Projektarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård vid Umeå Universitet ht-01- ht-02.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2002-12-01 1. Projektarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård vid Umeå Universitet ht-01- ht-02."

Transkript

1 Barn, ungdomar och stress; litteratursammanställning och utformande av en enkät avsedd att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress och skyddsfaktorer. Projektarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård vid Umeå Universitet ht-01- ht-02. Ulla Waller Skolläkare Resursenheten Box KALIX Handledare Annika Forssén med dr/ lektor/ distriktsläkare

2 Barn, ungdomar och stress; litteratursammanställning och utformande av en enkät avsedd att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Inledning Under senare år har stress hos vuxna uppmärksammats mycket. Många studier har genomförts och man har erhållit kunskap om stressfysiologi, stressrelaterade symtom och stressorer, inte minst arbetslivsrelaterade sådana. En rad nya stressrelaterade syndrom ökar lavinartat 1. På senare tid har samhällets och massmedias intresse för stress hos barn och ungdomar vaknat. Man tycker sig se skrämmande tecken på att också de är stressade. Men vad är allmänt tyckande och vad finns det vetenskapligt belägg för? Kunskapen från vuxenstudierna kan inte överföras direkt på barn och ungdomar. Finns det belägg för att barn och ungdomar reagerar på skolkrav på liknande sätt som vuxna reagerar på arbetskrav? Många studier på både barn och vuxna utgår från ett neurobiologiskt perspektiv. Det finns också forskning som speglar elevers upplevelse av stress och dess samband med skolrelaterade stressorer. För mig som skolläkare är det forskningen med elevperspektiv som är intressant. Återkommande undersökningar av svenska skolbarns hälsovanor som gjorts av Danielsson och Marklund visar att psykosomatiska besvär ökat hos barn och ungdomar från mitten av 1980-talet till den senast publicerade undersökningen 1997/98 2. I betänkandet Barns och ungdomars välfärd konstateras att svenska barn har god hälsa men att psykosomatiska besvär och känsla av stress ökar 3. Barn påverkas av sina uppväxtförhållanden, faktorer i familj, skola och kamratgrupp är viktiga att beakta som hälsofrämjande faktorer eller stressorer. Alla elever omfattas av arbetsmiljölagen och det aktualiseras i propositionen Hälsa, lärande och trygghet 2001/02:14. I den förtydligar regeringen elevernas inflytande över sin arbetsmiljö och riksdagen har i enlighet med propositionen beslutat om en översyn av arbetsmiljölagen ur elevperspektiv 4. Förutom arbetsmiljölagen och ovanstående undersökningar utgör det salutogena perspektivet en viktig utgångspunkt för den här undersökningen. I det salutogena perspektivet frågar man sig varför vissa människor har god hälsa, eller vad som får dem att gå mot ökad hälsa. Antonovsky beskriver i sin bok Hälsans mysterium sin arbetshypotes generella motståndsresurser, (GMR), som kan ge kraft att bekämpa stressorer 5. Han utvecklar begreppet känsla av sammanhang, (KASAM). Det är en viktig hälsofrämjande faktor och beskrivs som en livshållning som hjälper människor att förstå sin situation och gör att de lättare kan hantera de problem de stöter på, inklusive stressorer. Jag tycker att det är av stort intresse att identifiera - och i förlängningen kunna stärka - sådana skyddsfaktorer för barn och ungdomar.

3 Syftet med föreliggande arbete är att erhålla kunskap om barns och ungdomars stress från ett elevperspektiv och att med denna kunskap som grund utarbeta en enkät för att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Metod Som metod valdes litteraturgenomgång och att utifrån denna sammanställa en enkät. För att få tips om relevanta studier inom området togs kontakt med tänkbara kunskapsinnehavare: forskare-forskningsledare vid bland annat Nordiska Hälsovårdshögskolan; Institutionen för psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet; Centrum för barn- och ungdomshälsa i Stockholm; Barnhälsovården i Uppsala; Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress; Folkhälsoinstitutet; Skolverket; Barnombudsmannen; lektor i pediatrik i Umeå och vetenskaplig sekreterare i Skolläkarföreningen; stressforskare vid Sahlgrenska Sjukhuset samt överläkare i barnpsykiatri i Umeå och Sunderbyn. Det var få som kände till några aktuella studier inom området. Vid KI skulle man just ansöka om medel för ett projekt inom området och Peter Währborg i Göteborg hade gjort en stressenkät för mellanstadiebarn men ännu inte publicerat någon studie där den ingår. Vid Folkhälsoinstitutet fanns Marklunds och Danielssons återkommande studier av skolbarns hälsovanor. Kunskap söktes också i aktuella böcker inom området 5-9. Artiklar letandes via följande databaser och sökord: PubMed-Medline: school-related med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND school-related med begränsning review, utan tidsbegränsning children AND school AND stress med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND school AND psychological med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND children AND psychological NOT fracture, begränsning from 1999 school-related, from 1999 children AND behaviour AND stress, from 1990 children AND stress AND school, from 2000 SweMed+: children OR adolescents AND stress, from 1988 physical AND stress, from 1987 Eric: children AND stress AND relax OR exercise, from PsycInfo: psychological AND stress OR stress-management AND childand relaxationtherapy OR exercise, from 1986 Social sciences citatia index: psychological AND stress AND children OR adolescents, from 1994.

4 Av flera hundra abstracts valdes ett fyrtiotal artiklar ut och de för arbetet mest relevanta artiklarna är refererade i arbetet. Det största utbytet gav sökningarna på PubMed och SweMed+, speciellt med sökord school-related, men i samtliga databaser hittades för arbetet intressanta artiklar 10-16, De flesta studierna är enkätbaserade tvärsnittsstudier, vissa med upprepade slumpvisa urval. Fyra prospektiva cohortstudier ingår i materialet. Resultat Litteraturgenomgången har resulterat i att en enkät har utarbetats i två versioner, en för årskurs 6 och en för valfri årskurs på högstadiet, se bilaga 1 och 2. De flesta frågorna har hämtats ur enkäter använda i stora studier, fram för allt WHO-studien Health Behaviour in School-Aged Children (HBSC) som består av ett grundformulär och flera utvidgade frågeformulär 10. Frågorna har valts från grundformuläret och frågeformulär med fokus på skolmiljö. En del av dessa frågor finns i de återkommande studierna av svenska skolbarns hälsovanor som Marklund och Danielsson gör i åk 4, 7 och 9 2. Några frågor är nykonstruerade. Under litteraturgenomgången blev det för mig som skolläkare naturligt att fokusera på skolrelaterad stress, stressfaktorer och skyddsfaktorer. Därför kom frågorna att belysa stressrelaterade symtom; upplevd hälsa och livskvalitet; upplevd skolrelaterad stress; krav och kontroll/självständighet; resultat/prestation; stöd kamrater, lärare och föräldrar; skoltrivsel och känsla av sammanhang. Presentationen följer denna indelning. Stressrelaterade symtom: Greene och Walker har i en kunskapsöversikt beskrivit sambandet mellan ungdomars stress och psykosomatiska symtom som huvudvärk, buksmärta, yrsel, trötthet, muskelsmärta mm 11. I en studie av 862 norska åringar fann Natvig och Albrektsen ett konstant samband mellan upplevd skolrelaterad stress och risk för psykosomatiska symtom som huvudvärk, buk- och ryggsmärta, yrsel, irritabilitet, nervositet, nedstämdhet och sömnsvårigheter 12. Torsheim och Wold har i en studie av 4952 norska åringar visat att elever med höga nivåer av skolrelaterad stress hade hög Odds Ratio (OR) för huvudvärk (OR 4,1), buksmärta (OR 3,9), ryggsmärta (OR 4,8) och yrsel (OR 5,4). Sambandet till flera samtidiga symtom var starkare än till ett enstaka (OR 6,1). 13. Stressrelaterade symtom mäts i fråga 14. Upplevd hälsa och livskvalitet: Dessa aspekter tas upp i fråga 8 och 9. Upplevd skolrelaterad stress: Upplevelsen av stress mäts i fråga 21,

5 Skolkrav och kontroll/självständighet: Torsheim och Wold drar slutsatser från tidigare studier på både vuxna och ungdomar och föreslår att skolan betraktas som ungdomars arbetsplats och att ungdomar kan reagera på skolkrav som vuxna reagerar på arbetskrav. När elever upplever att skolkraven hela tiden är högre än deras förmåga kan psykologisk aktivering och somatiska besvär uppstå 13. Holm et al har visat att återkommande eller dagliga stressupplevelser ger mer besvär av t ex spänningshuvudvärk än enstaka större stressupplevelser 14. I en kvalitativ studie av Ödegaard, Lindebladh och Hovelius beskrev eleverna dagliga stressupplevelser länkade till skola och oförmåga att leva upp till olika krav. Pojkarna beskrev mest krav på prestationer och flickorna mest krav på hänsyns- och ansvarstagande 15. I en studie av svenska skolbarn visade Bremberg att inflytande på skolarbetet är hälsoskyddande 16. Gillander Gådin har i en svensk cohortstudie visat att ökad grad av kontroll i skolan kombinerad med sänkta krav är associerat med ökad hälsa hos både flickor och pojkar. Hon drar slutsatsen att det är rimligt att påstå att i studien funna samband är i överensstämmelse med de samband mellan krav/kontroll och hälsa som setts i stresstudier av vuxna 17. En svensk studie av ungdomar i åk 9, gjord av Hagquist, Starrin och Sundh, har visat att höga krav från lärare och liten möjlighet att påverka tempot i undervisningen ledde till ökad ohälsa och minskad tillfredsställelse 18. Däremot fann Natvig och Albrektsen i sin studie av norska ungdomar inget konstant samband mellan psykosomatiska symtom och beslutskontroll 12. Skolkrav och kontroll/självständighet belyses i fråga 15 a-c, 16, 21, 22, 10. Resultat/prestation: Mäts i fråga 5, 21 och 26. Stöd från kamrater, lärare och föräldrar: I en cohortstudie av 2013 finska åringar har Aro, Hänninen och Paronen har visat att ungdomar som saknar stöd från föräldrar eller kompisar löper risk att utveckla psykosomatiska symtom i allmänhet och speciellt vid stressande livshändelser 19. I den tidigare refererade studien av norska skolbarn har Natvig och Albrektsen visat att stöd från kamrater och lärare är viktigt för välbefinnande och hälsa samt att stöd från lärare minskar de psykosomatiska symtomen mer hos flickor medan stöd från kamrater är viktigare för pojkar. Man drar slutsatsen att lärarna måste medvetandegöras om vikten av en stödjande skolmiljö 12. Torsheim och Wold kan i den tidigare refererade norska studien se ett visst samband mellan lågt socialt stöd och psykosomatiska symtom. Vid lågt stöd från klasskamrater eller lärare sågs ett svagt samband med vissa psykosomatiska symtom som huvudvärk och yrsel 13. Enligt Gillander Gådin är däremot dåliga klasskamratrelationer den viktigaste faktorn för ohälsa 17.

6 Grad av socialt stöd mäts i fråga 11, 12, 19, 31,32 (kamrater), 17 (lärare), (föräldrar). Skoltrivsel: I en studie av 4000 danska skolbarn fann Schultz Jörgensen och Ertmann ett osäkert sambandet mellan skoltrivsel och social bakgrund. Stor roll för skoltrivseln spelade däremot den sociala integrationen, känslan av att tillhöra ett större socialt sammanhang. För den sociala integrationen var det viktigt med föräldra- och kamratkontakter. Stöd från föräldrarna i svåra situationer (även i skolarbetet) och tillhörigheten till kamratgruppen och de normer som präglade den var viktiga. Skoltrivsel hade också samband med elevens positiva självuppfattning, tilltro och förväntan samt positiv förväntan från läraren 20. Gillander Gådin fann att sociala bakgrundsfaktorer verkade vara mindre viktiga för hälsa och självkänsla än psykosociala faktorer i skolan 17. I en annan studie än den tidigare nämnda har Torsheim och Wold visat att sammanhanget som man vistas i påverkar stressperceptionen hos alla individer som delar sammanhanget, t ex en skolklass. Psykosociala faktorer i en skolklass kan ha huvudeffekt på individuella hälsoproblem och moderera påverkan av individuell stress. I enlighet med detta såg man skillnader i sambandet mellan studiestress och hälsoproblem beroende på vilken skolklass individen gick i. Det stödjande klimatet på klassnivå buffrade stress mer än individuellt stöd. Klassens medelnivå av buller och störningar hade en väsentlig effekt på nivån av hälsoproblem 21. Enligt Jonsson et al var oväsen och bråk det vanligaste psykosociala problemet för elever i svensk grundskola 3. Skoltrivsel mäts i fråga 4, 15 d-e, 18,19, 20, 30, 33. Känsla av sammanhang, (KASAM) eller Sence of Coherence (SOC): Att leva i en förutsägbar miljö, med rimlig balans mellan krav och resurser samt möjlighet att ta del i beslut som rör ens eget liv ger större känsla av sammanhang 5. Torsheim, Aaroe och Wold fann i en studie av 4700 norska elever i åk 6, 8 och 10 att känsla av sammanhang hade stressförebyggande, stressmodulerande och hälsostärkande effekt och att samband mellan känsla av sammanhang och hälsosam anpassning kan finnas hos yngre individer än man tidigare trott. Elever med hög känsla av sammanhang såg skolkraven som förståeliga, förutsägbara och mindre hotande mot välmående 22. Känsla av sammanhang speglas i fråga 10, 15, 16, 17, 19, 21, 22, 27 och 29.

7 Diskussion Bakgrund Vi vet idag att många lämnar skolan med en känsla av misslyckande och dåligt självförtroende. Bidrar skolan till att skapa uppgivenhet? För ungdomarnas framtida hälsa är det viktigt att så inte sker. Elevernas erfarenheter i skolan under en avgörande period av livet påverkar deras utveckling av självförtroende och hälsobeteende och därigenom framtida hälsa och välbefinnande. Skolarbetet är elevernas arbete och skolan deras arbetsplats. Skolan är obligatorisk och teoretiskt inriktad. För den som av olika skäl inte orkar med studietakten blir det ofta frustrerande. Många elever är utsatta för långvarig stress. Eftersom förväntningar och krav kan vara höga gäller detta även barn och ungdomar som lyckas bra med skolarbetet. Skoldagen är fylld av händelser och snabba byten mellan ämnen och teman. Det finns goda skäl att anta att känslan av sammanhang är svår att upprätthålla och många upplever att skolarbetet inte är meningsfullt. Relation skolmiljö- arbetsmiljö Baserat på resultat av studier gjorda i skolmiljö och vuxnas arbetsmiljö kan viktiga dimensioner för elevers hälsa urskiljas. I de studier av skolmiljön som refereras här finns stöd för samband mellan höga skolkrav och ökade stressrelaterade symtom. Några studier visar samband mellan hög kontroll och minskade stressrelaterade symtom. Det finns ett stort behov av att ytterligare studera om krav/kontrollmodellen från stresstudierna på vuxna i arbetsmiljö kan översättas till elever i skolmiljö. Det är samtidigt viktigt att så förutsättningslöst som möjligt studera vad som gäller för ungdomar och vad som skiljer ungdomars stressupplevelse, stressorer och skyddsfaktorer från vuxnas. Annars är risken stor att ogrundade antaganden låser forskningen till en översättning av vuxenstudierna. Faktorer som mäts Psykosomatiska symtom som huvudvärk, buk- och ryggsmärta, yrsel, trötthet, muskelsmärta, irritabilitet, nervositet, nedstämdhet och sömnsvårigheter används i flertalet studier som mått på stressrelaterade symtom. Det föreligger också tydliga samband mellan dessa och skolrelaterad stress. Ett problem är dock att det finns många olika orsaker till psykosomatiska symtom. Det finns i sin tur många orsaker till stress utöver de skolrelaterade, t ex familjerelaterade faktorer. I enlighet med denna studies syfte att hitta faktorer som är möjliga att påverka i skolmiljön fokuserar flertalet frågor på skolrelaterad stress. Andra orsaker till stress fångas inte i frågorna. Att studera stress med en enkät som instrument ger ett annat och bredare perspektiv än att enbart arbeta med neurobiologiska mätningar som mäter det biologiska svaret i form av nivåer av t ex adrenalin och kortison. Enkäten kan ge en uppfattning om stressfaktorer, skyddsfaktorer och upplevelse av stress och är mer relevant för arbetet inom skolhälsovården. Enkäten och dess användning

8 I den enkät som utarbetats är flertalet frågor hämtade ur stora, välgjorda studier. Vissa frågor kan tyckas ha många svarsalternativ men för att möjliggöra jämförelser med andra studier har ändring av frågor och svarsalternativ i möjligaste mån undvikits. I enlighet med studiens syfte har en enkät sammanställts. Det förefaller möjligt att med denna som instrument mäta och över tid följa barns och ungdomars stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Studien kan fortsätta med en pilottest där enkäten prövas i två klasser, årskurs 6 respektive valfri årskurs på högstadiet. Efter eventuella korrigeringar av enkäten kan man gå vidare och använda enkäten för att utvärdera effekten av interventionsinsatser. Antingen kan enskilda klasser följas flera år (cohortstudie) eller en viss årskurs undersökas varje år (tvärsnittsstudie). Jämförelser mellan olika kommuner eller kommundelar kan göras. Eftersom både stress- och skyddsfaktorer identifierats kan hälsofrämjande och primärpreventiva åtgärder insättas och resultatet av dessa kan utvärderas. Det är viktigt att kontrollgrupp används, denna kan utgöras av elever i ett rektorsområde eller annan kommun där intervention ej ägt rum. Enkätfrågorna kan också användas i praktiskt vårdarbete vid samtal med barn och ungdomar, t ex inom skolhälsovård och primärvård Referenser 1. Anderberg U M. Stressrelaterade syndrom- den nya tidens ohälsa. Läkartidningen 2001; 98: Danielsson M, Marklund U. Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Folkhälsoinstitutet 2000:5. 3. Jonsson J O, Östberg V, Evertsson M, Brolin Loftman S. Barns och ungdomars välfärd. SOU 2001:55. Stockholm: Fritzes. 4. Regeringens proposition 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. 5. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur, Ellneby Y. Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och Kultur, Nilzon K R. Barn med känslomässiga problem. Lund: Studentlitteratur, Arnetz B. Stress- guide för primärvården. Södertälje: Astra Läkemedel. 9. Barnombudsmannen Båda är bäst, typ. Rapport från barnens myndighet. p World Health Organisation. Research Protocol for the Study. Health Behaviour in School-Aged Children. A WHO Cross-National Survey 11. Greene J W, Walker L S. Psychosomatic problems and stress in adolescence. Adolesc Med 1997; 44: Natvig G K, Albrektsen G. School-related stress and psychosomatic symptoms among school adolescents. J Sch Health 1999; 69:

9 Torsheim T, Wold B. School-related stress, school support, and somatic complaints: A general population study. J Adolesc Res 2001; 16: Holm J, Holroyd K, Hursey K, Penzien D. The role of stress in recurrent tension headache. Headache 1986; 26: Ödegaard G, Lindbladh E, Hovelius B. Huvudvärk- skolbarns tankar om sina besvär. AllmänMedicin 2000; 21: Bremberg S. Health promotion in school age children. Scand J Soc Med 1998; 26: Gillander Gådin K. Does the psychosocial school environment matter for health? A study of pupils in Swedish compulsory school from a gender perspektive dissertation. Umeå: Umeå Univ.; Hagquist C, Starrin B, Sundh M. Ung i Värmland. En undersökning av fritidsvanor, livsstil, oro, hälsa och skolmiljö. Karlstad: Centre for Public Health Research, Värmland County Council. 19. Aro H, Hänninen V, Paronen O. Social support, life events and psychosomatic symptoms among year-old adolescents. Soc Sci Med 1989; 29: Schultz Jörgensen P, Ertmann B. Skoletrivsel blandt årige Börn i Danmark. Nord Psykol 1997; 49: Torsheim T, Wold B. School-related stress, support, and subjective health complaints among early adolescents: a multilevel approach. J Adolesc 2001; 24: Torsheim T, Aaroe L E, Wold B. Sense of coherence and school-related stress as predictors of subjective health complaints in early adolescence: interactive, indirect or direct relationships? Soc Sci Med 2001; 53: Borgenhammar E. Tillitssjukdomarna och barnen. Tankar om barn och förtroende. Skolhälsovård 1999/2000; 3: Cederblad M. Styrketräning för själen. Hur kan skolan arbeta med "den nya ohälsan"? Skolhälsovård 1999/2000; 3: Larsson B. Copingstrategier hos barn och tonåringar i skolålder. Socialmedicinsk tidskrift 1995; 1: Mellbin T, Vuille J-C. Rapidly developing overweight in school children as an indicator of psychosocial stress. Acta Pediatr Scand 1989; 78: von Mehren B, Glenne Kallhovd A, Torsheim T, Wold B. Subjektive helseplager blant 15-årige skole-elever: modererer fysisk aktivitet effekten av skolerelaterte belastninger? Nord Psykol 2001; 53: Plante T G, Rodin J. Physical fitness and enhanced psychological health. Curr Psychol 1990; 9: Scott Smith M, Womack W M. Stress management techniques in childhood and adolescence. Clin Pediatr 1987; 26: Setterlind S. Psykologiska och fysiologiska resultat vid inlärning av avslappning hos skolelever. Läkartidningen 1984; 81:

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare

Läs mer

Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut

Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och stress Alla

Läs mer

Stress i skolan? - En undersökning om stress hos elever i år 3 på gymnasiet.

Stress i skolan? - En undersökning om stress hos elever i år 3 på gymnasiet. Stress i skolan? - En undersökning om stress hos elever i år 3 på gymnasiet. Sofia Nilsson & Emma Ryström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 20:2007 Lärarprogrammet: 2003-2007 Seminariehandledare:

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Inledning. Malmö Stad 2006-12-11 SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog

Inledning. Malmö Stad 2006-12-11 SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog Inledning Mitt namn är Malin Danielsson och jag har tillsammans med SDF Limhamn/Bunkeflo och Strandskolan fått i uppdrag att genomföra en trivselenkät på Strandskolans elever. Alla 206 elever på Strandskolan

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdom

Långvarig smärta hos barn och ungdom Långvarig smärta hos barn och ungdom Beskrivning av nuläge, resurser och organisatoriska behov Officiellt dokument för Arbetsgruppen för Återkommande Smärta hos Barn inom Svensk Barnsmärtförening (våren

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella

Läs mer

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström Oron ligger djupare inom skolvärlden Joakim Byström Hela 2014 har varit något av skolans år inte minst i media. Uppmärksamheten har varit konstant från första till sista dag. Januari inleddes hårt med

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Skolbarns hälsa och välbefinnande 1985-2001: En reliabilitets- och validitetsrapport från Skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsa och välbefinnande 1985-2001: En reliabilitets- och validitetsrapport från Skolbarns hälsovanor 1 Skolbarns hälsa och välbefinnande 1985-2001: En reliabilitets- och validitetsrapport från Skolbarns hälsovanor Pia Wennerholm Juslin & Mia Danielson Statens folkhälsoinstitut Inledning Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Skolors preventiva arbete för att reducera stress bland skolungdomar

Skolors preventiva arbete för att reducera stress bland skolungdomar Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823 301 18 Halmstad Skolors preventiva arbete för att reducera stress bland skolungdomar - En intervjustudie med skolsköterskor Amanda Johansson och Sara Modin Folkhälsovetenskapligt

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Gösta Alfvén Överläkare, docent, specialist barn och smärta Karolinska Universitetssjukhuset Vår kropp och själ är ett. Men som i all vetenskap

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Stress på olika villkor?

Stress på olika villkor? Stress på olika villkor? en jämförelsestudie om stressorers påverkan på ungdomar från olika samhällsmiljöer. Eleonor Karlsson och Jonathan Paulsen GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 56: 2007

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Besvär med sömnen Procent Kvinnor Procent MКn 45 45 40 35 30 25 40 35 30 25 1988/89 2000/01

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE

ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE Monica Eriksson PD, Lektor, Föreståndare Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Peltonen & Kannas,

Läs mer

Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 Grundrapport

Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 Grundrapport Svenska skolbarns hälsovanor 29/1 Grundrapport Svenska skolbarns hälsovanor 29/1 Grundrapport STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 211, R 211:27 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-892- (pdf) ISBN 978-91-7257-893-7

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Stress i gymnasieskola. Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet

Stress i gymnasieskola. Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet Stress i gymnasieskola Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 21/2 och

Läs mer

EN LITTERATURSTUDIE KRING PSYKISK OHÄLSA BLAND BARN OCH UNGA A LITERATURE REVIEW OF MENTAL ILLNESS AMONG CHILDREN AND ADOLESCENTS

EN LITTERATURSTUDIE KRING PSYKISK OHÄLSA BLAND BARN OCH UNGA A LITERATURE REVIEW OF MENTAL ILLNESS AMONG CHILDREN AND ADOLESCENTS EN LITTERATURSTUDIE KRING PSYKISK OHÄLSA BLAND BARN OCH UNGA A LITERATURE REVIEW OF MENTAL ILLNESS AMONG CHILDREN AND ADOLESCENTS Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap Grundnivå/Avancerad

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Movements- ett dansprojekt

Movements- ett dansprojekt KRISTINEHAMNS FOLKHÖGSKOLA, KPS KLARÄLVDALENS FOLKHÖGSKOLA Movements- ett dansprojekt Hösten 2014 och våren 2015 Slutrapport och utvärdering Innehåll Inledning 2 Syfte 3 Projektets aktiviteter och resultat

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006

Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Projektgrupp Annika Lagerstrand - Sjukgymnast Lena Backstig Folkhälsosekreterare Håkan Steiring Folkhälsosekreterare Marian Jansson Skolläkare Ulla Rydå

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Guide för skolsköterskan. vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever

Guide för skolsköterskan. vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever Guide för skolsköterskan vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever Innehåll Bakgrund Elever med psykisk ohälsa Hälsofrämjande Samlad bedömning identifierar behov Prevention och stöd

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Övergripande syfte. www.gu.se

Övergripande syfte. www.gu.se Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för deras toalettvanor Originalartiklar Lundblad

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE Thomas Morgardt, spec. allm.med. Villa Qrera, Marierovägen 1 459 30 Ljungskile 0705 4290 20, thomas@morgardt.se Handledare: leg. psykolog Linda Nordling Nilson Projektarbete

Läs mer

Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm

Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm Samy Hellerstedt Quality Care Riddargatan 16 Stockholm Handledare Bodil Carlstedt-Duke Projektarbete

Läs mer