sanning av hur det verkligen förhåller sig utan det är en bild av hur unga människor upplever sin situation. Resultatet kan ge viss vägledning i det fortsatta ungdomspolitiska arbetet men man måste också vara medveten om att siffrorna måste tolkas och användas med viss försiktighet. Enkätundersökningen genomfördes våren 2002 bland de elever som gick sitt andra år på gymnasiet i Växjö kommun. Undersökningen är en totalundersökning bland de 1134 elever som då gick sitt andra gymnasieår. Totalt svarade 570 gymnasieelever på 1 Övriga kommuner är: Båstad, Haparanda. Huddinge, Kristinehamn, Malmö, Motala, Lycksele och Västerås. 2 SOU 1997:71. På ungdomars villkor. Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro, s

4 enkäterna vilket innebär en svarsfrekvens på 50%. De som inte går i skolan är därmed inte tillfrågade i denna enkät. Enkäten inleds med en grundmodul med bakgrundsfrågor och sedan följer sju moduler; fritid, skola, politik och inflytande, kompisar och familj, trygghet, hälsa samt arbete. Avslutningsvis lades en kommunspecifik modul där Växjö kommun framförallt valde att fördjupa frågorna kring politik och inflytande samt fritidsfrågor med lokal anknytning 3. Av de svarande var 49% killar och 51% tjejer 4 och de gick sitt andra år på följande gymnasieskolor: Teknikum (31%), Kungsmad (27%), Katedral (32%), Växjö Internationella skola (5%), Esaias Tegnér (2%), Elvagården/Gaudeo (2%) samt Pro Civitas (0,4%) 5. Bland dessa elever bor 53% av dem i Växjö tätort. 12% av eleverna är födda utanför Sverige (varav 0,4% i ett nordiskt land, 5 % i ett europeiskt land samt 7% i ett land utanför Europa) 6 och 14% har minst en förälder som är född utanför Sverige. Utbildningsnivån hos ungdomarnas föräldrar fördelar sig enligt följande: 12% av ungdomarnas mödrar har som högsta utbildning gått på grundskolan (eller har en lägre utbildning) och 19% har en far med samma utbildning. Andelen mammor med gymnasieutbildning och/eller eftergymnasial utbildning är 44%; och andelen pappor med motsvarande utbildning uppgår till 38%. Högskole- eller universitetsutbildade är 30% av de tillfrågades mammor och 28% av papporna 7. Rapportens struktur följer till viss mån de moduler som finns med i enkäten. Vi inleder med en redovisning av politikområdet och går vidare med inflytande och upplevelse av skolan. Därefter analyserar vi svaren kring fridsområdet samt de ungas upplevelse av sin hälsa. Avslutningsvis kommer vi att diskutera hur resultaten i enkäten kan anknytas till de ungdomspolitiska målen. 3 Enkäten ligger som bilaga till denna rapport. 4 Vi kommer fortsättningsvis att i fotnoter ange andelen svarande på de enkätfrågor vi redovisar i denna rapport. På så sätt synliggörs det interna bortfallet på respektive fråga. På frågan om de är kille eller tjej svarade 568 personer svarade på vilken skola de går på. På gymnasieskolorna studerade 1134 elever på sitt andra gymnasieår under 2002 i Växjö. Fördelningen i antalet elever på andra året var följande: Teknikum: 219 elever (19%), Kungsmadskolan 349 elever (31%) samt Katedralskolan: 442 elever (39%), Växjö Internationella skola: 72 elever (6%), Esaias Tegnér: 12 elever (1%), Elvagården/Gaudeo 5 elever (0,4%) och Pro Civitas: 55 elever (5%). Bland de som svarade på enkäten är därmed Katedral, Kungsmad och Pro Civitias något underrepresenterade medan Teknikum är något överrepresenterat. Vi kommer dock inte att redovisa svaren på enkätfrågorna i relation till de olika skolorna. Tilläggas skall även att Teknikum-eleverna fick svara på en pappersenkät, medan övriga skolor fyllde i elektroniska enkäter svarade på vilket land de själv är födda i; 565 svarade på deras fars födelseland och 559 svarade på vilket land deras mor är född i. I denna rapport kommer vi att använda oss av elevens födelseland (f6a) i korstabuleringar där etniskt ursprung är bakgrundsvariabel. 7 En relativt stor andel (14%) av de tillfrågade kunde inte uppge vilken utbildningsnivå mamman eller pappan har. 559 svarade på frågan om moderns utbildningsnivå och 550 om faderns utbildning. 4

5 Vaddå ungdomar? Det är viktigt när olika kategorier studeras att klargöra vilka förutsättningar det är som gör att en grupp av människor kan hänföras till just denna grupp. I det här fallet handlar det om ungdomar. Det som ofta förknippas med ungdom är att den hela tiden förändras i takt med tiden och vilket inte minst för vuxenvärlden innebär svårigheter att förhålla sig till ungdomsgruppen. Men ungdomen är även intressant då den tillhör framtiden, något som vi återkommer till lite längre fram i den här delen. Hur kan man då definiera ungdom? För det första kan vi säga att det utgör en fysiologisk utvecklingsfas inledd av puberteten och avslutad när kroppen i det närmaste har vuxit färdigt. För det andra kan det ses utifrån ett psykologiskt perspektiv som en livsfas som går genom adolescensens och postadolescensens olika faser, dvs. en psykologisk livsfas. Ett tredje perspektiv att se på ungdom handlar om ungdomar som en social kategori, precis som barn och vuxna. Den sociala kategorins inramning bestäms genom olika samhälleliga institutioner kanske främst skolan. Men det finns även olika ritualer som ungdomar kan eller måste genomgå för att lyftas upp till vuxenheten. Det kan handla om konfirmation, lagstiftning kring olika åldersgränser och myndighet. I dessa ritualer kan också olika sociala handlingar inbegripas som att flytta hemifrån, påbörja en utbildning, börja arbeta, och en del skulle säga giftermål även om det sker betydligt senare i livet. Det faktum att ungdomar idag allt senare blir vuxna är dock en tendens som gäller de flesta sociala handlingar, vilket vi återkommer till nedan. För det fjärde är ungdomlighet kulturellt bestämt, ungdomskultur ställs här mot det som ses som kännetecknande för barndomen och det som ses som vuxet, Att samla vuxenpoäng är inte eftersträvansvärt bland ungdomar utan något som handlar om förutsägbarhet och ett avståndstagande från det mer ordnade vuxna livet. Att köpa en läskback istället för enstaka flaskor, att storhandla istället för att köpa mat för dagen osv är inte något eftersträvansvärt under ungdomstiden. Som läsaren säkert har upptäckt är ungdomen något som definieras relationellt, den definieras lika ofta utifrån vad den inte är som vad den är. En diskussion som idag förs både i samhället och inom akademin är bilden av ungdomstiden som något som har sträckts ut eller förlängts. Detta är ett fenomen som går både neråt och uppåt, dvs. barn är idag allt kortare tid socialt och kulturellt barn och anammar allt tidigare en livsstil som liknar ungdomens. Samtidigt som ungdomar idag socialt och kulturellt allt senare kommer in i vuxenheten. Denna förlängda ungdom handlar således inte om de fysiologiska och psykologiska aspekterna av ungdomen, utan främst om de sociala handlingarna och individernas relation till olika offentliga institutioner såsom skolan. Idag flyttar barnen allt senare från sina föräldrar, man utbildar sig allt längre, man börja därmed också arbeta och få egen försörjning allt senare i livet. Samtidigt neråt fångar allt yngre barn upp det liv som tidigare kännetecknade tonårstiden, det kan bland annat handla om klädstil, men även andra smakpreferenser såsom t ex musik, medievanor och mer problematiskt förhållningssätt till exempelvis alkohol. Varför är det då så intressant att studera ungdomar och ungdomstidens uttryck? Som vi tog upp inledningsvis i den här delen så tillhör ungdomar framtiden, de är våra kommande vuxna. Ytterligare en anledning till att det från vuxenvärldens sida är så 5

6 intressant att studera och kartlägga ungdomar är okunnigheten vilken många gånger kan resultera i osäkerhet och bilden av ungdomstiden som hotfull. Många exempel visar att ungdomar och det liv som de lever har en tendens att skapa moralisk panik i vuxenvärlden. Utmärkta exempel är ungdomars medievanor, där videotittande, spelande, surfande på nätet ses som något som hotar deras välbefinnande på ett eller annat sätt, men som i grund och botten många gånger handlar om vuxenvärldens osäkerhet och okunskap om ungdomars liv och kultur. En tredje anledning till att det är intressant att studera ungdomar är att de som en del forskar kallar det är seismografer 8 i tiden eller känslospröt i samtiden 9. Ungdomen har fått rollen som representanter för sökandet efter annorlunda livsformer. Ungdomarna ska ta riskerna, och samhället spelar på något sätt publikens roll, vilken ibland intresserat, ibland skeptiskt och i vissa fall tämligen hysteriskt tar del av det ungdomarna gör och står för. Det finns ett glapp som har en tendens att uppträda när samhället ska försöka förstå ungdomar. Samhället är till viss del orienterat mot myten om ungdomligheten och samtidigt tyvärr inte särdeles intresserat av ungdomarna själva. Därför är det viktigt att undersökningar som dessa görs och att de i sin förlängning verkligen når fram till något som överbryggar detta glapp, varför inte den goda dialogen. När studier av olika sociala kategorier görs är det mycket viktigt att hela tiden påminna om att den sociala kategori som studeras, ungdomar, inte är en homogen kategori. Vi kan utifrån enkätmaterialet säga vad majoriteten har svarat utifrån de olika frågor som har ställts, men det finns ett antal faktorer som påverkar varför ungdomar tycker som de tycker, gör som de gör och säger som de säger. Det handlar till exempel om socioekonomisk bakgrund, kön, ålder, vilken ungdomsgrupp man anser sig tillhöra, etnisk bakgrund, bostadsort osv. Vi höjer därmed ett varningens finger. Bara för att de flesta tjejer har svarat på ett visst sätt innebär detta inte nödvändigtvis att vi kan säga att tjejer tycker så för att de är tjejer, utan det kan också lika väl handla om andra faktorer som uppväxtvillkor, ålder etc. 8 Lalander & Johansson Nilsson (1996) i Krokig väg till vuxen 6

7 2. Politik, samhällsfrågor och inflytande Vilket intresse har de unga för politik och samhällsfrågor? Vilka frågor ses som de viktigaste samhällsfrågorna? Upplever de unga att de har någon möjlighet att påverka? Har de försökt att påverka och i så fall på vilket sätt? De bilder som målas upp av det politiska engagemanget i dagens Sverige präglas av uttryck som cynism och misstro mot politik och politiker samt ointresse, ja rent av apati för politiska frågor bland en stor del av befolkningen. Färre människor är föreningsaktiva, färre partipolitiskt aktiva och vi har ett allt lägre valdeltagande i Sverige. Att tala om demokratins kris har blivit allt vanligare både i media, i politiska och i akademiska sammanhang. 100 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad DIAGRAM 2.1 HUR INTRESSERAD ÄR DU AV POLITIK? På frågan om de är intresserade av politik svarar 68% att de inte är särskilt eller alls intresserade av politik 10. Det är alltså en övervägande del av ungdomarna i denna studie som inte anser sig bry sig om politik. Ungdomars intresse för politik har genom åren alltid varit lägre än äldres intresse 11. Det kan tolkas som så att engagemanget ökar med åldern när känslan av delaktighet i samhället blir större, men vi kan också se nedgången som ett genomgående mönster i samhället och inte enbart något som rör ungdomsgruppen. Samtidigt kan man också vända på resonemanget och se det positiva i att det är 32% som svarar att de är mycket eller ganska intresserade! Om vi tittar närmare på gruppen gymnasieungdomar i studien så ser vi skillnader mellan de som har föräldrar som studerat på högskola/universitet och de som har föräldrar med grundskoleutbildning eller lägre. 12% av de elever med en högutbildad svarande. 11 Sörbom, A. (2002). Vart tar politiken vägen? Om individualisering, reflexivitet och görbarhet i det politiska engagemanget. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 7

8 far uppger att de är mycket intresserade av politik jämfört med 3% av de elever vars far avslutat sin grundskoleutbildning (eller lägre) 12. Frågan om man är intresserad av politik rymmer givetvis flera tolkningar hos de som svarar på den och definitionen, vad man lägger i begreppet politik och inte, är intressant i sig. I en undersökning från 60-talet likställde de flesta människor politik med den offentliga sfären : med politiska partier och staten. Idag är gränserna uppluckrade och de vardagliga aktiviteterna har blivit politiserade allt mer genomsyras av politik 13. I en bredare definition av politik innefattas inte bara politiska partier eller organisationer utan politiska handlingar kan försiggå inom fler områden i samhället. Det avgörande för att något skall definieras som politik är att det inbegriper kollektiva element och försök att förändra samhället. Sociologen Adrienne Sörbom definierar politik på följande sätt: Vad alla dessa aktiviteter har gemensamt vilket gör att de kan kallas politiska är att de syftar till att skapa en förändring som inte enbart berör den enskilda individen eller familjen, utan de syftar också, om än indirekt, till att förändra på en kollektiv nivå 14. Aktiviteten bör också vara medveten för att ses som en politisk handling. Problemet med en vidare definition av politik är givetvis att det blir svårare att dra gränser för politik och icke-politik. Men samtidigt är det viktigt i studiet av unga att vidga politikbegreppet eftersom de ofta känner sig utestängda och främmande för konventionellt definierad politik 15. Definitionen av politik kan därmed vara en del av en undersöknings syfte, dvs att man låter de som svarar på en enkät eller de som intervjuas ge sina definitioner för att se vad politik innebär för den vanlige medborgaren. Hur drar olika individer och grupper gränser mellan det offentliga och det privata? Politik kan tolkas på olika sätt och det är inte självklart vad ses som personligt eller politiskt och därför är det intressant att studera vilka definitioner som har företräde framför andra i en grupp och varför det är så. Ungdomarna i denna undersökning verkar ha en snäv definition på politik, där politik oftast förknippas med partipolitik och den statliga sfären. Detta kommer till uttryck framförallt när man relaterar intresset för politik till intresset för samhällsfrågor. 12 Beräknat på faderns utbildning (p= 0,000), även signifikans på moderns utbildning (p=0,028). 13 Schudson, M. (1997). Why Conversation is Not the Soul of Democracy. Critical Studies in Mass Communication, 14, pp Sörbom, A. (2002). Vart tar politiken vägen? Om individualisering, reflexivitet och görbarhet i det politiska engagemanget. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, s Se bl a Buckingham, D. (2000). The Making of Citizens. Young People, News and Politics. London: Routledge. 8

9 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad DIAGRAM 2.2 HUR INTRESSERAD ÄR DU AV SAMHÄLLSFRÅGOR Engagemanget för samhällsfrågor är således större än intresset för politik. Här svarar 51% att de är mycket eller ganska intresserade 16. Skillnaden mellan intresset för politik och intresset för samhällsfrågor blir även tydligt om vi ser till hur gymnasiekillarna och gymnasietjejerna svarade på dessa frågor Politik (killar)politik (tjejer) Sh.frågor (killar) Sh.frågor (tjejer) Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad DIAGRAM 2.3 INTRESSE FÖR POLITIK OCH SAMHÄLLSFRÅGOR (KÖN) Om vi ser till dem som säger att de är mycket intresserade av politik så finns här en skillnad mellan tjejer och killar (12% av pojkarna och 4% av flickorna). Denna skillnad försvinner dock i frågan kring samhällsfrågor där 10% av pojkarna och 9 % av flickorna menar att de är mycket intresserade av samhällsfrågor 17. Den snävare synen på politik och politiskt deltagande är fortfarande något som förknippas med män, ett resonemang som även fördes i 80-talets maktutredning 18. För att förstå unga kvinnors engagemang i medborgerliga frågor är det därför viktigt att vidga politikbegreppet till att innefatta samhällsfrågor i stort svarande. 17 Signifikans på intresset för politik och kön, p= 0,002 samt intresse för samhällsfrågor och kön, p: 0, Petersson, O. m fl (red.) (1989). Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons bokförlag. 9

10 Skillnaden mellan elever vars föräldrar har olika grad av utbildning blir också mindre i kategorin mycket intresserade när det gäller intresset för samhällsfrågor. 9 % av barnen till lågutbildade föräldrar och 10% av de högutbildades barn är mycket intresserade av samhällsfrågor 19. Den negativa bilden av ett nedåtgående intresse av politik kan därmed nyanseras något. Även om det partipolitiska engagemanget minskar så ökar intresset för andra typer av politiskt handlande t ex så svarar 74 % av svenskarna i en undersökning på 90-talet att de förutom att rösta har deltagit i någon form av politisk aktivitet. Detta kan jämföras med 58 % på 80-talet 20. En positiv tolkning av detta är att medborgarna inte är ointresserade av politik i stort, utan att intresset för politik bara ändrat karaktär. Invandringspolitik den viktigaste samhällsfrågan I en öppen fråga fick gymnasieeleverna själva ange och rangordna de tre samhällsfrågorna som de ansåg viktigast. Rangordningen på samhällsfrågorna blev följande 21 : 1) Invandringspolitik 9) Övrigt 4% 29% 2) Skola 10% 11) Ungdomsfrågor 3% 3) Kriminalitet 8% 11) Jämlikhet 3% 4) Miljö 6% 13) Bostäder 1% 5) Arbetslöshet 5% 13) Fritid och kultur 1% 5) Sjukvård 5% 14) Demokrati 1% 5) Droger 5% 14) Djurens rättigheter 1% 5) Jämställdhet 5% 14) EU/EMU 1% 9) Ekonomi 4% Vet ej 10% TABELL 2.1 VILKA ÄR DE VIKTIGASTE SAMHÄLLSFRÅGORNA? Det är många av eleverna som svarat i just de ord som bildat rubrikerna på de olika frågorna. Det är intressant att 18-åringarna svarar med begrepp som kriminalitet, jämställdhet och jämlikhet när de skall nämna de frågor som de anser vara viktigast. Vi ser här att kollektiva frågor som t ex jämställdhet och jämlikhet finns i de ungas medvetande, trots diskussioner om en alltmer individualiserad politik. Antingen kan svaren tolkas som att ungdomarna svarar rutiniserat på dessa frågor och då använder sig av de uttryck som de förknippar med den politiska sfären, ofta förmedlad genom 19 Beräknat på moderns utbildning. P=0,687 (Här finner vi således inga signifikanta samband). 20 SOU 1999:93. Det unga folkstyret. Demokratiutredningens forskarvolym VI personer svarade på denna öppna fråga, procenttalet visar hur många av dessa som nämnt frågan i sitt första alternativ. Kategoriseringen har rapportförfattarna gjort. 10

11 massmedier 22. De ungas svar kan också ses som en potential för kollektiva handlingar. Både tjejerna och killarna anger invandringspolitik och skolfrågor som de två viktigaste frågorna. Vad gäller den tredje viktigaste frågan skiljer sig killarna och tjejerna åt: gymnasieelever av manligt kön ser kriminalitet som den tredje viktigaste frågan och de kvinnliga eleverna anger frågor om droger som det tredje viktigaste området. Skillnaden mellan könen finns också om vi delar upp kategorin invandringspolitik i de som uttalar sig tydligt mot främlingsfientlighet och de som anger det bredare alternativet: invandringspolitik. Det senare uttrycket används av 16% av killarna och 5 % av tjejerna. Däremot är det fler av tjejerna (20%) som skriver att den viktigaste frågan är att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism jämfört med 14% av killarna 23 Kriminalitet, droger och rasism viktiga frågor för kommunen Vad är då viktigast att satsa på i kommunen enligt ungdomarna? I en rangordning av de områden som de unga tycker är mest viktiga att satsa på hamnar frågan om kriminalitet högst upp 24. 1) Minska kriminaliteten (67%) 8) Arbetsmiljö i skolan (47%) 2) Minska användandet av droger 10) Idrottsanläggningar (37%) bland unga (65%) 3) Arbete mot främlingsfientlighet 10) Djurens rättigheter (37%) och rasism (61%) 3) Minska arbetslösheten bland 12) Kollektivtrafik, t ex bussar unga (61%) och tåg (36%) 5) Lika lön för lika arbete för män 13) Stöd till föreningar (27%) och kvinnor (60%) 6) Miljön (52%) 14) Stöd till kulturverksamheter för unga (26%) 7) Ställen där ungdomar kan 15) Gator, vägar och cykelbanor mötas (51%) (22%) 8) Bostäder för unga (47%) TABELL 2.2VAD ÄR VIKTIGAST ATT SATSA PÅ I KOMMUNEN? 22 Ungt val med formulerade ungdomsfrågor hade nyligen genomförts i gymnasieskolorna. 23 Frågor som rör kriminalitet nämner 11% av killarna som den tredje viktigaste frågan och 6% av tjejerna. Drogfrågor är den tredje viktigaste frågan för tjejerna (8%) och 3% av killarna anger denna fråga som en viktig samhällsfråga. P=0, Här gavs fasta svarsalternativ och de fick ange om de tyckte frågan var mycket viktigt i en skala ner till inte alls viktigt (Därav den högre andelen svarande samt högre procentandel jämfört med den öppna frågan kring samhällsfrågor). Procenttalen anger de som angett alternativet mycket viktigt. Andel svarande på de olika frågorna: kriminalitet: 557 svarande; droger: 556 svarande; främlingsfientlighet: 561 svarande; arbetslösheten: 560 svarande; lika löner, 562 svarande; miljön: 560 svarande; mötesplatser för unga: 560 svarande; bostäder. 560 svarande; arbetsmiljö i skolan: 560 svarande; idrottsanläggningar: 561 svarande; djurens rätttigheter: 561 svarande; kollektivtrafik: 560 svarande; föreningsstöd: 561 svarande, stöd till kulturverksamheter: 560 svarande samt gator, vägar och cykelbanor: 558 svarande. 11

12 De kategorier av frågor där högst andel av de unga svarade inte alls viktigt är djurens rättigheter (8%), stöd till kulturverksamheter (5%), arbete mot främlingsfientlighet och rasism (5%). Om vi jämför vad som anses viktigt på ett mer generellt plan jämfört med det lokala, specifika så är det ungefär samma frågor som nämns. Att minska kriminaliteten och drogfrågor hamnar dock något längre upp i vad som anses viktigt att satsa på i kommunen och skolfrågor hamnar längre ner. Detta måste dock tolkas med försiktighet eftersom frågan inte var formulerad på samma sätt och dessutom innefattar kategorin skola ett antal olika skolfrågor jämfört med arbetsmiljö i skolan som är en snävare kategori. Tjejerna anger svarsalternativet mycket viktigt i högre grad jämfört med killarna - och det gäller alla frågor som kommunen kan satsa på. Ser vi till vad ungdomarna anser vara mycket viktigt för kommunen att satsa på är skillnaderna mellan könen störst i frågan kring lika lön för lika arbete där 80% av de unga kvinnorna skriver att detta är en mycket viktig fråga, medan endast 38% av de unga männen anser detsamma. Andelen flickor är också betydligt högre bland de som tycker att kommunens arbete mot främlingsfientlighet samt djurens rättigheter är mycket viktigt. 78% av tjejerna anser att det är mycket viktigt att kommunen arbetar mot främlingsfientlighet och 43 % av killarna anser detta vara mycket viktigt. Djurens rättigheter är mycket viktigt för 52 % av de kvinnliga eleverna och för 20% av de manliga 25. Vad är viktigast för killarna? (Andel som angett alt. mycket viktigt ) Vad är viktigast för tjejerna? (Andel som angett alt. mycket viktigt ) 1) Minska kriminaliteten (63%) 1) Lika lön för lika arbete (80%) 2) Minska användningen av 2) Minska användningen av droger droger bland unga (52%) bland unga (78%) 3) Minska arbetslösheten bland 3) Arbete mot främlingsfientlighet unga (52%) och rasism (78%) Vad är minst viktigt bland killarna? (Andel som angett alt. inte alls viktigt ) Vad är minst viktigt bland tjejerna? (Andel som angett alt. inte alls viktigt ) 1) Djurens rättigheter (15%) 1) Djurens rättigheter (2%) 2) Arbete mot 2) Stöd till kulturverksamheter för främlingsfientlighet och rasism unga (2%) (10%) 3) Stöd till kulturverksamheter för unga (9%) TABELL 2.3 HUR VIKTIGT ÄR DET ATT SATSA PÅ FÖLJANDE SAKER? 3) Stöd till föreningar; minska droganvändningen bland unga; idrottsanläggningar, 1%) 25 Signifikansnivån för frågan om främlingsfientlighet mot kön är p= 0,000 och i frågan om djurens rättigheter mot kön är p= 0,

13 Möjligheter och vilja att kunna påverka i kommunfrågor 66% av ungdomarna tycker att de har ganska eller mycket små möjligheter att själva föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen 26. Men här finns också en grupp som ser mer positivt på sin påverkanspotential: 11% anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter. Om vi ser till olika grupper av ungdomar så finner vi inga signifikanta samband mellan könen, mellan elever födda i olika länder eller elever med olika social bakgrund vad gäller upplevelsen av att kunna påverka. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2% 9% 36% 30%23% Mycket stora möjligheter Ganska stora möjligheter Ganska små möjligheter Mycket små möjligheter Vet ej DIAGRAM 2.4 HUR STOR MÖJLIGHET HAR DU ATT SJÄLV FÖRA FRAM DINA ÅSIKTER TILL DEM SOM BESTÄMMER I KOMMUNEN? Man kan fundera kring hur ungdomarna har uppfattat denna fråga: att kunna föra fram sin åsikt är ju en sak, men om de som bestämmer sedan lyssnar och att det blir något resultat, några konkreta handlingar av de förslag och åsikter man för fram är en annan. Detta återkommer vi till i diskussionen kring hur effektiva olika kanaler för påverkan är. Att det är så många som 66% som upplever att de inte har någon större möjligheter att påverka kommunen kan ha sin grund i maktlöshet och också skapa en känsla av maktlöshet. Att känna sig maktlös är inget ovanligt i sig, men det intressanta är hur vi väljer att uttrycka den: säga att vi inte bryr oss; bara bry oss om det vi kan påverka; erkänna att vi är maktlösa men ändå försöka göra något; bli arga eller bara rycka på axlarna. Det finns de som menar att sättet att uttrycka sin maktlöshet är en del av gruppens kultur. Hur människor pratar om politik skall därmed inte ses som bevis på hur de tänker och vad de kan utan ett sätt att uttrycka och presentera sig själva. Det blir ett sätt att förhålla sig till sig andra svarande. 23 % svarar vet ej på frågan om de har möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. 27 Buckingham, D. (2000). The Making of Citizens. Young People, News and Politics. London: Routledge samt Eliasoph, N. (1998). Avoiding Politics. How Americans produce apathy in everyday life. Cambridge: Cambridge Un iversity Press. 13

14 Från upplevda möjligheter att kunna påverka går vi nu till frågan om de skulle vilja påverka % skulle vilja vara med och påverka i frågor som rör kommunen, framförallt i frågor som ligger dem nära som fritidsfrågor och skolfrågor. Så även om flertalet inte tror att deras åsikter når fram till beslutsfattare i kommunen är det en större andel som ändå vill ha inflytande. Drygt var tredje gymnasieelev i denna studie visar här intresse en potential att ta vara på! 39% Vill inte påverka 61% Vill påverka DIAGRAM 2.5 VILL DU VARA MED OCH PÅVERKA I FRÅGOR SOM RÖR DIN KOMMUN? Vi finner inga samband mellan kön, föräldrarnas utbildningsnivå eller etnisk bakgrund vad gäller intresset för eller möjligheterna att påverka kommunal verksamhet eller ej. Det är således ingen specifik ungdomsgrupp i denna undersökning som upplever sig stå mer utanför möjligheterna och intressets gränser utan det är en generell uppfattning i hela ungdomsgruppen. De 61% som inte vill vara med och påverka lokalt skriver att det främst beror på att de inte är tillräckligt intresserade (46%), att de kan för lite om hur man skall gå tillväga (18%) eller att de inte har tid (16%) 29. Det finns här en risk att kommunen kopplas samman med den av vuxna kontrollerade politiska sfären som förknippas med traditionell politik. Vi använder ordet risk för att detta kan innebära att de unga känner att kommunfrågor inte är något för dem. Könsskillnader framträder i de olika svarsalternativen till varför man inte är med och påverkar. De unga männen anger i högre grad än tjejerna att de inte är intresserade (53% av killarna och 39% av tjejerna) medan tjejerna anger att de kan för lite för att kunna påverka i högre grad än killarna (24% av tjejerna och 12% av killarna) 30. Vad väljer de unga att engagera sig i? Vi ser en förändring i hur människor ser på politik och hur människor väljer att engagera sig. I det senmoderna samhället blir individens egna val viktigare än de förut självklara traditionerna och detta färgar av sig på det politiska engagemanget. Denna valfrihet kan vara både positiv och negativ. Den skapar möjlighet för individen att bryta traditionella barriärer. Men valfriheten kan också leda till svarande svarande. 30 P=0,

15 osäkerhet och högre krav på individen eftersom det upplevs som om det är upp till en själv att göra något av sitt liv. En talande metafor är att fortskaffningsmedlet i livets resa har bytts från tåg till bil. Istället för att följa rälsen måste bilföraren ta flera beslut i olika vägskäl och man får en känsla av att själv kunna styra sin egen väg. Men man får samtidigt inte glömma bort att vissa glider fram i en Porsche och andra skumpar fram i Lador. Individen får en känsla av att hon själv formar sitt liv genom de val hon gör och på så sätt tvingas man in i valfriheten 31. Individualiseringen i samhället kan vara en del i förklaringen till att människor inte vill engagera sig i partier eller större organisationer man tar saken i egna händer och agerar som individ. Vissa ser detta som slutet för medborgarskapet 32. Det som ligger nära oss själva blir det politiska område vi engagerar oss i, t ex i konsumentbojkotter. Reflexivitet är också något som utmärker det senmoderna samhället och vi ifrågasätter auktoriteter i högre grad. Detta kan ju ses som något positivt, men det kan också göra att vi i högre grad även ifrågasätter vår egen möjlighet till att förändra något 33. Vad väljer då ungdomarna i denna studie att engagera sig i? 34 1) Skrivit på en namninsamling 6) Varit medlem i ett politiskt parti (50%) (8%) 2) Burit märken/symboler 6) Deltagit i bojkotter, köpstrejker som uttrycker en åsikt (18%) (8%) 3) Deltagit i lagliga 9) Deltagit i olagliga demonstrationer (16%) demonstrationer/aktioner (5%) 4) Tagit kontakt med någon 10) Målat politiska slagord på politiker (13%) allmän plats (4%) 5) Chattat/debatterat politik på 11) Ockuperat byggnader (2%) nätet (11%) 6) Skrivit insändare (8%) 11)Skadat allmän/andras egendom i protest (2%) TABELL 2.4 HAR DU NÅGON GÅNG DET SENASTE ÅRET DELTAGIT I NÅGON AV FÖLJANDE AKTIVITETER ELLER KAN DU TÄNKA DIG ATT GÖRA DET? 31 Furlong, A. & Cartmel, F. (1997). Young People and Social Change. Individualization and risk in late modernity. Buckingham: Open University Press. 32 Buckingham, D. (2000). The Making of Citizens. Young People, News and Politics. London: Routledge. 33 SOU 1999:93. Det unga folkstyret. Demokratiutredningens forskarvolym VI. 34 Antal svarande på de olika områdena: namninsamling: 563 svarande, burit märken: 564 svarande, lagliga demonstrationer: 561 svarande, chattat: 563 svarande, politikerkontakt: 562 svarande, insändare: 562 svarande, medlemskap i parti: 561 svarande, bojkotter: 564 svarande, olagliga demonstrationer: 562 svarande, politiska slagord: 563 svarande, ockuperat byggnader: 562 svarande samt skadat andras egendom: 563 svarande. 15

16 Tabellen ovan visar de politiska handlingar som ungdomarna i studien gjort under det senaste året (alternativen var fasta). De tre vanligaste sätten att påverka är således att skriva på en namninsamling, att delta i lagliga demonstrationer och att bära märken. Frågan är om det är vissa individer som gör allt, ett slags elitmedborgare eller om de poliska handlingarna är spridda mellan olika individer att de är delaktiga på något eller några sätt. Vissa studier visar att medborgarna är aktiva i ett avseende och passiva i ett annat vilket innebär att de finns få som är helt utomstående och passiva men heller inga superaktiva 35. I denna undersökning finner vi dock en grupp individer som uppger att de inte har gjort något av de föreslagna alternativen under det senaste året. En dryg tredjedel av gymnasieungdomarna står därmed utanför de politiska handlingarna (i varje fall de politiska handlingar som föreslagits i enkäten). I övrigt ser vi att två tredjedelar av ungdomarna har gjort minst en handling inom ett politiskt område och vi finner få superaktiva medborgare bland gruppen - endast 6 % har varit aktiva i fler än 5 handlingar. I genomsnitt har de unga genomfört 1,4 handlingar, så de flesta har gjort något men inte massor. Detta mått är dock något vanskligt eftersom vi inte här kan se hur ofta de gjort något, vi ser bara hur fördelningen ser ut på olika områden. Det kan ju vara så att man demonstrerar varje månad, men detta ger ändå bara utslaget 1 handling enligt denna beräkning 36. 5% 6% Inga politiska handlingar 14% 9% 34% Handling inom ett område Handlingar inom två områden Handlingar inom tre områden 32% Handlingar inom fyra områden Handlingar inom fem eller fler områden DIAGRAM 2.6 ANTALET POLITISKA HANDLINGAR Tjejerna har i högre grad än killarna skrivit på namninsamlingar (56% av tjejerna och 44% av killarna) och deltagit i lagliga demonstrationer (20% av tjejerna och 13% av killarna). De unga männen har i högre grad än de unga kvinnorna chattat/debatterat politik på nätet (16% av killarna och 7% av tjejerna) och varit medlemmar i ett 35 SOU 1997:71. På ungdomars villkor. Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro svarande. 16

17 politiskt parti (12% av killarna och 4% av tjejerna) 37. Återigen ser vi mönstret från 80-talets maktutredning att aktiviteter som hör till den traditionella politiska sfären - i detta fall politiska diskussioner över nätet och politiska partier - i högre grad är och ses som en manlig angelägenhet. I utformandet av ungdomspolitiska program är det viktigt att ta hänsyn till dessa skillnader för att olika grupper av ungdomar ska känna sig involverade. 27% av de elever som är födda utomlands har deltagit i lagliga demonstrationer vilket kan jämföras med svenska elevers demonstrationsaktiviteter om 15% 38. Vad gäller övriga aktiviteter är skillnaderna inte stora mellan grupperna. I frågan om ungdomarna har gjort något av de politiska handlingarna ställs också frågan om de kan tänka sig att göra någon eller några av de föreslagna handlingarna i framtiden, ett slags handlingspotential. 1) Skriva insändare (58%) 2) Delta i lagliga demonstrationer (50%) 3) Ta kontakt med någon politiker (47%) 4) Delta i bojkotter (45%) 5) Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt (42%) 6) Skriva på en namninsamling (40%) 7) Vara medlem i ett politiskt parti (36%) 8) Chatta/debattera politik på Internet (32%) 9) Delta i olagliga demonstrationer/aktioner (24%) 10) Ockupera byggnader (15%) 11) Skada allmän/andras egendom i protest (12%) 12) Måla politiska slagord på allmän plats (10%) TABELL 2.5 HAR DE INTE GJORT MEN KAN TÄNKA SIG ATT GÖRA Unga män och kvinnor skiljer sig åt i denna fråga genom att högre andel av kvinnorna kan tänka sig att skriva en insändare och delta i lagliga demonstrationer jämfört med männen 39. Manliga elever kan i högre grad tänka sig att skriva på en namninsamling, delta i olagliga demonstrationer, ockupera byggnader samt skada allmän/andras egendom i protest 40 Den sista delen av denna fråga berör de politiska handlingar som ungdomarna inte kan tänka sig att göra 37 Namninsamlingar mot kön p=0,019; lagliga demonstrationer mot kön p=0,001; chattat politik mot kön p=0,005 samt medlemskap i politiska partier mot kön p=0, p=0, Kan tänka sig att göra. Skriva en insändare: 63% av kvinnorna och 53% av männen, p=0,001. Delta i lagliga demonstrationer: 54% av kvinnorna och 46% av männen, p=0, Kan tänka sig att göra. Skriva på en namninsamling: 45% av männen och 37% av kvinnorna p= 0,019. Delta i olagliga demonstrationer: 29% av männen och 20% av kvinnorna p= 0,006. Ockupera byggnader: 19% av männen och 11% av kvinnorna, p= 0,003. Skada allmän/andras egendom i protest: 15% av männen och 8% av kvinnorna, p= 0,

18 1) Måla politiska slagord på allmän plats (86%) 1) Skada allmän/andras egendom i protest (86%) 3) Ockupera byggnader (82%) 4) Delta i olagliga demonstrationer/aktioner (70%) 5) Chatta/debattera politik på Internet (57%) 6) Vara medlem i ett politiskt parti (56%) 7) Delta i bojkotter (47%) 8) Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt (40%) 9) Ta kontakt med någon politiker (40%) 10) Skriva insändare (34%) 11) Delta i lagliga demonstrationer/aktioner (34%) 12) Skriva på en namninsamling (9%) TABELL 2.6 SKULLE DE INTE KUNNA TÄNKA SIG ATT GÖRA Det är framförallt tjejerna som inte kan tänka sig att göra de mer våldsamma politiska handlingarna även om dessa aktiviteter är otänkbara även hos en hög procentandel av killarna. Skadegörelse är inte tänkbart för 91% av tjejerna och siffran för killarna är 81% 41. Ockupera byggnader är inget för 88% av de kvinnliga eleverna och 77% av de manliga eleverna tycker detsamma 42. Det är också en stor grupp unga kvinnor som inte vill delta i olagliga demonstrationer (76%) där unga mäns ovilja är 64% 43. Bland de unga männen finns en högre andel jämfört med de unga kvinnorna som inte kan tänka sig att delta i lagliga demonstrationer eller skriva insändare 44. Vilka kanale r väljer de för att kunna påverka? Vi har hittills diskuterat om intresset finns för att påverka och hur detta intresse kommer till uttryck i olika handlingar och icke-handlingar. Vi går nu vidare med frågor kring vilka kanaler man använder sig av för att påverka. Vart vänder ungdomarna sig för att påverka kommunen och hur effektiva upplever de unga att dessa kanaler är (tabell 2.7)? 41 P= 0, P=0, P=0, Kan inte tänka sig. Delta i lagliga demonstrationer: männen: 41% och kvinnorna 27%, p= 0,001. Att skriva insändare: männen: 41% och kvinnorna: 28%, p= 0,

19 Vet inte 50 % Personlig kontakt 17% Medier 15% Tjänstemän eller politiker 15% Politiskt parti/politiskt ungdomsförbund 13% Vill inte påverka 10% Förening eller organisation 6% TABELL 2.7 VART VÄNDER DU DIG OM DU VILL PÅVERKA NÅGOT I DIN KOMMUN? (ANDELEN SOM SVARAR JAG PÅ RESPEKTIVE ALTERNATIV) 45 Anmärkningsvärt är att hälften av ungdomarna inte vet vart de kan vända sig för att påverka något. Denna okunskap visas också i frågan om de lärt sig något i skolan om hur man påverkar samhället. Hela 77% av de unga anser att de lärt sig ganska lite, lite eller inget alls om hur man på olika sätt kan förändra samhället 46. I valet av påverkningskanaler finns inga samband mellan kön eller social bakgrund. De personliga kontakterna och därefter tjänsteman/politiker är de kanaler som oftast uppges som möjliga sätt att påverka kommunen. Personliga kontakter kan dels betyda att man har en informell kontakt med en person man känner som på något sätt kan utgöra en kanal för påverkan. Att kontakten är personlig kan även konnotera att man vill ha ett personligt möte, dvs ansikte mot ansikte. Det personliga mötet är viktigt för de unga i denna studie. 78% av de unga tycker att det är viktigt att grupper av ungdomar träffas och diskuterar viktiga frågor med kommunens beslutsfattare 47. Om detta är en aktivitet som pågår eller inte i Växjö kommun verkar flera vara osäkra på - 72% vet inte om beslutsfattare i kommunen regelbundet brukar träffa ungdomar 48. Att gå från en generell tanke om vikten av att ungdomar träffar beslutsfattare till sin egna insats verkar däremot vara ett stort steg. Trots att många anser det vara viktigt så vill endast 23% själva träffa dessa beslutsfattare regelbundet. En högre andel av tjejerna (86%) tycker att det är viktigt att de som bestämmer träffar unga ansikte mot ansikte (jämfört med 70% av killarna 49 ) men denna skillnad försvinner när det rör det egna handlandet - att själv vilja träffa politiker 50. Ungdomar födda utomlands tycker i lika hög grad som de 45 Denna fråga hade åtta svarsaltenativ. Alternativet annat redovisas ej i denna tabell. Procenttalen som redovisas i denna tabell är andelen respondenter som kryssat i respektive alternativ. Respondenterna hade möjlighet att kryssa i flera alternativ. 46 På frågan: Hur mycket har du fått lära dig i skolan om hur du kan påverka samhället? svarar 3% mycket ; 20% ganska mycket ; 45% ganska lite ; 19% lite och 10% inget alls. 555 personer svarade på frågan svarande svarande. 49 P=0, Här svarar 24% av männen att de skulle vilja träffa beslutsfattare och 225 av kvinnorna, p= 0,

20 svenskfödda att det är viktigt att beslutsfattare träffar unga men är i högre grad beredda att själva vara aktiva 51. Näst längst ner på listan över möjliga kontaktvägar kommer organisationer. Som vi nämnt tidigare är det färre och färre personer som är medlemmar i föreningar och organisationer, även om vi ser en försiktig optimism i fråga om ungdomspolitiska förbund i den nyligen genomförda undersökningen av KommunAktuellt. Medlemskap i miljöorganisationer, politiska organisationer, djurrättsföreningar, solidaritetsorganisationer har låga siffror i denna undersökning - över 80% är inte medlemmar och de aktiva medlemmarna ligger mellan 1% och 3% samt de passiva medlemmarna mellan 2% och 5%. I de fall de unga organiserar sig så väljer killarna i högre grad än tjejerna politiska organisationer och tjejerna solidaritetsgrupper 52. Hur ofta har då de unga använt sig av olika sätt att påverka i en samhällsfråga och hur effektiva anser de att dessa kontaktvägar är 53? Försök att utöva inflytande i en samhällsfråga genom följande kontakter: Upplevelsen av hur effektiva dessa kontaktvägar är för att påverka i en kommunal fråga: (Har hänt flera ggr, eller har (Mycket eller ganska effektivt) hänt) Internet (30%) Effektivitet (32%) Organisationer (21%) Effektivitet: (53%) Massmedia (17%) Effektivitet: (70%) Politiker (16%) Effektivitet: (50%) Tjänstemän (15%) Effektivitet: (41%) Politiskt parti/förening (12%) 54 Inflytandeforum för ungdomar (12%) TABELL 2.8 FÖRSÖK ATT UTÖVA INFLYTANDE OCH UPPLEVELSE AV EFFEKTIVITET Mediers genomslag är tydligt, medan Internet - som är den kanal de oftast använder sig av ses som den minst effektiva. Internet är en källa som många har tillgång till 51 28/% av unga födda utomlands vill själva träffa beslutsfattare och 22% bland de som är födda i Sverige, p= 0, I politiska organisationer är 14% av killarna eller passiva och tjejerna 5% aktiva passiva eller aktiva, p= 0,001. I solidaritetsgrupper är 8% av tjejerna aktiva eller passiva och 4% av killarna passiva eller aktiva. p=0, Antal svarande på följande frågor: Internet (527), organisationer (523), massmedia (525), tjänstemän (523), politiker (530), parti (526) samt inflytandeforum (523). På frågan om effektiviteten: : Internet (526), organisationer (521), massmedia (523), tjänstemän (518), politiker (523). Den lägre andelen svarande kan delvis förklaras med att frågorna låg sist i enkäten. 54 Vad gäller effektiviteten i de olika kanalerna gavs bara fem alternativ. Politiskt parti och inflytandeforum för ungdomar fanns ej med som alternativ. 20

21 och här kan användarna diskutera samhällsfrågor, en viktig aspekt av en livaktig demokrati, även om den direkta effekten på politiska beslut inte upplevs som så stor. Skillnader inom ungdomsgruppen finner vi framförallt mellan de gymnasieungdomar som är födda utomlands och de som är födda i Sverige. 12% av de utländskt födda har använt sig av Internet flera gånger när de engagerat sig i en samhällsfråga. Märk väl att vi här talar om samhällsfrågor och inte politik 55. I denna grupp anser också 20% att Internet är mycket effektivt, jämfört med svenskföddas 4% 56. Ointresse ett rationellt svar? Ungdomar lyfts ofta fram som en specifik grupp, både i forskningen och i medier, som tydligt visar på tendenser i det politiska engagemanget. Ofta diskuteras, som vi tidigare nämnt, ungas förhållande till politik i pessimistiska termer. De ses som okunniga, cyniska och apatiska. Detta kopplas till en nedgång i det politiska intresset. Ofta lägger man skulden på media som inte lyckas engagera dem eller på kommersialismens framfart. Å andra sidan finns det de som ser unga människor som uteslutna från den politiska sfären och den politiska diskursen. I det här synsätten är unga människors ointresse av politik ett rationellt svar i en maktlös situation. Varför skulle de bry sig att lära sig något när de inte kan påverka det och när de heller inte tilltalas som politiska subjekt? Frågan är dock om ointresset för politik är ett ungdomsproblem eller om de tendenser vi ser gäller alla åldersgrupper vilket innebär att: den morgondag vi oroar oss för, faktiskt redan är här 57. Statistiken visar att unga människor följer samma mönster som övriga grupper av befolkningen vad gäller minskat valdeltagande och ökad rörlighet bland väljarna. Partiengagemanget minskar också i många åldersgrupper, förutom hos de allra äldsta. De skillnader som funnits mellan äldre och yngre har sett likadant ut under hela 1900-talet. Istället för att fokusera på unga och demokratins kris kanske vi bör rikta intresset mot vilka innebörder politiskt engagemang har för människor i olika åldrar. Dessutom är det viktigt att inte se ungdomar som en homogen grupp, utan man bör ta hänsyn till genus, etnicitet och klass även inom denna grupp 58 I vissa studier visar man att ungdomar som inledningsvis sa att politik var tråkigt och ointressant att de längre fram i intervjuerna ändå kunde och ville diskutera komplexa politiska frågor. Varför säger de då att de är ointresserade? Här menar man att de försöker visa att det är ett medvetet val att vara ointresserad och inte bry sig bl a genom att överdriva sitt oengagemang och maktlöshet. Det blir ett sätt att rationalisera sin egen maktlöshet och därmed få kontroll 59 Detta innebär inte att vi skall strunta i dessa siffror, men det visar att bakom siffrorna kan det dölja sig olika motiv och handlingar, något att gå vidare med i kommande studier. 55 P=0, P=0, SOU 1999:93. Det unga folkstyret. Demokratiutredningens forskarvolym VI, s Sörbom, A. (2002). Vart tar politiken vägen? Om indivudalisering, reflexivitet och görbarhet i det politiska engagemanget. Stockholm: Almqvist & Wilsell International. 59 Buckingham, D. (2000). The Making of Citizens. Young People, News and Politics. London: Routledge. 21

22 3.Vardagen i skolan Hur upplever de vardagen i skolan? Vad vill de påverka i skolan? Vad kan de påverka i skolan? Möjligheterna att påverka och att ha ett reellt inflytande är inte begränsat till det traditionellt politiska området. Även i skolan är detta en viktig fråga. Elevinflytandet i skolan hänger samman med intresset för politik och samhällsfrågor i stort 60. I denna modul ställs frågor kring inflytande, men även hur nöjda gymnasieeleverna är med olika skolområden. På det hela taget är 64% av de unga mycket eller ganska nöjda med skolan, medan 14% är ganska eller mycket missnöjda 61. 1) Andra elever (82%) 2) Skolbiblioteket (68%) 3) Skolan i allmänhet (64%) 4) Lärarna (59%) 5) Schemat (56%) 6) Skolmaten (44%) 7) Skolmiljön, inne (52%) 8) Skolmiljön, ute (37%) TABELL 3.1 DET MAN ÄR MEST NÖJD MED (ANDEL SOM SVARAT MYCKET ELLER GANSKA NÖJD/BRA) I ett antal påståenden om skolvardagen fick eleverna ange om de instämde helt, delvis eller inte samt om de inte vet hur det förhåller sig i en specifik fråga på deras skola. De flesta av dessa på påståenden var negativa, t ex Det förekommer våld och för överskådlighetens skull har vi vänt på alla påståenden så att alla blir negativa SOU 1997:71. På ungdomars villkor. Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro, s svarande samt 561 svarande (fråga 28 och fråga 29). 62 I detta diagram har vi vänt de två första påståendena från att varit positiva till att bli negativa, för överskådlighetens skull. Dvs: Det är oftast lugnt och finns arbetsro på lektionerna blir Det är sällan lugnt och finns arbetsro på lektionerna. Det är positiv stämning och god sammanhållning blir Det är negativ stämning och ingen god sammanhållning. Övriga påståenden är positiva från början. Antal svarande i alternativ a: 563 svarande; b: 562; c: 559; d: 562; e 562; f: 562; g; 561 svarande. De som svarat vet ej är ej med i diagrammet. 22

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor...

Politiska handlingar... 28 Hur tolkar vi resultaten om politiska handlingar och prioriteringar?... 30 Diskussion... 31 5 Trygghetsfrågor... Sundsvalls ungdomars syn på ungdomspolitikens områden genom LUPP-enkäten 2009 1 Innehåll Förord... 4 1 Bakgrund... 5 Metod... 5 Vilka har svarat på enkäterna?... 6 2 Hur är det i skolan?... 7 Några kvalitetsaspekter

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun. En rapport om framtidens folk Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP, i Sundsvalls kommun En rapport om framtidens folk januari 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP en enkätundersökning i årskurs 8 och årskurs 2 på

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun

Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1 Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Är matematik en manlig domän?

Är matematik en manlig domän? gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008 december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät Södermöres Medborgarpanel 17-23 oktober 2012 Tema: Demokrati Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 75 av 121 har svarat, 62 % svarsfrekvens 6 har påbörjat enkät, men ej skickat in 30 personer har ej sett enkäten

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Sveriges ungdomsråd. Sveriges ungdomsråd. Malmgårdsvägen 63, 3 tr 116 38 Stockholm. info@sverigesungdomsrad.se. Foto: Patrick Nielsen

Sveriges ungdomsråd. Sveriges ungdomsråd. Malmgårdsvägen 63, 3 tr 116 38 Stockholm. info@sverigesungdomsrad.se. Foto: Patrick Nielsen 45 Medborgarprojektet Medborgarprojektet är en treårig satsning från Sveriges ungdomsråd som syftar till att göra det enklare för ungdomar att påverka och delta politiskt i den kommun, stad eller stadsdel

Läs mer