Projektarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård vid Umeå Universitet ht-01- ht-02.
|
|
- Karl Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn, ungdomar och stress; litteratursammanställning och utformande av en enkät avsedd att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress och skyddsfaktorer. Projektarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård vid Umeå Universitet ht-01- ht-02. Ulla Waller Skolläkare Resursenheten Box KALIX Handledare Annika Forssén med dr/ lektor/ distriktsläkare
2 Barn, ungdomar och stress; litteratursammanställning och utformande av en enkät avsedd att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Inledning Under senare år har stress hos vuxna uppmärksammats mycket. Många studier har genomförts och man har erhållit kunskap om stressfysiologi, stressrelaterade symtom och stressorer, inte minst arbetslivsrelaterade sådana. En rad nya stressrelaterade syndrom ökar lavinartat 1. På senare tid har samhällets och massmedias intresse för stress hos barn och ungdomar vaknat. Man tycker sig se skrämmande tecken på att också de är stressade. Men vad är allmänt tyckande och vad finns det vetenskapligt belägg för? Kunskapen från vuxenstudierna kan inte överföras direkt på barn och ungdomar. Finns det belägg för att barn och ungdomar reagerar på skolkrav på liknande sätt som vuxna reagerar på arbetskrav? Många studier på både barn och vuxna utgår från ett neurobiologiskt perspektiv. Det finns också forskning som speglar elevers upplevelse av stress och dess samband med skolrelaterade stressorer. För mig som skolläkare är det forskningen med elevperspektiv som är intressant. Återkommande undersökningar av svenska skolbarns hälsovanor som gjorts av Danielsson och Marklund visar att psykosomatiska besvär ökat hos barn och ungdomar från mitten av 1980-talet till den senast publicerade undersökningen 1997/98 2. I betänkandet Barns och ungdomars välfärd konstateras att svenska barn har god hälsa men att psykosomatiska besvär och känsla av stress ökar 3. Barn påverkas av sina uppväxtförhållanden, faktorer i familj, skola och kamratgrupp är viktiga att beakta som hälsofrämjande faktorer eller stressorer. Alla elever omfattas av arbetsmiljölagen och det aktualiseras i propositionen Hälsa, lärande och trygghet 2001/02:14. I den förtydligar regeringen elevernas inflytande över sin arbetsmiljö och riksdagen har i enlighet med propositionen beslutat om en översyn av arbetsmiljölagen ur elevperspektiv 4. Förutom arbetsmiljölagen och ovanstående undersökningar utgör det salutogena perspektivet en viktig utgångspunkt för den här undersökningen. I det salutogena perspektivet frågar man sig varför vissa människor har god hälsa, eller vad som får dem att gå mot ökad hälsa. Antonovsky beskriver i sin bok Hälsans mysterium sin arbetshypotes generella motståndsresurser, (GMR), som kan ge kraft att bekämpa stressorer 5. Han utvecklar begreppet känsla av sammanhang, (KASAM). Det är en viktig hälsofrämjande faktor och beskrivs som en livshållning som hjälper människor att förstå sin situation och gör att de lättare kan hantera de problem de stöter på, inklusive stressorer. Jag tycker att det är av stort intresse att identifiera - och i förlängningen kunna stärka - sådana skyddsfaktorer för barn och ungdomar.
3 Syftet med föreliggande arbete är att erhålla kunskap om barns och ungdomars stress från ett elevperspektiv och att med denna kunskap som grund utarbeta en enkät för att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Metod Som metod valdes litteraturgenomgång och att utifrån denna sammanställa en enkät. För att få tips om relevanta studier inom området togs kontakt med tänkbara kunskapsinnehavare: forskare-forskningsledare vid bland annat Nordiska Hälsovårdshögskolan; Institutionen för psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet; Centrum för barn- och ungdomshälsa i Stockholm; Barnhälsovården i Uppsala; Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress; Folkhälsoinstitutet; Skolverket; Barnombudsmannen; lektor i pediatrik i Umeå och vetenskaplig sekreterare i Skolläkarföreningen; stressforskare vid Sahlgrenska Sjukhuset samt överläkare i barnpsykiatri i Umeå och Sunderbyn. Det var få som kände till några aktuella studier inom området. Vid KI skulle man just ansöka om medel för ett projekt inom området och Peter Währborg i Göteborg hade gjort en stressenkät för mellanstadiebarn men ännu inte publicerat någon studie där den ingår. Vid Folkhälsoinstitutet fanns Marklunds och Danielssons återkommande studier av skolbarns hälsovanor. Kunskap söktes också i aktuella böcker inom området 5-9. Artiklar letandes via följande databaser och sökord: PubMed-Medline: school-related med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND school-related med begränsning review, utan tidsbegränsning children AND school AND stress med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND school AND psychological med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND children AND psychological NOT fracture, begränsning from 1999 school-related, from 1999 children AND behaviour AND stress, from 1990 children AND stress AND school, from 2000 SweMed+: children OR adolescents AND stress, from 1988 physical AND stress, from 1987 Eric: children AND stress AND relax OR exercise, from PsycInfo: psychological AND stress OR stress-management AND childand relaxationtherapy OR exercise, from 1986 Social sciences citatia index: psychological AND stress AND children OR adolescents, from 1994.
4 Av flera hundra abstracts valdes ett fyrtiotal artiklar ut och de för arbetet mest relevanta artiklarna är refererade i arbetet. Det största utbytet gav sökningarna på PubMed och SweMed+, speciellt med sökord school-related, men i samtliga databaser hittades för arbetet intressanta artiklar 10-16, De flesta studierna är enkätbaserade tvärsnittsstudier, vissa med upprepade slumpvisa urval. Fyra prospektiva cohortstudier ingår i materialet. Resultat Litteraturgenomgången har resulterat i att en enkät har utarbetats i två versioner, en för årskurs 6 och en för valfri årskurs på högstadiet, se bilaga 1 och 2. De flesta frågorna har hämtats ur enkäter använda i stora studier, fram för allt WHO-studien Health Behaviour in School-Aged Children (HBSC) som består av ett grundformulär och flera utvidgade frågeformulär 10. Frågorna har valts från grundformuläret och frågeformulär med fokus på skolmiljö. En del av dessa frågor finns i de återkommande studierna av svenska skolbarns hälsovanor som Marklund och Danielsson gör i åk 4, 7 och 9 2. Några frågor är nykonstruerade. Under litteraturgenomgången blev det för mig som skolläkare naturligt att fokusera på skolrelaterad stress, stressfaktorer och skyddsfaktorer. Därför kom frågorna att belysa stressrelaterade symtom; upplevd hälsa och livskvalitet; upplevd skolrelaterad stress; krav och kontroll/självständighet; resultat/prestation; stöd kamrater, lärare och föräldrar; skoltrivsel och känsla av sammanhang. Presentationen följer denna indelning. Stressrelaterade symtom: Greene och Walker har i en kunskapsöversikt beskrivit sambandet mellan ungdomars stress och psykosomatiska symtom som huvudvärk, buksmärta, yrsel, trötthet, muskelsmärta mm 11. I en studie av 862 norska åringar fann Natvig och Albrektsen ett konstant samband mellan upplevd skolrelaterad stress och risk för psykosomatiska symtom som huvudvärk, buk- och ryggsmärta, yrsel, irritabilitet, nervositet, nedstämdhet och sömnsvårigheter 12. Torsheim och Wold har i en studie av 4952 norska åringar visat att elever med höga nivåer av skolrelaterad stress hade hög Odds Ratio (OR) för huvudvärk (OR 4,1), buksmärta (OR 3,9), ryggsmärta (OR 4,8) och yrsel (OR 5,4). Sambandet till flera samtidiga symtom var starkare än till ett enstaka (OR 6,1). 13. Stressrelaterade symtom mäts i fråga 14. Upplevd hälsa och livskvalitet: Dessa aspekter tas upp i fråga 8 och 9. Upplevd skolrelaterad stress: Upplevelsen av stress mäts i fråga 21,
5 Skolkrav och kontroll/självständighet: Torsheim och Wold drar slutsatser från tidigare studier på både vuxna och ungdomar och föreslår att skolan betraktas som ungdomars arbetsplats och att ungdomar kan reagera på skolkrav som vuxna reagerar på arbetskrav. När elever upplever att skolkraven hela tiden är högre än deras förmåga kan psykologisk aktivering och somatiska besvär uppstå 13. Holm et al har visat att återkommande eller dagliga stressupplevelser ger mer besvär av t ex spänningshuvudvärk än enstaka större stressupplevelser 14. I en kvalitativ studie av Ödegaard, Lindebladh och Hovelius beskrev eleverna dagliga stressupplevelser länkade till skola och oförmåga att leva upp till olika krav. Pojkarna beskrev mest krav på prestationer och flickorna mest krav på hänsyns- och ansvarstagande 15. I en studie av svenska skolbarn visade Bremberg att inflytande på skolarbetet är hälsoskyddande 16. Gillander Gådin har i en svensk cohortstudie visat att ökad grad av kontroll i skolan kombinerad med sänkta krav är associerat med ökad hälsa hos både flickor och pojkar. Hon drar slutsatsen att det är rimligt att påstå att i studien funna samband är i överensstämmelse med de samband mellan krav/kontroll och hälsa som setts i stresstudier av vuxna 17. En svensk studie av ungdomar i åk 9, gjord av Hagquist, Starrin och Sundh, har visat att höga krav från lärare och liten möjlighet att påverka tempot i undervisningen ledde till ökad ohälsa och minskad tillfredsställelse 18. Däremot fann Natvig och Albrektsen i sin studie av norska ungdomar inget konstant samband mellan psykosomatiska symtom och beslutskontroll 12. Skolkrav och kontroll/självständighet belyses i fråga 15 a-c, 16, 21, 22, 10. Resultat/prestation: Mäts i fråga 5, 21 och 26. Stöd från kamrater, lärare och föräldrar: I en cohortstudie av 2013 finska åringar har Aro, Hänninen och Paronen har visat att ungdomar som saknar stöd från föräldrar eller kompisar löper risk att utveckla psykosomatiska symtom i allmänhet och speciellt vid stressande livshändelser 19. I den tidigare refererade studien av norska skolbarn har Natvig och Albrektsen visat att stöd från kamrater och lärare är viktigt för välbefinnande och hälsa samt att stöd från lärare minskar de psykosomatiska symtomen mer hos flickor medan stöd från kamrater är viktigare för pojkar. Man drar slutsatsen att lärarna måste medvetandegöras om vikten av en stödjande skolmiljö 12. Torsheim och Wold kan i den tidigare refererade norska studien se ett visst samband mellan lågt socialt stöd och psykosomatiska symtom. Vid lågt stöd från klasskamrater eller lärare sågs ett svagt samband med vissa psykosomatiska symtom som huvudvärk och yrsel 13. Enligt Gillander Gådin är däremot dåliga klasskamratrelationer den viktigaste faktorn för ohälsa 17.
6 Grad av socialt stöd mäts i fråga 11, 12, 19, 31,32 (kamrater), 17 (lärare), (föräldrar). Skoltrivsel: I en studie av 4000 danska skolbarn fann Schultz Jörgensen och Ertmann ett osäkert sambandet mellan skoltrivsel och social bakgrund. Stor roll för skoltrivseln spelade däremot den sociala integrationen, känslan av att tillhöra ett större socialt sammanhang. För den sociala integrationen var det viktigt med föräldra- och kamratkontakter. Stöd från föräldrarna i svåra situationer (även i skolarbetet) och tillhörigheten till kamratgruppen och de normer som präglade den var viktiga. Skoltrivsel hade också samband med elevens positiva självuppfattning, tilltro och förväntan samt positiv förväntan från läraren 20. Gillander Gådin fann att sociala bakgrundsfaktorer verkade vara mindre viktiga för hälsa och självkänsla än psykosociala faktorer i skolan 17. I en annan studie än den tidigare nämnda har Torsheim och Wold visat att sammanhanget som man vistas i påverkar stressperceptionen hos alla individer som delar sammanhanget, t ex en skolklass. Psykosociala faktorer i en skolklass kan ha huvudeffekt på individuella hälsoproblem och moderera påverkan av individuell stress. I enlighet med detta såg man skillnader i sambandet mellan studiestress och hälsoproblem beroende på vilken skolklass individen gick i. Det stödjande klimatet på klassnivå buffrade stress mer än individuellt stöd. Klassens medelnivå av buller och störningar hade en väsentlig effekt på nivån av hälsoproblem 21. Enligt Jonsson et al var oväsen och bråk det vanligaste psykosociala problemet för elever i svensk grundskola 3. Skoltrivsel mäts i fråga 4, 15 d-e, 18,19, 20, 30, 33. Känsla av sammanhang, (KASAM) eller Sence of Coherence (SOC): Att leva i en förutsägbar miljö, med rimlig balans mellan krav och resurser samt möjlighet att ta del i beslut som rör ens eget liv ger större känsla av sammanhang 5. Torsheim, Aaroe och Wold fann i en studie av 4700 norska elever i åk 6, 8 och 10 att känsla av sammanhang hade stressförebyggande, stressmodulerande och hälsostärkande effekt och att samband mellan känsla av sammanhang och hälsosam anpassning kan finnas hos yngre individer än man tidigare trott. Elever med hög känsla av sammanhang såg skolkraven som förståeliga, förutsägbara och mindre hotande mot välmående 22. Känsla av sammanhang speglas i fråga 10, 15, 16, 17, 19, 21, 22, 27 och 29.
7 Diskussion Bakgrund Vi vet idag att många lämnar skolan med en känsla av misslyckande och dåligt självförtroende. Bidrar skolan till att skapa uppgivenhet? För ungdomarnas framtida hälsa är det viktigt att så inte sker. Elevernas erfarenheter i skolan under en avgörande period av livet påverkar deras utveckling av självförtroende och hälsobeteende och därigenom framtida hälsa och välbefinnande. Skolarbetet är elevernas arbete och skolan deras arbetsplats. Skolan är obligatorisk och teoretiskt inriktad. För den som av olika skäl inte orkar med studietakten blir det ofta frustrerande. Många elever är utsatta för långvarig stress. Eftersom förväntningar och krav kan vara höga gäller detta även barn och ungdomar som lyckas bra med skolarbetet. Skoldagen är fylld av händelser och snabba byten mellan ämnen och teman. Det finns goda skäl att anta att känslan av sammanhang är svår att upprätthålla och många upplever att skolarbetet inte är meningsfullt. Relation skolmiljö- arbetsmiljö Baserat på resultat av studier gjorda i skolmiljö och vuxnas arbetsmiljö kan viktiga dimensioner för elevers hälsa urskiljas. I de studier av skolmiljön som refereras här finns stöd för samband mellan höga skolkrav och ökade stressrelaterade symtom. Några studier visar samband mellan hög kontroll och minskade stressrelaterade symtom. Det finns ett stort behov av att ytterligare studera om krav/kontrollmodellen från stresstudierna på vuxna i arbetsmiljö kan översättas till elever i skolmiljö. Det är samtidigt viktigt att så förutsättningslöst som möjligt studera vad som gäller för ungdomar och vad som skiljer ungdomars stressupplevelse, stressorer och skyddsfaktorer från vuxnas. Annars är risken stor att ogrundade antaganden låser forskningen till en översättning av vuxenstudierna. Faktorer som mäts Psykosomatiska symtom som huvudvärk, buk- och ryggsmärta, yrsel, trötthet, muskelsmärta, irritabilitet, nervositet, nedstämdhet och sömnsvårigheter används i flertalet studier som mått på stressrelaterade symtom. Det föreligger också tydliga samband mellan dessa och skolrelaterad stress. Ett problem är dock att det finns många olika orsaker till psykosomatiska symtom. Det finns i sin tur många orsaker till stress utöver de skolrelaterade, t ex familjerelaterade faktorer. I enlighet med denna studies syfte att hitta faktorer som är möjliga att påverka i skolmiljön fokuserar flertalet frågor på skolrelaterad stress. Andra orsaker till stress fångas inte i frågorna. Att studera stress med en enkät som instrument ger ett annat och bredare perspektiv än att enbart arbeta med neurobiologiska mätningar som mäter det biologiska svaret i form av nivåer av t ex adrenalin och kortison. Enkäten kan ge en uppfattning om stressfaktorer, skyddsfaktorer och upplevelse av stress och är mer relevant för arbetet inom skolhälsovården. Enkäten och dess användning
8 I den enkät som utarbetats är flertalet frågor hämtade ur stora, välgjorda studier. Vissa frågor kan tyckas ha många svarsalternativ men för att möjliggöra jämförelser med andra studier har ändring av frågor och svarsalternativ i möjligaste mån undvikits. I enlighet med studiens syfte har en enkät sammanställts. Det förefaller möjligt att med denna som instrument mäta och över tid följa barns och ungdomars stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Studien kan fortsätta med en pilottest där enkäten prövas i två klasser, årskurs 6 respektive valfri årskurs på högstadiet. Efter eventuella korrigeringar av enkäten kan man gå vidare och använda enkäten för att utvärdera effekten av interventionsinsatser. Antingen kan enskilda klasser följas flera år (cohortstudie) eller en viss årskurs undersökas varje år (tvärsnittsstudie). Jämförelser mellan olika kommuner eller kommundelar kan göras. Eftersom både stress- och skyddsfaktorer identifierats kan hälsofrämjande och primärpreventiva åtgärder insättas och resultatet av dessa kan utvärderas. Det är viktigt att kontrollgrupp används, denna kan utgöras av elever i ett rektorsområde eller annan kommun där intervention ej ägt rum. Enkätfrågorna kan också användas i praktiskt vårdarbete vid samtal med barn och ungdomar, t ex inom skolhälsovård och primärvård Referenser 1. Anderberg U M. Stressrelaterade syndrom- den nya tidens ohälsa. Läkartidningen 2001; 98: Danielsson M, Marklund U. Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Folkhälsoinstitutet 2000:5. 3. Jonsson J O, Östberg V, Evertsson M, Brolin Loftman S. Barns och ungdomars välfärd. SOU 2001:55. Stockholm: Fritzes. 4. Regeringens proposition 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. 5. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur, Ellneby Y. Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och Kultur, Nilzon K R. Barn med känslomässiga problem. Lund: Studentlitteratur, Arnetz B. Stress- guide för primärvården. Södertälje: Astra Läkemedel. 9. Barnombudsmannen Båda är bäst, typ. Rapport från barnens myndighet. p World Health Organisation. Research Protocol for the Study. Health Behaviour in School-Aged Children. A WHO Cross-National Survey 11. Greene J W, Walker L S. Psychosomatic problems and stress in adolescence. Adolesc Med 1997; 44: Natvig G K, Albrektsen G. School-related stress and psychosomatic symptoms among school adolescents. J Sch Health 1999; 69:
9 Torsheim T, Wold B. School-related stress, school support, and somatic complaints: A general population study. J Adolesc Res 2001; 16: Holm J, Holroyd K, Hursey K, Penzien D. The role of stress in recurrent tension headache. Headache 1986; 26: Ödegaard G, Lindbladh E, Hovelius B. Huvudvärk- skolbarns tankar om sina besvär. AllmänMedicin 2000; 21: Bremberg S. Health promotion in school age children. Scand J Soc Med 1998; 26: Gillander Gådin K. Does the psychosocial school environment matter for health? A study of pupils in Swedish compulsory school from a gender perspektive dissertation. Umeå: Umeå Univ.; Hagquist C, Starrin B, Sundh M. Ung i Värmland. En undersökning av fritidsvanor, livsstil, oro, hälsa och skolmiljö. Karlstad: Centre for Public Health Research, Värmland County Council. 19. Aro H, Hänninen V, Paronen O. Social support, life events and psychosomatic symptoms among year-old adolescents. Soc Sci Med 1989; 29: Schultz Jörgensen P, Ertmann B. Skoletrivsel blandt årige Börn i Danmark. Nord Psykol 1997; 49: Torsheim T, Wold B. School-related stress, support, and subjective health complaints among early adolescents: a multilevel approach. J Adolesc 2001; 24: Torsheim T, Aaroe L E, Wold B. Sense of coherence and school-related stress as predictors of subjective health complaints in early adolescence: interactive, indirect or direct relationships? Soc Sci Med 2001; 53: Borgenhammar E. Tillitssjukdomarna och barnen. Tankar om barn och förtroende. Skolhälsovård 1999/2000; 3: Cederblad M. Styrketräning för själen. Hur kan skolan arbeta med "den nya ohälsan"? Skolhälsovård 1999/2000; 3: Larsson B. Copingstrategier hos barn och tonåringar i skolålder. Socialmedicinsk tidskrift 1995; 1: Mellbin T, Vuille J-C. Rapidly developing overweight in school children as an indicator of psychosocial stress. Acta Pediatr Scand 1989; 78: von Mehren B, Glenne Kallhovd A, Torsheim T, Wold B. Subjektive helseplager blant 15-årige skole-elever: modererer fysisk aktivitet effekten av skolerelaterte belastninger? Nord Psykol 2001; 53: Plante T G, Rodin J. Physical fitness and enhanced psychological health. Curr Psychol 1990; 9: Scott Smith M, Womack W M. Stress management techniques in childhood and adolescence. Clin Pediatr 1987; 26: Setterlind S. Psykologiska och fysiologiska resultat vid inlärning av avslappning hos skolelever. Läkartidningen 1984; 81:
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,
Läs merUtvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
Läs merAllmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merTrender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor
Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor
Läs merArbetsmiljöns inverkan på gymnasieelevers mående - jämförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram
Arbetsmiljöns inverkan på gymnasieelevers mående - jämförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram Mikael Knutsson Leg läkare, spec allmänmedicin Skolläkare, Gällivare kommun Mikael.Knutsson@mkmedic.se
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merTEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,
Läs merKänsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun
EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merVad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.
Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs
Läs merKupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa
Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och
Läs merDet gäller vår framtid!
Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en
Läs merBarn och Familj 2012-08-17
I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en
Läs merPsykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna Folkhälsomyndighetens
Läs merSkolutbrändhet. Ungdomsenkäten Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet
Skolutbrändhet Ungdomsenkäten 2013 Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet Bakgrund Termen burnout har existerat inom forskning sedan mitten av 70-talet. Skolutbrändhet har använts inom forskning
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merOjämlikhet i levnadsvillkor och hälsa
Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa resultat från Välfärdsundersökningarna för barn och ungdomar Viveca Östberg Institutionen för folkhälsovetenskap Centre for Health Equity Studies (CHESS) Stockholms
Läs merEXAMENSARBETE. Stress i klassrummet. Våren 2007. En studie av lärares erfarenheter kring. www.hkr.se. Lärarutbildningen. Mia-Maria Mårtensson
EXAMENSARBETE Våren 2007 Lärarutbildningen En studie av lärares erfarenheter kring Stress i klassrummet Författare Mia-Maria Mårtensson Handledare Charlotte Tullgren www.hkr.se Stress i klassrummet Abstract:
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Läs merBarns hälsa i en social och kulturell kontext
Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i
Läs merBRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag
Läs merPsykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande
Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs mer(O)Hälsan bland unga
(O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merSalutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
Läs merVilken vård du får avgörs av var du bor
Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merSkolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009
Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation
Läs merUngdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation
Ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation Birgitta Ekström Charlotte Karlsson Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats Omvårdnad Jönköping, mars 2013 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen
Läs merPsykisk besvär och BMI
Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin
Läs merBjörn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se
SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merSALA KOM~A. Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever. Ink. 2014-10- I 4. KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp
1 (2) 2014-09-19 DIARIENR: 2014/570 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp SALA KOM~A Kommunstyrelsensir" UN. orvattnlng Ink. 2014-10- I 4 Aktbilaga 3 Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever
Läs merhälsofrämjande skolutveckling
hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Läs merEtt folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merPsykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten
Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 2017-09-20 Definition: psykisk (o)hälsa WHO (2001) definierade psykisk hälsa som ett tillstånd av mentalt
Läs merStress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se
Stress hos barn Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:
Läs merPsykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA
Läs merPresentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm
Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merForskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Läs merStark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
Läs merBRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.
BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt
Läs merSkolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till
Läs merTrender i barns och ungdomars psykiska hälsa
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merCYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne
CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd
Läs merKunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016
Läs merSTRESS- höna eller ägg?
STRESS- höna eller ägg? ORSAK OCH VERKAN Stress är ett symtom och kan, i sig, innebära ohälsa Men långvarig stress lägger även grunden till andra arbetsmiljöproblem NI BÖRJAR!!! VILKA ORSAKER TILL STRESS
Läs merStressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn
Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet 1 Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt
Läs merDISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Läs merJämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se
Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se Föreläsningens upplägg Perspektiv på jämställdhet Hur ser verkligheten ut gällande jämställdhet
Läs mer2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap
Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara
Läs merCertifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se,
Läs merResultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat
Läs merMAGISTERUPPSATS. Barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Camilla Friberg, Emmy Gajnok och Åsa Hiljemark
Specialistsköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 hp MAGISTERUPPSATS Barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan Camilla Friberg, Emmy Gajnok
Läs merTMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merPeter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut
Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och stress Alla
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merSTUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Läs merEn skola för alla, en skola utan kränkningar Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svensk skola
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En skola för alla, en skola utan kränkningar Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svensk skola En skola för alla, en skola
Läs merUDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.
UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg
Läs merInledning. Malmö Stad 2006-12-11 SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog
Inledning Mitt namn är Malin Danielsson och jag har tillsammans med SDF Limhamn/Bunkeflo och Strandskolan fått i uppdrag att genomföra en trivselenkät på Strandskolans elever. Alla 206 elever på Strandskolan
Läs merDen äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merFriends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry
Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Walkers verksamhet Aseman Lapset ry:s verksamhetsformer Walkers cafeér och gatuverksamhet
Läs merSkolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merHälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång
Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs mer2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman
MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa
Läs merStress i skolan? - En undersökning om stress hos elever i år 3 på gymnasiet.
Stress i skolan? - En undersökning om stress hos elever i år 3 på gymnasiet. Sofia Nilsson & Emma Ryström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 20:2007 Lärarprogrammet: 2003-2007 Seminariehandledare:
Läs merPsykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö
Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr SoN 3.1.1-746/2017 Dnr UtbN 1.5.2-327/2018 Sida 1 (5) 2017-12-27 Handläggare Elin Fischer 08-508 43 022 Malin Boman 08-508 33 489 Till Socialnämnden 20 februari
Läs merHälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Hälsoäventyret Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hälsoäventyrets vision är att barn och unga ska få bättre självkännedom och kunna ta beslut som
Läs merFörutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete
Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Psykisk (O)hälsa 3 februari 2016 Åsa Backlund Institutionen för socialt arbete Stockholm asa.backlund@socarb.su.se Upplägg Skola som risk eller skydd
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merSamband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Läs merAngående arbetsmiljöfrågor.
Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården
Läs merBarnets rätt till hälsa och välfärd
Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs mer