Arbetsrelaterad stress och rehabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsrelaterad stress och rehabilitering"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärarprogrammet Box GÖTEBORG Arbetsrelaterad stress och rehabilitering - en intervjustudie av sex kvinnliga lärare Anna Andersson och Senabija Kočan Pedagogiskt/didaktiskt examensarbete, 6 poäng Handledare: Staffan Stukát Examinator: Maj Arvidsson Rapportnummer: 2004:140

2 Sammanfattning Arbetets art: Pedagogiskt/didaktiskt examensarbete, 6 poäng Titel: Arbetsrelaterad stress och rehabilitering - en intervjustudie av sex kvinnliga lärare Författare: Anna Andersson och Senabija Kočan Handledare: Staffan Stukát Examinator: Maj Arvidsson Rapportnummer: 2004: 140 Bakgrund Med bakgrund att just lärare är en välrepresenterad grupp bland de långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade problem kändes det relevant att reda på vad som erbjuds i Göteborgs kommun till sjukskrivna lärare och hur framgångsrik denna rehabilitering är. Göteborgs kommun erbjuder en kurs i stresshantering till långtidssjukskrivna för stressrelaterade problem. Den kallas Lavendel rehabilitering och friskvård i Väster. Syfte Syftet var att ta reda på hur några kvinnliga lärare med stressrelaterade problem har upplevt att deras deltagande i Lavendel-kursen i stresshantering har påverkat deras tillfrisknande. Metod En kvalitativ metod har använts. Sex kvinnliga lärare som hade varit långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade problem och deltagit i samma stresshanteringskurs under olika perioder har intervjuats. En tematiskt strukturerad djupintervju användes för insamling av data, där man utgick från olika teman: orsaker, symtom och rehabilitering av sjukdomen. Resultat Alla informanter har redovisat att kursen i stresshantering har påverkat deras återhämtning positivt och att den gett dem verktyg till stresshantering. De flesta informanter har redovisat att fysiska och psykiska besvär har minskat. Vissa symtom har visat en tendens att komma tillbaka under pressande arbetssituationer, men då kände de att de kunde använda strategier mot stress som de lärt sig på kursen. Alla informanter upplevde att de efter kursen hade en klarare avgränsning mellan arbetet och fritiden än tidigare. De har på kursen blivit mer medvetna om personlighetsrelaterade orsaker till deras ohälsa och har på kursen skaffat sig förbättrade copingstrategier till exempel att se till att få vara ifred därför att återhämtning och vila är nödvändigt för en bra hälsa. När det gäller lärarnas livsstil har alla intervjupersoner varit tvungna att göra förändringar, exempelvis kostvanor och motion m.m. De flesta informanter blev under kursen medvetna om att de hade låg självkänsla, haft för höga krav på sig, inte kunnat säga nej, inte lyssnat på kroppens varningssignaler och ofta haft behov av att ha kontroll. Nästan alla tyckte att det var kombinationen av de olika delarna i kursen som var det bästa med den och att det var främsta orsaken till bra resultat vid rehabiliteringen. Slutsatsen blev att för nästan alla intervjuade har de flesta symtom minskat väsentligt. Undersökningen visar också på att alla intervjuade anser sig efter kursen ha fått redskap att handskas med nya stressituationer på ett mycket bättre sätt än innan.

3 Förord Ett stort tack till Åsa Sandberg som hjälpt oss hitta intervjupersoner för vår uppsats. Vi vill också tacka de personer som har ställt upp på intervjuerna. Tack för det förtroende Ni har visat oss och att Ni har delat Era upplevelser och erfarenheter med oss! Tack också till alla de i vår omgivning som uppmuntrat oss under arbetets gång och sett till att vi gjort lite annat också, lite återhämtning som är så viktigt för att inte bli utbränd!

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING OCH BAKGRUND INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR LITTERATUR TERMINOLOGI OCH DEFINITIONER TYPISK SJUKDOMSBILD ORSAKER TILL STRESS Faktorer på arbetsplatsen Individfaktorer BEHANDLING Behandlingsstrategier i tre olika faser Olika behandlingsmetoder Sammanfattning av litteraturgenomgången METOD DATAINSAMLING INTERVJUPERSONERNA GENOMFÖRANDET ANALYS AV INTERVJUERNA REDOVISNING AV RESULTATET FELKÄLLOR RESULTAT... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4.1 SYMTOM INNAN OCH EFTER KURSEN...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT Psykiska besvär samt psykisk och fysisk trötthet...fel! Bokmärket är inte definierat Fysiska besvär...fel! Bokmärket är inte definierat Dåligt självförtroende, depression och självmordstankar...fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2 PERSONLIGHETSRELATERADE ORSAKER...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4.3 LÄRARNAS LIVSSTIL OCH HÄLSOVANOR...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT Livsstil innan och efter kursen...fel! Bokmärket är inte definierat Hälsovanor innan och efter kursen...fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4 MEST BIDRAGANDE TILL TILLFRISKNANDET...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5 DISKUSSION Symtom innan och efter kursen Personlighetsrelaterade orsaker Lärarnas livsstil och hälsovanor under kursens gång Mest bidragande till tillfrisknandet SLUTSATSER Bilaga

5 1. Inledning och bakgrund 1.1 Introduktion Vi två som gjort arbetet har båda bekanta som blivit drabbade av utbrändhet, och känner att vi också befinner oss i riskzonen många av dem som drabbas är lärare. Därför känns det relevant att ta reda på vad detta egentligen är, varför man drabbas, hur man kan undvika det och hur det kan behandlas. 1.2 Bakgrund Enligt Riksförsäkringsverkets statistik var personer sjukskrivna i mer än 30 dagar under De främsta orsakerna till långtidssjukskrivningarna är stressreaktioner och depression (Socialstyrelsen, 2003). Arbetsrelaterad stress som leder till psykisk ohälsa är idag ett stort samhällsproblem. I hela västervärlden har märkts en ökning av sjukskrivningarna p.g.a. arbetsrelaterad stress, men ändå är det svenska mönstret ganska unikt (Perski, 2001). I Sverige har antalet långtidssjukskrivningar p.g.a. psykisk ohälsa ökat dramatiskt från år 1997 och är idag högre än någonsin tidigare. Speciellt stor ökning har skett inom människoinriktade yrken (vård, skola, omsorg, kyrklig verksamhet o.s.v.). Sjukfrånvaron på grund av "utbrändhet" är högre bland lärare än hos andra yrkesgrupper (Jürisoo, 2001). Den främsta orsaken, i hälften av fallen bland de som är sjukskrivna p.g.a. affektiva sjukdomar som depression, ångest och psykiska stressreaktioner, är arbetsförhållandena (Perski, 2002). Liknande uppgifter hittar man i Riksförsäkringsverkets enkätstudie av sjukskrivna (Riksförsäkringsverket, 2002). Det finns alltså anledning att misstänka att arbetssituationen spelar en viss roll för denna ökning av långtidssjukskrivningar och att det finns vissa faktorer på arbetsplatsen som förorsakar sjukskrivningar p.g.a. av stressrelaterade problem. Ett problem med de långa sjukskrivningarna är att många sjuka lämnas åt sitt öde och inte får den rehabilitering de behöver och har rätt till. Försäkringskassan, som har ansvar för samordningen av rehabiliteringen, blev även den ett föremål för neddragningar under 1990-talet, detta i en tid då antalet sjukskrivningar ökade, vilket naturligtvis medförde en ökad arbetsbelastning för kassan. Den uteblivna rehabiliteringen kan förklara varför sjukfrånvaron tenderar att bli allt längre och i många fall leder till sjukpensionering (Socialstyrelsen, 2003, s. 39). Idag finns det olika behandlingsstrategier som används i praktiken. Behandlingar som har någon grad av empiriskt stöd är framför allt psykoterapi, fysisk träning, stresshantering, arbetsinriktad rehabilitering och vid depression sedvanlig depressionsbehandling. I många behandlingsprogram vid olika rehabiliteringscentra i Sverige ingår ofta vissa komplementära metoder som Qi gong, akupunktur och massage. Det finns inga starka skäl idag att avvisa komplementära eller alternativa behandlingsmetoder a priori enligt forskarna Isaksson och Larhammar som nyligen har beskrivit läget för alternativmedicinen i Sverige (i en debattartikel i Läkartidningen) och konstaterat att intresse för alternativ/komplementär medicin ökar parallellt med ökningen av stressrelaterade sjukdomar (Socialstyrelsen, 2003). 1

6 I den reguljära vården ingår också något som kallas egenvård. Egenvården kan definieras som "patientens del i en terapeutisk allians med en professionell vårdgivare" (Socialstyrelsen, 2003, s. 65). För behandling av arbetsrelaterade psykiska sjukdomar och utmattningssyndrom är en väl fungerande egenvård nödvändig. Idag är behovet av vetenskapliga studier av egenvårdens betydelse vid utmattningssyndrom stort men det finns inga sådana studier ännu. Socialstyrelsen har en viktig uppgift att nationellt övervaka att utbildning av vårdgivare och information till patienter utvecklas på en kunskapsbaserad grund. Sådan information bör betona att patienten själv har en del att göra för att bli bättre. Detta gäller framförallt vikten av adekvat tid för sömn och återhämtning, regelbundna livsvanor, vettig kost, fysisk aktivitet när man orkar med den, samt ett viss skydd från utmanande och överstimulerande livssituationer (Socialstyrelsen, 2003, s. 65). Göteborgs stad (Högsbo i samverkan med Frisam Väst) anordnar en kurs i stresshantering, Lavendel - Rehabilitering i Väster, som erbjuds till patienter med utmattningssyndrom. Den är menad som en kurs i "hjälp till självhjälp", att ge verktyg till stresshantering och att mildra deltagarnas stressrelaterade ohälsa. Därför kändes det relevant att undersöka hur patienter med utmattningssyndrom som deltagit i denna kurs i stresshantering har upplevt att kursen påverkat deras tillfrisknande. Kurs i stresshantering Kursen Lavendel rehabilitering i Väster anordnas av Göteborgs kommun och vänder sig till personer med stressrelaterade problem. Lavendel är en verksamhet som erbjuder friskvård och rehabilitering med kognitiv inriktning, för personer med stressrelaterad problematik. Verksamheten är intäktsfinansierad och prioriterar i första hand anställda inom kommunen i stadsdelarna Högsbo, Tynnered, Älvsborg, Frölunda, Askim och Styrsö. I mån av plats är Lavendel öppen för annan samverkan. Lavendel ägs av SDF Högsbo, Göteborgs stad i samverkan med Frisam Väst. Sammanlagt går 69 deltagare på Lavendel, varav 23 har avslutat sin rehabilitering. Av dessa 23 är 17 helt eller delvis tillbaka till arbetslivet ett år efter påbörjad rehabilitering. Kriterier för att komma med i Lavendel är att deltagaren ska vara sjukskriven på grund av stressrelaterade problem eller att deltagaren är i preventivt behov av insatser. Mål med Lavendel är att förbättra hälsan för redan utsatta grupper, dvs. grupper som är långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade problem samt att förebygga arbetsförmåga hos personal med hög arbetsbelastning i främst de västra stadsdelarna i Göteborg. Kursen Den kurs de intervjuade i vår undersökning gått kan beskrivas som en kombination av ovanstående behandlingsmetoder. Kursen genomförs i grupper om 4-6 personer och omfattar träffar på cirka två timmar per gång. Kursen baseras på ett kognitivt förhållningssätt innehållande: Olika avspänningstekniker såsom progressiv och autogen teknik, både praktiska och teoretiska kunskaper Ergonomi möjlighet att prova biofeedback och mäta spänning i musklerna 2

7 Massage att praktisera i vardagen Qi gong-gymnastik Balans i livet medvetandegörande av problem och hitta lösningar i vardagen, att hitta tillbaks till glädjen i livet Tankens kraft över känslor och handling att förstå sitt tankemönster för att sedan kunna ändra beteende Målkontrakt lära sig sätta upp individuella mål som sedan följs upp. Parallellt med kursen erbjuds individuella samtal samt massagebehandling av kroppsterapeut. Kursansvarig Åsa Sandberg, leg. arbetsterapeut och friskvårdsrådgivare med pågående psykoterapiutbildning Övriga kursresurser Bland annat finns en leg. psykolog, en psykolog/psykoterapeut, en kroppsterapeut/massör med lång erfarenhet av behandlingar samt stressproblematik, en sjuksköterska och en socionom. Kursutvärdering av Åsa Sandberg, kursansvarig: Åsa Sandberg har genomfört en kursutvärdering. Tio grupper som gått kursen vid olika tillfällen har svarat på enkätfrågor i början och i slutet av kursen. Utvärderingen görs med skattning med stressprofil, EuroQol samt VAS-skalan. Stressprofil innehållande typ A-beteende (karaktäristiska drag är tävlingsanda, ambition och otålighet samt en kronisk känsla av tidsbrist), rollkonflikter, möjlighet att påverka, krav, livsstil, hälsovanor, förändringar i privatlivet, förändringar i arbetslivet och stressymtom. Maxvärdet är här 35, vilket innebär en hör stressfaktor. EuroQol, ett internationellt validitets- och reabilitetstestat bedömningsformulär som mäter den upplevda graden av hälsa. På denna skala är noll sämsta tänkbara tillstånd och hundra det bästa. VAS Visuell Analog Skala där man skattar besvären från noll till hundra. Noll är inga besvär och 100 är maximala besvär. VAS-skalan skattar upplevda svårigheter med parametrarna andning, sömn, smärta/värk i axlar eller nacke och huvudvärk. Resultatet har redovisats i form av diagram (se bilaga). Varje undersökningsområde illustreras med ett diagram. Diagrammen visar en sammanställning över resultatet från de tio gruppernas utvärderingar. Det är det sammanlagda resultatet som redovisas för varje grupp och inte individuellt för varje deltagare. Enligt diagrammen har bra resultat uppnåtts inom de undersökta områdena. 3

8 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med intervjuundersökningen var att ta reda på hur några kvinnliga lärare med stressrelaterade problem har upplevt att deras deltagande i Lavendel-kursen i stresshantering har påverkat deras tillfrisknande. Frågeställningar: - Vilka symtom har kursdeltagarna upplevt före samt efter genomgång av kursen i stresshantering? - Vilka personlighetsrelaterade orsaker finner lärarna som mest bidragande till deras ohälsa? - Har det skett förändringar i lärarnas livsstil och hälsovanor under kursens gång? - Vilken/ vilka delar av kursen i stresshantering upplever lärarna har mest bidragit till deras tillfrisknande? 2. Litteratur 2.1 Terminologi och definitioner I litteraturen och samhällsdebatten har olika begrepp använts för att uttrycka upplevelse av stress på arbetsplatsen: "utbrändhet", "utmattning" "stresskollaps", att "gå in i väggen", att "gå in i taket" o.s.v. "Utbrändhet" eller "burn out" är uttryck som ursprungligen användes i en amerikansk forskningstradition av forskarna Herbert Freundeberg och Christina Maslach. De använde "utbrändhet" som benämning på en form av fysiskt och psykiskt utmattningstillstånd (Krauklis & Schenström, 2002). "Utbrändhet" var ett ganska populärt uttryck under en viss tid (Perski, 2001) fast det är ingen medicinsk term, den finns inte ens beskriven i något medicinskt diagnosregister. Termen "utbrändhet" antyder på ett obotligt tillstånd, men som så är inte alls fallet (Jürisoo, 2001). Senare tyckte många att det var bättre att använda begreppet utmattningsdepression som förslogs av Marie Åsbergs och Åke Nygrens forskargrupp vid Karolinska Institutet. Enligt Krauklis & Schenström (2002), kan utmattningsdepression ses som ett symtom på ett sjukdomsframkallande samhälle, eftersom uppkomsten av sjukdomen är relaterad till vårt sätt att leva. Det mest aktuella begreppet nu är utmattningssyndrom. Diagnosen utmattningssyndrom används för de tillstånd där depression inte har utvecklats. I fall att depression har utvecklats kan termen utmattningsdepression fortfarande användas eller den kan ersättas av diagnosen utmattningssyndrom med "tillägg av diagnostiska anvisningar vid parallella symtom på depression eller ångest" enligt förslaget i Socialstyrelsens rapport, Diagnosen antyder att sjukdomen förorsakas av långvarig stress, det framgår dock inte om den är arbetsrelaterad eller inte. 4

9 I litteraturen har presenterats ett flertal definitioner på "utbrändhet". Här presenteras en definition som kommer från Shaufeli och Enzmani (refererad till i Jürisoo, 2001, s.39 ): "utbrändhet" är ett långvarigt negativt, arbetsrelaterat sinnestillstånd hos "normala" individer, framförallt karakteriserat av utmattning, olust, en upplevelse av nedsatt kapacitet, minskad motivation och utveckling av negativa och destruktiva attityder och beteenden i arbetet. Detta psykologiska tillstånd utvecklas gradvis men det kan ta lång tid innan individen själv blir medveten om det. Det uppstår en situation av bristande överensstämmelse mellan ambitioner och verklighet. Ofta hamnar individen i en ond cirkel på grund av brist på adekvata kopingstrategier. Pines (refererad i Janner & Segraeus, 1989) definierar "utbrändhet" som ett "tillstånd av fysiskt, emotionell och mental utmattning, som är resultat av långvarigt arbete med människor i känslomässigt krävande situationer." Enligt de två definitioner som valts att presenteras här, är den största orsaken till "utbrändheten" arbetsförhållandena, men Janner och Segraeus (1989) påpekar att det är viktigt att vara medveten om att "utbrändhet" också utlöses av flera andra bidragande faktorer. 2.2 Typisk sjukdomsbild I litteraturen finns det beskrivet mer än 130 symtom som kopplas till "utbrändhet". Maslach och hennes efterföljare (Jürisoo, 2001) har reducerad detta stora antalet symtom till tre dimensioner av "utbrändhet": emotionell utmattning, personlighetsförändring och minskad personlig prestation. Emotionell utmattning innebär att människor känner sig tömda på alla sina emotionella resurser, saknar återhämtningskällor och är både fysiskt och psykiskt uttänjda. Personlighetsförändring ger uttryck i negativism, cynism eller oengagemang i och mot andra personer. Minskad personlig prestation upplevs ofta när arbetskraven blir för stora i relation till de anställdas arbetsförmåga. En känsla av inkompetens och ineffektivitet uppstår och personen nedvärderar sina egna arbetsinsatser. Upplevelse av otillräcklighet leder till en förlust av det professionella självförtroendet och också till en förlust av idealism hos individen. En beskrivning av sjukdomsbilden har presenterats i Socialstyrelsens rapport (2003). Beskrivningen är grundad på kliniska erfarenheter av ett antal psykologer, psykiatrer och företagsläkare som undersökt och behandlat ett stort antal patienter som lider av utmattningssyndrom. Enligt denna beskrivning utvecklas sjukdomen enligt ett likartat mönster hos alla patienter. De första symtomen på sjukdomen brukar vara trötthet kombinerat med sömnstörningar. Somatiska symtom som muskelvärk, huvudvärk eller liknande kan förekomma samtidigt eller lite senare. Koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och nedstämdhet utvecklas successivt. Enligt Krauklis och Schenström (2002) är följande symtom typiska för "utbrändhet": psykiska besvär: humorn försvinner, distans och isolering; psykisk och fysisk trötthet: minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, osv.; fysiska besvär: sömnproblem, muskelspänningar och sämre motstånd mot sjukdomar osv.; dåligt självförtroende; depression och självmordstankar. 5

10 2.3 Orsaker till stress Hittills finns ingen särskild teori som kan förklara hela fenomenet utbrändhet. Dock finns det forskning som pekar på att det finns ett multifaktoriellt orsakssamband. Exempelvis kan vissa personliga egenskaper i en kombination med en dålig arbetsorganisation utgöra hot mot den anställdes hälsa. Det som i vardagligt språk kallas för "coping-mönster" i samspel med omgivningen spelar också en viss roll (Stress och utmattningsreaktioner en klinisk rapport, 2002) Faktorer på arbetsplatsen Maslach och Leiter (1999) hävdar att "utbrändhet" hos enskilda arbetare säger mer om deras arbetsförhållanden än om dem själva. Enligt författarna är det företaget, närmare sagt den nuvarande arbetsmiljön, som behöver förändras, inte individen. Maslach och Leiter (1999) har gjort ett försök att sammanfatta de faktorer i arbetet som kan leda till "utbrändhet". De hittar sex faktorer eller källor för "utbrändhet" i arbetsmiljön: 1. För stor arbetsbelastning Enligt Maslach och Leiter (1999) kan en källa för "utbrändhet" vara för stor arbetsbelastning, vilken ofta är en konsekvens av nedskärningar. Nedskärningar och omorganisationer är en del av de strategier som används i försök att öka produktiviteten genom att minska antalet anställda i företaget och på det sättet spara pengar. I skolan innebär det att lärarna får ett större antal elever i klassrummet. Det finns väl belagt inom forskningen att för stor arbetsbelastning som inte ger möjlighet till återhämtning orsakar ökningen av långtidssjukskrivningar. Kivimäki och medarbetare studerade följderna av neddragningar i en finsk kommun (refererad till i Socialstyrelsen, 2003). De kom fram till att det finns ett samband mellan en minskning av antal anställda och en ökning av antal långtidssjukskrivningar bland dem som är kvar på arbetet. I en svensk studie (Jacobsson, Pousette & Thylefors, 2001) visades att de ökande arbetskraven som ställs på lärarna brukar vara en av faktorerna som ökar lärarnas arbetsstress. Den negativa stressen uppstår i fall att kraven och individens förmåga hamnar i obalans (Frankehaeuser, 1997). Michelson och Harvey (2000) har i en undersökning av lärares arbetstid kommit fram till att trots att lärarna har något kortare arbetsdag än tjänstemän är ändå läraryrket mer stressigt. Det som leder till stress är att lärarna är tvungna att byta aktivitet flera gånger under samma dag. Forskning har också visat att det är mer stressigt att ansvara för människor än för materiella saker (French & Caplan, 1970, refererad till i Sutherland & Cooper, 2000). 2. Brist på kontroll Maslach och Leiter (1999) betonar att upplevelsen av en brist på kontroll leder direkt till "utbrändhet". De menar att för en yrkesutbildad person är det mycket viktigt att kunna bestämma över sin arbetssituation. Att kunna använda sin problemlösningförmåga i sitt arbete ökar arbetsengagemanget. Om inte arbetsmiljön erbjuder sådana möjligheter väcks hos personalen en känsla av 6

11 otillräcklighet. Om man inte lyckats uppnå en viss grad av kontroll förloras, enligt författarna, intresset för arbetet. En av modellerna för arbetsrelaterad stress är den s.k. krav- kontrollmodellen som lagts fram av Karasek och Theorell (refererade till i Socialstyrelsen, 2003). De baserar sin modell på en omfattande genomgång av arbetslivsforskning. De identifierar två dimensioner, nämligen arbetets krav och kontroll. Med arbetskrav menas den insats eller ansträngning som arbetet kräver. Kontroll står för handlingsfrihet eller beslutsutrymme som är förenat med arbetet. Karasek och Theorell, (refererad till i Wadell & Larsson, 1998) var intresserade av vilka konsekvenser olika kombinationer har för arbetarens hälsa och möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. En kombination av högt beslutsutrymme och låga krav resulterar i passiva arbeten. Det finns liten risk för negativ stress. Arbetsplatser som har ett högt beslutsutrymme och höga krav kan däremot ge aktiva arbetare. Riskerna för negativ stress är små eftersom de höga kraven balanseras med kontroll och kraven sporrar till utveckling. En kombination av låg kontroll och låga arbetskrav resulterar i avspända arbeten. Riskerna med dessa arbeten är att individen förlorar sin förmåga att fatta beslut, samt att individens kompetens minskar. Höga krav i kombination med lågt beslutsutrymme ger spända arbeten. Risken för negativ stress och åtföljandesjukdomar är störst just vid denna kombination. Ett exempel på det är att lärare ofta inte har möjlighet att använda sina raster till att vila, utan de går ofta åt till arbete (Nordänger, 2002). Det kan vara att leta information, jaga andra lärare, informera elever med mera. 3. Otillräcklig erkänsla och ersättning En källa för "utbrändhet" enligt Maslach och Leiter (1999) är upplevelsen av brist på erkänsla. Människor förväntar sig att deras arbete kommer att ge dem vissa ekonomiska ersättningar, trygghet, prestige och belöningar. Sådana faktorer är ganska viktiga för människors välbefinnande. Ännu viktigare för arbetarnas psykiska hälsa är dock den inre kompensation som ligger i att kunna utföra ett roligt arbete och att utveckla sig. Att känna sig stolt över att kunna utföra ett bra arbete och att kunna göra något som är viktigt för andra, ger en inre tillfredsställelse för arbetaren. Vissa arbetsplatser hämmar arbetarna att använda sin fulla arbetskapacitet och kreativitet i sitt arbete och detta kan leda till en förlust av arbetsglädje hos de anställda. Frånvaro av positiv feedback av kolleger eller ledningen kan också negativt påverka upplevelsen av glädjen i arbetet. Speciellt kan det, enligt författarna, kännas bittert för dem som valt ett vård- eller läraryrke för att få hjälpa människor om den positiva feedbacken från de man hjälper uteblir. Exempel på negativ feedback som då ökar stressen hos lärare är elevernas dåliga uppförande och dåliga motivation enligt Jacobsson et al. (2001). 4. Brist på gemenskap Forskningen av "utbrändhet" har mest koncentrerat sig på det sociala stödets betydelse när det gäller arbetskamrater, arbetsledningen och familjemedlemmar. Enligt Maslach och Leiter (1999), är det viktigt att känslan av tillhörighet behålls genom att arbetet utförs tillsammans. Men när antalet anställda p.g.a. besparingar minskar blir de människor som är kvar på arbetsplatsen allt mer stressade och hinner allt mindre engagera sig i varandra. Med ökat antal sjukskrivningar ökar antalet korttidsanställningar så att varken den nya eller den övriga personal känner sig 7

12 motiverade att engagera sig i varandra på den korta tiden de arbetar tillsammans. En brist på gemenskap uppstår på arbetsplatsen. Man stöder varandra i allt mindre utsträckning, det blir lättare att hamna i konflikter på arbetet och man drabbas av en växlande känsla av isolering. Allt detta, enligt författarna, utgör risker för arbetarna att drabbas av "utbrändhet". Karasek och Theorell (refererade till i Wadell & Larsson, 1998) har år 1990 infört även en tredje variabel som kan öka eller minska hälsoriskerna, nämligen stöd från chefer och arbetskamrater. Socialt stöd har stort betydelse för hälsan, men kan fungera också som en buffert. Karasek och Theorell var främst intresserade av sambandet med hjärtoch kärlsjukdomar. Deras forskning stödjer antagandet att både kontroll och socialt stöd kan hjälpa människor att klara av för höga krav på arbetsplatserna. Forskningen har visat att socialt stöd befrämjar hälsa och att brist på socialt stöd fungerar som stressfaktor (Währborg, 2002). Det sociala stödet kan ha en direkt effekt genom att det tillfredsställer individens behov av trygghet, kontakt, omsorg och uppskattning eller förändrar källan till stress. Det kan också ha en bufferteffekt som mildrar en stressfaktors inverkan på individen. Edie (refererad till i Kaufmann & Kaufmann, 1998) har visat att psykosocial stress, mätt i fysiologiska värden som blodtryck och kolesterolhalt, kan motverkas av socialt stöd. Det sociala stödets betydelse för välbefinnandet är väldokumenterat (Kaufmann & Kaufmann, 1998; Währborg, 2002). Zellars och Perrewe (refererad till i Socialstyrelsen, 2003) fann att hur man samtalar med sina kolleger kan ha samband med framkallandet av "utbrändhetens tre dimensioner. Samtal med negativ innebörd höjer risken för sjukdomens uppkomst, medan samtal med positiv innebörd har en motsatt effekt. 5. Brist på rättvisa Kring denna faktor finns det inte mycket forskning. Maslach och Leiter (1999) hävdar att anställda upplever en känsla av brist på rättvisa på arbetsplatsen om det saknas tre baselement: förtroende, öppenhet och respekt. Avsaknad av dessa element gör att den anställdas engagemang i arbetet minskar och detta leder till en minskad personlig prestation som är en dimension av "utbrändhet. Enligt vissa författare (Socialstyrelsen, 2003) kan arbetsledningen ses som en kritisk faktor eftersom de anställda brukar lägga stor vikt i rättvisa i beslutsfattandet. Ganska viktigt för de anställda är att det finns möjligheter för dem att få uttrycka sin egen uppfattning och ge egna förslag (Socialstyrelsen, 2003). 6. Värderingskonflikter Maslach och Leiter (1999) menar att en värderingskonflikt, som är en viktig stressutlösande faktor, uppstår då arbetets krav och anställdas personliga värderingar inte är förenliga. Arbetet kan i vissa fall kräva av personalen att arbeta på ett sätt som den anser är oetiskt. Utförande av jobbet som kolliderar med personalens egna värderingar utgör risk för "utbrändhet" Individfaktorer Det finns inte mycket forskning på de individfaktorer som är av betydelse för uppkomsten av stressrelaterade sjukdomar (Socialstyrelsen, 2001). Genetiska faktorer i samspel med uppväxtmiljö samt hur mycket individen bygger sin självkänsla på sin 8

13 förmåga att prestera goda arbetsresultat kan vara viktiga faktorer. Maslach och Leiter (1999) hävdar dock att "utbrändhet" hos enskilda arbetare säger mer om deras arbetsförhållanden än om dem själva. I grundläggande lärobok i psykologi, Psykologins grunder (2001), skriver Karlsson om stresskänsligheten. Han nämner att de som forskar om stress har märkt att vissa personlighetsfaktorer spelar en viss roll för uppkomsten av stressproblem eftersom olika individer hanterar stress på olika sätt. Det verkar som om det finns ett mönster i detta som tyder på att vissa personlighetstyper tycks vara mer "lättstressade" än andra. När det gäller motståndskraft mot stress har noterats inom forskningen att vissa människor är mer motståndskraftiga både fysisk och psykiskt. Det finns tre viktiga faktorer som kan öka motståndskraften: aktivt deltagande i arbetsliv och socialt liv, utmanings- och förändringsbenägenhet och upplevelse av kontroll. Karlsson förklarar vidare att det finns en typ A-personlighet som först beskrevs av två amerikanska kardiologer som redan under 1950-talet upptäckte att en viss typ av person var överrepresenterad bland deras patienter. Typ A-personligheten kan beskrivas som personer som är tävlingsinriktade, tidsneurotiska, har svårt att koppla av, har mycket negativa känslor, lider av tvivel på sin egen förmåga trots att det ser ut som att de har bra självförtroendet, är lättretliga och aggressiva. Typ A-personer överreagerar fysiologisk när de blir upprörda och detta kan leda till uppkomsten av kranskärlssjukdomar, dvs. de löper risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det påpekas också att personer som har fientliga känslor som misstänksamhet, misstro och känner ilska men hämmar de här känslorna löper störst risk. Varför just typ A-personlighet befinner sig i riskzonen för sjukdomen har forskningen förklarat genom att beskriva på vilka sätt sådana individer brukar bidra till uppkomsten av hjärtinfarkt: 1. De lever så intensivt upp i sitt arbete att de inte har tid att leva hälsosamt, exempelvis att motionera eller äta sunt. De brukar istället till exempel dricka mycket kaffe och sova mindre. 2. De har så många bollar i luften att de upplever stor tidspress eller att de till exempel blir irriterade när andra inte hänger med i tempot. 3. De befinner sig i beredskap och reagerar fysiologiskt mer och snabbare på stress än andra. I Psykologilexikonet (1997, s. 555), förklaras typ A-beteende som en livsstil och ett sätt att reagera både i det privata och i arbetslivet som karakteriseras av aggressivitet, otålighet, benägenhet för simultana aktiviteter (att läsa tidningen samtidigt som frukosten intas osv.), ängsligt bevakande av social ställning och strävan att uträtta mycket på kort tid. ( ) Typ A-människor tenderar att driva sig själva till extrem fysisk uttröttning. De respekterar inte kroppens signaler att göra pauser i ansträngande verksamhet. Detta beteende har ibland kallats Sisyfossyndromet. Enligt Been (refererad till i Perski, 2001) brukar individer som oreflekterat ställer upp för mycket på andras förväntningar bli knäckta till slut. Hon menar att människor med stark självkänsla löper mindre risk för skadlig stress eftersom personer som känner trygghet i sig själva klarar av att säga ifrån när omgivningen ställer för höga krav på dem. Hon påpekar att en vanlig stressanledning är när självkänslan alltför mycket sammankopplas med prestationskrav. Att inte klara en uppgift blir då liktydigt med att vara dålig som människa. Samtidigt är det ju stor skillnad mellan att bli uppskattad för vad jag är respektive vad jag gör (refererad till i Perski, 2001, s.40). 9

14 Hon rekommenderar att man ska stärka sin jagkänsla genom flera olika kanaler och att försöka känna igen sina egna stressymtom och lyssna på kroppens varningssignaler i tid. 2.4 Behandling Det saknas forskningsresultat om återhämtningen och återgång till arbetet. Från kliniskt håll har dock rapporterats att rehabiliteringen måste anpassas efter patienters möjligheter och behov och att det oftast fungerar bra med en successiv återgång till arbetet under en längre tid. När det gäller åtgärder påpekar Thorell (refererad till i Perski, 2001) att man måste ta hänsyn till tre nivåer som först skall identifieras för att relevanta åtgärder skulle kunna tas. Dessa tre nivåer är individen, omgivningen och reaktionen. Omgivningsinriktade åtgärder går ut på att minska antalet stressorer i individens omgivning exempelvis genom att förbättra hemmiljön, arbetsmiljön osv. Individinriktade åtgärder går ut på att lära individen att hantera stressorer t ex genom undervisning i stresshantering på arbetsplatsen, hemmet osv. Reaktionsinriktade åtgärder går på att dämpa individens reaktioner på stress t.ex. genom medicinering, osv. Det viktigaste, enligt Maslach och Leiter (1999), är att arbeta förebyggande samt att individen börjar ta hand om sig själv och sätter sina egna behov främst, men att detta inte är tillräckligt för att komma till rätta med den arbetsrelaterade stressen. Fokus måste läggas både på individen och på arbetsplatsens sociala sammanhang. Individen själv kan göra en hel del saker för att förbättra sin hälsa menar Perski (2003). Exempelvis så kan sömnförbättring bidra till kroppens återhämtning positivt om personen lyckas med det själv eller med professionell hjälp. Det är oerhört viktigt att även försöka gå ned i varv mellan dagens olika aktiviteter. Han menar att för att individen skall erhålla bästa möjliga rehabilitering krävs det ett bättre samarbete mellan flera olika kategorier av behandlare eftersom de är i besittning av olika kompetenser, vilka skulle kunna komplettera varandra i rehabiliteringen av individen. Exempel på detta är sjukgymnaster, psykologer och läkare som samarbetar över verksamhetsgränserna. Det pågår i Stockholm en undersökning enligt Perski (2001) där man försöker ta fram och pröva behandlingsmetoder för patienter med utmattningsdepression. I denna undersökning, som utgår vid Karolinska institutets institution för klinisk neurovetenskap, används två typer av gruppterapi: en psykodynamisk terapi och en kognitivt orienterad terapi. Den psykodynamiska gruppterapin går ut på att alla deltagare får en chans att i samspel med varandra försöka "undersöka sina egna relationsmönster". Meningen är att man ska försöka lära känna sig själv bättre och genom förbättrade kunskaper om sig själva ska man lära sig att kunna hantera sin situation på ett bättre sätt. Först när man hittar ett mönster i sitt sätt att kommunicera och reagera då kan man också förändra sitt beteende för att bättre hantera sin situation. 10

15 Den kognitiva gruppterapin går ut på att deltagarna försöker identifiera sina egna tankemönster för att sedan med hjälp av olika tekniker, som lärs ut av psykoterapeuten, försöka kontrollera vissa tankar som kanske driver personen till detta. Det som är gemensamt för de två terapiformerna är att de ger gruppmedlemmarna en chans att träffa andra människor som befinner sig i samma situation som de själva gör Behandlingsstrategier i tre olika faser Perski (2001) har förklarat att det blir svårt att veta vilka behandlingsstrategier som är lämpligast att använda när vi fortfarande vet så lite om dessa fenomen och speciellt lite vet vi om de mekanismer som ligger bakom stressammanbrott. Men han vill ändå med den kunskap som finns tillgänglig idag försöka förklara några faser i det förlopp som följer efter sammanbrottet: Den första fasen. Personer som drabbas av sammanbrottet är speciellt känsliga under den första fasen. Det viktiga i den fasen är det grundläggande mänskliga omhändertagandet. Personen behöver mycket stöd och förståelse inför det som personen drabbats av, enligt författaren. Vissa patienter kan ha låga värden av kortisol, testosteron och andra hormoner. En stödjande terapi med låga doser av dessa medel, skulle möjligtvis vara bra att erbjuda till den drabbade. Studier kring dessa frågor bedrivs i viss mån men än så länge finns inga klara svar. Organismen som utsätts för en långvarig stressexponering lever i ett extremt fysiologiskt läge under långa tider. Som en följd blir hushållsaktiviteter och återbyggnad åsidosatta och organismens anpassningsförmåga starkt begränsad (Perski, 2001, s. 51). Den andra fasen. Eftersom organismen varit utsatt för en långvarig stressexponering blir följden att organismens anpassningsförmåga blir begränsad. För att få kroppen och själen i balans måste man i nästa fas använda alla medel. Fysisk träning av olika slag, sjukgymnastik och avslappningsövningar är några av medlen. En del österländska behandlingsmetoder som akupunktur, Qi gong eller meditation kan också användas. Somliga patienter kan behöva psykoterapeutiskt stöd för att bearbeta vissa hämningar på vägen mot själslig balans. Det viktigaste i denna fas är att få träffa andra personer med samma problem. Det är lätt att personer annars känner övergivna, ensamma och utsatta. Någon form av gruppverksamhet med diskussioner kring deras stresshantering och stressproblematik rekommenderas. Den tredje fasen. Det är inte förrän under den tredje fasen som man kan koncentrera sig på vilka möjligheter kan finnas för den drabbade att komma tillbaka till familje- eller arbetslivet. Som ett viktigt element i denna fas är analysering av möjligheter om att åstadkomma en förändring av verkligheten. Det är inte enligt Perski viktigt att bara åstadkomma förändringar i sitt sätt att reagera: Det är också viktigt att göra förändringar i den livs- 11

16 och arbetssituation man ska återkomma till. Han rekommenderar användning av de kognitiva beteendeteknikerna vid denna fas. Praktisk hjälp av socioterapeuter, kuratorer eller personalchefer på företagen behövs i denna fas för att uppnå målen, dvs. att i möjligaste mån kunna åstadkomma gynnsamma förutsättningar Olika behandlingsmetoder Avspänningsmetoder De flesta undersökningar kring olika avspänningsmetoder har gjorts på friska människor. Det har visats att alla metoder som testats har positiva effekter på stressymtom, exempelvis blodtryck och muskelspänningar. Avspänning och avslappning är begrepp att skilja på enligt sjukgymnaster och terapeuter som arbetar med stresshantering. De anser att begreppet avspänning är "ett tillstånd av god balans mellan den sympatiska och parasympatiska delen av nervsystemet" (Almvärn & Fäldt, 2003, s. 31). De menar att avspänning är ett mål förenligt med aktiviteter, medan avslappning är till att ge kroppen och psyke vila och återhämtning. Vid exempelvis dans, meditation, Tai Chi och vissa aktiviteter är viktigt att kroppen blir handlingsberedd dvs. att man uppnår avspänning. Avslappning är inte önskvärt vid dessa aktiviteter, enligt resonemangen. Vid avspänningsövningar tränar man upp sin förmåga att vara aktiv på ett lugnt och avspänt sätt. Enligt Socialstyrelsen (2003) har de flesta undersökningar kring olika avspänningsmetoder gjorts på friska människor. Det har visats att alla metoder som testats har positiva effekter på stressymtom, exempelvis blodtryck och muskelspänningar. Carrington och medarbetarna (refererad i Socialstyrelsen, 2003) har redovisat sina forskningsresultat där användning av muskulära avspänningsmetoder verkar ha haft mindre effektivitet än meditativa metoder. Olika avspänningsövningar: autogen träning, avspänning genom djupandning, suggestibilitet, zen-meditation, transcendental meditation (TM) osv. (Almvärn & Fäldt, 2003). Autogen träning beskrivs av Larsson & Setterlind (1994) som självhypnosmetod bestående av såväl standardövningar av fysiologisk karaktär som mentala suggestioner. Meditativa metoder innehåller andningsövningar som kombineras med mental fokusering på ljud, eller ord som upprepas. Metoderna vid muskulär avspänning innebär att valda muskel spänns för att därefter avspännas. Fokus ligger på att känna skillnad mellan avspända och spända muskler (Socialstyrelsen, 2003, s. 49). Massage är ett annat sätt att uppnå större avspänning för att få ner stressnivån (Almvärn & Fäldt, 2003). Författarna påpekar att först på senare tiden har forskning visat värdet av massage som har i olika former förekommit i alla tider. Forskarna betonar vikten av beröring för att nervsystemet utvecklas normalt. Professor Uvnäs- Moberg (refererad till i Almvärn & Fäldt, 2003) har forskat om beröringens effekter på människan med fokus på oxytocins betydelse. Oxytocin är ett hormon som utsöndras vid massage och smeksam beröring. Detta hormon fungerar som motvikt till stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Vid massagebehandling minskar smärtkänslighet, mag- och tarmaktivitet blir effektivare, blodtryck och plus sänks osv. Enligt denna forskare förklarar detta varför ångest, depression och stressrelaterade sjukdomar kan minska genom massage. Älmvärn och Fäldt (2003) påpekar att beröring ger inte bara en 12

17 avslappningseffekt, den sätter i gång också avsöndring av endorfiner och andra neuropeptider som har lugnande effekt på organismen. Fysisk träning I forskningslitteraturen har redovisats att fysisk aktivitet i alla former har positiva effekter på psykisk hälsa, t ex. en ökad självkänsla, känslan av välbefinnande efter träning, sömnförbättringar osv. (Socialstyrelsen, 2003) Fysisk träning används därför som ett av de viktigaste alternativen för behandling av stress. Enligt en enkätbaserad studie (Socialstyrelsen, 2003) har personer som haft regelbunden fysik träning ca 3 tim i veckan känt mindre ångest, cynism och stress samt blivit mindre deprimerade jämfört med fysiskt passiva personer. En studie visar enligt Socialstyrelsen att aerobisk träning under tio veckor (en halvtimmes jogging 4 gångar per veckan) förbättrar vår förmåga att klara av stressen. Det finns vetenskaplig dokumentation för att regelbunden träning har positiv påverkan på psykologiska och fysiologiska parametrar (Socialstyrelsen, 2003). Exempelvis stabiliseras metabola störningar i kroppen och blodrycket sjunker genom fysisk träning (Socialstyrelsen, 2003). För patienter med psykiska problem har det visats vara bättre att vara aktiv än att vara passiv. Samtalsbehandling Enligt Socialstyrelsen (2003) är den kognitiva beteendeterapin den vanligaste samtalsbehandlingen vid stress i arbetslivet. Inom behandlingen tillämpas pedagogiska metoder. Det saknas forskning om effekter av psykoterapi behandling av arbetsrelaterade stresstillstånd. Socialstyrelsen anser däremot att fokuserad psykoterapi är väsentligt och med fördel kan ges i grupp. Läkemedel Socialstyrelsen (2003) anser att patienter med utmattningssyndrom ofta behöver behandling för att normalisera sömnfunktionen. Då kan det vara lämpligt att behandlas med insomningsmedel under en kort tid i början av behandlingen. Visserligen saknas vetenskaplig evidens för positiv effekt av antidepressiv läkemedelsbehandling vid utmattningssyndrom, men sådan behandling kan ändå prövas. Kamratstöd, psykosocialt stöd Socialt stöd behövs under alla faser av sjukskrivningen. Behovet är olika under de olika faserna (Socialstyrelsen, 2003). Arbetslivsinriktad rehabilitering Enligt Socialstyrelsens rapport (2003) bör arbetsinriktad rehabilitering sättas igång så fort patienten kommit ur den mest akuta fasen. De menar att det i vissa fall kan te sig osannolikt att patienten på grund av exempelvis kroniska konflikter på arbetsplatsen ska kunna gå tillbaka till sitt ursprungliga arbete. I sådana fall bör rehabilitering så snart det är möjligt inriktas på byte av arbetsuppgifter/arbetsplats. Om arbetssituationen är gynnsam är det sannolikt bättre att patienten håller kontinuerlig kontakt med arbetsplatsen, t.ex. genom deltidssjukskrivning eller arbetsträning. 13

18 Alternativ och komplementär medicin Biofeedback- träning definieras som "en omedelbar återkoppling till individen av förändringar i biologiska funktioner" (Larsson & Setterlind, 1994). Biofeedback är faktiskt en process i vilken en individ lär sig att påverka reaktioner som vanligtvis är icke viljestyrda samt reaktioner som vanligen är under viljans kontroll men som p.g.a. sjukdomen har brutit samman. Vid feedback mäter man förändringar i några fysiologiska system hos individen t ex blodtryck, hjärtfrekvens och hjärnvågor (EEG) med mera. Individen kan genom att lära sig denna självkontroll lindra psykosomatiska sjukdomar, enligt företrädarna för metoden. För att bemästra stress i vardagliga situationer krävs att man överför denna färdighet till vardagen. Det krävs dock ofta en lång behandling för inlärning av denna metod för självkontroll, menar Larsson & Setterlind. De betonar att det rör sig om en pedagogisk process för inlärning snarare än om en medicinsk behandling. Intresse för biofeedback som teknik har ökat inom forskningen under senaste tiden och det har registrerats att den har i en del fall visat ganska hög effekt. Sammanfattning av litteraturgenomgången Arbetsrelaterad stress har fått olika benämningar, där utbrändhet, utmattningsdepression och utmattningssyndrom är de mest använda uttrycken. Enligt Socialstyrelsen (2003) är muskelvärk, trötthet, sömnstörningar och minnesstörningar några av symtomen på denna sjukdom. Stressrelaterade sjukdomar kan uppkomma av olika orsaker. Det kan vara arbetsmiljörelaterat, personlighetsrelaterat eller en kombination av de två. De flesta forskare har lagt fokus på faktorer på arbetsplatsen som orsak till stress. Inom denna forskning finns det belagt att alltför stor arbetsbelastning i kombination med brist på återhämtning kan vara en faktor som leder till negativ stress (Maslach & Leiter, 1999; Jacobsson, Pousette & Thylefors, 2001; Frankehaeuser, 1997). En viss grad av kontroll över den egna arbetssituationen har visats vara nödvändig för de anställdas hälsa enligt bland andra Sutherland och Cooper (refererade till i Wilson, 2000) och Maslach och Leiter (1999). Karasek och Theorell (refererade till i Socialstyrelsen 2003) har också utformat en krav-kontroll-modell. Den pekar på att vid höga arbetskrav behövs högt beslutsutrymme för att minska risken för uppkomst av stressrelaterade problem. Det är också så att anställdas upplevelsen av brist på erkänsla påverkar deras hälsa negativt, enligt Maslach och Leiter (1999). Inom läraryrket kan negativ feedback från eleverna bidra till stress på arbetsplatsen (Jacobsson et al., 2001). Andra faktorer på arbetsplatsen som kan leda till stress är brist på gemenskap, brist på rättvisa och värderingskonflikter. Det förekommer inte mycket forskning om personlighetsrelaterade orsaker. Karlsson (2001) nämner olika typer av beteende vad gäller stresshantering. Han beskriver att personer med Typ A-beteende är bland annat tidsneurotiska, tävlingsinriktade och lättretliga och löper stor risk att få sjukdomen. I forskning beskrivs några olika behandlingsmetoder. Bland dem kan nämnas avspänningsmetoder, fysisk träning och alternativ och komplementär medicin. Avspänningsmetoder och fysisk träning är de mest använda behandlingarna idag. Enligt vissa undersökningar har dessa behandlingar visat sig effektiva mot stressymtom (Socialstyrelsen, 2003; Almvärn & Fäldt, 2003). 14

19 3 Metod 3.1 Datainsamling En kvalitativt inriktad forskning har använts för att få en bild av lärarnas egna upplevelser och erfarenheter. 3.2 Intervjupersonerna Urval. Intervjupersonerna valdes med hjälp av leg. arbetsterapeut och friskvårdare Åsa Sandberg som är kursansvarig för Lavendel rehabilitering i Väster. Hennes kompetens behövdes för att välja ut de kursdeltagare som var i så stabilt tillstånd att deras hälsa inte skulle påverkas negativt av att medverka i undersökningen. Mot bakgrund av att stressrelaterade sjukdomar oftare drabbar lärare än människor från andra yrkesgrupper valdes lärare som intervjupersoner. Eftersom det fanns färre män än kvinnor på kursen och för att säkrare kunna skydda intervjupersonernas identitet, valdes kvinnliga lärare som informanter i denna studie. I studien deltog sex kvinnliga lärare (fyra förskollärare och två speciallärare) som var mellan 41 och 59 år, medelålder 51 och med lärarerfarenhet på mellan 20 och 35 år. Fem intervjupersoner av sex var gifta. En var ensamstående. Alla hade barn som bodde hemma eller var utflyttade. Samtliga lärare hade varit sjukskrivna p.g.a. stressrelaterade problem i minst sex månader, två med diagnos stressrelaterade problem och fyra med diagnos utmattningsdepression. Alla informanter hade i olika perioder deltagit i en kurs i stresshantering i kommunens regi. Kursens syfte var bl. a. att förbättra hälsan för redan utsatta grupper d.v.s. de som var långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade problem. 3.3 Genomförandet Intervjuerna gjordes av Senabija Kočan i slutet av november och i början av december år Tre intervjuer utfördes i lokaler där kursen hållits, en hemma hos en av intervjuperson och de andra två på intervjupersonernas arbetsplatser, eftersom dessa personer återgått till sina arbeten. Varje intervju tog mellan 1,5-2 tim och spelades in på band. De intervjuade informerades innan intervjun av kursansvarig om uppsatsens syfte. En tematiskt strukturerad intervju användes för insamling av data, där man utgår från olika teman, enligt Davies och Esseveld (1989). Intervjuerna liknade vardagssamtal under vilka intervjupersoners erfarenheter stod i fokus. Vid intervjutillfället fick informanterna välja i vilken ordning de ville berätta inom tre olika teman: personlighetsrelaterade orsaker, symtom (fysiska och psykiska) och rehabilitering av sjukdomen (deltagandet i stresshanteringskursen). Etik När man har valt att undersöka personernas upplevelse av sin sjukdom blir det extra känsligt när det gäller urval av dessa personer. I denna studie har alla informanter drabbats i olika grad av stressrelaterad ohälsa. Därför söktes hjälp av kursansvarig Åsa 15

20 Sandberg, som kände till deltagarnas hälsotillstånd, att välja vilka som skulle intervjuas. Av sekretesskäl fick vi inte kontakt med övriga kursdeltagare, endast de sex som valdes ut och var villiga att deltaga i undersökningen. Alla intervjuade informerades om att deras identitet skulle skyddas i arbetet. Vid intervjutillfället fick informanterna möjlighet att välja vilket tema de ville ta upp samt vilket tema de helst ville slippa. Ingen av informanterna valde bort något tema. I slutet av intervjutillfället blev alla tillfrågade om de hade ångrat att de ställt upp på intervjun och gavs en möjlighet att backa ur. Alla ställdes också frågan om de känt att denna intervju hade påverkat deras hälsa negativt. Ingen av informanterna har visat ånger att de ställt upp. De flesta upplevde intervjun som en möjlighet till reflektion. Två informanter sa att de under detta tillfälle har fått bättre insikt om en del av deras problem och därför upplevde intervjun som positiv. 3.4 Analys av intervjuerna Intervjuerna transkriberades ordagrant av Senabija Kočan. Enligt Kvale (1997) är det lämpligt att dölja identiteten hos de intervjuade och hos personer och händelser i intervjun som blir lätt att känna igen vilket beaktades vid utskriften av denna studie. Tolkning av texten gjordes av båda författarna av denna intervjuundersökning. 3.5 Redovisning av resultatet I resultatredovisningen presenteras svaren på frågeställningarna. Exempel på uttalanden anges för att belysa attityder som kunnat uppfattas hos de intervjuade. I diskussionen knyts resultatet till tidigare forskning. 3.6 Felkällor Undersökningens brister kan vara att informanterna under olika perioder deltagit i kursen i stresshantering och befinner sig i olika behandlingsfaser. Vi antar att de som gått igenom hela processen har hunnit få ett bättre perspektiv på sin situation och därför kunde uttrycka sig om den lättare än de som inte kommit lika långt. Detta kan ha påverkat hur de svarat i intervjuerna Kursansvarig har valt informanterna och det kan finnas risk att det förekommit hos dessa en önskan att behaga, oavsett om det blir svårt att identifiera vem av dem som gav vilket svar. För att minska denna risk har de intervjuade informerats att deras identitet inte kommer att avslöjas i studien. Det kan ha varit en brist i undersökningen att bara förskollärare och speciallärare intervjuats. Det kan vara felaktigt att dra slutsatsen att andra typer av lärare hade svarat på liknande sätt. 16

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin,

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation

Läs mer

Vi ger ditt företag ett lyft!

Vi ger ditt företag ett lyft! Vi ger ditt företag ett lyft! www.lsc.nu Friska människor bygger starka företag Att sprida en hälsosam livssyn och få fler människor att uppleva fördelarna med ett aktivt och sunt liv. Det är drivkraften

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

hjältemodig insats eller

hjältemodig insats eller Sjuknärvaro hjältemodig insats eller kostsam dumhet? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen,

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt.

Läs mer

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Besvär med sömnen Procent Kvinnor Procent MКn 45 45 40 35 30 25 40 35 30 25 1988/89 2000/01

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Coaching Stresshantering Presentationsteknik. Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter

Coaching Stresshantering Presentationsteknik. Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter Coaching Stresshantering Vidareutbildningar för Personliga tränare och Massageterapeuter 2015 Bergqvist Massage & Friskvårdsutbildningar Ett familjeföretag som erbjudit utbildningar inom massage och friskvård

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna:

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: Utbrändhet mest en modetrend Utbrändhet är troligen mest en modetrend. Det är osäkert om utbrändheten existerar som vetenskapligt begrepp, skriver Marcello

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Stress i arbetet. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Stress i arbetet. På uppdrag av Stockholms läns landsting Stress i arbetet På uppdrag av Stockholms läns landsting Långvarig intensiv stress utan perioder av återhämtning orsakar allvarliga och kostsamma problem i dagens arbetsliv. Stress och psykiska påfrestningar

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer