Stressa mindre går det? Stresshantering i grupp med yoga eller kognitiv beteendeterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stressa mindre går det? Stresshantering i grupp med yoga eller kognitiv beteendeterapi"

Transkript

1 Stressa mindre går det? Stresshantering i grupp med yoga eller kognitiv beteendeterapi Jens Granath* Sara Lindström* Ulrica von Thiele* Handledare: Prof. Ulf Lundberg Psykologexamensuppsats Psykologlinjen T10 ht 2000 PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET *författarna har bidragit i lika stor utsträckning

2 2 In n ehål lsfört eckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 3 DEFINITIONER AV STRESS... 3 STRESSFAKTORER... 4 STRESSPROFILER OCH BETEENDEMÖNSTER... 6 STRESSFYSIOLOGI KONSEKVENSER AV STRESS SALUTOGENA FAKTORER BETEENDEINTERVENTIONSPROGRAM YOGA STRESSHANTERINGSMETODER I PROJEKTET SYFTE METOD PROCEDUR OCH UNDERSÖKNINGSDELTAGARE APPARATUR OCH MATERIAL DATABEARBETNING RESULTAT SKILLNAD MELLAN GRUPPERNA VID FÖRMÄTNING KORRELATIONER HUVUDSKALOR FYSIOLOGISKA MÅTT ARBETSBELASTNING/ARBETSTID BESVÄR BAKOMLIGGANDE VARIABLER TILLFREDSSTÄLLELSE MED KURSEN EFFEKT NÄRVARO RESULTAT ÖPPNA FRÅGOR DISKUSSION FELKÄLLOR LITTERATURFÖRTECKNING... 44

3 3 Sammanfattni n g Ett flertal studier har visat på positiva effekter av gruppbehandlingar vid olika typer av psykisk och fysisk ohälsa. I denna randomiserade studie utvärderades effekten av två olika stresshanteringsmetoder. En kognitiv beteendeterapeutisk metod kallad Strategisk Resursanvändning (SRA) jämfördes med Kundaliniyoga. 33 deltagare rekryterades från ett stort svenskt företag 1 och fördelades på fyra grupper. En könsblandad grupp och en grupp med enbart kvinnor tränades i respektive metod. Deltagarna i de båda metoderna hade vid eftermätningarna signifikant förbättrat såväl subjektivt skattade som fysiologiskt mätta variabler däribland upplevd stress, stressbeteende, ilska, utmattning, livskvalitet, blodtryck, och puls. Yoga hade en signifikant sänkning av noradrenalin. SRA:s sänkning av adrenalin närmade sig signifikans. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Slutsatsen är att båda metoderna har effekt på såväl fysiologiska som psykologiska aspekter av stress. Nyckelord: Stress, Stresshantering, Kognitiv beteendeterapi, yoga. In l edning Definitioner av stress Stress är ett mångfacetterat begrepp vars innebörd varierar. Fram till början av 1900-talet var stress enbart ett tekniskt begrepp, beskrivande den kraft som anbringas mot ett material och den skada eller deformation som blir följden. Definitionen vidgades under 1930-talet då Hans Selye valde begreppet stress för att beskriva den reaktion han såg hos såväl djur som människor när de utsattes för hot eller fara. Selye definierade stress som kroppens ickespecifika respons på de krav som ställs på den (McDermott & O Conner, 1998). I dag är begreppet, förutom inom tekniken, också vedertaget inom biologi, medicin och psykologi. Lennart Levi (1993) menar att stress är organismens anpassningsförsök till en rad olika påverkningar och påfrestningar som drabbar organismen. Dessa påverkningar och påfrestningar kan vara att bli överfallen men också att utsättas för buller, sömnbrist, stark värme eller kyla (Lennerlöf, 1991). Till dessa fysiska påfrestningar ska också olika psykiska och sociala påfrestningar läggas. Det kan vara att oroa sig över morgondagen, att ställas inför snara deadlines, förväntas prestera över sin upplevda förmåga eller drabbas av livskris av något slag (skilsmässa, dödsfall, sjukdom). Påfrestningarna kan alltså vara av högst varierande slag. Det gemensamma finns i reaktionen på påfrestningarna och belastningarna. Det är denna stereotypa uppvarvning som i fysiologisk mening innebär stress. Uppvarvningen är inte med automatik skadlig, onyttig eller farlig. Den kan vara det, men den kan också vara angenäm, som vid utmaningar, eller nyttig, som vid kortare fysiska kraftprov. Att reagera med stresspåslag är nödvändigt. Det är graden av stress samt vid vilka tillfällen reaktionen sätts igång som är avgörande för om stressen är adaptiv eller skadlig. McEven (1998) har konstruerat en modell för detta, den allostatiska belastningsmodellen (se figur 1). McEwen menar att stress är en förmåga att uppnå stabilitet genom förändring. Detta sker dels 1 Undersökningen genomfördes på SEB. Författarna vill framföra sitt varma tack för ett gott samarbete.

4 4 genom att fysiska system aktiveras för att hantera en stressor men också att fysiska system kopplas ned då stressorn är borta. Problem uppstår när systemet är över- eller underaktivt. Ett av de problem som lyfts fram är en alltför frekvent eller intensiv aktivering, som inte tillåter systemet att nå den basala nivån och därmed inte låter individen vila mellan belastningarna. Detta är fallet vid tätt återkommande stressituationer. Ett annat problem är en oförmåga att stänga av stressresponsen och återgå till grundnivån. Individen hamnar då i ett kroniskt stresstillstånd med starkt förhöjd grundspänning vilket resulterar i en oförmåga att varva ner. Slutligen kan brist på aktivitet i ett system störa balansen genom att det leder till en överaktivitet i andra system. Exempel på detta ser man i tillstånd som utbrändhet, kronisk trötthet och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som alla kännetecknas av inadekvata reaktioner på akut stressbelastning (Lundberg, 1999b). Stressnivå Stressor Stressor Stressor Stressor Stressor Figur 1. Den allostatiska belastningsmodellen. Linje 1 motsvarar en alltför frekvent aktivering utan återgång till den basala nivån, linje 2 en oförmåga att stänga av stressresponsen samt linje 3 en otillräcklig aktivering i ett system (som kan leda till kompensatorisk överaktivitet i ett annat). Tid Stressfaktorer Att ha alltför mycket att göra på alltför kort tid med alltför få resurser är faktorer som ofta relateras till stress. Detta är en form av kvantitativ överbelastning. Kvantitativ överbelastning är dock långt ifrån den enda orsaken till stress. Såväl kvantitativ underbelastning som kvalitativ över- och underbelastning, t.ex. i form av vilka krav som ställs på individen och vilken kontroll han/hon har, påverkar förekomsten av stress. Lazarus och Folkman (1984) beskriver stress som ett tillstånd där individen upplever en diskrepans (brist på överensstämmelse) mellan de krav som ställs på honom/henne och de resurser, psykosociala och fysiologiska, som han eller hon anser sig ha. Huruvida ett stresstillstånd inträder är beroende både av yttre faktorer (faktiska händelser) och av hur individen värderar de faktiska händelserna i förhållande till de egna resurserna. Kraven kan enligt Lazarus och Folkman inte definieras av någon annan än av den som upplever dem. Det är den individuella bedömningen av situationen som är avgörande för hur stora kraven är. Bedömningen görs utifrån ett flertal parametrar. Vad man tror krävs för att hantera situationen, hur man bedömer sina egna resurser, vad man ser som påverkbart, vilka krav man

5 5 ställer på sig själv samt den risk man förknippar ett misslyckande med. Kognitiva processer, d.v.s. tolkningar, lägger således grunden för den påföljande stressreaktionen. Enligt detta synsätt finns det utrymme för stora variationer mellan olika individers sätt att bedöma situationen och sig själva. Vad som upplevs som stressande av en person behöver alltså inte upplevas som stressande av en annan. Därmed är det också svårt att svara på vilka, om några, stressorer som är universella. Diskrepansen mellan de upplevda kraven och de egna resurserna leder till stress. Alltså kan inte bara alltför höga krav (överstimulans) komma att leda till stress utan även krav som är för låga (understimulans) i relation till vilka resurser individen anser sig besitta (Frankenhaeuser et al., 1989). Såväl höga som låga krav utgör således riskfaktorer för stress. Särskilt skadlig blir stress när kraven är förknippade med olust. Höga krav, högt tempo och litet utrymme för egen påverkan ger upphov till negativ stress. Det samma gäller för låga krav, t.ex. passivitet som man upplever sig tvingad in i som vid sjukdom eller långvarig arbetslöshet. Delvis utifrån dessa utgångspunkter har Robert Karasek presenterat en modell för uppkomsten av stress (Johansson, 1991). Han menar att höga krav i sig inte ensidigt bestämmer upplevelsen och konsekvenserna av stress. Istället bestäms dessa av graden av krav tillsammans med graden av handlingsutrymme, d.v.s. kontroll. Utifrån dessa två huvuddimensioner, krav respektive kontroll, kan fyra olika arbetsupplevelser urskiljas: lågstressarbeten, som kännetecknas av låga krav och hög kontroll, passiva arbeten (låga krav, låg kontroll), aktiva arbeten (höga krav, hög kontroll) samt högstressarbeten (höga krav, låg kontroll) (se figur 2). Kontroll Låg Hög Krav Höga Låga Högstress arbeten Passiva arbeten Aktiva arbeten Lågstress arbeten Figur 2. Relationen mellan krav och kontroll och dess inverkan på upplevelsen av arbetet. Ju mer aktivt arbete, enligt Karaseks definition, desto högre motivation för lärande och utveckling medan psykisk påfrestning och risk för sjukdom ökar ju mer arbetsupplevelsen kännetecknas av högstress (Perski, 1999b). Laflamme et al. (1998) visade t.ex. att sambandet mellan högstressarbete och högt blodtryck var tydligt för en grupp högskoleutbildade kvinnor. Ideal/verklighet Gunilla Burell (personlig kommunikation, 15 januari, 2000) väljer att definiera stress något annorlunda. I hennes definition är våra ideal och deras kollision med verkligheten utgångspunkten. Vi har i alla olika situationer mer eller mindre uttalade förväntningar och förhoppningar på oss själva, på andra eller på situationen i sig. Dessa förväntningar är sprungna ur våra ideal, om hur det skulle se ut i den bästa av världar. Ju högre våra förväntningar är, desto större är möjligheten att verkligheten inte kan svara upp mot dem. Stress uppstår som en diskrepans mellan ideal och verklighet. För att förändra en stressande

6 6 situation finns således två tillvägagångssätt: att förändra verkligheten eller att förändra idealen (genom att acceptera verkligheten). Stressprofiler och beteendemönster Stressmönster hos män och kvinnor Fram till början av 1970-talet utfördes i stort sett all stressforskning på män. Då började Marianne Frankenhaeuser och hennes forskningsteam att undersöka om resultaten gick att generalisera till kvinnor. De fann att kvinnor inte reagerade med ett lika starkt adrenalinpåslag som män i de stressituationer som inducerades. Stressen, i form av olika prestationstest, gav enbart en svag fysisk reaktion hos kvinnorna trots att deras prestation var lika bra som eller bättre än männens. När man utsatte kvinnliga studenter för starkare prestationsstress, i form av en examination, ökade deras adrenalinpåslag men kom fortfarande inte upp i männens nivåer (Frankenhaeuser et al., 1989). Vid en undersökning av stress av mer emotionell karaktär fick föräldrapar följa med sina barn på en rutinmässig treårskontroll. Man fann att kvinnorna reagerade lika starkt som, eller starkare än, männen (Lundberg, 1996a). Det verkar således som om kvinnor påverkas mer av emotionella stressorer medan män påverkas mer av prestationsstress. Dessa resultat kan antingen vara ett uttryck för vår kulturs traditionella könsroller eller en biologisk skillnad. När man undersöker kvinnor i mansdominerade yrken finner man dock att de reagerar mer som män när de utsätts för prestationsstress. Undersökningar av sambandet mellan biologi och könsskillnader har än så länge givit motsägelsefulla resultat. I senare undersökningar har man funnit att kvinnor reagerar på prestationsstress i samma utsträckning som männen medan skillnaden när det gäller andra stressfaktorer kvarstår. Kvinnor har alltså övertagit männens stressreaktioner utan att i övrigt förändra sina egna, vilket leder till dubbel stress (Frankenhaeuser, 1997). Arbetsbelastning Mycket av forskningen kring stress och stressfaktorer uppehåller sig vid hur det betalda arbetets utformning påverkar individen. Flera andra faktorer än förvärvsarbete har dock också stor betydelse. Individens totala arbetsbelastning består inte bara av betalt arbete utan också av obetalt arbete. Alltså inkluderar total arbetsbelastning förvärvsarbetstid och övertidsarbete men också hemarbete, vård av barn, vård av äldre eller sjuka släktingar, arbete i frivilligorganisation eller fack (Lundberg, Mårdberg & Frankenhaeuser, 1994). Även i arbetslivet återfinner man skillnader mellan mäns och kvinnors arbetsbelastning och stressnivåer. I ett flertal undersökningar har män och kvinnor som arbetar heltid på liknande arbeten studerats (Lundberg, 1996a; Lundberg et al., 1994). Bl.a. är det vanligt att kvinnor upplever att de måste prestera bättre än män för att ha samma chans till befordran (Lundberg & Frankenhaeuser, 1999). När man jämför deras totala arbetsbelastning finner man att kvinnor arbetar fler timmar i veckan än män. Den totala arbetstiden för kvinnor var 73,5 timmar per vecka medan motsvarande tid för män var 67,3 timmar per vecka. Skillnaden i total arbetstid utgörs framför allt av att kvinnor har betydligt fler timmar av hushållsarbete (17 timmar mot 9,1 för män). Att män har fler timmar av förvärvsarbete (45,3 mot 42,6) väger inte upp skillnaden. Denna skillnad är extra tydlig hos småbarnsföräldrar och ökar med antalet barn. Även hos yngre par utan barn, där man kunde tro att jämlikheten skulle ha kommit längre, finns skillnader mellan kvinnor och mäns arbetsbelastning. De lägger visserligen ner lika mycket tid på hemarbetet men det är fortfarande kvinnorna som har det övergripande

7 7 ansvaret för att sysslorna blir utförda (Lundberg, 1996a). Detta gör den mentala stressen större hos kvinnor. Samtidigt visar forskningen att yrkesarbetande kvinnor (såväl med som utan barn) rapporterar större tillfredsställelse och bättre subjektiv hälsa än hemarbetande kvinnor (Søgaard, 1994). Eftersom kvinnor inte har samma möjlighet att koppla av när de kommer hem från arbetet har de ett sämre skydd mot stress på arbetet. Således stressas kvinnor t.ex. mer av övertid än vad män gör. Hos män kan man till och med finna ett negativt samband mellan övertid och risk för insjuknande i hjärtinfarkt medan sambandet hos kvinnor är det motsatta. Sjukdomar orsakade av stress kan också tydligare hänföras enbart till arbetet hos män medan sambandet är mer komplext hos kvinnor, där även faktorer som hemförhållande bidrar till ohälsa (Lundberg, 1996a). Beteendemönster typ A Begreppet typ A-beteende myntades av två amerikanska hjärtläkare, Ray Rosenman och Meyer Friedman. I början av 1960-talet inledde de en longitudinell undersökning av 3500 män. Friedman och Rosenman kunde konstatera att typ A-beteendet var en oberoende riskfaktor för förekomsten av kranskärlssjukdom. Detta har bekräftats i senare studier (Friedman, 1984). Friedman (1988) menar att typ A-beteendet ska ses som en klinisk diagnos som kännetecknas av två huvudkriterier, otålighet och fritt flytande aggressivitet. För att kunna ställa diagnos menar han att man utöver klinisk erfarenhet måste vara specialtränad i just denna form av diagnostik. Enligt Burells (1999) definition är typ A-beteendet ett syndrom av beteenden, attityder, föreställningar och psykofysiologiska reaktioner som karakteriseras av hetsighet, otålighet, ständig tidspress, lättväckt irritation och aggressivitet. I enlighet med detta menar Perski (1999a) att typ A-personens livshållning innebär ett beteendemönster som placerar honom eller henne i ett permanent stresstillstånd. Han eller hon gör detta oberoende av vilken livssituation man befinner sig i. Perski lyfter fram dålig självkänsla, bråttomsjuka, fientlighet, ilska, aggressivitet och dominansbehov som de viktigaste komponenterna i sin definition av typ A-beteendet (Perski, 1999b). I grunden finns enligt Perski en dålig självkänsla som man försöker kompensera för genom att vara högpresterande med syftet att få erkännande och bekräftelse från omgivningen. Bråttomsjukan innebär en ständig kamp för att uppnå och hinna mer och mer. Man jobbar mot oklart definierade mål vilket gör att det blir en kamp utan slut. Innan man hunnit berömma sig själv för det man uträttat är man igång med nästa projekt. Fientligheten tar sig uttryck i att personer med typ A-beteendemönster ofta bedömer egna eller andras prestationer utifrån en stor dos perfektionism. Resultatet ska vara perfekt och är det inte det leder det till missnöje över egna eller andras begränsningar. Eftersom våra prestationer sällan är perfekta är individer med typ A-beteende ofta arga. Världen upplevs vara en plats där man bara stöter på en massa hinder (Perski, 1999b). Modigh (1997) menar att individer med typ A-beteende har en benägenhet att försätta sig i högstressituationer som flertalet av oss skulle finna övermäktiga. Att typ A-personer generellt sätt är mer stressade beror alltså enligt Modigh på att dessa i större utsträckning utsätter sig för högstressituationer än andra, snarare än att deras sätt att hantera stressen skiljer sig från andras. Beteendemönster typ D Den amerikanske psykologen Martin Seligman myntade begreppet "inlärd hjälplöshet" som en teori om uppkomsten av depression. Han visade att hundar som utsattes för upprepade

8 8 elstötar som de inte hade möjlighet att undvika drabbades av handlingsförlamning och livsleda (Egidius, 1997). När samma tänkande appliceras på människan innebär det att man i en allvarlig hotsituation hamnar i ett tillstånd av hjälplöshet och hopplöshet och ger upp. Detta har kommit att kallas typ D-beteende. Perski (1999b) menar att detta beteendemönster ofta bottnar i att man redan som barn fått lära sig att det mesta i livet är okontrollerbart. Somliga människor utvecklar detta till en livsstrategi som kännetecknas av en pessimistisk livssyn. När något negativt inträffar tolkar man det som att det var ens eget fel, att det alltid kommer vara så och att det gäller alla möjliga situationer. När något positivt inträffar tillskriver man det tur och/eller tillfälligheter. Resultatet blir, enligt Perski, ett ständigt ältande av de egna problemen som i förlängningen ofta leder till depression. Denolett (1996) ville undersöka om typ D-beteende hos patienter som drabbats av kranskärlssjukdom kunde predicera dödlighet på lång sikt. I förstudien kartlade man det mönster som är kännetecknande för typ D-beteende. Man kom fram till att detta var personer som upplevde mycket negativa känslor och att dessa känslor undertrycktes. I relationer tenderade de att hålla en distans till andra människor och inte öppna sig. Personer med typ D- beteende upplevde också en låg nivå av socialt stöd från andra människor. I huvudstudien fick nydiagnostiserade patienter med kranskärlssjukdom fylla i ett personlighetsformulär i samband med att de skulle börja sin rehabilitering. Sex till tio år senare fann man att dödsfrekvensen var nästan fyra gånger högre hos de som utifrån personlighetsformuläret blev kategoriserade som typ D-personligheter jämfört med övriga patienter. Modigh (1997) menar att en individ som uppvisar ett typ D-beteendemönster är extra stresskänslig. Individer med typ D-beteende behöver alltså inte ställas inför ovanligt hotfulla situationer för att uppleva det som problematiskt. Man har svårigheter redan när det handlar om att tackla livets normala påfrestningar. Stressbeteende Både stressbeteende och typ A-beteende karaktäriseras av otålighet och fritt flytande aggressivitet. Skillnaden är att fler aspekter av stress inkluderas i definitionen av stressbeteende, t.ex. utmattning, depression och ångest. Stressbeteendedefinitionen tar heller inte ställning till vad som är orsaken till att man blir stressad utan beskriver istället ett antal beteenden som personer som utsatts för stress ofta uppvisar. Begreppsskiftet från typ A- till stressbeteende är ett sätt att komma från typ A-begreppets betoning på personlighet. Personlighet beskriver ett statiskt tillstånd, något man är, medan beteende beskriver något man gör. Beteenden som man har utfört ofta och under lång tid blir automatiserade och utförs ibland helt utan att vi är medvetna om vad vi gör. Eftersom man har gjort på samma sätt under lång tid kan det kännas som att beteendet är en del av personligheten. Att förändra sitt beteende kan då kännas omöjligt och misslyckade förändringsförsök attribueras till att man inte kan förändra den man är. Perski (1999b) hävdar att stressbeteende är ett sätt att fly från det som är ens verkliga problem. Detta kan handla om ensamhetskänslor, oduglighetskänslor eller annat. För att förändra stressbeteendet behöver dessa känslor, enligt Perski, bearbetas i psykoterapi. Gunilla Burell (personlig kommunikation, 16 januari, 2000) menar istället att stressbeteende i sig är en så allvarlig riskfaktor för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar att man behöver angripa stressbeteendet direkt.

9 9 Ilska Hög grad av ilska och aggressivitet är en del av typ A- eller stressbeteende. Ilska liksom andra känslor består av en fysiologisk reaktion, en kognitiv tolkning av fysiologin (Damasio, 1999) samt en förberedelse för att agera (Lang, 1995). Samma fysiologiska system aktiveras vid ilska som vid stress, en alarmreaktion som förbereder oss för kamp eller flykt. Det är således den kognitiva tolkningen som avgör om vi upplever stress eller ilska. När man utsätts för långvarig stress höjs kroppens allmänna spänning (Öst, 1997) vilket gör att kroppens alarmsystem blir känsligt även för små retningar (se figur 3). Ett irritationsmoment som i vanliga fall inte skulle få oss att reagera kan bli droppen som får bägaren att rinna över och utlöser en oproportionerlig ilskereaktion. Vardagsstressor Större stressor Spänning Mindre stressor Hög allmän spänning Låg allmän spänning Tid Figur 3. Grundspänningen varierar över tid, mellan låg och hög allmän spänning, och gör individen olika känslig för stressorer. Vid hög allmän spänning räcker en mindre stressor för att spänningen skall överstiga en tänkt tröskel (streckad linje). Som en utveckling av Meyer Friedmans forskning kring sambandet mellan typ A-beteende och hjärt- och kärlsjukdom (kärlkramp och hjärtinfarkt) har även ilska särstuderats (Williams, 1993). Man fann då att ilska och fientlighet är den del av typ A-beteende som bäst förklarar det starka sambandet med insjuknande i hjärtinfarkt. Ett förtydligande har gjorts av Verrier och Mittleman (1996) som menar att sambandet kan förklaras av högre frekvens och intensitet i ilskeutbrotten. Ilskeutbrotten leder till högt blodtryck och en höjning av katekolaminer i blodet vilket resulterar i hjärt- och kärlsjukdom. Detta gör att ilska är en viktig komponent att diskutera och behandla i stressgrupper. Gidron, Davidson och Bata (1999) kunde t.ex. visa på ett samband mellan sänkt frekvens av ilska och ett sänkt diastoliskt blodtryck efter en kognitiv beteendeterapeutisk gruppbehandling av fientlighet. Vid en kompletterande analys av denna undersökning (Davidson, MacGregor, Stuhr & Gidron, 1999) fann man att dessa effekter kunde förklaras av ett mer adaptivt sätt att hantera ilska snarare än enbart en sänkt frekvens av ilska. Detta indikerar att den viktiga komponenten att adressera i en gruppbehandling är att lära sig nya sätt att hantera ilska hellre än att försöka minska frekvensen av ilska.

10 10 Stressfysiologi Det autonoma nervsystemet Det autonoma nervsystemet är en viktig del av kroppens stressresponssystem. Som namnet antyder aktiveras systemet i huvudsak automatiskt och omedvetet, utanför individens kontroll. Det autonoma nervsystemet består av två system av betydelse för stressresponsen, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. De båda systemen har kontroll över ett flertal mekanismer som är avgörande för individens anpassning. Parasympatiska nervsystemet styr bland annat mekanismer som matsmältning och avslappning, det sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket. Sympatiska nervsystemet styr motsatta funktioner, såsom ökad hjärt- och andningsfrekvens. I normalsituationer råder jämvikt mellan aktiviteten hos det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet (Kalat, 1991). Bådas funktioner kommer då kroppen till användning. Vid högre eller lägre aktivitetsgrad rubbas inledningsvis balansen. Det parasympatiska nervsystemets aktivitet ökar i vila medan det sympatiska nervsystemet blir mer aktivt vid en ökad fysisk eller psykisk belastning, t.ex. stress. Efter en tid av ökad aktivitet i något av systemen återställs balansen genom att aktiverande signaler från det ena systemet följs av hämmande signaler från det andra. Dessa feedbacklooper mellan det parasympatiska och det sympatiska nervsystemets delar är grunden för det autonoma nervsystemets funktion (Iversen, Iversen & Saper, 2000). Flykt eller försvar När vi utsätts för en stressande situation reagerar kroppen på samma sätt som när vi utsätts för en fysisk fara. En kort stund stelnar/fryser vi till för att lokalisera faran och under tiden håller vi ofta andan. Under denna fas är det parasympatiska nervsystemet extra aktivt. Då faran väl lokaliserats förbereder sig kroppen antingen för att försvara sig eller för att fly (fight or flight). Fysiologiskt innebär det att den parasympatiska aktiviteten hämmas samtidigt som den sympatiska aktiviteten ökar. Hjärtat slår snabbare, andningen blir häftigare, kroppens svettutsöndring ökar och syreförsörjningen koncentreras till de stora muskelgrupperna. Energitillförseln till matsmältning och annat som för tillfället är oviktigt stryps. När man väl undkommit den stressande situationen avtar stressreaktionerna. Detta sker genom att den parasympatiska aktiviteten ökar och den sympatiska aktiviteten minskar. Den tidsrymd som individen varit utsatt för stress och därmed ökad sympatisk aktivitet avgör hur kraftig aktiviteten hos det parasympatiska nervsystemet blir då stressituationen är överspelad. Sambandet är proportionerligt: ju längre perioden av stress är desto större blir aktiviteten hos det parasympatiska nervsystemet när stressen är över (Iversen et al., 2000). SAM - Adrenalin/noradrenalin Vid stress aktiveras det sympatiska binjuremärgsystemet (the sympathetic adrenal-medullary system, SAM), ett av de två neuroendokrina system som är viktiga för stressresponsen. Signaler från cortex och hypotalamus stimulerar binjuremärgen att avge katekolaminerna adrenalin och noradrenalin. Katekolaminerna minskar blodflödet till inre organ och mag/tarmsystemet samt bidrar till att mobilisera energi till musklerna, hjärtat och hjärnan genom att frisätta socker och fett. Adrenalin och noradrenalin bidrar på olika sätt till aktiveringen av det sympatiska nervsystemet. Adrenalin påverkar blodkärlen i musklerna att utvidgas och blodkärlen i skinnet att kontrahera (dra ihop sig). Adrenalin gör också att pulsen ökar. Noradrenalin fungerar inte bara som stresshormon i det perifera nervsystemet utan också som signalsubstans i det sympatiska och det centrala nervsystemet. Hjärnans budskap till muskelcellerna i hjärtat och blodkärlen sker genom frisättning av noradrenalin till receptorerna i muskelcellernas

11 11 membran. Dessa skickar i sin tur signaler till cellens kärna som därmed startar kontraktionsprocessen, vilket bl.a. påverkar blodtrycket (se nedan). Många blodtrycksmediciner verkar genom att blockera muskelcellernas receptorer (s.k. alfa och beta receptorer), vilket hindrar noradrenalin från att stimulera receptorerna. Därmed minskar noradrenalinets effekt på cellerna. Vid fysiska faror eller hot är katekolaminreaktionen väsentlig för att säkra individens möjligheter att överleva genom flykt eller försvar. Även ansträngningar, hot och krav av psykosocial natur är förknippade med förhöjda nivåer av katekolaminer. I ett flertal studier har det påvisats samband mellan frisättning av katekolaminer och mentala och kognitiva stressorer såsom prestationstester, trakasserier, kognitiva konflikter, tidspress, monotoni, rädsla och förväntad stress (Lundberg, 2000b). Mental stress stimulerar framför allt frisättningen av adrenalin, medan noradrenalin i högre grad är förknippat med fysisk aktivitet och kroppshållning. Blodtryck Hjärnan har, genom sympatisk och parasympatisk aktivitet, stor inverkan på regleringen av blodcirkulationen och därmed på blodtrycket. Det tryck som finns i pulsådrorna, blodtrycket, är avgörande för hur effektivt olika vävnaders behov av blod tillfredsställs i olika situationer. Blodtrycket varierar beroende på vilken fysisk eller psykisk belastning individen utsätts för. Även sådant som rökning och kaffedrickande påverkar blodtrycket (Jee, He, Whelton, Suh & Klag, 1999). Rökning höjer blodtrycket med 5-10 mm/hg i cirka 30 minuter och kaffe med 2-3 mm/hg. Kaffe och rökning i kombination ger en ännu större höjning. Vid fysisk eller psykisk belastning ökar vävnadernas behov av blod. Ett högre tryck i pulsådrorna är då ändamålsenligt för att pressa ut blodet. Regleringen sköts via signaler från känselkroppar i pulsådrorna till hypotalamus som i sin tur, via det sympatiska nervsystemet, påverkar hjärtats slagkraft. Blodtrycksnivån är beroende av två faktorer. Den första faktorn är hjärtats kontraktionskraft och slagvolymens storlek, det vill säga mängden blod som pumpas ut från hjärtat. Den andra är kärlmotståndet, som bestäms av hur tjock kärlväggen är och hur hårt sammandragna kärlen är (Lännergren & Århem, 1985). Blodtrycket kan alltså höjas på två sätt: genom ökad slagvolym, ökat kärlmotstånd eller genom en kombination av de båda. Vid t.ex. fysisk träning ökar blodtrycket genom den ökade hjärtverksamheten medan blodtrycksstegringen till följd av att man lagt handen i kallt vatten beror på sammandragningen i kärlen (www.bloodpressure.com, 2000). Gränsvärdet för ett normalt blodtryck brukar anges till högst 140/90 mm/hg. 140 mm/hg är det systoliska blodtrycket (övertrycket) och 90 det diastoliska (undertrycket). Systoliskt blodtryck mäts omedelbart efter att hjärtat töms, när blodtrycket är som allra högst. Det diastoliska mäts omedelbart före nästa hjärtslag, då trycket i ådrorna är som allra lägst. I västvärlden stiger blodtrycket med ökad ålder, i synnerhet det systoliska (framför allt p.g.a. ökad styvhet i kärlens väggar). Tidigare tog man hänsyn till detta vid beräkning av gränsvärden för högt blodtryck, men numera har man internationellt enats om fasta gränsvärden. Högt blodtryck ger inga symptom i sig och i allmänhet är det omöjligt för en individ att känna om blodtrycket är högre eller lägre än normalt (Cantillon et al., 1997). Förhöjt blodtryck har alltså ingen direkt effekt på individen. Däremot är den indirekta effekten stor. Förhöjt blodtryck är en riskfaktor för att i förtid insjukna i hjärtattack, slaganfall och njursvikt.

12 12 I 95 procent av fallen av förhöjt blodtryck finns ingen direkt påvisbar orsak, vilket kallas primär hypertoni. Flera mekanismer inverkar och deras relativa betydelse varierar från person till person. En av mekanismerna är genetisk, eftersom blodtrycksnivå till viss del är ärftligt medan övriga är miljöfaktorer. Två av de viktigaste miljöfaktorerna är diet (och då framför allt salt- och kaloriintag) och stress. Stress ökar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet i hjärta, njurar och inre organ. Samtidigt ökar utsöndring av noradrenalin sammandragningen i blodkärlens glatta muskulatur, vilket leder till förhöjt kärlmotstånd med ökat blodtryck som följd. Samtidigt som blodflödet ökar i musklerna minskar blodflödet till andra områden, bl.a. till inre organ såsom njurarna. Det minskade blodflödet leder till att njurarnas saltutsöndring minskar, vilket också höjer blodtrycket. Blodkärlen förändras av återkommande episoder av förhöjt blodtryck. För att fungera väl trots det ökade trycket, ökar kärlets muskeltillväxt och därmed kärlväggarnas tjocklek. Detta minskar blodkärlets inre diameter, vilket ökar kärlmotståndet. För att åstadkomma det nödvändiga flödet krävs därmed ytterligare en höjning av trycket, vilket i sin tur leder till ytterligare förtjockningar. Den onda cirkeln är ett faktum. Denna kombinationseffekt kan förklara hur utdragen stress kan orsaka kroniskt förhöjt blodtryck. Andning Genom andning tillgodoses cellernas behov av syre. Syre används i cellens energireaktion för att mitokondrierna ska kunna bryta ned glykos och producera bränsle (Lännergren & Århem, 1985). Biprodukten av processen är koldioxid och vatten. Koldioxiden forslas tillbaka till lungorna för att sedan andas ut. Balansen mellan syre och koldioxid är avgörande för om cellernas energireaktioner kan fortgå på en normal nivå. Balansen bibehålls genom andningens djup och hastighet. Vid stress ökas andningshastigheten genom det sympatiska nervsystemets aktivitet. Den ökade andningshastigheten, som inte följs av ökad utandning som vid t.ex. fysisk ansträngning, kallas överandning eller hyperventilering (Craske & Barlow, 1993). Följden av överandning blir att mängden syre ökar samtidigt som mängden koldioxid i blodet relativt sett minskar. Den minskade koldioxidmängden leder i sin tur till att syrehalten i blodet sjunker vilket gör blodets ph-värde alkaliskt. Minskad mängd koldioxid i blodet, liksom en ökad alkalitet i blodet, orsakar ett flertal fysiska förändringar. Bl.a. dras vissa blodkärl samman, i synnerhet sådana som går till hjärnan. Samtidigt binds syret hårdare till hemoglobinet. Paradoxalt nog blir därmed följden av hyperventilering att tillgången på syre minskar i vissa delar av kroppen, däribland hjärnan. Symtomen från det centrala nervsystemet inkluderar yrsel, förvirring, andnöd, suddigt seende och overklighetskänslor. Till de perifera symtomen hör ökad hjärtslagshastighet, domningar och stickningar i händer och fötter samt kalla händer. Ökningen av blodets ph-värde bidrar också till förhöjd spänning i musklerna liksom en minskning av den parasympatiska aktiviteten (Lundberg & Johansson, 2000). Överandning har också mer övergripande effekter på kroppen. Eftersom det är ett hårt fysiskt arbete kan man känna sig varm och svettig, trött och utmattad och/eller få ont i bröstet (eftersom bröstmusklerna lätt överansträngs vid överandning). En annan vanlig bieffekt av överandning är att man suckar eller gäspar mer än vanligt. Att gäspa eller sucka är varianter av hyperventilering eftersom det är ett sätt att göra sig av med stora mängder koldioxid på. En hel del av de fysiologiska symtom som uppstår vid stress går alltså att härleda till en obalans i kroppens jämviktssystem som en följd av alltför ytlig och snabb andhämtning.

13 13 HPA - Kortisol Det andra neuroendokrina systemet som aktiveras vid stress är det hypotalamiska binjurebarksystemet (the hypothalamic pituiary axis, HPA). Systemets främsta uppgift är att reglera nivåerna av hormonet kortisol. Detta sker genom att signaler från hypotalamus stimulerar hypofysen att utsöndra adrenokortikotropt hormon (ACTH). ACTH stimulerar sedan i sin tur binjurarna att utsöndra stresshormonet kortisol. Kortisol höjer blodsockernivån, är inflammationshämmande, minskar aktiviteten i immunförsvaret samt främjar ett antal enzymer och proteiner (Michelson, Licinio & Gold, 1995). Utsöndring av kortisol i blodet ökar mer då stress förekommer i kombination med negativa affekter (Smyth et al., 1998). Positiva affekter, å andra sidan, tycks minska kortisolnivåerna (Buchanan, al Absi & Lovallo, 1999). van Eck, Berkhof, Nicolson och Sulon (1996) visade att faktorer som aktuella livshändelser eller psykosomatiska symtom inte har effekt på kortisolnivåer. Däremot har vad de kallar negativ affekt och agiterat humör effekt, liksom dagliga stressfulla händelser. Forskningsresultaten är inte helt entydiga men tyder på att det är stress i kombination med negativ affekt som aktiverar HPA. De basala kortisolnivåerna skiljer sig mycket åt mellan olika individer. Detta försvårar analysen av relationen mellan kortisolnivåer och olika typer av psykologiska händelser (Cummins & Gevirtz, 1993). Basala kortisolnivåer skiljer sig också åt mellan män och kvinnor. I en undersökning av Steptoe, Gropley, Griffith och Kirschbaum (2000) hade kvinnor högre kortisolnivåer än män på morgonen, medan mäns kortisolnivåer var högre än kvinnors mitt på dagen (mellan klockan och 16.30). Också faktorer som t.ex. arbeten som kännetecknas av höga krav/låg kontroll är associerade med förhöjda morgonkortisolnivåer dock inte förändrade nivåer mitt på dagen eller på kvällen (Steptoe et al., 1998; Steptoe et al., 2000). Konsekvenser av stress Livskvalitet Stress kan förutom fysiska besvär leda till psykiska symtom som depression och ångest. Även i frånvaron av sådana symtom är en sänkning av livskvaliteten vanlig. Stress ger upphov till känslor av otålighet, hets, ilska och irritation. Detta påverkar inte bara individen direkt utan även indirekt genom den effekt det har på omgivningen. En person som ständigt uppvisar negativa känslor kan i längden bli jobbig att arbeta och umgås med. Detta påverkar i sin tur vilket bemötande man får från omgivningen. Känslan av stress och obehag ökar ytterligare och leder till en negativ spiral som på lång sikt ger såväl psykisk som fysisk ohälsa. Detta gör det intressant att i samband med att människor lär sig nya sätt att hantera stress även studera hur deras livskvalitet förändras. Kommentar [UvT1]: Här stod förutom livskvaliten det godkändes inte av min spellcheck vilket däremot livskvaliteten gör. Ändra?? Effektivitet Stress innebär en fysiologiskt förhöjd aktivitet. En förhöjd fysiologisk aktivitet kan i viss utsträckning ge förbättrad koncentrationsförmåga och mer energi till att prestera bra på olika sorters uppgifter. Sambandet mellan grad av arousal (fysiologisk aktivitet) och prestationsförmåga kartlades så tidigt som 1908 av Yerkes och Dodson (Smith, 1993) (se figur 4). Prestation och arousal följer en inverterad U-kurva. En viss arousal ökar prestationsförmågan men när arousalnivån passerar en övre gräns börjar prestationen sjunka igen. Yerkes och Dodson menade också att den grad av arousal som krävs för att prestationsförmågan ska vända beror på uppgiftens svårighetsgrad. En enkel uppgift har en

14 14 vändpunkt vid högre arousal medan en mer komplex uppgift har en vändpunkt vid lägre arousal. Detta resonemang kan även användas på stress. En viss mängd stress kan förhöja vår prestation men när den passerar en viss grad så sänks prestationen. Detta är ett faktum som personer med stressbeteende ignorerar. De resonerar i stil med att ju mer fart desto mer blir det gjort vilket alltså motsägs av Yerkes och Dodsons lag. Prestation Svåra uppgifter Enkla uppgifter Normala uppgifter Arousal/stress Figur 4. Yerkes och Dodsons lag. Sambandet mellan arousalnivå/stressnivå och prestationen för enkla, normala och svåra uppgifter. En förhöjd stressnivå leder till en ständig bråttomkänsla som i sin tur kan skapa stressbeteenden. Ett exempel på ett stressbeteende som påverkar effektiviteten är multifasiskt beteende, att man försöker göra för många saker samtidigt. Vår uppmärksamhet är dock begränsad (Gazzaniga, Ivry & Mangun, 1998; Carlson, Buskist & Martin, 2000). När man gör flera saker samtidigt krävs därför att man skiftar uppmärksamheten mellan flera uppgifter (Lundh, Montgomery & Waern, 1992). När man sedan skiftar tillbaka behöver man uppdatera sig på vart i arbetet man befinner sig. Detta innebär en viss startsträcka (Jönsson, 2000). Ju oftare man skiftar uppgift desto längre blir den sammanlagda tiden som ägnas åt att uppdatera sig. Resultatet kan bli att många saker blir gjorda men halvhjärtat eller med bristande kvalitet. Ett multifasiskt beteende kan ge en uppfattning om att man är mer effektiv när det istället innebär en sänkt effektivitet. Stress kan således inte bara leda till olika sjukdomstillstånd och därigenom en sänkt prestationsförmåga utan även direkt till en sänkt effektivitet p.g.a. stressbeteende och alltför hög arousal. Fysiologiska konsekvenser Att stress ökar risken för att insjukna i somatisk eller psykisk sjukdom är ett påstående som få skulle protestera emot. Att finna orsakssamband mellan fysiska/psykiska sjukdomar och psykologiska faktorer som stress är dock svårt. McClellan Buchanan, Rubenstein Gardenswartz och Seligman (1999) menar att detta endast har skett inom tre områden: kopplingen mellan typ A-beteende och hjärt- och kärlsjukdom, stressens betydelse för utvecklingen av magsår samt typ C-personlighetens samband med cancer. Inom ytterligare två

15 15 områden finns växande stöd för stressens inverkan: muskelvärk/belastningssjukdomar samt immunförsvar. Hjärt- och kärlsjukdomar Trots stora framsteg i behandlingen av hjärt- och kärlsjukdomar är det den vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag (SBU, 1997). I Sverige utgör de strax över hälften av alla dödsfall. Traditionella riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom såsom högt blodtryck, högt serumkolesterol och cigarettrökning går att finna vid ungefär hälften av hjärtinfarkterna. Övriga 50 procent är i hög grad orsakade av psykologiska faktorer (Burell, 1999). Till dessa hör stress, depression, aggressivitet och fientlighet samt social isolering. Samtliga innebär att de biologiska systemen överbelastas. En stressande situation hanteras olika av olika personer. Vilken copingstrategi man använder påverkar kroppen på olika sätt eftersom de aktiverar olika kroppsliga system (Lundberg, 1999a). De fysiologiska konsekvenserna av stress är alltså delvis beroende av vilken strategi individen har för att hantera den aktuella situationen. Det finns två huvudsakliga copingstrategier: den aktiva och den passiva (Burell & Lindahl, 1999). Den aktiva copingstrategin är förknippad med akut stress, energitillgången ökar. Blodcirkulationen är genom en ökad sympatisk verksamhet överaktiv. Utsöndringen av adrenalin och noradrenalin ökar likaså. Detta leder till hjärtklappning och blodtryckshöjning. När detta blir ett mönster utmärks det av högt varv, tidspress, överaktivitet, otålighet och irritationsbenägenhet, alltså typ A-beteende. Den passiva copingstrategin karaktäriseras av uppgivenhet och passivisering och är ofta följden av långvarig stress eller stress som tolkas som övermäktig. I kroppen sker en ökning av aktiviteten i HPA-systemet med förhöjd kortisolproduktion som följd. Detta leder i sin tur till en ökad frisättning av socker och fett i blodet vilket ger höga blodfetter, högt blodtryck och bukfetma. Dessa symtom utgör det så kallade metabola syndromet. Stressmönstret utmärks av spänning, olust, ångest, trötthet, utmattning och depressivitet, alltså typ D- beteende. Stress som orsak till hjärt- och kärlsjukdom beror på en kombination av ovanstående faktorer. Det höga blodtrycket orsakar t.ex. skador i form av sprickor på kärlväggarna. Detta gör att risken för kärlbristning ökar. Samtidigt leder den ökade frisättningen av socker och fett till att fett lagras in i sprickorna i kranskärlen. Fettet kapslas sedan in av kalk vilket gör att blodgenomströmningen försämras med kärlkramp som följd. Stresshormonerna adrenalin och noradrenalin leder också till snabbare blodlevring. Blodlevringen ökar risken för blodproppar, som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt. Trötthet (vital exhaustion) En välkänd följd av stress är trötthet. I slutet av 90-talet lyfte flera forskare fram en form av trötthet som kom att kallas burnout eller utbrändhet. Utbrändhet är en metafor för den djupa utmattning man såg hos allt fler människor som verkade ha bränt ut sina resurser eller tömt sin energireserv fullständigt (Schaufeli & Enzmann, 1998). Fenomenet har rönt mycket uppmärksamhet men ännu finns ingen vedertagen definition av begreppet. En gemensam nämnare kan dock urskiljas ur de olika definitionerna av utbrändhet, nämligen utmattning eller vital exhaustion. Denna utmattning är av såväl fysisk som emotionell och mental karaktär och påverkar den drabbade affektivt, fysiskt, kognitivt, beteendemässigt och motivationsmässigt.

16 16 Magsår/magkatarr Länge ansågs magsår vara en sjukdom som uppstod då en sårbar person utsattes för stark stress, alltså en sjukdom med psykologisk genes. Denna förklaringsmodell övergavs sedan bakterien helicobacter pylori upptäcktes och verkade kunna förklara förekomsten av magsår. Att överge den psykologiska modellen var enligt Levenstein, Ackerman, Kiecolt-Glaser och Dubois (1999) förhastat. Mer än 80 procent av personer med helicobacter pylori utvecklar aldrig magsår, medan åtminstone 10 procent av de med magsår inte har någon förekomst av helicobacter pylori. Därtill stödjer flera undersökningar på såväl djurmodeller som människor antagandet om stressens betydelse för utvecklingen av magsår (Levenstein et al., 1999). Ett av de sätt som stress antas orsaka magsår på är genom en ökad frisättning av magsyra i anslutning till den stressiga periodens slut. Det parasympatiska nervsystemets påslag ökar då kraftigt och mängden magsyra som matsmältningsapparaten bildar är större än vad magen förmår hantera. Magsyran kommer då att fräta på magsäcken med magsår som följd (Kalat, 1991; Smith, 1993). Vidare påverkar stress såväl blodflöde i magtarmsystemet som ett flertal hormoner som antas ha betydelse för utvecklingen av magsår. Levenstein et al. (1999) drar slutsatsen att magsår kan uppstå såväl av helicobacter pylori ensam, utan förekomst av stress, som av stress utan samtidig förekomst av helicobacter pylori, men att de allra flesta fallen kan antas bero på en kombination av både bakteriella och psykologiska faktorer. Muskelvärk belastningssjukdomar Länge ansågs sjukdomar i rörelseorganen enbart vara en följd av långvarig fysisk belastning. Detta kan dock inte förklara förekomsten av dessa problem i de fall där långvarig fysisk belastning inte förekommer eller har minskat t.ex. tack vare ergonomiska förbättringar (Lundberg, 2000a). Senare forskning har påvisat att även enbart psykisk stress leder till muskelspänning (Sjøgaard, Lundberg, & Kadefors, 2000). Effekten av psykisk stress på muskelspänning tycks förstärkas om muskeln också befinner sig under fysisk belastning (Lundberg, 1996b). Detta skulle innebära att psykisk stress adderar muskelspänning och därmed risken för belastningsskador i fysiskt lätta arbeten som t.ex. bildskärmsarbeten (se figur 5). En annan bidragande orsak till muskelvärk och belastningsskador tycks vara kombinationen av psykisk stress och svårigheter att slappna av i musklerna. Flera studier visar att det är förmågan till avspänning och återhämtning i musklerna mellan fysiskt ansträngande moment som är av avgörande betydelse, inte spänningen/belastningen under det ansträngande momentet (Hägg, 1991).

17 17 Mental stress Psykologiska faktorer Bio-mekanisk belastning Ergonomiska faktorer Ökad muskelspänning Fysiologisk stress Repetitivt arbete Brist på kontroll Tidspress Långsam avspänning Bibehållen stress och muskelspänning Hushållsarbete Barn Figur 5. Samband mellan mental stress och belastningsskador. Mental stress och mekanisk belastning samverkar och ger en ökad muskelspänning vilket i sin tur samverkar med arbetsfaktorer och hushållsarbete till långsam avspänning, bibehållen stress och muskelspänning. Baserad på Melin och Lundberg (1997). Huvudvärk Huvudvärk är ett vanligt förekommande problem. Den kan ha flera olika orsaker. Huvudvärk kan vara neurologiskt betingad som vid migrän och olika former av neurologiska sjukdomar (t.ex. hjärntumör). Den kan också vara vaskulär som vid feber, syrebrist eller fysisk ansträngning. Den vanligaste orsaken är dock spänningshuvudvärk p.g.a. muskelkontraktioner (Kolb & Whishaw, 1996). Spänningshuvudvärk uppstår som en följd av att musklerna runt huvudet och nacken spänns, t.ex. vid stress. Sänkt immunförsvar Samspelet mellan stress och immunförsvaret är komplicerat. På senare år har dock allt mer forskning visat att vårt psykiska välbefinnande, vad vi tänker och hur vi känner oss påverkar vårt immunförsvar både direkt och indirekt (för översikt se Cohen & Herbert, 1996). Direkt sker det dels genom det centrala nervsystemet, dels genom det endokrina nervsystemet, som distribuerar hormoner. Indirekt sker påverkan genom att vi beter oss olika beroende på vad vi känner och tänker och att de olika beteendena i sig är varierande hälsovådliga eller hälsofrämjande. Enligt Kiecolt-Glaser och Glaser (1993) finns det klara bevis från såväl djur- som människostudier att stress försämrar immunförsvarets funktion. Stress har visat sig minska tillväxten och aktiviteten hos naturliga mördarceller, liksom funktionen hos T-cellerna. För de allra flesta vardagliga stressorerna verkar dock de immunologiska förändringarna vara tämligen små och antagligen utan allvarligare konsekvenser. Viss forskning tyder t.o.m. på att kortvarig, akut stress har en stimulerande effekt på immunförsvaret (Olff, 1999). Vid större eller mer långvariga stressorer kan dock immunförsvarets funktion försämras så pass allvarligt att hälsotillståndet hotas. Detta gäller i synnerhet om immunförsvaret redan är försvagat av andra faktorer (t.ex. ålder eller annan fysisk sjukdom).

18 18 Salutogena faktorer Salutogena faktorer är motsatsen till patogena faktorer. Det är de salutogena faktorerna som skyddar oss mot sjukdom och leder till en bättre hälsa. Perski (1999b) skriver att han vid ett tillfälle hittade en genomgång av 246 riskfaktorer som studerats i hjärt- och kärlsjukdomssammanhang. Precis som det finns en mängd riskfaktorer finns det en mängd salutogena faktorer. Ibland är de bara två sidor av samma mynt. Om vi sover 7-9 timmar per dygn är det en friskfaktor medan 4-5 timmars sömn generellt innebär en riskfaktor. Konarski (1992) förespråkar ett processtänkande på hälsa och ohälsa vilket innebär att de inte ska ses som statiska tillstånd utan som föränderliga. Resonemanget utvecklas av Perski (1999) som påpekar att de mekanismer som leder till hälsa inte nödvändigtvis är motsatta dem som leder till sjukdom, de kan istället existera parallellt. När hälsoprocesserna dominerar upplever vi oss som friska och när vi passerar den hårfina gräns där sjukdomsprocesser tar överhanden uppfattar vi oss oftast som sjuka. De flesta människor har en fantastisk förmåga att väga samman dessa krafter till en subjektiv känsla av att vara frisk eller sjuk (Perski, 1999). I enlighet med detta skulle det alltså vara fullt möjligt att balansera och motverka en riskfaktor som rökning med några friskfaktorer såsom motion och en god kosthållning. Det är alltså inte alltid nödvändigt att hitta orsaker till ohälsa för att komma till rätta med problemet. Inom medicinen har man traditionellt intagit en sjukdomsorienterad patogenetisk ståndpunkt som innebär att man koncentrerar sig på att behandla de som redan är sjuka (Antonovsky, 1991). Detta är ett faktum även inom psykologin där det funnits en kraftig slagsida mot att arbeta med människors problem. Antonovsky (1991) lyfter fram betydelsen av att, som ett komplement till det patogenetiska synsättet, även inta ett salutogenetiskt förhållningssätt. Det salutogenetiska förhållningssättet innebär att man lägger kraften på att försöka hålla människan frisk och förhindra att hon blir sjuk. Det finns faktorer som är viktiga för vår hälsa som vi inte kan ändra på eller påverka, såsom kön, ålder, arv och social bakgrund. Utöver detta finns en rad faktorer som är kopplade till vår hälsa eller ohälsa som vi faktiskt kan påverka. I följande avsnitt presenteras ett antal påverkbara salutogena faktorer. Avslappning När vi tar oss tid för vila eller avslappning sätter den anabola (uppbyggande) hormonproduktionen igång i vår kropp (Hertting, 1999). Avslappning kan ske i många olika former, det kan vara allt från att sätta sig ner en halv minut och försöka få ner andningen i magen till timslånga meditationer. Magandningen är den enklaste formen av avslappning och innebär att man lägger ena handen på bröstet och den andra på magen för att kontrollera att bara maghanden rör sig när vi andas. Detta gör man eftersom andningen har en tendens att åka upp i bröstet och närmast likna hyperventilering när vi upplever en situation som stressande (Craske & Barlow, 1993). Inom yogan finns ett antal olika andningstekniker som med fördel kan praktiseras för att uppnå avslappning. Tillämpad avslappning (TA) är en annan metod som har utvecklats av Öst (1997) och finns beskriven längre fram i denna uppsats. En annan enkel avslappningsteknik kan vara att läsa en bra bok. Socialt stöd Att socialt stöd från andra människor i de flesta fall är en friskfaktor är något de flesta forskare är ense om. Konarski (1992) skriver t.ex. att de sociala nätverken tycks ha en skyddande inverkan vid sjukdomsprocessen och de tycks hjälpa människor att förbli friska och bättre klara av livets påfrestningar. Sachser, Durschlag och Hirzel (1998) menar att socialt

19 19 stöd ökar känslan av trygghet och sänker arousalnivån. Effekten syns i form av förändrad aktivitet i både HPA-systemet och SAM-systemet. Orth-Gomér (1999) menar att glesa och bräckliga sociala nätverk ökar sårbarheten hos människor för en rad olika sjukdomar. Det räcker alltså inte att ha ett flertal sociala band, dessa ska också vara av god kvalitet. För kvinnor är dock resultaten kring det sociala nätverkets inverkan på hälsan motstridiga. Orth-Gomér (1999) påpekar att kvinnors sociala relationer i högre utsträckning än män karakteriseras av emotionalitet. Kvinnors tendens att vara lyhörda för andras behov kan öka den emotionella stressen (Botten, 1994). Resultatet är att många kvinnor känner ett stort ansvar för att omgivningen ska må bra och att de därmed investerar så mycket i sina relationer att det går ut över det egna välbefinnandet (Sahlin, 1999). Motion och fysisk träning Att motion och fysisk träning är bra för oss är något som står att läsa i de flesta böcker om stresshantering (se t.ex. Burell, 1999; Sahlin & Hofvendahl, 1998). Levi (1993) menar att den positiva effekten av motion sannolikt beror på att vi genom träning förbränner den energiuppladdning som stressreaktionen åstadkommit. Kroppen tar hand om den dusch av stresshormoner som tidigare utsöndrats. Däremot verkar inte mängden träning vara av så stor betydelse så länge man tränar regelbundet. I en studie som Perski (1999b) refererar blev tolv tusen medelålders män uppdelade i tre grupper beroende på fysisk träningsnivå. En grupp tränade mycket, en grupp tränade lite grann och en tredje grupp fick beteckningen passiv. I uppföljningen sju år senare var det ingen större skillnad i hälsa mellan de två grupperna som tränade men däremot en stor skillnad jämfört med gruppen som inte tränade alls. Det finns en mängd olika sätt att aktivera sin kropp på. Promenader är en träningsform som passar de allra flesta och som dessutom har en minimal skaderisk. Sömn Sömnen upptar nästan en tredjedel av vårt liv. Åkerstedt (1991) konstaterar att sömnbehovet varierar mellan individer men över längre perioder ligger kring sex och en halv timme. Andra (t.ex. Rechtschaften & Siegel, 2000) menar att sömnbehovet är större, från sju till åtta och en halv timme beroende på individuella faktorer. Vi har en stor tolerans mot sömnbrist vad gäller kroppens fysiologiska processer och det tar lång tid innan det leder till en allvarlig störning i kroppsfunktionen. Spiegel, Leproult och van Cauter (1999) fann dock att både aktiviteten i det sympatiska nervsystemet och kortisolnivåer påverkas av sömnbrist. Redan små rubbningar i sömnmängden sätter också sina spår vad gäller våra psykiska funktioner och leder t.ex. till irritation och koncentrationssvårigheter (Perski, 1999b). Forskning har även visat att en tupplur mitt på dagen är synnerligen effektiv vad gäller att hämta krafter och piggna till. För att få en god natts sömn kan man tänka på att försöka skapa rutiner kring sänggåendet och följa samma dygnsrytm d.v.s. lägga sig vid ungefär samma tidpunkt. Sovmiljön ska inte innehålla för mycket ljud eller ljus och det ska inte vara för varmt i rummet (Perski, 1999b). Positivt förhållningssätt En av grundpelarna i den kognitiva beteendeterapeutiska traditionen är att det sker ett ständigt samspel mellan vad vi gör, vad vi tänker och vad vi känner (Burns, 1999). En förändring på en av de tre komponenterna kommer att påverka de övriga två (Palm, Andersson, Freeman, Juhela & Palm, 1994). I enlighet med detta kan vi planera in aktiviteter som vi tycker om att göra. Som ett resultat kommer våra tankar och känslor att påverkas i en positiv riktning.

20 20 En variant på samma tema är det gamla ordspråket "ett gott skratt förlänger livet" som i högsta grad är aktuellt. Sahlin (1999) ger rådet att alltid börja dagen med en uppgift man tycker är rolig eftersom man då får extra energi som hjälper oss under resten av dagen. Han menar att man egentligen inte behöver ha något att skratta åt för att uppleva de positiva känslorna man får av ett skratt. Detta är principen för den skrattyoga som under det senaste året blivit mycket uppmärksammad. Tillvägagångssättet är att man samlas i grupper och skrattar med varandra, inte åt varandra. Några av skrattets effekter är att det hjälper oss hantera stress och spänningar, det frisätts endorfiner i kroppen, blodet syresätts och immunförsvaret stärks (Näslund, 1999; Sahlin, 1999). En positiv inställning till livet är ett uttryck som låter som en klyscha men som är av allra största vikt för vårt välbefinnande men också för vår problemlösningsförmåga och kreativitet (Berkowitz, 2000). Detta sker genom att ett positivt humör gör flera associationsbanor tillgängliga. Glada personer tenderar därmed att se fler och bredare aspekter i det de arbetar med, alltså en ökad kognitiv flexibilitet. Beteendeinterventionsprogram Inom många områden blir beteendeinterventionsprogram allt vanligare. Hit hör bl.a. rökavvänjning, missbruksproblematik, hjärt- och kärlsjukdom och cancer (Goleman & Gurin, 1993). Innehållen och strukturen på dessa program skiljer sig ofta mycket åt. Williams (1999) menar dock att det finns vissa kriterier som bör vara uppfyllda. Han lyfter fram sex punkter som sammanfattar strukturen och upplägget på beteendeterapeutiska interventioner som i vetenskapliga utvärderingar visat sig ha god effekt. Först och främst har gruppbehandlingar visat sig mer effektiva än individuella behandlingar, eftersom deltagarna kan lära sig av varandra samt få och ge socialt stöd i gruppen. Vidare har kognitiva beteendeterapeutiska och beteendeterapeutiska behandlingar med inslag av social färdighetsträning visat sig effektiva eftersom de ger deltagarna handfasta kunskaper och färdigheter som de kan tillämpa direkt. Metoder som reducerar fysiologisk arousal i kombination med ökad medvetenhet om symtom är en annan viktig punkt. Slutligen är det väsentligt att behandlingen är manual eller protokollbaserad, tidsbestämd samt att den innehåller hemuppgifter som syftar till att överföra kunskapen till praktiska färdigheter som deltagaren använder i sin vardag. Målet är att kunna reagera och handla annorlunda på ett sätt som befrämjar välbefinnande istället för att hota hälsan. Det räcker inte med att veta att man borde vara mindre jäktad eller arg, kunskapen måste omsättas i aktiv handling/träning. För att få långsiktighet och stabilitet i det nya beteendemönstret är det nödvändigt att det förankras i nya föreställningar och värderingar rörande självuppfattning, andra människor och livsvärden (Burell, 1999). KBT-principer KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi. Det är en av de snabbast växande behandlingsformerna för en lång rad åkommor och problem. KBT har sin teoretiska grund inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi (Beteendeterapeutiska föreningen, 1999). KBT är forskningsbaserat och bygger på kunskapen om vilka metoder och tekniker som lämpar sig bäst vid olika sorters problem. Tonvikten i all kognitiv beteendeterapeutisk behandling ligger på samspelet mellan individen och omgivningen. Fokus ligger på nusituationen. (Hawton, Salkovskis, Kirk & Clark, 1989). Inlärningshistorien, tidigare erfarenheter och upplevelser diskuteras i den mån de kan ge en bild av hur de aktuella svårigheterna har uppstått samt hur de vidmakthålls.

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

STRESS OCH STRESSHANTERING. med kognitiv inriktning. 2010-10-06 Helena Löwen-Åberg

STRESS OCH STRESSHANTERING. med kognitiv inriktning. 2010-10-06 Helena Löwen-Åberg STRESS OCH STRESSHANTERING med kognitiv inriktning www.fungera.info www.heka.nu Agenda Stressfysiologi och stressreaktioner Stresshanteringsverktyg Fyrkantsandning Meditation sittande bodyscanning Kognitiv

Läs mer

- Ett beteendeanalytiskt perspektiv

- Ett beteendeanalytiskt perspektiv - Ett beteendeanalytiskt perspektiv, leg. psykolog Vad skall vi grunda våra analys- och interventionsmodeller på? Vetenskapliga studier Det orubbliga (det anses så självklart att vi ej ifrågasätter det)

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Andning. Hur svårt kan det vara?

Andning. Hur svårt kan det vara? Andning Hur svårt kan det vara? Bertil Brogeland vem är jag och vad gör jag? Gift, en son, bor i villa i Trollhättan, tränar en del, ledare inom skridsko (hastighetsåkning) Andningsterapeut (thoracal mobilisering

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

FMLOPE 2014-04-22 Sida 1 av 11. Lärarhandledning MENTAL TRÄNING UNDER GMU

FMLOPE 2014-04-22 Sida 1 av 11. Lärarhandledning MENTAL TRÄNING UNDER GMU FMLOPE 2014-04-22 Sida 1 av 11 Lärarhandledning MENTAL TRÄNING UNDER GMU Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm, Charlotte Nathansson och Tommy Sundin FMLOPE 2014-04-22 Sida 2 av 11 Innehåll Inledning...

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

JOHANS PUNKTER. Tränarna arbetar 24/ h. De binder sig för er de förväntar sig växelverkan.

JOHANS PUNKTER. Tränarna arbetar 24/ h. De binder sig för er de förväntar sig växelverkan. JOHANS PUNKTER Var ärliga och öppna mot era tränare fartygsmiljön och rykten sprids lätt i fel former - Underlätta deras arbete genom att öppet berätta: känslor under träningen, hur ni vill träna och var

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Våga slarva En föreläsning om perfektionistbeteende Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Agenda Vad är perfektionism? Kartlägga perfektionismen Förslag på strategier för förändring STUDENTHÄLSAN

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Stress i arbetet. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Stress i arbetet. På uppdrag av Stockholms läns landsting Stress i arbetet På uppdrag av Stockholms läns landsting Långvarig intensiv stress utan perioder av återhämtning orsakar allvarliga och kostsamma problem i dagens arbetsliv. Stress och psykiska påfrestningar

Läs mer

EFFEKTIV STRESSHANTERING

EFFEKTIV STRESSHANTERING EFFEKTIV STRESSHANTERING På en timme DAN HASSON Tidigare utgivning Stressa rätt öka din energi, hälsa och effektivitet Till Daniel & Sophia Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright

Läs mer

Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog)

Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog) Är du stressad? Av Tor Dagerberg (Kinesiolog) Även om det skrivits och talats mycket om stress, så vet de flesta så lite om det att de inte känner igen det ens när det drabbar dem själva eller någon närstående.

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin,

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Stress på liv och död Föreläsning HEL1, VT-07 Nina Nelson och Evalotte Mörelius. Stress ur ett samhällsperspektiv

Stress på liv och död Föreläsning HEL1, VT-07 Nina Nelson och Evalotte Mörelius. Stress ur ett samhällsperspektiv Stress på liv och död Föreläsning HEL1, VT-07 Nina Nelson och Evalotte Mörelius Stress i dagens samhälle Definitioner, akut och kronisk stress Stressorer Stressbiologi Att mäta stress Kronisk stress hälsoeffekter

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Stress- och krishantering vid internationella insatser

Stress- och krishantering vid internationella insatser Stress- och krishantering vid internationella insatser Stress påverkar beslutsfattande, bedömningar, prestationsförmåga och förmågan att samarbeta. Som personal i internationella insatser möter du påfrestningar

Läs mer

ÄR DET ALLVARLIGT? Av Tor Dagerberg

ÄR DET ALLVARLIGT? Av Tor Dagerberg Av Tor Dagerberg Jag har arbetat med komplementär medicin i över 20 år och patienterna söker sig hit av många skäl. Sedan i mitten på -90 talet har jag fått förändra mitt sätt att ge behandlingar. Numera

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Besvär med sömnen Procent Kvinnor Procent MКn 45 45 40 35 30 25 40 35 30 25 1988/89 2000/01

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer