Det handlar om mobilbetalning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det handlar om mobilbetalning"

Transkript

1 Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT Det handlar om mobilbetalning - En fallstudie om implementeringen av mobilbetalning inom handeln Författare: Hanna Falemo Karin Örbom Handledare: Mikael Gidhagen

2 Sammandrag Få handlare har tagit initiativ till implementeringen av mobilbetalning, trots att handeln spelar en avgörande roll i utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. För att uppnå syftet gjordes en fallstudie bestående av intervjuer med handlare som implementerat den mobila betaltjänsten SEQR samt en insamling av bransch- och samhällsorienterad information. Resultatet visade att de starkaste drivkrafterna för implementeringen av mobilbetalning är minskade kostnader, liten finansiell risk, optimistisk framtidstro samt en önskan om ett alternativt elektroniskt betalmedel. Dessutom fungerade ytterligare faktorer som drivkrafter, exempelvis förbättrad image, beroende på företagets typ av verksamhet och tekniska profil. Även förutsättningar som krävs för att implementeringen ska kunna ske identifierades, till exempel en främjande legal och politisk miljö samt hög kompatibilitet med verksamheten. En stark övertygelse om mobilbetalnings positiva effekter för handeln och ett beslut med liten finansiell risk driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. Däremot innebär bristande kännedom om mobilbetalning att implementeringen ännu går långsamt. Nyckelord: mobilbetalning, implementering, handel, betalmedel, innovation

3 Innehållsförteckning 1. Mobilbetalning - ett nytt betalmedel inom handeln Litteraturgenomgång Contingency Theory Social och kulturell miljö Teknologisk utveckling Legal och politisk miljö Kommersiell miljö Diffusion of Innovations Relativa fördelar Kompatibilitet Komplexitet Möjlighet till prövning Observerbarhet Sammanfattning Metod Val av metod Genomförande av metod Från teori till analys Resultat Externa faktorer Konsumenters efterfrågan av mobilbetalning Konsumenters betalvanor Ny teknik inom handeln Kontanthantering och förbudet mot kortavgifter Politiska initiativ och finansiell infrastruktur Mobilbetalning inom handeln i framtiden Interna faktorer Första kontakten med SEQR SEQR i jämförelse med kort- och kontantbetalning Företagets image Att använda SEQR i verksamheten Analys och diskussion Drivkrafter Externa förutsättningar Interna förutsättningar Från kunskap till implementering Slutsats Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Appendix 1. Innovation- Decision Process... 33

4 1. Mobilbetalning - ett nytt betalmedel inom handeln Sverige är i många mätningar framstående vad gäller användningen av ny teknik och Internet (SOU 2013:31). De senaste åren har banker, teleoperatörer och andra fristående aktörer lanserat flera mobila betallösningar på den svenska marknaden (Sveriges Riksbank, 2012). En mobilbetalning är en finansiell transaktion som sker mellan två parter med hjälp av en mobil enhet, till exempel en smartphone. Kommunikationsteknologi i form av smartphones och andra mobila enheter väntas bli den dominanta formen av kommunikation och handel i framtiden (Ireland et al., 2013, s. 43). Det är dock vanligt att genomslagskraften av ny teknologi överskattas på kort sikt (Abrahamson, 1991). Ännu har få handlare tagit initiativ till implementering av mobilbetalning och möjligheten till användande är därför mycket begränsad (Sveriges Riksbank, 2012). De mobila betaltjänster för köp i butik som hittills introducerats i Sverige är SEQR, Bart och WyWallet (Sellebråten, 2013). Med SEQR och Bart betalar kunden genom att scanna en tvådimensionell streckkod, en så kallad QR- kod, vid kassan med hjälp av sin mobiltelefon. WyWallet använder istället Near Field Communication (NFC). NFC fungerar genom att kunden håller fram sin mobiltelefon framför en speciell NFC- enhet i kassan. (Sellebråten, 2013; Sveriges Riksbank, 2012) Mobilbetalning har börjat uppmärksammas i media och det finns stora förhoppningar om att mobiltelefonen ska bli ett naturligt och konkurrenskraftigt betalmedel (Klackenberg & Östling Ollén, 2011). För att mobilbetalning ska bli ett väletablerat betalmedel är ett utbrett användande bland både handlare och konsumenter nödvändigt. Möjligheten att betala med mobilen hos fler handlare ökar incitamentet för konsumenter att bli nya användare. Fler nya användare bland konsumenter ökar i sin tur incitamentet för handlare att erbjuda mobilbetalning. Värdet av tjänsten blir därmed högre ju fler som använder den (Kauffman et al., 2000). Av naturliga skäl kan konsumenter inte använda ett betalmedel som inte erbjuds av handlarna. Därför krävs det att handlarna är de som tar de första stegen mot mobilbetalning. 1

5 Mobilbetalning ses i denna uppsats som en teknisk innovation. En innovation är en idé, handling eller ett objekt som uppfattas som ny av en individ eller organisation (Rogers, 2003, s. 12). Beslutet att implementera en innovation skiljer sig från andra typer av beslutsfattande. Detta beror på att resultatet av en innovation är okänt för användaren, vilket gör den mer riskfylld (Rogers, 2003, s. 168). En av riskerna kan vara att innovationen ännu befinner sig i utvecklingsstadiet. Detta kan innebära problem såsom buggar eller inkompatibilitet med existerande verksamhet (Rogers, 1983, s. 366). Risktagandet kan skapa motstånd och skepsis gentemot innovationen inom en organisation. Genom ökad användning av mobilbetalning inom handeln väntas positiva effekter som ökad kundgenomströmning, förbättrad företagsimage, kostnadsbesparingar och lägre kontanthanteringskostnader (Klackenberg & Östling Ollén, 2011; Mallat & Tuunainen, 2008). Även om en innovation har uppenbara fördelar är det dock generellt svårt för den att bli väletablerad, på grund av risktagandet. Vad är det då som leder till att en organisation implementerar mobilbetalning? En organisation som överväger implementering går igenom en process för att utvärdera innovationen och därmed minska osäkerheten av implementeringen (Rogers, 2003, s. 168). Det krävs ökad förståelse för hur handlarna resonerar kring implementeringen eftersom utvärderingen är komplex. En klarare bild av handlarnas resonemang kan indikera vad som krävs för att ett företag ska vilja införliva något nytt i verksamheten. Vad är det som lockar med mobilbetalning när det redan finns fungerande betalmedel? Genom att ta reda på vad handlarna värdesätter kan detta tas hänsyn till i framtiden, av såväl företagen bakom de mobila betaltjänsterna som andra aktörer som vill främja implementeringen av mobilbetalning. Lanseringen av mobilbetalning inom den svenska handeln har skett nyligen och har därför inte kunnat studeras tidigare. Handelns inställning till mobilbetalning kan även skilja sig mellan olika länder och marknader. Sverige har visat sig framstående inom flera tekniska områden i internationella jämförelser, men ligger inte i framkant vad gäller mobilbetalning. Det gör mobilbetalning på den svenska marknaden till ett 2

6 intressant studieobjekt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. 2. Litteraturgenomgång Innovationsförmågan, alltså förmågan att införliva innovationer som möter konsumenters behov, sägs ha ett positivt samband med ett företags prestation (Avlonitis & Salavou, 2007). Användandet av tekniska innovationer har tidigare undersökts utifrån teknologins egenskaper samt från ett antal olika perspektiv såsom den individuella användaren, organisationen och omgivningen (Goodhue & Thompson, 1995; Moore & Benbasat, 1991; Premkumar, 2003; Rogers, 2003). Sedan början på talet har mobilbetalning blivit ett alltmer debatterat och utforskat ämne. Bland de empiriska studier som gjorts har en betydande del avsett de teknologiska aspekterna samt konsumentbeteende. (Dahlberg et al., 2008) Bara ett fåtal studier har gjorts om mobilbetalning ur handelns perspektiv (Crowe et al., 2010; Mallat & Tuunainen, 2008; Teo et al., 2005; van der Heijden, 2002). Dessa studier har visat att hinder för användning av mobilbetalning inom handeln exempelvis är höga transaktionskostnader, komplexitet, brist på relativa fördelar och låg kompatibilitet med existerande verksamhet. Mobilbetalning har även vissa fysiska begränsningar som små skärmar, dålig uppkoppling och begränsad batteritid (Siau & Shen, 2003). De mobila betaltjänster som utvecklas måste därför anpassas till detta genom enkla applikationer, så kallade appar, med genomtänkt design (Gebauer & Shaw, 2004). De fördelar med användning av mobilbetalning inom handeln som upptäckts är å andra sidan ökad försäljning, förbättrad image, kostnadsbesparingar och ökad kundservice (Mallat & Tuunainen, 2008). Implementeringen av ny teknik, såsom mobilbetalning, grundar sig i en dynamisk process som påverkas av situationen (Mallat, 2007). Det råder delade meningar kring vad som påverkar ett företags styrning och beslutsfattande. De finns dels de som hävdar att det finns allmänna principer som fungerar för alla företag oavsett 3

7 omständigheter, dels de som menar att varje företag är unikt och varje unik situation kräver en situationsbaserad granskning (Zeithaml et al., 1988). Contingency Theory (Dahlberg et al., 2008; Lawrence & Lorch, 1967; Perrow, 1967; Thompson, 1967) är ett situationsanpassat organisationssynssätt som är ett mellanting mellan de två ovannämnda synsätten. Contingency Theory belyser vikten av influenser från omgivningen men menar samtidigt att påverkan från omgivningen är systematisk snarare än helt situationsberoende. Marknaden för mobila betaltjänster kan skilja sig åt mellan olika länder men skillnaderna är systematiska på grund av till exempel infrastruktur, lagstiftning och betalvanor. (Dahlberg et. al., 2008) De företag som ingår i denna studie har samma omgivning. Därmed krävs inte en enskild analys av varje företags omgivning utan det är möjligt att göra en gemensam analys. För att studera den externa miljöns påverkan på ett företags implementering av mobilbetalning används därför Contingency Theory. Det finns olika teorier gällande implementeringen av nya teknologiska idéer. Väl använda teorier för att förutse användandet av ny teknologi är Technology Acceptance Model (TAM) (Davis, 1986; Davis et al., 1989) och Diffusion of Innovations (Rogers, 2003). På många sätt liknar dessa varandra. Båda teorierna kategoriserar faktorer hos den nya teknologin som kan påverka beslutet att använda den. TAM syftar till att förklara en potentiell användares acceptans och intention att använda en ny teknologi. Diffusion of Innovations förklarar hur och varför en ny idé eller teknologi sprids genom ett samhälle. Då Diffusion of Innovations behandlar hela processen från första kunskapen till implementering lämpar den sig bättre för att undersöka vad som driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. 2.1 Contingency Theory Contingency Theory belyser vikten av influenser från omgivningen när det gäller styrning av ett företag. Detta synsätt har blivit kritiserat för att inte vara tillräckligt teoretiskt då det är svårt att testa dess validitet. Motsägande resultat i Contingency Theory förkastar nämligen inte teorin utan situationen ses då istället som unik. Att identifiera osäkerhetsfaktorer (contingency factors) är dock ett vanligt 4

8 forskningsområde och teorin har tidigare använts för att studera spridningen av mobilbetalning (Dahlberg et al., 2008). Dessa osäkerhetsfaktorer är något som aktörerna på en marknad inte själva kan påverka. Ett företag måste ta hänsyn till dessa faktorer då de kan skapa förutsättningar och behov för en innovation. Studier har visat att de osäkerhetsfaktorer som har en koppling till marknaden för mobilbetalning är den sociala och kulturella miljön, den teknologiska utvecklingen, den legala och politiska miljön samt den kommersiella miljön (Dahlberg et al., 2008) Social och kulturell miljö Med den sociala och kulturella miljön menas de attityder och normer som finns i ett land. Attityder och normer utgör grunden för ett samhälle och är därför ofta det som driver demografiska, ekonomiska, legala, politiska och teknologiska förändringar. (Ireland et al., 2013, s. 41) Dessa förändringar kan påverka konsumenters konsumtionsvanor, köpbeteenden och därmed även behovet av nya betaltjänster (Dahlberg et al., 2008) Teknologisk utveckling På grund av den snabba teknologiska utvecklingen är det nödvändigt för ett företag att ständigt granska den teknologiska omgivningen (Sinha & Noble, 2008). Företag behöver identifiera potentiella substitut för teknologi som redan används såväl som upptäcka ny teknologi från vilken företaget kan få komparativa fördelar (Park & Ghauri, 2011). Ständig utveckling av den teknologi som finns skapar mer trovärdiga, användarvänliga och användbara betaltjänster (Dahlberg et al., 2008) Legal och politisk miljö Ett företag påverkas av de legala och politiska makterna i de länder det är verksamt i. Nya regleringar och lagar kan påverka ett företags strategiska planerande och agerande. Ett företag måste noga analysera politiska riktlinjer för näringsliv och andra områden som berör företagets egna verksamhet. Lagar om konkurrens samt skatte- och arbetsmarknadsregleringar är exempel på områden där en politisk administration kan inverka på verksamheten i en bransch och i det individuella företaget. (Ireland et al., 2013, s. 41) 5

9 2.1.4 Kommersiell miljö Den kommersiella miljön innefattar bland annat utvecklingen av Internet och mobila nätverk inom olika försäljningskanaler. Finansiell infrastruktur samt utvecklingen av infrastruktur inom telekommunikation och informationssystem ligger till grund för uppkomsten av mobilbetalning. Det är även väsentligt för handeln att ta hänsyn till hur marknadsstrukturer, affärsseder och infrastrukturer förändras. (Dahlberg et al., 2008) 2.2 Diffusion of Innovations Diffusion of Innovations är en teori som behandlar hur användningen av en ny innovation sprids genom ett samhälle och vad som påverkar denna spridning. Teorin har tidigare använts i studier som försökt förutse användandet av olika informationssystem, exempelvis kalkylprogram (Brancheau & Wetherbe, 1990) och operativsystem (Karahanna et al., 1999), samt finansiella och mobila teknologier, såsom mobil handel (Teo & Pok, 2003) och mobila banktjänster (Lee et al., 2003). En viktig del av Diffusion of Innovations är den beslutsprocess som en beslutsfattande enhet, till exempel en organisation, genomgår i kontakten med en ny innovation. Innovationsbeslutsprocessen (innovation- decision process) består av fem olika stadier; (1) kunskap, (2) övertygelse, (3) beslut, (4) implementering och (5) bekräftelse (se Appendix 1). I kunskapsstadiet uppstår en kännedom om innovationen och viss förståelse för vad den innebär. I övertygelsestadiet formas en positiv eller negativ attityd gentemot innovationen. I beslutsstadiet tas ett beslut om innovationen ska införlivas i verksamheten eller inte. Implementeringsstadiet innebär att innovationen börjar användas. I bekräftelsestadiet sker en utvärdering av beslutet för att ta reda på om det var rätt beslut. (Rogers, 2003, s. 169) Innovationsbeslutsprocessen påverkas av faktorer som beskriver uppfattningen av en innovations egenskaper. Dessa faktorer är relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, möjlighet till prövning och observerbarhet (Rogers, 2003, s. 223). Faktorerna anses ha störst betydelse för övertygelsestadiet (Rogers, 2003, s. 175). Vissa studier adderar ytterligare faktorer då de menar att Rogers teori (2003) inte är 6

10 tillräckligt specifik. Dessa nya faktorer ingår ofta i Rogers (2003) ursprungliga indelning, men har särskilts på grund av att de ansetts ha större betydelse för det område som studerats. Det finns studier som menar att image är så pass viktigt att det bör ses som en egen faktor (Moore & Benbasat, 1991; Holloway, 1977), trots att det enligt Rogers (2003) inkluderas i relativa fördelar. Andra faktorer som ibland läggs till är kostnad (Mallat, 2007) och upplevd risk (Bauer, 1960; Ostlund, 1974) Relativa fördelar En relativ fördel (relative advantage) innebär i vilken grad en innovation uppfattas bättre än det som den är tänkt att ersätta. Relativa fördelar kan mätas i ekonomiska termer, men social status, bekvämlighet, behovstillfredsställelse och tidsbesparing är exempel på andra vanliga komponenter. (Rogers, 2003, s. 229) Relativa fördelar har ett positivt samband med spridningen av en innovation (Rogers, 2003, s. 233). Begreppet relativa fördelar har kritiserats på grund av att det kan ses som alltför brett och omfattande. Om relativa fördelar kan mätas i termer av något mer påtagligt, till exempel lönsamhet eller tidsbesparing, kan nödvändigheten av begreppet relativa fördelar ifrågasättas (Tornatzky & Klein, 1982). Å andra sidan argumenteras det för att en innovation ofta utvecklas för att ersätta en annan produkt. På det sättet är konceptet av en relativ fördel intuitivt tilltalande just för att det visar att något är bättre än någoting annat. (Moore & Benbasat, 1991) Kompatibilitet Kompatibilitet (compatibility) är i vilken grad som en innovation uppfattas vara förenlig med existerande värderingar, tidigare erfarenheter och behov hos potentiella användare (Rogers, 2003, s. 240). Ju högre kompatibiliteten är desto mindre blir osäkerheten hos användaren. En annan aspekt kan vara hur existerande produkter uppfattas och hur innovationen ställs i förhållande till dessa. En användare som upplever att innovationen liknar en annan produkt kommer att vara indifferent till vilken av dessa som bör användas. (Rogers, 2003, s. 251ff) Trots att kompatibilitet och relativa fördelar är två olika faktorer kan det vara svårt att skilja dem åt. Till exempel är det osannolikt att en användare ser relativa fördelar med en innovation som inte är kompatibel med verksamheten. (Moore & Benbasat, 1991) 7

11 2.2.3 Komplexitet Komplexitet (complexity) är i vilken grad en innovation uppfattas som svår att förstå och använda (Rogers, 2003, s. 257). En innovation som är lätt att förstå sprids snabbare än en innovation som kräver att användaren utvecklar nya färdigheter. Komplexiteten kan utgöra hinder för en innovations spridning. (Rogers, 2003, s. 16) Möjlighet till prövning Möjlighet till prövning (trialability) är i vilken grad en innovation går att experimentera med under begränsade former. Det innebär alltså vilka möjligheter en användare har att testa innovationen. Möjlighet att prova ny teknologi på ett enkelt sätt skapar trygghet, vilket sänker barriären för att bli en användare. (Rogers, 2003, s. 258) Möjligheten till prövning blir allt viktigare ju större risk som är involverad i beslutet att börja använda innovationen (Moore & Benbasat, 1991) Observerbarhet Observerbarhet (observability) är i vilken grad resultatet av en innovation är synligt för andra. Generellt har observerbarhet ett positivt samband med spridningen av en innovation eftersom det ökar kännedomen bland potentiella användare. De flesta teknologier består av både en hårdvara, det fysiska verktyget som förkroppsligar teknologin, och en mjukvara, som utgör informationsbasen för verktyget. Till exempel är en dators hårdvara själva datorutrustningen medan mjukvaran består av datorprogrammen. Ofta är mjukvaran svårare att uppfatta och därför går spridningsprocessen långsammare för en innovation där mjukvaran är den dominanta beståndsdelen. (Rogers, 2003, s. 258ff) Ju enklare det är att demonstrera hur en innovation fungerar och ju synligare en innovations fördelar är, desto snabbare sker spridningen (Zaltman et al., 1973, s. 39). 2.3 Sammanfattning Tillsammans skapar Contingency Theory och Diffusion of Innovations ett underlag för att kunna identifiera de externa och interna faktorer som driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln (se Figur 1). De externa faktorerna identifieras genom att analysera företagens gemensamma omgivning med hjälp av de osäkerhetsfaktorer som tas upp i Contingency Theory. De externa faktorerna 8

12 påverkar samtliga stadier i innovationsbeslutsprocessen. De interna faktorerna identifieras genom att utifrån Diffusion of Innovations undersöka hur ett företag uppfattar en innovations egenskaper och vilken betydelse de har för dess verksamhet. De interna faktorerna påverkar samtliga stadier som föregår implementering i innovationsbeslutsprocessen, men anses ha störst betydelse i övertygelsestadiet. Figur 1. Ramverk för faktorer som påverkar implementeringen av mobilbetalning inom handeln Interna faktorer Externa faktorer Social och kulturell miljö Innovationsbeslutsprocessen Teknologisk utveckling Legal och politisk miljö Kunskap Övertygelse Beslut Implementering Bekrämelse Relativa fördelar Kompatibilitet Komplexitet Möjlighet till prövning Kommersiell miljö Observerbarhet 9

13 3. Metod Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. För att uppnå syftet samt få tillgång till detaljerad information kring detta fenomen har en fallstudie genomförts. En fallstudie valdes på grund av att ämnet är relativt nytt och att syftet krävde en utforskande metod. Den har även gjort det möjligt att kombinera olika datainsamlingsmetoder. Primärdata samlades in i form av semistrukturerade intervjuer och sekundärdata hämtades från olika källor bestående av bransch- och samhällsorienterad information. 3.1 Val av metod För att genomföra studien krävdes tillgång till den person på respektive företag som hade kunskap och insikt om implementeringen av mobilbetalning i verksamheten. För att kunna ta del av denna information genomfördes en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med olika handlare. Behovet av att gå igenom särskilda områden, så kallade teman, med respondenten samt behovet av flexibilitet i form av att kunna anpassa ordningen på frågorna beroende på respondentens svar gjorde det lämpligt att genomföra semistrukturerade intervjuer (Saunders et al., 2007, s. 312). En nackdel med intervjuer är risken för intervjuareffekt. Intervjuareffekt innebär att den intervjuades svar kan bli snedvridna på grund av påverkan av intervjuarens attityd eller att intervjuaren har en märkbar åsikt i någon fråga (Saunders et al., 2007 s. 318). Intervjuareffekten har minimerats i denna studie genom att så neutrala frågor som möjligt ställts under intervjuerna. Målet med den kvalitativa undersökningen var att ta reda på vilka interna faktorer som låg till grund för företagets implementering av mobilbetalning samt att få kommentarer kring företagets externa miljö. Insamlingen av sekundärdata syftade till att tillsammans med den kvalitativa studien ge en överskådlig bild av den externa miljön. Eftersom de externa faktorerna, till skillnad från de interna faktorerna, bygger på en generalisering av den svenska marknaden hade det inte varit lämpligt att skapa en sådan bild endast utifrån den kvalitativa undersökningen. Svaren hade kunnat variera stort på grund av vilka 10

14 personer som intervjuats och genom att samla in sekundärdata minskades därför beroendet av de intervjuades svar gällande de externa faktorerna. Jämförelsen av primär- och sekundärdata har kunnat indikera relevansen av de olika externa faktorerna. Genom att kombinera primär- och sekundärdata kring de externa faktorerna har kvaliteten på analysen ökat. Det finns flera olika fördelar med att använda sekundärdata. För det första har det varit möjligt att identifiera händelser och tillstånd i samhället som de intervjuade handlarna inte varit direkt medvetna om. För det andra har Sverige kunnat jämföras med andra länder inom vissa områden och det har även varit möjligt att granska utvecklingen i Sverige över en längre tidsperiod. För det tredje är trovärdigheten av sekundärdatan hög då information inhämtats från olika myndigheter, institut, branschorganisationer och forskare som behöver hålla en viss kvalitetet och korrekthet. En nackdel med att använda sekundärdata är svårigheten att hitta all relevant information. 3.2 Genomförande av metod Intervjuer genomfördes med handlare som implementerat den mobila betaltjänsten SEQR, då det var den mobila betaltjänst som implementerats på flest säljställen i Sverige vid tidpunkten för undersökningen. Andra existerande mobila betaltjänster befann sig fortfarande i en pilotperiod och fanns endast på ett mycket begränsat antal säljställen (Sellebråten, 2013). Totalt fanns cirka 70 fristående handlare och sju butikskedjor i Sverige som hade implementerat SEQR (SEQR, ). Vid valet av intervjuobjekt inkluderades endast fristående handlare, eftersom det ansågs lättare att komma i kontakt med den person som varit involverad i implementeringen. I en butikskedja fattas beslut högre upp i hierarkin, till exempel i ledningen, och det kan därmed vara svårare att få tag på rätt person att intervjua. Intervjuer genomfördes med handlare i Stockholm. Stockholm lämpade sig som ett bra val då en större mängd av de fristående handlarna som implementerat SEQR befann sig där. Efter exkluderingen av butikskedjor och avgränsningen gällande geografisk plats kontaktades handlarna branschvis för att få en spridning bland respondenterna. 11

15 Flera av de handlare som kontaktades hade begränsad tid att ställa upp på intervju då verksamheten inte hade många anställda och de inkommande kunderna var tvungna att prioriteras, även om det fanns intresse att ställa upp i studien. De intervjuer som genomfördes skedde på arbetsplatsen under arbetstid vilket kan ha inneburit viss distraktion och stress hos respondenten och kan därmed ha påverkat svaren. Hänsyn till dessa aspekter togs i möjligaste mån genom att inte genomföra intervjun under rusningstid och försöka genomföra intervjun på en avskild plats. Studien genomfördes anonymt och respondenterna benämns i uppsatsen efter bransch. Totalt genomfördes intervjuer med sex olika handlare varav två butiker, två restauranger och två caféer. Varje intervju varade i cirka trettio minuter. Fem intervjuer var personliga medan en intervju skedde via telefon, då det inte fanns möjlighet att genomföra en personlig intervju. En telefonintervju har dock vissa begränsningar eftersom man till exempel går miste om ansiktsuttryck och kroppsspråk, och risken för missförstånd ökar (Saunders et al., 2007, s. 342). De personer som intervjuades hade alla varit involverade i implementeringen av SEQR, vilket bekräftades inför intervjutillfället. Innan intervjun skickades även en lista ut med de teman som intervjun skulle behandla. Respondenterna fick därmed möjlighet att förbereda sig och höra av sig vid eventuella funderingar (Saunders, 2007, s. 320). Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. En sammanfattning skickades därefter till respondenterna för godkännande. Sekundärdatan bestod av rapporter från olika branschorganisationer, offentlig statistik samt uppgifter från svenska myndigheter och lagstiftning. Flera olika källor har visat en entydig bild av den externa miljön för handeln i Sverige vilket stärkt tillförlitligheten av uppgifterna. 3.3 Från teori till analys De teoretiska begrepp som utgör ramverket för undersökningen (se Figur 1) består av externa och interna faktorer som påverkar implementeringen av mobilbetalning, i detta fall den mobila betaltjänsten SEQR. Olika teman skapades av de externa och interna faktorerna (se Tabell 1). Dessa teman användes som struktur för att utveckla 12

16 frågor till intervjuerna. Gällande de externa faktorerna ställdes frågor kring mobilbetalning i allmänhet medan de interna faktorerna syftade till handlarens uppfattning om SEQR. Frågorna som ställdes var öppna och uppmanade respondenterna till att föra ett eget resonemang. Ett exempel på en fråga som ställdes för att identifiera relativa fördelar var Vilka fördelar upplever du att SEQR har jämfört med kort och kontanter?. Tabell 1. Intervjuteman Faktorer Externa faktorer Interna faktorer Social och kulturell miljö Teknologisk utveckling Legal och politisk miljö Kommersiell miljö Relativa fördelar Kompatibilitet Komplexitet Möjlighet till prövning Observerbarhet Intervjuteman Konsumenters efterfrågan av mobilbetalning Konsumenters betalvanor Betydelsen av teknik i verksamheten Lagar och regleringar som påverkat hanteringen av betalningar Synen på mobilbetalning inom handeln i framtiden SEQR i jämförelse med andra betalmedel Företagets image SEQRs kompatibilitet med verksamheten Hur komplex SEQR uppfattas vara Önskan om möjlighet till en pilotperiod med SEQR Synlighet och kännedom om SEQR De externa faktorerna utgjorde dessutom basen för insamlingen av sekundärdata. Resultatet av datainsamlingen analyserades sedan efter vilken påverkan faktorerna hade på implementeringen av mobilbetalning, men också efter vilken del av innovationsbeslutsprocessen de berörde. 13

17 4. Resultat Resultatavsnittet inleds med en sammanställning av de handlare som intervjuades (se Tabell 2). Samtliga handlare hade implementerat SEQR inom det senaste året och fick inledningsvis kort besvara varför de valt att implementera SEQR. Efter sammanställningen följer en redogörelse av datainsamlingen gällande de externa och interna faktorerna. Tabell 2. Sammanställning av intervjuade handlare Handlare Antal anställda (utöver ägare) Respondent Uppskattad frekvens av köp med SEQR Den spontana orsaken till implementeringen av SEQR Butik 1 0 Ägare 2-3 Kul grej. Låg kostnad. köp/veckan Butik 2 30 Butikschef 1 köp/månad Jag tror på idén. Restaurang 1 4 Ägare 1 köp/veckan Man vill ju ändå följa utvecklingen. Restaurang 2 3 Delägare Under 10 köp/veckan Vi tror att det kommer bli fler och fler som använder mobilbetalning i framtiden. Café Delägare 1 köp/månad Bättre deal jämfört med kort. Ny grej. Spännande. Café 2 2 Delägare 1 köp/veckan Det kändes som en smart lösning. 4.1 Externa faktorer Konsumenters efterfrågan av mobilbetalning Generellt har Sverige en stor andel konsumenter som är snabba att ta till sig ny teknik (MTC, 2003). Under 2012 använde 59 procent av svenskarna mellan 16 och 74 år en smartphone försedd med Internet utanför hemmet (Statistiska Centralbyrån, 2013). Dagens svenska konsumenter är uppkopplade, informerade och innovativa (HUI Research, 2011). Trots detta visar en undersökning från Svensk Handel (2013) att majoriteten av handlarna upplever att det ännu inte finns en efterfrågan av mobilbetalning bland konsumenterna. 14

18 Samtliga intervjuade handlare trodde att mobilbetalning skulle få större genomslag än vad det hittills fått. Ingen av dem upplevde en efterfrågan av mobilbetalning bland sina kunder. Restaurang 1 nämnde däremot att det fanns en nyfikenhet om hur mobilbetalning fungerar. Flera svarade att de upplevde att det generellt fanns en positiv inställning till mobilbetalning, men att intresset för att betala med mobilen var lågt Konsumenters betalvanor De betalmedel som främst används för köp av dagligvaror i Sverige är kontanter samt bank- och kreditkort (Bank for International Settlements, 2013; Bohle & Krueger, 2001). Betalningar med kort tar över allt mer och stod för över 60 procent av betalningarna inom handeln år Kortbetalning används allt mer vid mindre köpbelopp. Det genomsnittliga värdet av en kortbetalning i Sverige har sjunkit från cirka 600 kronor till ungefär 400 kronor under de senaste 10 åren. (Sveriges Riksbank, 2012) Några av de intervjuade handlarna kommenterade att det tagit tid för kortbetalning att bli etablerat men numera sträcker sig användningen av kortbetalning mellan alla åldersgrupper. Det är så lätt att slänga upp plastkortet idag (...) Nu kommer även pensionärerna med sitt Nordea- kort (...) Det kommer att ta tid innan folk vänjer sig att plocka upp mobilen istället för plastkortet. Och under väldigt lång tid så kommer folk att ha både plastkort och mobil. Butik Ny teknik inom handeln I och med att ny teknik blivit billigare att implementera och mer tillgänglig gynnar den inte bara stora företag utan också små företag (HUI Research, 2011). Det rådde delade meningar om teknikens betydelse för verksamheten hos de intervjuade handlarna. Café 1 menade att ny teknik hjälpt verksamheten mycket eftersom den gjort verksamheten både enklare och billigare. Restaurang 1 nämnde allt större betydelse av Internet och sociala medier, som Facebook, för att nå ut till kunderna. Butik 2 påstod sig vara väldigt öppna för ny teknik och olika typer av teknik. De har 15

19 till exempel utvecklat en egen app. De resterande yttrade att det inte fanns någon direkt koppling mellan deras verksamhet och teknik. De flesta intervjuade handlarna saknade inte tidigare något alternativt betalmedel till kort- och kontantbetalning. Däremot såg Restaurang 2 möjligheter till förbättring och att mobilbetalning kunde vara ett bättre alternativ. Butik 1 letade aktivt efter nya sätt att betala och påpekade att varje kostnad som går att minska mottages tacksamt Kontanthantering och förbudet mot kortavgifter Kontanter utgör en stor samhällsekonomisk kostnad (Segendorf & Jansson, 2012). Samtidigt leder kortbetalningar till höga kostnader för handeln (Hortlund & Svensson, 2012). Från den 1 augusti 2010 blev det enligt 5 kap. 1 fjärde stycket lag om betaltjänster (2010:751) förbjudet att som handlare ta ut avgifter av konsumenter vid kortköp. Bakgrunden till lagändringen är EU- direktivet om betaltjänster (2007/64/EC, Payment Services Directive), där artikel 52(3) ger medlemsstaterna möjlighet att förbjuda avgifter med beaktande av behovet att stimulera konkurrensen och främja en effektiv användning av betalningsinstrument. Även om en klar majoritet av svenska handlare föredrar kortbetalningar framför kontanter med tanke på säkerhet, tidsåtgång, smidighet och kundtillfredsställelse föredras kontanter framför kort ur kostnadssynpunkt (Hortlund & Svensson, 2012). De intervjuade handlarna kommenterade kort- och kontantbetalningarnas för- och nackdelar. Hos flera av de intervjuade fanns det också en medvetenhet om förbudet att ta ut avgifter vid kortköp. Samtliga påstod dock att lagen inte påverkat verksamheten, då de ändå inte tog ut avgifter innan lagändringen. Två av de intervjuade nämnde att förbudet hade varit ett problem om de hade sålt varor för lägre priser. Det är samma sak med kort, vi ser ju gärna kortköpare. Så lite pengahantering som möjligt. Men det är klart att vi har mycket 16

20 småköp och då kostar det också per köp så att det blir lite dubbelt det där med kort. Butik 2 Det [kortbetalning] kostar ju ändå en avgift, jag tror att det är 2-3 kronor per kortdragning och köper man ett tuggummi för två spänn då är det ju inte kul. Restaurang Politiska initiativ och finansiell infrastruktur Den politiska makten i Sverige välkomnar ett alltmer digitaliserat samhälle. På uppdrag av Näringsdepartementet har en digitaliseringskommission tillsatts för att hitta vägen till det ambitiösa IT- politiska målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. (Digitaliseringskommissionen, 2013) Sverige är sedan länge en framstående IT- nation. Vi ligger regelmässigt i topp i många internationella mätningar, till exempel vad gäller IT- användning och IT- mognad. Men ska vi nå vårt ambitiösa it- politiska mål finns det områden där Sverige också måste bli bättre (...), säger it- och energiminister Anna- Karin Hatt. (Näringsdepartementet, Pressmeddelande 3 maj 2013) I länder som Japan (Klackenberg, 2008) och Kenya (MasterCard, 2012) har mobilbetalning etablerats på grund av bristande finansiell infrastruktur. I dessa länder har regelverk respektive korruption begränsat tillgången av andra elektroniska betalningar, såsom kort. Sverige har däremot en etablerad och stabil finansiell infrastruktur där det länge funnits flera olika betalningsalternativ som är både säkra och tillgängliga (Sveriges Riksbank, 2013) Mobilbetalning inom handeln i framtiden Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare vill aktivt bidra till de mobila betalningarnas framväxt och belyser mobiltelefonen som ett naturligt betalmedel. Mobilbetalning väntas på kort sikt bli ett komplement till de traditionella betalmedlen. (Klackenberg & Östling Ollén, 2011) 17

21 Intresset för mobilbetalning ökar och handlarna tror på en snabb utveckling de närmaste åren. Vi står inför ett teknikskifte för betalningar som jag tror kommer gynna både kunderna och butikerna, säger Bengt Nilervall, ansvarig för betalfrågor på Svensk Handel. (Svensk handel, Handelsbarometern april 2013) Samtliga intervjuade handlare uttryckte en tro på att mobilen kommer att få en viktig roll inom handeln i framtiden. De upplevde dock att mer marknadsföring behövs för att locka fler användare. Handlarna såg det inte som deras uppgift, utan menade att det istället bör vara SEQR som marknadsför sin tjänst. De flesta av de intervjuade handlarna trodde att mobilbetalning kommer att fungera som ett komplement till andra betalmedel, men att det kommer att ta tid för mobilbetalning att etableras i någon större utsträckning. Det [mobilbetalning] kan börja ta över eller bli ett komplement om inte annat. Sedan så är det ju alltid en diskussion om hur mycket du ska stoppa i mobilen naturligtvis för nu blir ju det här mer och mer en plånbok dessutom. Och var den stöldbegärlig tidigare så kommer den att vara ännu stöldbegärligare med det här. Butik 1 Krävs inte så mycket mer än att bara ta fram mobilen i kassan. Det verkar vara lyckat (...) Det är inget krångel. Det behövs bara fler intresserade. Inställningen känns positiv. Restaurang Interna faktorer Första kontakten med SEQR Den initiala kontakten med SEQR skedde på olika sätt för de intervjuade handlarna. Restaurang 1 har lokaler i samma byggnad som banken SBAB, SEQRs samarbetspartner under pilotperioden, och blev därför erbjudna att delta i pilotprojektet. För Butik 2 var det leverantören av kassasystemet som rekommenderade SEQR. Butik 1 var den enda handlare i undersökningen som aktivt sökte upp SEQR efter att själv ha sett det i en annan butik. De resterande tre blev 18

22 kontaktade av säljare från SEQR. Det var endast Restaurang 1 som genomgick en pilotperiod. Pilotperioden syftade dock mer till att själva tjänsten skulle testas än att Restaurang 1 skulle få prova på tjänsten. Jag såg det [SEQR] i en butik och undrade vad det var och sedan så tror jag nog att jag gick via nätet helt enkelt och kollade upp. Butik SEQR i jämförelse med kort- och kontantbetalning Samtliga intervjuade handlare angav kostnaden som den främsta fördelen med att använda SEQR som betalmedel. En betalning med SEQR innebär en transaktionskostnad, men den är lägre än vid en kortbetalning. Det är inte någon hyreskostnad eller bindningstid för betalterminalen. SEQR innebar inte heller någon investeringskostnad för handlarna. Fyra av de intervjuade handlarna påpekade att SEQR är enklare än betalning med kort. Det berodde bland annat på att SEQR innebär en enkel betalningsprocess med färre steg än vid en kortbetalning. De båda restaurangerna tog även upp problem som att kortterminalerna ibland hakar upp sig eller att chipen i korten krånglar. Det fanns hos flera av de intervjuade handlarna även en önskan om så lite kontanthantering som möjligt, eftersom den ansågs tidskrävande och krånglig. Tre av de intervjuade handlarna ansåg vidare att SEQR är ett snabbare sätt att betala. Alla de intervjuade handlarna tyckte att en mobilbetalning på flera sätt liknade en kortbetalning, exempelvis kommer pengarna i båda fallen direkt in på kontot. Butik 1, Restaurang 1 och Café 1 skulle gärna se att mobilbetalning helt ersatte kort framöver. Butik 1 skulle dessutom i nuläget hellre ta emot en SEQR- betalning än en kontantbetalning. Restaurang 2 önskade helst att SEQR skulle ersätta kontanter. De två övriga handlarna trodde inte det var möjligt för SEQR att ersätta något annat betalmedel inom en snar framtid Företagets image Alla utom en av de intervjuade handlarna trodde att SEQR skulle förbättra företagets image. Restaurang 1 såg möjligheter att knyta en närmare relation till kunden. Att 19

23 erbjuda SEQR sågs också som ett sätt att särskilja sig från andra företag inom samma bransch. Två av de intervjuade handlarna hade en väldigt öppen inställning till ny teknik och en bild av sig själva som innovativa. Till exempel såg Café 1 SEQR som en naturlig utveckling av sin nisch, att vara nyskapande. Jag tror att det visar att vi hänger med, att vi visar framfötterna. Att vi ligger lite mer i framkant i utvecklingen. Butik 2 Allt som underlättar och inte är ett tvång för de som inte vill är imageökande. Café Att använda SEQR i verksamheten Bara två av de intervjuade handlarna kände osäkerhet om att SEQR skulle fungera ihop med den nuvarande verksamheten. Butik 2 hade tidigare haft stora problem med kassasystemen och oroade sig för att ännu ett betalmedel skulle utgöra svårigheter. Restaurang 1, som var en av de första som implementerade SEQR, uttryckte en oro över att tjänsten var så pass ny att det var mycket som kunde gå fel i början. När handlarna hade implementerat SEQR upplevde samtliga att tjänsten fungerade väl ihop med den egna verksamheten. Samtliga av de intervjuade handlarna uppfattade innan implementeringen att SEQR skulle vara lätt för dem att använda. Butik 2 och Café 1 uttryckte däremot att de hade varit osäkra på hur tjänsten fungerade inledningsvis, men efter en förklaring från SEQRs anställda uppfattades den som lätt. Ingen av de intervjuade handlarna upplevde att det krävdes några speciella förkunskaper från deras sida för att kunna använda SEQR. 20

24 5. Analys och diskussion Trots att handlarna upplever både ett lågt användande av mobilbetalning samt en liten efterfrågan bland konsumenterna har de ändå valt att implementera mobilbetalning i verksamheten. Frågan är vad som driver dem? Studien resulterade i en identifiering av olika drivkrafter och förutsättningar för implementeringen av mobilbetalning. Det är en kombination av externa och interna faktorer som tillsammans utgör drivkrafterna. Gällande förutsättningarna är de externa och interna faktorerna mer åtskilda. Även om förutsättningarna inte är drivande för utvecklingen är de väsentliga för att mobilbetalning ska kunna implementeras. Flera av förutsättningarna kan beroende på verksamheten dessutom utgöra drivkrafter eller hinder för implementeringen. 5.1 Drivkrafter Samtliga handlare i studien anser att den lägre kostnaden är den främsta relativa fördelen med mobilbetalning som betalmedel. Mobilbetalning har flera relativa fördelar, som ökad bekvämlighet och tidsbesparing, men det faktum att den dessutom är billigare än kortbetalning gör den mer attraktiv som betalmedel. Relativa fördelar i form av minskade kostnader är mer konkreta än betalningens enkelhet och snabbhet. Det vill säga, det är lättare för ett företag att mäta positiva effekter i ekonomiska termer än i ökad bekvämlighet och tidsbesparing. Många handlare strävar efter att bli mer kostnadseffektiva, är det då svart på vitt att ett betalmedel är billigare än något annat blir det attraktivt för handlaren. Därför är det naturligt att handlarna värdesätter minskade kostnader högst, även om de andra relativa fördelarna uppskattas. Trots dessa fördelar hade handlare varit mer tveksamma till implementeringen om den inneburit en stor investeringskostnad eller lång bindningstid. Då den mobila betaltjänst som ingår i studien inte kräver någon investering i tid eller pengar anses risken med att implementera mobilbetalning som låg hos handlarna. Det gör att handlarna vågar satsa på denna tjänst. I och med detta blir vikten av prövning mindre. Handlarna såg inte heller något specifikt behov av att testa tjänsten innan 21

25 implementeringen. Något som drivit implementeringen av mobilbetalning är därmed uppfattningen om stora relativa fördelar i kombination med den begränsade risken. Majoriteten av handlarna upplever att mobilbetalning kan leda till att företagets image förbättras och relationen till kunderna stärks, vilket skapar en relativ fördel i form av social status. Det var dock inget som handlarna tänkte på i första hand när det gällde orsaken till implementeringen, utan det ses som en bonus. Mobilbetalning ses som ett sätt att visa att företaget hänger med i utvecklingen. För de handlare som anser sig ha en nyskapande image var det mer självklart att implementera mobilbetalning, då det sågs som en del av företagets varumärkesbyggande. Sociala trender i Sverige såsom ett högt användande av smartphones och en snabbhet hos Sveriges befolkning att ta till sig ny teknik öppnar för att efterfrågan av mobilbetalning ska öka. Även om det finns underlag för en efterfrågan hos konsumenter upplever handlarna själva ännu inte någon efterfrågan hos sina kunder i någon större utsträckning. Handlarna i studien upplever dock att det finns en positiv inställning och en nyfikenhet hos kunderna, som eventuellt skulle kunna leda till en ökad efterfrågan av mobilbetalning. Trots låg efterfrågan ser handlarna optimistiskt på att den kommer att öka, även om det kan ta tid. Den generella uppfattningen hos handlarna är att mobilbetalning kommer att få en allt viktigare roll i framtiden. Vad gäller den sociala och kulturella miljön är det därför tron på framtida efterfrågan av mobilbetalning, snarare än en upplevd efterfrågan hos konsumenterna, som driver implementeringen av mobilbetalning hos handlarna. Tron på att mobilbetalning kommer att få allt större betydelse för handeln i framtiden grundar sig främst i extern påverkan, men även från handelns egna behov. Sverige har ett främjande handelsklimat som välkomnar ett nytt betalmedel och det finns goda förutsättningar för att kunna implementera mobilbetalning inom handeln. Det faktum att branschföreträdare såsom Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare är positivt inställda till mobilbetalning indikerar att den kommersiella miljön är villig att förändras. 22

26 Att konsumenter har börjat betala allt mer med kort, framförallt mindre köpesummor, har blivit dyrt för handeln. Elektroniska betalningar föredras generellt av handlare då kontanthantering uppfattas som tidskrävande och krångligt. Det finns dessutom ett allmänt intresse att minska kontanthantering eftersom den leder till stora samhällskostnader. Det finns således ett behov av ett nytt elektroniskt betalmedel som är billigare för handeln, men också för samhället. Mobilbetalning skulle kunna ses som lösningen på handelns dilemma mellan kort- och kontantbetalning. Mobilbetalning möter dock stor konkurrens från korten i kampen om konsumenterna. Handlarna är medvetna om att det kommer att krävas mycket för att förändra konsumenternas betalvanor och för att mobilbetalning ska bli ett likvärdigt betalningsalternativ. 5.2 Externa förutsättningar Mobilbetalning är ett utmärkt exempel på ny teknik som är tillgänglig och billig för handeln vilket gör det möjligt för såväl små som stora företag att ta del av den. Det finns därför inget som direkt hindrar handlarnas möjlighet att hänga med i den teknologiska utvecklingen. Den teknologiska utvecklingen är en extern förutsättning för implementeringen av mobilbetalning inom handeln. Hur handlarna påverkas av den teknologiska utvecklingen beror på vilken verksamhet de bedriver samt vilken teknisk profil företaget har. De handlare som är måna om att hänga med i utvecklingen ser det som ett naturligt steg att införliva nya tekniska lösningar i verksamheten. Det visar sig därmed att den teknologiska utvecklingen kan fungera som en drivkraft om det är så att handlaren lägger stor vikt vid tekniska lösningar i verksamheten. Den kommersiella miljön bygger till stor del på Sveriges infrastruktur, vilken påverkar implementeringen av mobilbetalning på två motsatta vis. Till att börja med skapar en fungerande och stabil infrastruktur goda förutsättningar och möjligheter för att mobilbetalning ska fungera rent praktiskt. Däremot innebär den finansiella infrastrukturen att det inte finns något direkt behov av mobilbetalning då existerande betalmedel är säkra, tillgängliga och fungerande. Saknaden av ett direkt behov gör att implementeringen blir beroende av att det finns andra drivkrafter. 23

27 Studien avslöjar inte några speciella lagar eller regleringar som styr handlarnas sätt att hantera betalningar i den mån att de hindrar eller driver implementeringen av mobilbetalning. Till exempel har förbudet mot avgifter vid kortbetalning inte haft en avgörande betydelse då handlarnas beteende inte förändrades i och med lagändringen. Handeln måste ta hänsyn till den legala miljön, men den har inte en direkt påverkan på implementeringen av mobilbetalning. Den politiska makten i Sverige vill främja digitaliseringen av samhället. Ett starkt politiskt stöd för ny teknik innebär att det investeras i nödvändig infrastruktur. Den politiska miljön är liksom den legala miljön därför en extern förutsättning för implementeringen av mobilbetalning. 5.3 Interna förutsättningar Kompatibilitet med existerande verksamhet utgör en intern förutsättning för att mobilbetalning ska kunna implementeras inom handeln. Utan denna kompatibilitet blir de relativa fördelarna mycket begränsade, helt enkelt på grund av att den mobila betaltjänsten inte skulle kunna användas. Den osäkerhet som fanns hos handlarna angående kompatibiliteten baserades på tidigare problem med kassasystemet samt att den mobila betaltjänsten var mycket ny. Det fanns således inga direkta tvivel på att tjänsten var inkompatibel med verksamheten. En anledning till att mobilbetalning uppfattades så pass användbar hos handlarna kan ha varit dess likhet med kortbetalning. Handlarna uppfattar den mobila betaltjänsten som ingår i studien som mycket användarvänlig. Den är enkel att använda och det krävs inga särskilda förkunskaper för att som handlare kunna använda tjänsten. Hade mobilbetalning varit en komplex tjänst hade det troligtvis varit svårare för handeln att övertygas om dess fördelar. En enkelt utformad tjänst gör det lättare för användaren att skapa en positiv attityd till tjänsten. Låg komplexitet skapar likt hög kompatibilitet en intern förutsättning för att kunna implementera mobilbetalning inom handeln. 24

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

c. Ett par gånger per månad b. Ett par gånger per år

c. Ett par gånger per månad b. Ett par gånger per år Kön Ålder Utbildning Postnummer Äger mobiltelefon (nej/ja iphone/ ja android, ja annan) Huvudsysselsättning (student, pensionär etc 1. Hur ofta använder du följande betalmetoder? a. Aldrig b. per år c.

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2015 2015-01-16 Planer på att minska antalet anställda sänker handlarnas framtidstro

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder Niklas Arvidsson Universitetslektor KTH Industriell dynamik De har två dansgolv och en stor ölhall. Tyvärr tar barerna inte kort men de

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

Bakgrund. Lukas O Berg VD, Insight Intelligence

Bakgrund. Lukas O Berg VD, Insight Intelligence Svenska folkets attityder till olika betalmetoder och betaltjänster 2014 Bakgrund Den svenska betalmarknaden befinner sig i en dynamisk utvecklingsprocess. Nya digitala betaltjänster lanseras, regler

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Mobilbetalning. - en studie om konsumenters förmåga att. acceptera nya betalningsformer. Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper

Mobilbetalning. - en studie om konsumenters förmåga att. acceptera nya betalningsformer. Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Magisteruppsats 30 hp. Internationellt företagande Vårterminen 2015 Magister i Internationellt företagande Mobilbetalning - en studie om konsumenters

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Marknadsföring via Twitter

Marknadsföring via Twitter Marknadsföring via Twitter Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Ann-Sofie Hellsén anhe0037@student.hv.se 2011-05-20 Innehållsförteckning Inledning... 1 Beskrivning... 1 Diskussion... 4 Slutsats...

Läs mer

Smartare betalningar. En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet.

Smartare betalningar. En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet. Smartare betalningar En rapport om kontanter och hur teknik kan ge oss säkrare, effektivare och billigare betalningar. ensmartareplanet.se En digital plånbok är ingen utopi. Med ny teknik, mobiltelefoner

Läs mer

Den mobila handelslösningen som förenklar din affär

Den mobila handelslösningen som förenklar din affär Den mobila handelslösningen som förenklar din affär Stärk kundrelationerna och marknadsför relevanta erbjudanden som ökar din försäljning. Snabbt, enkelt, och säkert! Med Payair kan dina kunder med mobilen

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

SVERIGE BETALAR. Svenska folkets attityder till betalmetoder och betaltjänster

SVERIGE BETALAR. Svenska folkets attityder till betalmetoder och betaltjänster SVERIGE BETALAR Svenska folkets attityder till betalmetoder och betaltjänster Bakgrund Det händer mycket på den svenska betalmarknaden. Nya betaltjänster lanseras, kontanthantering avvecklas och nya icke-finansiella

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Klarna. Vi älskar det vi gör.

Klarna. Vi älskar det vi gör. Klarna Vi älskar det vi gör. Att göra det enklare för konsumenter att handla i din butik. Att skapa förtroende mellan säljare och köpare. Att öka din försäljning. Kanske är det därför som vi nu är marknadsledande

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production #IRCE15 Chicago - trendspaning På plats på IRCE i Chicago var jag till en början rätt fundersam.

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder 2013

Svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder 2013 Svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder 2013 Bakgrund Övergången från kontant till digital hantering av pengar har varit en lång process som har skapat en omfattande

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Kortbetalningars konsekvenser för handeln

Kortbetalningars konsekvenser för handeln Kortbetalningars konsekvenser för handeln Denna informationsskrift är framtagen för att ge bättre kunskap om kortbetalningar inom svensk detaljhandel. Maj 2014 2(9) Betalningsmarknaden i förändring Kontant

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

KortAccept. Raka vägen till företagets konto. ger en snabb och säker korthantering. fungerar för alla ledande kort på marknaden

KortAccept. Raka vägen till företagets konto. ger en snabb och säker korthantering. fungerar för alla ledande kort på marknaden KortAccept Raka vägen till företagets konto Med KortAccept erbjuder Nordea en lösning som: ger en snabb och säker korthantering fungerar för alla ledande kort på marknaden är enkel för dig och din personal

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Ta din e-handel till toppen

Ta din e-handel till toppen Ta din e-handel till toppen Så växer affärerna på nätet Ingeli Thunberg Meddelande AB skonceptet Kunskap ADR Nya Media ODR Adresser Målgrupper Analyser Google CRM Marknadsföring Betalning Betalning Kort

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Twittrande marknadsföring

Twittrande marknadsföring Twittrande marknadsföring En essä i digitala distrubtionsformer Ulf Stäke VT 2010 Högskolan Väst Innehållsförteckning Inledning... 3 Twitter... 4 Varför Twitter används till marknadsföring och hur... 4

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om SEO en stilguide Vad är SEO? Har du sprungit på begreppet SEO? Kanske har någon försökt förklara vad det är utan att lyckas fullt ut. Du har förstått att din webbplats behöver SEO för att bli bra, men

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Inledning Kraljic presenterade 1983 en matris som behandlar inköp och leverantörsstrategier.

Läs mer

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln möter dagens livsmönster Idag omsätter den svenska distanshandeln nästan 15 miljarder kronor. E-handeln

Läs mer

Handel Tertial 3 2013

Handel Tertial 3 2013 S T R A T E G I S K P Å V E R K A N HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE Trender inom handeln HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE Arbetsmarknadstrender Hållbarhetsfrågorna heta i handeln LÄGRE STRATEGISK

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

Pendlarråd april 2014

Pendlarråd april 2014 Pendlarråd april Tack till dig som deltog här följer frågor och svar Flexibiliteten försvinner med platsbokning. Vad gör man som pendlare om man missar sitt tåg för att jobbet krävde några extra minuter?

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Mobilt & shopping on demand. Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln. tradedoubler.

Mobilt & shopping on demand. Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln. tradedoubler. Mobilt & shopping on demand Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln tradedoubler.com Prestationsbaserade mobila kanaler har drastiskt förändrat shoppingupplevelsen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Inledning De stora trendinstituten är överens. Mediabranschens digitala förvandling de senaste

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

OSÄKER INLEDNING 2013 VÄNDNING UNDER HÖSTEN?

OSÄKER INLEDNING 2013 VÄNDNING UNDER HÖSTEN? OSÄKER INLEDNING 2013 VÄNDNING UNDER HÖSTEN? 2012 blev ytterligare ett tufft år inom Elektronikbranschen, då den hårda konkurrensen medförde ytterligare utslagningar och omstruktureringar inom olika handelsled.

Läs mer

DigiTrust i ett nötskal

DigiTrust i ett nötskal Vad skapar trygghet och tillit på nätet? PERSPEKTIV FRÅN ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT Professor Per Runeson, inst f Datavetenskap, LTH, http://cs.lth.se/per_runeson DigiTrust i ett nötskal 10

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer