Projektarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård vid Umeå Universitet ht-01- ht-02.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2002-12-01 1. Projektarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård vid Umeå Universitet ht-01- ht-02."

Transkript

1 Barn, ungdomar och stress; litteratursammanställning och utformande av en enkät avsedd att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress och skyddsfaktorer. Projektarbete i kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i primärvård vid Umeå Universitet ht-01- ht-02. Ulla Waller Skolläkare Resursenheten Box KALIX Handledare Annika Forssén med dr/ lektor/ distriktsläkare

2 Barn, ungdomar och stress; litteratursammanställning och utformande av en enkät avsedd att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Inledning Under senare år har stress hos vuxna uppmärksammats mycket. Många studier har genomförts och man har erhållit kunskap om stressfysiologi, stressrelaterade symtom och stressorer, inte minst arbetslivsrelaterade sådana. En rad nya stressrelaterade syndrom ökar lavinartat 1. På senare tid har samhällets och massmedias intresse för stress hos barn och ungdomar vaknat. Man tycker sig se skrämmande tecken på att också de är stressade. Men vad är allmänt tyckande och vad finns det vetenskapligt belägg för? Kunskapen från vuxenstudierna kan inte överföras direkt på barn och ungdomar. Finns det belägg för att barn och ungdomar reagerar på skolkrav på liknande sätt som vuxna reagerar på arbetskrav? Många studier på både barn och vuxna utgår från ett neurobiologiskt perspektiv. Det finns också forskning som speglar elevers upplevelse av stress och dess samband med skolrelaterade stressorer. För mig som skolläkare är det forskningen med elevperspektiv som är intressant. Återkommande undersökningar av svenska skolbarns hälsovanor som gjorts av Danielsson och Marklund visar att psykosomatiska besvär ökat hos barn och ungdomar från mitten av 1980-talet till den senast publicerade undersökningen 1997/98 2. I betänkandet Barns och ungdomars välfärd konstateras att svenska barn har god hälsa men att psykosomatiska besvär och känsla av stress ökar 3. Barn påverkas av sina uppväxtförhållanden, faktorer i familj, skola och kamratgrupp är viktiga att beakta som hälsofrämjande faktorer eller stressorer. Alla elever omfattas av arbetsmiljölagen och det aktualiseras i propositionen Hälsa, lärande och trygghet 2001/02:14. I den förtydligar regeringen elevernas inflytande över sin arbetsmiljö och riksdagen har i enlighet med propositionen beslutat om en översyn av arbetsmiljölagen ur elevperspektiv 4. Förutom arbetsmiljölagen och ovanstående undersökningar utgör det salutogena perspektivet en viktig utgångspunkt för den här undersökningen. I det salutogena perspektivet frågar man sig varför vissa människor har god hälsa, eller vad som får dem att gå mot ökad hälsa. Antonovsky beskriver i sin bok Hälsans mysterium sin arbetshypotes generella motståndsresurser, (GMR), som kan ge kraft att bekämpa stressorer 5. Han utvecklar begreppet känsla av sammanhang, (KASAM). Det är en viktig hälsofrämjande faktor och beskrivs som en livshållning som hjälper människor att förstå sin situation och gör att de lättare kan hantera de problem de stöter på, inklusive stressorer. Jag tycker att det är av stort intresse att identifiera - och i förlängningen kunna stärka - sådana skyddsfaktorer för barn och ungdomar.

3 Syftet med föreliggande arbete är att erhålla kunskap om barns och ungdomars stress från ett elevperspektiv och att med denna kunskap som grund utarbeta en enkät för att mäta och följa stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Metod Som metod valdes litteraturgenomgång och att utifrån denna sammanställa en enkät. För att få tips om relevanta studier inom området togs kontakt med tänkbara kunskapsinnehavare: forskare-forskningsledare vid bland annat Nordiska Hälsovårdshögskolan; Institutionen för psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet; Centrum för barn- och ungdomshälsa i Stockholm; Barnhälsovården i Uppsala; Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress; Folkhälsoinstitutet; Skolverket; Barnombudsmannen; lektor i pediatrik i Umeå och vetenskaplig sekreterare i Skolläkarföreningen; stressforskare vid Sahlgrenska Sjukhuset samt överläkare i barnpsykiatri i Umeå och Sunderbyn. Det var få som kände till några aktuella studier inom området. Vid KI skulle man just ansöka om medel för ett projekt inom området och Peter Währborg i Göteborg hade gjort en stressenkät för mellanstadiebarn men ännu inte publicerat någon studie där den ingår. Vid Folkhälsoinstitutet fanns Marklunds och Danielssons återkommande studier av skolbarns hälsovanor. Kunskap söktes också i aktuella böcker inom området 5-9. Artiklar letandes via följande databaser och sökord: PubMed-Medline: school-related med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND school-related med begränsning review, utan tidsbegränsning children AND school AND stress med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND school AND psychological med begränsning review, utan tidsbegränsning stress AND children AND psychological NOT fracture, begränsning from 1999 school-related, from 1999 children AND behaviour AND stress, from 1990 children AND stress AND school, from 2000 SweMed+: children OR adolescents AND stress, from 1988 physical AND stress, from 1987 Eric: children AND stress AND relax OR exercise, from PsycInfo: psychological AND stress OR stress-management AND childand relaxationtherapy OR exercise, from 1986 Social sciences citatia index: psychological AND stress AND children OR adolescents, from 1994.

4 Av flera hundra abstracts valdes ett fyrtiotal artiklar ut och de för arbetet mest relevanta artiklarna är refererade i arbetet. Det största utbytet gav sökningarna på PubMed och SweMed+, speciellt med sökord school-related, men i samtliga databaser hittades för arbetet intressanta artiklar 10-16, De flesta studierna är enkätbaserade tvärsnittsstudier, vissa med upprepade slumpvisa urval. Fyra prospektiva cohortstudier ingår i materialet. Resultat Litteraturgenomgången har resulterat i att en enkät har utarbetats i två versioner, en för årskurs 6 och en för valfri årskurs på högstadiet, se bilaga 1 och 2. De flesta frågorna har hämtats ur enkäter använda i stora studier, fram för allt WHO-studien Health Behaviour in School-Aged Children (HBSC) som består av ett grundformulär och flera utvidgade frågeformulär 10. Frågorna har valts från grundformuläret och frågeformulär med fokus på skolmiljö. En del av dessa frågor finns i de återkommande studierna av svenska skolbarns hälsovanor som Marklund och Danielsson gör i åk 4, 7 och 9 2. Några frågor är nykonstruerade. Under litteraturgenomgången blev det för mig som skolläkare naturligt att fokusera på skolrelaterad stress, stressfaktorer och skyddsfaktorer. Därför kom frågorna att belysa stressrelaterade symtom; upplevd hälsa och livskvalitet; upplevd skolrelaterad stress; krav och kontroll/självständighet; resultat/prestation; stöd kamrater, lärare och föräldrar; skoltrivsel och känsla av sammanhang. Presentationen följer denna indelning. Stressrelaterade symtom: Greene och Walker har i en kunskapsöversikt beskrivit sambandet mellan ungdomars stress och psykosomatiska symtom som huvudvärk, buksmärta, yrsel, trötthet, muskelsmärta mm 11. I en studie av 862 norska åringar fann Natvig och Albrektsen ett konstant samband mellan upplevd skolrelaterad stress och risk för psykosomatiska symtom som huvudvärk, buk- och ryggsmärta, yrsel, irritabilitet, nervositet, nedstämdhet och sömnsvårigheter 12. Torsheim och Wold har i en studie av 4952 norska åringar visat att elever med höga nivåer av skolrelaterad stress hade hög Odds Ratio (OR) för huvudvärk (OR 4,1), buksmärta (OR 3,9), ryggsmärta (OR 4,8) och yrsel (OR 5,4). Sambandet till flera samtidiga symtom var starkare än till ett enstaka (OR 6,1). 13. Stressrelaterade symtom mäts i fråga 14. Upplevd hälsa och livskvalitet: Dessa aspekter tas upp i fråga 8 och 9. Upplevd skolrelaterad stress: Upplevelsen av stress mäts i fråga 21,

5 Skolkrav och kontroll/självständighet: Torsheim och Wold drar slutsatser från tidigare studier på både vuxna och ungdomar och föreslår att skolan betraktas som ungdomars arbetsplats och att ungdomar kan reagera på skolkrav som vuxna reagerar på arbetskrav. När elever upplever att skolkraven hela tiden är högre än deras förmåga kan psykologisk aktivering och somatiska besvär uppstå 13. Holm et al har visat att återkommande eller dagliga stressupplevelser ger mer besvär av t ex spänningshuvudvärk än enstaka större stressupplevelser 14. I en kvalitativ studie av Ödegaard, Lindebladh och Hovelius beskrev eleverna dagliga stressupplevelser länkade till skola och oförmåga att leva upp till olika krav. Pojkarna beskrev mest krav på prestationer och flickorna mest krav på hänsyns- och ansvarstagande 15. I en studie av svenska skolbarn visade Bremberg att inflytande på skolarbetet är hälsoskyddande 16. Gillander Gådin har i en svensk cohortstudie visat att ökad grad av kontroll i skolan kombinerad med sänkta krav är associerat med ökad hälsa hos både flickor och pojkar. Hon drar slutsatsen att det är rimligt att påstå att i studien funna samband är i överensstämmelse med de samband mellan krav/kontroll och hälsa som setts i stresstudier av vuxna 17. En svensk studie av ungdomar i åk 9, gjord av Hagquist, Starrin och Sundh, har visat att höga krav från lärare och liten möjlighet att påverka tempot i undervisningen ledde till ökad ohälsa och minskad tillfredsställelse 18. Däremot fann Natvig och Albrektsen i sin studie av norska ungdomar inget konstant samband mellan psykosomatiska symtom och beslutskontroll 12. Skolkrav och kontroll/självständighet belyses i fråga 15 a-c, 16, 21, 22, 10. Resultat/prestation: Mäts i fråga 5, 21 och 26. Stöd från kamrater, lärare och föräldrar: I en cohortstudie av 2013 finska åringar har Aro, Hänninen och Paronen har visat att ungdomar som saknar stöd från föräldrar eller kompisar löper risk att utveckla psykosomatiska symtom i allmänhet och speciellt vid stressande livshändelser 19. I den tidigare refererade studien av norska skolbarn har Natvig och Albrektsen visat att stöd från kamrater och lärare är viktigt för välbefinnande och hälsa samt att stöd från lärare minskar de psykosomatiska symtomen mer hos flickor medan stöd från kamrater är viktigare för pojkar. Man drar slutsatsen att lärarna måste medvetandegöras om vikten av en stödjande skolmiljö 12. Torsheim och Wold kan i den tidigare refererade norska studien se ett visst samband mellan lågt socialt stöd och psykosomatiska symtom. Vid lågt stöd från klasskamrater eller lärare sågs ett svagt samband med vissa psykosomatiska symtom som huvudvärk och yrsel 13. Enligt Gillander Gådin är däremot dåliga klasskamratrelationer den viktigaste faktorn för ohälsa 17.

6 Grad av socialt stöd mäts i fråga 11, 12, 19, 31,32 (kamrater), 17 (lärare), (föräldrar). Skoltrivsel: I en studie av 4000 danska skolbarn fann Schultz Jörgensen och Ertmann ett osäkert sambandet mellan skoltrivsel och social bakgrund. Stor roll för skoltrivseln spelade däremot den sociala integrationen, känslan av att tillhöra ett större socialt sammanhang. För den sociala integrationen var det viktigt med föräldra- och kamratkontakter. Stöd från föräldrarna i svåra situationer (även i skolarbetet) och tillhörigheten till kamratgruppen och de normer som präglade den var viktiga. Skoltrivsel hade också samband med elevens positiva självuppfattning, tilltro och förväntan samt positiv förväntan från läraren 20. Gillander Gådin fann att sociala bakgrundsfaktorer verkade vara mindre viktiga för hälsa och självkänsla än psykosociala faktorer i skolan 17. I en annan studie än den tidigare nämnda har Torsheim och Wold visat att sammanhanget som man vistas i påverkar stressperceptionen hos alla individer som delar sammanhanget, t ex en skolklass. Psykosociala faktorer i en skolklass kan ha huvudeffekt på individuella hälsoproblem och moderera påverkan av individuell stress. I enlighet med detta såg man skillnader i sambandet mellan studiestress och hälsoproblem beroende på vilken skolklass individen gick i. Det stödjande klimatet på klassnivå buffrade stress mer än individuellt stöd. Klassens medelnivå av buller och störningar hade en väsentlig effekt på nivån av hälsoproblem 21. Enligt Jonsson et al var oväsen och bråk det vanligaste psykosociala problemet för elever i svensk grundskola 3. Skoltrivsel mäts i fråga 4, 15 d-e, 18,19, 20, 30, 33. Känsla av sammanhang, (KASAM) eller Sence of Coherence (SOC): Att leva i en förutsägbar miljö, med rimlig balans mellan krav och resurser samt möjlighet att ta del i beslut som rör ens eget liv ger större känsla av sammanhang 5. Torsheim, Aaroe och Wold fann i en studie av 4700 norska elever i åk 6, 8 och 10 att känsla av sammanhang hade stressförebyggande, stressmodulerande och hälsostärkande effekt och att samband mellan känsla av sammanhang och hälsosam anpassning kan finnas hos yngre individer än man tidigare trott. Elever med hög känsla av sammanhang såg skolkraven som förståeliga, förutsägbara och mindre hotande mot välmående 22. Känsla av sammanhang speglas i fråga 10, 15, 16, 17, 19, 21, 22, 27 och 29.

7 Diskussion Bakgrund Vi vet idag att många lämnar skolan med en känsla av misslyckande och dåligt självförtroende. Bidrar skolan till att skapa uppgivenhet? För ungdomarnas framtida hälsa är det viktigt att så inte sker. Elevernas erfarenheter i skolan under en avgörande period av livet påverkar deras utveckling av självförtroende och hälsobeteende och därigenom framtida hälsa och välbefinnande. Skolarbetet är elevernas arbete och skolan deras arbetsplats. Skolan är obligatorisk och teoretiskt inriktad. För den som av olika skäl inte orkar med studietakten blir det ofta frustrerande. Många elever är utsatta för långvarig stress. Eftersom förväntningar och krav kan vara höga gäller detta även barn och ungdomar som lyckas bra med skolarbetet. Skoldagen är fylld av händelser och snabba byten mellan ämnen och teman. Det finns goda skäl att anta att känslan av sammanhang är svår att upprätthålla och många upplever att skolarbetet inte är meningsfullt. Relation skolmiljö- arbetsmiljö Baserat på resultat av studier gjorda i skolmiljö och vuxnas arbetsmiljö kan viktiga dimensioner för elevers hälsa urskiljas. I de studier av skolmiljön som refereras här finns stöd för samband mellan höga skolkrav och ökade stressrelaterade symtom. Några studier visar samband mellan hög kontroll och minskade stressrelaterade symtom. Det finns ett stort behov av att ytterligare studera om krav/kontrollmodellen från stresstudierna på vuxna i arbetsmiljö kan översättas till elever i skolmiljö. Det är samtidigt viktigt att så förutsättningslöst som möjligt studera vad som gäller för ungdomar och vad som skiljer ungdomars stressupplevelse, stressorer och skyddsfaktorer från vuxnas. Annars är risken stor att ogrundade antaganden låser forskningen till en översättning av vuxenstudierna. Faktorer som mäts Psykosomatiska symtom som huvudvärk, buk- och ryggsmärta, yrsel, trötthet, muskelsmärta, irritabilitet, nervositet, nedstämdhet och sömnsvårigheter används i flertalet studier som mått på stressrelaterade symtom. Det föreligger också tydliga samband mellan dessa och skolrelaterad stress. Ett problem är dock att det finns många olika orsaker till psykosomatiska symtom. Det finns i sin tur många orsaker till stress utöver de skolrelaterade, t ex familjerelaterade faktorer. I enlighet med denna studies syfte att hitta faktorer som är möjliga att påverka i skolmiljön fokuserar flertalet frågor på skolrelaterad stress. Andra orsaker till stress fångas inte i frågorna. Att studera stress med en enkät som instrument ger ett annat och bredare perspektiv än att enbart arbeta med neurobiologiska mätningar som mäter det biologiska svaret i form av nivåer av t ex adrenalin och kortison. Enkäten kan ge en uppfattning om stressfaktorer, skyddsfaktorer och upplevelse av stress och är mer relevant för arbetet inom skolhälsovården. Enkäten och dess användning

8 I den enkät som utarbetats är flertalet frågor hämtade ur stora, välgjorda studier. Vissa frågor kan tyckas ha många svarsalternativ men för att möjliggöra jämförelser med andra studier har ändring av frågor och svarsalternativ i möjligaste mån undvikits. I enlighet med studiens syfte har en enkät sammanställts. Det förefaller möjligt att med denna som instrument mäta och över tid följa barns och ungdomars stressnivå samt skolrelaterade stress- och skyddsfaktorer. Studien kan fortsätta med en pilottest där enkäten prövas i två klasser, årskurs 6 respektive valfri årskurs på högstadiet. Efter eventuella korrigeringar av enkäten kan man gå vidare och använda enkäten för att utvärdera effekten av interventionsinsatser. Antingen kan enskilda klasser följas flera år (cohortstudie) eller en viss årskurs undersökas varje år (tvärsnittsstudie). Jämförelser mellan olika kommuner eller kommundelar kan göras. Eftersom både stress- och skyddsfaktorer identifierats kan hälsofrämjande och primärpreventiva åtgärder insättas och resultatet av dessa kan utvärderas. Det är viktigt att kontrollgrupp används, denna kan utgöras av elever i ett rektorsområde eller annan kommun där intervention ej ägt rum. Enkätfrågorna kan också användas i praktiskt vårdarbete vid samtal med barn och ungdomar, t ex inom skolhälsovård och primärvård Referenser 1. Anderberg U M. Stressrelaterade syndrom- den nya tidens ohälsa. Läkartidningen 2001; 98: Danielsson M, Marklund U. Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Folkhälsoinstitutet 2000:5. 3. Jonsson J O, Östberg V, Evertsson M, Brolin Loftman S. Barns och ungdomars välfärd. SOU 2001:55. Stockholm: Fritzes. 4. Regeringens proposition 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. 5. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur, Ellneby Y. Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och Kultur, Nilzon K R. Barn med känslomässiga problem. Lund: Studentlitteratur, Arnetz B. Stress- guide för primärvården. Södertälje: Astra Läkemedel. 9. Barnombudsmannen Båda är bäst, typ. Rapport från barnens myndighet. p World Health Organisation. Research Protocol for the Study. Health Behaviour in School-Aged Children. A WHO Cross-National Survey 11. Greene J W, Walker L S. Psychosomatic problems and stress in adolescence. Adolesc Med 1997; 44: Natvig G K, Albrektsen G. School-related stress and psychosomatic symptoms among school adolescents. J Sch Health 1999; 69:

9 Torsheim T, Wold B. School-related stress, school support, and somatic complaints: A general population study. J Adolesc Res 2001; 16: Holm J, Holroyd K, Hursey K, Penzien D. The role of stress in recurrent tension headache. Headache 1986; 26: Ödegaard G, Lindbladh E, Hovelius B. Huvudvärk- skolbarns tankar om sina besvär. AllmänMedicin 2000; 21: Bremberg S. Health promotion in school age children. Scand J Soc Med 1998; 26: Gillander Gådin K. Does the psychosocial school environment matter for health? A study of pupils in Swedish compulsory school from a gender perspektive dissertation. Umeå: Umeå Univ.; Hagquist C, Starrin B, Sundh M. Ung i Värmland. En undersökning av fritidsvanor, livsstil, oro, hälsa och skolmiljö. Karlstad: Centre for Public Health Research, Värmland County Council. 19. Aro H, Hänninen V, Paronen O. Social support, life events and psychosomatic symptoms among year-old adolescents. Soc Sci Med 1989; 29: Schultz Jörgensen P, Ertmann B. Skoletrivsel blandt årige Börn i Danmark. Nord Psykol 1997; 49: Torsheim T, Wold B. School-related stress, support, and subjective health complaints among early adolescents: a multilevel approach. J Adolesc 2001; 24: Torsheim T, Aaroe L E, Wold B. Sense of coherence and school-related stress as predictors of subjective health complaints in early adolescence: interactive, indirect or direct relationships? Soc Sci Med 2001; 53: Borgenhammar E. Tillitssjukdomarna och barnen. Tankar om barn och förtroende. Skolhälsovård 1999/2000; 3: Cederblad M. Styrketräning för själen. Hur kan skolan arbeta med "den nya ohälsan"? Skolhälsovård 1999/2000; 3: Larsson B. Copingstrategier hos barn och tonåringar i skolålder. Socialmedicinsk tidskrift 1995; 1: Mellbin T, Vuille J-C. Rapidly developing overweight in school children as an indicator of psychosocial stress. Acta Pediatr Scand 1989; 78: von Mehren B, Glenne Kallhovd A, Torsheim T, Wold B. Subjektive helseplager blant 15-årige skole-elever: modererer fysisk aktivitet effekten av skolerelaterte belastninger? Nord Psykol 2001; 53: Plante T G, Rodin J. Physical fitness and enhanced psychological health. Curr Psychol 1990; 9: Scott Smith M, Womack W M. Stress management techniques in childhood and adolescence. Clin Pediatr 1987; 26: Setterlind S. Psykologiska och fysiologiska resultat vid inlärning av avslappning hos skolelever. Läkartidningen 1984; 81:

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Arbetsmiljöns inverkan på gymnasieelevers mående - jämförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram

Arbetsmiljöns inverkan på gymnasieelevers mående - jämförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram Arbetsmiljöns inverkan på gymnasieelevers mående - jämförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram Mikael Knutsson Leg läkare, spec allmänmedicin Skolläkare, Gällivare kommun Mikael.Knutsson@mkmedic.se

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Skolutbrändhet. Ungdomsenkäten Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet

Skolutbrändhet. Ungdomsenkäten Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet Skolutbrändhet Ungdomsenkäten 2013 Michaela Sandell Åbo Akademi Köpenhamns universitet Bakgrund Termen burnout har existerat inom forskning sedan mitten av 70-talet. Skolutbrändhet har använts inom forskning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa

Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa resultat från Välfärdsundersökningarna för barn och ungdomar Viveca Östberg Institutionen för folkhälsovetenskap Centre for Health Equity Studies (CHESS) Stockholms

Läs mer

EXAMENSARBETE. Stress i klassrummet. Våren 2007. En studie av lärares erfarenheter kring. www.hkr.se. Lärarutbildningen. Mia-Maria Mårtensson

EXAMENSARBETE. Stress i klassrummet. Våren 2007. En studie av lärares erfarenheter kring. www.hkr.se. Lärarutbildningen. Mia-Maria Mårtensson EXAMENSARBETE Våren 2007 Lärarutbildningen En studie av lärares erfarenheter kring Stress i klassrummet Författare Mia-Maria Mårtensson Handledare Charlotte Tullgren www.hkr.se Stress i klassrummet Abstract:

Läs mer

Hur aktiva är vuxna?

Hur aktiva är vuxna? Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation

Läs mer

Ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation

Ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation Ungdomars egen upplevda psykiska hälsa och skolsituation Birgitta Ekström Charlotte Karlsson Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats Omvårdnad Jönköping, mars 2013 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

SALA KOM~A. Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever. Ink. 2014-10- I 4. KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp

SALA KOM~A. Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever. Ink. 2014-10- I 4. KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp 1 (2) 2014-09-19 DIARIENR: 2014/570 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp SALA KOM~A Kommunstyrelsensir" UN. orvattnlng Ink. 2014-10- I 4 Aktbilaga 3 Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 2017-09-20 Definition: psykisk (o)hälsa WHO (2001) definierade psykisk hälsa som ett tillstånd av mentalt

Läs mer

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stress hos barn Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande  Rosaria Galanti, professor, projektledare Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016

Läs mer

STRESS- höna eller ägg?

STRESS- höna eller ägg? STRESS- höna eller ägg? ORSAK OCH VERKAN Stress är ett symtom och kan, i sig, innebära ohälsa Men långvarig stress lägger även grunden till andra arbetsmiljöproblem NI BÖRJAR!!! VILKA ORSAKER TILL STRESS

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn Stressforskningsinstitutet 1 Stress hos barn Stressbegreppet kan användas på samma sätt för barn som för vuxna. Barn reagerar också på liknande sätt

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se

Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se Föreläsningens upplägg Perspektiv på jämställdhet Hur ser verkligheten ut gällande jämställdhet

Läs mer

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara

Läs mer

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se,

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

MAGISTERUPPSATS. Barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Camilla Friberg, Emmy Gajnok och Åsa Hiljemark

MAGISTERUPPSATS. Barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Camilla Friberg, Emmy Gajnok och Åsa Hiljemark Specialistsköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 hp MAGISTERUPPSATS Barn och ungdomars psykiska hälsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan Camilla Friberg, Emmy Gajnok

Läs mer

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut

Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och stress Alla

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

En skola för alla, en skola utan kränkningar Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svensk skola

En skola för alla, en skola utan kränkningar Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svensk skola RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En skola för alla, en skola utan kränkningar Så tycker elever och lärare om trygghet, studiero och åtgärder mot kränkningar i svensk skola En skola för alla, en skola

Läs mer

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde. UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg

Läs mer

Inledning. Malmö Stad 2006-12-11 SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog

Inledning. Malmö Stad 2006-12-11 SDF Limhamn/Bunkeflo, Strandskolan Höstterminen 2006 Malin Danielsson, Folkhälsopedagog Inledning Mitt namn är Malin Danielsson och jag har tillsammans med SDF Limhamn/Bunkeflo och Strandskolan fått i uppdrag att genomföra en trivselenkät på Strandskolans elever. Alla 206 elever på Strandskolan

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Walkers verksamhet Aseman Lapset ry:s verksamhetsformer Walkers cafeér och gatuverksamhet

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Stress i skolan? - En undersökning om stress hos elever i år 3 på gymnasiet.

Stress i skolan? - En undersökning om stress hos elever i år 3 på gymnasiet. Stress i skolan? - En undersökning om stress hos elever i år 3 på gymnasiet. Sofia Nilsson & Emma Ryström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 20:2007 Lärarprogrammet: 2003-2007 Seminariehandledare:

Läs mer

Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö

Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr SoN 3.1.1-746/2017 Dnr UtbN 1.5.2-327/2018 Sida 1 (5) 2017-12-27 Handläggare Elin Fischer 08-508 43 022 Malin Boman 08-508 33 489 Till Socialnämnden 20 februari

Läs mer

Hälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Hälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hälsoäventyret Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hälsoäventyrets vision är att barn och unga ska få bättre självkännedom och kunna ta beslut som

Läs mer

Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete

Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Psykisk (O)hälsa 3 februari 2016 Åsa Backlund Institutionen för socialt arbete Stockholm asa.backlund@socarb.su.se Upplägg Skola som risk eller skydd

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer